Sök i Ratio Lex

Memorial, angående ersättning åt Norrtelje mekaniska stenhuggeriaktiebolag för förlust på leveranser i och för riksbgggnaderna å Helgeandsholmen.

1905-05-12 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1905:16, Memorial, angående ersättning åt Norrtelje mekaniska stenhuggeriaktiebolag för förlust på leveranser i och för riksbgggnaderna å Helgeandsholmen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial Ko 16.

1

,M:«) 16.

Ank. till Riksd. kansli den 12 maj 1905, kl. 11 f. m.

Sammansätta stats- och bankoutskottets memorial, angående

ersättning åt Norrtelje mekaniska stenhuggeriaktiebolag

för förlust på leveranser i och för riksbgggnaderna å

Helgeandsholmen.

Uti särskilda till statsutskottet och bankoutskottet ingifna skrifvelser af

den 20 april 1905, Indika öfverlämnats till sammansatta stats- och bankoutskottet,

hafva fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, efter

framställning af riksdagshuskommittén, hemställt, huruvida icke framställning

borde hos Riksdagen göras i syfte''att genom anslag från Riksdagen

bereda medel till ersättning åt Norrtälje mekaniska stenhuggeriaktiebolag

för förlust, som tillskyndats bolaget genom utförandet af åtagna leveranser

af sten till riksbyggnaderna å Helgeandsholmen.

Riksdagshuskommitténs ofvannämnda framställning är af följande

lydelse:

»Till riksdagshuskommittén har Norrtelje Mekaniska stenhuggeriaktiebolag

ingifvit särskilda, den 8 mars och den 8 april innevarande år dagtecknade

framställningar, att åt bolaget -—- som enligt åtskilliga med

kommittén upprättade entreprenadaftal levererat sten till en betydande

del af riksdags- och riksbankshusens beklädnad, till kajer och barriärer

samt till de stora genomfarterna i Drottninggatans förlängning öfver Helgeandsholmen

— måtte beredas ersättning för den förlust, som för bolaget.

och dess för bolagets gäld ansvariga delägare uppstått vid fullgörandet

af ifrågavarande leveran saf tal.

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 13 Käft. (Ko 16J.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 16.

Det viktigaste af dessa aftal, nämligen det, som afsett riksdagshuset,

hade bolaget — på sätt i dess skrifvelse den 8 sistlidne mars närmare

framhållits — ingått särskildt i afsikt eller förhoppning att blifva banbrytare

inom ramen för bearbetningen af svensk granit i vidsträcktaste

bemärkelse för monumentala byggnader. Bland de första försöken i större

skala, som bolaget vågat sig på, hade varit leveransen af granit till nya

operabyggnaden. Med stöd af den erfarenhet, som bolaget då vunnit,

hade bolaget ansett sig, oaktadt detsamma i reella tillgångar blott hade

sitt relativt ringa aktiekapital (50,000 kr.) och eu rik tillgång på råvara,

kunna afgifva anbud å granitbeklädnaden till riksdagshuset och åtaga sig

att utföra detta exceptionellt stora och ansvarsfulla arbete. Men detsamma

kunde under första året icke drifvas med den fart, som varit önskvärd,

enär fordringar på ökade arbetslöner framställdes, hvilka bolaget icke

kunnat på förhand beräkna, och hvilka, sedan förhållandena ordnats efter

en strejk på 6 veckor, medförde den verkan, att bolaget kom i en svar

ekonomisk belägenhet. Man hoppades emellertid att på leveranser till

riksbankshuset m. m. kunna återvinna någon de! af hvad som, utan bolagets

eller dess delägares eget förvållande, gått förloradt. Äfven denna

förhoppning hade dock, såsom den verkställda utredningen visade, gått

om intet.

Under åberopande af dessa och öfriga anförda skäl hade bolaget till

kommittén ingått med framställning i syfte att det nu i allra brydsammaste

förhållande ställda stenhuggeriet måtte soulageras för de lidna förlusterna

och att dess undergång, hvarmed vore förenad enskilda aktieägares

ruin, måtte kunna undvikas.

Omfattningen af de affärer, som från år 1897 till utgången af år

1904 afslutats mellan kommittén och bolaget, åskådliggöres af följande

tablå öfver de viktigaste entreprenadaftalen:

för riksdagshusets granitbeklädnad till taklisten ............... kr. 449,893: 35

» en del af riksbankshusets d:o .......................................... * 176,540: 15

» genomfarterna........................................................................ s 133,000:

» diverse arbeten............................................... * 53,227: 23

Summa kr. 812,660: 73

Enligt utredning, som, med ledning af bolagets räkenskaper för åren

1397—1904, verkställts genom försorg af Sveriges allmänna revisionsbyrå,

har bolaget för fullgörandet af sina ataganden i fråga om berörda leveranser

fått vidkännas utgifter till sammanlagdt belopp af kronor 857,859: 03,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 16.

som alltså med kr. 45,198: 30 öfverstiger livad bolaget till 1904 års slut

för då fullgjorda leveranser på grund af de särskilda entreprenadaftalen

från kommitténs kassa enligt aflämnade kvitton uppburit. Denna summa

— 45,198: 30 — motsvarar bolagets direkta förlust, men därutöfver bar

bolaget uppgifvit, att förlust tillskyndats bolaget till följande belopp:

för förbrukad råvara, nämligen cirka 5,500 kbm. granit ä

2 kronor .............................................................................. kr. 11,000: —

för anläggningar till arbetets utförande, ångkran m. m.... » 8,000: —

aktieränteförlust under 4 år...................................................... » 10,000: —

kr. 29,000: —

Tillägges ofvan uppgifna direkta förlust .............................. » 45,198: 30

skulle totalförlusten således utgöra......................................... kr. 74,198: 30

Enär den af bolaget ingifna framställningen icke stöder sig på något

rättsanspråk, lär kommittén sakna befogenhet att med anledning af densamma

bevilja bolaget något belopp i ersättning för liden förlust.

Då emellertid afseende synes böra fästas därvid, att leveransen kommit

att utdragas under en följd af år — hvilket för bolaget liksom i så

många andra fall måst medföra kostnader, som ej kunnat på förhand beräknas

—, torde billighetsskäl tala därför, att framställningen, särskildt

med hänsyn till de behjärtansvärda omständigheter, som blifvit anförda,

må vinna beaktande.

Vid sådant förhållande och då bolagets leveranser numera afslutats

utom i fråga om mindre väsentliga arbeten i sten, hvilka arbeten i år

skola utföras, har kommittén ansett sig icke böra underlåta att till herrar

fullmäktiges pröfning framlägga frågan, om och på hvilket sätt framställning

må böra göras hos Riksdagen för beredande af den godtgörelse,

som kan finnas vara skälig. Beträffande beloppet af densamma bör emellertid,

enligt kommitténs förmenande, icke ifrågakomma någon ersättning

utöfver den summa, som enligt den verkställda utredningen i direkt förlust

drabbat bolaget, eller ofvan omförmälda kr. 45,198: 30, hvilket belopp

utgör i det närmaste 5,5 procent af hela verkliga kostnaden för de af

bolaget utförda arbetena i och för riksbyggnaderna.

Kommittén får alltså till herrar fullmäktige öfverlämna handlingarna

i ärendet och för sin del hemställa, huruvida icke herrar fullmäktige skulle

finna förhållandena därtill föranleda, att hos Riksdagen genom vederbörande

utskott framställning må göras om beviljande åt bolaget af ersätt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N-''o 16.

ning för förluster, ådragna genom leveranser af sten till riksbyggnaderna

på Helgeandsholmen till belopp af kr. 45,198: 30.»

Ofvannämnda till riksdagshuskommittén ingifna skrifvelser från Norrtälje

mekaniska stenhuggeriaktiebolag äfvensom en bestyrkt afskrift af ett

utaf Sveriges allmänna revisionsbyrå upprättadt instrument öfver bolagets

räkenskaper under åren 1897 — 1904 i fråga om utförandet af ofvan omförmälda

entreprenadaftal hafva såsom bilagor fogats vid detta memorial.

I likhet med kommittén hafva fullmäktige funnit bolagets ersättningsanspråk

icke hafva annat stöd än billighetshänsyn med afseende därpå, att

leveranserna, särskild! beträffande riksdagshuset, omfattat och utsträckts

under en följd af år, hvadan det uppenbarligen varit förenad! med stor

svårighet att på förhand beräkna kostnaderna; och hafva jämväl fullmäktige

ansett ersättningen icke böra afse annan förlust än den uppgifna

summan af 45,198 kronor 30 öre, som motsvarade skillnaden mellan hvad

bolaget, för fullgörande af sina åtaganden, i kontanta utgifter vidkänts

och hvad bolaget enligt entreprenadaftalen i betalning uppburit.

Utskottet, som delar den af kommittén och fullmäktige uttalade uppfattningen,

att bolaget endast af billighetshänsyn kan anses böra tillerkännas

någon ersättning för sin förlust å ifrågavarande, af bolaget verkställda

entreprenadarbeten, vill dessutom framhålla, att, enligt hvad utskottet

inhämtat, af de tre till riksdagshuskommittén ingifna anbud å leverans

af sten till riksdagshuset, hvilka ansetts böra ifrågakomma, granitaktiebolaget

C. A. Kullgrens änkas anbud slutade å 928,186 kronor 19 öre

och Norrtälje mekaniska stenhuggeriaktiebolags anbud å 806,622 kronor

56 öre samt det af ingenjören W. Farup afgifna anbud, hvilket emellertid

icke omfattade alla i de förutnämnda anbuden upptagna poster, kunde,

om jämväl hänsyn toges till värdet å de uteslutna posterna, antagas väsentligt

öfverskrida det af sistnämnda bolag afgifna anbud. Vid sådant

förhållande och då arbetsprisen, såsom kändt är, i afsevärd grad stigit

under den långa tid arbetet pågått, anser sig utskottet kunna förorda, att

någon ersättning beredes bolaget för dess förlust å ifrågavarande entreprenadarbeten,

men finner ersättningsbeloppet lämpligen böra begränsas

till 25,000 kronor, att utgå från byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Banko-)utsJcottets Memorial N:o 16. 5

att Riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksbanken

och i riksgäld skontoret att af byggnadsfonden för riksdagsoch

riksbankshus till Norrtälje mekaniska stenhuggeriaktiebolag

utbetala ett belopp af 25,000 kronor såsom ersättning

för af bolaget lidna förluster på leveranser af sten

till riksbyggnaderna å Helgeandsholmen.

Stockholm den 12 maj 1905.

På sammansatta utskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 16.

Bil. A.

Till

Herrar ledamöter i kommittén för riksdagshus- och riksbankshusbyggnaderna.

Då undertecknade, styrelse för Norrtälje mekaniska stenhuggeriaktiebolag,

vördsamt gå att inför herrar kommitterade framlägga en noggrann

och från fullt kompetent och opartiskt håll upprättad tablå öfver stenhuggeriaktiebolagets

ekonomiska resultat af hela det stora arbete, bolaget

haft att utföra för riksdagshus- och riksbanksbyggnaderna, så sker detta

under den allra djupaste tillit till att här nedan gjorda framställning

måtte blifva af herrar kommitterade behjärtad, på det att det nu i allra

brydsammaste förhållande ställda stenhuggeriet måtte soulageras för de

lidna förlusterna och dess undergång, hvarmed är förenad enskilda aktieägares

ruin, må kunna undvikas.

Men för att på det tydligaste framlägga saken och gifva skäl för vår

i alla afseenden vördsamma framställning, våga vi framkomma med här

nedan intagna utredning.

Norrtälje mekaniska stenhuggeriaktiebolag är ett jämförelsevis ganska

nytt företag. Det bildades, mot hvad vanligen är fallet med bolag, genom

sammanslutning af en liten krets goda vänner, dels under tro på

att det skulle komma att bära sig, ja, till och med lämna god vinst, och

dels, om än i andra hand, för att bringa Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag

ett välbehöfligt tillskott i trafik.

Stenhuggeriets bolagsordning bestämde, att aktierna, ställda på 1,000

kronor pr st., ej finge på vanligt sätt gå i marknaden utan skulle, vid

eventuell önskad försäljning, först hembjudas bolaget. Afsikten därmed

var ju tydligen den, att de fortfarande skulle kunna bibehållas inom vänkretsen.

Genom dödsfall bland stiftarne af bolaget har därför ock inträffat,

att bolaget blifvit, om vi så få säga, mera koncentreradt genom

aktieöfverlåtelse, och den förlust, som nu åsamkats bolaget genom senast

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 16.

7

utförda arbeten för hela svenska folket, drabbar därför den enskilde

bolagsmannen desto tyngre. Här är att anmärka, att endast en aktieägare

har så få aktier som 5 st., samt att högsta antalet på en hand befintliga

aktier, 17 st., innehafvas af aflidna disponenten Karlssons änka med undantag

af eu, som hon öfverlåtit till ett af sina barn. Dessa 16 aktier äro,

enligt uppgift, änkan Karlssons hufvudsakliga lefvebröd.

Yi vilja äfven framhålla, och som vi tro med befogenhet, att bolagsmännen

inom detta bolag — ej undanskjutande utsikterna till egna fördelar

— hyste den förhoppningen att blifva banbrytare inom ramen för

bearbetning af svensk granit i vidsträcktaste betydelse för monumentala

byggnader. Våra första misslyckade försök att, medelst anskaffande af

stenskärningsmaskiner, nå detta mål höra på det hela taget ej hit och

beröras här endast på den grund, att vi önska framhålla, det bolagets

första arbetsår under jämförelsevis lugna arbetsförhållanden voro så pass

gifvande, att bolaget snart nog förmådde utplåna antydda förlust.

I och med upprättandet af förslag till nybyggnad för kungl. operan

drogo herrar arkitekter djärfva linjer för granit som byggnadsmateriel,

och det uttalades under uppförandet af denna storartade byggnad, hvars

hufvudsakligaste granitarbeten vårt bolag hade sig anförtrodt att utföra

och från hvilka det, enligt lämnade utlåtanden, skillde sig med all heder,

att bolaget redan då utfört unika arbeten i granit. Så djärft det således

af bolaget kunde synas vara att åtaga sig detta stora, ännu ovanliga arbete

på granitens område, så genomförde likväl bolaget, som ofvan antydts,

lyckligt detta sitt åtagande, äfven om bolaget därvid i ekonomiskt

afseende ej kom längre än till nätt och jämt skyddet från egentlig förlust.

Ty frukten af detsamma, som, i betraktande af den stora risk, hvilken

bolaget till följd af detta arbetes beskaffenhet iklädde sig, blef en

mycket blygsam dividend å aktiekapitalet, kan alltså ej betecknas såsom

lysande eller lämna tillfälle till afsättande af fonder för mötande af framtida

möjliga förluster, helst en del af aktieägarna innehade sina aktier på

helt och hållet lånta medel. Sådan var ställningen för bolaget, då ritningarna

till riksdagshuset utkommo. Bolaget hade nämligen, som vi

våga uttala, gjort sig ett godt namn på arbetet vid kungl. operan; bolagets

ledande person, disponenten Karlsson, hade vunnit relativt rik erfarenhet

inom ornamentsstenhuggeriet — hvarför ej rent ut säga konststenhuggeriet?

—- och hoppet att bolaget öfvervunnit »barnsjukdomarna»

hägrade nu för bolagsmännen — men i reella tillgångar funnos blott vårt

aktiekapital, 50,000 lflronor och en rik tillgång på råvara för vår verksamhet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 16.

Väl med en allvarlig fruktan för möjliga fel i beräkningarna för de

i ännu djärfvare former för granit hållna arbetena, men med de bästa förhoppningar

och rustade så, som förut sagts, samt under bestämdaste föresats

att genom ett redbart arbete ännu ytterligare uppbringa bolagets anseende

och i ekonomiskt afseende sätta detsamma, om vi så få uttrycka

oss, under tak, begynte bolaget sitt exceptionellt stora och ansvarsfulla

arbete för riksdagshuset.

Af känd anledning kunde likväl ej vårt arbete under första året forceras

så, som efteråt synes hafva varit önskvärdt. Arbetarnas anspråk

stego nämligen vid inträdd större brådska häftigt och till en alldeles oanad

höjd. Vi märkte under arbetets gång tämligen snart, att vi arbetade med

förlust. Men hvad var väl att göra? Kontraktet inrymde åt oss en strikeclausul,

och för att ej alldeles öfverflyglas af arbetarna, nödgades vi

utsätta oss för en strike under kortare tid, eller omkring 6 veckor. I

bolagets då blifna prekära ställning sammankallades extra bolagsstämma.

För att ej bringa alltför stor oreda inom arbetena på det stora hela och

i fast förlitande på, att hvarken herrar kommitterade eller svenska folket

skulle tillåta, att några enskilda personer, utan eget förvållande, skulle

åsamkas ruinerande förlust på ett för svenska folkets representanter afsedt

hus, ansago bolagsmännen, som också ville stå vid sina förbindelser, vid

berörda sammanträde, att de ej för hastigt borde låta behärska sig af

misströstan, utan i stället försöka drifva arbetet med all kraft, jämväl

hoppandes att på blifvande arbeten, såsom riksbankshuset in. fl., kunna

återvinna hvad som nu med säkerhet syntes gå förloradt. Huru äfven

denna förhoppning stannat vid endast en förhoppning, synes jämväl af

tablån. Orsaken till äfven denna utgång kan ej heller härledas från annat,

än att alltjämt under arbetstiden oberäkneligt höga arbetspriser måste utbetalas.

Och då vi uttala detta, äro vi i den säkra förvissning, att äfven

kommittén för sin del fatt göra samma eller liknande erfarenhet.

Innan vi gå att uttala vår slutliga, vördsamma hemställan, begagna

vi här tillfället att djupt beklaga det leveransfel, som utan bolagets och

dess styrelses vetskap och vilja kom att sätta en fläck på bolaget. Vi

mena den felaktiga kolonnen. Genom en olyckshändelse vid lastningen

råkade den färdighuggna, felfria kolonnen falla i sjön, och, efter genom

dykare verkställd undersökning, måste man skrida till verket att hugga

en ny. Ämnen till dylika pjeser förekomma ej, huru goda stenbrotten

än må vara, när som helst, och vår dåvarande arbetsledare tillgrep, i då

rådande brådska, ett ämne, som ej var fullt lämpligt, men detta — vi

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och BanJco-)utskottets Memorial N:o 16. 9

betona det ånyo — skedde utan någon som helst vår vetskap, än mindre

med vår vilja, ehuru det naturligtvis blef ett fel, som tyvärr vidlåder

bolaget.

Vi vilja nu slutligen framlägga vårt bolags ställning sådan, den är

vid afslutandet af våra kontrakterade arbeten för riksbyggnaderna. Medföljande

tablå utvisar, att hela entreprenadsumman uppgår till kronor

812,660: 73 öre och att våra motsvarande direkta utgifter belöpa sig till

kronor 857,859: 03 öre, en förlust för oss sålunda på ej mindre än kronor

45,198: 3 0^ öre eller nära nog hela vårt aktiekapital. Men månne

detta är hela vår förlust? Revisionsbyråns ombud har tillika konstaterat,

att i denna förlust ej ingår något som helst värde för råvaran, hvarmed

bolagets egendom gifvetvis minskats. Då vi tro oss kunna beräkna, att

den färdighuggna stenens massa uppgår till c:a 5,500 m3, så behöfver

råvaran åsättas blott ett mycket blygsamt värde för att stiga till stora

summor.

Då det ju ock är tydligt, att bolaget för utförandet af detta högst

betydande arbete måst göra betydande anläggningar i form af lastbryggor,

spårvägar, anskaffande af ångkran m. in. — allt anordningar, som kraft sin

kontanta likvid och bokförts därför, ehuru värdet sedermera sjunkit betydligt

så är det klart, att, sedan bolaget på ifrågavarande arbeten

rent förlorat mera än hela sitt aktiekapital, bolaget nu, förutom teckningslan,

balanserar med afsevärda löpande skulder med personlig borgen, hvilka

naturligen komma att öka vidden af bekymren, därest bolaget skulle gå

miste om den ersättning, pa hvilken bolagsmännen, på grund af arbetets

egenskap, så fullt och fast litat.

Vår verkliga förlust torde därför kunna sättas sålunda:

Kontant......................................................... Kronor 45.198:30

Granit, c:a 5.500 m3 å kronor 2:00 ... » 11.000: 00

Förlust på anläggningar för arbetets utförande,

ångkran m. m......................... » 8.000: 0 0

Aktieränteförlust under 4 år .................. » 10.000: 10

Kronor 74.198:30

Da vi nu pa anförda, talande skäl och öfriga omständigheter, därvid

ej må förglömmas den djupa sorgen öfver en för flera aktieägare fullständig

ruinerande förlust, ej ännu kunna tro oss blifva besvikna, utbedja

vi oss härmed herrar kommittéledamöters kraftiga och välvilliga åtgöranden

för förlustens och våra störa bekymmers utplånande, och i den allra

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 13 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 16.

djupaste tillit därtill lämna vi nu frågan i herrar kommitterades händer,

tilläggande, hvad som äfven framgår af det ofvan sagda, att »snar hjälp

är dubbel hjälp».

Norrtälje den 8 mars 1905.

För Norrtälje mekaniska stenhuggeriaktiebolag

Carl Grip. Rolf Balkerihausen. E. Skårman.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Afskrift.

Sammansatta Stats- (och Banko futskottets Memorial N:o 16.

11

Bil. B.

På anmodan af styrelsen för Norrtälje mekaniska stenhuggeri-aktiebolag

hafva vi genomgått bolagets räkenskaper för åren 1897 till och

med 1904 för att fastställa resultatet af de arbeten, bolaget utfört i och

för riksbyggnaderna å Helgeandsholmen, och hafva därvid funnit, att bolagets

kostnader för

Riksdag shuset

utgjorde under åren 1897 till och med

1901 ......................................................... Kr. 464.774: 75

1902........................................................

21.526: 27

Er. 486.301:02

Riksbankshuset

1901.......................................................

........ Kr.

91.501: —

1902.......................................................

79.804: 33

1903.......................................................

12.440: 32

» 183.745: 65

Triumfbågarna

1901.........................................................

........ Kr.

54.588: 76

1902.......................................................

22.911: 24

1903........................................................

52.240: —

» 129.740: —

Diverse arbeten

Kajmuren och barriären 1903 ........

....... Kr.

20.726: 20

» » » 1904 ........

....... »

26.790: 54

Södra trappan, Kulkrönen.................

....... »

4.892: 56

Uppsättningsar beten 1904 .................

....... »

5.663: 06

58.072: 36

Kr. 857.859: 03

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta Stats- (och Banko-)utsJcottets Memorial N:o 16.

Däremot har bolaget uppburit:

Entreprenadsumman för Riksdagshuset Kr. 449.893: 3 5

» » Riksbankshuset » 176.540: 15

För triumfbågarna......... Kr. 127.875:47

hvartill kommer bolagets

fordran den 81 december

1904 å detta

konto i afräkning åbolagets

återstående skuld

Kr. 6.000: .................. Kr. 5.624: 53 , 133.000: —

Likvid för kaj muren och

diverse arbeten ......... Kr. 53.127:2 3

hvartill kommer bolagets

fordran härå den 31

dec. som ofvan ......... Kr._ 100: — » 53.227: 23 Kr. 812.660: 73

då bolagets förlust utgör......................................................... Kr. 45.198: 30

som på följande sätt redovisas:

förlust å Riksdagshuset .............................. Kr. 36.407: 6 7

» å Riksbankshuset ........................... » 7.205: 50

j å Diverse arbeten........................... > 4.845: 13 Kr. 48.458: 30

vinst å Triumfbågarna ........................................................ 8 3.260: -

Kr. 45.198:3 0

Vid den granskning af bolagets räkenskaper, som skedde i mars 1902,

upptogs entreprenadsumman till kronor 446.110: 6 5 enligt anteckning i

bolagets böcker, här ofvan upptages det rätta beloppet. Samtidigt upptagas

bolagets kostnader för riksdagshuset till ett för åren 1897 till och

med 1901 sammanlagdt belopp af kronor 496.434: 18, hvilket med kronor

31.659:43 öfverskjuter det af oss här ofvan uppgifna beloppet kronor

464.774: 75. Denna skillnad beror därpå att de arbeten, som af bolaget

utförts för triumfbågarna intill 1901 års slut, blifvit påförda riksdagshusets

konto liksom också för triumbågarna uppburna likvider blifvit riksdagshusets

konto godtgjorda. Först i 1902 års böcker är särskildt konto

upplagdt för triumfbågarna och då från riksdagshusets konto dit öfverförda

de belopp, som röra triumfbågarna. Att likaledes en skillnad förefinnes

mellan de nu uppgifna slutliga förlusterna och den år 1902 beräknade

förklaras lätteligen dels af det nyss anförda, dels däraf att riks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatta Stats- (och BanJco-)utskottets Memorial N:o 16.

dagshusets konto först under 1902 afslutades och dels slutligen däraf, att

öfriga byggnadskonti afslutades först åren 1903 och 1904.

Slutligen har bolagsstyrelsen förklarat, att vid bokföringen intet belopp

blifvit riksbyggnadernas konti debiteradt för råmaterialet, sådant det

obrutet förefanns i bolagets stenbrott.

Stockholm den 14 februari 1905.

Aktiebolaget Sveriges Allmänna Revisionsbyrå

SVEN NISSYANDT.

Arvid Norman.

Rätt afskrifvet intyga:

U. volt Tell.

Isidor Nyman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- (och BanJco-)utskottets Memorial N:o 16.

Bil. C.

Till

Herrar Ledamöter i RiksdagsJmshommittén.

När yi för några dagar sedan läto efterhöra svaret å vår senaste

skrifvelse till herrar kommitterade rörande vår vördsamma framställning

om ersättning för de rent kontanta förluster, som Norrtelje Mekaniska

Stenhuggeriaktiebolag lidit genom utförandet af sitt stora arbete för riks»

byggnaderna, bragtes oss från tillförlitligaste håll den förkrossande upplysningen,

att vår frågas afgörande hänskjuta till obestämd tid eller tidigast

till nästa års början.

Då vi af detta svar måste döma, att herrar kommitterade väl inse

rättfärdigheten uti och befogenheten af vår framställning, men på samma

gång ej tillräckligt fäst afseende vid hvad vi i ofvan berörda skrifvelse

anfört med afseende på bolagets eller rättare bolagsmännens djupt betryckta

ställning, som blifvit en följd af förlusten, så våga vi ånyo framlägga våra

bekymmer i förlitande på, att de nu måtte blifva hörda och afhjälpta.

Vi måste således äfven ånyo framhäfva, att ställningen för flertalet

af oss är sådan, att om bolaget faller, hvarmed är förenad personlig borgen,

och dessutom aktiekapitalet helt går förloradt, så inträder det förhållandet,

att denna del af aktieägarne ej se utväg för att göra hvar man

rätt med mindre än att sista skärfven fråntages dem — om ens den räcker.

Om än ett sådant fall ej skulle medföra den nesa, som vanligen vidlåder den

därför utsatte, enär det ej är själfförvålladt och upphofvet nog är allmänt

bekant, så står dock smärtan öfver oförmågan att till fullo kunna likvidera

och den lidna förlusten med sina brödbekymmer kvar. Riksbyggnaderna

blifva för dessa det sorgligaste minne och i medvetandet af hvad

som genom dem drabbat några fä enskilda skall nog mången af svenska

folkets representanter vid allvarligt begrundande finna, att dessa byggna
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och BanJcojutskottets Memorial N:o 16.

15

der, trots sin storslagenhet och sina praktfulla gemak, likväl häfta i skuld

till enskilda, obemedlade individer.

Kanske någon vid frågans behandling kunnat invända: Yi ha ju endast

entreprenadkontrakten att hålla oss till och — affär är ju affär. Vore ett

sådant yttrande fälldt i verkligheten, kunna vi ej frångå att tycka detta,

om än i saken sant, vara isande kallt, då vi ä vår sida alltid ledts af

tanken att redligt fullgöra våra åtagna förpliktelser. Yi ha hört anföras,

att, om en sådan ersättning, som den vi nu begära, skulle beviljas, ett

farligt prejudikat vid entreprenader för statens räkning fastslagits. Men

däremot måste vi ställa den frågan: när kan man väl vänta, att ett arbete

af detta omfång med sin mångåriga byggnadstid och därför oberäkneliga

arbetspris på nytt kan komma i fråga; säkert är väl, att det dröjer

århundraden, innan svenska folket ånyo låter åt sig uppföra ett riksdagshus.

Om än vi från början väl beräknat kostnaderna för detta stora,

fleråriga arbete, så har likväl träffat oss detsamma, som kommitténs egna

arbeten fått vidkännas, nämligen de oerhördt stegrade arbetsprisen, och vi

kunna här frimodigt träda fram och säga, att vi ingalunda i eu osund

konkurrens tillbjudit ett lågt pris för att få arbetet med den baktanken

att till slut framträda med ohemula ersättningsanspråk. Detta hade dessutom

varit alltför djärft. De fel vi kunna lägga oss till last äro därför:

l:o, att vi ej kunnat förutse den exempellöst stora stegringen i arbetsprisen,

och 2:o, att vårt bolag ej haft rygg att bära förluster långt

utöfver'' aktiekapitalet. Af innevarande Riksdags förhandlingar se vi t, ex.,

att en väganläggning vid Boden kommit att kosta svenska staten 25 procent

mera än kostnadsförslaget upptager och att detta jämförelsevis ringa

arbete i förhållande till vårt vållat statsverket en ökad kostnad, och äfven

detta genom stegrade arbetspris, som mycket nära gränsar till det blygsamma

belopp i jämförelse med verkliga förlusten, hvarom vi för vår del

göra framställning att erhålla. Här är sålunda skillnaden — entreprenadkontrakten,

och den enskilde får för svenska folket i sin helhet vidkännas,

hvad rörelsen i tiden fört med sig. Innan vi afsluta denna, under lika

vördnad för herrar kommitterade, affattade skrifvelse, vilja vi framhålla,

att vi sedan ar tillbaka med fullt skäl, liksom nu med hänvisning till

nästkommande år, hyst sådana förhoppningar om frågans lyckliga lösning,

att vi på sista tiden med stora uppoffringar uppehållit bolaget och som i

väsentlig grad försämrat dess ställning, att detta nu ej längre kan eller

får fortgå.

Väl inseende, att en motion af enskilde riksdagsmän, väckt i en sådan

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 16.

fråga som den föreliggande, hade långt mindre att betyda inför Riksdagen,

än om densamma komme från ett sådant håll som från herrar kommiterade,

och ej viljande drabbas af ansvaret att hafva lämnat någon utväg

oförsökt, antogo vi den hänvisning, som gafs oss vid det tillfälle, då vi

erhöllo det besked, hvarpå denna vår skrifvelse grundar sig, nämligen att

herrar kommitterade ej skulle se sig förbigångna eller ens se illa på, om

vi genom enskilde riksdagsmän kunde få frågan bragd inför Riksdagen.

Och snart voro ock de män funna såväl inom Första som Andra Kammaren,

hvilka varmt behjärtade vår ställning och gärna åtogo sig att föra

vår talan; men efter någon forskning befanns, att riksdagsordningen lade

hinder i vägen för den enskilde riksdagsmannen att nu i detta fall väcka

motion i Riksdagen. Vi stå då således i ersättningsfrågans lösning på

samma punkt som flera gånger förut och särskildt för kort tid sedan,

men vi hafva med stora steg närmat oss fallet. Det är därför mindre

underligt, om vi intill det sista kämpa för vår räddning och därför än en

gång hänvända oss till herrar kommitterade med vår ödmjuka anhållan,

att den tydliga afsikten att hjälpa oss framdeles i stället måtte skyndsammast

sättas i verket.

Norrtälje den 8 april 1905.

Carl Grip. E. Skärman. Rolf Balkerihausen.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:176 Skrifvelse till fullmäktige i riksbanken, angående ersättning åt Norrtälje mekaniska stenhuggeri-aktiebolag för förlust på leveranser i och för riksbyggnaderna s. 1 i texten
  2. Rskr. 1905:177 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, angående ersättning åt Norrtälje mekaniska stenJmggeriaktiebolag för förlust på leveranser i och för riksbyggn a1 i texten