Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 19

1905-02-28 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:19, Lagutskottets Utlåtande N:o 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Eiksd. kansli den 23 februari 1905, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående bättre tillgodoseende

af personlighetsprincipen vid prästval rn. m.

Lagutskottet har till behandling förehaft en inom Andra Kammaren

af herr K. H. G. v. Schéele väckt och till utskottet hänvisad motion,

n:o 132, af följande lydelse:

»Under det att i vårt land oaflåtlig! arbetas på vidgad tillämpning

af personlighetsprincipen inom det politiska lifvet, har på det hos oss

med staten så nära förbundna kyrkliga området denna princips berättigande

jämförelsevis föga uppmärksammats. Och likväl borde väl i

afseende på andliga förhållanden personligheten tillerkännas ännu större

rätt än med hänsyn till de borgerliga förhållandena. Visserligen bär

rörande röstberäkningen vid prästval i landsförsamling genom 26 § 1 mom.

af lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober

1883 den jämkning skett, att rösträtt, som tillkommer någon för andra

beskattningsföremål än jordbruksfastighet, icke må åtnjutas för mer än

eu femtedel af det röstetal, som eljest bort tillkomma honom enligt den

för omröstning å kyrkostämma gällande röstgrund och att icke heller

någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet än

eu femtedel och för andra beskattningsföremål än en femtiondedel af

församlingens hela röstetal å kyrkostämma. Eu ytterligare begränsning

har ock sedermera tillkommit därigenom, att hvad lagen den 9 november

1900 bestämmer rörande den kommunala rösträtten på landet jämväl

blifvit allmänt tillämpadt på röstberäkningen vid prästval därstädes. I

stället för att församlingens hela röstetal å kyrkostämma förut var lika

med fyrktalet inom församlingen, sedan de fyrkar afdragits, som tillhörde

främmande religionsbekännare eller personer, som anmält sig till

Bih, till Biksd. Prof. 1905. 7 Samt. 16 Höft. (N:is 19, 20.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

utträde ur svenska kyrkan, kan röstetalet å kyrkostämma numera reduceras

genom det för enskilda medlemmar bestämda maximum af absolute

5,000 fyrkar eller relative en tiondedel af kommunens kela fyrktal.

Oaktadt denna erkännansvärda förbättring kvarstå likväl mycket

stora oegentligheter i förevarande hänseende, företrädesvis genom att

bolagen äga vid prästval utöfva rösträtt efter lika bestämmelser, som

gälla mänskliga individer. För att anföra blott ett enda exempel på de

resultat, till hvilka denna vidunderliga rättsordning visst icke blott undantagsvis

leder, erhöll på grund af ett i Ramsele den 28 augusti sistlidet

år hållet prästval en af 7 röstande med 2,580 bolagsröster lyckliggjord

sökande företräde framom en medsökande, på hvilken 63 i valet deltagande

personers röster folio, utan att sammanräknade uppgå till ett

så högt tal. Den, som något känner, hvilken betydelse prästen har

särskildt på den trakt, där valet i fråga försiggick, kan lätt föreställa

sig, hvad för fara en dylik lagstiftning innebär att rubba folkets förtroende

till lagens rättfärdighet, som dock utgör eu af samfundets viktigaste

grundvalar. Naturligtvis få ej heller organiskhetens och den

historiska kontinuitetens kraf åsidosättas, genom förbiseende hvaraf å

andra sidan mången tidsenlig reform förhindrats eller åtminstone fördröjts.

Då vid senaste kyrkomöte dess kyrkolagskommitté tick af väckt

motion tillfälle att uttala sig i ämnet, skedde detta utan meningsskiljaktighet

på följande sätt: »Det synes utskottet icke böra förnekas,

att den äfven i utskottets tanke mycket beaktansvärda personlighetsprincipen

fortfarande är i vissa afseenden väl mycket tillbakasatt, och

vill utskottet härvid särskildt erinra om det inflytande, som bolag kunna

utöfva vid prästval. Till följd af bolagens natur står det i afgjord

strid mot nämnda princip, att desamma hafva sig tillerkänd rösträtt

vid prästval efter samma grunder som fysiska personer.» Enär emellertid

motionen, som föranledt detta uttalande, till följd af dess ensidighet

icke kunde bifallas, blef ingen skrifvelse till Kungl. Maj:t i ärendet

aflåten, hvarför jag finner mig böra på motionsväg underställa det

Riksdagens pröfning.

Ingalunda förbiser jag den invändning, som kan mot min motion

göras på grund däraf, att en fullständig revision af kyrkolagen blifvit

af kyrkomötet begärd och samma begäran nu äfven blifvit Riksdagen

genom annan motionär underställd. Men, såsom under debatten härom

i kyrkomötet uttryckligt betonades och jämväl blef genom flere partiella

reformkrafs framställande bekräftadt, har afsikten alls icke varit att

medelst den förra åtgärden undanskjuta de senare. Och äfven om det

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

skulle gå så oväntadt raskt med det mycket omfattande kyrkolagsarbetets

fullbordan, att någon tidigare särbestämmelse i förevarande stycke icke

rimligtvis kunde ifrågasättas, så vore det icke desto mindre af stor betydelse,

om Riksdagen i en så viktig punkt i förväg uttalat sin åsikt.

Jag tillåter mig därför vördsamt hemställa, det Riksdagen ville

hos Kungl. Maj:t i underdånighet anhålla om utarbetande af sådana

bestämmelser för rösträtt vid prästval, att, med skäligt bibehållande af

förmögenhetsförhållandenas inflytande, personlighetsprincipen måtte blifva

bättre tillgodosedd, än för närvarande är fallet, och särskildt afseende

fästas därpå, att grunderna för bolagens rösträtt i angifna riktning förändras,

samt att Kungl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag

i öfverensstämmelse härmed.»

Genom föreliggande motion har frågan om ändring af gällande

bestämmelser angående rösträtt vid prästval, i syfte att personlighetsprincipen

därvid må blifva bättre tillgodosedd, ånyo dragits under

Riksdagens pröfning efter att hafva utgjort ämne för vid upprepade

tillfällen förut inom Riksdagen afgifna motioner. Sålunda föreslogs vid

1902 år riksdag den ändring af 26 § 1 mom. i lagen angående tillsättning

af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883, att vid prästval i

församling å landet hvarje röstande skulle äga allenast en röst samt

således rösträtt vid prästval å landet skulle uteslutande grundas å

personlighetsprincipen, och vid nästlidet års riksdag väckte samme

motionär, som afgifvit sistberörda framställning, herr J. Nydal, motion

om oinskränkt tillämpning af nämnda princip vid prästval, således

jämväl beträffande stadsförsamling. I afseende å berörda två motioner,

hvilka icke föranledde någon Riksdagens åtgärd, intog lagutskottet vid

ifrågavarande båda riksdagar olika ståndpunkt. Lagutskottet vid 1902

års riksdag ansåg det visserligen icke böra förnekas, att det läge

någonting för känslan tilltalande i den af motionären föreslagna bestämmelse,

hvilken skulle innebära, att röstberäkningen vid prästval

å landet skulle helt och hållet grundas å personlighetsprincipen, men

utskottet beaktade dock, på anförda skäl, endast i så måtto det framställda

förslaget, att utskottet, i anledning af detsamma och en samtidigt

af utskottet behandlad framställning om viss inskränkning i

rösträtten vid prästval, ifrågasatte en anhållan till Kungl. Maj:t, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

Kung!. Maj:t måtte taga under öfvervägande, om och i hvad man

gällande bestämmelser om rösträtt vid prästval å landet kunde erfordra

förtydligande och jämkning, samt låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till den lagändring, hvartill förhållandena ansåges föranleda.

Nästlidet års Riksdags lagutskott höll däremot före, att rösträtten

vid prästval borde fullständigt frigöras från fyrktalsgrunden samt att

med hänsyn till den förändrade åskådning, som alltmer gjorde sig

gällande i detta hänseende, tidpunkten vore inne att gifva enhvar röstberättigad

lika inflytande vid val af den tjänsteman, hvilkens viktigaste

åligganden vore att utan anseende till personen inom församlingen

besörja själavården och förkunna religionens höga sanningar. Utskottet

omnämnde tillika, hurusom eu sådan princip för öfrigt icke vore alldeles

okänd i vårt land i fråga om präst val, i det att i Göteborgs församlingar,

hvarest till och med eu så utsträckt rösträtt tillämpades, att sådan rätt

tillkomme hvarje man eller kvinna, som uppnått 21 års ålder och vore

för sig själf mantalsskrifven, af ålder varit öfligt, att rösterna härvid

beräknats lika för alla i omröstningen deltagande. Utskottet hemställde

med anledning häraf om aflåtande af en skrifvelse till Kung!.

Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådan ändring af ofvanberörda lagrum,

att vid prästval lika rösträtt skulle tillkomma enhvar röstberättigad

person.

Nu förevarande motion åsyftar allenast ett inskränkande af förmögenhetsförhållandenas

inflytande vid prästval, icke ifrågavarande rösträtts

fullständiga frigörande från skattegrunden. Det nuvarande lagutskottet,

som i frågan är af samma uppfattning som nästlidet års lagutskott,

finner sig icke kunna förorda bifall till det föreliggande förslaget.

Väl skulle ett bifall till detsamma innebära ett steg i den riktning,

som enligt utskottets mening i förevarande hänseende är den

rätta, och utskottet uppskattar sålunda till fullo den tanke, som ligger

till grund för motionen, samt syftet med densamma. Ett understöd åt

motionen från utskottets sida skulle emellertid innebära ett uppgifvande

af den principiella ståndpunkt i frågan, som ofvan framhållits och

hvilken utskottet anser sig icke kunna frångå. Om förevarande förslag

ledde till åsyftad påföljd, skulle därigenom möjligen för eu längre framtid

undanskjutas uppnåendet af det mål, som enligt utskottets mening

ensamt motsvarar vår tids berättigade fordringar, det fullständiga afskaffande!

af skattegrunden och personlighetsprincipens oinskränkta

tillämpning vid prästval.

Med stöd af det anförda hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 19. 5

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservation

af herrar Gustaf Andersson, Hedenstierna, grefve Lewenhaupt,

Bidderbjelke, Dieden och E. Lorentz Petersson, hvilka i fråga om motiveringen

anfört: Huru berättigadt och »för känslan tilltalande» det än i

och för sig vore, att personlighetsprincipen komme till full rätt särskildt

»vid val af den tjänsteman, hvilkens viktigaste åligganden är att utan

anseende till personen inom församlingen besörja själavården och förkunna

religionens höga sanningar», synes dock hvarken den närvarande

tidens allmänna riktning eller de faktiska förhållandena vid prästval tala

för ett frångående af bestående ordning, enligt hvilken inflytandet vid

ifrågavarande val bestämmes efter de röstägandes deltagande i prästernas

aflöning. Snarare kunde sättas i fråga, om icke den tanke, som börjat

vinna insteg, att prästvalen borde afskaffas och prästernas befordran

ske på ett sätt, som motsvarar de flesta andra ämbetsmäns tillsättning,

förtjänade att uppmärksammas. Yi få sålunda hemställa,

att Riksdagen må utan att godkänna motiveringen bifalla utskottets

hemställan;

af herr Uppström, som anfört, att han, hvilken vid 1904 års

riksdag biträdt lagutskottets, i anledning af herr J. Nydals motion om

bland annat aflåtande till Kungl. Maj:t af skrifvelse med anhållan, det

täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslagtill

sådan ändring i 26 § 1 mom. i lagen angående tillsättande af

prästerliga tjänster den 26 oktober 1883, alt lika rösträtt måtte tillkomma

enhvar röstberättigad person, afgifna utlåtande, hvarigenom

motionen tillstyrktes, och fortfarande under förutsättning liksom förut,

att innehafvare af prästerliga tjänster äfven hädanefter komme att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

tillsättas genom val, vidhölle sin vid ofvannämnda riksdag intagna

ståndpunkt, i följd däraf skulle hafva helst föredragit att få äfven vid

denna riksdag ansluta sig till en motion af ofvannämnda innehåll, men

att han, då sådan nu ej förelåge, ansett sig böra inom utskottet yttra

sig för bifall till den af utskottet nu behandlade motionen, såsom i allt

fall enligt hans uppfattning gående i rätt riktning.

Herrar Bandqvist, Lilliesköld och F. Andersson hafva begärt få

antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.