Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 12-

1905-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:12, Lagutskottets Utlåtande N:o 12-

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 12-

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 16 februari 1905, kl. 3,3 o e. m.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om ändring af 103 § skiftesstadgan.

Till behandling af lagutskottet har hänvisats en inom Andra Kammaren

väckt motion, n:o 120, däri herr N. Nilsson i Skärhus anfört

följande:

»103 § i skiftesstadgan innehåller bestämmelser om landtmätares

skyldighet att, sedan nödiga grunder för verkställande af skifte mellan

delägare i samfälld mark blifvit bestämda, utlägga skiftet å karta och

utstaka dess gränser å marken. I detta afseende stadgas bland annat,

att skiftet skall å kartan slutligen utmärkas, samt att en noggrann och

fullständig beskrifning däröfver skall författas, upptagande, huru fördelningen

skett och hvilka ägor blifvit bestämda för hvar och en delägare;

äfvensom att skiftenas antal för hvarje delägare skall utsättas.

En upprepad erfarenhet gifver emellertid vid handen, att dessa

bestämmelser icke äro fullt tillräckliga för att förekomma senare tvister

mellan grannarna rörande skiftenas verkliga läge och gränser på marken.

Gång efter annan har det förekommit, att, sedan landtmätare på

föreskrifvet sätt utlagt skiftet å kartan och utstakat dess gränser å

marken samt afslutat förrättningen, grannarna det oaktadt därefter råkat

i tvister och rättegångar rörande deras rågångars rätta läge å marken,

hvilket ofta föranleda att ny landtmäteriförrättning måst företagas med

ty åtföljande dryga kostnader för skiftesdeltagarne.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 12,

Enligt mitt förmenande skulle emellertid detta missförhållande

kunna utan svårighet undvikas endast genom att företaga en ändring

i ofvannämnda bestämmelser i 103 § skiftesstadgan i det syfte, att

landtmätare blefve skyldig att, vid kartans upprättande, h densamma

utmärka hvarje särskildt rör med särskildt nummer, samt jämväl ålades

att i beskrifningen särskildt angifva de olika afstånden mellan de särskilda

rören. Hvarje missförstånd rörande rörens rätta läge och afstånd

blefve därigenom förebyggdt, och det skulle sålunda i de flesta fall

blifva en lätt sak för vederbörande själfva att på marken utfinna de

rätta gränserna mellan ägoområdena.

På grund af det anförda får jag vördsamt hemställa, att Riksdagen

för sin del måtte besluta, att 103 § skiftesstadgan skall erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 103.

Sedan alla i och för skiftets verkställande nödige — —---

_ —--— i öfrigt därom innehåller, skiftet å kartan med utsättande

af särskilda nummer å hvarje rör slutligen utmärka; författe.ock däröfver

noggrann och fullständig beskrifning-------redigt upp
tager,

huru fördelningen skett, numren på de särskilda rören samt afstånden

dem emellan äfvensom hvilka ägor för hvar och en delägare blifvit

bestämda; utsätte etc.-----delägare.

Och torde lagutskottet föreslå de förändringar i skiftesstadgan,

som ock i andra lagrum, hvilka kunna blifva en följd af detta förslags antagande.

»

I motionen hafva herrar N. Svensson i Olseröd och J. Andersson i

Öhrstorp instämt.

Syftet med förevarande motion — att i möjligaste mån förekomma

osäkerhet och tvetydighet angående rågångars rätta sträckning

å marken samt däraf föranledda tvister — är i utskottets tanke synnerligen

behjärtansvärdt. Men att det af motionären föreslagna medel att

afhjälpa härutinnan bestående missförhållanden vore tillfyllestgörande,

synes utskottet tvifvelaktigt. Väl lärer det utan svårighet eller

större kostnad låta sig göra att, då vid skiftesförrättningar af mindre

omfattning fråga är om skifteslinjer af endast ringa utsträckning,

å kartan utmärka hvarje särskildt rör med särskildt nummer samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

att i beskrifningen angifva de olika afstånden mellan de särskilda rören.

Men vid . skiftesförrättningar exempelvis i vissa delar af Norrland, vid

hvilka skifteslagen utgöras af hela byar eller socknar eller eljest hafva

en synneiligen vidsträckt omfattning, torde det vara praktiskt omöjligt

att genomföra motionärens förslag. Härför skulle erfordras, att kartan

upprättades i en skala, som skulle göra densamma alldeles oöfverskådlig

och praktiskt obrukbar. Därigenom att föreskrift meddelades om ett sådant

förfarande, som motionären ifrågasatt, skulle äfven de redan under nuvarande

förhållanden dryga kostnaderna för skiftesförrättningar ökas.

Det lärer för öfrigt få anses föga sannolikt, att, äfven om ifrågavarande

förslag genomfördes, rågångsregleringar skulle för framtiden

göras obehöfliga.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Herr Lindhagen har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom utskottet
-

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.