Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 7

1905-02-07 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:7, Lagutskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ant. till Riksd. kansli den 7 februari 1905 kl, 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändringar

i gällande bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga

i byggnad och underhåll af kyrka m. rn., prästgård

samt tingshus och häradsfängelse.

Lagutskottet liar till behandling i ett sammanhang förehaft tio

särskilda inom Andra Kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner,

n:is 7, 8 och 9 af herrar C. G. Johansson i Aflösa och J. W. Bengtsson

i Häradsköp, n:o 17 af herr O. Persson i Killebäckstorp, n:is 35, 3G

och 37 af herr O. N. Olsson i Heden samt n:is 43, 44 och 45 af herr

J. Bengtsson i 1 tjärn alt, Indika samtliga motioner afse i enahanda riktning

gående och på samma grunder stödda ändringar i gällande bestämmelser

rörande vissa slag af allmänna byggnader, nämligen kyrka

med hvad därtill hörer och särskild sockenstuga, prästgård samt tingshus

och liäradsfängelse.

Motionerna n:is 7, 35 och 43 angå skyldigheten att deltaga i

byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill hörer samt särskild

sockenstufva och lyda sålunda:

Motionen n:o 7:

»Bland de åtgärder, Indika på skattelagstiftningens område under

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 7 Sami. 6 Höft. (N:o 7.) '' 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

senare tider tilldragit sig mycken uppmärksamhet, torde med skäl kunna

nämnas sträfvandet efter att utjämna bördorna och lägga dem där den

bästa bärkraften förefinnes. Att mycket afsevärda resultat ernåtts på

detta område skall af ingen med fog kunna förnekas, men denna omständighet

kan ej innebära skälig anledning för öfvergifvandet af den

sålunda beträdda vägen. Åtskilligt återstår ännu att göra, innan de

skattskyldiga kunna känna sig tillfredsställda.

På vissa områden baseras skatteplikten på efter vår mening orättvisa

grunder, och vilja vi i det afseendet påpeka skyldigheten att trygga

och underhålla kyrka, sockenstufva, prästgård, tingshus och häradsfängelse.

Härvidlag bär man ej fullt tillämpat den solidaritetsprincip,

som i skatteväg bör få gorå sig gällande emellan de olika samhällsmedlemmarne,

utan allt hittills utkräft full skatt för fastighet och blott

hälften häraf för andra beskattningsföremål. Härigenom hafva också

en del skattdragande kommit i en betydligt gynnsammare ställning än

andra, och detta kan ej betecknas annat än som både olämpligt och

orättvist.

Att man i mycket vidsträckta kretsar käft samma uppfattning om

denna skatteplikt, anse vi vara till fullo ådagalagdt genom de många

framställningar, hvilka sedan årtionden tillbaka gjorts för att åstadkomma

ändring härutinnan. Visserligen har man ännu ej nått det därmed

åsyftade målet, men frågan står dock alltjämt på dagordningen.

Under förlidet år väckta motioner i berörda syfte tillstyrktes af

lagutskottet och biföllos utan debatt i Andra Kammaren, men afslogos

i den Första, sedan lagutskottets ordförande framställt yrkande därom.

De skäl på hvilka detta afslagsyrkande hvilade, och hvilka af sin

upphofsman erhöilo benämningen sakliga, synas oss dock delvis vara

af den märkliga beskaffenhet, att de icke böra stå alldeles oemotsagda

i Riksdagens handlingar. Enligt Första Kammarens protokoll yttrade

han bland annat:

»Det lärer icke kunna förnekas, att fastigheterna inom en kommun

hafva större intresse af sådana kommunens byggnader som kyrka och

prästgård och dylikt, än det lösa kapital, som tillfälligtvis kommer in i

eu församling. Det är gifvet att detta lösa kapital, som kommit in i församlingen

och där betalar till nybyggnad af kyrka och prästgård, nästa

år kanske flyttar öfver till en annan församling och då får betala där

också, under det fastigheten ligger där den ligger och blott en gång

på många år bebo Iber bidraga till kyrka och prästgårdsbyggnad.»

Hvad nu vidkommer påståendet, att fastigheterna inom eu kommun

hafva större intresse af kyrkobyggnader med mera än det lösa

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

kapitalet, så synes oss både det ena och det andra härutinnan hvila på

en fullständig missuppfattning. Ty för såväl löst kapital som fastigheter

får det väl anses vara absolut utan intresse, om berörda byggnader

uppföras eller ej, enär man hos dylika ting alls icke kan förutsätta

några intressen. Sådana kunna enligt vårt förmenande endast

förefinnas hos personer, aldrig hos kapital och fastigheter.

Att löst kapital genom flyttning från det ena samhället till det

andra skulle framför annan egendom blifva beskattadt, anse vi ej vara

förhållandet, och kunna vi för den skull icke tillmäta detta argument

större betydelse än som förefinnes hos hvarje annan obevisad hypotes.

När ett kapital flyttas från det ena samhället till det andra, afser väl

dess ägare att bereda sig fördelar genom flyttningen, ty eljest vore ju

donna ändamålslös. Och i hvarje fall synes oss kapitalet, jämfördt med

last egendom, icke komma i den mest ogynnsamma ställningen, vare

sig man pålägger detsamma någon tribut för uppförande af ofvan nämnda

byggnader eller icke, enär man vid beskattning af kapital har ett verkligt

materiellt underlag att taga skatt ifrån, under det man ofta från

den understundom till sitt lulla värde intecknade fastigheten endast har

ett skäligen chimäriskt dylikt. Detta oaktadt uttages från en sådan

lustighet icke allenast skatt för ifrågavarande ändamål, utan äfven till

hvarje annan kommunal och ecklesiastik utskyld, som är föremål för

utdebitering.

Efter nuvarande beskattningsgrunder beredes icke allenast kapital,

utan äfven industrisamhällen med dess många inkomsttagare betydlig

lättnad vid byggande och underhåll af förut nämnda byggnader, ehuru

dylika samhällens befolkning icke i allmänhet är den, som anlitar t. ex.

tingslokalerna minst, utan snarare tvärtom. Do undersökningar, som

blifvit gjorda i sådant afseende, visa oförtydbart att, om skatteplikten

skulle utgå efter användandet af ifrågavarande lokaler, det ingalunda

skulle vara fastighetsägarne som i första hand blefve betalningsskyldige.

Då sålunda efter vårt förmenande ett verkligt behof föreligger,

att skaf teskyldigheten i berörda afseenden reformeras därhän, att full

likställighet blir rådande emellan de kommunalt skattskyldige, få vi

härmed på grund af hvad nu anfördt blifvit och under åberopande af

lagutskottets förlidet år därför anförda skäl vördsamt hemställa, att

Riksdagen måtte för sin del antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

Lag angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill

hörer, så ock af särskild sockenstuga.

Med upphäfvande af lagen angående byggnad och underhåll af

kyrka med hvad därtill hörer, så ock af särskild sockenstuga den 30

juni 1899, förordnas som följer:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,

så ock söckenstufva, skola, där icke annorlunda är särskild! förordnadt,

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder efter åsatt fyrktal; dock vare de, hvilka

äga åtnjuta do genom prästerskapets privilegier förunnade förmåner, ej

skyldiga att i den kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som med

samma privilegier må vara förenligt.»

Motionen n:o 35:

»Ehuru mina motioner i Andra Kammaren, n:o 128 om byggnad och

underhåll af kyrka med hvad därtill hörer, så ock af särskild söckenstufva,

n:o 129 angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och

underhåll af prästgård samt n:o 130 angående skyldighet att deltaga i

kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelsé, vid

sistlidna årets riksdag icke vunno bifall, så tillåter jag mig likväl upptaga

desamma jämväl i år till Riksdagens förnyade pröfning, då jag är

lifligt öfvertygad om deras berättigande och rättvisa; och då grunderna

för ifrågavarande byggnaders uppförande och underhåll äro lika, så

tillåter jag mig för dessa tre särskilda motioner åberopa samma

motivering.

Som bekant blefvo motionerna af förra årets lagutskott gemensamt

behandlade och tillstyrkta af utskottet. Andra Kammaren godkände

enhälligt utskottets hemställan. Däremot blef denna af Första Kammaren

afslagen, på yrkande af utskottets herr ordförande. Af motiveringen

för afslagsyrkandet framgår, att motståndet åberopade sig på dels

formella och dels reella skäl. Gentemot de starka skäl, som upprepade

gånger anförts för den påyrkade lagändringen, förefalla de, hvilka förra

året anfördes, såsom tämligen sökta. Från formell synpunkt framhölls,

att sista ändringen af här ifrågavarande lagar tillkommit genom öfverenskommelse,

hvadan man väntat att lugn skulle någon längre tid fått råda

beträffande dessa lagändringar. Detta argument lärer svårligen kunna

godkännas af den, som icke känner sig bunden af någon sådan öfverenskommelse,

i fall sådan existerat i den form, att den kunnat gifvas

karaktär af bindande ens för dem som då sutto i lagutskottet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

Detta lärer sålunda icke få hindra ett förnyadt sträfvande att söka

bringa den så länge erkända reformen till ett fullständigt genomförande.

Något lugn lärer alltså icke vara att motse förr än steget tagits fullt

ut, i öfverensstämmelse med de uttalanden, som gjordes af 1882 års

skattekommitté, och lärer detta nu efter 23 års förlopp icke kunna

anses för tidigt, helst de skäl som då anfördes allt mera vunnit i styrka.

Från saklig synpunkt åberopades, hurusom fastighet och kapital skulle

hafva olika starka intressen beträffande ifrågavarande byggnader, hvilket

skulle motivera det berättigade uti ett fortsatt bibehållande af olika

grunder för deras uppförande och underhåll. Några sådana intressen

hos själfva valutorna lärer svårligen kunna spåras. Bestridas kan nog

icke, åtminstone ej på göda grunder, att ju alla samhällsklasser, de må

nu representera hvilka intressen eller yrken som helst, hafva lika behof

och gagn af de institutioner, för hvilka ifrågavarande byggnader äro

afsedda; och erkännes detta faktum, så lärer man knappast längre

kunna tala om den döda materiella valutans intressen, den må nu förefinnas

uti fastighet, rörligt kapital eller andra valutor. Icke torde man

med fog kunna längre påstå, att ej de intressen, som äro baserade på

kapitalet, hafva mindre fördel utaf och taga dessa byggnader mindre i

anspråk än de, hvilka representera jordbruket. Vid en sådan jämförelse

skall man snarare komma till motsatt resultat. Likaså, vid jämförelse

al'' de olika valutornas kontributionsskyldighet, skall man finna, att

under det deras arbete, som representera kapitalet, har fördelen att

beskattas i enlighet med sin verkliga inkomst, så måste fastighetsägaren

utgöra sin skattskyldighet efter fastighetens värde, oafsedt om han

drabbas af missväxt eller andra hemsökelser eller om han verkligen

äger större eller mindre del af sin fastighet; och icke lärer väl heller

detta kunna försvara den ståndpunkten, att fastighet skall bidraga dubbelt

mot andra beskattningsföremål till de byggnader, som här äro i fråga.

På grund af det anförda tillåter jag mig hemställa, det Riksdagen

måtte lör sin del besluta att antaga följande

Lag angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill

hörer, så ock af särskild sockcnstufva.

Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt, förordnas som

följer:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat som till kyrka hörer,

så ock sockenstufva skola, där icke annorlunda är särskild!, förordnadt,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

uppehållas och byggas på deras kostnad, Indika inom församlingen

erlägga kommunalutskylder efter åsatt fyrktal; dock vare de, Indika

äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier förunnade förmåner,

ej skyldiga alt i denna kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som

med samma privilegier må vara förenligt.»

Motionen n:o 43:

»Sedan flera årtionden tillbaka har en sträfvan mer och mer gjort

sig gällande inom Riksdagen att söka aflyfta de svenska jordbruket

sedan långliga tider tillbaka tryckande skattebördorna. Denna sträfvan

har ock i det stora hela krönts med framgång, enär grundskatteafskrifning

och ersättning för rustnings- och roteringsbesväret blifvit

genomförda m. in., men ännu återstår nog ett och annat, innan vår

jord kan anses vara fullt likställig i beskattningshänseende med andra

skatteföremål. Äfven om i gångna tider jordfastigheten var landets

mest värdefulla och snart sagdt enda skatteföremål, så är detta ingalunda

nu förhållandet.

Undersöka vi taxeringslängderna för riket, skola vi finna, åt t jämte

fastigheter andra skatteföremål af betydligt värde numera äro för de

olika skattebehofven att tillgå; så uppgår nu den uppskattade inkomsten

af kapital, af allmän eller enskild tjänst och af rörelse eller yrke till

belopp, hvarom man näppeligen fordom kunnat göra sig en föreställning.

Då samtliga dessa skatteföremål ingalunda äro i en sådan ställning,

att de med större svårighet än jord- och annan fastighet utgöra de

skattebidrag, som stat eller kommun af dem kräfva, torde det saknas

hvarje anledning till att i något hänseende bereda dem lättnad till

förfång för dessa fastigheter. Detta äger dock ännu i dag rum beträffande

byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill hörer.

Upprepade gånger hafva inom Riksdagen väckts motioner om

ändring i dessa missförhållanden, och vid nästlidne riksdag blef eu

motion uti ifrågavarande syfte af lagutskottet tillstyrkt och af Andra

Kammaren bifallen, men afslogs af Första Kammaren.

Då emellertid jag är förvissad om dessa byggnadsskyldigheters

nuvarande orättvisa fördelning å dem, hvilka de åligga, så har jag ej

dragit i betänkande att göra dessa spörsmål till föremål för Riksdagens

förnyade pröfning, helst det icke lärer kunna jäfvas, att byggnader af

här omförmälda slag äro minst lika nödvändiga för hvarje klass af

samhällsmedborgare som trots något, som tillhör det gemensamma

samhället, och efter lika skattegrund af olika skatteföremål upprätthålles.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 1. 7

Pa grund af detta sålunda anförda vågar jag alltså föreslå, det

Riksdagen behagade för sin del besluta och antaga följande

Lag angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill

hörer, så ock af sockenstuga.

; Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt, förordnas som

följ er :

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,

så ock sockenstuga, skola, där icke annorlunda är särskildt förordnadt’

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder efter åsatt fyrktal; dock vare de, hvilka

äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier förunnade form åder,

ej skyldiga att i denna kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som

med samma privilegier må vara förenligt.»

Skyldigheten att deltaga i byggnad och underhåll af prästgård

beröies i motionerna n:is 8, 36 och 44, af hvilka motionen n:o 8 är af

följande lydelse:

■ ))^ ''ri(^er hänvisning till motiveringen för vår motion angående

ändring af lagen om byggnad och underhåll af kyrka in. in. hemställa

vi vördsamt, att Riksdagen för sin del måtte besluta antaga följande

Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prästgård.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att deltaga i

kostnaden tor byggnad och underhåll af prästgård den 29 juni 1900

törordnas som följer:

Där, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar,

. det a ligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra

husen a prästgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga efter åsatt fyrktal; dock

vare de, hvilka äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier förunnade

förmåner, skyldiga att i den kostnad deltaga endast i den mån

de ej äro därifrån enligt samma privilegier befriade.»

Såväl i motionen n:o 36 som i motionen n:o 44 hemställes under

åberopande åt hvad vederbörande motionär anfört till stöd för ofvan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

berörda af honom afgifna framställning rörande byggnad och underhåll

af kyrka med hvad därtill hörer samt särskild sockenstuga, att Riksdagen

för sin del måtte antaga följande

“Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prästgård.

Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt förordnas som följer:

Där, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda förordningar,

det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller förbättra

husen å prästgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga efter åsatt fyrktal. Dock

vare de, Indika äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier förunnade

förmåner, skyldiga att i den kostnad deltaga endast i den mån

de ej äro därifrån enligt samma privilegier befriade.»

Slutligen behandla motionerna n:is 9, 17, 37 och 45 frågan om

byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Motionen n:o 9 lyder sålunda:

»Under hänvisning till motiveringen för vår motion om ändring

af lagen angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll åt

kyrka m. in. hemställa vi vördsamt, att Riksdagen för sin del måtte

besluta antaga följande

Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att deltaga i

kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse

den 30 juni 1899 förordnas som följer:

I kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus och häradsfängelse

skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,

deltaga efter åsatt fyrktal.»

Ofvanborörda motion n:ö 17 är af följande lydelse:

»Vid riksdagarna 1897 och 1898 hemställde jag, att Riksdagen

måtte för sin del besluta sådan ändring af da gällande lag angående

skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus

och häradsfängelse, att alla de, hvilka inom tingslaget erlade kom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7. 9

munalutskylder, skulle i sådan kostnad efter fyratal deltaga. Denna

hemställan bifölls båda gångerna af Andra, men afslogs af Första

Kammaren. Då jag år 1899 åter påkallade Riksdagens uppmärksamhet

lör denna angelägenhet, syntes mig väl fortfarande, att ett lika deltagande

efter fyrktalet uti omförmälda skyldighet vore den råtta beskattnmgsgrunden,

men ansåg mig dock på anförda skäl då böra framställa

ett efter de i. de särskilda kamrarne yppade meningar sålunda jämkadt

öi slag, ^ att i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och

häradstangelse skulle alla de, som inom tingslaget erlade kommunalutskylder,

deltaga för fastighet efter hela samt för andra beskattnino-sföi

ernå] efter hälften af dåra belöpande fyrktal. Detta förslag blef af

Riksdagen gilladt. Därefter har lag i ämnet, i öfverensstämmelse med

Riksdagens beslut, den 30 juni 1899 tillkommit.

Liksom min afsikt _ med sistnämnda förslag var att förmedla öfvergången

till fullkomlig likställighet mellan de skattskyldige, måste ock

berörda lag med dess ojämna fördelning af en skyldighet, hvars motsvarande

rättighet är för alla lika, anses såsom ett öfvergångsstadgande

och då nu snart sex år förflutit efter lagens tillkomst, torde tiden vara

*nne för densammas bringande till öfverensstämmelse med hvad som

bör för hvarje lag vara det utmärkande, nämligen allas likställighet i

1 ono fastigheter som skyldigheter. Här föreligger nämligen, såsom

1898 ars lagutskott i afgifvet utlåtande i ämnet anförde, icke någon i

sakens egen natur grundad anledning, hvarför fastigheter böra hafva

sig ålagd en drygare börda i afseende å ifrågavarande byggnadsskyldighet

än öfriga beskattningsföremål.

På grund häraf och under hänvisning till hvad i ärendet förut i

samma sylte vid riksdagen förekommit, får jag vördsamt hemställa, att

Riksdagen för sin del ville besluta sådan ändring af lagen angående

skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus

och häradsfängelse, att i sådan kostnad skola alla de, som inom

tingslaget erlägga kommuualutskylder, deltaga efter fyrktalet.»

I motionerna n:is 37 och 45 hemställa motionärerna under åberopande

af den ofvananförda motiveringen för motionerna n:is 35 och

43, att Riksdagen ville för sin del antaga följande

“Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt förordnas som

följer:

Bih. till Likså, Prat. 1905. 7 Sami. 6 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

I kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus och häradsfängelse

skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,

deltaga efter åsatt fyrktal.»

Uti motionerna n:is 35, 36 och 37 hafva herrar A. Magnusson i

Salstad, J. Johanson i Valared, Joll, Larsson i Presstorp och Ilerman

Andersson i Grimbo instämt.

Utskottets Gällande stadganden angående byggnad och underhåll af kyrka

firande. mQ(j pva(j därtill hörer samt särskild sockenstufva innehållas i lagen

den 30 juni 1899, i hvilken förordnas:

»Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka

hörer, så ock sockenstufva, som enkom för det med sådant hus afsedda

ändamål utan sammanhang med annan kommunal byggnad är eller

varder uppförd, skola, där icke annorlunda är särskild! förordnadt, uppehållas

och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder. I sådan kostnad skola de skattskyldige deltaga,

för fastighet efter hela och för andra beskattningsföremål efter hälften

af därå belöpande fyrktal; dock vare de, hvilka äga åtnjuta de genom

prästerskapets privilegier förunnade förmåner, ej skyldige att i den

kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som med samma privilegier

må vara förenligt. Uppkommer vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal,

skall det bortfalla.» _

Genom lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden tor

byggnad och underhåll af prästgård den 29 juni 1900 hai stadgats.

»Där, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar,

det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra

husen å prästgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt

för andra beskattningsföremål efter hälften af därå belöpande fyrktal,

dock vare de, hvilka äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier

förunnade förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i den

män de ej äro därifrån enligt samma privilegier befriade. Uppkommer

vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.»

Slutligen gäller angående skyldighet att deltaga i kostnaden förbyggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse lagen den 30

juni 1899, som lyder sålunda:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

11

.... ^ kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus och härads
iangelse

skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskvlder,

deltaga, för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål efter

hälften af dåra belöpande fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal,

skall det bortfalla.» ö

. De fonf anc!enl SOm före hornsten af ofvannämnda lagar af den

30 jum 1899 och den 29 juni 1900 gällde i hithörande ämnen, innemllos

i dels lagen den 12 juni 1885 angående byggnad och underhåll

åt kyrka med hvad därtill hörer så ock af särskild sockenstuga, dels

lagen den 1 maj 1885 angående skyldighet att deltaga i kostnaden för

byggnad och underhåll af prästgård, dels. ock lagen den 26 september

i pnd-e Eldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och

underhall af tingshus och häradsfängelse. Enligt sistberörda tre lagar

skulle i kostnaden för uppförande och underhåll af ifrågavarande allmänna

byggnader deltaga alla de, som inom församlingen eller tingslaget

erlade kommunalutskylder, för fastighet efter hela samt förandra

beskattningsföremål efter en fjärdedel af därå belöpande fyrktal.

Lagstiftningen har sålunda, såsom synes, gått i riktning att mer

°jT kkställa samtliga beskattningsföremål i fråga om skyldigheten

att deltaga i kostnader af ifrågavarande art. Förevarande motioner

utse nu sadana ändringar af ofvannämnda gällande bestämmelser, att

kostnaden för ifrågavarande allmänna byggnader skulle blifva jämnt fördelad

pa alla byggnadsskyldige i förhållande till deras skattskyldighet

till kommunen och sålunda full likställighet mellan samtliga beskattnino-storemal

i berörda hänseende åvägabringas.

amställningar i detta syfte hafva, såsom i motionerna jämväl om°“na„le8’

^rillti vlc^ upprepade tillfällen och senast nästlidet år varit föremal

tor Kiksdagens . pröfning. Äfven de vid 1904 års riksdag väckta

motionerna, ehuru tillstyrkta af lagutskottet, föranledde icke någon

Kiksdagens åtgärd. I sitt öfver desamma afgifna utlåtande anförde utskottet,

att enligt dess uppfattning fullgiltiga skäl för en fullständig

lkstallighet mellan samtliga beskattningsföremål uti ifrågavarande hänseende^

forelåge. Det gåfves nämligen, såvidt utskottet kunde finna

icke någon i sakens egen natur grundad anledning, hvarför fastigheter

borde hafva sig ålagd en drygare börda härutinnan än öfriga beskattmngstoremål.

Visserligen hade allenast en jämförelsevis kort tidrymd

orllutit, sedan gällande lagar i ämnet utfärdades, men denna omstänlgnet

borde efter utskottets mening ej -innebära afgörande hinder emot

en lagändring, hvars inre berättigande finge anses vara allmänneligen

erkänd. ö

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Lagutskottets Utlåtande N;o 7.

Lagutskottet intager nu i frågan samma ståndpunkt som lagutskottet

vid 1904 års riksdag. Till stöd för de ifrågasatta lagändringarna

kunna utöfver hvad ofvan anförts åberopas afsevärda skal, hvilka

jämväl vid frågans föregående behandling i Riksdagen framkommit och

hvilka utskottet lika litet som 1904 års lagutskott anser nödvändigt

eller behöflig! att här upprepa.

Utskottet hemställer alltså:

l:o) att Riksdagen måtte, i anledning af ofvanintagna

motioner nås 7, 35 och 43, för sin del antaga

följande

Lag angående byggnad och underhåll af kyrka med

hvad därtill hörer, så ock af särskild sockenstuga.

Med upphäfvande af lagen angående byggnad

och underhåll af kyrka med hvad därtill höiei, så

ock af särskild sockenstufva den 30 juni 1899 förordnas

som följer:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat,

som till kyrka hörer, så ock sockenstufva, skola, där

icke annorlunda är särskild! förordnadt, uppehållas och

byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, efter åsatt fyrktal; dock

vare de, hvilka äga åtnjuta de genom prästerskapets

privilegier förunnade förmåner, ej skyldiga att i den

kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som med

samma privilegier må vara förenligt;

2:o) att Riksdagen ville, i anledning af förevarande

motioner nås 8, 36 och 44, för sin del antaga

följande

Lag angående skyldighet ait deltaga i kostnaden för

byggnad och underhåll af prästgård.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet

att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af

prästgård den 29 juni 1900 förordnas soro följer:

Där, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller

särskilda författningar, det åligger socknemän att på

sin kostnad bygga eller bättra husen å prästgård, skola

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, deltaga efter åsatt fyrktal;

dock vare de, hvilka äga åtnjuta de genom prästerskapets

privilegier förunnade förmåner, skyldiga att i

den kostnad deltaga endast i den män de ej äro därifrån

enligt samma privilegier befriade; samt

3:o) att Riksdagen måtte, i anledning af ofvanb

er orda motioner n:is 9, 17, 37 och 45, för sin del

antaga följande

Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden

lör byggnad och underhåll al tingshus och

häradslängelse.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet

att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af

tingshus och häradsfängelse den 30 juni 1899 förordnas

som följer:

I kostnaden för uppförande och underhåll af

tingshus och häradsfängelse skola alla de, hvilka inom

tingslaget erlägga kommunalutskylder, deltaga efter

åsatt fyrktal.

Stockholm den 7 februari 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservation

af herrar Hedenstierna, Underbjelke, Lilliesköld och Uppström.

Herrar G. Andersson och grefve Leivenhaupt hafva begärt få

anlecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bih. till Likså. Prof. 1905. 7 Sami. 6 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:11 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändringar i gällande bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga i byggnad och ¥underhåll af s. 6 i texten