Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen om landsting den 21 mars 1882.

1905-03-21 · 7 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:41, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen om landsting den 21 mars 1882.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 41.

N:o 41.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i

förordningen om landsting den 21 mars 1882.

Genom eu den o nästlidne februari aflåten proposition, n:o 44, som

blifvit af båda kamrarna till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen om landsting

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda paragrafer i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

Landstingsmannen väljas, med hänsikt till hvarje stads, härads eller

tingslags folkmängd, sålunda:

att hvarje stad med 2,500 invånare eller därunder utser 1 landstingsman,

med öfver 2,500 till och med 5,000 invånare___________ 2 landstingsmän,

» » 5,000 » » » 7,500 » ........... 3 »

o. s. v. efter samma beräkning för Överskjutande folkmängd;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 41. 7

att hvarje härad eller tingslag med 5,000 invånare eller

därunder utser................................................................ 1 landstingsman,

med öfver 5,000 till och med 10,000 invånare......... 2 landstingsmän,

» » 10,000 » » » 15,000 » ......... 3 »

o. s. v. efter samma beräkning för Överskjutande folkmängd;

att valet i stad verkställes efter de för val till kommunalbefattningar därstädes

gällande föreskrifter;

att härad eller tingslag, som innefattar flera än en kommun, väljer, genom

därtill i kommunalstämmorna utsedda valmän, det antal landstingsmän,

som belöper sig på häradet eller tingslaget; och

att härad eller tingslag, som innefattar endast en kommun, väljer omedelbart

det föreskrifna antalet landstingsmän, enligt hvad för val i

kommunalstämma är stadgadt.

Höra delar af samma härad eller tingslag till olika län, väljer hvardera

delen landstingsman till det län den tillhör. Innehåller någon del

mindre än ettusen invånare, väljer den tillsammans med närmaste inom

samma län belägna tingslag.

För hvarje valkrets utses suppleanter till lika antal som landstingsmän.

§ 6.

Kung]. Maj:ts befallningshafvande kungör årligen ej blott Indika

landstingsmän och suppleanter äro i tur att afgå än äfven huru många

landstingsmän jämte suppleanter samt huru många valmän jämte suppleanter

skola för hvarje valkrets utses.

Val till landstingsman för härad eller tingslag, där det bör genom

valmän verkställas, skall förrättas å första rättegångsdagen af lagtima sommartinget

i häradet eller tingslaget, men, där sommarting icke hålles, å

första rättegångsdagen af lagtima vintertinget. T de orter, där förordningen

den 17 maj 1872 angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser

om häradsting länder till efterrättelse, skall valet förrättas

å första rättegångsdagen af det allmänna sammanträde, som efter april

månads utgång först infaller. Möter hinder för valets verkställande å tid,

som sagd är, förrättas det å dag, som valförrätta,ren utsätter och behörigen

kungör.

Valmännen skola utan särskild kallelse sig vid valet personligen

inställa.

Häradsrättens ordförande är valförrättare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 41.

Där valet sker omedelbart i kommunalstämma, skall det vara före

juni månads utgång verkställdt.

Inom samma tid bör ock landstingsmannaval i stad hafva försiggått.

§ 10.

Sedan alla landstingsmän blifvit utsedde, företages på enahanda sätt

val till suppleanter.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper, som för

valbarhet till landstingsman.

Ordningen emellan suppleanterna skall vid valtillfället bestämmas;

och iakttages därvid att, därest vid valet två omröstningar måst företagas,

den, som i första omröstningen förklarats vald, intager plats framför den,

som valts i den senare omröstningen; samt att af dem, som valts vid samma

omröstning, den, som erhållit flera röster intager plats framför den, som

erhållit färre röster, och, om två eller flera erhållit lika antal röster, företrädet

dem emellan afgöres genom lottning.

§ 14.

Skiljes den valde från uppdraget, förty att han laga ursäkt visat,

eller att han icke varit behörig att under omröstning komma, eller förty

att röstberäkningen felaktig varit, låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande

sådant i länskungörelserna införa och inkallar, därest icke, i följd af besvärens

pröfning, annan person förklarats vara vald, till ordinarie landstingsman

den främste bland de inom distriktet för samma tid valde

suppleanterna. Finnes ej sådan, inka Ibis den främste af de öfriga för

distriktet valda suppleanterna, dock att sålunda inkallad suppleant ej må

såsom ordinarie landstingsman tjänstgöra längre tid än den, för hvilken

han blifvit vald till suppleant.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Kungl. Maj:ts befallningshafvande

om ofördröjligt företagande af nytt val.

§ 21.

Afgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande sådant i länskungörelserna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 41.

9

införa och inkailar till ordinarie landstingsman den främste bland de inom

distriktet för samma tid valda suppleanterna. Finnes ej sådan, inkallas

den främste af de öfriga för distriktet valda suppleanterna, dock att sålunda

inkallad suppleant ej må såsom ordinarie landstingsman tjänstgöra

längre tid än den, för hvilken han blifvit vald till suppleant.

Inträffar för landstingsman sådant hinder, att han ej kan vid landstinget

sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen underrätta

Kungl. Majts befallningshafvande, som till tjänstgöring vid det landsting

inkallar den främste bland de inom distriktet för samma tid valda suppleanterna

eller, om sådan ej linnes, den främste af de öfriga suppleanterna.

Landstingsman åligger tillika att, så fort ske kan, till landstingets

sekreterare insända sin till landstinget ställda skriftliga anmälan om det

inträffade hindret.

§ 22.

Landstingsman, som utan sålunda anmäldt, af landstinget godkändt,

förhinder'' uteblifver, skall höta till landstingskassan för hvarje dag, han

är frånvarande, två riksdaler riksmynt, men dubbelt, om han uraktlåter

att underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller göra anmälan hos

landstinget, på sätt § 21 föreskrifver.

§ 23.

Kommer behörigen kallad suppleant icke tillstädes, och har han ej

heller, där så ske kunnat, senast vid landstingets första sammankomst

anmält hinder, som af landstinget godkännes, skall han till landstingskassan

höta två riksdaler riksmynt för hvarje dag, han frånvarande är,

och dubbelt så mycket om landstinget måste i anseende till de närvarandes

fåtalighet inställas eller upplösas.

§ 47.

I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för sådana

företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag från hemman och

fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder för kostnadernas

uttaxering äro fastställda, gäller till efterrättelse hvad i ty fall stadgadt

är. I öfrigt må landstinget, med afseende på ett ifrågaställdt företags

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 7 Sami. 34 Häft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 41.

beskaffenhet, särskild! bestämma grunden för uttaxering af de medel, som

för dess utförande erfordras; dock att, med undantag för den i särskild

författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen personlig eller efter matlag utgående

afgift må af landstinget beslutas.

I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade, som

i föregående moment omtalas, böra de afgifter, som af landstinget blifvit

till uttaxering beslutade, utgå i förhållande till den allmänna bevillning

för fast egendom eller för inkomst af kapital eller arbete, som af enhvar

skattskyldig till statsverket erlägges. För sådan jordbruksfastighet, för

hvilken bevillning ej erlägges, påföres landstingsskatt, efter det belopp, som,

därest bevillning skulle utgå för densamma, på grund af taxeringsvärdet

svarar mot sådan bevillning, hvaremot inkomst af arrende för sådan fastighet

ej skall vid påförande af landstingsskatt tagas i beräkning; skolande

hvad sålunda stadgas gälla jämväl kronopark, som bildats vare sig af mark,

som åt kronan inköpts efter 1874 års början, eller af staten tillhörig jordbruksdomän

eller del af sådan.

Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer, skall denna

fråga först afgöras. Framställes inom landsting påstående, att företag,

hvarom förslag blifvit väckt, är af den beskaffenhet, att endast stad eller

endast landsbygd af företaget kan hafva hufvudsaklig nytta, och att förty

i förra fallet landsbygden och i det senare städerna, vare sig samfälldt

eller eu eller liera biand dem, må från bidrag till det företaget befrias

eller med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån betungas; då skall

jämväl öfver sådan framställning beslutas, innan hufvudfrågan till afgörande

företages, och äge landstingets samtliga ledamöter att i beslut härom

deltaga, men i öfverläggning och beslut i hufvudfrågan må icke andra

deltaga än ledamöter från de delar af länet, som skola till företaget bidraga.

§ 48.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrifvarne

hvarje år, efter slutade taxeringsforrättningar, till landstingets ordförande

genom Konungens befallningshafvande insända förteckningar, som

för hvarje socken summariskt upptaga såväl beloppen af åsatt bevillning,

särskild! för jordbruksfastighet, för annan fast egendom, samt för inkomst

af kapital eller arbete, sist nämnda belopp efter afdrag af bevillning för

inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej

erlägges, som ock beloppet af hvad efter taxeringsvärdet svarar mot

bevillning för jordbruksfastigheter, för hvilka bevillning ej erlägges. Genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 41.

Konungens befallningshafvande insända magistraterna dylika uppgifter för

städerna; hvarefter landstingets ordförande låter genom kamreraren däraf

upprätta sammandrag, upptagande summan för hela länet, samt huru

mycket sig belöper å hvarje stad eller socken.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1906.

Förevarande proposition är föranledd af två särskilda Riksdagens

skrivelser till Konungen, den erm af den 14 mars 1903, hvarigenom Riksdagen

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, i hvad. mån

förordningen om landsting den 21 mars 1862 kunde böra undergå jämkning,

i syfte att tydliga och fullständiga stadganden måtte erhållas dels

om förfarandet, då ledamot eller suppleant i landsting afginge, innan tiden

för uppdraget vore ute, dels angående inkallande af suppleant vid förfall

för ordinarie ledamot, dels ock beträffande sättet för handläggning och

afgörande af frågor, som endast berörde viss del af landstingsområdet,

antingen landsbygden eller städerna, vare sig samfälldt eller en eller flera

bland dem, samt därefter för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill

förhållandena kunde föranleda, och den andra af den 27 april 1904, innefattande

anhållan om utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag

till sådan ändring i förordningen om landsting, att jordbruksfastighet,

för hvilken bevillning ej erlades, skulle påföras landstingsskatt efter det

belopp, som, därest bevillning för fastigheten skulle utgå, på grund af

taxeringsvärdet svarade mot sådan bevillning, hvaremot inkomst af arrende

för sådan fastighet ej skulle vid åsättande af landstingsskatt tagas i

beräkning.

Öfver ett i anledning af förstnämnda skrifvelse inom civildepartementet

uppgjordt förslag till lag om ändrad lydelse af 3, 6, 10, 14, 21,

22, 23 och 47 §§ i förordningen om landsting hafva yttranden afgifvits

af samtlige Konungens befallningshafvande och landsting. Därvid hafva

mot vissa delar af förslaget gjorts erinringar, hvilka dock icke föranledt

ändring däri.

Jämväl öfver ofvanberörda Riksdagens skrifvelse af den 27 april 1904

hafva utlåtanden inhämtats från Konungens befallningshafvande i länen

och landstingen. I sistnämnda ärende har tillika domänstyrelsens yttrande

infordrats. Af denna framställning föranledda bestämmelser hafva ansetts

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 41.

höra införas i 47 och 48 §§ landstingsförordningen, med anledning hvaraf

det förut omförmälta förslaget till ändring i vissa §§ af samma förordning

kompletterats med de sålunda erforderliga stadgandena.

Mot det i propositionen innefattade lagförslag har utskottet icke

funnit något att erinra; och hemställer utskottet alltså,

att förevarande proposition må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 21 mars 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Stockholn 1905. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:57 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen om landsting d a1 i texten