Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 13

1905-02-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:13, Lagutskottets Utlåtande N:o 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1905, kl. 2 e. in.

Utlåtande,'' i anledning af vackt motion angående beredande

af möjlighet för en viss majoritet inom kommun

eller skifteslag alt upplåta eller försälja vid

storskifte eller laga skifte för gemensamt behof afsatt

mark.

lill behandling af lagutskottet har hänvisats en inom Andra Kammaren

åt herr S. L. Olsson i Älfdalsåsen afgifven motion, n:o 171 af

följande lydelse: ’

»Enligt skiftesstadgan af den 9 november 1866 gifvas bestämmelser

hvarigenom såväl vid storskifte som laga skifte afsättning af mark för

delägarnas gemensamma behof kan äga ruin. Dylik mark kan enligt nu

gällande bestämmelser icke afyttras eller försäljas utan samtliga skiftesdelägarnas

medgifvande, äfven om en dylik upplåtelse kunde anses vara

högst ensidig och fördelaktig, ity, på samma gång plats bereddes för ett

mom orten nyttigt företag, tillika äfven större inkomst af marken i frami

därigenom tillfölle kommunen eller skifteslaget.

iSagra exempel må här anföras för att visa olägenheterna af nu gällande

bestämmelser härutinnan.

Bill: till Likså. Prof. 1905. 7 Sami. 11 Höft. (.N:o 13.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Vid det Älfdalens socken öfvergångna storskiftet afsattes för såväl

kommunens som jämväl särskildt för enskilda skifteslags gemensamma

behof eu del mark, utgörande dels stenbrott, dels grustag, och dels mark

vid stränderna efter olika vattendrag, afsedda för såg- och kvarnplatser,

samt virkesupplag m. in.

På kommunalstämma för några år sedan beslöts enhälligt att till enskilt

företag upplåta mark af eu dylik upplagsplats. Öfver detta beslut

anhängiggjordes rättegång af eu delägare i omförmälda samhällighet, hvarvid

berörda upplåtelse blef af vederbörande domstol underkänd.

Då upplåtelsen af ifrågavarande upplagsplats i främsta rummet afsåg

att möjliggöra tillkomsten af eu husbehofssåg, hvilken med säkerhet skulle

blifvit till stort gagn och nytta för orten, och som upplåtelsen i fråga ej

i någon mån hade gjort intrång för platsens användande för det afsedda

ändamålet, måste det ur dessa synpunkter beklagas, att upplåtelsen sålunda

blef häfd, om också på fullt legala grunder.

Ett annat exempel från öfre Dalarna: Vid eu kommunalstämma beslöts

efter framställning att af ett vid storskiftet för kommunens gemensamma

behof afsatt jordområde upplåta eu tomtplats, men jämväl denna

upplåtelse blef efter klagan af enskilda medlemmar i kommunen

upphäfd.

Vidare kan anföras, att fall kunna inträffa, där flertalet skiftesdelägare

funne med sin fördel förenligt att upplåta eller försälja eu under

storskifte eller laga skifte för gemensamt behof afsatt undantagsplats, å

hvilken mark ett mer eller mindre värdefullt vattenfall funnes, men att

en försäljning eller upplåtelse däraf kunde förhindras genom vägran af eu

enskild skiftesdelägare, hvars andel kunde vara högst obetydlig; och dock

hade en sådan upplåtelse kunnat medföra stort gagn såväl för skiftesdelägarna

som för hela orten.

Önskligt vore därför, att lagstiftningen möjliggjorde, att beslut fattadt

af kvalificerad majoritet å kommunalstämma eller inom skifteslaget att

upplåtelse af gemensam mark kunde vinna laga fastställelse. Genom att

t. ex. stadga eu majoritet af 7® vunne man säkerligen garantier för att

denna rätt icke kunde missbrukas därhän, att mark som vore för skifteslagets

behof oundgängligen nödvändig frånhändes skifteslaget eller kommunen.

Jag har härmed velat påpeka de olägenheter som genom nuvarande

bestämmelser förorsakas å eu del trakter i vårt land och önskvärdheten

af att vinna rättelse härutinnan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Det är därför jag vördsamt vågar hemställa, att Riksdagen ville i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kung!. Maj:t täcktes låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i och

tillägg till gällande stadgar och författningar, att möjlighet beredes

för en bestämd majoritet inom kommun eller skifteslag att upplåta

och försälja vid storskifte eller laga skifte för gemensamt behof afsatt

mark.»

Ett samäganderättsförhållande innebär i viss mån en särskild anledning

till tvistigheter. Såsom regel gäller nämligen, att för förfogande öfver

det samfällda godset eller för vidtagande af åtgärd i godsets förvaltning

erfordras samtlige delägares samtycke. Ju flere delägarne äro, dess större

blir svårigheten att uppnå enighet dem emellan. Detta har i flera rättssystem

föranledt uppställande af den grundsats, att gemenskapen ej bör

bibehållas längre än alla delägarne äro därom ense. Enligt svensk rätt

gäller också för samäganderätt i fastighet på landet såsom allmän regel,

att den har vitsord, som skifta vill. Jämväl med afseende å det särskilda

slags samäganderätt, som i förevarande motion afses, nämligen

i mark, som vid skifte blifvit undantagen för delägarnes allmänna behof,

stadgas i 3 § 4 mom. skiftesstadgan, att sådan mark må skiftas,

där någon delägare det begär och det finnes kunna ske utan de öfriges

förfång.

Nu förevarande framställning åsyftar att bereda möjlighet att, äfven

då samtlige delägare ej äro ense, åstadkomma ett förfogande öfver den

gemensamma fastigheten dels utan att eu delning af egendomen, då sådan

delning kan ske, behöfver föregå, dels och i de fall, då skifte på grund

af den i ofvan anförda stadgande innehållna begränsningen icke kan äga

rum. Med afseende å detta förslag är att märka, att genom lagen om

samäganderätt af den 30 september 1904 införts bestämmelser, enligt

hvilka under vissa förutsättningar med afseende å samäganderätt i visst

slag af egendom dels delägarnes förvaltning, då de ej enas rörande godsets

nyttjande, kan upphäfvas, dels ock gemenskapen på ansökan af en delägare

kan upplösas genom godsets försäljning. I lagen hafva dock, såsom

antydts, med afseende å densammas tillämpning gjorts åtskilliga undantag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Således stadgas i 19 §, att lagen ej skall tillämpas i fråga om ägor, som

vid skifte af jord blifvit undantagna för delägarnes allmänna behof eller

eljest äro samfällda för flera fastigheter, de där till någon del hafva

sina ägor genom skifte eller eljest åtskilda. Det har tydligen icke

ansetts nödigt eller lämpligt att i sammanhang med utfärdande af berörda

stadganden vidtaga ändring i de bestämmelser, 10 kap. byggningabalken

och åtskilliga andra lagrum innehålla angående nyttjande af bys oslcifta

ägor i skog och mark, eller att öfver hufvud reglera den rätt, delägare i

ett skifteslag må äga i afseende å ägor, som vid eu skiftesförrättning

bibehållits såsom samfällda, vare sig de ej ingått i skiftet eller blifvit

afsätta för gemensamt bruk.

Föreliggande motion afser nu, såsom nämndt, att rent af on försäljningsåtgärd

med afseende å mark, som vid skifte blifvit undantagen för

delägarnes gemensamma behof, skulle kunna bringas till stånd mot en

eller flera delägares vilja. Väl förutsätter icke motionären, att hvarje

delägare skulle få rätt att fordra eu försäljning för gemensam räkning

samt köpeskillingens fördelning, utan för en sådan åtgärds verkställande

skulle erfordras ej blott att flertalet delägare vore därom ense utan till och

med en viss så kallad kvalificerad majoritet bland delägarne. Men eu

försäljning mot eu delägares vilja skulle i allt fall enligt motionärens

förslag möjliggöras.

Utskottet håller emellertid före, att ifrågavarande slag af samäganderätt

är af den säregna beskaffenhet, att en rätt att mot eu eller flere

delägares bestridande vidtaga en sådan åtgärd, som i motionen omförmäles,

icke bör tillerkännas öfriga delägare i samfälligheten. Tillämpningen af

ett på ena eller andra sättet bestämdt ovillkorligt vitsord till gemensamhetens

upplösning genom försäljning innebär nämligen i utskottets tanke

ofta ett vida starkare ingrepp i en delägares rättsliga ställning än samäganderättens

upphäfvande genom delning af godset och skulle i förevarande

fall vara stridande mot uti nu ifrågakomna hänseende rådande rättsuppfattning.

Enligt utskottets mening får det någon gång möjligen förefintliga behofvet

af den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden icke medföra rubbning åt

de bestämmelser, som betingats af ifrågavarande sam äganderätts uppgift

och betydelse för de särskilda delägarne. Utskottet håller därjämte för

sannolikt, att det förefintliga stadgandet om ett visst skiftesvitsord med afseende

på ifrågavarande samfälligheter i flertalet fall är tillräckligt att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

alhjälpa de svårigheter, som enligt motionärens framställning hafva gjort

sig gällande.

På grund af det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 februari 1905.

På lagutskottets vägnar:

EENST TRYGGER.

Herrar Bandqvist och Lindhagen hafva begärt få antecknadt, att de

ej deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1905.

7 Samt

11 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.