Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående lagbestämmelser i syfte att rätten att taga afskrift af protokoll, hållna vid kommunalstämmor samt hos kommunaloch stadsfullmäktige, må varda fullt effektiv m. m.

1905-03-31 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:46, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående lagbestämmelser i syfte att rätten att taga afskrift af protokoll, hållna vid kommunalstämmor samt hos kommunaloch stadsfullmäktige, må varda fullt effektiv m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

■Lagutskottet.? Utlåtande N:o

6

N:o 46.

Ank. till Riksd. kansli den 31 mars 1905, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående lagbestämmelser

i syfte att rätten att taga afskrift af protokoll, hållna

vid kommunalstämmor samt hos kommunal- och stadsfullmäktige,

må varda fullt effektiv m. m.

I en inom Andra Kammaren väckt ock till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 96, har herr O. II. Ström i Nederkalix anfört:

» Enligt hvad i afskrift bilagda Kungl. Maj:ts resolution af den 21

oktober 1904 utvisar, har Kungl. Maj:t i likhet med dess befallningshafvande

i Norrbottens län ansett, att en kommunalstämmoordförande

hvarken på grund af gällande utsökningslag eller eljest kan förmås att

sätta medlem af kommunen i tillfälle att få taga eller låta taga afskrift

af lcommunalstämmoprotokoll eller protokoll, fördt vid sammanträde med

eu af stämman tillsatt kommitté, ehuru protokollet bort tillhandahållas för

afskrift. Då härtill kommer, att intet ansvar kan drabba en kommunalstämmoordförande,

som vägrar att tillhandahålla protokollet, enär 22 paragrafen

af 25 kapitlet strafflagen icke är tillämplig på en kommunalstämmoordförande,

enligt hvad som framgår af ett Kungl. Maj.ts utslag

af den 1 februari 1892, infördt i Nytt juridiskt arkiv 1892, sidan 35,

står man alldeles rättslös och myndigheterna maktlösa mot en i detta fall

tredskande kommunalstämmoordförande. Enahanda är ock förhållandet med

kommunalfullmäktiges och stadsfullmäktiges ordförande.

Jag får med anledning häraf hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för Riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

dagen af förslag till lagbestämmelser i sådant syfte, att den i gällande

författningar medgifna rätt för enhvar, som det åstundan att taga afskrift

af protokoll, hållna vid kommunalstämmor samt hos kommunal- och stadsfullmäktige,

må varda fullt effektiv och icke kunna genom vederbörande

ordförandes bristande tillmötesgående eller tredska omintetgöras, och att

enahanda bestämmelser må gälla i afseende å protokoll, som förts vid

sammanträden med af nämnda stämmor eller fullmäktige tillsatta kommittéer

och från dem blifvit till stämmornas eller fullmäktiges ordförande

öfverlämnade.»

Kungl. Maj:ts motion i afskrift bilagda resolution af den 21 oktober

1904 är af följande lydelse:

»Kung!. Maj:ts

nådiga resolution på de besvär, vice konsuln O. H. Ström i underdånighet

anfört öfver Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Norrbottens län utslag

den 14 juli 1904 i fråga om vitesåläggande eller handräckning för erhållande

af afskrift utaf eu handling;

i anledning af hvilka underdåniga besvär Kungl. Maj:ts befallningshafvande

inkommit med vederbörandes förklaringar och eget underdånigt

utlåtande, hvarefter klaganden inkommit med eu underdånig skrift; gifven

Stockholms slott den 21 oktober 1904.

Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas detta besvärsmål och

därvid af handlingarna inhämtat följande:

Uti en till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län ingifven

skrift hade klaganden anhållit, att, som honom förvägrats att låta verkställa

afskrift utaf det protokoll, som förts vid sammanträde den 26 och

21 mars 1904 med den kommitté, hvilken af Neder-Ivalix sockens kommunalstämma

erhållit uppdrag att till kommunalstämman afgifva betänkande och

förslag angående ifrågasatt reglering af Neder-Kalix kyrkostad, Kungl.

Maj:ts befallningshafvande måtte, enär protokollet funnes i förvar antingen

hos ordföranden i kommunalstämman kaptenen J. T. -Rutberg eller hos

ordföranden i nämnada kommitté kronofogden N. Wiedholm, vid vite ålägga

såväl kaptenen Rutberg som kronofogden Wiedholm att lämna klaganden

tillfälle att inom viss tid låta verkställa den ifrågasatta afskriften äfvensom

tillerkänna klaganden ersättning för kostnaderna i saken.

Genom öfver klagade utslaget har Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

efter det klaganden uti afgifna påminnelser hemställt,, att, för den hän
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

7

delse hans förenämnda yrkande icke kunde af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

bifallas, Kungl. Maj:ts befallningshafvande måtte meddela honom

omedelbar handräckning af utmätningsman och sålunda bereda honom tillfälle

att verkställa den ifrågakomna afskriften, sig utlåtit, att, ehuru ifrågavarande

protokoll bort, på sätt klaganden ifrågasatt, honom såsom medlem

af kommun en tillhandahållas, likväl och som Kungl. Maj:ts befallningshafvande

hvarken på grund af gällande utsökningslag eller eljest kunde

anses äga befogenhet att meddela den af klaganden i målet begärda handräckningen,

funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansökningen icke

kunna till någon dess vidare utgärd föranleda.

Detta med hvad mera handlingarna i målet innehålla har Kungl. Maj:t

tagit i nådigt öfvervägande och finner de underdåniga besvären ej förtjäna

afseende. Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse länder.

OSCAK.

(Sigill.)

Hjalmar Weslring.»

Såsom motionären påpekat, har det inträffat, att enskild person förvägrats

att taga afskrift af protokoll, hållet vid sammanträde med kommitté,

tillsatt af kommunalstämma med uppdrag att till stämman afgifva betänkande

i särskild fråga. Angående skyldighet för ordförande i kommunalstämma

eller annan att tillhandahålla sådana protokoll innehåller icke

gällande kommunallagstiftning något stadgande. Det bestämmes i förordningarne

om kommunalstyrelse på landet och i stad, att enhvar, som det

åstundan äger att taga afskrift af protokoll, hållet å landet vid kommunalstämma

eller kommunalfullmäktiges sammanträden och i stad vid stadsfullmäktiges

sammankomster. Förvägras sådant, förmenar motionären, att

den för närvarande gällande lagstiftningen icke ställer något effektivt medel

till buds för erhållande af rätt.

Utskottet erkänner, att rätten att taga afskrift af ifrågavarande protokoll

bör vara af lagstiftningen väl omgärdad med skydd. Att sådant skydd

enligt gällande lagstiftning saknas, framgår emellertid icke af den af

motionären åberopade resolutionen af den 21 oktober 1904, hvilken afser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottds Utlåtande N:o 46.

en helt annan fråga. I detta rättsfall uttalas nämligen blott, att Konungens

befallningshafvande icke är befogad att genom handräckning i vanlig

ordning förhjälpa den enskilde till hans rätt.

Det lagrum, som i förevarande fall närmast bör uppmärksammas, är

däremot 25 kap. 22 § strafflagen. Hvad kommunalnämnds ordförande

angår, förefinnes icke tvifvel därom, att icke denne för vägran att tillhandahålla

inom nämnden hållna protokoll kan ådraga sig straffrättsligt ansvar.

Bland de i berörda lagrum omförmälda funktionärer är kommunalnämndens

ordförande nämligen att räkna. Huruvida så äfven är fallet med ordföranden

i de kommunala institutioner, motionären omnämner, kan möjligen

vara föremål för olika meningar. Hvarken det af motionären åberopade

rättsfall af den 1 februari 1892 eller något annat utskottet bekant prejudikat

kan anses hafva afgjort sistnämnda fråga. Det förefaller emellertid

utskottet, som 25 kap. 22 § strafflagen borde äga tillämplighet jämväl i

förevarande fall och, innan denna fråga blifvit i rättskipningen vederbörligen

afgjord, torde i hvarje fall skäl ej föreligga att inlåta sig på ny lagstiftning

i ämnet.

Med hänsyn till hvad sålunda blifvit anfördt, har utskottet funnit

åtgärder i motionens syfte icke för närvarande böra från de lagstiftande

myndigheternas sida vidtagas.

Utskottet hemställer således,

att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1905.

På lagutskottets vägnar :

ERNST TRUG GER,

Herr Beclelius har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom utskottet.

Victor Pettersons A.-B. tryckeri, Stockholm 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.