Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 70

1905-05-09 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1905:70, Lagutskottets Utlåtande N:o 70

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

1

N:o 70.

Ank. till Riksd. kansli den 11 maj 1905, kl. 4 e, ro.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels med förslag

till lag om registrerade föreningar för annan än ekonomisk

verksamhet, m. m., dels om skrifvelse till Kungl.

Maj:t med begäran om förslag till lag i syfte att arbetsgivare-

och arbetareorganisationer må förklaras vara juridiska

personer m. m.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till utskottet

hänvisade dels tvenne likalydande, inom Första Kammaren under

n:o 14 af herrar friherre J. Älströnier, K. Ii. Falk, friherre N. A. A.

Trötte, A. G. Andersson, G. T. af Ekenstam, 0. Björklund, E. Hägglund

och P. 0. Liedberg samt inom Andra Kammaren under n:o 124 af herrar

A. II. Hammarskjöld, E. A. Lindblad, II. Andersson i Västra Nöbbelöf,

G. Ii. IIöölc, 0. V. Trapp, H. Hallin, K. L. Johansson i Störa Mellby, I.

E. G. Svensson i Skyllberg, S. 0. Nyländer, P. Nilsson i Bonarp, G. Odquist

och J. Johanson i Valared väckta motioner, dels ock en inom sistnämnda

kammare under n:o 127 af herr E. Bäf väckt motion.

Förstnämnda båda motioner äro af följande lydelse:

i>I en den 10 maj 1899 till Kungl. Maj:t afbiten skrifvelse anhöll

Riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till lagbestämmelser, hvarigenom den rättsliga ställning, hvilBih.

till Likså. Prot. 1905. 7 Samt. 59 Häft. (No 70). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

ken kunde pröfvas böra tillkomma annan förening an sådan, som hade

ekonomisk verksamhet till sin uppgift, måtte lämpligen regleras.

I anledning däraf hade Kungl. Maj:t genom bref den 29 november

1901 uppdragit åt en kommitté att utarbeta förslag till lagbestämmelser

angående bland annat den rättsliga ställning, som kunde pröfvas böra

tillkomma annan förening än sådan, som hade ekonomisk verksamhet till

sin uppgift.

Den 21 december 1903 afgaf kommittén förslag till

l:o) lag om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet;
2:o)

lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen;
3:o)

lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken;

4:o) lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om tioårig preskription

och om årsstämning den 4 mars 1862;

äfvensom till andra lagbestämmelser, som här icke komma i betraktande.

Då vi icke hafva skäl antaga, att under innevarande riksdag kungl.

proposition i ämnet skall framkomma, men särskild! på grund af de allt

oftare förekommande förhandlingarna emellan arbetsgivareorganisationer,

å ena och arbetareorganisationer, å andra sidan, angående deras ömsesidiga

intressen det synts oss af synnerlig vikt att snarast möjligt få förhållandena

så ordnade, att bindande aftal emellan dylika organisationer

kan träffas, hafva vi ansett oss böra redan nu framlägga förslag i ämnet.

Emot kommitténs ofvan angifna lagförslag hafva vi icke haft någon

hufvudsaklig anmärkning att framställa.

Från de motiv, som kommittén framlagt, anhålla vi att här få

anföra:

»Det allmänt kända och ofta uttalade behofvet af en rättslig reglering

för jämväl ideella föreningar har i hufvudsak sin grund i de svårigheter,

som hittills ej sällan uppstått, då en dylik förening velat träda

i rättsförhållanden till utom densamma stående personer. Huruvida föreningar

för ideella syften utgöra själfständiga rättspersonligheter och alltså

äga förmåga att, såsom uttrycket i vårt lands lagstiftning lyder, förvärfva

rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstolar och

andra myndigheter söka, kära och svara, har utgjort en omtvistad fråga.

Såsom Riksdagen i sist omförmälda skrifvelse vidare anfört, torde man,

medan ännu föreningsväsendet så godt som fullständigt saknade rättslig

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

reglering, i allmänhet icke hafva ifrågasatt annat, än att förening, i hvilken

personer sammanslutit sig för ett gemensamt förnuftigt syfte, utgjorde

en juridisk person med den rättsliga kapacitet, som i brist på lagstadganden

borde anses enligt sakens natur tillkomma densamma. Men efter

det genom lagen den 28 juni 1895 bestämmelser meddelats angående

registrering af vissa ekonomiska föreningar och de med sådan åtgärd förbundna

rättsverkningar, hade såväl hos domstolarna som bland allmänheten

tvekan gjort sig gällande, huruvida den omständigheten, att rättskapacitet

uttryckligt tillerkänts de registrerade föreningarna, finge anses

innebära, att andra föreningar vore därifrån uteslutna.» — —---

»Om än stadgarna i lagen angående registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet funnits i åtskilliga hänseenden icke böra vinna tillämpning

på föreningar med ideellt syfte, har dock kommittén i hufvudsak

lagt berörda lag till grund för sitt förslag till lagstiftning angående

föreningar af sistnämnda art.» — — — — — — — — — —--

»Enligt kommitténs förslag skall, liksom beträffande ekonomiska föreningar

är stadgadt, ett villkor för registrering af ideell förening vara, att

föreningen utsett styrelse. De personer, hvilka äga att företräda ideella

föreningar, hafva emellertid hittills icke alltid betecknats såsom utgörande

styrelser för desamma, utan ofta utöfvat sin verksamhet under andra

benämningar, t. ex, förvaltningsutskott, kommitté, kurator, äldste, råd,

ålderman, förtroendeman. Med föreliggande förslag afses icke någon förändring

häri, utan skall det fortfarande stå hvarje förening fritt att för

sina representanter använda den benämning, föreningen finner lämpligast.

Bestämmelsen, att styrelse skall vara utsedd, innebär endast, att någon

eller några personer skola hafva fått sig tillagd den enligt 14 § i förslaget

styrelsen tillkommande befogenheten att företräda föreningen. Därest

en förening skall kunna erkännas såsom ett själfständigt rättssubjekt,

får det icke råda någon tvekan om, hvem som i förhållande till allmänheten

äger att uppträda å föreningens vägnar, underteckna skriftliga afbandlingar

för föreningen samt kära och svara för densamma.»

»Af de föreningar, som afse vårdande af yrkesangelägenheter, erfordra

de s. k. fackföreningarna särskildt omnämnande. Dessa, som icke falla

under 1895 års lag, måste räknas till icke ekonomiska föreningar samt

sålunda kunna registreras och erhålla rättspersonlighet i enlighet med

kommitténs förslag.»

I 2:dra §:ns 2: dra moment i »förslag till lag om registrerade för*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

eningar för annan än ekonomisk verksamhet» hafva vi ansett lämpligt med

ingången förbindelse jämställa sådan åtgärd, som kan föranleda fordringseller

ersättningsanspråk.

Med hänvisning i öfrigt till kommitténs motivering hemställa vi,

att Riksdagen ville besluta att antaga följande:

Lag

om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet.

1 §• ■ :>-■■■ h/'' rf

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,

vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande af

yrkesangelägenheter eller eljest icke har ekonomisk verksamhet till sin

uppgift, må, där stadgar blifvit antagna och styrelse utsedd, kunna, i enlighet

med hvad här nedan sägs, varda registrerad.

Medlem af föreningen må vara enskild man eller sådan samfällighet,

inrättning eller stiftelse, som kan förvärfva rättigheter och ikläda sig skyldigheter

samt inför domstol eller annan myndighet söka, kära och svara.

År ej i stadgarna annorlunda bestämdt, medför medlemskap i föreningen

ej rätt till andel i föreningens tillgångar.

2 ''§■

Innan förening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse eller vidtages eljest åtgärd, som kan föranleda fordrings-

eller ersättningsanspråk å förenings vägnar, innan den blifvit registrerad,

vare de, som ingått förbindelsen eller vidtagit åtgärden, ansvariga

därför en för alla och alla för eu.

3 §.

Ansökning om förenings registrering skall göras af styrelsens ordförande,

J w t. : .

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

Sådan ansökning skall innehålla uppgift å styrelseledamöternas namn,

nationalitet och hemvist samt å den eller dem af styrelsens ledamöter,

som äro berättigade att underteckna de skriftliga af handlingar, som för

föreningen ingås, och vara åtföljd af två till riktigheten styrkta exemplar

af föreningens stadgar jämte bevis, huru stadgarna tillkommit.

4 §•

Förenings stadgar skola angifva:

1) föreningens benämning;

2) föreningens ändamål;

3) den ort, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) villkoren för inträde i föreningen;

5) afgifterna till föreningen, där sådana skola förekomma;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
7)

huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

8) tiden för räkenskapsafslutning;

9) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

10) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden

bringas till medlemmarnas kännedom;

11) huru i händelse af föreningens upplösning med behållna tillgångar

skall förfaras.

Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, att medlemmarna personligen

ansvara för föreningens förbindelser.

5 §•

Förenings benämning skall vara så affattad, att föreningen därigenom

tydligt skiljer sig från andra kända föreningar.

6 §.

Medlem af förening äger att när som helst efter skriftlig anmälan

hos styrelsen eller dess ordförande utträda ur föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur föreningen annorledes, än stadgarnå angifva.

'''' '' " : • 7 §• :

Medlem, som utträder, eller uteslutes ur förening, är ändock skyldig

att för löpande året betala årsafgift, Har den, .som utträder ur förenin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N-o 70.

gen, särskildt utfäst sig att erlägga afgifter under viss tid, är han af den

utfästelse bunden. Innehålla stadgarna i fråga om skyldighet att erlägga

afgifter lindrigare bestämmelser, lände det till efterrättelse.

Aflider medlem, vare stärbhusdelägarne icke ansvariga för hans afgifter

till föreningen.

8 §•

År ej annat i stadgarna bestämdt, galle:

att enhvar af föreningens medlemmar äger att å sammanträde deltaga

i handhafvandet af föreningens angelägenheter;

att hvarje medlem därvid äger en röst;

att medlem icke är berättigad att sin rösträtt å annan öfverlåta;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de flesta

rösterna afgifvas;

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra frågor

den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet; och

att beslut om ändring af stadgarna eller om föreningens upplösning

icke är giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig därom,

eller beslutet fattats å ordinarie sammanträde och minst tre fjärdedelar

af de röstande biträdt detsamma.

Öfver beslut, som fattas å sammanträde, skall genom styrelsens försorg

föras protokoll.

9 §•

Ej må någon för egen del eller såsom ombud för annan deltaga i

afgörande af sådan föreningens angelägenhet, hvari hans enskilda rätt är

mot föreningens stridande; och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga

i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig,

ej heller i val af revisor.

10 §.

O

Beslut om ändring af stadgarna skall registreras. Styrelsens ordförande

skall härom ofördröjligen göra ansökning.

Vid ansökningen skola, i två exemplar, fogas handlingar, som utvisa,

att ändringen i föreskrifven ordning tillkommit.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o TO.

7

11 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra sammanträde.

12 §.

Underlåter styrelsen eller den eljest vederbör att i föreskrifven ordning

kalla föreningens medlemmar till sammanträde, då sådant enligt

stadgarna skall hållas, och bestämma ej stadgarna, huru i sådant fall skall

förfaras, har magistrat eller kronofogde i orten att, på anmälan af föreningsmedlem,

ofördröjligen utlysa sammanträde.

13 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att beslut,

som fattats å sammanträde, icke i behörig ordning tillkommit eller eljest

strider mot lag eller föreningens stadgar, äge vid talans förlust söka rättelse

i beslutet genom stämning å föreningen inom två månader från beslutets

dag.

14 §.

Föreningen företrädes af styrelsen, som kan bestå af en eller flere

personer. Består styrelsen af endast en person, har han att fullgöra hvad

enligt denna lag åligger styrelsens ordförande.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk

undersåte, där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Där ej i stadgarna blifvit annorlunda bestämdt, må styrelseledamot,

ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna

genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om befogenhet att

underteckna de skriftliga afhandlingar, som för föreningen ingås, skall af

styrelsens ordförande ofördröjligen anmälas för registrering.

15 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för föreningen mottaga

stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

opaginerad Kontrollera mot PDF

8;

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

gäller äga tillämpning, jämväl då armat offentlig myndighets bud skall

delgifvas föreningen.

Vill styrelsen eller ledamot däraf klandra beslut, som fattats å sammanträde,

eller eljest kära till föreningen, delgifve stämningen föreningens

revisor eller, där flere revisorer äro utsedda, någon af dem; och åligge

den, som erhållit del af stämningen, att ofördröjligen kalla föreningens

medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens

talan.

! '' 16 §. : ./•

Skriftlig afhandling, som för förening ingås, skall undertecknas å

dess vägnar och med utsättande af dess benämning samt med tillägg åf

orden »förening för annan än ekonomisk verksamhet»; och skola de, som

sålunda ingå afhandlingen, jämväl underskrifva sina namn.

År afhandling, som för föreningen ingås, ej behörigen underskrifven

å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrift, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

17 §•

Styrelsen må ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra eller med inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom.

Annan inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda föreningen

vare utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva om den inskränkning

ägt kännedom.

18 §.

Såsom styrelsens beslut gällt*, där ej annorlunda är i stadgarna bestämdt,

den mening, om hvilken vid sammanträdet de fleste röstande

förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörandet af fråga, hvari

hans enskilda rätt är mot föreningens stridande.

19 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som meddelas af föreningen och ej

strida mot lag eller föreningens stadgar. .i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

20 §.

Öfver förenings

förteckning.

medlemmar skall genom styrelsens försorg hållas

21 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas af

en eller flere revisorer, öfver granskningen skall afgifvas utlåtande.

Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gatt

till ända, kunna genom beslut å sammanträde skiljas från uppdraget.

Hvad i 19 § är stadgadt om styrelse skall äga motsvarande tilllämping

å revisorer.

22 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till föreningens alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Revisorerna äge kalla föreningens medlemmar till extra sammanträde,

när de finna omständigheterna det påfordra.

23 §.

Revisorernas utlåtande skall framläggas å sammanträde. Fråga om

beviljande af ansvarsfrihet för styrelsen för den tid, utlåtandet omfattar,

må kunna uppskjutas till afgörande vid nytt sammanträde.

Varder talan å förvaltningen under den tid, utlåtandet omfattar, ej

anställd inom ett år, från det utlåtandet å sammanträde framlades, vare

så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge föreningen att inom

två år, från det utlåtandet å sammanträde framlades, i afseende å förvaltningen

anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva vid redogörelse

för förvaltningen mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift, där

denna kan antagas hafva inverkat å beslut om ansvarsfrihet.

24 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppBih.

till Riksd. Brott 1905. 7 Sami. 59 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtunde N:o 70.

gift, soin styrelsen vid redogörelse för förvaltningen meddelat, eller vid

fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit

sådant komma sig till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom anställas,

sedan två år förflutit från det revisorernas utlåtande framlades å

sammanträde.

25 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom två år,

från det revisorernas utlåtande framlades å sammanträde, äge konkursboet

att anställa klander å förvaltningen för den tid, utlåtandet afser,

ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom att mot revisorerna

föra sådan talan, som i 24 § sägs.

Talan enligt denna paragraf skall anhängiggöras inom en månad från

inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af föreningen, efter

ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

26 §.

Finnes förenings verksamhet strida mot lag eller sedlighet eller det

i föreningens stadgar angifna syfte, äge rätten att på yrkande af allmän

åklagare eller föreningsmedlem förklara föreningen upplöst; och förordne

rätten i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa föreningens

likvidation.

27 §.

Saknar förening till registret anmäld, behörig styrelse, äge föreningsmedlem

eller borgenär hos rätten eller domaren göra ansökning om föreningens

upplösning. Kungörelse härom med uppgift om tiden, när ansökningen

kommer att af rätten pröfvas, skall af rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till sammanträde

skall bringas till föreningsmedlemmarnas kännedom. Rätten eller domaren

äge ock, där så äskas, förordna en eller flere gode män att emellertid såsom

likvidatorer företräda föreningen. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare rätten föreningen upplöst och förordne

en eller flere likvidatorer att verkställa dess likvidation.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

11

28 §.

Om rättens beslut, hvarigenom föreningen förklarats upplöst, så ock

om förordnande, som enligt 26 eller 27 § meddelats, skall underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

29 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, skall föreningen anses upplöst

den dag, då dess konkursansökning ingafs till rätten eller domaren,

eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning

utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall, samtidigt

med kungörelsen därom, genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

30 §.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af styrelsen

eller, där föreningen vid konkursens början var upplöst, af likvidatorerna;

dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under konkursens

fortgång i behörig ordning utses.

31 §.

Upplöses förening af annan anledning än i 26, 27 eller 29 §§ sägs,

skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där

ej, till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens beslut, en eller

flere särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator anses

gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna

af föreningen återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i denna paragraf sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa

likvidationen och underteckna de skriftliga afhandlingar, som för föreningen

ingås. Afgår likvidator eller utses ny sådan eller sker förändring i

fråga om befogenhet att underteckna de skriftliga afhandlingar, som för

föreningen ingås, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

32 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

83 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda förening och deras skyldigheter

galle i tillämpliga delar, hvad angående styrelse är stadgadt; dock

äge likvidatorer att utan särskildt, af föreningen erhållet bemyndigande

försälja fast egendom å offentlig auktion.

34 §.

Under likvidation skall skriftlig afhandling, som för förening ingås,

underskrifvas på sätt i 16 § 1 mom. sägs med tillägg af orden »i likvidation».

Hvad i 16 § 2 mom. finnes föreskrifvet, skall äga motsvarande tilllämpning

under föreningens likvidation.

35 §.

Föreningens tillgångar må ej användas på det sätt, stadgarna med

afseende å föreningens upplösning angifva, innan den i årsstam ningen

utsatta dag är förbi och all veterlig gäld blifvit betald.

Då likvidationen afslutats, skola likvidatorerna ofördröjligen göra anmälan

därom för registrering.

36 §.

Åtnöjes medlem ej med åtgärd, som under likvidationen vidtagits,

skall han anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från den dag,

likvidationen afslutades. Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

37 §.

Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

Innehålla stadgarna föreskrift, att tvister mellan föreningen och styrelsen

eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola hänskutas till afgörande

af en eller flere skiljeman, äge den föreskrift samma verkan,

som skiljeaftal tillkommer, och galle om påkallande af föreskriftens tilllämpning,

hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

38 §.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar, svare de för all däraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en.

39 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister för

inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas.

40 §.

Anmälan till registret skall hos Konungens befallningshafvande i det

län, inom hvilket styrelsen skall hafva sitt säte, göras skriftligen, med uttryckligt

tillkännagifvande, att föreningen icke har ekonomisk verksamhet

till sin uppgift, och vara åtföljd af stadgade af gifter för registreringen.

Anmälningsskrifter med härtill hörande handlingar skola, särskild!

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

41 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas förenings stadgar eller beslut,

som för registrering anmäles, strida mot bestämmelserna i denna eller

annan lag eller icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit, skall registrering

vägras.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifva fullständig adress,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

Är sökanden med beslutet missnöjd, äge han, att vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra

besvär hos Konungen.

42 §.

Beviljas förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande i

registret införa:

1) förenings benämning;

2) föreningens ändamål;

3) den ort, där styrelsen har sitt säte;

4) styrelseledamöternas namn och hemvist;

5) hvilken eller hvilka bland styrelsesedamöterna äro berättigade att

underteckna de skriftliga afhandlingar, som för föreningen ingås;

6) huru kallelse till sammanträde- skall ske och andra meddelanden

bringas till medlemmarnas kännedom.

Det ena exemplaret af stadgarna skall, försedt med bevis om registreringen,

till sökanden återställas.

48 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, om registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i föreningens benämning, skall ny fullständig inskrifning

i registret göras.

Besluter förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom registrerats,

att afföra föreningen ur sitt register och, för föreningens registrering

i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes öfversända

utdrag af registret med dithörande bilagor.

44 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande och afgifterna för registreringen

meddelas af Konungen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

15

45 §.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid rådstufvurätten

i den stad, där Konungens befallningshafnande har sitt säte.

46 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i registret

gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom

inskrifning skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera

parten, anteckning därom göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs

eller jämlikt 26 eller 27 § beslutad upplösning, af öfverrätt förklaradt,

att offentlig stämning ej bort utfärdas eller att upplösning ej skolat ske,

skall anteckningen på därom gjord ansökning, ur registret afföras.

47 §.

Den, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med

ett tusen kronor, där ej å förseelsen straff är utsatt i allmänna strafflagen.

48 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 10 § 1 mom., 14 § 4

mom., 31 § 2 mom, eller 35 § 2 inom., straffes den försumlige med

böter från och med fem till och med tre hundra kronor.

49 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till fulla gäldandet af böterna, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

50 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å nationsföreningar

vid rikets universitet eller å föreningar, hvilkas stadgar blifvit

eller framdeles kunna varda af Konungen stadfästade.

51 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 jannari 1906 och äga tillämpning

jämväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och skyldigheter,

som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.

Lag

om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

22 Kap.

14 §.

Går fullmäktig i sak, den honom betrodd är, svikligen hufvudmannens

vederpart tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller med råd

eller skäl, eller eljest till hufvudmannens skada främjar sin eller andras

nytta, eller begår syssloman vid annat uppdrags utförande trolöshet emot

hufvudman; vare lag som i 11 § sägs; och varde fullmäktig, som med

sådant brott beträdes, dömd ovärdig att vidare föra andras talan inför

rätta.

Såsom syssloman skall ock straffas, efter ty nu sagdt är, ledamot i

styrelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad förening,

så ock annan, som är satt att leda bolagets eller föreningens angelägenheter.

Förleder man, i sviklig afsikt, annan till oskälig rättegång; straffes

med böter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

17

23 Kap.

4 §•

Har aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad förening

kommit i konkurstillstånd, och finnes styrelseledamot eller annan, som är

satt att leda bolagets eller föreningens angelägenheter, bäfva mot borgenärerna

sig förbrutit, som här ofvan sägs; då skall han straffas, som vore

han gäldenär i konkursen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906.

Lag

om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Är stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller å

stiftelse eller annan sådan inrättning, varde stämningen delgifven den, som

äger att företräda samfundet eller inrättningen, eller, där flere, hvar för

sig eller gemensamt, äro därtill behörige, någon af dem. Huru stämning

skall delgifvas, där styrelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller

registrerad förening vill kära till bolaget eller föreningen, därom är särskild!

stadgadt.

År ej någon satt att företräda samfund, som stämmas skall, men

finnes någon, som äger sammankalla dem, hvilka hafva att öfver samfundets

angelägenheter besluta, skall stämningen honom delgifvas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906.

Bill. till Biksd. Prot. 1905. 7 Sami. 59 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

Lag

om ändrad lydelse af 10 § i kungi. förordningen om tioårig preskription

och om årsstämning den 4 mars 1862.

Härigenom förordnas, att 10 § i kung! förordningen om tioårig preskription

och om årsstämning den 4 mars 1862 skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Varda makar i äktenskapet skilda;

eller upplöses handelsbolag eller annat bolag, som, enligt hvad särskilt

är stadgadt, allmänt kungjordt varit, eller registrerad förening;

eller varder myndig person under förmyndare ställd;

då må ock kallelse å okända borgenärer så sökas, som i 9 § sagdt är.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906.»

Herr Rafs förevarande motion är af följande lydelse:

»Min vid förlidet års riksdag väckta motion om anhållan hos

Kung}. Maj:t om förslag till lag, som bestämmer arbetsgivare- och arbetsorganisationer

som juridiska personer samt sättet för förhandlingars

förande och tvisters afgörande mellan å ena sidan arbetareorganisationer

och å andra sidan arbetsgivare, blef på hemställan af lagutskottet af

Riksdagen afslagen.

Den senare delen af min motion, som innebar, att tvister mellan

arbetsgifvare och arbetare, sedan efter förda underhandlingar dem emellan

det visat sig, att enighet ej kunnat uppnås, skulle hänskjutas till skiljenämnd,

öfver hvars dom parterna sedermera icke skulle få klaga, förklarade

sig 1904 års lagutskott ej kunna gilla. I stället förordade utskottet

Kungl. Maj:ts vid 1903 års riksdag föreslagna princip, d. v. s.

en möjlighet men ingen som hälst juridisk skyldighet för de oliaa stridande

parterna att söka träffa en öfverenskommelse, som, ifall den kom

till stånd, utan något som hälst juridiskt ansvar för parterna omedelbart

därpå kunde behandlas efter deras godtfinnande och heder, där nämligen

någon sådan var att påräkna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lagutskottets Utlåtande N-o 70.

Jag vågar lika vördsamt som bestämdt pasta, att denna lagutskottets

uppfattning icke svarar emot den, som under de senare åren allt mera

och mera gjort sig gällande i denna sak. Och jag är vidare viss om att,

om ifrågavarande af utskottet gillade princip i den kungl. propositionen

till 1903 års Riksdag återigen och i samma form komme för Riksdagens

behandling, så skulle det med all sannolikhet visa sig, att majoriteten

emot dess godkännande numera vore större än år 1903. Bevisen för

riktigheten af denna min åsikt synas mig ligga i pressens och den allmänna

meningens allt mer och mer i den riktningen utvecklade åsikt,

att ömse parternas godtycklighet måste hejdas genom förbindande lagliga

bestämmelser. Och under alla omständigheter är det bevisadt, att Riksdagens

majoritet i denna punkt icke delar lagutskottets uppfattning år 1904.

Men vidare beder jag vördsamt få erinra om att min motion icke

innehåller utskottets däri inlagda mening, nämligen att en mellan arbetsgivare

och arbetare uppstånden tvist, hvari enighet ej kunde uppnås,

»ovillkorligen skulle hänskjutas till skiljeman». En bland kardinalpunkterna

i mitt förslag är lagliga skyldigheten om bestämmandet af en kortare eller

längre uppsägningstid mellan ömse parter. Och det lägger i ingen tidpunkt

något hinder i vägen för ena eller andra parten att begagna sig af just

denna uppsägningsrätt. Båda parterna hafva således rätt att på hvilken

tidpunkt som hälst begagna, sig af å ena sidan vidare samarbete, förhandling

och skiljedom eller å andra sidan definitiv uppsägning.. Det

skulle blifva här som i så många andra fall, att man har att välja på

risker, nämligen i ena fallet den som medföljer eu skiljedom och i andra

fallet den som medföljer en uppsägning.

Jag skulle för öfrigt ej heller hafva något emot att öppna äfven

ett tredje alternativ, nämligen rättighet att hänskjuta dylika tvister till

vanlig rättslig behandling. Men min öfvertygelse är den, att detta åtminstone

för närvarande skulle stöta på många svårigheter. Naturligtvis

kommer dock efter de olika organisationernas bestämmande som juridiska

personer i många fall verkliga arbetskontrakt att upprättas mellan de

olika parterna. Och tvister rörande dessa kontrakt kunna domstolarna

naturligtvis icke vägra behandla i vanlig ordning.

Jag anser mig emellertid härmed hafva visat, att ifrågavarande parter

enligt min motion och uppfattning om saken ingalunda ovillkorligen maste

hänvisa sina frågor, hvari enighet ej kunnat ernås, till skiljemän. Men

hvad jag velat hafva till stånd är det, att parter, som först fritt uppgjort

sina aftal och sedermera haft en af dem själfva bestämd lämplig tid för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

behandling af alla möjliga förlikningsförslag i tvistefrågor dem emellan

och ändå ej kunnat komma öfverens, ej böra lämnas rättslösa eller öfverlämnas

att i ett lagbundet samhälle få fritt vidtaga lockoutens eller strejkens

våldsåtgärder emot hvarandra och därmed möjligen mot hela samhället

och staten. I stället bör en lag finnas, som säger, huru saken skall

definitivt och bindande afgöras, ifall parterna icke föredraga att uppsäga

allt vidare samarbete med hvarandra. Och att något för båda parterna

i möjligaste matto bindande i detta afseende måste komma till stånd,

synes mig tillhöra de allra enklaste grundsatser för ett samhälles bevarande.

I längden går det icke att på sätt som nu sker låta våldet få

fila sina anarkistiska lekar. Denna laglösa lek har redan giort nog mycken

skada. »Land skall med lag byggas», men icke med lagar, »som inga

lagar äro», som jag vågade karaktärisera 1903 års förslag.

Hvad däremot den förra delen af min motion, eller att de af mig

åsyftade organisationerna borde bestämmas som juridiska personer, beträffar,

så beder jag för det första få erinra om att denna fråga genom

flera af de under året inträffade händelserna blifvit mera aktuell än

någonsin förut. Vidare har det kommit till min kännedom, att liknande

motion i alla händelser kommer att frambäras till årets Riksdag. Och

som iag anser min motion innehålla grundsatser, som man icke utan

skada kan förbigå, har jag velat låta den utöfva det inflytande på saken

den möjligen förmår. Det kan ju också dröja ännu ganska länge, innan

Kungl. Maj:t framlägger någon proposition om s. k. föreningslagar. Och

slutligen bör det ej vara någon fara å färde, om årets Riksdag i saken

i fråga antager något skrifvelseförslag till Kungl. Maj:t. Som bekant ha

länsstyrelserna ingalunda varit eniga med den s. k. föreningskommitténs

åsikter angående de här vidrörda organisationernas likställighet med t. ex.

missionsföreningar eller andra rent ideella föreningar. Skulle Riksdagen

nu fatta något beslut i af min motion vidrörda förhållanden, så kunde

detta endast vara till ytterligare ledning för Kungl. Maj:t.

Angående skäl i öfrigt för och emot innehållet i min motion beder

jag få hänvisa till Andra Kammarens diskussionsprotokoll n:o 37 för förlidet år.

Då jag ej finner någon anledning förändra motiveringen i min vid

förra riksdagen väckta motion, beder jag med hänvisning till densamma

härmed få föreslå,

att Riksdagen matte anhålla, det Kungl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med af mig i denna motion angifna grunder täcktes utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till lag, som bestämmer:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

a) arbetsgivare- och arbetareorganisationerna som juridiska personer,

och

b) huru förhandlingar skola föras samt tvister afgöras mellan å ena

sidan sådana arbetareorganisationer och å andra sidan arbetsgifvare tillhörande

eller icke tillhörande arbetsgivareorganisationer:».

Såsom framgår af den uti ifrågavarande af herrar J. Alström er med

flera och H. Hammarskjöld med flera väckta motioner gina framställning

är däri framlagda lagförslag i allt väsentligt ett återgifvande af det förslag,

som den 21 december 1903 afgifvits af en af Kungl. Maj:t med

anledning af en riksdagsskrivelse den 10 maj 1899 tillsatt kommitté med

uppdrag att utarbeta förslag till lagbestämmelser angående bland annat

den rättsliga ställning, som kunde pröfvas böra tillkomma annan förening

än sådan, som hade ekonomisk verksamhet till sin uppgift. Framställningen

är föranledd af motionärernas önskan att, med hänsyn till de allt oftare

förekommande förhandlingarna mellan arbetsgivareorganisationer å ena

sidan och arbetareorganisationer å den andra, så snart som möjligt få till

stånd en lagstiftning, hvarigenom förhållandena så kunde ordnas, att bindande

aftal mellan dylika organisationer kunde träffas.

Fmligt hvad utskottet inhämtat, är ifrågavarande kommittéförslag för

närvarande af Kungl. Maj:t öfverlämnadt i och för afgifvande af yttrande

däröfver till åtskilliga myndigheter och har ännu icke undergått den

granskning i högsta domstolen, som grundlagen föreskrifver, innan Konungen

för Riksdagen må framställa någon lagfråga. Det synes utskottet,

att sistnämnda granskning, särskildt hvad angår ett lagförslag af den vikt

och omfattning som det här förevarande, borde hafva försiggått, innan

fragan blir föremal för Riksdagens behandling, och utskottet anser detta

så viktigt, att utskottet i ärendets nuvarande skick icke kan tillstyrka bifall

till det ''i motionerna innefattade lagförslag.

Hvad sedan angår herr Rafs motion, har däri yrkats, att Kungl.

Maj:t ville utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag, som bestämmer

dels arbetsgifvare- och arbetareorganisationerna som juridiska personer,

och dels huru förhandlingar skola föras samt tvister afgöras mellan

a ena sidan sadana arbetareorganisationer och å andra sidan arbetsgifvare

tillhörande eller icke tillhörande arbetsgivareorganisationer. Förstnämnda

Bill. till Rihsd. Prot 1905. 7 Sami. 59 Häft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

gg Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

fråga är redan upptagen till behandling i det kommittéförslag, hvarom

ofvan varit tal, och hvilket efter verkstad granskning torde blifva

Riksdagen förelagdt, hvarför någon framställning i detta afseende icke lärer

erfordras. Den senare frågan åter är beroende af huru den förstnämnda

afgöres, och då utskottet på anförda skäl funnit sig böra afstyrka denna,

kan tydligen bifall till hvad motionären i andra punkten yrkat icke

ifrågakomma.

Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att herrar J. Alströmers med fleres och H. Hammarskjölds

med fleres förevarande motioner icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda; och

b) att herr Rafs motion icke heller må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockolm den 9 maj 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Herrar Bedenstierna, F. Andersson, A. Olsson och WiUund hafva begärt

få antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

CENTRÄLTäYCKERIET, STOCEHOtM, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.