Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 24

1905-03-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:24, Lagutskottets Utlåtande N:o 24

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

1

iV;o 24.

Ank. till Eiksd. kansli den 2 mars 1906, kl. 3,30 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion rörande ändring i lagen

angående tillsättning af prästerliga tjänster, i syfte att de

konsistoriella pastoraten må blifva likställda med de r egala,

i afseende å kallande af fjärde profpredikant.

Till behandling af lagutskottet har hänvisats en inom Andra

Kammaren af herr K. Karlsson i Mo väckt motion, n:o 30, af följande

lydelse:

»Lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober

1883 stadgar, att församling på frågodag för beredande af val till

kyrkoherdetjänst äger, om hon det önskar, begära, att uppgifven prästman

skall såsom fjärde profpredikant på förslaget uppföras. År fråga

härom lagenligt väckt, skall genom öppen omröstning församlingens

önskan utrönas. Därvid får endast den, som själf är tillstädes och

äger behörighet att i frågan talan föra, i omröstningen deltaga. Hvar

röstandes mening skall för eu röst räknas
I

fråga om regala gäll erfordras blott, att mer än hälften af de

i omröstningen deltagande, men rörande konstitoriell kyrkoherdetjänst

kräfves, att mer än hälften af hela antalet af de i den justerade vallängden

uppförda röstberättigade förenat sig att till fjärde profpredikant

begära samma prästman.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 7 Sami. 20 Häft. (N:o 24.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

Regala och konsistoriella gäll äro således likställda i fråga om

rätt att kalla fjärde profpredikant, men gäller det att begagna denna

rätt, blir skillnaden mycket stor, ity att många af de sistnämnde icke

kunna tillgodogöra sig den förmån, som lagen uppenbarligen velat

tillförsäkra dem. Detta beror på den högst olika kvalificerade röstöfvervikten.

Såsom förhållandena gestalta sig på flera ställen i vårt land,

särskilt i de båda norrländska stiften, är det hart när omöjligt att

få en fjärde profpredikant uppförd på förslag.

Församlingarna äro nämligen mestadels mycket vidsträckta och

folkrika, och pastoraten bestå oftast af flera socknar; i en eller flera

af annexförsamlingarna finnes komminister eller kapellpredikant boende,

hvilken på uppdrag sköter församlingens pastoralvård. Då numera

predikoprof för komministers- och kapellpredikantstjänst ofta aflägges

i annexförsamlingens kyrka och annexförsamlingen ensam får välja

sin präst, så kommer sådan församling att i sitt förhållande till moderförsamlingen

känna sig isolerad eller själfsiändig och litet eller intet

bryr sig om val af kyrkoherde. Under sådana förhållanden blir det

praktiskt omöjligt att i konsistoriel!!, gäll få erforderlig röstöfvervikt

för kallande af fjärde profpredikant i Norrland.

Och dock torde det vara just i Norrland, som den ifrågavarande

rätten borde komma till användning, ty där gör sig ofta behofvet

däraf gällande på ett helt annat sätt än i sydligare belägna stift med

i regel kortare afstånd, bättre kommunikationer samt i följd däraf

mera lättskötta pastorat. Under det att fjärde profpredikant ofta kallas

och utnämnes i de sydligare stiften, inträffar sådant nästan aldrig i

de båda norrländska, om än önskvärdheten och behofvet däraf äro

aldrig så tydliga. Ibland göras försök, men frågan får förfalla, emedan

erforderlig röstöfvervikt ej kan hopbringas; oftast afstår man dock

ifrån försöket, emedan man inser omöjligheten att lyckas.

På kyrkoherdarne i Norrlands större pastorat ställas stora kraf,

så stora, att icke hvarje prästman kan fylla dem, hur god än viljan

må vara. Det händer därför och måste helt naturligt hända, att otillfredsställande

förslag upprättas. Domkapitlen äro bundna af de prästerliga

befordringslagarne, och församlingarna af den erforderliga stora röstöfvervikten.

Den fördel, som berörda lag velat tillförsäkra samtliga pastorat

med rätt att välja kyrkoherde, blir sålunda för de konsistoriella gällen,

särskild! i Norrland, en fördel på papperet utan praktisk betydelse,

under det att den förmån, som beredts de regala pastoraten, måste

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

betraktas som ett särskildt privilegium, hvarigenom dessa gäll komma

att intaga en undantagsställning, för hvilken tillräckliga skäl näppeligen

kunna anföras.

Har man velat bereda församlingarna en fördel, så är det svårt

att förstå, hvarför man på samma gång gjort den så svåråtkomlig, att

många af dem faktiskt beröfvas möjligheten att begagna sig däraf.

Man behöfver väl icke befara, att de konsistoriella gällen skola

vara utsatta för frestelsen att missbruka rätten i fråga mer än de regala;

de veta ju, att, om de begagna sig af kallelserätten, de afhända

sig beslutanderätten och bli därigenom, liksom de regala, beroende af

Kung]. Maj:ts på sakliga skäl grundade beslut.

Skall rätten att kalla fjärde hofpredikant bli praktiskt användbar

i de konsistoriella församliugarna särskildt i de norrländska stiften, så

erfordras en lagförändring i den riktning, att den nu föreskrifna röstöfvervikten

nedbringas; enklast torde vara, att, de bestämmelser, som

nu gälla regala pastorat, blifva gällande äfven för de konsistoriella.

På grund af hvad jag här haft äran anföra, får jag vördsamt

hemställa, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t täcktes anhålla,

det Kungl. Maj:t måtte föreslå sådan ändring i lagen angående tillsättning

af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883, att, med afseende å

kallande af fjärde profpredikant, de konsistoriella pastoraten blifva likställda

med de regala.»

Rätt att kalla fjärde profpredikant var före ikraftträdandet af lag

angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883

medgifven endast i fråga om kyrkoherdebefattningar i regala gäll.

Enligt 1686 års kyrkolag skulle biskopen afgifva förslag till besättande

af sådana gäll, men församlingen tilläts att i underdånighet begära en

eller annan prästman, som den förmenade vara därtill bekväm, hvarefter

Kungl. Maj:t ville utnämna en af de föreslagna eller ock annan, som

Kungl. Maj:t själf känt och visste vara befordran värdig. Genom

prästerskapets privilegier den 16 oktober 1723 utvidgades församlingens

rättigheter i afseende på tillsättandet af kyrkoherdebeställningarne

i de regala pastoraten så, att församlingen fick yttra sig öfver

de af domkapitlet föreslagna. Dessa skulle profpredika och församlingen

därefter bland dem eller andra på sitt förslag uppföra tre. Så

väl domkapitlets förslag som församlingens, det senare åtföljdt af dom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

kapitlets påminnelser, insändes till Konungen. Förordningen angående

prästval den 5 juni 1739 lade uttryckligen domkapitlets förslag till

grund för tillsättningsåtgärderna och bestämde de föreslagnas antal

till tre. Sedan dessa hållit profpredikningar, inträdde vid regala pastorat

församlingens rätt att, ifall den ej åtnöjdes med de af domkapitlet

föreslagna, »begära ännu en till att låta höra sig», och sedan af dessa

fyra genom val utse tre, hvilka skulle hos Kung). Maj:t af domkapitlet

föreslås. Var gället konsistoriel!!, motsvarades denna rättighet af en

annan, som sedermera bortfallit, nämligen den att hos Kungl. Magt

anföra besvär öfver förslag, med hvilket församlingen icke fann sig

nöjd. Förordningen om prästval den 1 april 1843 innehöll i förevarande

hänseende, att vid val till regala pastorat församlingen, om den det

önskade, ägde att begära fjärde profpredikant, hvilken skulle uppgifvas

å frågodagen, hvarefter omröstning skulle företagas. Om de flesta

närvarande förenade sig om en och samma person till fjärde profpredikant,

skulle konsistorium, efter föregången pröfning af den föreslagnes

skicklighet och förtjänst, genom utslag afgöra, huruvida han skulle

som fjärde profpredikant å förslaget uppföras eller icke. Eu med anledning

af 1868 års kyrkomötes framställning om den gällande kyrkolagens

omarbetning tillsatt kommitté afgaf därefter den 2 oktober 1873

förslag till ny kyrkolag och hufvudsakligen på grundval af hvad nämnda

lagförslag i sitt 15 kap. innehöll tillkom lagen om tillsättning af prästerliga

tjänster den 26 oktober 1883.

Nämnda kommitté förmälte sig, med afseende å af 1868 års kyrkomöte

gjordt uttalande, att församlingarna borde erhålla större inflytande

vid tillsättningen af själasörjare än dem för det dåvarande tillkomme,

visserligen anse, att den samverkan mellan kyrkostyrelse och församling,

hvilken enligt gällande lagstiftning i allmänhet ägde rum vid tillsättning

af prästerliga tjänster, fortfarande borde såsom regel fasthäflas.

Då emellertid någon motsvarighet till den säkerhet mot ett olämpligt

val, som vid tillsättande af konsistoriel! kyrkoherdetjänst skulle ligga

i det af domkapitlet upprättade förslaget, torde kunna sökas i den församlingens

enhällighet, som, därest församlingen finge utanför ett dylikt

förslag kalla präst, borde fordras såsom villkor för att på kallelsen skulle

kunna fästas afseende, förklarade kommittén sin mening vara, att lagen

icke borde göra det omöjligt för en konsistoriel! församling att, oberoende

af domkapitlets förslag, till kyrkoherde erhålla den prästman,

som hela församlingen omisskänneligen önskade, därest han eljest pröfvades

vara till tjänsten fullt behörig. Kommittén föreslog därför, att

vid tillsättning af konsistoriel! kyrkoherdetjänst församlingen måtte be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

rättigas att i likhet med hvad vid tillsättning af regalt pastorat vore

medgifvet, på frågodag kalla fjärde profpredikant att på förslaget uppföras

och vid valet komma under omröstning jämte de af domkapitlet

föreslagna, dock under villkor att han blifvit kallad af minst tre fjärdedelar

af hela antalet af församlingens efter vallängden röstberättigade

medlemmar.

Vid granskning af berörda förslag erinrade högsta domstolen, att

det ytterst eller högst sällan, om någonsin, kunde väntas, att åtminstone

i städer eller större landsförsamlingar de röstberättigade skulle så talrikt

infinna sig, att tre fjärdedelar af de i röstlängden uppförda komme

tillstädes, än mindre att detta antal skulle kunna vara ense om att till

fjärde profpredikant begära samme prästman, i följd hvaraf de konsistoriella

pastoratens ifrågasatta rätt i detta afseende skulle blifva mera

ett sken än en verklighet. För att göra det åtminstone möjligt att i

alla pastorat begagna den föreslagna rätten tillstyrkte högsta domstolen

därföre, att orden »minst tre fjärdedelar» i kommitténs förslag

ändrades till »mera äu hälften».

Med sistnämnda uppfattning öfverensstämma de af motionären

anförda stadgandena rörande kallande af fjärde profpredikant i 27 § af

1883 års lag. Utskottet erinrar i detta sammanhang tillika om bestämmelsen

i 41 § 2 mom. af nämnda lag, enligt hvilken konsistoriel! kyrkoherdetjänst,

då af församlingen till fjärde profpredikant begärd prästman

blifvit å förslaget uppförd och vid valet ställd under omröstning,

tillsättes af Konungen, som dock därvid är bunden af förslaget. Församlingens

begäran af fjärde profpredikant har sålunda i detta fall

ansetts innebära, att församlingen, såvidt angår tillsättande för den

gången af den lediga kyrkoherdetjänsten, eftergifver den församlingen

eljest tillkommande rätt att vid valet utkora en af de tre å förslaget

uppförda.

Förevarande motion afser nu en utsträckning af rätten att beträffande

konsistoriel! kyrkoherdetjänst kalla fjärde profpredikant, så

att för sådan kallelse skulle erfordras endast, att mera än hälften af de

i omröstningen deltagande vore därom ense i likhet med hvad för närvarande

gäller beträffande regala pastorat. Såvidt utskottet kan finna,

möta inga betänkligheter mot en sådan lagändring. Att det hos de

svenska statskyrkoförsamlingarna är ett allt starkare framträdande behof

att få ökadt inflytande beträffande prästerskapets tillsättning, anser

utskottet oförnekligt, och för kyrkans egen skull lärer det vara af vikt

att berörda behof blir så vidt möjligt tillfredsställdt. En lämplig och

befogad eftergift åt denna fordran på större medverkan vid utseende

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

af själasörjare är enligt utskottets mening att på sätt nu föreslagits

utsträcka rätten att kalla fjärde profpredikant.

De särskilda skäl, som af motionären anförts till stöd för den af

honom föreslagna utvidgade kallelserätten, synas utskottet äga fullgiltighet.

. Det lärer icke kunna förnekas, att den rätt att kalla fjärde

profpredikant, som med afseende på de konsistoriel^ pastoraten redan

finnes, särskildt i vissa delar af vårt land, där pastoraten hafva en vidsträckt

omfattning, sällan och endast med stor svårighet kan göras

gällande. Väl bör enligt utskottets mening kyrkostyrelsens samverkan

med församlingen i fråga om tillsättning af själasörjare såsom regel

upprätthållas, men om förevarande förslag genomföres, lärer detta icke

komma att väsentligc-n rubba den kyrkliga statsmyndighetens inflytande

i förevarande hänseende. Det har ju icke ifrågasatts, att konsistoriel!

församling skulle äga både att under vissa villkor kalla fjärde profpredikant

och att, sedan denne jämte andre prästmän uppförts på förslaget,

bland de sålunda föreslagna själf utse en och troligen fjärde

profpredikanten till sin kyrkoherde, utan Kungl. Maj:t skulle äga att såsom

hittills välja bland de å förslaget uppförde. Något missbruk af

ifrågavarande rättighet till kyrkans skada genom ovärdige och olämplige

personers utseende till kyrkoherdar lärer med hänsyn härtill icke

vara att befara.

På grund af det anförda hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af förevarande motion,

måtte i skrifvelse till Kung). Maj:t anhålla, det täcktes

Kung]. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring af lagen angående

tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883,

att med afseende å rätten att kalla fjärde profpredikant

de konsistoriella pastoraten blifva likställda

med de regala.

Stockholm den 2 mars 1905.

På lagutskottets vägnar:

v ERNST TRYGGER.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

7

Reservation

af herrar Trygger, Hedenstierna, grefve Lewenhaupt, Ridderbjelke,

E. Lorentz Petersson och Redelius.

Herrar Bandqvist, Lilliesköld och F. Andersson hafva begärt få anteckna^,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.