Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 53

1905-04-06 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:53, Lagutskottets Utlåtande N:o 53

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

N:o 53,

Ank. till Kiksd. kansli den 11 april 1905, kl. 11,30'' f. m.

Utlutande, i anledning af räckt motion angående införande af

■proportionellt valsätt vid kommunala nä.

Lagutskottet har till behandling fatt emottaga eu inom Andra

Kammaren af herrar J. Nydal och G. TF. Boos väckt motion, n:o 174,

af följande lydelse:

»Motioner hafva vid ett par föregående riksdagar, 1902 och 1903.

blifvit väckta, utgående på tillämpning af det proportionella valsättet vid

kommunala val i stad. De hafva emellertid icke vunnit Riksdagens bifall

förnämligast, af den grund, att nämnda valsätt ännu var för Riksdagen

rätt främmande och man icke ville vända sig till Kung!. Maj:t med framställning

i en sak. om hvars utförbarhet och ändamålsenlighet så mycken

-oklarhet rådde.

Sedan dess har frågan inträda i ett helt nytt läge. En af Kung!.

Maj:t tillsatt kommitté har utarbetat ett förslag till proportionellt valsätt

att användas vid riksdagsmannaval till Andra Kammaren, och vid senaste

riksdag framlades en på detta förslag byggd kung!, proposition om utsträckning

af valrätten till Riksdagens Andra. Kammare i förening med

proportionella val. Förslaget lofordas som i sitt, slag särdeles val genomtänkt,

enkelt och lättfattligt, och det vann inom Riksdagen talrika anhängare.

Det har äfven varit föremål för ett flertal redogörelser och

mycken diskussion ute bland allmänheten, som sålunda vunnit en helt

annan kännedom än tillförene om nämnda valsätt,

Bill. till Bilcsd. Prof. 1,905. 7 Sami. 43 Raft. (N:o 53).

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

I det närmaste samma förslag bebådas också i år blifva för Riksdagen

framlagdt.

Under sådana omständigheter synes tiden vara inne för att åter

upptaga frågan om det proportionella valsättets tillämpning vid kommunala

val och äfven om dess användning vid dylika val å landsbygden. Det

förutsätter ingalunda grundsatsen: en man en röst, utan kan mycket väl

tillämpas vid val med graderad röstskala. Skälen för, att den proportionella

principen borde komma till användning vid de kommunala valen,

behöfva här icke upprepas, utan hänvisas i detta afseende till motion

n:o 139 vid 1902 och motion n:o 108 vid 1903 års riksdag, båda i

Andra Kammaren.

Man kan tänka sig proportionsvalsystemet tillämpadt vid val af

stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige, ledamöter i kommunalnämnd,

i skolråd och kyrkoråd äfvensom i taxeringsnämnder. Därjämte äfven

''vid val af landstingsman och af elektorer för förrättande af dessa val.

Emellertid tillkommer det ännu svårligen Riksdagen att uttala

någon bestämd mening om vare sig den särskilda metod af proportionsval,

som vid kommunala val helst bör komma till användning, eller omfattningen

af det proportionella systemets tillämpning vid sådana val,

hvadan vi inskränka oss till att hemställa, att Riksdagen måtte i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för Riksdagen

af förslag till bestämmelser rörande proportionell metod vid val af

kommunalnämnd, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, 1 andstingsmän,

taxeringsnämnd äfvensom vid de öfriga kommunala val, där sådant lämpligen

anses kunna äga rum.»

Som bekant, är frågan om användande af proportionellt valsätt på

det politiska området, vid valen till Riksdagens kamrar och utskott, af

synnerligen aktuell betydelse, och förslag i sådant hänseende hafva förut

vid flera, tillfällen vant framlagda för Riksdagen. I förevarande motion,

hvilken afser meddelande af bestämmelser angående sådant valsätt vid de

kommunala valen, anföres, hurusom jämväl sistberörda spörsmål förut varit

föremål för Riksdagens pröfning. Ännu har dock någon lagstiftning om

proportionella valmetoder icke kommit till stånd i vårt land.

Vid riksdagarna åren 1902 och 1903, då förslag om användande af

proportionell valmetod vid vissa kommunala val förelågo till behandling,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 53. 3

ställde sig lagutskottet afvisande till tanken att på det kommunala området

införa ifrågavarande valsätt. Utskottet åberopade vid dessa tillfällen beträffande

grundsatsen om proportionella val öfver hufvud, att spörsmålet om

praktiskt genomförande af denna grundsats ännu icke kunde anses hafva

erhållit så nöjaktig lösning, att någon lagstiftning på sådan grund lämpligen

kunde ifrågakomma. Såsom erfarenheten gåfve vid handen, vore det

förbundet med synnerliga svårigheter att utfinna någon valmetod, hvilken

å ena sidan med önskvärd säkerhet tillgodosåge syftemålet att bereda de

olika meningar, som vid ett val toge sig uttryck, ett proportionellt inflytande

på valets utgång och a. andra sidan vore af den enkelhet, att densamma

kunde i det praktiska lifvet utan olägenhet tillämpas. Af den

mångfald olika valmetoder, som från skilda håll blifvit föreslagna, hade,

så vidt bekant vore, ingen lyckats blifva allmänt erkänd såsom i båda dessa

hänseenden fullt tillfredsställande.

Sedan numera förslag till proportionellt valsätt att användas vid val

till Andra Kammaren af Kung! Magt efter verkställd utredning framlagts

för Riksdagen, kan väl icke längre med fog sägas, att ifrågavarande valsätt

är till sin beskaffenhet och innebörd för Riksdagen främmande, samt att

spörsmålet om dess utforbarhet och användbarhet icke är vederbörligen undersökt,

Men utskottet erinrar dock därom, att meningarna om valsättets

lämplighet på det politiska området — hvarom det vid den verkställda utredningen

i ämnet närmast varit fråga — ingalunda äro eniga.

Betänkligheter förefinnas i utskottets tanke i särskildt hög grad i fråga

om proportionella valmetoders användning vid de kommunala valen. Sålunda

lärer uppenbarligen den omständigheten, att vid sistnämnda slags val

i allmänhet röstvärdet icke är lika för alla röstande, utan bestämmes efter

graderad skala, medföra en ytterligare förökning af de praktiska svårigheter,

Indika visat sig vara förbundna med dylikt valsätt, Jämväl i öfrig!

torde de förhållanden, under Indika de kommunala valen äga rum, i allmänhet

icke vara synnerligen väl ägnade för genomförande af proportionella

valmetoder.

Utskottet vill med det anförda ingalunda hafva ovillkorligen underkänt

betydelsen af de skäl, som anses tala till förmån för grundsatsen om

proportionellt valsätt såväl i allmänhet som vid de kommunala valen, men

utskottet håller dock före, att, äfven om man vore aldrig så öfvertygad om

det proportionella valsättets förträfflighet och tillämplighet, det i allt fall

icke vore lämpligt och välbetänkt att i fråga om dess genomförande göra

början med valen å det kommunala området.

Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 april 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservation

af herr Lindhagen, med hvilken herr Jansson hufvudsakligen instämt:
»Utskottets

sista ord är, att äfven om det proportionella valsättet

vore aldrig så förträffligt, så kunde det i allt fall’ icke vara lämpligt och

välbetänkt att i fråga om dess genomförande göra början med valen å det

kommunala området.

Denna uppfattning kan väl icke vara obetingadt riktig. Vid de kommunala

valen förefinnes nämligen just den första förutsättningen för det proportionella

valsystemets tillämpning, nämligen att valen äro enhetliga. Skulle

det däremot t. ex. i fråga om val af stadsfullmäktige ifrågasättas, såsom

nu skett beträffande landets representation i Riksdagen, att halfva antalet

ledamöter skulle väljas af de högst beskattade och andra hälften enligt

proportionellt valsätt, så ställer sig saken helt annorlunda.

De frågor, som komma till afgörande i det kommunala lifvct, äro

också af mera neutral beskaffenhet. Där behöfver man således icke i samma

män befara den olägenhet, som plägar framhållas såsom en tänkbar följd

af proportionella politiska val, nämligen splittring i alltför många partier

och häraf följande försvagande af regeringssystemet.

Äfven den, som anser, att proportionell valmetod bör i första hand

försökas på det politiska området, borde dock ej kunna undgå att ifra för

dess genomförande åtminstone vid sådana kommunala val, som äro grundläggande

för Första Kammarens sammansättning.

Icke heller kan man redan nu med någon afgörande sakkunskap

fastslå, att i all synnerhet vid de kommunala valen skulle möta särdeles

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

5

slöra svårigheter att använda proportionelit valsystem. Valkretsarna blifva

bär tvärtom alltid mindre, livilket ju är en stor fördel. Och hvad utskottet

särskild! anfört i detta afseende grundar sig väl mera på en farhåga

än eu verklig efter undersökning vunnen insikt i ämnet. Det må ock

erinras, att i Norge äro proportionella val redan genomförda på det kommunala

området, hvaremot ingen ännu ifrågasatt dylikt valsätt till representationen,

oaktadt denna är byggd på enkammarsystem.

Då nu frågan om proportionellt valsätt vid kommunala val städse

återkommer, så synes det mig, som om man borde rättvisligen tillmötesgå

dessa önskningar med åstadkommandet af en utredning af frågan. Och

en sådan utredning kan hvem som helst vara med om utan att därför behöfva

definitivt binda sig vid det proportionella valsättet.

Emellertid möter enligt min uppfattning för hvarje bifall till förevarande

motion ett annat hinder, som utskottet ej berört. Motionärerna

ifrågasätta nämligen ej någon inskränkning i den graderade kommunala

röstskalan, utan ifrågasätta genomförandet af eu kommunal rösträttsreform

med bibehållande af denna röstskala. Detta skulle dock innefatta ett

undanskjutande af det främsta och viktigaste önskemålet för en kommunal

rösträttsreform, hvilket jag för min del icke tror vara lämpligt eller välbetänkt.

Af denna anledning hemställer äfven jag,

att förevarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.»

Herrar Bandqvist, A. Olsson och Reddms hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bill. till Likså. Vrot. 1905. 7 Sami. 43 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.