Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2

1905-03-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1905:2, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 4 mars 1905, kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

, .. . Ut11 eiK mom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottet

ixanvxsad motion n:o 198, har herr Victor Moll hemställt, att Riksdagen

vi le såsom hyllande till vidare grundlagsenlig behandling antaga följande

förslag om tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen, att däri

inforas näst före stadgande^ om skydd för patenthandlingar:

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

1 m Att de, från bankinspektionen till bank aflåtna ämbetsbref och de

„ndhngar hvarå desamma grundas, äfvensom svarsskrifvelser å sådana

ämbetsbref icke ma, om enskildes förhållanden däri beröras, utlämnas.

häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik handfmg,

hvilken obehörigen utlämnats, böte femtio riksdaler.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 3 Samt. 2 Höft. (N:o 2).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

Till styrkande af behofvet af den föreslagna lagstiftningsåtgärden

liar motionären anfört följande.

))I proposition n:o 44 framlade Knngl. Maj:t till 1902 års Riksdags

pröfning i grundlagsenlig ordning förslag till ändrad lydelse af 2 §

4:o tryckfrihetsförordningen, innehållande bland annat ett sa lydande

-j-1 I I rj Q* qi> •

Att memorial och embetsbref, som bankinspektionen eller försäkringsinspektionen,

med anledning af verkställd inspektion, afgifver angående

banks eller försäkring sanstalts förhållanden, äfvensom svarsskrifvelser å

sådana ämbetsbref, icke må utlämnas, där ej Konungen för särskildt fall

annorlunda förordnar. Ben häremot bryter, höte femtio riksdaler.

Konstitutionsutskottet hemställde i utlåtande n:o 3, att Riksdagen

ville såsom hyllande till vidare grundlagsenlig behandling antaga ifrågavarande

punkt i följande lydelse:

Att memorial och ämbetsbref, som bankinspektionen afgifver angående

banks förhållanden, äfvensom svarsskrifvelser å sådana ämbetsbref, eg må

före fem år från handlingens datum till annan än hanken utlämnas, dä)

ej Konungen för särskildt fall annorlunda förordnar. Ben häremot bryter,

så och den, som i tryck offentliggör dylik handling, hvilken obehörigen

utlämnats, höte femtio riksdaler.

I eu af herr B alm, med instämmande af fem andra utskottsleclamöter,

afgifven reservation hemställdes, att punkten i fråga skulle erhålla

följande lydelse:

'' Att memorial och ämbetsbref, som bankinspektionen° med anledning

af verkställd inspektion afgifver, äfvensom svarsskrifvelser å sådana ämbetsbref,

icke må, där ej Konungen för särskildt fall annorlunda förordnar,

utlämnas i hvad de röra enskildes förhållanden till bank. Ben häremot

bryter, så och den, som i tryck offentliggör dylik handling, hvilken obehörigen

utlämnats, höte femtio riksdaler. n ...

Konstitutionsutskottet ansåg sig sakna skäl att tillstyrka bifall till

den kungl. propositionen i hvad den rörde försäkringsinspektionens

handlingar, hvadan bestämmelserna härom af utskottet uteslötos. De

af utskottet föreslagna förändringar i Kungl. Maj:ts förslag rörande

bankinspektionens handlingar motiverades därmed, att utskottet, som

funnit föreskrifter i tryckfrihetsförordningen om hemlighållande åt dylika

handlingar vara alldeles nödvändiga, därest bankinspektionen skall kunna

med vederbörlig kraft verka för sitt ändamål, dock ej kunnat finna

nåo-ot skäl, hvarför sekretessen med afseende å dessa handlingar skulle

behöfva gifvas den stora omfattning, som den kungl. propositionen

innebär. '' Utskottet ansåg, att ifrågavarande handlingar kunde få med
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

3

delas åt offentligheten efter viss tid, hvilken skäligen kunde bestämmas

till fem år efter handlingens datum. Vidare ansåg utskottet, att vederbörande

bank själf ej borde hindras att få del af de angående banken

afgifna yttranden samt att straff särskildt borde stadgas jämväl för

den, som, där handling af ifrågavarande beskaffenhet obehörigen utlämnats,

i tryck kungör densamma.

Reservanterna åter ansågo, att den af Kungl. Maj:t föreslagna

sekretessen borde inskränkas att gälla bankinspektionens handlingar

endast i hvad de röra enskildes förhållanden till bank.

Utskottets förslag godkändes af båda kamrarne, af den Andra

Kammaren dock med hjälp af den förseglade sedeln.

När förslaget vid 1903 års riksdag förekom till slutlig behandling,

blef detsamma af Andra Kammaren förkastadt.

Under diskussionen i kamrarne erkände samtliga talare, att sekretess

är nödvändig för vissa bankinspektionens handlingar. Att förslaget

föll i Andra Kammaren berodde, enligt hvad af diskussionen framgick,

hufvudsakligen på två skäl: den föreslagna sekretessen ansågs hafva

för stor omfattning; den af utskottet föreslagna tidsbegränsningen af

fem år, efter hvilken tid ifrågavarande handlingar skulle få offentliggöras,

ansågs oantaglig.

Af hvad sålunda i denna fråga förekommit framgår, att såväl

konstitutionsutskottet som kamrarne obetingadt erkänt, att bankinspektionens

handlingar, i hvad de röra enskildes förhållanden, icke böra få

komma till offentligheten. Endast beträffande sekretessens omfattning

hafva in eningsskilj aktigheter förekommit.

Det synes mig emellertid i hög grad önskvärdt, att denna fråga

finner en tillfredsställande lösning. Ty uppenbart är, att, helst sedan

uppmärksamheten nu blifvit fäst å dessa förhållanden, frånvaron af

allt skydd mot offentliggörande af bankinspektionens handlingar måste

verka hämmande på inspektionens verksamhet. Då nämligen bankinspektionen

i hvarje fall måste räkna med den möjligheten, att dess

till en bank aflåtna skrifvelse kommer till offentligheten, blir häraf en

naturlig följd, att uttalanden underlåtas, som under andra förhållanden

skulle gjorts och kunnat vara till nytta.

Det skydd, som här afses, lärer höra'' begränsas till de skrivelser,

bankinspektionen aflåter till bankerna, samt dessas svarsskrifvelser. J. I

denna skriftväxling, hvilken tydligen ofta afser endast en utredning af

frågor, som uppstå till följd af en inspektion eller i anledning af

bankernas månadsrapporter och årsredogörelser, måste nog, för att skrivelserna

skola blifva begripliga, enskildes förhållanden ofta vidröras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

Sådana skrivelser böra därför icke kunna dragas under offentligheten

och såsom en gifven följd däraf icke heller de handlingar, å hvilka

bankinspektionens skrifvelse till bank grundas, såsom t. ex. förteckning

öfver bankens engagemanger eller andra anteckningar, som vid inspektion

gjorts ur bankens böcker.

Däremot böra bankinspektörens memorial till departementschefen

samt de framställningar, bankinspektören, med stöd af 83 § i lagen

angående solidariska bankbolag och 76 § i lagen angående bankaktiebolag,

gör hos Konungens befallningshafvande, kunna så affattas, att

enskildes förhållanden till banken däri icke beröras, och sådana memorial

och ämbetsbref kräfva därför intet skydd mot offentligheten.

Men äfven sådana till bankerna aflåtna ämbetsbref, som ej beröra

enskildes förhållanden, torde kunna lämnas åt offentligheten. Däremot

synes det icke tillrådligt, att, såsom i förut omförmälda reservation

föreslagits, skrifvelse!'', som beröra enskildes förhållanden, skola få, med

uteslutande af livad sådana förhållanden rörer, offentliggöras. Ty

sådana brottstycken af en skrifvelse, där kanske motiven till ett påstående

skulle uteslutas, kom me lätteligen att vilseleda i stället för att

upplysa.

Om sålunda sekretessen begränsas till att omfatta den bankinspektionens

med bankerna förda korrespondens, som berör enskildes

förhållanden, torde hvarje skäl hafva bortfallit att, såsom 1902 års

konstitutionsutskott föreslog, införa jämväl en begränsning till tiden;

ej heller torde någon anledning finnas att vidhålla den begränsning åt

sekretessen, som innehålles i den år 1902 föreslagna bestämmelsen: »där

ej Konungen för särskild! fall annorlunda förordnar». Då allmän lag

föreskrifver, att enskildes förhållanden till bank icke må för allmänheten

yppas, är de! väl ej lämpligt att stifta en grundlag, som tillstädj er ett

sådant yppande efter en viss kort tidsperiod, eller att inrymma Konungen

rätt att för särskilda fall förordna om ett sådant yppande. Den under

diskussionen i Riksdagen uppställda jämförelsen mellan ifrågavarande

handlingar och statsrådsprotokollen, som ju endast för en viss tid förblifva

hemliga, är väl för öfrig! icke lycklig; ty statsrådsprotokollen

behöfvas för att skrifva Sveriges historia, men om bankinspektionens

handlingar publiceras efter ett antal år, kan någon nytta därmed ej

vinnas, men däremot är visserligen den möjlighet ej utesluten, att skada

därigenom kan uppstå. Bestämmelsen »där ej Konungen för särskild!

fall annorlunda förordnar» afsåg utan tvifvel sådana memorial och

ämbetsbref, som icke beröra enskildes förhållanden.»

Slutligen har motionären framhållit, att ett på ofvan angifna sätt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

5

formuleradt tillägg- till tryckfrihetsförordningen skulle bereda skydd åt

de bankinspektionens handlingar, hvilkas hemlighållande utan gensägelse

förestafvades af nödvändighetens kraf och hvilkas offentliggörande skulle

föranleda allvarliga olägenheter såväl för enskilda personer som för

bankerna och för affärsvärlden i allmänhet, samt att sedermera ingen

tvekan skulle kunna råda, hvarest i afseende å bankinspektionens handlingar

offentligheten slutade och sekretessen började.

Enligt de bestämmelser, som äro meddelade för bankinspektionens

verksamhet, åligger det bankinspektören, bland annat, att tillse, att de

för enskilda bankinrättningar gällande författningar och fastställda

bolagsordningar behörigen iakttagas och att, där så ej sker, anmäla

förhållandet till chefen för finansdepartementet äfvensom att hos bemälde

departementschef anmäla de vid bankundersökningar utrönta

förhållanden, som äro af beskaffenhet att böra bringas till departementschefens

kännedom.

De sålunda föreskrifna granskningarna och undersökningarna

föranleda gifvetvis i åtskilliga fall skriftliga meddelanden mellan bankinspektionen

och de särskilda bankerna. I dessa meddelanden måste

helt naturligt ofta enskildes ställning till banken, såsom t. ex. den

omfattning, i hvilken kredit blifvit medgifven, beskaffenheten af

belånade värdehandlingar m. m., komma att beröras; och det är uppenbart,

att offentliggörande af bankinspektionens ämbetsbref till bank

samt af de handlingar, hvarå dessa bref grundas, liksom ock af banks

svarsskrifvelser kan, då de innehålla uppgifter af sådan art, medföra

betänkliga följder för de enskilde, hvilkas förhållanden däri omnämnas

och bedömas. En begränsning i rätten att offentliggöra dylika skrivelser

och handlingar påfordras sålunda af de enskildes [intresse.

Såsom af motionären framhållits, hämtar krafvet på sekretess uti förevarande

afseende stöd äfven i den omständigheten, att bankinspektionen

därförutan svårligen kan med tillbörlig kraft verka för sitt ändamål.

Genom införande i tryckfrihetsförordningen af en bestämmelse i det af

motionären angifna syfte skapas slutligen en naturlig motsvarighet till

den i vår banklagstiftning gifna föreskrift, att enskildes förhållanden

till bank ej må för allmänheten yppas.

Skrivelser och handlingar af ifrågavarande slag böra dock^icke

enligt utskottets förmenande undandragas offentligheten i den omfattning,

som af motionären förordats. Den bästa och tillförlitligaste kontrollen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

öfver de enskilda bankinrättningarna ernås helt visst därigenom, att

allmänheten sättes i tillfälle att i största möjliga omfattning taga kännedom

om och erhålla öfverblick öfver deras verksamhet och skötsel.

Utskottet kan med hänsyn härtill icke dela motionärens mening, att

dylika skrivelser och handlingar böra, därest enskildes förhållanden däri

beröras, i sin helhet undanhållas offentligheten. Det är blott enskildes

namn samt detaljuppgifter om deras förhållanden till bank, som ej

böra få lämnas åt offentligheten; men sådana utdrag ur skrifvelser och

handlingar torde utan svårighet kunna lämnas, att från offentliggörande

undantagas såväl namn som äfven detaljuppgifter af antydd beskaffenhet.

Och förvisso måste det anses synnerligen otillfredsställande, att

sakförhållanden, hvilka eljest icke få hemlighållas, skulle kunna undandragas

offentligheten af den orsak, att de omnämnas i samma handling

som enskildes bankaffärer.

Utskottet har på grund häraf funnit nödigt att så affatta ifrågavarande

stadgande, att förbudet mot offentliggörande af dessa skrifvelser

och handlingar endast gäller i den mån enskildes förhållanden till bank

däri beröras.

Utskottet håller vidare före, att ifrågavarande skrifvelser och handlingar,

i hvad de röra enskildes förhållanden till bank, böra efter viss tid,

hvilken lämpligen kunde bestämmas till femton år från handlingens datum,

få meddelas offentligen. Något giltigt skäl, hvarför dessa handlingar för

all framtid skulle i nämnda afseende vara omgärdade med sekretess,

förefinnes icke. Efter så lång tids förlopp lärer ett offentliggörande

icke kunna lända till något men. Däremot synes möjligheten att efter

viss tid erhålla kännedom om dylika förhållanden böra bevaras såväl

af den anledning, att endast därigenom en fullständig inblick kan

vinnas i det sätt, på hvilket bankinspektionen fungerar, som ock med

hänsyn till de upplysningar af historiskt-ekonomiskt intresse, som i

bankinspektionens handlingar, äfven då däri beröras enskildes förhållanden,

kunna vara att hämta.

Utskottet vill till sist framhålla, att det stadgande, hvartill utskottet

här nedan framställer förslag, naturligtvis icke kan medföra

någon inskränkning i regeringsformens uttryckliga bestämmelse, att

riksdagens justitieombudsman skall äga tillgång till alla domstolars,

kollegiers och ämbetsverks protokoll och handlingar.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med anledning af förevarande

motion, såsom hvilande till vidare grundlagsenlig be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

7

handling antaga följande förslag om tillägg till 2 §

4:o tryckfrihetsförordningen, att däri införas näst före

stadgandena om skydd för patenthandlingar:

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o.

Att de från bankinspektionen till bank aflåtna

ämbetsbref och de handlingar, hvarå desamma grundas,

äfvensom svarsskrifvelser å sådana ämbetsbref icke

må, i hvad de röra enskildes förhållanden till bank,

utlämnas, förrän femton år från brefvets eller handlingens

datum förflutit. Den häremot bryter, så ock

den, som i tryck offentliggör dylik handling, hvilken

obehörigen utlämnats, böte femtio riksdaler.

Stockholm den 3 mars 1905.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Res ervation

af herr Gustaf Axel Berg, som yttrat:

»Lika viktigt som det är, att bankinspektionens skriftväxling med

bank icke må, i hvad samma skriftväxling rörer enskildes förhållanden

till banken, före en viss tid få lämnas åt offentligheten, lika viktigt

finner jag för min del det vara, att memorial och ämbetsbref, som bankinspektionen

med anledning af verkställd inspektion eller eljest afgifver

till vederbörande departement eller departementschef, icke heller må, i hvad

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

de röra enskildes förhållanden till bänk, före en viss tid utlämnas eller

publiceras; och har jag af sådan anledning inom utskottet yrkat,

att utskottet, med föranledande af motionen, bort hemställa, att Riksdagen

må såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga följande

förslag om tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen, att däri införas

näst före stadgande^ om skydd för patenthandlingar:

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o

Att de från bankinspektionen aflåtna ämbetsbref och de handlingar,

hvarå desamma grundas, äfvensom svarsskrifvelser å sådana ämbetsbref

icke må, i hvad de röra enskildes förhållanden till bank, utlämnas, förrän

femton år från brefvets eller handlingens datum förflutit. Den häremot

bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik handling, hvilken

obehörigen utlämnats, bote femtio riksdaler.»

Herrar Sjöholm, af Ekenstam, J. F. Nyström och af Callerholm

hafva begärt få här antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes

behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.