Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen.

1905-04-13 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:54, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

1

N:o 54.

Ankom till fiiksd. kansli den 13 april 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen.

Genom proposition, n:o 97, af den 10 sistlidne mars, hvilken blifvit

af båda kamrarna till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t under

åberopande af propositionen bilagdt protokoll öfver landtförsvarsärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen att antaga här nedan införda förslag

till lag om ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen.

Beträffande innehållet i de föreslagna lagändringarna och det syfte,

man med desamma afsedt att vinna, samt därvid till en början den föreslagna

ändrade lydelsen af § 6 värnpliktslagen, medgifver nämnda paragraf,

sådan den lyder i gällande lag, att yngling må äfven före det år, värnplikten

inträder, anmäla sig till inskrifning och därvid uppgifva det

truppslag vid hären eller den tjänst vid flottan, hvari han önskar inskrifvas.

För bifall härtill fordras, att han är till krigstjänst duglig

och i öfrig! lämplig till den tjänstgöring, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intill dess åtta år förflutit från och

med det år, då han fyllde tjuguett år. Värnpliktslagens uttryck »till

krigstjänst duglig» omfattar emellertid icke blott vapenföre utan äfven

icke vapenföre, men för inskrifning till särskild befattning lämpliga ynglingar.

Man kan därför icke förvägra en yngling att i förtid inskrifvas,

därest han uppfyller de för sådan befattning i föreskrifterna om

läkarebesiktningen uppställda villkor, äfven om han kan antagas till

uppnådd värnpliktsålder erhålla den utveckling, som kräfves för duglighet

till vapentjänst. En yngling, som före värnpliktsåldern inskrifves

såsom icke vapenför, men vid inträdet i nämnda ålder skulle

Bih. till Riksd. Prot. 1905. 7 Sami. 44 Höft. (N:o 54.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

vara fullt duglig till vapentjänst, vinner, såsom vederbörande departementschef

anfört vid ärendets behandling i statsrådet, icke blott den

med lagbestämmelsen åsyftade förmånen att i förtid afsluta sin tjänstgöring,

hvilken af honom får fullgöras i en följd, utan äfven den fördelen

att vid mobilisering ej behöfva inträda i de stridandes led, hvilket

— utom att det utgjorde en förlust för försvaret — gent emot hans i

ordinarie tid inskrifna kamrater innebure en obillighet, som så vidt ske

kunde borde undvikas. Värnpliktslagen borde ej lämna rum för en sådan

tolkning, som kunde innebära en frestelse för den värnpliktige

ungdomen att med tillhjälp däraf tillskansa sig en fördel, hvilken i

lagen ej vore afsedd, och kunde frestelsen i detta fall blifva större med

inträdet af ökad tjänstgöring, fördelad på flera år. Till undanröjande

af berörda missförhållande har nu föreslagits den förändring af § 6 i

värnpliktslagen, att inskrifning före 21 års ålder må medgifvas utom

vapenföre endast sådana ynglingar, som med säkerhet kunna förutses

icke blifva vapenföre vid inträdet i värnpliktsåldern.

Jämväl i andra stycket af denna paragraf är en mindre ändring

föreslagen för att bringa den däri meddelade bestämmelsen till fullständig

öfverensstämmelse med §§ 3 och 5.

§ 52. Önskvärdheten att minska de olägenheter, som uppstå af tidigare

inskrifning särskildt med hänsyn därtill att under de närmaste åren,,

innan värnpliktslagen är afsedd att med år 1908 träda i full tillämpning,

ett särskildt stort tillopp af minderårige kunde förväntas, har

gifvit anledning till förslag om viss ändring af § 52 i nämnda lag.

Det har sålunda ifrågasatts, att ynglingar, hvilka först år 1908

eller senare inträda i värnpliktsåldern men före nämnda år inskrifvas,

skola fullgöra hela den tjänstgöring, som ålegat dem, om de inskrifvits

i ordinarie tid. För försvaret har det ansetts vara en stor olägenhet,

om ynglingar i större antal kunde undandraga sig en del af den tjänstgöring,

som efter ingången af år 1908 åligger dem för utbildning till

värnandet af fosterlandet. Det har ock förmenats skola väcka stor och

berättigad misstämning bland de värnpliktige, hvilka inskrifvas efter

uppnådd värnpliktsålder och därför från och med år 1908 måste underkasta

sig den längre öfningstiden, om deras jämnåriga lyckats komma

lindrigare ifrån sin värnplikt.

§§ 2? och 52. Den i 27 § värnpliktslagen föreslagna förändring afser en viss

klass af värnpliktige, hvilkas särskilda utom den militära tjänstgöringen

förvärfvade insikter tänkts skola komma till användning i försvarets

tjänst, nämligen medicine studerande och dem, som idka studier vid

tandläkareinstitutet. Förslaget innebär väl för dessa värnpliktige en

med hänsyn till deras studier medgifven förmån nämligen att under

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

vissa villkor få fullgöra repetitionsöfningarna i en följd men tiar samtidigt

ansetts vara i det allmännas och försvarets intresse. Till grund

för förslaget i sistberörda hänseende ligger hvad de medicine studerande

angår den uppfattning, som jämväl uttalats i Riksdagen vid värnpliktslagens

behandling, att medicine studerandes tjänstgöring i bev&ringen

bör ordnas på ett sätt, som visserligen lämnar dem tillräcklig militärutbildning,

men också bibringar dem insikter och färdigheter i de speciella

ämnen, som kunna vara erforderliga för den blifvande militärläkaren.

Den militära utbildningen har sålunda ansetts böra, för att

vara till fyllest och motsvara det med densamma afsedda ändamålet, gifvas

dem i ungefär samma utsträckning, som kommer öfrige värnpliktige till del i

rekrytskolan, under det att tiden för repetitionsöfningarna förmenats lämpligen

böra kunna anslås åt den särskilda fackutbildningen, hvilken de medicine

studerande icke vore i stånd att fullt tillgodogöra sig förrän efter aflagd

medicine kandidatexamen och afslutad propedeutisk tjänstgöring vid

universitetsklinikerna. Med hänsyn härtill har den föreslagna ändrade

lydelsen af 27 § formulerats sa som skett. Jämväl beträffande de värnpliktige

studerande vid tandläkareinstitutet har man ansett, att, om försvaret

skall erhålla den fördel, som står att vinna genom de utexaminerade tandläkarnes

användande i sjukvårdstjänst, do böra fullgöra sina repetitionsöfningar

i en följd, där dessa eljest enligt värhpliktslagens föreskrift skolat

fördelas på två eller tre år. Af den i nu förevarande hänseende föreslagna

ändringen i 27 § värnpliktslagen har äfven betingats förändring i 52

§ samma lag, hvarom tillika gjorts hemställan.

Enligt värnpliktslagen äro allenast sådana f. d. fast anställda, §§

hvilka tjänat vid krigsmakten i fulla två år, befriade från deltagande

i beväringsrekrytskolan. Det finnes emellertid vissa kategorier

af fast anställda vid hären, hvilka icke tjänat i två ar, men ändock

hafva erhållit samma utbildning som de förstnämnda, och alltså med

samma skäl borde kunna erhålla befrielse från genomgående af beväringsrekrytskolan

efter afgång från fast anställning. Det stadgas nämligen

i kungl. brefvet den 20 december 1901, angående bestämmelser

i fråga om sättet för volontärs antagande och afskedande, att volontär

vid första anställningen visserligen i allmänhet skall antagas för en

tid, som efter vederbörande chefs bepröfvande bestämmes till minst

två år, räknadt från och med den 1 därpå följande november; men att

för värnpliktig, som under det år han genomgår sin första utbildning

antages till volontär under tiden mellan beväringsrekrytskolans början

och den 31 oktober, samt för den, som antages så kort tid efter den

1 november, att han anses kunna ingå i pågående rekrytskola, anställ
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

§ 36.

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

ningstiden, som i dessa fall må understiga 2 år, räknas från och med

den 1 i månaden näst efter den, under hvilken aftalet göres, och slutar

den 31 oktober det år tiden för aftalet utgår. Värnpliktige, hvilka

under sålunda angifven tid öfvergått till fast anställning, samt

andra. ynglingar, som tagit fast anställning efter den 1 november,

men inom sådan tid, att de kunnat ingå i då pågående rekryt
skola,

kunna alltså, afgå ur tjänst å samma tid och med samma utbildning

som de, hvilka haft fast anställning i fulla två år. De kunna

dock. enligt nuvarande lydelsen af värnpliktslagen i förevarande

del icke på grund af berörda tjänstgöring befrias från deltagande i

beväringsrekrytskola och äro ej heller skyldiga att under hela tjänstetiden

i beväringen tillhöra dess första uppbåd. Någon anledning att i

dessa hänseenden tillämpa olika bestämmelser å dem, som varit

last anställda i fulla två år, och å dem, hvilka innehaft något

kortare fast anställning, men bibringats samma utbildning, har emellertid

förmenats icke föreligga och denna skiljaktighet därför böra

undanröjas. I berörda hänseende erforderligt stadgande har nu

upptagits i 34 § värnpliktslagen. Då det därjämte ansetts vara i

hög grad önskvärdt, att de ynglingar, som redan nu fullgjort denna

tjänstgöring men innevarande år skola inställa sig till genomgående af

beväringsrekrytskolan, komma i åtnjutande af den afsedda förmånen,

har bland ölvergångsstadgandena i 52 § införts förslag till bestämmelse

i detta syfte.

Nu förevarande förslag till ändring af 36 § i gällande värnpliktslag

afs.er villkoren för landstormens inkallande till tjänstgöring. Enligt

36 § i .värnpliktslagen den 5 juni 1885 kunde landstormen endast

under kxdg och till hemortens försvar uppkallas efter därom af Konungen

i statsrådet fattadt beslut. Härutinnan gjordes ingen ändring genom

lagen angående ändrad lydelse i vissa delar af värnpliktslagen den 22

december 1892, hvarigenom dock till sistberörda § lades ett mom. 2,

innehållande föreskrift, huru uppkallelsen skulle verkställas.

Under år 1896 afiät t. f. chefen för generalstaben en skrifvelse

till Kung! Maj:t, däri framhölls, att, om landstormen skulle kunna

fullt tillgodogöras för kust- eller gränsförsvaret, föreskriften i § 36

mom. 1. värnpliktslagen borde ändras därhän, att landstormen skulle

kunna till hemortens försvar inkallas, redan då fara för krig förefunnes,

samt. att särskild! för Gottland landstormens uppbådande samtidigt med

mobiliseringsorderns utgifvande kunde hafva stor betydelse. Med anledning

häraf afhits till 1898 års riksdag proposition, uti hvilken föreslogs,

bland annat, att beväringens andra uppbåd å Gottland skulle kunna, i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

den mån det funnes erforderligt, inkallas samtidigt med första uppbådet,

samt att landstormen å Gottland skulle kunna inkallas äfven vid fara

för krig. Afstyrkt af lagutskottet — hufvudsakligen på grund af

betänkligheter mot skapandet af en undantagslagstiftning på Gottland

— blef emellertid berörda proposition icke af Riksdagen bifallen.

I propositionen till 1901 års riksdag om ny härordning m. m.

föreslogs, att Kungl. Maj:t skulle äga rätt att vid fara för krig till hemortens

försvar inkalla landstormen, oberoende däraf, huruvida order om

mobilisering af beväringens första och andra uppbåd utgått eller beslut

därom ens fattats samt utan att riksdagskallelse behöfde utfärdas. Riksdagen

ansåg emellertid — då värnpliktslagens mening dittills uppenbarligen

varit, att landstormen i regeln skulle kunna för rikets försvar anlitas

endast i sista hand, sedan rikets försvarskrafter i öfrigt hufvudsakligen

redan tagits i anspråk, samt denna grundsats icke borde undergå

rubbning i annan mån, än som för vinnande af det med Kungl.

Maj:ts förslag afsedda ändamålet vore nödvändigt — att landstormens

inkallande icke borde ifrågakomma, förrän beslut om inkallande af

beväringens första uppbåd jämlikt § 28 mom. 1 värnpliktslagen i statsrådet

fattats. Väl borde enligt Riksdagens mening andra uppbådets

inkallande icke i lagen göras till uttryckligt villkor för landstormens

uppbådande, men Riksdagen ansåge dock, att enahanda konstitutionella

former, som värnpliktslagen fordrade för inkallande af andra uppbådet,

borde stadgas för landstormens inkallande. Att i förut gällande lag så

icke skett, hade uppenbarligen berott däraf, att landstormen då endast

fått inkallas, sedan krig redan utbrutit, men då landstormens ställning

nu i viss mån blifvit en annan, ansåge Riksdagen en dylik bestämmelse

böra inflyta i lagen.

I enlighet härmed erhöll detta lagrum sin nuvarande lydelse,

enligt hvilken landstormen icke får uppbådas, förr än dels beslut om

inkallande af beväringens första uppbåd eller viss del däraf blifvit

fattadt, dels ock Konungen, efter det han hört statsrådet, låtit utfärda

riksdagskallelse, såvida Riksdagen ej är samlad eller skall sammanträda

inom trettio dagar.

Därefter föreslogs af enskild motionär vid 1904 års riksdag sådan

ändring i gällande värnpliktslag, att landstormen måtte kunna så tidigt,

som försvaret under alla förhållanden kunde kräfva, inkallas till tjänstgöring.

Berörda motion afstyrktes af lagutskottet och föranledde icke

någon Riksdagens åtgärd. Utskottet delade visserligen motionärens åsikt

om betydelsen af ett fullt betryggande gräns- och kustförsvar vid be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

faradt krigsutbrott, men då landstormen i fall af behof kunde helt eller

delvis uppbådas omedelbart efter inkallandet af beväringens första

uppbåd syntes detta innebära skälig trygghet för, att landstormens

verksamhet ej för sent skulle tagas i anspråk.

Till stöd för den nu ifrågasatta förändringen af 36 § värnpliktslagen

har af chefen för landtförsvarsdepartementet vid ärendets behandling

i statsrådet anförts att, om ändringen genomfördes, landstormen

utan tvifvel skulle kunna användas på ett för försvaret afsevärdt

mera praktiskt och fördelaktigt sätt än nu kunde ske. Då landstormens

uppgift vore att försvara hemorten, syntes, med de förändrade

förhållanden, som genom landstormens organiserande och förseende med

särskildt befäl och särskilda förråd af vapen och utrustning inträdt,

föreskrifterna jämväl böra undergå den ändring, att fullgörandet af

denna skyldighet, som i farans stund torde af de flesta komma att

uppfattas såsom en rättighet, måtte kunna under alla förhållanden leda

till det åsyftade målet, hemortens skydd, närhelst den hotades. Med

nuvarande lagstiftning kunde, sedan beslut fattats om inkallande af

beväringens första uppbåd helt eller delvis samt riksdagskallelse, där

sådan erfordrades, blifvit utfärdad, d. v. s. i regel sedan kriget kunde

anses utbrutet, landstormen användas i sådana orter, som läge utanför

den egentliga krigsskådeplatsen, till skydd mot fientliga ströfkårer eller

mot fientliga landstigningsförsök, men, innan dessa förberedande åtgärder

ägt rum, kunde landstormen ej inkallas för att med anlitande af de

förråd, som i orterna komme att finnas, mot dylik fara försvara sin

hemort. Detta vore så mycket betänkligare, som under den kritiska

period, då mobiliseringen påginge, störande anfall af fiendens förtrupper

borde i möjligaste mån förekommas. Fördelarna af den ifrågasatta

lagändringen syntes fördenskull ligga i öppen dag. Kunde då

olägenheterna däraf vara så öfvervägande, att de borde få ställa sig

hindrande i vägen därför? Så sjmtes ej vara förhållandet. I detta

hänseende borde beaktas, att landstormen icke komme att betungas

med någon tjänstgöring af ifrågavarande slag vid andra tillfällen, än

då verklig fara för krig eller för neutralitetens brytande förelåge, och

vid sådana tillfällen torde det fordrade, offret icke kunna anses för

stort. I allmänhet måste ju landstormen i allt fall, om än något senare,

inkallas i de orter, där kriget utbröte, och på tiden för dess inkallande

i andra orter torde den ifrågasatta ändringen af föreskrifterna icke

komma att utöfva något inflytande. Om emellertid landstormen vid

fara för krig blifvit i en eller flera orter inkallad, men fredsbrott kunnat

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

undvikas, funnes ju intet hinder för, att skälig ersättning bereddes de

inkallade landstorms männen för deras tjänstgöring.

Betydelsen af hvad sålunda med afseende å 36 § anförts vill utskottet

ingalunda underkänna. Onekligen har förevarande fråga kommit i ett

annat läge, sedan landstormen, såsom ofvan nämnts, organiserats samt försetts

med befäl och förråd. Särskild! för skyddande af de landstormsförråd,

som äro förlagda eller afsedda att förläggas i gränstrakter eller eljest äro

särskild! utsatta för fara, torde det vara af vikt, att landstormen för viss

ort kan i god tid och utan allt för stort dröjsmål inkallas. För vinnande

af berörda syfte torde det emellertid icke vara nödvändigt att ändra

de nu föreskrift^, villkoren för landstormens inkallande i allmänhet.

För det fall t. ex. att behof föreligger att insätta en del af landstormen

i fälthären är någon ändring af nuvarande stadganden icke af behofvet

påkallad.

Det synes utskottet sålunda viktigt, att de i nuvarande hänseende

stadgade garantierna i princip bibehållas. Det ändamål, som med den

föreslagna lagändringen atsetts, kan i utskottets tanke till fullo vinnas,

om, jämte det nuvarande föreskrift om landstormens inkallande bibehölles

såsom regel, i ett särskild! stycke i 36 §:s 1 mom. stadgades,

att, om synnerlig fara vore för handen, så att vidtagande af de stadgade

åtgärderna icke lämpligen kunde afvaktas, landstormen för viss ort

finge i män af behof inkallas, efter det Konungen hört statsrådet samt,

såvida Riksdagen ej vore samlad, fullmäktige i banken och _ riksgäldskontoret.

Föreskrift om inhämtande af yttrande utaf nämnde fullmäktige

såsom Riksdagens representanter — hvilket af utskottet föreslagits

såsom ett villkor för landstormens inkallande i nu afsedda fall utöfver

hvad i propositionen i förevarande hänseende innehålles — är icke

någon nyhet i vår rättsförfattning. Ett sådant stadgande finnes t. ex.

i 50 § regeringsformen för den händelse att annan ort för Riksdagens

sammanträdande än hufvud staden kan ifrågakomma.

Utöfver hvad nu anförts har utskottet icke funnit något att erinra

mot förevarande lagförslag; och hemställer utskottet:

att Riksdagen, under förklarande, att det i propositionen

innefattade lagförslag icke kan i oförändradt

skick bifallas, ville i anledning af propositionen för

sin del antaga följande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

Inskrifning

före värnpliktsåldern.

Värnpliktigs

utbildnings
tid.

Lag

om ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen.

Kling!. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Härigenom förordnas, att §§ 6, 27, 34, 36 och 52 värnpliktslagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 6.

Äfven före det år, värnplikten inträder, må yngling anmäla sig

till inskrifning och därvid uppgifva det trnppslag vid hären eller den

tjänst vid flottan, hvari han önskar inskrifvas. För bifall härtill fordras,

att han är vapenför och i öfrigt lämplig till den tjänstgöring, hvartill

han anmäler sig; dock må jämväl sådan till krigstjänst duglig men

icke vapenför yngling inskrifvas, hvilken med visshet kan förutses icke

blifva vapenför till inträdet i värnpliktsåldern.

Sålunda inskrifven värnpliktig tillhör likväl första uppbådet, intill

dess antalet af hans tjänstår i beväringen uppgår till åtta, räknade

från och med det år, då han fyllde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpliktige gäller i tillämpliga

delar för de enligt denna § inskrifna, äfven innan de i värnpliktsåldern

inträdt.

§ 27.

1. Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin

utbildning tjänstgöra under fredstid i det antal dagar, som här nedan

angifves, nämligen:

a) vid fotfolket, positions artilleriet, fästning sartilleriet, fästning slug en jörtrupperna

och troligen i sammanlagdt tvåhundrafyrtio dagar, hvilken

tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundrafemtio dagar

under andra året samt

med eu repetitions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart

och ett af andra, tredje och fjärde åren;

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

i sammanlagdt trehundrasextiofem dagar, hvilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

9

Kung!. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar,

som tager sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under

hvart och ett af andra och tredje åren;

c) vid flottan i sammanlagdt trehundra dagar, hvilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

af de i § 25 mom. 1 a) nämnde värnpliktige äfvensom af andra

å sjömanshus inskrifne värnpliktige till det antal Konungen bestämmer

i en följd med början under andra året,

af till fästningstjänst inskrifne värnpliktige med en första tjänstgöring

om tvåhundrafemtioåtta dagar, som tager sin början under

första eller andra året, och med en repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar

under fjärde året, samt

af flottans öfrige värnpliktige med en första tjänstgöring om tvåhundra

dagar under andra året samt med en repetitionsöfning om etthundra

dagar under fjärde året.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig

sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild betattning

vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som för utbildning vid

Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrifningsområde,

må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra

honom åliggande tjänstgöring i en följd.

Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort

omedelbart därefter följande föreskrifven propedeutisk tjänstgöring vid

universitetsklinikerna, äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen,

må, på sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfningar

i en följd.

Repetitionsöfning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för

särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,-Västerbottens

och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och

med den 11 juli till och med den 31 augusti samt

vid öfriga fotfolksregementen, med undantag af de för sjöfästningarne

afsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med

den 9 september.

2. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindradt att återkomma

till station af flottan och blifva afmönstradt, innan tiden för

den tjänstgöring, till hvilken den värnpligtige inkallats, gått till ända,

Bih. till Riksd. Prat. 1905. 1 Sami. 44 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 5å.

Värnpliktig,

som tillhört

härens eller

flottans fast

anställda

personal

m. m.

Landstormens

inkallande.

Kung!. Majts förslag: Utskottets förslag:

är denne likväl skyldig att tjänstgöra ombord, till dess afmönstringen

ägt rum.

Ersättning för den öfverskjutande tjänstgöringstiden erhåller den

värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.

3. Har värnpliktig under i mom. 1 föreskrifven tjänstgöring

blifvit fälld till straff för rymning, eller har hans tjänstgöring af brutits

för verkställighet af straffarbete eller omedelbart ådömdt fängelsestraff,

skall den tid, under hvilken han var rymd eller hans tjänstgöring

sålunda var afbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I hvad mån

den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del af tjänstgöringen,

samt i hvilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,

bestämmer Konungen.

§ 34.

1. Den, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan eller

vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år, skall efter

afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin värnplikt

kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Sådan värnpliktig

anses hafva fullgjort den i § 27 föreskrifna första tjänstgöring, men

är skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsöfning.

Detsamma gäller ock den, som innehaft fast anställning vid hären

eller dess reserv under kortaré tid än två år, såframt han undergått

rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsöfningar.

2. Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande

vid universitet eller annan statens högskola eller afiagt examen

vid navigationsskola, tillhör likaledes första uppbådet under hela sin

tjänstetid i beväringen.

§ 36.

1. För hemortens försvar må

Konungen, efter statsrådets hörande,

till tjänstgöring inkalla landstormen

eller de större eller mindre delar däraf,

som finnas hehöfliga.

§ 36.

1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1

beslut fattats att för rikets försvar till

tjänstgöring inkalla b ev äring ens första

uppbåd eller viss del däraf, måKonungen

i den ordning, som för inkallande

af beväringens andra uppbåd i mom. 2

af samma § är föreskrifven, för hem
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

11

Kung!. Majsts förslag:

Landstormens inkallande till

tjänstgöring sker på sätt i § 29

mom. 2 är föreskrifvet.

2. Värnpliktig, som tillhör

landstormen, är underkastad de i

kriminallag för krigsmakten gifna

bestämmelser såväl under all tjänstgöring

och marsch eller annan färd,

då han står under militärbefäl, som

ock i fråga om åtlydnad af inkallelse

i enlighet med § 29 mom. 2 till

tjänstgöring, som i mom. 1 här

ofvan omförmäles.

Utskottets förslag:

ortens försvar till tjänstgöring inkalla

landstormen eller de större eller

mindre delar där af, som finnas behöfiiga.

Är faran synnerligen trängande

och kunna ej de åtgärder, hvarom

ofvan sägs, afvaläas, må Konungen,

efter det statsrådet samt, såvida Riksdagen

ej är samlad, de af Riksdagen

välde fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontor et blifvit

hörda, till tjänstgöring i män af behof

inkalla viss orts landstorm.

Landstormens inkallande till

tjänstgöring sker på sätt i § 29

mom. 2 är föreskrifvet.

2. Värnpliktig, som tillhör landstormen,

är underkastad de i kriminallag

för krigsmakten gifna bestämmelser

såväl under afl tjänstgöring

och marsch eller annan färd,

då han står under militärbefäl, som

ock i fråga om åtlydnad af inkallelse

i enlighet med § 29 mom. 2

till tjänstgöring, som i mom. 1 här

ofvan omförmäles.

Öfvergån gs sta (1 gan den.

§ 52.

1. Under år 1902 skall värnpliktig, som tillhör andra klassen och

är inskrifven vid fotfolket, artilleriet, ingeniörtrupperna eller trängen,

för sin utbildning tjänstgöra under tjugutvå dagar.

2. Beträffande värnpliktig, som inskrifves under något af åren

1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907, skola, utom i det fall här

nedan sägs, föreskrifterna uti § 27 mom. 1 angående värnpliktigs tjänstgöringsskyldighet

under fredstid icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i

När värnpliktig,

som

tillhör landstormen,

är

underkastad

krigslag.

Värnpliktigs

utbildning

under öfvergångstiden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

Kung], IIaj:ts förslag: Utskottets förslag:

stället skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid i sammanlagdt

etthundrasjuttiotvå dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleriet, fästning singen förtrupperna

och träng en:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratolf dagar

under första året samt

med en repetitions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart

och ett af andra och tredje åren;

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraf trupperna

:

med eu första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratrettiosju

dagar under första året samt

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under

andra året;

c) vid flottan:

af de i § 25 mom. 1 a) nämnde värnpliktige äfvensom af andra

å sjömanshus inskrifne värnpliktige, till det antal Konungen bestämmer,

i en följd med början under första eller andra året,

af till fästningstjänst inskrifne värnpliktige med en första tjänstgöring

om etthundratrettiosju dagar, som tager sin början under ''första

eller andra året, och med en repetitionsöfning om trettiofem dagar

under tredje året, samt

af flottans öfrige värnpliktige med eu första tjänstgöring om åttiosex

dagar under första året samt med en repetitionsöfning om åttiosex

dagar under andra året.

Yngling, som under åren 1906 och 1907 inskrifves på grund af

§ 6 i denna lag, men först år 1908 eller därefter uppnår värnpliktsåldern,

är skyldig att, i den ordning Konungen bestämmer, tjänstgöra

under så lång tid, som i § 27 föreskrifves.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig

sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning

vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som för utbildning vid

Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrifningsområde,

må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra

honom åliggande tjänstgöring i en följd.

Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort

omedelbart därefter följande föreskrifven propedeutisk tjänstgöring vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 5i.

13

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

universitetsklinikerna, äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen,

må, på sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfningar

i en följd.

3. Värnpliktig, som fullgjort honom åliggande första tjänstgöring

senare än den åldersklass, som han tillhör, är skyldig fullgöra den

tjänstgöringsskyldighet, som åligger värnpliktig i den klass, med hvilken

han fullgör första tjänstgöringen.

Stadgandet i § 34 mom. 1, att värnpliktig, som afses i andra

styckét af samma moment, anses hafva fullgjort den i § 27 föreskrifna

första tjänstgöring, skall vinna tillämpning genast efter utfärdandet af

denna lag.

Stockholm den 13 april 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservationer:

af herr Hedenstierna, som ansett, att § 36 bort erhålla den affattning

Kungl. Maj:ts proposition innehåller;

af herr Wiklund, med hvilken herrar F. Andersson och Jansson

instämt:

Den kungl. propositionen, öfver hvilken utskottet här haft att yttra

sig, innefattar bland annat förändrade bestämmelser angående landstormens

inkallande. Nuvarande lag föreskrifver, att landstormen icke

får uppbådas förrän dels beslut om inkallande af beväringens första

uppbåd eller viss del däraf blifvit fattadt, dels ock riksdagskallelse

blifvit utfärdad, därest Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar

skall sammanträda.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

Det af Kimgl. Maj:t nu framlagda förslaget innehåller däremot, att

Konungen skall, för hemortens försvar, äga rätt att endast efter statsrådets

hörande till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller

mindre delar däraf, som finnas behöfliga. Detta förslag har af utskottet

blifvit tillstyrkt med den ändring, att uppbåd af landstormen före första

uppbådets inkallande ej må ske, förrän synnerlig fara är för handen

samt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret blifvit

hörda. Då emellertid redan ett befaradt fredsbrott alltid torde få betraktas

såsom innebärande en synnerlig fara för landet, lärer den

modifikation, som utskottet velat gifva åt Kungl. Maj:ts förslag, ej

kunna tillmätas någon särdeles stor betydelse.

Förutom det, att genom den af Kungl. Maj:t och utskottet föreslagna

ändring af § 36 i värnpliktslagen en vida större rätt än hittills

lägges i Konungens hand, innebär detta förslag ingenting mindre än

en ytterligare utsträckning af värnplikten eller en ökning i de skyldigheter,

som förut ålegat de värnpliktige, hvilka tillhöra landstormen.

Redan vid ett befaradt fredsbrott skulle kunna inträffa, att i eu eller

flere orter af landet fäder och familjeförsörjare, hvilka tillhöra landstormen,

blefve uppbådade utan att ens inkallande af de värnpliktige,,

som tillhöra första uppbådet, erfordrades. Eu af värnpliktslagens grundsatser,

nämligen att landstormen skall kunna till rikets försvar anlitas

endast i sista hand, sedan landets försvarskrafter i öfrigt tagits i anspråk,

skulle således genom detta förslag rubbas.

Då emellertid landstormen efter nu gällande bestämmelser, i fall

af behof, kan helt eller delvis inkallas omedelbart efter inkallandet af

beväringens första uppbåd, torde detta innebära skälig trygghet för att

landstormens verksamhet ej för sent skall tagas i anspråk. En förändring

i det syfte, som förslaget innehåller, synes därjämte vara så

mycket mindre af nöden som den år 1901 antagna värnpliktslagen

ännu ej hunnit vinna sin fulla tillämpning.

Såsom ytterligare stöd för den mening, som här uttalats, må erinras,

att liknande förslag till ändring i bestämmelserna angående landstormens

inkallande blifvit af Riksdagen afslagna åren 1898, 1901

och 1904.

På grund af det anförda anser jag, att utskottet bort hemställa:

att Kungl. Maj:ts förslag beträffande ändring af

§ 36 värnpliktslagen icke må af Riksdagen bifallas;.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

af lierr Jansson jämväl i fråga om den del af § 52, hvilken afser

att stadga, att ynglingar, som först år 1908 eller senare inträda i

värnpliktsåldern, men före nämnda år inskrifvas, skola fullgöra hela den

tjänstgöring, som ålegat dem, om de inskrifvits i ordinarie tid.

Herr Seg er däld har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

äreudets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:133 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majis proposition angående ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen. s. 1 i texten