Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Ma,j:t angående bestämmelser i syfte, att bidrag till aflöning af kyrkobetjaning skall utgå efter de grunder, som för kommu/nalutskylder i allmänhet äro gällande.

1905-02-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:16, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Ma,j:t angående bestämmelser i syfte, att bidrag till aflöning af kyrkobetjaning skall utgå efter de grunder, som för kommu/nalutskylder i allmänhet äro gällande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande No 16.

1

M:o it»

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1905, kl. 2,so e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Ma,j:t angående bestämmelser i syfte, att bidrag till

aflöning af kyrkobetjaning skall utgå efter de grunder,

som för kommu/nalutskylder i allmänhet äro gällande.

Uti eu till lagutskottet hänvisad, inom Andra Kammaren väckt motion,

n:o 72, har herr C. Sandquist anfört följande:

»Ehuru beträffande grunderna för kyrkobetjäningens aflöning genom

Kungl. Maj:ts förordning den 2 november 1883 och Riksdagens beslut af

den 10 februari 1904 är vordet bestämdt, att klockare- och organistlön

»skall utgå efter samma grunder, som för kommunalutskylder i allmänhet

äro gällande», så kvarstå dock ännu samma undantagsbestämmelser rörande

aflöning af kyrkovaktare, orgeltrampare, ringare och dödgräfvare,

som före klockarelöneregleringens tillämpning voro gällande för klockareoch

organistlönens utgående. (Kungl. cirkulär den 29 oktober 1886, kungl.

resolutioner den 18 november 1892, den 29 maj 1896.) Enär beröixla

undantagsbestämmelser icke allenast kvarstå såsom ett litet kuriöst exempel

på oafsiktlig inkonsekvens uti de stipulerade grunderna för kyrkobetjäningens

aflöning, utan ock äro af så otidsenlig innebörd, att de vålla eu

något afsevärd »olägenhet», som är förenad med en olika debitering af

kyrkobetjäningens löner, så torde talande skäl förefinnas, att de böra utgå

och ersättas af ett tidsenligt stadgande.

, Bih. till Riksd. Urat. 1905. 7 Sami. 14 Häft. (Nås 16 och 17).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

På grund af det vördsamt anförda föranlåtes jag hemställa, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kung]. Maj:t anhålla, det Kung!. Maj:t täcktes

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser

därom, att kyrkvaktares, orgeltrampares, ringares och dödgräfvares aflöning

skall utgå efter de grunder, som för kommunalutskylder i allmänhet

äro gällande.»

Enligt kungl. förordningen angående allmänt ordnande af klockarnes

löneinkomster den 2 november 1883 och lagen angående sättet för organistlöns

utgående den 15 april 1901 skola klockare- och organistlönerna

utgå efter de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet

äro stadgade. Däremot finnes icke i lag uttryckligen föreskrifvet, på

hvad sätt aflöningen till den lägre kyrkobetjäningen skall utgöras, utan

torde i detta hänseende råda olika förhållanden på olika orter. Genom

det af motionären åberopade kungl. cirkuläret den 29 oktober 1880 har

beträffande denna fråga endast fastslagits, att församling själf äger besluta

om användande af kyrkokassa^ medel till, bland andra ändamål,

aflöning af kyrkvaktare, orgeltrampare, ringare och dödgräfvare.

Någon anledning att i förevarande afseende göra skillnad mellan å ena

sidan klockare- och organistlön och å andra sidan den lägre kyrkobetjäningens

lön synes utskottet ej föreligga. Emellertid lära förhållandena

i allmänhet utveckla sig därhän, att jämväl den lägre kyrkobetjäningens

aflöning utgår efter den för klockare- och .organistlön bestämda grund.

På de håll, där så ännu ej är fallet, torde det med skäl kunna förväntas,

att efter deri senaste lagstiftningen på detta område ändring i den af

motionären åsyftade riktningen efter hand kommer att ske, utan att någon

särskild lagstiftningsåtgärd för sådant ändamål blifver erforderlig.

Då sålunda, enligt utskottets åsikt, tillräckliga skäl för den af motionären

förordade lagstiftningen icke föreligga, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 februari 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGG ER.

Herr Bandqvist har begärt få antecknadt, att lian icke deltagit i

ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.