Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af § 28 regeringsformen.

1905-03-06 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1905:3, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af § 28 regeringsformen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

1

B:© JS.

Ank. till Eikgd. kansli den 10 mars 1905, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om ändrad lydelse af § 28 regeringsformen.

Uti en inom Första kammaren af herr Ernst Trygger väckt, till

konstitutionsutskottet öfverlämnad motion, n:o 28, har motionären hemställt,

att Riksdagen, med afseende på nedan nämnda befattningar, som

kvinna otvifvelaktigt kan på ett fullt tillfredsställande sätt förvalta,

måtte för sin del undanröja det hinder, som grundlagen ställer i vägen

för deras anförtroende åt kvinnor, och i nämnda syfte antaga att hvila

till vidare grundlagsenlig behandling följande förslag till ändrad lydelse

af § 2S regeringsformen.

l:o. Konungen -— — — — — — — — — — — — ägt rum.

Till lärarebefattningar vid de allmänna läroverken och vid universiteten,

de teologiska läraretjänsterna vid de sistnämnda likväl undantagna,

såsom ock till lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för

vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar må i den

ordning, som ofvan sagts, utnämnas och befordras äfven infödda svenska

kvinnor; Konungen vare ock obetaget att, efter vederbörandes hörande,

eller uppå deras framställning, till dessa ämbeten och tjänster, lärareBih.

till Riksd. Prof. 1905. 3 Sami. 3 Saft. (N:o 3). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

befattningarna vid de allmänna läroverken dock undantagna, kalla och

befordra utländska män af utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska

läran bekänna.

Likaledes må —--------— departementet höra.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande.

»Redan genom Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående kvinnors

ansökningsrätt till lärarebefattningar vid folkskolorna den 21 oktober

1859 medgafs kvinnor rätt att under väsentligen samma villkor som

män erhålla ordinarie anställning vid statens folkskolor. De kvinnliga

lärarekrafterna torde numera också där få anses oumbärliga. Därefter

anmälde rikets ständer i en skrifvelse den 14 mars IS63, att de för

sin del ansågo »tidpunkten vara inne att utvidga kvinnans rätt till anställning

i det allmännas tjänst», och anhöllo, att Kungl. Maj:t »täcktes

vidtaga åtgärder, hvarigenom tillfälle beredes kvinna att erhålla anställning

i sådan tjänstebefattning, som kan för henne vara passande, och till

hvars skötande hon visar sig äga erforderliga kunskaper och skicklighet.»

I en ny skrifvelse den 12 juni 1866, hvari skrifvelsen af den 14

mars 1863 åberopades, uttalade ständerna, under förmälan att de hade

sig bekant, att förslag förelåge om anställande af kvinnor i telegrafverkets

tjänst, följande: »Emellertid är målet härmed icke uppnådt, och

eu mängd andra befattningar i statens tjänst förefinnas, till hvilka kvinnan

är lika passande som mannen. Särskild! erinras om tvenne yrken, i

hvilka kvinnan på ett framstående sätt i Nord-Amerikas förenade fristater

utvecklat förmåga, nämligen läkarens och skollärarens. I fråga

om skollärarekallet synes det uppenbart, att kvinnans deltagande däri

icke kan annat än bidraga att åt ynglingens uppfostran gifva den förädling,

som man eljest förväntar af familjelifvets inflytande, och erfarenheten

i åtskilliga länder har bestyrkt, att disciplinen ibland lärjungarne

icke under den kvinnliga lärarens närvaro är mindre än under den manliges.

Villkoret för att åt kvinnan skall kunna anförtros den verksamhet,

hvartill tillfälle sålunda synes böra henne beredas, är likväl, att hon erhåller

rätt att begagna de medel, staten erbjuder till danande af den

skicklighet och profvande af de kunskaper, som i hvarje särskilt fall

erfordras. På grund af hvad nu sålunda blifvit anfördt----få rikets

ständer — med anmälan, att rikets ständer anse anställning i tjänster

och befattningar, hvartill kvinna kan pröfvas lämplig och hvarifrån hon

ej genom grundlag eller civillag är utestängd, hädanefter böra henne

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

O

O

tillkomma, när hon visar sig därtill äga erforderliga kunskaper och skicklighet,

samt fördenskull tillfälle böra beredas kvinna att aflägga de för

dylik anställning föreskrifna kunskapsprof — hos Eders Kungl. Maj:t i

underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga och, där

så nödigt finnes, hos Riksdagen föreslå de åtgärder, som för genomförande

af en sådan förändring i hittills bestående förhållanden finnas erforderliga.»

Af det anförda framgår, att rikets ständers helt naturliga afsikt,

då de hemställde, att kvinna skulle beredas tillfälle att aflägga de för

vissa anställningar i statens tjänst stadgade kunskapsprofven, var, att

de aflagda profven sedan också inom vissa gränser skulle för henne

medföra möjlighet till dylik anställning. Att detta måste vara målet,

framhölls också starkt särskild! i det utlåtande, som filosofiska fakulteten

vid Uppsala universitet den 31 januari 1867 afgaf, efter det Kungl. Maj:t

på grund af ständernas sist berörda skrifvelse infordrat yttranden i ämnet

af vederbörande myndigheter. Fakulteten anförde därvid följande: »Riktigheten

af rikets ständers sålunda angifna åsikt anser fakulteten för sin

del för ostridig. Det skulle nämligen, om man förutsatte, att kvinna

icke kunde vinna kompetens till viss tjänst, vara ändamålslöst att medgifva

henne rätt till afläggande! af kunskapsprof, ämnadt att utgöra ett

kompetensvillkor för samma tjänst, och onödig vore ock den kostnad,

som sådant kunskapsprofs anställande kunde förorsaka det allmänna.

Dessutom skulle ett sådant medgifvande, om det under nyssnämnda

förutsättning gjordes, innebära eller få utseendet af att innebära, det

staten liksom lockade kvinnan in i en verksamhet, som icke kunde bereda

henne verkligt gagn, och för henne öppnade utsikt till en fortkomst,

som hon icke kunde ernå.»

Till följd af ständernas berörda skrifvelse den 12 juni 1866 utfärdades

först Kungl. Maj:ts nådiga skrifvelse till sundhetskollegium angående

rättighet för kvinna till läkareyrkets utöfning in. m. den 3 juni 1870,

hvarigenom kvinna erhöll rätt att aflägga afgångsexamen vid rikets högre

elementarläroverk och sådan examina med därtill hörande prof, som äro

stadgade för rättighet till läkareyrkets utöfning, och sedermera kungl.

brefvet den 7 november 1878, hvarigenom kvinna medgafs rätt att aflägga

alla vid universiteten förekommande examina med undantag af examen

inför teologisk fakultet samt juris licentiatexamen. Kungl. Maj:t förklarade

dock härvid i den först anförda skrifvelsen sig hafva »funnit betänkligheter

i allmänhet möta för kvinnans anställande i offentlig ämbetsbefattning

såsom läkare», och man synes därför egentligen hafva afsett, att till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

fälle skulle beredas kvinna att få den erforderliga utbildningen för »läkarekonstens

utöfning på eget ansvar i enskild praktik». I brefvet af den 7

november 1878 förklarade äfven Kung! Maj:t, »att härigenom icke medgifvits

kvinna någon vidsträcktare rätt till anställning i allmän tjänst än

som redan är eller framdeles kan varda henne inedgifven».

Sedan kvinnan genom nu omförmälda stadganden beredts tillfälle att

förvärfva och genom examen inför universitetens m. in. medicinska, filosofiska

och juridiska fakulteter styrka sin kompetens i åtskilliga riktningar,

har denna rätt i stor utsträckning begagnats af kvinnorna, såsom framgår

af följande förteckning öfver de kvinnor, som vid 1905 års början aflagt

examen eller för närvarande arbeta på examens afläggande vid universiteten,

karolinska medico-kirurgiska institutet i Stockholm samt Stockholms och

Göteborgs högskolor.

Inför medicinsk fakultet hafva följande prof afiagts: medicine doktorsgrad

af 1, medieinelicentiat-examen härförutom af 22 och medicine kandidatexamen

dessutom af 22. För närvarande studera efter aflagd medicofilosofisk

examen 11 på afläggande! af medicine kandidatexamen och —

inom filosofisk fakultet — 7 på afläggande! af medico-filosofisk examen.

Inför filosofisk fakultet hafva följande prof aflagts: filosofie doktorsgrad

af 8, filosofielicentiatexamen härförutom af 6 samt filosofie kandidat
0

’

examen dessutom af 94. De, som studera på filosofie kandidatexamens

afläggande, uppgå för närvarande till ett antal af S2.

Hvad angår det förhållandet att inom den filosofiska fakulteten —

1 motsats mot hvad fallet är inom den medicinska — blott ett jämförelsevis

litet antal kvinnor aflagt licentiatexamen, så vinner detta förhållande

sin fulla förklaring däri, att med de utsikter till anställnings erhållande

efter aflagd examen, som finnas för dem, hvilka studerat inom filosofisk

fakultet, afläggande! af högre examen än kandidatexamen medför alltför

stora kostnader för att i någon mån kunna ekonomiskt löna sig. Med

afseende på rätten att aflägga de högre kuriskapsprofven har det sålunda

för det stora flertalet kvinnor faktiskt inträffat hvad filosofiska fakulteten

i sitt utlåtande den 81 januari 1867 förklarat skola ske, eller att denna

rätt skulle blifva ändamålslös, när den icke vore förenad med rätt att

vinna tillträde till sådana tjänster, för hvilka afläggande! af dessa kunskapsprof

utgjorde ett kompetensvillkor. Dessa ofördelaktiga förhållanden till

trots hafva dock, såsom ofvan visats, åtskilliga kvinnor aflagt licentiatexamen

och förvärfvat doktorsgrad. För närvarande arbeta äfven 8 på

afhandling för doktorat och 10 på afläggande! af licentiatexamen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

För ''"ifrigt är att märka, att af dem, som aflagt examen inför

filosofisk fakultet, 12 kvinnor hafva genomgått och i hålla på att

genomgå det enligt kungl. förordningen den 16 juni 1875 för erhållande

af ordinarie lärarebefattning vid de allmänna läroverken stadgade

profåret.

Inom juridisk fakultet har — efter erhållen dispens — eu kvinna

förvärfva! doktorsgrad, och finnes för närvarande ännu en såsom juris

studerande inskrifven.

Taga vi nu närmare i betraktande de tillfällen, som finnas för

kvinnor, hvilka förvärfvat nödig kompetens, att också komma i åtnjutande

af de fördelar, som dylik kompetens medför för män, finner man, hvad

först angår examen inför medicinsk fakultet, att kvinnorna — detta i

öfverensstämmelse med de betänkligheter, Kungl. Maj:t ursprungligen hyste

mot att använda dem i offentlig ämbetsbefattning — länge varit inskränkta

till blott enskild praktik. De hafva dock från början blifvit i jämförelsevis

talrika fall använda såsom amanuenser vid de fakulteter, där de aflagt

sina kompetensprof. Den reserverade hållning mot kvinnans användande

i offentlig tjänst såsom läkare, hvilken Kungl. Maj:t sålunda ursprungligen

intagit, har man emellertid sedermera frånträda i det att i följd af en

petition, inlämnad den 28 januari 1901 af kvinnliga läkare och medicine

studerande, Kungl. Maj:t genom nådiga kungörelsen angående kompetens

för kvinnliga läkare att innehafva vissa läkarebefattningar den 6 november

1903 inom ramen för Kungl. Maj:ts administrativa befogenhet berättigat

ogifta kvinnor att innehafva dels vissa offentliga läkarebefattningar, dels

åtskilliga lärarebefattningar vid universitetens medicinska fakulteter, vid

karolinska medico-kirurgiska institutet samt vid gymnastiska centralinstitutet.

Den ökade möjlighet, som härigenom uppstått att använda

kvinnliga läkare, har redan tagits i bruk.

Hvad beträffar de kvinnor, som aflagt kompetensprof inom filosofisk

fakultet, hafva äfven de egentligen varit hänvisade till de anställningar,

de kunnat få i privat tjänst. Tv oaktadt kvinnor ej förvägrats att genomgå

det för erhållande af ordinarie lärarebefattning enligt kungl.

förordningen den 16 juni 1875 stadgade profåret, och oaktadt läroverksstadgan

af den 1 november 1878 icke synes hafva lagt något ovillkorligt

hinder i vägen för kvinnors anställande vid de allmänna läroverken, hafva

de kvinnor, som önskat erhålla dylik anställning, endast genom kungl.

dispens — sådan gafs ena gången 1876 och den andra 1901 — medgifvits

rätt att söka adjunkts- och kollegabefattningar, en dispens, som för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

öfrigt i ett annat fall 1898 förvägrats. Så till vida torde genom den

nya läroverksstadgan förhållandena härvidlag komma att ändras, att

kvinnor kunna inom samskolorna erhålla anställning. Da emellertid de

platser, som kvinnorna i dessa samskolor kunna erhålla, saväl i ekonomiskt

afseende som beträffande lärarinnornas ställning inom skolan, äro underordnade

befattningar, i regel afsedda för kvinnor med den närmast med

studentexamen jämförliga kompetens, som afgångsexamen från den treåriga

kursen vid högre lärarinneseminariet i Stockholm gifver, torde de

icke rimligtvis kunna fylla de anspråk på en mot deras kunskapsprof

svarande verksamhet och därtill hörande förmåner, som kvinnor med

fullständig adjunkts- och lektorskompetens med skäl kunna uppställa.

Och om, såsom meningen torde vara, utnämningsrätten i fråga om adjunktsoch

lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken i allmänhet öfverftyttas

till Kungl. Maj:t, kommer den nuvarande lydelsen af § 28 regeringsformen

att stå hindrande i vägen för en reform i riktning af ett

bättre tillgodoseende af de studerade kvinnornas rättmätiga fordringar uti

förevarande afseende.

Om möjligt sämre än i fråga om kvinnors anställande såsom lärare

vid de allmänna läroverken ställer sig frågan om kvinnors anställande

såsom lärare vid universiteten — en fråga, som naturligtvis icke blott

har betydelse för de kvinnor, som aflagt kompetensprof inför filosofisk

fakultet, utan äfven för dem, som tillhört öfriga fakulteter. Med afseende

på kvinnors anställande vid universiteten gäller först och främst,

att de i följd af grundlagens bestämmelser icke kunna erhålla anställning

såsom professorer. Vidare torde det åtminstone anses tvifvelaktigt,

om — frånsedt den medicinska fakulteten — kvinna kan anställas såsom

prosektor, laborator eller observator. Slutligen gäller, att den verksamhet

och de förmåner, kvinna kan erhålla såsom docent, äro underlägsna

dem, som kunna tillkomma manlig docent, alldenstund kvinna icke ansetts

kunna ens på förordnande förestå en professur.

Förutom kvinnornas begränsade tillträde till lärarebefattningar vid

de allmänna läroverken och vid universiteten, har man att erinra sig,

hurusom kvinnor, trots det att de aflagt kompetensprof inför filosofisk

fakultet, endast i mycket ringa omfattning kunna vinna någon anställning

vid universitetsbiblioteken eller vid kungl. biblioteket i Stockholm

eller vid riksarkivet, — allt anställningar som dock torde få anses för

kvinnor lämpliga. Så gäller, hvad först angar biblioteken, att kungl.

fullmakt fordras för alla bibliotekariebefattningar samt vid kungl. biblio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutsko tets Utlåtande N:o 3.

7

teket i Stockholm äfven för befatt ing såsom vice-bibliotekarie eller ordinarie

amanuens. Hvad riksarkiv t angår, fordras sådan fullmakt såväl

för arkivarierna som för de ordina ie amanuenserna.

Hvad beträffar kvinna, so aflagt kompetensprof inför juridisk

fakultet, är hon som bekant utesl ten från flertalet befattningar, hvartill

af henne aflagdt kompetensprof sk lie berättiga en man.

Beträffande möjligheten anno städes för en kvinna att erhålla anställning

i statens tjänst, vill ja fästa uppmärksamheten därpå, att i

Norge förut befintligt grundlagshi der däremot upphäfts med afseende på

alla statens ämbeten. Genom en rundlagsändring af den 19 mars 1901

har nämligen Grundlovens 92 § få t följande tillägg: »I hvilken Udstraakning

Kvinder, der opfylder de for Msend ved Grundloven foreskrevne Betingelser,

skal kunne anstettes i E beder, bestemmes ved Lov.»

Härjämte har i en inom An ra Kammaren väckt motion, n:o 194,

hvilken jämväl blifvit till utskotte hänvisad, herr T. Zetterstrand, under

åberopande af den motivering, s m återfinnes i ofvan omförmälda, af

herr Trygger afgifna motion, he ställt, att Riksdagen måtte antaga att

hvila till vidare grundlagsenlig b handling enahanda förslag till ändrad

lydelse af § 28 regeringsformen, som blifvit af herr Trygger framställdt.

Under senare hälften af förra rhundradet har, såsom af motionärerne

erinrats, frågan om kvinnans anst Ilning i det offentligas tjänst och om

den utsträckning, hvari sådan anstå lning borde henne medgifvas, vid flere

tillfällen varit föremål för Kungl. aj:ts och Riksdagens uppmärksamhet.

Steg för steg hafva därvid de önsk ingsmål vunnit beaktande, hvilka å ena

sidan gått ut på att bereda kvinn n tillfälle att förskaffa sig erforderlig

utdaning för vinnande af kompet ns till vissa statstjänster och å andra

sidan afsett att åt henne förvärf a rätt att efter ådagalagd kompetens

söka och erhålla dylika tjänster.

Sträfvandena att för kvinnan ''ppna verksamhetsfält i det allmännas

tjänst samt att höja och stärka he nes ställning i socialt och ekonomiskt

hänseende hafva sålunda ingalunda afvisats. Och man har alltmer visat

sig böjd att erkänna, att kvinna bör tillåtas att innehafva och utöfva

statstjänst, då hon genom anlag oc ådagalagd skicklighet kan anses därtill

ägnad. Man har icke heller k nnat förbise, att egenskaper, som äro

speciellt utmärkande för kvinnan, unna göra henne särskildt lämpad att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

bekläda vissa slag af statstjänster. I några fall hafva till och med

tjänstebefattningar pröfvats vara af den art, att kvinna med afseende

å dem tillerkänts uteslutande behörighet eller ock ett visst företräde framför

manliga medsökande.

Men å andra sidan har man ansett angeläget, att kvinnan icke

lämnas tillträde till andra tjänster än sådana, hvilka utan men eller olägenhet

för det allmänna kunna åt henne anförtros, äfvensom att vissa inskränkningar

fastställas med afseende å gift kvinnas behörighet att i allmänna

tjänstebefattningar användas.

Emellertid har hittills åt kvinnan inrymts behörighet till befordran

endast till sådana statstjänster, som tillsättas af lägre myndigheter och

på hvilka icke regeringsformens regler om Konungens utnämningsrätt äro

tillämpliga. Enligt § 28 regeringsformen äro ännu alla ämbeten och

tjänster, som äro af den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar

och hvilkas innehafvare utnämnas af Konungen i statsrådet, förbehållna

svenske män. Och någon afvikelse från denna bestämmelse är icke möjlig

utan att grundlagsbudet ändras.

Motionärernes föreliggande förslag åsyftar nu att med afseende å vissa

angifna tjänster undanröja det i § 2S regeringsformen inneburna hinder

mot kvinnans befordran i statstjänst. I och för sig har utskottet intet

att invända mot syftet i detta motionärernes förslag, då detsamma kan

anses naturligt ansluta sig till den utveckling, som å ifrågavarande område

hittills ägt rum. De befattningar, som af motionärerne afses, eller

lärarebefattningar vid de allmänna läroverken och vid universiteten, de

teologiska läraretjänsterna vid de sistnämnda likväl undantagna, lärareoch

andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller

skön konst, äfvensom läkarebefattningar, äro ock otvifvelaktigt af

den art, att kvinnor lämpligen skulle kunna till dem lämnas tillträde.

Kvinnans förmåga och duglighet inom dessa fack torde numera

vara pröfvade och erkända. Hvad särskildt lärarebefattningarna angår,

synes en dylik utvidgning äga så mycket större skäl, sedan kvinna genom

kungl. brefvet den 7 november 1873 medgifvits rättighet att aflägga alla

vid universiteten förekommande examina med undantag af examen inför

teologisk fakultet samt juris licentiatexamen. Om man därjämte förutsätter,

att lärarebefattningarna vid de allmänna läroverken komma att göras

till föremål för Kungl. Maj:ts utnämningsrätt, torde en grundlagsändring

i den riktning, motionärernes förslag angifver, vara af särskildt behof påkallad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskott ts Utlåtande N:o 3.

Utskottet har emellertid icke unnat ansluta sig till förevarande förslag

med den affattning, som motion rerne gifvit detsamma. Det synes nämligen

utskottet uppenbart, att ge om bifall till detta förslag ett alltför

vidtomfattande medgifvande i afsee de å kvinnors befordringsrätt till ifrågavarande

tjänster skulle i grundla eu inrymmas. Så har inom utskottet

betänkligheter yppats, huruvida p ovinsial- och särskildt militärläkarebefattningar

äro af den beskaffen et, att kvinnor böra ifrågakomma vid

deras besättande, liksom ock någon vekan rådt, om kvinnor böra befordras

till lärarebefattningar vid de allmä na läroverken med skyldighet att meddela

undervisning i dessa läroverks högsta klasser. Att i grundlag angifva

de olika ämbeten och tjänster, til hvilkas innehafvare kvinna kan af

Kungi. Maj:t utnämnas, bär icke synts utskottet lämpligt, utan bör

allenast i grundlagen medgifvande stadgas, att Kungi. Maj:t må kunna

till ifrågavarande tjänster befordra kvinnor i enlighet med de grunder,

som af Konung och Riksdag gemen amt fastställas. Dessa grunder skulle''

enligt utskottets förmenande angi as antingen genom allmänna lagbestämmelser

rörande kvinnas rätt a t i statstjänst befordras och användas

t. ex. stadganden angående gift vinnas behörighet därutinnan — eller

ock genom andra föreskrifter — t. ex. om särskilda ämbeten och tjänster,

till hvilka kvinna skulle äg behörighet eller möjligen företräde,

om kvinnas pensionsförhållanden m. . — sotn Konung och Riksdan samfälldt

besluta. °

Genom en sådan anordning 1 rer det af motionärerne närmast afsedda

syftemålet uppnås; och utskott ts förslag medför helt visst därjämte

den fördelen, att kvinnans tillträde 111 tjänster af förevarande slag såmedelst

lättare kan lämpas efter oli a tiders förhållanden och kraf samt

tillgång på kvinnliga arbetskrafter i om olika områden.

Utskottet förmenar också, att d särskildt fastställda grunder rörande

kvinnas befordringsrätt, till hvilka § 28 regeringsformen enligt utskottets

förslag skulle hänvisa, i förening in d nämnda grundlagsbud komme att

innebära verklig _ trygghet för kvin ans ställning med afseende å befordringar

till vissa ämbeten och tj nster, i det att den allmänna befordringsgrundsatsen

angående skicklig et och förtjänst skulle, endast med

iakttagande af de villkor och föres rifter, som i vederbörlig ordning af

Konung och Riksdag gemensamt bes utats, blifva lika tillämplig å kvinnor

som å män.

Under förutsättning att det sä t till lösning af förevarande fråga,

som af utskottet förordats, vinner g dkännande, anser sig utskottet böra

Bih. till Biksd. Bvot. 1905. 3 SclwI. 3 äft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

föreslå, att bestämmelsen om kvinnas befogenhet att utnämnas till läraretjänster

må komma att gälla, ej blott, såsom af motionärerne ifragasatts,

lärarebefattningar vid de allmänna läroverken och vid universiteten,

utan äfven läraretjänster vid andra statens läroanstalter.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med anledning af förevarande

motioner, antaga att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling följande förslag till ändrad lydelse af § 28

1 mom. regeringsformen:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Regeringsformen.

§ 28. § 28.

l:o. Konungen äger att i Statsrådet

utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten

och tjänster inom riket, högre och

lägre, kvilka äro af den egenskap,

att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande förut

med förslag hafva inkommit, där sådana

hittills ägt rum. Konungen

vare likväl obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undantagna,såsom

ock till lärare- och andra beställningar

vid andra inrättningar för

vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom

till läkarebefattningar, kalla

och befordra äfven utländske män

l:o. Konungen äger att i Statsrådet

utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten

och tjänster inom riket, högre

och lägre, hvilka äro af den egenskap,

att Konungen fullmakter därå

utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hafva inkommit,

där sådana hittills ägt rum. Till

lärarebefattningar vid statens läroanstalter,

de teologiska läraretjänsterna

vid universiteterna likväl undantagna,

till andra beställningar vid inrättningar

för vetenskap, slöjd eller

skön konst samt till läkarebefattningar

må i den ordning, som ofvan

sagts, och med tillämpning af grunder,

som af Konung och Riksdag gemensamt

fastställas, kunna utnämnas och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

(Nuvarande lydelse:)

af utmärkt förtjänst, de där den rena

evangeliska läran bekänna. Likaledes

må Konungen kunna uti militära

ämbeten nyttja utländske män

af sällsynt skicklighet, men icke till

kommendanter i fästningarne. Konungen

fäste, vid alla befordringar,

afseende endast, å‘ de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, hvarmed är

förenadt åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena

evangeliska läran. Till alla öfriga

ämbeten eller tjänster, med det undantag

i afseende å Statsrådets ledamöter,

som i 4 § stadgas, må bekännare

af annan kristen troslära,

äfvensom af den mosaiska, kunna

nämnas; dock må icke någon, som

ej tillhör den rena evangeliska läran,

såsom domare eller innehafvare

af annan tjänst deltaga i handläggning

eller afgörande af fråga,

som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar inom

den svenska kyrkan. Hvarje departementschef

skall föredraga och

expediera alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledighet

och afsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk och

stater, som under departementet

höra.

(Föreslagen lydelse:)

befordras eif veu Infödda smiska kvinnor.

Konungen vare ock obetaget,

att, efter vederbörandes hörande,

eller uppå deras framställning, till

lärarebefattningar vid universiteterna,

de teologiska läraretjänsterna likväl

undantagna, såsom ock till lärareoch

andra beställningar vid andra

inrättningar för vetenskap, slöjd eller

skön konst, äfvensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra äfven

utländske män af utmärkt förtjänst,

de där den rena evangeliska läran bekänna.

Likaledes må Konungen kunna

uti militära ämbeten nyttja utländske

män af sällsynt skicklighet, men icke

till kommendanter i fästningarne. Konungen

fäste, vid alla befordringar,

afseende endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på deras

börd. Till prästerligt ämbete eller

till annan tjänst, hvarmed är förenadt

åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla öfriga ämbeten eller

tjänster, med det undantag i afseende

å Statsrådets ledamöter, som i

4 § stadgas, må bekännare af annan

kristen troslära, äfvensom af den

mosaiska, kunna nämnas; dock må

icke någon, som ej tillhör den rena

evangeliska läran, såsom domare eller

innehafvare af annan tjänst deltaga

i handläggning eller afgörande af

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar

inom den svenska kyrkan. Hvarje

departementschef skall föredraga och

expediera alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledighet

och afsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk och

stater, som under departementet höra.

Stockholm den 6 Mars 1905.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Reservation

af herrar friherre Barnekow, Elowson, Johnsson, Nydal, Bergström, Staajf

och Trolle, hvilka anfört:

»Efter vår mening gifver den lydelse af 28 § 1 mom. regeringsformen, som

utskottet föreslagit, rum för en allvarsam betänklighet. Afsikten med förslagets

uttryck: »grunder, som af Konung och Riksdag gemensamt fastställas»

skall vara att öppna möjlighet för bestämmande af dylika grunder

dels i lag, stiftad af Konung och Riksdag gemensamt, och dels i föreskrifter,

hvilka kunna gifvas i samband med statens reglerande. Men enligt vår uppfattning

kunna ordalagen »af Konung och Riksdag gemensamt fastställas)'')

icke innefatta det senare slaget af bestämmelser. Ty det är Riksdagen ensam,

som fastställer anslag och stater jämte alla därmed förenade villkor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

13

Inflyta nu de af utskottet föreslagna ordalagen i grundlagen, kommer

en af tvenne följder att inträffa. Antingen tolkas paragrafen i enlighet

med hvad vi anse riktigt, och da är det uteslutet att bestämma grunder

för kvinnas tillträde till ifrågavarande ämbeten i samband med statsregleringen.

Eller ock tolkas den på motsatt sätt, och i sådant fall skulle Fagrummet

komma att gifva stöd åt den uppfattningen, att Konungen äger

gemensamt med Riksdagen fastställa statsregleringsbestämmelser.

På grund häraf hafva vi till förebyggande af dylika betänkliga konsekvenser

ansett, att paragrafen borde erhålla nedanstående lydelse, och

hemställa sålunda,

att Riksdagen ma, med anledning af förevarande

motioner, antaga att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling följande förslag till ändrad lydelse af § 28

1 mom. regeringsformen:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Regeringsformen.

§ 28.

l:o. Konungen äger att i Statsrådet

utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten

och tjänster inom riket, högre och

lägre, hvilka äro af den egenskap,

att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande förut

med förslag hafva inkommit, där

sådana hittills ägt rum. Konungen

vare likväl obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl unda ntagna, såsom

ock till lärare- och andra bestäli
-

§ 28.

l:o. Konungen äger att i Statsrådet

utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten

och tjänster inom riket, högre och

lägre, hvilka äro af den egenskap,

att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande förut

med förslag hafva inkommit, där sådana

hittills ägt rum. Till lärarebefattningar

vid statens läroanstalter,

de teologiska läraretjänsterna vid universiteterna

likväl undantagna, till

andra beställningar vid inrättningar

för vetenskap, slöjd eller skön konst

samt till läkarebefattningar må i den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

(''Nuvarande lydelse:)

ningar vid andra inrättningar för

vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom

till läkarebefattningar, kalla

och befordra äfven utländske män

af utmärkt förtjänst, de där den rena

evangeliska läran bekänna. Likaledes

må Konungen kunna uti militära

ämbeten nyttja utländske män

af sällsynt skicklighet, men icke till

kommendanter i fästningarne. Konungen

fäste, vid alla befordringar,

afseende endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, hvarmed är

förenadt åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena

evangeliska läran. Till alla öfriga

ämbeten eller tjänster, med det undantag

i afseende å Statsrådets ledamöter,

som i 4 § stadgas, må bekännare

af annan kristen troslära,

äfvensom af den mosaiska, kunna

nämnas; dock må icke någon, som

ej tillhör den rena evangeliska läran,

såsom domare eller innehafvare

af arman tjänst deltaga i handläggning

eller afgörande af fråga,

som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar inom

den svenska kyrkan. Hvarje departementschef

skall föredraga och expediera

alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledig
-

(F''öreslagen lydelse:)

ordning, som ofvan sagts, och med

tillämpning af grunder, som fastställas

i särskild af Konung och Riksdag

samfälldt stiftad lag eller i samband

med statsreglering ens uppgörande

bestämmas, kunna utnämnas och befordras

äfven infödda svenska kvinnor.

Konungen vare ock obetaget,

att, efter vederbörandes hörande,

eller uppå deras framställning, till

lärarebefattningar vid universiteterna,

de teologiska läraretjänsterna likväl

undantagna, såsom ock till lärareoch

andra beställningar vid andra

inrättningar för vetenskap, slöjd eller

skön konst, äfvensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra äfven

utländske män af utmärkt förtjänst,

de där den rena evangeliska läran bekänna.

Likaledes må Konungen kunna

uti militära ämbeten nyttja utländske

män af sällsynt skicklighet, men icke

till kommendanter i fästningarne. Konungen

fäste, vid alla befordringar, afseende

endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på deras

börd. Till prästerligt ämbete eller

till annan tjänst, hvarmed är förenadt

åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla öfriga ämbeten eller

tjänster, med det undantag i afseende

å Statsrådets ledamöter, som i

4 § stadgas, må bekännare af annan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

(Nuvarande lydelse:)

het och afsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk

och stater, som under departementet

höra.

(Föreslagen lydelse:J

kristen troslära, äfvensom af den

mosaiska, kunna nämnas; dock må

icke någon, som ej tillhör den rena

evangeliska läran, såsom domare eller

innehafvare af annan tjänst deltaga

i handläggning eller afgörande af

fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar

inom den svenska kyrkan. Hvarje

departementschef skall föredraga och

expediera alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledighet

och afsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk och

stater, som under departementet höra.

Herrar af Ekenstam och J. F. Nyström hafva begärt få här antecknadt,

att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Herrar Sjöholm, Lars Berg och af Callerholm hafva anhållit om anteckning

a utlåtandet därom, att de ej deltagit i ärendets afgörande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.