Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- (och Lagfutskottets Utlåtande N:o 11

1905-04-10 · 73 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 71 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1905:11, Sammansatta Stats- (och Lagfutskottets Utlåtande N:o 11

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lagfutskottets Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Iliksd. kansli den It april 1905, kl. 3,30 e. in.

Sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 7'', i anledning

af dels Kungl. Maj:ts jproposition angående understöd åt

folkbibliotek m. m., dels och eu med föranledande af

propositionen vackt motion.

Genom eu den 31 december 1904 aflåten proposition, n:o 47, har

Kung]. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda utdrag af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden föreslagit Riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade här nedan intagna förslag till

l:o) lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 samt

2:o) lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863;

dels medgifva,

att understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kronor, för

år räknadt, må enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Magt kan finna

lämpligt meddela, utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg

samt till territoriell församling i nämnda städer för upprättande och

underhåll af församlingsbibliotek äfvensom till lokala föreningar, hvilka

af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan likställda med skoldistrikt, för

upprättande och underhåll af föreningsbibliotek, under följande villkor:

Bih. till Kiksd. Vrot. 1905. 4 Sami. 2 Afd, 9 Raft. (N:o 11.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- (och Lag)uts1cottets Utlåtande N:o 11.

att föreningsbiblio i eks angelägenheter vårdas af en styrelse, som

utgöres af fem af föreningen valda ledamöter;

att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller

bibliotekarie, som handliafver den närmaste skötseln af boksamlingen

och däröfver upprättar katalog;

att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa

tider i veckan kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för

allmänheten inom bibliotekets verksamhetsområde;

att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;

att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;

att beviljadt statsbidrag må användas endast till inköp och inbindning

af böcker samt tryckning af katalog;

att vederbörande skoldistrikt, församling eller förening för samma

ändamål anslagit eller annorledes anskaffat minst lika stort belopp som

statsbidraget;

att böcker, som inköpts för statsbidrag och nyssnämnda af skoldistrikt,

församling eller förening anskaffade medel, ej må afhändas

biblioteket;

att, då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses,

till vederbörande skoldistrikt eller församling skola för införlifvande

med dess bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda

sätt förvärfvats; och

att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande

folkskoleinspektörer;

samt att understöd af statsmedel må enligt Kung!. Maj:ts bestämmande

jämväl tilldelas sådana centrala föreningar, som verka såsom

förmedlingsanstalter åt bibliotek af omförmälda slag eller upprätta

vandringsbibliotek, med ett belopp af högst 1,500 kronor, för år räknadt,

till hvarje sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar,

dock till ett sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor;

dels, för att till nu angifna ändamål användas, på ordinarie stat

under riksstatens åttonde kufvudtitel bevilja ett förslagsanslag, med

titel: »Understöd åt folkbibliotek», å 60,000 kronor;

dels och till bestridande af kostnaderna för inspektion genom folkskoleinspektörerna

af folkbibliotek höja anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer med 5,000 kronor, eller från

dess nuvarande belopp, 105,000 kronor, till 110,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 3

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

har föredragande departementschefen yttrat följande:

»Genom motion i Andra Kammaren vid 1902 års riksdag (n:o 90)

väcktes fråga om statsbidrag åt sockenbibliotek och med dem jämförliga

boksamlingar. Motionen, som innehöll redogörelse för hithörande boksamlingars

uppkomst och utveckling samt de ansatser, som dittills gjorts

för deras upphjälpande ur iråkadt förfall, föranledde underdånig skrifvelse

den 8 maj 1902, däri Riksdagen anförde: De skäl, som föranledt, att

föreläsnirigsföreningar och arbetareinstitut sedan ganska lång tid åtnjöte

statsunderstöd, syntes äfven tala för, att ekonomiskt understöd från

statens sida lämnades sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar.

Genom dessa anstalter främjades själfstudiet och lämnades för

många samhällsmedlemmar ett välbéhöfligt tillfälle att underhålla sin i

barndomen förvärfvade folkskolebildning. Af särskild vikt vore att

kunna bereda de unga möjlighet att erhålla en god och sund läsning.

I detta afseende skulle mycket kunna uträttas genom statens bistånd

till upprättandet och underhållandet af omförmälda anstalter. Då Riksdagen

funne förslaget om statens understödjande af sockenbibliotek och

med dem jämförliga boksamlingar, under vissa villkor och med nödig

begränsning, väl förtjäna att tagas under ompröfning och utredas, ville

Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i Öfvervägande,

om och på hvilka villkor statsbidrag skulle kunna lämnas till sockenbibliotek

och med dem jämförliga boksamlingar, samt för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

Öfver denna skrifvelse hafva underdåniga yttranden äfgifvits af

öfverbibliotekarien vid kungl. biblioteket, bibliotekarierna vid Uppsala

och Lunds universitetsbibliotek, föreningen för nyttig folkläsnings

spridande inom Karlstads stift, föreningen för folkbibliotek och läsestugor,

sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, föreningen Heimdal,

föreningen Yerdandi och patriotiska sällskapet.

Sedan dessa yttranden jämte åtskilliga skrifvelse!’ och handlingar

rörande folkbibliotek i andra länder, som införskaffats genom utrikesdepartementet,

öfverlämnats till svenska sällskapet lör nykterhet och

folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet, inkom

detta sällskap ined underdånigt utlåtande, däri, bland annat, lämnas en

jämförande framställning af hithörande förhållanden i andra länder och

eu sammanfattning af de till sällskapet öfverlämnade yttrandena.

Efter det centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärareförening

till mig aflåtit en skrifvelse i ämnet, hafva slutligen infordrade

underdåniga yttranden inkommit från Eders Kungl. Maj:ts samtliga

Departementschefens

yttrande.

Understöd åt

folkbibliotek.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kyrkostämmas

befogenhet att

handlägga

frågor rörande

folkbibliotek.

4 Sammansätta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

befallningshafvande, som hört vederbörande folkskoleinspektörer, från

öfverståthållareämbetet, som hört kyrkoråden i de territoriella församlingarna

i Stockholm, från öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor

äfvensom från samtliga domkapitel.

I sammanhang med detta ärende anhåller jag .att få inför Eders

Kungl. Maj:t anmäla ett i visst samband därmed stående ärende, som

jämväl varit föremål för utredning, nämligen frågan om hvilken kommunal

myndighet det bör tillkomma att handlägga ärenden angående sockenbibliotek

och med dem jämförliga inrättningar.

I 1842 års folkskolestadga, där sockenbiblioteken upptogos såsom

med folkskoleväsendet nära förbundna anstalter, ålades prästerskapet att

uppmuntra till inrättande och begagnande af sådana bibliotek samt att

föreslå därtill tjänliga böcker. Sedan genom 1882 års folkskolestadga

denna skyldighet öfverflyttats till skolråden, har i nu gällande folkskolestadga

af den 10 december 1897 föreskriften härom funnit uttryck

i § 11, som stadgar att »för vidmakthållande och utvidgning af i

skolan förvärfvade insikter och i allmänhet för väckande och underhållande

af lusten för god läsning bör skolrådet befrämja inrättandet

och begagnandet af socken- och skolbibliotek samt tillse, att lämpliga

böcker därtill anskaffas».

Till följd af bestämmelserna, att sockenbiblioteken skulle lyda under

prästerskap och skolråd, och väl äfven af deras samhörighet med folkundervisningen

synas frågor rörande dessa bibliotek i allmänhet hafva

handlagts å kyrkostämma, ända till dess Kungl. Magt uti ett fullfölj dt

mål genom resolution den 8 februari 1867 förklarat det tillkomma kommunalstämma

att handlägga dylika frågor. Sedan å särskilda kommunalstämmor

förrättats val af ledamöter i styrelserna för två sockenbibliotek,

om hvars inrättande beslut fattats, samt hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande yrkats, att kommunalstämma måtte förklaras obehörig

att taga befattning med dylika frågor och nämnda kommunalstämmobeslut

i följd däraf förklaras ogiltiga, yttrade nämligen Kungl.

Maj:t i anledning af fullföljda besvär, att, enär, enligt § 7 i nådiga

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, från

de kommunala angelägenheter, hvilka skulle till öfverläggning och beslut

i kommunalstämma upptagas, endast vore undantagna sådana, om

hvilka särskild! stadgades, att de till behandling å kyrkostämma skulle

upptagas, samt bland de ärenden, hvilka uti § 2 af nådiga förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd uppräknades såsom till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

b

Sammansatta Stats- {och Lag)utskottets Utlåtande N:o It.

hörande kyrkostämmas handläggning, icke funnes nämnda frågor om

ordnande och förvaltning af sockenbibliotek, Indika inrättningar icke

heller kunde betraktas såsom anstalter för den egentliga folkundervisningen,

funne Kungi. Maj:t ifrågavarande kommunastämmobeslut icke

hafva legat utom deras befogenhet, som besluten fattat. Därjämte förklarade

Kungl. Maj:t, att vid denna målets utgång all vidare verkan

komme att förfalla af ett i målet jämväl öfverklagadt beslut på kyrkostämma,

hvarigenom räkenskaperna öfver utgifterna för det ena sockenbiblioteket

godkänts.

Den genom nämnda kungl. resolution fastslagna grundsats, att

biblioteksärenden höra under kommunalstämma, har emellertid ej allestädes

vunnit tillämpning. I vissa landsdelar är det ännu regel, att

kyrkostämman beviljar de för biblioteken erforderliga anslagen. Den

osäkerhet, som nu råder, och den splittring af ansvaret, som uppkommit,

därigenom att skolbiblioteken fortfarande måste räknas bland de till

folkskoleundervisningen hörande anstalter och förty lyda under kyrkostämman,

har helt naturligt verkat förlamande på hela bibliotekssaken.

Det har därför ifrågasatts, huruvida det vore lämpligt, att kommunalstämman

har bestämmanderätten i eu angelägenhet, hvars närmaste

omvårdnad enligt folkskolestadgan åtminstone till viss del åligger skolrådet,

eu myndighet, som ej är kommunalstämman underordnad. Då

det ansågs vara af vikt att genom lagbestämmelser bringa reda i hithörande

förhållanden, anbefalldes för frågans utredning Eders Kungl.

Maj ds samtliga befallningshafvande, öfverståthållareämbetet, samtliga

domkapitel och öfverstyrelse]:! för Stockholms stads folkskolor att -—

Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande efter vederbörande folkskoleinspektörers

hörande och öfverståthållareämbetet efter inhämtande af

yttranden från kyrkoråden i liufvudstadens territoriella församlingar —

afgifva underdåniga utlåtanden, huruvida det kunde anses lämpligt att

genom lag bestämma, att frågor om sockenbibliotek och med dem jämförliga

inrättningar skulle tillhöra kyrkostämmas handläggning, jämte

förslag till de bestämmelser, som syntes böra i nämnda hänseenden

meddelas. Dessa utlåtanden hafva nu inkommit.

På grund af den sålunda förebragta utredningen har jag låtit

inom ecklesiastikdepartementet utarbeta förslag till de lagbestämmelser

i ämnet, som jag anser böra utfärdas. Då det förslag rörande statsunderstöd

åt folkbibliotek, som jag har för afsikt att nu framlägga för

Eders Kungl. Maj:t, i viss mån är byggdt på berörda lagbestämmelser,

torde det vara lämpligast, att jag först redogör för frågan om dessa

bestämmelser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

Af de hörda myndigheterna hafva Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i femton län, samtliga domkapitel och de flesta folkskoleinspektörer

tillstyrkt lagbestämmelser, afseende biblioteksangelägenheternas

förläggande under kyrkostämman. Till stöd härför har anförts

hufvudsakligen, att då skolbiblioteken oskiljaktigt sammanhörde med

folkskolan, och sockenbiblioteken, hvilka vore afsedda att bygga vidare

på den grund, som lagts i folkskolan, tjänade samma ändamål som

denna eller folkupplysningen, borde ock biblioteken sortera under den

myndighet, som handhade folkskolans angelägenheter. Kyrkostämman

hade ock i sin ordförande en ämbetsman med nödiga kvalifikationer

för biblioteksärendenas beredning, under det i sådant afseende fullt kompetent

person ej alltid stode kommunalstämman till buds. Det hade

visat sig, att bibliotekssaken, som företett eu kraftig uppblomstring,

så länge dess angelägenheter ansetts tillhöra kyrkostämmans handläggning,

sedermera efter meddelande af den förut omnämnda resolutionen

den 8 februari 1867 allt mera gått tillbaka. Orsaken härtill

hade varit den, att inom den kommunala representationen ofta nog

sparsamhetsintresset varit öfvervägande, och nödig insikt saknats om

vikten af biblioteks inrättande och vidmakthållande. Skolråden, som

skulle befrämja inrättandet och begagnandet af biblioteken och tillse,

att tjänliga böcker anskaffades, kunde vid utöfvandet af denna verksamhet

allt för sällan påräkna villig medverkan af kommunalstämman,

och folskoleinspektörerna, som allt från folkskoleinspektionens inrättande

haft sig uppdragen tillsynen öfver sockenbiblioteken, kunde icke med

oförminskad kraft och myndighet uppträda kontrollerande öfver den

kommunala myndigheten, hvarför och med 1870-talets början inspektörernas

förut kraftiga initiativ i denna sak nästan försvunnit.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs, Västernorrlands

och Västerbottens län samt två folkskoleinspektörer anse bibliotekens

förläggande under kyrkostämman ej vara att tillråda, utan att

kommunalstämman fortfarande borde handlägga dylika ärenden, därvid

jämväl föreslagits uttrycklig bestämmelse i sådant syfte. Man har framhållit,

att genom bibliotekens förläggande under do kyrkliga myndigheterna

bibliotekssaken möjligen skulle kunna hämmas i sin utveckling,

i det allt för stor ensidighet vid bokurvalet skulle göra sig gällande,

samt att den borgerliga representationen vore mest kompetent att

bedöma, hvilka böcker som kunde för en större Idékrets vara af intresse.

Nödvändigt vore ej, att kommunalnämnden skulle bereda biblioteksärendena,

då ju kommunalstämman vore oförhindrad att härför tillsätta eu

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta Stats- (och Lar/)utskottets Utlåtande N:o 11.

särskild biblioteksstyrelse, däri för biblioteken nitälskande personer med

erforderlig kompetens kunde beredas plats.

Eders Kung!. Mapts befallningshafvande i Blekinge län, som håller

före, att sockenbiblioteken och med dem jämförliga boksamlingar böra

ställas under förvaltning af särskild styrelse, bestående af inom församlingen

boende, för uppdraget lämpliga personer, anser kommunalstämman

vara lika kompetent som kyrkostämman att anställa val af

ledamöter i biblioteksstyrelse samt besluta såväl i anslagsfrågor rörande

folkbiblioteken som ock i andra bibliotekens angelägenheter, hvadan

denne Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande för sin del icke anser

lämpligt, att genom lag bestämmes att hithörande frågor skola ankomma

på kyrkostämmans handläggning.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län anser

likaledes, att någon lagstiftning. i syfte att till kyrkostämma öfverflytta

ärenden angående folkbibliotek icke för närvarande bör ifrågakomma,

utan att man bör afvakta, huru vederbörande kommunala myndigheter

komma att ställa sig till folkbiblioteksinstitutionen, sedan statens understödjande

af dessa bibliotek blifvit eu. verklighet. Ett öfverflyttande

till kyrkostämman af frågor om folkbibliotek bör i allt fall ske allenast

beträffande landsbygden. Sistnämnda åsikt har jämväl uttalats af en

folkskoleinspektör.

Eders Kungl. Mapts befallningshafvande i Uppsala, Södermanlands,

Kopparbergs och Jämtlands län, anse, att skolbiblioteken såsom hörande

till undervisningsväsendet höra sortera under kyrkostämman, men samma

myndigheter — utom Eders Kung]. Mapts befallningshafvande i Södermanlands

län — förmena, att öfriga bibliotek fortfarande höra sortera

under kommunalstämman, därvid Eders Kungl. Mapts befallningshafvande

i Kopparbergs län, med hänsyn till det uppsving föreläsningsverksamheten

på senare tiden tagit, ej hyser någon tvekan, att icke kommunalstämmorna

skola vara fullt lika kompetenta som den kyrkliga representationen

att handlägga ärenden rörande folkbibliotek. Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län åter håller före, att

något bestämdt stadgande om hvilken representation, som skall handlägga

frågor rörande de egentliga sockenbiblioteken, ej bör gifvas, utan

att därmed må förfaras, på sätt å olika orter hittills varit brukligt.

Beträffande förhållandena i hufvudstaden hafva samtliga de hörda

kyrkoråden tillstyrkt lagstadgande därom, att de af församlingarna upprättade

biblioteken skola lyda under kyrkostämman. Ofverståthållareämbetet

anser, att, då kyrkostämman i Stockholm är den enda församlingsvis

anordnade kommunala representationen och kyrkostämmorna allmänt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

medverkat till församlingsbibliotekens upprättande, de ock böra handhafva

dessa biblioteks angelägenheter. I fråga om skolbiblioteken

däremot framhåller öfverståthållareämbetet, att, sedan skolväsendet blifvit

en för staden i dess helhet gemensam angelägenhet, medel till dessa

bibliotek liksom till skolväsendet i öfrigt beviljas af städsel!mäktige,

hvarför ärenden rörande skolbiblioteken fortfarande böra handläggas af

den kommunala representationen.

Vid behandlingen af de bestämmelser, som borde angående biblioteken

meddelas, hafva de flesta hörda myndigheterna berört frågan om

skolrådens ställning. Några af dem, som föreslå biblioteksärendenas

öfverflyttande till kyrkostämman, anse, att skolråden böra genom lag

tillförbindas att handhafva vården af biblioteken. Andra af dessa

myndigheter föreslå en särskild biblioteksstyrelse, utsedd antingen af

kyrkostämman eller af skolrådet eller delvis af den kyrkliga och delvis

af den kommunala representationen, därvid angående styrelsens sammansättning

framställts olika meningar. Så vilja några, att pastor skall

vara själfskrifven ordförande i biblioteksstyrelsen, andra vilja där bereda

plats åt medlem af kyrkoråd, skolråd eller lärarepersonal. Af dem,

som förorda bibehållandet af det nuvarande tillståndet, hafva do flesta

uttalat önskvärdheten af eu särskild styrelse, utsedd af kommunalstämman .

Vidare föreslå en del myndigheter detaljerade bestämmelser rörande

de skolråd eller biblioteksstyrelse åliggande skyldigheter, hvarom

jag längre fram skall lämna en utförlig redogörelse.

1 fråga om de nya lagbestämmelser, som skulle erfordras beträffande

biblioteksärendens handläggning, har endast Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Uppsala län ifrågasatt dessa bestämmelsers sammanförande

i särskild författning. De flesta öfriga hafva menat, att

erforderliga föreskrifter böra gifvas genom vissa ändringar i och tilläggtill

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21

mars 1862 samt i motsvarande delar af samma förordning för Stockholm

den 20 november 1863. Domkapitlet i Uppsala och två folkskoleinspektörer

anse emellertid några särskilda bestämmelser ej erforderliga.

De §§ i förordningen den 21 mars 1862, uti hvilka ändring ifrågasatts,

äro § 2, där biblioteksärendena skulle upptagas såsom hörande

under kyrkostämmans handläggning, § 9, däri. skulle införas särskild!

stadgande om att å årets andra ordinarie kyrkostämma skulle bestämmas

utgifts- och inkomststat jämväl för biblioteken, § 10 för inrymmande

af befogenhet för biblioteksstyrelse att påkalla kyrkostämma,

§ 13 för bestämmelse att biblioteksärenden skola beredas af skolråd

eller särskild biblioteksstyrelse, § 19 för verkställighet af kyrkostämmas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

beslut i biblioteksärende, § 22 för bestämmande af skolråds eller biblioteksstyrelses

åligganden i fråga om biblioteken, § 36, däri skulle stadgas

om uppgörande af utgifts- och inkomstförslag för biblioteken, samt §

39 för intagande af bestämmelser om granskning af bibliotekens

räkenskaper.

Lika med flertalet af de myndigheter, som yttrat sig i frågan,

anser jag det böra tillkomma kyrkostämma och icke kommunalstämma

att handlägga ärenden rörande folkbibliotek. Skolbiblioteken måste

såsom ett led i folkskolans verksamhet — utom i Stockholm och Göteborg,

hvarest folkskoleväsendet utgör en kommunens gemensamma

angelägenhet, som handlägges af stadsfullmäktige — lyda under kyrkostämman;

och det torde icke kunna förnekas, att, om också frågor

rörande sockenbibliotek, strängt taget, icke äro att hänföra till »frågor

om folkskoleundervisningen och dithörande anstalter», dessa bibliotek,

såsom verkande för samma ändamål som nämnda anstalter, dock stå i

det närmaste samband med dessa. Let synes mig därför vara en naturlig

följd, att, därest icke särskilda förhållanden kräfva motsatsen,

ärenden rörande skol- och sockenbibliotek böra vara föremål för samma

kommunala myndigheters bestämmanderätt och omvårdnad. Denna åsikt

har Eders Kung!. Maj:t jämväl uttalat i § 11 af gällande folkskolestadga,

där det föreskrifves, att för vidmakthållande och utvidgning af

i skolan förvärfvade insikter och i allmänhet för väckande och underhållande

af lusten för god läsning skolrådet bör befrämja inrättandet

och begagnandet af socken- och skolbibliotek samt tillse, att lämpliga

böcker därtill anskaffas. Då enligt kyrkostämmoförordningen skolrådet

har »att till kyrkostämman göra de framställningar och förslag, hvilka

omständigheterna kunnat påkalla», synes mig nyssnämnda bestämmelse

i folkskolestadgan icke stå väl tillsammans med eu föreskrift därom,

att ärenden rörande sockenbibliotek skola tillhöra kommunalstämmas

handläggning. Det bör därför vara synnerligen starka skäl, som skola

föranleda därtill, att man icke tillerkänner kyrkostämman befogenheten

att behandla dessa ärenden. Några sådana hafva dock icke anförts.

Att kommunalstämman skulle vara mera kompetent att handlägga

biblioteksärenden än kyrkostämman, kan icke med fog påstås, då det i

hufvudsak är samma personer, som äga rösträtt å kyrkostämma och å

kommunalstämma. Det är ej heller en sådan åsikt, som är grunden

till obenägenheten på somliga håll att tillerkänna kyrkostämman beslutanderätten

rörande sockenbibliotek, utan denna torde, såsom i en

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.

del af de afgifna utlåtandena i ärendet antydts, ligga i farhågor, att

skolrådet i sådant fall skulle hafva närmaste vården af biblioteken och

att detta, särskilt på grund däraf att pastor i församlingen är själfskrifven

ordförande i skolrådet, komme att medföra eu viss ensidighet

i valet af böcker, hvilket å sin sida skulle verka hämmande på bibliotekssakens

utveckling. Dessa farhågor äro, enligt hvad jag vågar tro,

ogrundade. Enligt min åsikt har man tvärtom skäl antaga, att man,

åtminstone i de allra flesta fall, uti skolrådets ordförande skall hafva

en person, som med erforderliga kvalifikationer förenar nit och intresse

för bibliotekssakens främjande. Erfarenheter från sockenbibliotekens

första tid gifva äfven stöd för ett sådant antagande. Men äfven om

nyssnämnda farhågor icke skulle vara utan grund, behöfva desamma

icke föranleda därtill, att ärenden rörande sockenbiblioteken förläggas

under kommunalstämman. Jag anser nämligen, att, ehuru vården jämväl

af sockenbiblioteken med fullt förtroende kan lämnas åt skolrådet,

det dock icke bör i lag bestämmas, att denna befogenhet alltid skall

tillhöra skolrådet, utan jag anser fast hellre, att i lagen bör uttryckligen

utsägas, att församlingen äger att, där den så finner lämpligt, utse en

särskild styrelse för bibliotekens förvaltning; och bör det öfverlämnas

åt församlingen att i denna styrelse invälja de personer, som den anser

vara för uppdraget mest lämpliga. Angående styrelsens sammansättning

anser jag i lagen böra stadgas, att styrelsen själf inom sig väljer sin

ordförande. Om bestämmelser af det innehåll, jag nu antydt, varda

meddelade, torde de förut omförmälda farhågorna icke böra tillmätas

någon betydelse. Såsom ett ytterligare skäl, hvarför såväl socken- som

skolbiblioteken böra tillhöra kyrkostämmas handläggning, kan anföras,

att i mindre kommuner dessa bibliotek utgöra en gemensam boksamling

och att en utskiftning af denna skulle orsaka ökade kostnader och

säkerligen icke vara till fromma för biblioteksrörelsens utveckling

därstädes.

Enligt de bestämmelser, jag sålunda tänkt mig, skulle församlingen

eller, därest denna icke sammanfaller med skoldistriktet, detta senare

vara området för ifrågavarande biblioteks verksamhet. Församlingsbibliotek

synes mig därför vara den lämpligaste benämningen på dessa

bibliotek; och af dessa skulle sålunda — utom i Stockholm och Göteborg

— skolbiblioteken utgöra en underafdelning.

A förhållandena i en del städer, nämligen dem, i hvilka stadsfullmäktigeinstitutionen

är införd, äger hvad nyss anförts ej sin fulla tilllämpning.

I flera af dessa städer hafva stadsfullmäktige med lifligt

intresse omfattat bibliotekssaken och inrättat s. k. stadsbibliotek, läse
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och (Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 11

stugor med flera liknande anstalter, Indika vunnit en Hastig utveckling;

och det kan naturligtvis icke komma i fråga att beröfva stadsfullmäktige

befogenheten att äfven framdeles besluta om inrättande för staden af

dylika folkbibliotek, utan böra fullmäktige framdeles såsom hittills äga

utan några särskilda föreskrifter fritt bestämma om sitt biblioteksväsen,

såsom de för godt finna. Likaledes skola naturligtvis i Stockholm och

Göteborg, där, såsom jag förut nämnt, folkskoleväsendet utgör en

kommunens gemensamma angelägenhet, ärenden rörande skolbibliotek

fortfarande behandlas på samma sätt som öfriga ärenden rörande folkskoleundervisningen,

hvaremot frågor angående de inom de särskilda

territoriella församlingarna inrättade församlingsbiblioteken böra behandlas

i enlighet med de af mig förut antydda bestämmelserna.

Några ytterligare bestämmelser beträffande församlingsbiblioteken

anser jag ej lämpligen böra genom lag fastslås, då man genom allt

för mycket regiementerande torde äfventyra att hämma bibliotekssakens

framgång. -Bättre synes mig vara att för statsbidrags erhållande föreskrifva

de villkor, som anses erforderliga till vinnande af garanti för,

att statens medel komma till rätt användning, och att biblioteksrörelsen

utvecklar sig i en god riktning.

I fråga om formen för de ifrågasatta lagbestämmelserna är jag

med flertalet hörda myndigheter ense därom, att dessa lämpligen böra

gifvas genom ändringar i tillämpliga delar af gällande förordningar om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

I öfverensstämmelse med de af mig nu uttalade åsikter hafva,

såsom jag förut nämnt, inom ecklesiastikdepartementet uppgjorts förslag

till lagar i det ämne, hvarom nu är fråga. Jag torde angående

desamma böra framhålla, att, för undvikande af onödig upprepning,

ansetts ändamålsenligt att i sammanhang med stadgande om biblioteksstyrelses

utseende intaga bestämmelse därom, att för sådan styrelse skall

i tillämpliga delar gälla hvad om skolråd finnes i vederbörande förordningar

föreskrifvet.

Jag anhåller att härefter få öfvergå till det af mig först omförmälda

ärendet eller frågan, om och på hvilka villkor statsbidrag bör

lämnas till folkbibliotek.

Beträffande folkbibliotekens gagn hafva alla, som yttrat sig i

ärendet, enstämmigt framhållit deras stora betydelse för folkupplysningen.

De skäl, som härför anförts, äro af svenska sällskapet för

nykterhet och folkuppfostran uttryckta sålunda:

Folk
bibliotekens
gagn.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Sällskapet hölle före, att i samma mån som fulla politiska rättigheter

öfverginge till allt bredare folklager, måste det för samhällets

lugna och jämna utveckling varda allt nödvändigare, att dessa genom

tillräckliga kunskaper vunne nödig politisk erfarenhet och mognad.

Såsom ett godt medel för detta syfte vore folkbiblioteken att betrakta,

icke blott därför, att deras böcker tillförde läsarne direkta kunskaper i

hvarjehanda ämnen och därmed ökad omdömesförmåga, utan äfven därigenom

att de kunde förädla dem, stärka deras fosterlandskärlek och

höja dem i sedligt hänseende. Icke blott den särskilt härå riktade

litteraturen utan äfven den historiska och skönlitterära medverkade

härtill. Ja, i viss mån kunde det sägas om all god, intresseväckande

litteratur. Ty all sådan vore ägnad att motarbeta och undanröja

frestelser till sysslolöshet och skadliga tidsfördrif, bland hvilka i all

synnerhet torde vara att bemärka värdshuslifvet med dess vanliga följder:

dryckenskap och osedlighet, dessa farliga fiender till ett sundt och

lyckligt familje- och samhällslif. Sådana böcker vore äfven de bästa

kämparne mot den myckna så väl till innehåll som form usla kolportagelitteratur,

som bland både de uppväxande och vuxna så lätt fuune sin

kundkrets och som nog borde tagas med i räkningen, då man sökte

efter orsakerna till den ungdomens råhet och förvildning, som flerstädes

framträdde. Slutligen läge nog ock i öppen dag, att det för ett lands

näringslif hade den största bet}rdelse, att de näringsidkande klasserna

genom studier blefve alltmera hemmastadda i sina fack. För att ett

land skulle kunna hålla ut i den skarpa konkurrensen med andra länder,

läge det synnerligen stor vikt därpå, att, jämte det fackstudierna därinom

gjordes djupare och mera omfattande, den allmänna bildningsnivån

höjdes och därmed äfven åstadkommes ett förstärkande af intresset

bland fackmännen att på det mest rationella sätt inom alla

områden göra landets naturliga tillgångar fruktbärande. Då genom

folkbiblioteken en betydlig teknisk kunskap genom tillhandahållande af

hithörande litteratur kunde utbredas, torde de alltså äfven för näringslifvet

vara af stor betydelse. Dessa synpunkter torde vara tillräckliga

för att ådagalägga, att folkbibliotek ägde en stor betydelse för samhället.

De kunde bidraga till ökandet af nationens välstånd, af dess

politiska erfarenhet, dess fosterlandskärlek och sedliga kraft. De summor,

som nedlades på folkskolor och andra bildningsanstalter liksom

på föreläsningsverksamhet för den stora allmänheten, torde först genom

goda folkbibliotek kunna blifva fullt fruktbärande. Den läskunnighet

och de kunskaper, som i skolan förvärfvades, erhölle endast då eu

verklig betydelse för lifvet, om de utgjorde grunden för fortsatta stu
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

dier af undervisande och fostrande litteratur; och huru intresseväckande,

uppryckande och lärorik en populär föreläsning'' än kunde vara, vore

det dock icke sagdt, att den gåfve samma behållning, som en väl och

lättfattligt skrifven bok i samma ämne kunde bereda den vetgirige

läsaren. Oemotsägligt torde emellertid vara, att, jämte våra skolor,

folkbiblioteken och föreläsningarna måste anses vara de nödvändiga

medlen för folkundervisningens ändamålsenliga fullföljd.

And besvarande af spörsmålet, huruvida statsunderstöd bör lämnas

åt folkbiblioteken, har allenast Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Skaraborgs län ställt sig afvisande. Alla öfriga tillstyrka, att staten

till befrämjande af folkbibliotekens verksamhet lämna dessa ekonomiskt

stöd. De skäl, som härför anförts, äro i hufvudsak följande.

Oriktigt vore utan tvifvel att i de elementära kunskaper, som

folkskolan meddelade, se det mål, med hvars ernående staten uppfyllt

sin plikt såsom folkuppfostrans ledare. Så länge man ej satte den

ungdom, som nyss kommit ut i lifvet, liksom äfven de till mognare år

komna i tillfälle att på egen hand genom läsning underhålla och utveckla

sina kunskaper från skolan, vore de stora kostnader, som af

stat och kommun nedlades på barnens skolundervisning, ett till stor

del ofruktbart kapital. Att göra detta kapital fruktbärande vore en

uppgift af den vikt, att dess lösning borde ingå i hvarje plan för en

folkuppfostran, och understödjandet af folkbiblioteken, som borde innehålla

för olika åldrar lämplig litteratur, vore därför af statsintresset

synnerligen påkalladt. Det förfall, hvari sockenbiblioteken råkat, berodde

dels på bristande medel för deras förseende med lämplig litteratur,

dels på dålig ledning. Därest statsbidrag till folkbiblioteken lämnades,

skulle dessa kunna för framtiden bibehållas i ett tidsenligt skick, och

genom de villkor, som fästes vid statsanslaget, skulle kunna öfvervakas,

att folkbiblioteksrörelsen ej insloge på mindre riktiga banor. Staten

hade redan genom beviljande af anslag till fortsättningsskolor, folkhögskolor

och arbetareföreläsningar behjärtat sin skyldighet såsom folkuppfostrare

på ett högre stadium än folkskolans. Folkbibliotekens uppgift

vore i mycket likartad med arbetareföreläsningarnas. I fråga om

föreläsningarna gällde det i själfva verket i ännu högre grad än i

fråga om folkskolorna, att de på dem nedlagda penningarna först då

bleive riktigt fruktbärande, då möjlighet bereddes åhörarne att genom

själfstudier intränga i de ämnen och frågor, för livilka deras intresse

genom någon föreläsning blifvit väckt. Under nuvarande förhållanden

hotade dessa populära föreläsningar att nedsjunka från allvarliga bild
-

Statsbidrags

behöflighet och

lämplighet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

ningsmedel till endast, en förevisning af roande bilder med åtföljande

förklaringar. Folkbiblioteken vore ock ett lättare tillgängligt bildningsmedel

än föreläsningarna, hvilka endast med långa mellanrum återkomma,

och bvilkas besökande ofta genom långa afstånd försvårades.

Vårt land vore i mycket ett förgångsland på folkundervisningens område,

men i afseende å folkbiblioteken vore vi efterblifna, då i våra

grannländer numera statsunderstöd för ändamålet lämnades. Då emellertid

det gagn, sådana boksamlingar kunde göra samhället i dess helhet,

berodde på det intresse, medborgarna visade för saken, och hela

folkbiblioteksväsendet måste uppbäras af ett allmänt utbredt lefvande

kun sk ap sbegär, vore ej lämpligt, att bibliotek upprättades uteslutande

på statens bekostnad, utan syntes statens intresse af tolkbiblioteks upprättande

och vidmakthållande bäst befrämjas genom att understödja

enskildas, kommuners, föreningars med fleres företagsamhet på detta

område.

För sitt afstyrkande har Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande

i Skaraborgs län såsom skäl anfört, att det här gällde ett rent kommunalt

intresse, och att statens mellankomst skulle verka hindrande

för en framgångsrik kommunal självstyrelse. Genom statsanslag finge

man endast åter eu redan erlagd skatt. Finge biblioteken vara en ren

kommunalangelägenhet, blefve visserligen kommunalskatten större, men

skatten till staten minskades i motsvarande grad, och en mängd af

statsbidragets beviljande framkallade förvaltningsbestyr och däraf föranledda

kostnader skulle undvikas. Statsutgifterna för ändamalet skulle

säkerligen blifva alltför störa. Siffran kunde knappast sättas lägre än

200,000 kronor årligen, om något skulle uträttas på ett betydligare

antal orter.

Jag är, lika med alla dem, som i ärendet yttrat sig, lifligt öfvertygad

om, att folkbiblioteksväsendet, rätt organiseradt, är af synnerligen

stor betydelse för folkbildningens befrämjande, och jag instämmer

till fullo i de skäl, som anförts för, att staten bör lämna bidrag till

dessa biblioteks upprätthållande. Intresset för desamma är för närvarande

stort, och jag anser synnerligen lyckligt, om staten genom

bidrags beviljande kan gifva fart åt den pågående rörelsen samt reglerande

ingripa, på det denna må hindras att komma på afvägar. Den

uttalade åsikten, att folkbiblioteken böra helt och hållet lämnas att bero

af kommunerna, kan jag sålunda icke biträda. Erfarenheten af de

gamla sockenbiblioteken har tillräckligt tydligt ådagalagt, att statens

ingripande är behöflig!, och, lika väl som staten under vissa villkor

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11. 15

lämnar bidrag till andra folkbildningsanstalter, kan staten anses böra

understödja folkbiblioteken, då ju dessa kafva till ändamål att bereda

tillfälle att genom själfstudier vidmakthålla och. utvidga kunskaper, som

förvärfvats vid andra redan statsunderstödda anstalter. Kostnadsfrågan

torde nog ej heller, såsom jag anhåller framdeles få visa, behöfva taga

så stora proportioner, som förutsatts af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Skaraborgs län.

Angående hvilka slag af folkbibliotek, som borde komma i åtnjutande

af statsunderstöd, hafva de allra flesta förordat, att understöd

lämnas åt de af kommunerna anordnade fasta biblioteken. Dit räknas

skolbiblioteken, hvilkas stora betydelse starkt betonats. Svenska nykterhetssällskapet

har beträffande dessa framhållit, att, om man ville söka

höja läslusten och kärleken till boklig bildning hos ett helt folk, vore

det till dess ungdom, man i första hand måste vända sig, och målet

blefve aldrig nådt, förrän en vid unga år för bokläsning vunnen generation

hunnit växa upp till mogen ålder. Det vore ur denna synpunkt,

som skolbibliotekens betydelse blefve så oerhördt stor, och som anskaffandet

af ett godt urval verkliga ungdomsböcker ej nog kunde

behjärtas. Till sann bildning hörde icke i första rummet stora kunskaper.

Dit hörde väsentligast sinnets ädelhet, en god och upphöjd

karaktär. Denna skulle grundas i ungdomen, och därvid kunde goda

ungdomsböcker göra den allra största nytta. De kunde genom sina

lifsbilder göra inbillningskraften rik utan att gifva den herraväldet,

viljan stark utan att den förhärdades, hjärtat varmt och friskt utan

att det sloge öfver till känslosamhet. De kunde öppna ögonen icke

blott för fosterlandets och hembygdens natur utan äfven väcka och

nära känslan af samhörighet med vårt folks lif i gångna tider och i

den nuvarande, en känsla, som för sin näring behöfde mer än fosterländska

fester och skolans historieundervisning. Ju starkare denna

känsla vore, desto starkare vore fosterlandskärleken. Goda ungdomsböcker

bringade barnen ljus, friskhet, glädje, allvar, intressen, bidroge

därigenom till deras harmoniska utveckling och därmed till att skydda

dem från felsteg och förvillelser.

Ett skolbibliotek borde emellertid ej uteslutande innehålla böcker,

afsedda för lärjungarna, utan äfven litteratur, som kunde vara lärarne

till gagn vid undervisningsarbetet. För ett par mansåldrar sedan sattes

ganska allmänt folkskolelärarens liufvudsakliga uppgift däruti, att han

skulle vara läxförhörare samt på sin höjd därjämte äfven läxförberedare.

Numera ställde man på honom vida större kraf; man fordrade, att han

Hvilka slag af

biblioteki som

böra af staten

understödjas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

skulle verka utvecklande och uppfostrande på sina lärjungar, och för

detta ändamål begärde man, att han skulle meddela en åskådlig och

intresseväckande undervisning. Men härför kräfdes vid sidan af de

korta och sammanträngda läroböckerna äfven andra och rikare hjälpmedel;

en lärare utan sådana vore eu soldat utan vapen, en arbetare

utan redskap.

Vidare borde understöd naturligtvis lämnas till sockenbiblioteken,

som vore till antalet de flesta och äfven afsedda för den största delen

af landets befolkning, hvarjämte de redan af gammalt genom folkskoleinspektionen

varit föremål för uppmärksamhet från statens sida och i

viss mån underkastade statsmyndigheternas kontroll. Dessa bibliotek

befunne sig ock i stort sedt i ett tillstånd af bedröfligt och snar hjälp

kräfvande förfall. Med sockenbibliotek vore jämförliga stadsbibliotek

och för samling sbibliotek.

De flesta af de hörda myndigheterna och sällskapen hafva tillstyrkt,

att statsunderstöd skulle lämnas äfven åt på enskildt initiativ

tillkomna fasta folkbibliotek såsom bruks-, fabriks-, arbetare- och föreningsbibliotek,

hvilka liksom sockenbiblioteken afsåge den allmänna folkbildningens

höjande. Åtskilliga hafva dock yttrat betänkligheter häremot

och därvid särskildt framhållit svårigheten att öfver sådana bibliotek

öfva nödig kontroll. Svenska nykterhetssällskapet har framhållit, att

sistnämnda bibliotek närmast afsåge att tillgodose arbetareklassens allt

starkare framträdande bildningsbegär och bildningsbehof. Ingenting

kunde vara för en lugn och lycklig samhällsutveckling mera gynnsamt,

än att sagda så manstarka klass, .hvars inflytande i allt högre grad

måste komma att göra sig gällande, bereddes lätta tillfällen att öka

sina insikter och vidga sina vyer, och då arbetarne skälfva, ej sällan

härvid understödda af sina arbetsgivare, utvecklat en liflig verksamhet

för att bereda sig de hjälpmedel härför, som för dem afsedda bibliotek

erbjöde, kunde det icke ifrågasättas, att ju icke ock staten borde känna

sig uppfordrad att i deras sträfvande räcka dem en hjälpande hand.

Sällskapet ansåge därför, att äfven svenska staten, liksom de utländska

stater, som gåfve penning- eller bokunderstöd till folkbiblioteken, borde

i möjlig mån gifva äfven detta slags bibliotek sitt understöd.

I fråga om de så kallade vandring sbiblioteken, som äro afsedda

ätt kringsändas från ort till annan, har styrelsen för svenska sällskapet

för nykterhet och folkuppfostran, med kvilket Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kronobergs och Norrbottens län, domkapitlen i

Uppsala och Visby samt sex folkskoleinspektörer instämt, väl erkänt

dessa biblioteks stora betydelse och synnerliga lämplighet, särskildt för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

mera aflägset liggande delar af vårt land, men då de enligt sällskapets

åsikt genom sin säregna beskaffenhet näppeligen kunde hänföras under

rubriken »sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar», har sällskapet

icke kunnat finna dem tillhöra de slag af sådana, om hvilkas

understödjande Riksdagen väckt fråga.

Två reservanter inom nämnda styrelse och de flesta öfriga, som

yttrat sig i ärendet, hafva emellertid uttalat en motsatt åsikt. Nämnda

reservanter hafva härom anfört följande.

Ett hufvudsyfte vid fördelningen af ett eventuellt statsanslag för

folkbiblioteken borde vara, att bidrag lämnades ej blott till stora och

lifskraftiga, i jämförelsevis förmögnare; kommuner redan förefintliga

bibliotek, från hvilka ansökningar väl närmast kunde väntas inkomma,

utan att äfven fattigare och mera vid sidan af de stora kulturvägarna

belägna kommuners behof af högre bildningsmedel tillgodosåges. För

glest befolkade skogsbygder — såsom större delen af Norrland — och

sönderskurna skärgårdar erfordrades andra anordningar än annorstädes.

Kommunerna hade ej alltid något gifvet- centrum, någon plats, lämplig

för ett fast sockenbibliotek. Om man här ville främja annan bokläsning

än den kringvandrande kolportageromanförsäljare medförde, måste man

använda vandringsbibliotek, d. v. s. små boksamlingar, förvarade i

särskild! afpassade lådor, hvilka på lämpliga mellantider flyttades från

by till by. De betänkligheter, som styrelsen för svenska sällskapet

för nykterhet och folkuppfostran hyste mot att räkna dylika småbibliotek

till i riksdagsskrifvelsen omnämnda »sockenbibliotek och med dem jämförliga

boksamlingar», kunde reservanterna icke dela. Det utmärkande

för ett därtill liänförligt bibliotek kunde ej vara, att det vore fast; så

hade ej heller styrelsen direkt förklarat, hvilket gjorde, att ambulatoriska

bibliotek inom eu och samma kommun möjligen skulle kunna

inräknas bland de bibliotek, som enligt dess mening borde komma i

åtanke vid eventuella statsanslags fördelning. Men man borde, syntes

det reservanterna, gå längre och uttryckligen medtaga vandringsbibliotek

i allmänhet, alldenstund de hade till uppgift att, där förhållandena så

kräfde, supplera de fasta biblioteken. Reservanternas uppfattning härutinnan

bestyrktes för öfrigt af den erfarenhet, som redan i vårt land

vunnits om vandringsbibliotekens användbarhet och stora nytta. De

syntes för öfrigt vara fullt ut lika »jämförliga» med de fasta biblioteken

som de arbetare- och fackföreningsbibliotek, hvilka medtagits i förteckningen

på de bibliotek, som vid statsanslags fördelning borde kunna

ifrågakomma.. . t

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Slutligen har framhållits, att med folkbibliotek kunna i viss mån

likställas biblioteken i kaserner och å lägerplatser, som hade eu synnerligen

viktig uppgift att fylla, men att, då dessa boksamlingar sorterade

under landt- och sjöförsvarsdepartementen och deras upprättande och

förkofran vore en uteslutande statsangelägenhet, de icke syntes kunna

räknas till de »folkbibliotek)), som Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse

åsyftat.

Till de bibliotek, som enligt min tanke böra af staten understödjas,

räknar jag i främsta rummet församlingsbiblioteken, med hvilket

namn jag, såsom förut nämnts, afser sådana bibliotek, som inrättats,

eller ägas af församlingarna, och till hvilka jag — utom i Stockholm

och Göteborg — äfven räknar skolbibliotek, såväl för lärare som lärjungar.

Betydelsen af lärjungebiblioteken anser jag ej kunna skattas nog*

högt. Be utgöra enligt min tanke ett nödvändigt supplement till folkskoleundervisningen

och lämna barnen under god ledning tillgång till

en för deras utvecklingsståndpunkt lämplig litteratur, hvarigenom läslusten

hos dem uppmuntras, de vänjas vid boklån och sporras till att,

sedan de lämnat skolan, genom anlitande af församlingsbiblioteken för

de äldre skaffa sig tillgång till böcker, som äro lämpliga för fortsatt

själfstudium. Skolbiblioteken anser jag desslikes böra innehålla litteratur,

lämpad för folkslcolelärarne, då dessa genom att efter genomgången

lärokurs kunna på egen hand utvidga sitt vetande hindras att hemfalla

åt slentrian, lättare bibehålla intresset för sitt viktiga kall och bättre

sättas i stånd att göra undervisningen lefvande och intresseväckande.

Församlingsbiblioteken för de äldre synas mig böra innehålla ej

allenast böcker, lämpliga för en till mogen ålder kommen läsekrets,

utan äfven litteratur, afpassad efter smaken hos den uppväxande ungdom,

som redan lämnat skolan. Lusten för själfstudier torde, såsom erfarenheten

gifvit vid handen, vara störst i åldern omkring 20 år, och.

skulle församlingsbiblioteken vara i saknad af för denna ålder lämpliga

böcker, är fara värdt, att de goda ansatser till anlitande af biblioteken,

som bibragts ungdomen under skolåldern, komme att i många fall för

den mognare åldern leda till jämförelsevis små resultat.

De i vissa städer genom stadsfullmäktiges försorg inrättade folkbibliotek

anser jag ej böra tilldelas understöd af allmänna medel. Dessa

stadsbibliotek äro af den omfattning och åtnjuta af kommunerna så

stora anslag, att det jämförelsevis obetjulliga statsbidrag, som skulle

kunna ifrågakomma, icke för dem torde hafva någon betydelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sammansatta Stats- (och Lagjutskottets Utlåtande N:o 11.

Af de på enskildt initiativ tillkomna biblioteken anser jag vissa,

nvilka i fråga om omfattningen af sin verksamhet kunna anses vara

likställda med församlingsbiblioteken, böra af staten understödjas, dock

endast under villkor att desamma fylla de fordringar, som ställas på

församlingsbiblioteken och hvartill jag längre fram skall återkomma.

Hit räknar jag s, k. föreningsbibliotek, eller sådana, som inrättats

och handhafvas af någon förening, såsom arbetare-, fackförenings-,

nykterhetsföreningsbibliotek och andra dylika.

Däremot anser jag af enskilda personer eller industriella bolag

upprättade bibliotek icke böra komma i åtnjutande af statsunderstöd.

De förra äro synnerligen svåra att kontrollera och torde ofta nog äga

karaktären af s. k. lånbibliotek, livilkas innehafvare drifva rörelse genom

utlånande af böcker mot betalning. Bolagens bibliotek sakna vanligen

den tillgänglighet för allmänheten, som måste uppställas såsom fordran

på ett statsunderstödt bibliotek, i det de gemenligen äro afsedda endast

för den i bolagens tjänst anställda personalen.

Hvad vandringsbiblioteken beträffar, anser jag dessa hafva sin

stora betydelse för orter, där på grund af gles befolkning eller svåra

kommunikationer ett fast bibliotek ej skulle göra motsvarande nytta,

hvarför jag, som till fullo instämmer med dem, hvilka anse dessa bibliotek

väl kunna inbegripas bland de med sockenbibliotek jämförliga boksamlingar,

som i Riksdagens af mig förut omförmälda skrifvelse afses,

finner statsbidrag böra kunna beviljas jämväl för sådana bibliotek, såvida

desamma äro upprättade af centrala föreningar. De af vissa landsting

inrättade vandringsbiblioteken torde däremot icke böra erhålla del

af det ifrågasatta statsunderstödet.

Frågan om understöd åt biblioteken i kaserner och å lägerplatser

torde ej böra i detta sammanhang upptagas till bedömande, då dessa

bibliotek hufvudsakligen tillhöra staten.

Rörande den form, under hvilken statsunderstödet borde lämnas,

har annat än kontant bidrag ifrågasatts allenast af en folkskoleinspektör,

som anser, att understödet borde utgå antingen i penningar eller i

form af nedsatta bokpris.

För min del håller jag före, att statsunderstöd till ifrågavarande

bibliotek bör utgå allenast såsom kontanta bidrag. Ofriga förfaringssätt,

såsom t. ex. att gratis eller till nedsatt pris tillhandahålla lämpliga

böcker, skulle innebära betydlig omgång, föranleda stort arbete för den

centrala myndighet, som närmast skulle verkställa understödens

Statsunderstödets

form.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Statsbidragets

fördelning

och belopp.

20 Sammansätta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

lande, samt medföra kostnader, som onödigtvis skulle tynga på det

ifrågasatta statsanslaget.

I fråga om statsbidragens fördelning och belopp har så godt som

samstämmigt uttalats, att detta bör utgå för de särskilda biblioteken.

Endast Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län och

en folkskoleinspektör framhålla lämpligheten af, att understöden tilldelas

församlingarna, oberoende af de därinom befintliga bibliotekens

antal.

Alla hafva varit ense därom, att statsunderstödet bör stå i visst

förhållande till det belopp, som på annan väg står till ett biblioteks

förfogande. De flesta mena, att lika stort belopp som statsunderstödet

skall af kommun eller enskilda tillskjutas. En folkskoleinspektör anser,

att staten bör bidraga med två tredjedelar af kostnaden samt kommunen,

som anskaffar lokal och inredning äfvensom aflönar bibliotekarie,

med en tredjedel. Tre folkskoleinspektörer anse,att i fråga om skolbiblioteken

staten bör bidraga med dubbelt mot kommun. En annan

folkskoleinspektör slutligen anser, att staten bör tillsläppa allenast

hälften mot kommun eller enskilda. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Uppsala län och två folkskoleinspektörer fordra för statsbidrags

beviljande garanti för kommunens eller enskildas bidrag under

fem år. En annan inspektör förutsätter dylik garanti för fem till tio

år, om statsbidrag skulle beviljas för tre år åt gången.

De allra flesta hafva uttalat sig för årligen återkommande anslag.

Sällskapet för nyttig folkläsnings spridande inom Karlstads stift och eu

folkskoleinspektör hafva förordat anslags beviljande för tre år i sänder,

och en annan dylik inspektör har som sin åsikt framhållit, att ett större

anslag för en gång vore till mera gagn än årligen återkommande mindre

bidrag. Utom de årliga anslagen har af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Hallands län och sju folkskoleinspektörer ifrågasatts särskild!

anslag vid biblioteks nyinrättande. Detta belopp har föreslagits till

100 eller 200 kronor.

Under det att sällskapet för nyttig folkläsnings spridande inom

Karlstads stift vill fixera det årliga statsunderstödet till 50 kronor,

hafva öfriga ansett, att beloppets storlek bör för hvarje särskild! fall

bestämmas. Därvid har emellertid nästan undantagslöst förordats, att

ett maximum för statsanslaget fastslås. Rörande dettas belopp hafva

olika åsikter uttalats. Flertalet har förenat sig med svenska nykterhetssällskapet,

att statsanslaget bör till hvarje bibliotek utgå med högst

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

200 kronor. Andra hafva föreslagit mindre belopp. Det lägsta eller

50 kronor, ifrågasattes af Eders Knngl. Maj:ts befallningshafvande i

Jönköpings län och en folkskoleinspektör. Den inspektör, som föreslagit

bidrags beviljande för tre år i sänder, anser detta böra bestämmas till

högst 50 kronor för hvarje år. Tre folkskoleinspektörer föreslå olika maximibelopp

för de olika biblioteken: för skolbibliotek 50 kronor och för

öfriga bibliotek 100 kronor. Två af dessa inspektörer anse dock, att

bibliotek vid större skolor äfven borde kunna tilldelas 100 kronor.

Bibliotekarien vid Lunds universitetsbibliotek, som jämväl föreslagit

200 kronor, framhåller emellertid såsom lämpligt, att regeringen icke

blefve absolut bunden i fråga om maximibeloppets storlek, utan berättigades

att i undantagsfall öfverskrida detsamma, ty tillfällen kunde

helt visst inträffa, då sådant vore motiveradt, till exempel därest det

vore fråga om upprättande af bibliotek på ort, där sådant syntes särskild!

behöflig!. Häremot anför svenska nykterhetssällskapet, att ett

maximum af 200 kronor måste anses så högt tilltaget, att det ej finge

öfverskridas. Då det motsvarades af en minst lika stor summa, som den

sökande anskaffat, och sålunda 400 kronor på en gång blefve disponibla

för ifrågavarande bibliotek samt anslaget dessutom efter ett eller annat

år kunde förnyas, måste sällskapet anse, att clet vore väl sörj dt äfven

för det af bibliotekarien i Lund omnämnda fall.

Bestämmandet af ett minimibelopp för statsbidraget har af de

flesta antingen ej ifrågasatts eller direkt afstyrkts. Sällskapet för nyttiga

kunskapers spridande, bibliotekarien vid Lunds universitetsbibliotek och

en folkskoleinspektör föreslå emellertid, att statsbidraget ej skulle utgå

med mindre än 50 kronor. Föreningen Heimdal anser minimibeloppet

böra vara 40 kronor, domkapitlet i Lund 30 kronor, tio folkskoleinspektörer

25 kronor och en sådan inspektör 10 kronor. Eu inspektör

förmenar detta sistnämnda minimum böra för skolbibliotek höjas till 20

kronor, en annan att det för dylika bibliotek bör sänkas till 5 kronor.

Föreningen Heimdal anser, att en alltför långt drifven sönderstyckning

af statsunderstödet skulle minska dess effektivitet, i det att erfarenheten

gåfve vid handen, att ett eller annat tiotal af kronor — de periodiska

anslag, som flertalet enbart kommunalunderstödda sockenbibliotek i

regeln fått nöja sig med — ej på långt när varit tillräckligt för att

trygga deras lifskraft och utvecklingsmöjligheter. Svenska mfleterhetssällskapet

finner det olämpligt, att eu minimigräns fastställes, då detta

kunde verka för syftet hämmande. Sattes minimisumman af statsunderstöd

till 40 kronor och en kommun, inom hvilken frågan vore ny

och intresset svagt, bestämde ett något mindre belopp, skulle den alltså

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.

icke kunna bli delaktig af statsunderstöd. Och dock skulle den, om

sådant erhö lies, kunna förskaffa sig åtskilliga värdefulla böcker. Dessa

skulle kunna öka läslusten och höja intresset, som därmed ock skulle

kunna bli i stånd att sporra den måhända fattiga kommunens ansträngningar

för bibliotekets utvidgande. Detta borde ock vara ett säkrare

sätt för åstadkommande af en vidsträcktare utbredning och en kraftigare

utveckling af folkbibliotek än att genom statsunderstödets fixerande

till 40 kronor söka tvinga kommunerna att höja sina årsanslag till

åtminstone denna summa. Funnes icke intresset att gorå några nämnvärda

uppoffringar för sockenbibliotek, torde det ej kunna väckas af

utsikten till statsunderstöd. Åtminstone lämnade icke ett fixerande af

minimibeloppet någon garanti för, att sockenbibliotekens lifskraft och

utvecklingsmöjligheter blefve tryggade.

Universitetsbibliotekarierna i Uppsala och Lund samt sällskapet

för nyttiga kunskapers spridande hafva uttalat sig för, att alla kommuner

ej skulle hafva lika rätt till statsbidrag, utan att detta företrädesvis

skulle tilldelas dem, som läge aflägset och vore behöfvande,

under det större stadssamhällen och förmögnare landskommuner, som

kunde bekosta sina bibliotek helt och hållet själfva, ej borde vid ett

eventuellt anslags fördelning'' komma i åtanke. De båda bibliotekarierna

framhålla emellertid vanskligheten af att bestämma, hvilka kommuner

som borde betraktas såsom aflägsna eller behöfvande. Bibliotekarien i

Uppsala föreslår, att bestämmanderätten härom, utan på förhand gifna

föreskrifter, helt och hållet lägges i regeringens hand.

Gentemot det sålunda framställda förslaget till statsunderstödets

begränsning har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärareförening

framhållit, att enligt centralstyrelsens uppfattning ett sådant

sätt vore i hög grad olämpligt och opraktiskt. Statens befrämjande af

biblioteksrörelsen skulle därigenom få karaktären af ett slags fattigunderstöd

och följaktligen blifva alldeles olikartadt med dess verksamhet

för befordrande af andra samhälleliga bildningsmedel: folkskolorna,

folkhögskolorna, de populärvetenskapliga föreläsningarna m. fl. Från

understöds erhållande skulle dessutom i så fall förmodligen blifva uteslutna

alla bibliotek, som ej tillhörde kommuner, och af kommunala

bibliotek komme just de att lämnas utan uppmuntran, hvilka — i händelse

sådan kunde erhållas — ägde förutsättningar att utveckla sig

kraftigast och att tjäna såsom föredömen för andra. Någon norm, efter

hvilken de bidragssökande kommunernas medellöshet skulle kunna på

ett tillfredsställande sätt bedömas, torde för öfrigt icke vara möjlig att

utgrunda.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:0 11.

Beträffande biblioteksanslagets fördelning vill jag ansluta mig till

den mening, som uttalats af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

Jönköpings län och en folkskoleinspektör, nämligen att understöd tillerkännes

de olika skoldistrikten eller församlingarna, oberoende af antalet

inom desamma befintliga bibliotek. Som skäl härtill vill jag anföra,

förutom större öfverskådlighet och större möjlighet att beräkna erforderliga

kostnader, att det synes mig, som om de kommuner, hvilka

förmå anslå medel till ett flertal bibliotek, äro mindre i behof af statens

hjälpande mellankomst, samt att en dylik föreskrift omöjliggör försök

att genom upprättande af ett flertal mindre bibliotek förskaffa sig större

statsbidrag än om boksamlingarna, måhända till fromma för sitt ändamål,

äro sammanförda på ett enda ställe. Däremot anser jag, att det

bör vara vederbörande biblioteksst}?relse obetaget att efter godtfinnande

fördela erhållet statsbidrag mellan de olika biblioteken inom skoldistriktet

eller församlingen. På samma sätt som skoldistrikt och församlingar

anser jag i detta fall lokala föreningar böra betraktas. Beträffande

åter de af centrala föreningar upprättade vandringsbiblioteken, sjmes

mig lämpligast, att hvarje dylik förening tillerkännes statsbidrag beroende

af omfånget af dess verksamhet i nu berörda afseende. Ansökningar

i sådant syfte hafva ock ingifvits af föreningarna Folkbildningsförbundet,

Västra Sveriges folkbildningsförbund och Sydöstra Sveriges

folkbildningsförbund.

Liksom de flesta, som i ärendet yttrat sig, anser jag, att statsbidraget

ej bör öfverstiga det belopp, som på annan väg står till vederbörandes

förfogande. Uppbäres ej biblioteksrörelsen af sådant intresse,

att man ikläder sig någon uppoffring för ändamålet, lärer ej statens

mellankomst kunna medföra varaktigt gagn, och den af mig nu uttalade

principen är redan i ett flertal fall tillämpad, särskild! med afseende å

anslagen till föreläsningar för arbetsklassen, hvilka ju tjäna samma

ändamål som folkbiblioteken.

För hvarje år beviljade mindre bidrag anser jag vara att föredraga

framför en för en gång beviljad större summa. Det senare

alternativet möjliggör visserligen anskaffande omedelbart af ett större

antal böcker, men innebär ingen garanti för, att biblioteket framdeles

genom nya bokförvärf hålles i tidsenligt skick. Att vid nyupprättande

af bibliotek bevilja ett särskild! understöd vid sidan af det årliga bidraget

anser jag olämpligt, såsom utgörande en förmån, däraf de kommuner,

som, måhända med stora uppoffringar, redan inrättat tillräckligt

antal bibliotek, ej skulle komma i åtnjutande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

För att ej summan af statsbidragen må stiga till för stort belopp,

torde vara nödvändigt att bestämma ett maximum för statsbidraget.

I fråga om storleken af detta maximum bär jag varit något tveksam.

Fn bel del olika belopp kafva föreslagits. Det största, 200 kronor,

synes mig väl högt, och skulle för statsverket betyda en afsevärd årlig

utgift. Det lägsta föreslagna, 50 kronor, är måhända väl lågt för att

kunna medföra nöjaktig verkan. Jag tror mig därför nu, innan någon

erfarenhet föreligger om huru ett eventuellt statsanslag skulle komma

att verka, ej böra föreslå mer än 75 kronor. Om skoldistrikt eller

förening på annat sätt åstadkommer samma summa, blifva sålunda för

ett år 150 kronor disponibla, ett belopp, som jag anser någorlunda

tillräckligt för ändamålet. Förslaget, att fastställ dt maximibelopp skulle

kunna för vissa fall öfverskridas, anser jag mig ej böra förorda.

I fråga om statsbidragets minimibelopp instämmer jag med dem,

som anse, att ett djdikt ej bör bestämmas. Fastmera torde, utsikten

till ett, om ock ringa, statsbidrag verka sporrande för de i ekonomiskt

afseende mindre lyckligt lottade kommunerna att förskaffa sig bibliotek,

som, ehuru till eu början obetydliga, dock genom åtnjutande under ett

flertal år af bidrag från kommunen och staten skulle kunna komma att

någorlunda motsvara sitt ändamål.

Likaledes anser jag olämpligt att från statsunderstöd utesluta vissa

kommuner på grund af deras större ekonomiska bärkraft. Utom svårigheten

att bestämma, hvilka vore att räkna till dessa, skulle därigenom

införas en grundsats, som icke förut blifvit för statens folkuppfostrande

verksamhet tillämpad. Om maximibeloppet sättes , så lågt som till 75

kronor, torde, ej heller den föreslagna inskränkningen komma att få alltför

stor betydelse.

Till frågan om storleken af det statsbidrag, som bör tillerkännas

centrala föreningar för upprättande af vandringsbibliotek, torde jagframdeles

få återkomma vid behandlingen af en annan sida af dessa

föreningars verksamhet.

VUlkoren för

åtnjutande af

statsbidrag.

Angående villkoren för erhållande af statsbidrag för folkbibliotek

hafva en hel del olika bestämmelser föreslagits. I några af de afgifna

yttrandena har ock framhållits, att ej för stränga villkor borde föreskrifvas,

då biblioteken genom alltför mycket reglementerande endast

skulle hämmas i sin verksamhet.

De allra flesta äro ense därom, att biblioteken skola stå under

en styrelse, som handhar deras angelägenheter, sköter bokinköpen m. m.

Angående styrelsens sammansättning hafva uti de i detta ärende afgifna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande dsko 11. 25

utlåtandena de mest olika åsikter uttalats. Dessa öfverensstämma i

liufvudsak med dem, som uttalats i yttrandena uti frågan, om kyrkostämma

eller kommunalstämma borde handlägga ärenden rörande folkbibliotek,

för hvilka uttalanden jag redan redogjort. Svenska nykterhetssällskapet,

med hvilket eu del instämt, uppsätter tillvaron af biblioteksstyrelse

som villkor för statsunderstöd, men anser dock på samma

gång, att intet bör bestämmas om sättet för styrelsens väljande.

En af styrelsen utsedd biblioteksföreståndare har jämväl föreslagits.

Denne skulle med styrelsen deltaga i bestämmandet af bokinköpen

samt under styrelsens öfverinseende sköta den löpande förvaltningen,

hvartill skulle höra hufvudsakligen bokförrådets ordnande

och katalogisering samt förande af lånejournal och räkenskaper. Bibliotekarien

vid universitetsbiblioteket i Uppsala säger sig i frågan om

arfvode åt bibliotekarien, hvilken väl kunde antagas tills vidare nästan

öfverallt blifva folkskoleläraren, vara benägen att se ett af folkbibliotekens

betänkligaste spörsmål. Det vore ej sagdt, att, äfven där arbetet

ställde sig jämförelsevis lättare, synnerligen många skulle vara benägna

att utan särskild ersättning förrätta det, och i den män man genom

sträng reglementering ökade bibliotekariens börda, och i öfrigt, med

bibliotekets stegrade användning, hans eget arbete för detta växte,

kunde han knappast och torde ej heller vara benägen att göra det

utan skälig ersättning. Och ersattes ej hans arbete såsom billigheten

kräfde, tröttnade han eller mottoge ej uppdraget. Skulle åter detta

förhindras genom stegrade kraf på kommunen, så hände, att denna å

sin sida sviktade och tröttnade. Det vore med ögat fäst på denna

fara. som bibliotekarien önskade varna för allt reglementerande af

den art, att det, utan att vara absolut nödvändigt, stegrade bibliotekariens

arbete. Och i det stora hela torde man få gifva noga akt

uppå, att icke den ekonomiska bördan för kommunen genom lön åt

bibliotekarien, anskaffande af lokal och medel till böckers inköpande

blefve så tung, att man därigenom för tvinsot utsatte den sak, som

man velat för hjälpa till nytt lif. Svenska nykterhetssällskapet finner

det fullt befogadt, att arfvode under vissa förhållanden gifves, men

påpekar, att ibland torde lämplig arbetskraft utan ersättning vara att

erhålla, och att på sina håll också arbetet torde blifva för litet, för

att något arfvode borde komma i fråga. Därför borde enligt sällskapets

förmenande intet nämnas om arfvode till bibliotekarien bland villkoren

för statsunderstöd.

Domkapitlet i Lund föreslår, att reglemente för bibliotek och

instruktion för bibliotekarie skola fastställas af domkapitlet.

Bill. till Riksd. Prot■ 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Vidare har föreslagits, att en bestämd bibliotekslokal skall af

kommunen anskaffas på dess bekostnad och af den art, att böckerna

kunna där i god ordning uppställas och deras vårdare utan onödig

svårighet sköta sitt värf. Bristen på egen lokal hade säkerligen i

hög grad medverkat till bibliotekens vanvård och förfall. Det sade

sig nästan själft. att eu boksamling, som förvarades i kyrkan eller

undanskötes i en skräpvrå eller påträngdes en trångbodd skollärare,

hvarken kunde rätt vårdas eller på lämpligt sätt tillgodogöras, ej heller

tillvinna sig den hänsyn och det intresse, som vore nödvändigt för

dess fortbestånd och verksamma lif. Eget hem vore dess första villkor.

Angående bibliotekens tillgänglighet har i allmänhet föreslagits,

att de borde under vissa bestämda tider hållas tillgängliga för allmänheten

antingen kostnadsfritt eller mot låg afgift. Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Stockholms län föreslår öppenhållande eu dag i

veckan och en folkskoleinspektör föreslår en årsafgift af 50 öre. Eu

de! folkskoleinspektörer anse, att skolbiblioteken endast borde vara

tillgängliga för skolungdomen, men däremot kostnadsfritt. Bibliotekarien

vid universitetsbiblioteket i Uppsala anför, att frågan om låneafgifters

upptagande borde helt och hållet öfverlämnas åt skolstyrelsen att afgöra.

Ju mera utlåningen lättades, dess bättre vore det för saken,

och utgifter kunde i många fall bli till hinder. Å andra sidan läge

däld något berättigad^, och det hade visat sig, att en helt låg afgift

stundom verkat som en eggelse, i det för mången eu sak ej finge

något värde, därest den icke förde till någon uppoffring.

Rörande statsbidragets användning anse Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Uppsala län och domkapitlet i Lund, att detta

endast skulle användas till inköp af böcker och inbindning, under det

åtskilliga andra föreslagit, att till dessa ändamål skulle anslås statsbidraget

jämte däremot svarande, på annat sätt anskaffade medel. En

folkskoleinspektör har ansett tre fjärdedelar af alla bidrag böra användas

till bokinköp, en annan att därtill skulle användas tre fjärdedelar af

statsanslaget och däremot svarande belopp.

Man har framhållit, att böcker, som undergräfva religion och

sedlighet, icke böra förefinnas i folkbiblioteken. Vidare har man därifrån

velat utesluta alla agitationsskrifter i politiska och religiösa frågor.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län och en folkskoleinspektör

hafva emellertid ansett det senare olämpligt, då det vore

ytterst svårt att bestämma skillnaden mellan agitationsskrifter och

opartiska framställningar af dagens frågor, Indika ju icke borde undanhållas

folkbibliotekens läsekrets.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 27

Det liar ifrågasatts, att endast sådana böcker skulle få inköpas,

som vore upptagna i en af staten auktoriserad katalog. Mot detta

förslag har emellertid framhållits, att hvarje sådant tvång skulle lägga

eu kraftig hämsko på det enskilda intresset, som vore folkbibliotekens

lifsnerv, att det vore att beklaga, om icke folkbiblioteken satte häraf

intresserade i stånd att få religiösa, politiska och sociala frågor utredda

och sedda från olika synpunkter, att vid all censur ödesdigra misstagkunde

begås, och att folkbiblioteken, såsom de redan fritt utvecklat

sig, alls icke gjort sig förtjänta af något berättigadt klander med afseende

på valet af inköpt litteratur.

Årlig redogörelse till ecklesiastikdepartementet för såväl medelförvaltningen

som bibliotekens verksamhet, åtföljd af förteckning öfver

inköpta böcker, har föreslagits. Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande

i Värmlands län anser, att redogörelsen bör insändas till Eders

Kung!. Maj:ts befallningshafvande, som skulle hafva att, efter vederbörande

folkskoleinspektörs hörande, insända den till ecklesiastikdepartementet.

Bibliotekens försäkring emot brandskada har jämväl föreslagits

som villkor för statsbidrag. Svenska nykterhetssällskapet anser denna

fråga kunna utan risk öfverlämnas åt vederbörandes på eget intresse

beroende tillvägagående, men påpekar, hurusom nog fall ändå kunna

förekomma, där ett dylikt villkor kunde verka gagneligt, då mångenstädes

på landsbygden försäkringsmöjligheten allt för litet beaktas.

Vidare hafva föreslagits bestämmelser, att, då enskildt statsunderstödt

bibliotek upplöses, däri befintliga böcker skola tillfalla vederbörande

kommuns eller annat bibliotek.

I fråga om vandringsbiblioteken har framhållits af Eders Kung!.

Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län, att dessa borde omfatta

hvardera ett län eller del af sådant, samt af en folkskoleinspektör,

att de, för att ej kunna urarta till bokförläggarespekulationer, skulle

understödjas endast, då de afsåge viss kommun.

Slutligen hafva alla varit ense därom, att de statsunderstödda

folkbiblioteken böra vara underkastade verksam kontroll från statens

sida. Om sättet, hvarpå denna kontroll skulle utöfvas, hafva åsikterna

varit stridiga. De flesta anse, att denna funktion bör läggas i folkskoleinspektörernas

händer. Betänkligheter hafva emellertid uttalats,

huruvida folkskoleinspektörerna skulle medhinna jämväl biblioteksinspektionen.

Svenska nykterhetssällskapet samt Eders Kung!. Maj:ts

befallningshafvande i Stockholms, ÄlfsborgS och Värmlands län äfvensom

två folkskoleinspektörer föreslå, att inspektörerna utses af Eders

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sammansatta Stats- (och Lagjuiskottets Utlåtande N:o 11.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande bland därtill kvalificerade personer.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län menar, att

inspektionen kan utöfvas af folkskoleinspektörerna, därest auktoriserad

katalog följes vid inköpen, men att i annat fall särskilda inspektörer

böra utses antingen af en central biblioteksstyrelse eller af stiftsstyrelsen,

enär det för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande blefve förenadt

med svårigheter att bedöma den lämplighet och kompetens, som erfordrades

hos inspektörerna. Några vilja under folkskoleinspektörerna

lägga alla kommunens bibliotek, men öfriga under inspektörer, utsedda

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Föreningen Heimdal förordar

ett antal af staten utsedda särskilda inspektörer. Föreningen

Verdandi och en folkskoleinspektör föreslå en särskildt utsedd folkbiblioteksinspektör

för hela riket. Fn annan folkskoleinspektör ifrågasätter

anställande af en öfverinspektör inom ecklesiastikdepartementet,

som under sig skulle hafva af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

utsedda underinspektörer.

För egen del vill jag till en början såsom min bestämda åsikt

uttala, att för erhållande af statsunderstöd åt folkbibliotek icke böra

föreskrifvas flera och strängare villkor, än som nödvändigt fordras för

kontroll däröfver, att statsunderstödet varder för det därmed afsedda

ändamålet användt, enär man, såsom i flera af de i ärendet afgifna

yttrandena framhållits, genom för mycket reglementerande löper fara

att hämma den nu lifliga biblioteksrörelsen i dess verksamhet.

Då beträffande de särskilda slag af folkbibliotek, som enligt min

åsikt böra blifva delaktiga af det ifrågasatta statsanslaget, icke kunna

uppställas samma villkor för understödets erhållande, skall jag först

yttra mig endast beträffande församlingsbiblioteken.

I annat sammanhang har jag redan angifvit ett af de villkor,

som jag anser höra stadgas, nämligen att för biblioteket af vederbörande

skoldistrikt eller församling eller på annat sätt tillskjutes

minst lika stort belopp som af staten.

Därest det förslag om ändringar i gällande kyrkostämmoförordningar,

för Indika jag förut redogjort, vinner godkännande, erfordras

i fråga om församlingsbiblioteken inga ytterligare föreskrifter rörande

området för deras verksamhet eller sammansättningen af deras styrelse.

Däremot bör det stadgas, att biblioteksstyrelsen skall utse eu

föreståndare eller bibliotekarie, som tillhandagår allmänheten vid bibliotekets

anlitande samt utöfvar den närmaste vården öfver boksamlingen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sammansatta Stats-(och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Frågan om arfvode åt denne torde kunna lämnas åt biblioteksmyndigheternas

bedömande.

Biblioteket bör vara uppställdt i lämplig lokal antingen på ett

ställe eller ock på flera orter inom området. Hinder bör ej heller

möta för. att bibliotek inom sitt område stundom flvttas från ort till

annan.

Af vikt synes mig vara, att vederbörande tillförbindas att hafva

biblioteket försäkradt mot eldskada.

Ett hufvudvillkor anser jag vara, att bibliotek regelbundet vissa

tider i veckan hålles tillgängligt för allmänheten inom biblioteksområdet,

således ej endast för vissa åldrar eller samhällsklasser. Om

tiden för öppenhållandet eller huruvida afgift skall erläggas för boklån

anser jag ej bestämmelse böra gifvas i annan mån, än att, om afgift

bestämmes, densamma sättes låg.

Några särskilda föreskrifter angående instruktion för bibliotekarien

eller reglemente för biblioteket torde ej behöfva intagas bland villkoren

för statsunderstöd.

Bokinköpen anser jag böra beslutas af styrelsen, som har att

tillse, att ej böcker af osedligt innehåll införlifvas med biblioteken.

Att föreskrifva, det vissa skrifter i politiska och religiösa ämnen icke

få inköpas, anser jag mindre välbetänkt, då svårt är att bestämma,

hvad häraf må betraktas såsom agitationsskrifter eller såsom opartiska

framställningar. I statens inspektion och granskningen vid bidragens

utdelande torde för öfrigt ligga ett korrektiv mot, att statens medel

lämnas till sådana bibliotek, som användas för att göra propaganda i

ena eller andra riktningen. Ej heller anser jag lämpligt intvinga bokanskaffningen

inom ramen af en auktoriserad katalog, då det torde

vara svårt att i eu sådan tillgodose alla smakriktningar, och därigenom

hämsko lägges på det enskilda initiativet.

Nödvändigheten af att katalog, tryckt eller skrifven, öfver boksamling

finnes för allmänheten tillgänglig, synes mig påtaglig. Sådan

katalog bör upprättas af bibliotekarien.

Redogörelse till ecklesiastikdepartementet anser jag ej erforderlig,

då, efter hvad jag framdeles kommer att föreslå, de vid ansökningen

om statsbidrag fogade uppgifterna kunna lämna tillräckligt material

för bedömande af ett biblioteks verksamhet.

I fråga om dispositionen öfver beviljadt statsbidrag anser jag,

att vederbörande icke bör lämnas full frihet. I enlighet med hvad

flera myndigheter föreslagit, torde det tvärtom böra stadgas, att statsbidraget

endast må användas till inköp och inbindning af böcker samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

tryckning af katalog. Allmänt, och med rätta, anses nämligen, att

nyanskaffning och inbindning äfvensom tillhandahållande af katalog

äro bland de viktigaste betingelserna för folkbibliotekens fortbestånd

och utveckling. Erfarenheten beträffande de gamla sockenbiblioteken

bestyrker detta. Otillräcklig eller uraktlåten nyanskaffning torde

nämligen, jämte ensidighet i bokurvalet, hafva varit hufvudsakliga

orsaken till det förfall, hvari nämnda bibliotek råkat. Jag anser

emellertid, att icke endast hela statsbidraget skall användas för nyssnämnda

ändamål, utan att för samma ändamål äfven bör användas det

mot statsbidraget svarande belopp, hyars tillskjutande, såsom nyss

nämnts, skulle utgöra ett af villkoren. Beträffande de sålunda inköpta

böckerna bör vidare stadgas, att desamma icke få afhändas biblioteken.

Det är uppenbart, att de statsunderstödda biblioteken böra vara

underkastade inspektion. Denna kan enligt min åsikt lämpligast anförtros

åt folkskoleinspektörerna. Att uteslutande för biblioteken anställa

särskilda inspektörer skulle medföra onödiga kostnader, och en

dylik inspektör med hela riket till verksamhetsområde skulle svårligen

kunna utöfva en effektiv kontroll. Att, såsom i fråga om föreläsningskurserna

för arbetsklassen, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande skulle utse

inspektörer, som utan ersättning och ansvar utöfvade denna funktion,

synes mig mindre lämpligt, då svårighet måhända flerstädes skulle förefinnas

att för uppdragen erhålla kvalificerade personer, och, till följd

däraf att biblioteken vore spridda på eu mängd platser äfvensom -på

grund af de däraf föranledda resorna för inspektörerna, dessa svårligen

skulle kunna ägna biblioteken erforderlig tillsyn. Folkskoleinspektörerna

åter äro aflönade tjänstemän och för uppdraget väl kvalificerade. De

stå genom sin nuvarande verksamhet i liflig förbindelse med just de

myndigheter, som i de flesta fall komma att handhafva biblioteksverksamheten.

De kunna fördenskull på sina af folkskoleinspektionen föranledda

resor jämförelsevis lätt ägna tillsyn jämväl åt biblioteken.

Härtill kommer, att, om denna inspektion anförtros åt folkskoleinspektörerna,

statsverkets utgifter för densamma ej torde bli afsevärda,

utan endast komma att utgöras af någon ökning i den af folkskoleinspektionen

betingade resekostnads- och traktamentsersättningen.

Genom inspektionen öfver biblioteken komme visserligen folkskoleinspektörernas

arbete att något ökas, men jag håller före, att, därest

denna inspektion, såsom jag nyss sagd, sammanställes med skolinspelctionen,

denna ökning ej bör blifva alltför betungande. Något hinder

att ålägga folkskoleinspektörerna en sådan inspektion förefinnes icke,

enär Eders Kungl. Maj:t vid utfärdandet af ny instruktion för inspek
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sammansatta Stats- (och Lagjutskottets Utlåtande N:o 11.

tionsperioden 1905—1910 gifvit bestämmelsen om den inspektörerna

förut åliggande skyldighet att inspektera vissa bibliotek härför erforderlig

affattning.

Hvad härefter angår föreningsbibliotelcen, så skulle, såsom jag

förut nämnt, för dessa kunna erhållas statsunderstöd endast, såvida

de med afseende å omfattningen af sin verksamhet kunna anses likställda

med församlingsbiblioteken. De skola sålunda icke vara tillgängliga

allenast för ett ringa antal föreningsmedlemmar, utan böra

stå öppna för en större allmänhet. Att uti villkoren för statsunderstöds

erhållande närmare precisera detta torde icke vara lämpligt,

utan bör Eders Kungl. Maj:t beträffande hvarje särskildt föreningsbibliotek,

för hvilket stadsbidrag ifrågasättes, pröfva, huruvida detsamma

uti ifrågavarande afseende kan anses vara att likställa med

församlingsbiblioteken.

Jämväl beträffande föreningsbiblioteken skall, såsom förut anmärkts,

gälla, att förening, som vill göra anspråk på statsbidrag till

ett af densamma inrättadt bibliotek, skall för detsamma anskaffa ett

lika stort belopp som statsbidraget.

För föreningsbiblioteken bör tydligtvis liksom för församlingsbiblioteken

finnas en styrelse. Om denna bör föreskrifvas, att densamma

skall utgöras af minst fem personer och utses af föreningsmedlemmarna.

I öfrigt böra beträffande dessa bibliotek gälla samma villkor, som föreslagits

i fråga om församlingsbiblioteken, med det tillägg, att, därest

föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses, skola

de böcker, som inköpts för sådant understöd och däremot svarande

belopp, kostnadsfritt öfverlämnas till det skoldistrikt eller i Stockholm

och Göteborg den territoriella församling, hvarinom biblioteket närmast

haft sin verksamhet, för att införlifvas med vederbörande församlingsbibliotek.

Att föreskrifva, att hela det befintliga biblioteket i dylikt

fall sålunda skall öfverlämnas, synes mig obilligt.

Statsunderstödet för upprättande af vandringsbibliotek skulle,

enligt hvad jag redan tidigare antydt, utgå till vissa centrala föreningar,

i hvilkas ändamål bland annat ingår tillhandahållande åt kommuner

och enskilda af dylika bibliotek. Några särskilda villkor för sådant

understöds erhållande anser jag lämpligen ej böra på förhand uppställas.

På sätt jag strax skall nämna, är det min mening, att till dessa centrala

föreningar skulle kunna beviljas statsbidrag äfven för en annan

verksamhetsgren, som sammanhänger med folkbiblioteken. Jag skall i

nämnda sammanhang återkomma till vandringsbiblioteken.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Centrala

anordningar.

Sammansätta Stats- (och Lag) ut skottets Utlåtande N:ö 11.

I sammanhang med villkoren för statsbidrags erhållande hafva

åtskilliga önskemål uttalats, afseende underlättande af bibliotekens

verksamhet.

Så föreslå föreningen för folkbibliotek och läsestugor, föreningarna

Heimdal och Yerdandi, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings

län och en folkskoleinspektör upprättandet i hufvudstäden af

en central organisation, bekostad af staten, med uppgift att på begäran

stå folkbiblioteken till tjänst med bokförteckningar, råd och upplysningar,

förmedling af bokinköp, utgifvande af förteckning öfver nyutkomna

böcker jämte anmälningar om deras innehåll samt att i allmänhet

följa folkbiblioteksarbetet i in- och utlandet.

Svenska nykterketssällskapet, centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskolelärareförening, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs.

Gäfieborgs och Västernorrlands län samt tre folkskoleinspektörer

anse emellertid, att denna funktion skulle kunna fyllas af centrala föreningar,

som för sin verksamhet, i händelse af behof, tillerkändes understöd

af staten.

Officiell förteckning å för folkbiblioteken lämpliga böcker till

ledning vid inköpen men utan tvång att följa densamma har af många

föreslagits. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands, Göteborgs

och Bohus samt Västmanlands län äfvensom elfva folkskoleinspektörer

mena, att dylik förteckning bör årligen utgifvas af ecklesiastikdepartementet.

Två folkskoleinspektörer anse en dylik förteckning

hvart tredje år tillräcklig.

Anställande inom ecklesiastikdepartementet af ett sakkunnigt biträde,

som skulle tillhandagå med råd och upplysningar, har föreslagits

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län och sju folkskoleinspektörer.

Slutligen har eu inspektör föreslagit anordnande af pristäflingar

för författare af ungdomslitteratur.

Jag torde här få nämna, att föreningarna Folkbildningsförbundet

och Sydöstra Sveriges folkbildningsförbund, i sammanhang med förut

omförmälda ansökningar om statsbidrag till vandringsbibliotek, äfven

gjort framställning om beredande af understöd för föreningarnas verksamhet

såsom förmedlingsanstalter för folkbiblioteken.

I fråga härom har föreningen Folkbildningsförbundet anfört, att

det torde vara af största betydelse för folkbiblioteken, att en förmedling

af bokinköp ordnades på ett tillfredsställande sätt. Såväl vid upprättande

af nya bibliotek som vid sedermera skeende nyanskaffningar

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.

af böcker torde biblioteksföreståndarna endast i undantagsfall vara i

tillfälle att själfva göra inköpen, och ofta vore de ej nog bevandrade

inom litteraturen för att på egen hand kunna göra ett lämpligt val.

Därtill komme, att bokinköpet folie sig väsentligt dyrare, om hvarje

bibliotek för sig underhandlade med förläggare eller bokhandlare, än

när genom en bokförmedlingsbyrå uppgörelse kunde träffas i större

omfattning. Genom föreningens i hufvudstaden förlagda centralbyrå

för bokförmedling, som utan tidsutdräkt kunde från därstädes befintliga

förläggare, antikvariat och bokhandlare anskaffa böckerna, underlättades

rekvirenternas arbete högst betydligt och en afsevärd rabatt erliölles.

Vidare lämnade byrån på anmodan förslag till bokinköp, tillhandahölle

bokkataloger samt utgåfve en särskild tidskrift, »Folkbiblioteksbladet»,

som lämnade uppgift på nyutkommen, för folkbibliotek lämplig litteratur

och i öfrigt meddelade råd angående handliafvandet af större eller

mindre bibliotek. Slutligen vore byrån i tillfälle att lämna biblioteken

anvisningar och råd angående katalogiserings- och utlåningssystem och"

tillhandahölle härför behöfligt material. Att byråns verksamhet fyllde

ett länge känd t behof, syntes framgå häraf, att under år 1903 densamma

på rekvisition förmedlat bokinköp för ett sammanlagdt belopp (bokhandelspris)

af 13,000 kronor och under de första sju månaderna af år

1904 för ett belopp af 10,550 kronor.

Såsom af afgifna utlåtanden framgår, har eu ledande och stödjande

verksamhet af här antydt slag i någon mån utöfvats, hvad skolbiblioteken

angår, af centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärarförening

samt, hvad folkbiblioteken beträffar, af föreningarna Yerdandi

och Heimdal.

Af de önskemål, som framställts för underlättande af folkbibliotekens

verksamhet, anser jag mig ej kunna förorda annat än förslaget,

att statsunderstöd beviljas centrala föreningar för deras befattning med

upprättande af bokförteckningar, förmedling af inköp m. m. Öfriga

förslag skulle kräfva nya organisationer, som för statsverket skulle medföra

betydligt större utgifter. De af Folkbildningsförbundet anförda

skäl för nödvändigheten af förmedlingsbyråer för folkbiblioteken själas

mig fullt öfvertygande, och då, efter hvad jag trott mig finna, de föreningar,

som sysselsatt sig med dylik verksamhet, hittills tillfredsställande

fyllt denna sin uppgift, synes man ej behöfva befara, att dessa föreningar,

understödda af statsmedel, icke skola motsvara de kraf, som en ökad

biblioteksverksamhet på dem kommer att ställa.

Såsom förut anförts, anser jag, att centrala föreningar jämväl böra

Bil. till Piksd. Prof. 1905. 4 Sami. 2 Äfd. 9 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sammansatta Stats- (och Lag)utshottets Utlåtande N:o 11.

tillerkännas understöd för upprättandet af vandringsbibliotek. Föreningen

Folkbildningsförbundet bär uppgifvit, att densamma till uthyrning

upprättat ej mindre än 23 vandringsbibliotek för en kostnad,

uppgående i medeltal till 165 kronor för hvarje, samt att, då hyresafgiften

måste sättas lågt, endast 3 kronor i månaden, för att biblioteken

skulle komma till användning äfven på den fattigaste landsbygden, hyresinkomsterna

kunde räcka blott till underhåll af biblioteken. Västra

Sveriges folkbildningsförbund har i sin ansökning om statsunderstöd för

upprättande af vandringsbibliotek, hvilken ansökning är dagtecknad den

28 oktober 1904, anfört, att förbundet då ägde 13 vandringsbibliotek,

hvilka, sedan anslag af landstingsmedel erhållits till belopp af 1,000

kronor, vore ämnade att till början af år 1905 ökas med 3 eller 4 nya.

Denna gren af förbundets verksamhet hade rönt synnerligen stort beaktande.

Från Hallands, Göteborgs och Bohus, Älfsborgs, Skaraborgs

och Jönköpings län hade rekvisitioner ingått i sådan mängd, att biblioteken

ständigt varit upptagna och rekvirenterna i flera fall måst

vänta ganska länge på de önskade biblioteken. Äfven med den ökning

i antal, biblioteken snart skulle erhålla, kunde man af redan dittills

ingångna rekvisitioner so, att de komme att blifva till antalet otillräckliga,

hvarför förbundet vore i behof af ytterligare inkomster för

att på ett tillfredsställande sätt sköta ifrågavarande gren af sin verksamhet.

Afgifterna för lån af bibliotek vore satta så lågt som möjligt:

i det län, hvars landsting lämnat anslag till förbundets biblioteksverksamhet,

2 kronor i månaden, lika högt för de föreläsningsanstalter,

som erlade afgift till förbundets materielkassa, och i öfriga fall 3 kronor

i månaden. Dessa afgifter vore afsedda till betäckande af utgifter för

bibliotekens underhåll och torde i bästa fall förslå därtill, men till

bibliotekariens aflöning och till inskaffning af bibliotek försloge de ej.

Föreningen Folkbiblioteksförbundet har för sin verksamhet, som

jämväl omfattar anordnandet af föreläsningar, ifrågasatt statsbidrag för

år 1906 af 4,000 kronor, Västra Sveriges folkbildningsförbund bär för

vandringsbiblioteks upprättande, underhåll och vård i hyssberörda ansökning

anhållit om ett anslag för år 1905 af 1,000 kronor, och Sydöstra

Sveriges folkbildningsförbund, som äfven förmedlar föreläsningar

för arbetsklassen, har begärt statsunderstöd för sin verksamhet med

1,000 kronor eller, därest detta ej kunde beviljas, det mindre belopp,

Eders Kung!. Maj:t kunde finna skäligt.

Jag föreställer mig, att de centrala föreningarna lämpligen skulle

kunna för hvarje år tillerkännas ett statsunderstöd, beroende på omfånget

af deras verksamhet för bibliotekssakens främjande å ena sidan

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lagutskott ds Utlåtande N:o It. 35

genom förmedling af bokinköp, upprättande af kataloger å lämpliga

böcker, meddelande af anvisningar ocli råd om katalogers ocli låneböckers

uppställande ocli skötande äfvensom bibliotekens ordnande och

vård samt å andra sidan genom upprättande af vandringsbibliotek.

Jag anser emellertid, att här liksom vid anslagen till församlings- och

föreningsbiblioteken ett maximum bör fastställas för understödet. I

betraktande af de inkomna ansökningarna och då ingen erfarenhet

ännu föreligger om, huru många föreningar kunna komma att göra

anspråk på dylikt understöd, anser jag mig nu ej kunna föreslå detta

maximum till högre belopp än 1,500 kronor för hvartdera slaget af

nyssnämnda båda verksamhetsgrenar.

Rörande sättet för statsbidragets fördelande hafva de allra flesta,

som därom yttrat sig, föreslagit, att, liksom i fråga om understöden

till anordnande af föreläsningskurser för arbetsklassen, ansökningar,

åtföljda af erforderliga uppgifter, skulle inlämnas till Eders Kung!

Maj:ts vederbörande befallningshafvande, samt att Eders Kungl. Maj:t

sedermera, efter mottagande af ansökningarna och Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes däröfver afgifna utlåtanden, skulle bestämma om

anslagens fördelning. Endast en folkskoleinspektör har föreslagit, att

ansökningarna skola afgöras af Eders Kungl. Maj :ts befallningshafvande

i orterna.

I fråga om de fasta biblioteken är jag sinnad ansluta mig till

den af nämnde folkskoleinspektör uttalade åsikt. Med stöd af den

erfarenhet, som vunnits vid fördelningen af anslaget för arbetareföreläsningarna,

nödgas jag uttala, att arbetet med fördelning af ett eventuellt

biblioteksanslag skulle, om än till eu början möjligt, snart nog,

då ansökningarna komma att ökas till tusental, blifva för ecklesiastikdepartementet

allt för betungande och omöjligt att med den nuvarande

personalen utföra. Härtill kommer, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

med sin närmare kännedom om förhållandena på de olika

orterna torde hafva lättare att bedöma de olika omständigheter, som

vid statsbidrags beviljande böra komma under pröfning; och då statsbidragen

till biblioteken skulle blifva jämförelsevis små, torde pröfmngen

mycket väl kunna öfverlämnas åt de lokala myndigheterna.

Jag har tänkt mig, att skoldistrikt eller — i Stockholm och

Göteborg — territoriell församling skulle äga att för hvarje år inom

viss föreskrifven tid ingå till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

med ansökning om och, därest föreskrifna villkor blifvit

Sättet för stats''

bidragets

indelande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Storleken af

det statsanslag,

som erfordras.

36 Sammansätta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

uppfyllda, få sig beviljadt statsbidrag till af skoldistriktet eller församlingen

inrättadt församlingsbibliotek. Öfver beslut om vägradt

statsbidrag borde klagan kunna hos Eders Kungl. Maj:t anföras på

enahanda sätt som i fråga om vägradt anslag till folkskoleväsendet.

Dylik rätt torde emellertid ej utan vidare böra medgifvas de

lokala föreningarna, utan torde sådan förening, som önskar erhålla

statsunderstöd för ett af föreningen inrättadt föreningsbibliotek, innan

dylikt understöd åt densamma får beviljas, böra af Eders Kungl. Maj:t,

på särskild därom gjord underdånig ansökning, få sig tillerkänd rätt

att för viss tid med afseende å understöd från biblioteksanslaget anses,

likställd med skoldistrikt.

Vid ansökning hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande om

statsbidrag för bibliotek böra enligt min mening fogas:

1) redogörelse, upprättad enligt fastställclt formulär, för bibliotekets

verksamhet under näst föregående år, utvisande, bland annat,

antal af under året inköpta volymer, antal volymer vid årets slut,

antal boklån, såväl hemlån som lån på stället, kostnader för bokinköp,

inbindning, lokal samt ved, ljus, renhållning m. m.,

2) tryckt katalog, om sådan finnes,

3) kvitterade räkningar i original eller styrkt afskrift, utvisande

de böcker, för hvilkas inköp statsbidrag begäres, kostnaden för bokinbindning

och kostnaden för tryckning af katalog, samt

4) vederbörande folkskoleinspektörs yttrande öfver ansökningen.

Lokala föreningar böra därjämte vid ansökning om statsbidrag

foga Eders Kungl. Maj:ts medgifvande att kunna erhålla understöd.

Understöden till de centrala föreningarna för deras verksamhet

såsom förmedlingsbyråer för folkbiblioteken och upprättandet af vandring^

ibliotek anser jag lämpligast böra af Eders Kungl. Maj:t bestämmas

på därom gjorda särskilda underdåniga ansökningar. Dylika

ansökningar för visst år synas mig böra göras mot slutet af det näst

föregående året, därvid föreningarna hafva att bifoga detaljerade uppgifter

dels om sin föregående verksamhet i berörda afseenden, dels ock

om det sätt, hvarpå föreningen vill betjäna bibliotekssaken under det

år, för livilket understöd sökes, allt för att tjäna som material vid bedömande

af storleken af det statsunderstöd, som bör enhvar af dem

tilldelas.

Beträffande slutligen det anslag, som bör af Biksdagen äskas för

folkbibliotekssakens understödjande i enlighet med de af mig nu föreslagna

grunder, torde bidragens utdelande genom Eders Kungl. Maj:ts

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 37

befallningshafvande nödvändiggöra, att detta anslag bestämmes såsom

förslagsanslag. Intet hinder möter emellertid för, att inom ramen af detta

förslagsanslag ett visst belopp ställes till Eders Kungl. Maj:ts disposition

att användas till understöd åt de centrala föreningarna, på sätt nyss sagts.

Vid beräkningen af det ungefärliga belopp, hvartill ifrågavarande

förslagsanslag bör sättas, erbjuda våra grannländer åtskilliga jämförelsepunkter.

I Norge, hvars folkmängd år 1900 var 2,239,880 invånare,

beviljas årligen 30,000 kronor till folkbiblioteken, hvilka åtnjuta statsbidrag,

växlande mellan 200 och 10 kronor. I Danmark, som år 1901

hade 2,464,770 invånare, offras årligen af staten 34,000 kronor för

ändamålet. Då Sverige äger ungefär dubbelt så många invånare som

hvartdera af dessa länder, synes jämförelsen påkalla ett understöd i

Sverige af 60,000 kronor. Detta är ock den summa, hvartill jag efter

gjorda beräkningar kommit. Skoldistriktens antal — undantagandes

Stockholm och Göteborg — utgjorde vid slutet af år 1903 2,401.

Läggas därtill i nämnda två städer befintliga 15 territoriella församlingar,

skulle antalet af de kommuner, som finge rätt till statsunderstöd, bestiga

sig till 2,416. Då man svårligen torde kunna beräkna att, åtminstone

till en början, flera än bortåt en tredjedel af dessa komma att anhålla

om dylikt understöd, samt de enskilda föreningar, som blefve likställda

med skoldistrikt, knappast torde kunna beräknas till flera än 200,

synas ungefär 1,000 särskilda statsbidrag komma att genom Eders

Kung!. Maj:ts befallningshafvande utdelas. Beräknas ett medeltal af

50 kronor för hvarje, skulle sålunda härför erfordras 50,000 kronor.

Till understödjande af de centrala föreningarna enligt förut omförmälda

grunder synes mig ett belopp af 10,000 kronor tillräckligt. Behofvet

skulle sålunda kunna tillgodoses genom ett förslagsanslag af 60,000

kronor.

I sammanhang med denna kostnadsberäkning är jag i tillfälle att

förete en statistik öfver de kostnader för biblioteksväsendet, som landsbygdens

kommuner åtagit sig under år 1901.

Vissa statistiska

uppgifter rörande

folkliblioteken.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

Samtliga landskommuner, antal och folkmängd; landskommuner, som

beviljat medel till socken- o. d. bibliotek, antal, folkmängd och

anslagsbelopp, år 1901. Länsvis.

Län.

Samtliga kommuner.

Anslagsgifvande kommuner.

Antal.

Folkmängd.

Antal.

Folkmängd.

Anslagsbelopp.

Kronor.

öre.

Stockholms län ...............

109

160,530

36

58,793

2,362

40

Uppsala „ ...............

85

96,902

26

33,489

1,187

36

Södermanlands län .........

92

140,707

47

70,053

1,904

06

Östergötlands ,, ........

149

216,795

25

49,183

1,580

33

Jönköpings „ .........

127

172,507

15

23,507

474

72

Kronobergs ,, .......

85

150,835

7

18,562

450

00

Kalmar ,, ........

101

193,640

14

29,235

415

53

Gottlands ,, .........

92

44,446

35

19,513

1,175

75

Blekinge ........

35

109,855

9

43,267

410

78

Kristianstads ,, .........

143

203,663

55

89,490

3,473

95

Malmöhus ^ .........

241

276,321

71

93,925

3,958

69

Hallands •„ .....,...

86

114,303

7

9,838

605

3 6

Göteborgs och Bohus län

86

189,684

2

7,719

200

00

Ålfsborgs län ................

220

249,268

22

39,629

2,026

7 5

Skaraborgs ,, ..................

260

212,089

35

40,183

1,040

51

Värmlands „ ..................

87

227,297

27

80,731

1,519

39

Örebro „ ................

58

168,227

28

110,190

2,080

01

Västmanlands län...........

68

120,113

39

76,402

2,898

02

Kopparbergs „ ............

47

206,330

27

117,993

2,886

23

Gäfleborgs „ ............

47

194,912

25

111,590

2,809

42

Västernorrlands,, ............

63

209,122

13

58,898

2,190

97

Jämtlands ,, ............

59

105,756

8

16,972

465

19

Västerbottens ,, ...........

24

140,549

6

47,945

350

00

Norrbottens „ ............

21

124,957

1

7,811

90

00

Rikets landsbygd

2,385! 4,028,808] 580

! 1,254,918

36,555

1 49

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag)utsJcottets Utlåtande N:o 11.

39

Landskommuner, som beviljat medel till socken- o. d. bibliotek, antal,

folkmängd och anslagsbelopp, år 1901. I grupper efter folkmängden.

1

'' ;ii ■ ■ _ .

Kommuner med en folkmängd af:

Antal.

Folkmängd.

Anslagsbelopp.

Kronor.

öre.

I

T. o. m. 500 personer.............................

52

18,630

978

I

8 G j

Öfver 500 t. o. m. 1,000 personer ......

131

98,100

4,414

46

,, 1,000 t. o. m. 2,000 personer ...

191

276,347

9,597

20;

„ 2,000 „ 5,000 „

154

460,768

12,621

4 7j

„ 5,000 personer ...............................

52

401,073

8,943

50]

Summa

580

1,254,918

36,555

49

Anmärkningar.

Siffrorna rörande landskommunernas anslag till socken- o. d. bibliotek äro hämtade ur de

till kungl. statistiska centralbyrån insända primäruppgiftema till den officiella statistiken angående

kommunernas finanser. I formuläret till dessa uppgifter, för så vidt de röra de å kommunalstämma

granskade räkenskaperna, finnes en särskild rubrik för utgifter till sockenbibliotek, hvadan

man torde kunna antaga, att anslag till detta ändamål därunder äro antecknade, i den händelse

de författningsenligt beslutats å kommunalstämma.

I åtskilliga fall handläggas emellertid hithörande ärenden å kyrkostämma, och äro därför de

till statistiska centralbyrån inkomna sammandragen af å denna stämma granskade räkenskaper

äfvenledes genomgångna. Då likväl blanketten för sistnämnda sammandrag icke innehåller en

sådan särskild rubrik för utgifter till sockenbibliotek, är det sannolikt, att dessa stundom ingå i

någon där upptagen post för diverse utgifter (till »öfriga behof» eller dylikt). De här meddelade

siffrorna äro därför att anse som något för låga, huru mycket är ej möjligt att afgöra, men förmodligen

ej i någon högre grad.

Då vidare sträng skillnad mellan socken- och skolbibliotek ofta nog icke göres i uppgifterna

och äfven torde vara onödig att genomföra, hafva anslagen till de senare, då de särskildt redovisas

(i sammandraget af kyrkostämmans räkenskaper), äfven här inräknats.

»Landskommun» är här taget i samma bemärkelse som i den officiella statistiken öfver

kommunernas finanser, d. v. s. de köpingar, som i afseende på beräkningsgrunden för utdebitering

af kommunala utskylder äro likställda med städerna och hvilkas räkenskapssammandrag till sagda

statistik liksom städernas sakna särskild rubrik för anslag till sockenbibliotek, hafva här icke

kunnat upptagas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammansatta Stats- (och Lag)ut skottets Utlåtande N:o 11.

Medeltal anslagsbelopp i de landskommuner, som beviljat medel till sockeno.

d. bibliotek samt dessa kommuners antal och folkmängd i

förhållande till samtliga landskommuners, år 1901. Länsvis.

1

Län.

~ ... ,

• * "

Medeltal an

slagsbelopp

Antal anslags- gifvande kom- muner i %

af samtliga.

Folkmängd j

i de anslags- gifvande kom- munerna i %

af hela länets

landsbygds.

pr anslags- gifvande

kommun.

Kronor.

pr invånare

i de anslags- gifvande kom- munerna.

Öre.

Stockholms län

65-62

4‘0

33-0

36-6

Uppsala ,,

45-6 7

3*5

30-6

34-6

Södermanlands

län...............

40-51

2-7

51-1

49-8

Östergötlands

...............

63-21

3-2

16-8

22-7

Jönköpings

11 ...............

31-65

2-o

11-8

13-6

Kronobergs

11 ...............

64-2 9

2-4

8-2

12-3

Kalmar

11 ...............

29-68

1-4

13-9

15-1

Gottlands

11 ...............

33-59

6-0

38-0

43-9

Blekinge

11 ...............

45-64

0-9

25-7

39-4

Kristianstads

63” 16

3-9

38-5

43-9 1

Malmöhus

11 ...............

55-76

4-2

29-5

34-0

Hallands

11 ...............

86-48

6-2

8-1

8-6

Göteborgs och

Bobus län...

100-oo

2-6

2-3

4-1 1

Alfsborgs

län...............

92-13

5-i

10-0

15-9

Skaraborgs

11 ...............

29-73

2-6

13-5

18-9

Värmlands

11 ••••j.......tv

56-27

1-9

3 bo

35-5

Örebro

11 ..............

74-29

1-9

48-3

65-5

Västmanlands

TI ••''»•%•••••••••

74-31

3-8

57-4

63-6

Kopparbergs

11

106-9 0

2-4

57-4

57-2

Gäfleborgs

11 ...............

112-38

2-5

53-2

57-3

Västernorrlands

11 ...............

168-54

3-7

20-6

28-2

Jämtlands

11 ...............

58-15

2-7

13-6

16-0

Västerbottens

58-33

0-7

25-o

34-1

Norrbottens

TI .....

90-oo

1-2

4*8

6-3

Rikets landsbygd

63-03

2-9

24-3

31-1

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sammansätta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 41

Medeltal anslagsbelopp i de landskommuner, som beviljat medel till

socken- o. d. bibliotek, år 1901. Gruppvis efter folkmängden.

Kommuner med en folkmängd af:

Medeltal an

pr anslags- gifvande kom- mun.

Kronor.

slagsbelopp

pr invånare i

de anslags- gifvande kom- munerna.

Öre.

T. o. in. 500 personer .............................................

18-82

5‘3

Öfver 500 t. o. m. 1,000 personer ..................

33-70

4’ö

„ 1,000 „ „ „ 2,000 „ ..................

50-2 5

3-5

„ 2,000 „ „ „ 5,000 „ ...............

81-96

2-7

„ 5,000 personer...............................................

171-99

2-2

Samtliga

63-0 3

1

2-9

Af denna statistik framgår, att år 1901 blott 580 landskommuner

för ändamålet beviljat tillsammans 36,555 kronor 49 öre. Den beräknade

anslagssumman torde, med hänsyn till att städernas församlingar

ej uppgå till mer än 105, följaktligen under den närmaste framtiden

vara fullt tillräcklig.

För den händelse de statsunderstödda biblioteken ställas under

folkskoleinspektörernas inspektion, torde såsom förut påpekats, någon

ökning i de till dessa inspektörer utgående rese- och traktamentsersättningar

vara att förutse. Utom det att bibliotek ej alltid är beläget på

samma ort som folkskola, måste också sj kifva förrättningen taga någon

tid. Beräknar man, att biblioteken i medeltal inspekteras hvartannat

år, skulle, med min nyss gjorda uppskattning af deras antal, traktamentsersättning

för biblioteksinspektionen komma att utgå hvarje år för 500

förrättningsdagar. Efter 6 kronor för dag skulle således härför erfordras

3,000 kronor. Ökningen i reseersättningarna synes mig ej behöfva beräknas

högre än till 2,000 kronor om året. Biblioteksinspektionen skulle

sålunda kräfva en statsutgift af ungefär 5,000 kronor årligen.»

Höjning af

anslaget till

folkskoleinspektörerna.

Bill. till Likså. Prat. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Käft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Enskild

motion.

Sammansätta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

I sammanhang med ifrågavarande proposition har sammansatta

stats- och lagutskottet till behandling förehaft en i anledning af

propositionen inom Andra Kammaren af herr J. T. Larsson i Lund

väckt motion, n:o 213, i hvilken anförts följande:

»Sedan Riksdagen i skrifvelse den 8 maj 1902 anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, om och på hvilka villkor

statsbidrag skulle kunna lämnas till sockenbibliotek och med dem

jämförliga boksamlingar, samt för Riksdagen framlägga det förslag,

hvartill utredningen kunde föranleda, har Riksdagen nu fått mottaga

sådant förslag, innefattadt i Kungl. Maj:ts proposition n:o 47 angående

understöd åt folkbibliotek in. m. Vid jämförelse mellan Kungl. Maj:ts

proposition och Riksdagens omförmälda skrifvelse framställer sig till

allvarligt öfvervägande, om den kungl. propositionen verkligen kan

vara det svar, som Riksdagen hade anledning att vänta, och om den

må anses ägnad att tillfredsställa de förhoppningar, hvilka genom Riksdagens

initiativ väckts till lif hos folkbildningssakens många vänner.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag är byggdt på förutsättningen

af lagbestämmelser, åsyftande att från den borgerliga kommunens till

kyrkoförsamlingens verksamhetsområde öfverflytta ärenden rörande folkbiblioteken.

En sådan förutsättning har varit fullkomligt främmande

för Riksdagen. Hvad Riksdagen tänkt angående förutsättningarna för

statsunderstöd åt sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar

är alldeles oförtydbart uttalad! i ofvan nämnda skrifvelsen den 8 maj

1902, där det hänvisas till föreläsningsföreningar och arbetareinstitut och

till de villkor, som blifvit uppställda för statsunderstöd åt dessa folkbildningsmedel,

för hvilka folkbiblioteken ansetts utgöra ett nödvändigt

komplement. Af Riksdagens skrifvelse har statsrådet och chefen för

ecklesiastikdepartementet således icke kunnat hämta ringaste anledning

att i sammanhang med det i skrifvelsen omhandlade ärendet syssla

med frågan om biblioteksärendenas hemortsrätt inom den borgerliga

kommunen eller kyrkoförsamlingen. Däremot synes det, som om det

bort föreligga en alldeles direkt anledning för departementschefen att

icke i detta sammanhang upptaga frågan om lagbestämmelser i angifna

syfte. Det är nämligen anmärkningsvärd!, att de nu föreslagna lagbestämmelserna

stå i rak strid med den bestämda ståndpunkt, som

Riksdagen för sex år sedan intog till frågan om sockenbibliotekens

läggande under kyrkostämmans kompetens. Ett vid 1899 års riksdag

af enskild motionär väckt förslag i syfte att erhålla sådana lagbestämmelser

som de nu af Kungl. Maj:t föreslagna blef af lagutskottet

enhälligt afstyrka och af Riksdagens blida kamrar lika enhälligt för
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

kastadt. Inför en af Riksdagen så nyligen och så bestämdt fattad

ståndpunkt i frågan hade det, för att i omkastad form använda föredragande

departementschefens egna ord, bort vara synnerligen starka

skäl, som skulle föranleda därtill, att man icke tillerkände kommunalstämman

befogenheten att behandla dessa ärenden, en befogenhet som

enligt nu gällande lagbestämmelser tillkommer den borgerliga kommunen

och af denna ingalunda förverkats. Efter sådana synnerligen starka skäl

får man dock förgäfves söka i den kung!, propositionen. Departementschefen

synes hafva utgått från antagandet af ett kausalsammanhang

mellan sockenbibliotekens iråkade dekadans och det genom Kungl.

Majits resolution den 8 februari 1867 gifna prejudikatet angående

forum för handläggning af ärenden rörande dessa bibliotek. Detta

antagande kan icke sägas hafva vunnit stöd af den i statsrådsprotokollet

förekommande utredningen af det enkla skäl, att denna utredning synes

alldeles icke hafva haft till ändamål att skaffa upplysning i det hänseendet,

hvithet dock i detta fall bort vara af största intresse. I den

motion, som gifvit anledning till 1902 års riksdagsskrivelse och hvilken

framburits af två framstående målsmän för folkbildningssaken, är nog

den enda och rätta orsaken angifven till det beklagliga läge, hvari

sockenbiblioteken råkat, nämligen saknaden af det stöd från statens

sida, som visat sig så välgörande för arbetareinstituten och föreläsningsföreningarna.

Att för beviljandet af statsunderstöd åt ifrågavarande

biblioteksinrättningar kräfva lagbestämmelser af den art, som nu af

Kungl. Maj:t föreslagits, torde vara ej blott obehöflig^ utan rent af

skadligt. I detta hänseende må kunna med skäl åberopas 1899 års

lagutskotts varning mot att söka intvinga sockenbiblioteksinstitutionen

uti eu viss bestämd, för hela vårt land gemensam form till hinder för

dess fria utveckling, hvilken däremot främjas af nu gällande lagbestämmelser,

hvilka lämna tillfälle att efter omständigheterna ordna

sockenbibliotekens handhafvande på sätt, som må finnas lämpligast

för hvarje särskild orts förhållanden. Då Kungl. Maj:ts förslag till

lagbestämmelser i angifna syfte dessutom icke äga något reellt samband

med frågan om statsunderstöd åt sockenbibliotek och med dem jämförliga

boksamlingar, torde man kunna hoppas och förvänta, att Riksdagen

icke skall befinnas villig att nu frånträda sin år 1899 intagna

ståndpunkt, och att förslaget i denna del skall komma att af Riksdagen

afvisas.

Hvad därefter angår frågan om hvilka slag af folkbibliotek som

böra komma i åtnjutande af statsunderstöd, hade det tvifvelsutan varit

lyckligast, om denna frågas besvarande kunnat ske utan obehörigt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

specialiserande. Svensk Läraretidning har härom uttalat några tänkvärda

ord. »Såsom alldeles ogrundad», säger den, »måste vi betrakta

den meningen, att rätten till statsbidrag för ett bibliotek borde göras

beroende af dess benämning, och att till anslagets beviljande alltså

borde knytas ett uppräknande af de olika slags bibliotek, som vid fördelningen

skulle kunna komma i fråga. Hvarje försök i den vägen

måste nämligen bli misslyckadt och därigenom skadligt. Är man ense

om själfva ändamålet, nämligen att genom statsbidrag uppmuntra

sådana bibliotek, som direkt afse den allmänna folkbildningens befrämjande,

så kan och bör man lämna terminologien och klassifikationen

åt sig själf.» »Härmed sammanhänger, att man genom statsbidragets

bindande vid vissa namn lätt kunde komma att förbehålla detsamma

för vissa kategorier af biblioteksanordnare eller biblioteksanördningar med

uteslutande af andra, som vore därtill lika eller ännu mer berättigade.»

Ur dessa fullt riktiga synpunkter kunna befogade anmärkningar riktas

mot Kungl. Maj:ts förslag. Genom dettas antagande oförändradt komme

onekligen att inträffa, att statsbidraget förbehölles vissa kategorier af

biblioteksanordnare eller biblioteksanördningar. I statsrådsprotokollet

omförmälas biblioteksinrättningar, hvilka blifvit ställda utanför delaktighet

i statsunderstödet, ehuru de kunna både göra anspråk på jämförlighet

med sockenbibliotek och finnas vara i behof af understöd, t. ex.

folkbibliotek anordnade af stadsfullmäktige i mindre städer. Centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskolelärareförening har i en till

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet aflåten, i statsrådsprotokollet

omförmäld skrifvelse uttalat, att det skulle för folkbildningens

utbredning och fördjupande vara af synnerligen stor betydelse,

om statsunderstöd lämnades åt »sockenbibliotek och med dem jämförliga

boksamlingar: dels åt skolbibliotek (lärjunge- och lärarebibliotek),

dels åt folkbibliotek (sockenbibliotek, arbetarebibliotek m. in.)». Det

synes, som om med dylikt angifvande af den art biblioteksinrättningar,

hvilka skulle kunna komma i åtnjutande af statsunderstöd, det måtte

med fullt förtroende kunna åt Kungl. Maj:t öfverlämnas att med

afseende på disponibla medel och anmälda behof förordna om statsbidragets

fördelning enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt meddela.

Angående villkoren för åtnjutande af statsbidrag bör fullt erkännande

gifvas åt föredragande departementschefens till statsrådsprotokollet

uttalade åsikt, »att för erhållande af statsunderstöd åt

folkbibliotek icke böra föreskrifvas flera och strängare villkor, än

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sammansatta Stats- (och Lagutskottet^ Utlåtande N:o 11.

som nödvändigt fordras för kontroll däröfver, att statsunderstödet

varder för det därmed afsedda ändamälet användt, enär man genom

för mycket reglementerande löper fara att hämma den nu lifliga,

biblioteksrörelsen i dess verksamhet». Riksdagen har ock i 1902 års

skrifvelse angifvit enahanda uppfattning, då den förmenat, att villkoren

för åtnjutande af ifrågavarande statsunderstöd torde i tilläm]»liga

delar kunna blifva likartade med de villkor, som blifvit uppställda

för statsunderstöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna

föreläsningskurser för arbetsklassen. De i statsrådsprotokollet angifna

villkoren hafva blifvit uppställda med hänsyn till de särskilda slag af

folkbibliotek, hvilka borde blifva delaktiga af det ifrågasatta statsanslaget.

Under förutsättning, att de föreslagna ändringarna i gällande

kyrkostämmoförordningar icke vinna Riksdagens godkännande, och att

närmare specialisering af de särskilda slag af folkbibliotek, hvilka

kunna vinna delaktighet i statsunderstödet, anses obehöflig, torde

villkoren för sådan delaktighet böra uppställas lika för alla med det

undantag, att föreskrift om styrelse för skolbibliotek, hvilket ju fortfarande

står under skolrådets förvaltning, ej erfordras. Huruvida i

öfrigt alla de i statsrådsprotokollet angifna villkoren kunna: anses

verkligen behöfliga för kontroll däröfver, att statsunderstödet varder

för det därmed afsedda ändamålet användt, lär nog kunna ifrågasättas.

Skulle icke den bestämmelsen, att böcker, inköpta för statsbidrag och

däremot svarande, från allmänt eller enskildt håll anskaffade medel,

ej må afhändas biblioteket, kunna medföra den olägenheten, att biblioteket

belastas med underhåll och vård af äldre, mindre värdefull

litteratur till förfång för bibliotekets nödvändiga föryngring? Åtminstone

tyckes sådant afhändande kunna tillåtas under förutsättning af inspektörs

samtycke. Bestämmelsen, att, då föreningsbibliotelc, för hvilket

åtnjutits statsunderstöd, upplöses, de böcker, som på nyssnämnda sätt

förvärfvats, skola öfverlämnas till vederbörande skoldistrikt eller församling,

skulle ju omöjliggöra böckernas öfverlämnande åt annan förening,

som till äfventyra blefve bildad för biblioteksverksamhetens

öfvertagande. Ordnandet af båda nu nämnda detaljfrågor torde helst

böra inbegripas i de närmare bestämmelser, hvilka det i allt fall måste

öfverlåtas åt Kungl. Maj:t att meddela. Att hvarje biblioteksinrättning,

som begär statens understöd, måste hafva en ordnad styrelse, är gifvet;

men styrelsens sammansättning och ledamöternas antal torde icke

behöfva af staten föreskrifvas.

Med afseende på inspektionen af de statsunderstödda biblioteken

har Kungl. Maj:t föreslagit, att denna skulle anförtros åt folkskole
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Sammansatta Stats- (och Lagutskottet s Utlåtande N:o 11.

inspektörerna. Af de yttranden, för Indika i statsrådsprotokollet redogöres,

kan man finna, att meningarna härom varit ganska delade. Det

torde ock kunna dragas i tvifvelsmål, huruvida sådan anordning må

kunna anses lämplig. Att skolbiblioteken måste stå under folkskoleinspektörernas

inseende, är tydligt nog: men att därjämte åt desse

öfverlämna inspektionen af folkbiblioteken, hvilkas uppgift ligger i

helt annat plan och, såsom äfven af föredragande departementschefen

erkännes, är i mycket likartad med arbetareföreläsningarnas, torde

lätteligen kunna leda till ensidigt tryck på biblioteksverksamhetens

fria utveckling. Rättast hade tvifvelsutan varit, om med inspektionen

af folkbiblioteken förfarits på samma sätt som med inspektionen öfver

arbetareföreläsningarna. Då så,dant likväl skulle föranleda ökade kostnader,

därom utredning nu saknas, torde för närvarande kunna bero

vid hvad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit. Förhoppning om ändring

häraf bör dock icke därmed vara utesluten.

På grund af hvad nu blifvit anfördt och under hänvisning till

Riksdagens år 1899 intagna ståndpunkt i fråga om sockenbiblioteksärendens

förläggande under kyrkostämma, samt till Riksdagens skrifvelse

den 8 maj 1902 om statsbidrag till sockenbibliotek och med dem

jämförliga boksamlingar, hemställes:

att Kungl. Maj:ts proposition n:o 47, angående understöd åt folkbibliotek

m. in., i hvad densamma innefattar förslag till

l:o lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, samt

2:o lag angående ändrad lydelse af vissa S§ i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863,

icke måtte vinna Riksdagens godkännande;

att Kungl. Maj:ts berörda proposition i öfrigt måtte af Riksdagen

på det sätt bifallas, att Riksdagen

dels medgifver:

att understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kronor,

för år räknadt, må enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt meddela, utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg

för upprättande och underhåll af skolbibliotek (lärjunge- och lärarebibliotek)

äfvensom till kommuner, menigheter, lokala föreningar eller

institutioner för upprättande och underhåll af folkbibliotek (sockenbibliotek,

arbetarebibliotek m. in.), under följande villkor:

att folkbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse;

att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

bibliotekarie, som handhafva den närmaste skötseln af boksamlingen

och däröfver upprättar katalog;

att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa

tider i veckan kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för

allmänheten inom bibliotekets verksamhetsområde;

att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;

att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;

att beviljadt statsbidrag må användas endast till inköp och inbindning

af böcker samt tryckning af katalog;

att vederbörande för Samma ändamål anslagit eller annorledes

anskaffat minst lika stort belopp som statsbidraget; och

att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande

folkskoleinspektörer; samt

att understöd af statsmedel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

jämväl tilldelas sådana centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter

åt bibliotek af omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotelc,

med ett belopp af högst 1,500 kronor, för år räknadt, till hvarje

sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar, dock till

sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor;

dels, för att till nu angifna ändamål användas, på ordinarie stat

under riksstatens åttonde lmfvudtitel beviljar ett förslagsanslag, med

titel: »Understöd åt skol- och folkbibliotek», å 60,000 kronor;

dels ock, till bestridande af kostnaderna för inspektion genom

folkskoleinspektörerna af skol- och folkbibliotek, höjer anslaget till

arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer med 5,000

kronor, eller från dess nuvarande belopp 105,000 kronor till 110,000

kronor.»

I motionens syfte hafva tjugu ledamöter i Andra Kammaren instämt.

Genom upprättande och vidmakthållande af folkbibliotek, hvilka

afse att åt de bredare lagren af folket lämna en lätt tillgång till god

och intresseväckande läsning, befrämjas själfstudiet, hvars värde såsom

uppfostrings- och bildningsmedel icke torde kunna bestridas. Särskildt

äro sådana bibliotek ägnade att skaffa näring åt det bildningsintresse

Utskottets

yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

och begär efter vetande, som kan väckas till lif genom den i folkskolan

meddelade undervisningen. Folkbibliotekens främsta uppgift är

sålunda att främja den allmänna folkbildningen och är o de därför också

af stor betydelse för hela samhället. Hittills hafva emellertid de folkbibliotek,

som finnas i vårt land och som hufvudsakligen utgöras af

socken- och skolbibliotek, icke kommit i åtnjutande af understöd från

statens sida, men samma skäl, som föranledt staten att skänka sådana

folkbildningsanstalter som föreläsningsföreningar och arbetarinstitut ett

verksamt ekonomiskt understöd har också ansetts böra äga giltighet i

fråga om den gren af folkbildningsverksamheten, som representeras af

folkbiblioteken. Denna uppfattning, som uttalades af 1902 års Riksdag,

har nu i förevarande proposition fått sitt uttryck. I propositionen

föreslås nämligen statsunderstöd till upprättande och underhåll af olika

slag af folkbibliotek och begäres för sådant ändamål dels ett förslagsanslag

å 60,000 kronor, dels ock till bestridande af kostnaderna för

inspektion genom folkskoleinspektörerna af folkbibliotek en förhöjning

med 5,000 kronor af anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning

åt dessa inspektörer.

Utskottet delar till fullo den af 1902 års Riksdag och i det kungl.

förslaget uttalade åsikten om lämpligheten och beliofvet af ekonomiskt

understöd från statens sida till sådana bibliotek, som afse att främja

den allmänna folkbildningen. Bör statsbidrag för sådant ändamål lämnas,

uppstår då frågan, hvilka bibliotek kunna anses så beskaffade, att de

böra komma i åtnjutande af bidraget, äfvensom hvilken myndighet det

närmast bör tillkomma att handlägga ärenden rörande dessa bibliotek.

I dessa båda hänseenden skiljer sig herr Larssons motion från Kungl.

Maj:ts förslag.

I den kungl. propositionen föreslås statsunderstöd till skoldistrikt

utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell församling i nämnda

städer för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek äfvensom

till lokala föreningar, hvilka af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan likställda

med skoldistrikt, för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek.

Med de förra biblioteken afses sådana, som ägas af församlingarna,

och ingå däri först och främst de nuvarande sockenbiblioteken

äfvensom skolbiblioteken, såväl för lärare som lärjungar. Med föreningsbibliotek

har Kungl. Maj:t afsett sådana, som inrättas och handhafvas

af någon förening, såsom arbetare-, fackförenings-, nykterhets-, föreningsbibliotek

och andra dylika, hvilka med hänsyn till omfattningen

af sin verksamhet kunna anses vara likställda med församlingsbibliotek.

Kungl. Maj:t har utgått från att skoldistriktet — utom i Stockholm

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

och Göteborg — bör utgöra området för församlingsbiblioteken och

ansett, att ärenden rörande dessa bibliotek på grund af deras samband

med folkskoleundervisningen och dithörande frågor lämpligen böra höra

under kyrkostämmas handläggning, hvarför också Kurigl. Maj:t i sammanhang

med förslaget om beviljande af statsunderstöd åt ifrågavarande

bibliotek ifrågasatt sådana förändringar i gällande förordningar, att

kyrkostämma uttryckligen tillerkändes dylik befogenhet. I herr Larssons

motion åter föreslås, att statsunderstöd skall utgå till skoldistrikt

utom Stockholm och Göteborg för upprättande och underhåll af skolbibliotek

(lärjunge- och lärarebibliotek) äfvensom till kommuner, menigheter,

lokala föreningar eller institutioner för upprättande och underhåll

af folkbibliotek (sockenbibliotek, arbetarbibliotek m. in.). Enligt

motionärens åsikt förefinnes icke någon giltig anledning att med förslaget

om statsunderstöd åt ifrågavarande biblioteksverksamhet förbinda

frågan om hvilken myndighet som skall hafva vården af det ena eller

andra slaget af de statsunderstödda biblioteken; och har motionären

därför också yrkat, att de af Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna

lagbestämmelserna icke måtte af Riksdagen godkännas. Dessutom innehåller

såväl propositionen som motionen likartade förslag om statsunderstöd

åt sådana centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter

åt bibliotek af omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotek.

Såsom föredragande departementschefen i sitt anförande till

statsrådsprotokollet erinrat, råder för närvarande inom vårt land på

skilda orter olikhet i fråga om handläggningen af ärenden rörande de

bibliotek, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att förläggas

under kyrkostämmorna och hvaraf det stora flertalet utgöres af sockenbiblioteken.

Under det att män på vissa orter funnit det fördelaktigast

att å kyrkostämma afgöra dessa ärenden och låta skolrådet handhafva

vården af ifrågavarande biblioteksinrättningar, har man å andra håll

föredragit att afgöra dessa frågor på kommunalstämma och låta kommunalnämnden

sköta biblioteken.

Någon tvingande nödvändighet att för statsunderstöds beviljande

inordna nu omförmälda slag af bibliotek under en och samma myndighet,

synes emellertid ej föreligga och, om än utskottet icke underskattar

värdet af den likformighet, som med antagande af Kungl. Maj:ts förslag

i denna del skulle på förevarande område vinnas, finner dock utskottet

lämpligheten af en dylik åtgärd kunna med skäl dragas i tvifvelsmål.

Den utveckling, biblioteksverksamheten genom understöd från statens

Bill. till RiJcsd. Prat. 1905. 4 Samt. 2 Åfd. 9 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

sida kan komma att erhålla, torde icke nu kunna öfverskådas, och då

denna utveckling i allt fall är beroende af den beredvillighet och det

intresse för saken, som kunna finnas å hvarje särskild ort, torde också

de bestämmelser, som erfordras för beviljandet af statsbidrag, böra sa

affattas, att biblioteksverksamheten må kunna i största möjliga mån

fritt utveckla sig. Ett inordnande af ifrågavarande bibliotektinstitution

uti en på förhand bestämd, för hela vårt land gemensam form synes

emellertid kunna verka hämmande på dess fria utveckling. Följden

skulle måhända blifva, att biblioteksverksamheten på många håll ej

omfattades med det intresse, som eljest skulle komma den till del.

Åt t kommunalstämmorna skulle vara mindre lämpade att afgöra hithörande

frågor än kyrkostämmorna, synes utskottet ej heller kunna

med fog antagas. Utskottet håller sålunda före, att det bör öfverlämnas

åt vederbörande samhällen själfva att bestämma, under hvilken

myndighet deras bibliotek skola lyda. Genom en sådan anordning

skulle enligt utskottets mening ifrågavarande biblioteksverksamhet bäst

främjas.

Utskottet har sålunda tänkt sig, att understöd af statsmedel skulle

utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell

församling i nämnda städer för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek

äfvensom till lands- och stadskommun för upprättande och

underhåll af kommunbibliotek, och skulle enligt utskottets förmenande

förstnämnda slag af bibliotek kunna utgöras af eller i sig innefatta

skolbibliotek, såväl för lärare som lärjungar.

Med frågans lösning på denna väg torde det emellertid kunna

ifrågasättas, om öfver hufvud taget några nya bestämmelser behöfva

införas i kyrkostämmoförordningarna, eller, därest så bör ske, om icke

äfven i förordningarna angående kommunalstyrelse på landet och i stad

särskilda bestämmelser erfordras rörande kommunbiblioteken. Har man

den uppfattningen, att vissa bibliotek skulle komma att lyda under

kyrkostämman, torde det emellertid till undvikande af all tvekan vara

nödvändigt, att i kyrkostämmoförordningarna bestämdt angifves, att

frågor rörande dessa bibliotek höra till kyrkostämmans handläggning,

liksom att kyrkostämman, där den finner sådant lämpligt, må för förvaltning

och vård af församlingsbibliotek utse särskild styrelse. Hvad

åter angår kommunbiblioteken, torde några lagbestämmelser ej erfordras

för att angifva, att frågor rörande dessa bibliotek skola handläggas af

den borgerliga representationen. I fråga om stad lärer stadsfullmäktiges

befogenhet i detta hänseende icke kunna ifrågasättas. Beträffande landsbygden

äro enligt 7 § i förordningen om kornmunalstyrelse på landet

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

den 21 mars 1862 från de kommunala angelägenheter, hvilka skola till

öfverläggning och beslut i kommunalstämma upptagas, undantagna endast

sådana, om hvilka särskild! stadgas, att de till behandling å kyrkostämma

skola upptagas. Vid sådant förhållande och då, därest utskottets förslag

antages, i kyrkostämmoförordningarna komme att införas bestämmelser, att

ärenden rörande församlingsbiblioteken höra till kyrkostämmas handläggning,

synes ej heller någon tvekan kunna uppstå, om hvart kommunbiblioteken

på landet uti ifrågavarande hänseende höra. Då vidare i lag

finnes föreskrifvet, att kommunalnämnden tillhöratt ombesörja verkställigheten

af kommunalstämmans beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet

åt särskild! därtill utsedda styrelser eller personer blifvit

uppdragen, äfvensom att hafva tillsyn öfver vården och förvaltningen

af kommunens gemensamma egendom, kassor och tillgångar, torde det

ej lida något tvifvel om, att det tillkommer kommunalnämnden i första

hand att handhafva vården och förvaltningen af kommunen tillhöriga,

under kommunalstämma sorterande bibliotek, liksom det torde vara

uppenbart, att kommunalstämma äger att, där den så finner lämpligt,

uppdraga vården däraf åt särskild styrelse. Utan några ändringar i

gällande författningar skulle sålunda kommunbiblioteken komma i

samma ställning i förhållande till den borgerliga representationen som

församlingsbiblioteken enligt de ifrågasatta ändringarna i kyrkostämmoförordningarna

i förhållande till den kyrkliga. Äfven med den af utskottet

föreslagna anordningen af understödet åt ifrågavarande slag af bibliotek

anser sig utskottet därför kunna i hufvudsak tillstyrka de af Kungl.

Maj:t föreslagna ändringarna i berörda förordningar. Yissa jämkningar

i förslagen torde emellertid vara nödvändiga för att tydligt utmärka,

dels, hvad församlingar utom Stockholm angår, att församlingsbibliotek

kunna utgöras af eller i sig innefatta skolbibliotek, dels ock att af kyrkostämma

tillsatt biblioteksstyrelse icke har att handhafva vården af

andra bibliotek inom samhället än dem, som lyda under kyrkostämman.

Med den af utskottet uttalade uppfattningen, att icke blott sistnämnda

slag af bibliotek utan äfven sådana, som sortera under den

borgerliga representationen, böra komma i åtnjutande af statsbidrag,

har utskottet emellertid ingalunda åsyftat att, därest inom ett samhälle

såväl församlings- som kommunbibliotek anordnas, det i propositionen

medgifna högsta statsbidraget, 75 kronor, skulle kunna utgå till hvart

och ett af nämnda slag af bibliotek, utan anser utskottet, att i sådan

händelse de båda slagen af bibliotek väl böra samtidigt kunna komma

i åtnjutande af statsbidrag, men att under inga förhållanden sammanlagda

beloppet af dessa bidrag får öfverstiga 75 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sammansatta Stats- (och Lag)utshottets Utlåtande N;o 11.

Beträffande härefter frågan om statsunderstöd till lokala föreningar

för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek har Kungl.

Maj:t ansett, att sådant endast bör utgå till de lokala föreningar, som

af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan likställda med skoldistrikt, hvaremot

motionären herr Larsson föreslagit statsbidrag åt lokala föreningar

och'', institutioner utan någon sådan begränsning. Såsom stöd för sitt

förslag i-fdenna del har motionären åberopat, att genom en dylik inskränkning

skulle kunna inträffa, att statsbidraget förbehölles vissa

kategorier af biblioteksanordnare eller biblioteksanordningar, och att

andra biblioteksinrättningar, som med lika stort skäl kunde göra anspråk

på statsbidrag, blefve ställda utanför delaktighet i detsamma. I denna

fråga är utskottet i hufvudsak af samma mening som Kungl. Maj:t.

Utskottet håller nämligen före, att, för att statens utgifter till ifrågavarande

gren af biblioteksverksamheten skola kunna hållas inom rimliga

gränser, en inskränkning i rätten till statsunderstöd för de ifrågavarande

föreningarna i den riktning Kungl. Maj:t föreslagit bör föreskrifvas.

Med anslutning till hvad utskottet här ofvan föreslagit anser

utskottet således, att icke några andra lokala föreningar än de, som

af Kungl. Maj:t i nu berörda hänseende förklaras likställda med skoldistrikt

eller kommun, böra komma i åtnjutande af statsunderstöd.

I fråga om statsbidragens fördelning och belopp har utskottet

icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, och anser sig

utskottet därför böra tillstyrka förslaget i denna del. Likaså har utskottet

funnit de i den kungl. propositionen uppställda villkoren för statsbidrags

erhållande i allmänhet vara väl affattade. I ett par hänseenden

anser sig dock utskottet, utöfver hvad af motiveringen här ofvan framgår,

härutinnan böra förorda en jämkning i förslaget. Utskottet delar

nämligen motionären herr Larssons uppfattning om olämpligheten af

en ovillkorlig bestämmelse, att böcker, som inköpts för statsbidrag och

motsvarande af skoldistrikt, församling eller förening anskaffade medel,

ej må afhändas bibliotek. Ett dylikt afhändande synes utskottet

lämpligen kunna ifrågakomma efter vederbörande inspektörs medgifvande.

Likaså torde bestämmelsen, att, då förenings bibliotek, för hvithet

åtnjutits statsunderstöd, upplöses, de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats,

skola öfverlämnas till vederbörande skoldistrikt eller församling,

böra förändras därhän, att vid förenings upplösning dess böcker af angifna

slag äfven må kunna öfverlåtas på kommun eller efter Kungl. Maj:ts

bepröfvande på annan förening, som har samma eller likartadt syfte

som den upplösta föreningen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Beträffande den såsom villkor för statsbidrags erhållande föreslagna

bestämmelsen, att biblioteken skola vara underkastade inspektion af

vederbörande folkskoleinspektörer, så torde det kunna sägas ligga i

sakens natur, att skolbiblioteken böra stå under folkskoleinspektörernas

tillsyn, och under sådana förhållanden torde det också vara lämpligt

att utsträcka denna deras kontrollerande verksamhet äfven till församlingsbiblioteken.

Däremot kan det med skäl ifrågasättas, om folkskoleinspektörerna

kunna anses lämpliga att äfven utöfva tillsyn öfver

kommun- och föreningsbiblioteken, då dessa biblioteks uppgift faller helt

och hållet utom folkskoleinspektörernas verksamhetsområde, men å andra

sidan torde anordnandet af inspektionen af berörda bibliotek på annat

sätt, såsom exempelvis genom af Konungens befallningshafvande därtill

förordnade personer, blifva förenadt med alltför stora kostnader. Äfven

i denna del anser sig utskottet därför också böra förorda bifall till

Kung!. Maj:ts förslag.

Hvad slutligen angår de begärda anslagsbeloppen. har utskottet

icke funnit något att erinra emot desamma.

Under åberopande af det anförda får utskottet alltså hemställa:

Do) att Riksdagen i anledning af förevarande

proposition och motion måtte

dels medgifva,

afl understöd af statsmedel till ett belopp af

högst 7 5 kronor, för år räknadt, må enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Magt kan finna lämpligt meddela,

utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Höteborg

samt till territoriell församling i nämnda städer

för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek,

till lands- och stadskommun för upprättande och

underhåll af kommunbibliotek äfvensom till lokala föreningar,

hvilka af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan

likställda med skoldistrikt eller kommun, för upprättande

och underhåll af föreningsbibliotek, under

följande villkor:

att, då statsbidrag samtidigt utgå till såväl kommun

som skoldistrikt, hvilka sammanfalla med hvarandra

eller af hvilka endera utgör en del af den andra,

bidragens sammanlagda belopp ej må öfverstiga 75

kronor;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

att föreningsbiblioteks angelägenheter vårdas af

en styrelse, som utgöres af fem af föreningen valda

ledamöter;

att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser

föreståndare eller bibliotekarie, som handhafver den

närmaste skötseln af boksamlingen och häröfver upprättar

katalog;

att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och

regelbundet vissa tider i veckan kostnadsfritt eller mot

låg afgift hålles tillgängligt för allmänheten inom

bibliotekets verksamhetsområde;

att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;

att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek

införlifvas;

att beviljadt statsbidrag må användas endast till

inköp och inbindning af böcker samt tryckning af

katalog;

att vederbörande skoldistrikt, församling, kommun

eller förening för samma ändamål anslagit eller annorledes

anskaffat minst lika stort belopp som statsbidraget;

att biblioteken skola vara underkastade inspektion

af vederbörande folkskoleinspektörer;

att böcker, som inköpts för statsbidrag och nyssnämnda

af skoldistrikt, församling, kommun eller förening

anskaffade medel, ej må afhändas biblioteket

annat än med inspektörens medgifvande; och

att, då föreningsbibliotek, för hvithet åtnjutits

statsunderstöd, upplöses, till vederbörande skoldistrikt,

församling eller kommun skola för införlifvande med

dess bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda

sätt förvärfvats; dock att i sådan händelse

böckerna jämväl må, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande.

öfverlämnas till annan förening med samma eller likart

adt syfte;

samt att understöd af statsmedel må enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande jämväl tilldelas sådana centrala

föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter åt

bibliotek af omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotek,

med ett belopp af högst 1,500 kronor, för

år räknadt, till hvarje sådan förening för hvardera

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lagutskottet» Utlåtande N:o 11. 55

af nämnda verksamhetsgrenar, dock till ett sammanlagdt

belopp af högst 10,000 kronor;

dels. för att till nu angifna ändamål användas,

på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel

bevilja ett förslagsanslag, med titel: »Understöd

åt folkbibliotek», å 60,000 kronor;

dels och till bestridande af kostnaderna för inspektion

genom folkskoleinspektörerna af folkbibliotek

höja anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer med 5,000 kronor, eller från

dess nuvarande belopp, 105,000 kronor, till 110,000

kronor; samt

2:o) att Riksdagen, under förklarande, att de i

propositionen innefattade lagförslag icke kunna i oförändradt

skick bifallas, ville, i anledning af propositionen

och med afslag å herr Larssons motion i denna del.

för sin del antaga

a) följande

Lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

den 21 mars 1862.

Kungl Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 9, 10, 13, 19, 21, 22, 86, 38 och

39 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den

21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Till kyrkostämmas handläggninghöra

frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande

af ordning under gudstjänsten;

2) folkskoleundervisningen och

dithörande anstalter jämte förnäm - lingsbibliotek, samt uppfostran åt

§ 2.

Till kyrkostämmas handläggninghöra

frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande

af ordning under gudstjänsten;

2) folkskoleundervisningen och

dithörande anstalter jämte församlingsbibliotek,

hvithet hunna utgöras af

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sammansatta Stats- (och Lag)iitslcotteis Utlåtande N:o 11.

Kungli Maj:ts förslag.

vanartade och i sedligt afseende

försummade barn;

3) val af kyrkovärdar och öfriga

ledamöter i kyrkoråd samt ledamöter

i skolråd, särskild biblioteksstyrelse

och särskild barnavårdsnämnd,

äfvensom folkskolelärares,

orgelnisters, klockares och annan

kyrkobetjänings tillsättande och afsnedande,

där ej annorlunda stadgadt

är;

4) kyrkomedel användande samt

granskning af kyrko- och skolråds

äfvensom särskild biblioteksstyrelses

räkenskaper;

5) hushållning med och vård

om kyrkans egendom;

6) byggnad och underhåll af

kyrkan, med hvad därtill hörer,

skolhus, lokaler för församlingsbibliotek,

samt boställen för präst,

skollärare, klockare och andra kyrkobetjänte;
7)

bestämmande af afgifter till

kyrka och folkskola jämte dithörande

anstalter, till församlingsbibliotek,

samt för uppfostran åt vanartade

och i sedligt afseende försummade

barn;

8) fördelning af bänkrum i kyrkan

:

9) ordnande och fördelning af

begrafningsplatser, samt afgifter för

dem och för begagnande af kyrkklockor

eller annan kyrkans egendom;

äfvensom

10) överenskommelser rörande

prästerskaps, skollärares och kyrkobetjänings

löneförmåner.

Utskottets förslag.

eller i sig innefatta skolbibliotek, samt

uppfostran åt vanartade och i sedligt

afseende försummade barn;

3) val af kyrkovärdar och öfriga

ledamöter i kyrkoråd samt ledamöter

i skolråd, särskild styrelse

för för samling ^bibliotek och särskild

barnavårdsnämnd, äfvensom folkskolelärares,

orgelnisters, klockares

och annan kyrkobetjänings tillsättande

och afskedande, där ej annorlunda

stadgadt är;

4) kyrkomedels användande samt

granskning af kyrko- och skolråds

äfvensom särskild för församlingsbibliotek

utsedd styrelses räkenskaper;

5) hushållning med och vård

om kyrkans egendom;

6) byggnad och underhåll af

kyrkan, med hvad därtill hörer,

skolhus, lokaler för församlingsbibliotelc,

samt boställen för präst,

skollärare , klockare och andra kyrko - betjänte;

7) bestämmande af afgifter till

kyrka och folkskola jämte dithörande

anstalter, till församlingsbibliotek,

samt för uppfostran åt vanartade

och i sedligt afseende försummade

barn g

8) fördelning af bänkrum i kyrkan

;

9) ordnande och fördelning af

begrafningsplatser, samt afgifter för

dem och för begagnande af kyrkklockor

eller annan kyrkans egendom;

äfvensom

10) överenskommelser rörande

prästerskaps, skollärares och kyrkobetjänings

löneförmåner.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.

§ 9.

Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas: den första inom

maj månads utgång för besluts fattande om föregående årets räkenskaper

och förvaltning; den andra i oktober för bestämmande af utgiftsoch

inkomststat för kyrka och skola, för församlingsbibliotek samt för

uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn, enligt

hvad i § 36 sägs; och den tredje inom utgången af december för debiteringslängdens

granskning samt för anställande af val till de under

kyrkostämma hörande befattningar, hvilka vid årets slut blifva lediga,

äfvensom för val af revisorer.

Den, hvilken såsom ledamot af kyrkoråd eller skolråd eller eljest

är redovisningsskyldig till församlingen, må icke väljas till revisor af

förvaltning, för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i

val af revisor af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas

granskning af sagda förvaltning.

§ io.

Kyrkostämma hålles äfven, när

Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

domkapitlet, visitationsförrättare,

magistraten, kyrko- eller skolrådet

eller ock särskild biblioteksstyrelse

eller särskild barnavårdsnämnd, där

sådan styrelse eller nämnd finnes,

det äskar, eller då ordföranden sådant

nödigt finner.

Enskild man, som till talan i

kyrkostämman berättigad är, äger

ock kyrkostämmas sammankallande

för uppgifvet ärende begära. Finner

ordföranden ej skäl att sådan begäran

bifalla, meddelar han, om så

äskas, sitt beslut skriftligen, jämte

skälen därtill; och äger sökanden

däröfver klagan föra, på sätt i §

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Samt.

§ 10.

Kyrkostämma hålles äfven, när

Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

domkapitlet, visitationsförrättare,

magistraten, kyrko- eller skolrådet

eller ock särskild styrelse för församling

sbibliotek eller särskildbarnavårdsnämnd,

där sådan styrelse eller

nämnd finnes, det äskar, eller då

ordföranden sådant nödigt finner.

Enskild man, som till talan i

kyrkostämman berättigad är, äger

ock kyrkostämmas sammankallande

för uppgifvet ärende begära. Finner

ordföranden ej skäl att sådan begäran

bifalla, meddelar han, om så

äskas, sitt beslut skriftligen, jämte

skälen därtill; och äger sökanden

däröfver klagan föra, på sätt i §

2 Afd. 9 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

Kungi. Maj:ts förslag.

41 stadgas om besvär öfver kyrkostämmas

beslut.

§ 13-

De ärenden, som skola å kyrkostämma

till afgörande företagas,

böra förut vara vederbörligen beredda,

antingen af kyrko- eller skolrådet

eller af särskild bibUoteksStyrelse

eller särskild barnavårdsnämnd, där

sådan styrelse eller nämnd finnes,

eller ock af särskild!- därtill utsedda

personer, då kyrkostämman, med

afseende på ärendets beskaffenhet

eller andra förhållanden, finner sådant

lämpligt eller nödigt.

§ 19.

Ordföranden åligger tillse, att

utdrag af kyrkostämmans protokoll

tillställes kyrko- eller skolrådet eller

särskild biblioteksstyrélse eller särskild

barnavårdsnämnd, där sådan

styrelse eller nämnd finnes, eller

de andra personer, åt hvilka verkställighet

af stämmans beslut uppdrages.

För öfrigt äger enhvar,

som det åstundan att af protokollet

taga afskrift och att utan

lösen få afskriftens riktighet af ordföranden

bestyrkt.

Protokollen, med bilagor, skola

bland kyrkans öfriga handlingar

förvaras.

Utskottets förslag.

41 stadgas om besvär öfver kyrkostämmas

beslut.

§ 13.

De ärenden, som skola å kyrkostämma

till afgörande företagas,

böra förut vara vederbörligen beredda,

antingen af kyrko- eller skolrådet

eller af särskild styrelse för

församling sbibliotek eller särskild

barnavårdsnämnd, där sådan styrelse

eller nämnd finnes eller ock af särskildt

därtill utsedda personer, då

kyrkostämman, med afseende på

ärendets beskaffenhet eller andra

förhållanden, finner sådant lämpligt

eller nödigt.

§ 19.

Ordföranden åligger tillse, att

utdrag af kyrkostämmans protokoll

tillställes kyrko- eller skolrådet eller

särskild styrelse för för samling sbibliotek

eller särskild barnavårdsnämnd,

där sådan styrelse eller

nämnd finnes, eller de andra personer,

åt hvilka verkställighet af

stämmans beslut uppdrages. För

öfrigt äger enhvar, som det åstundar,

att af protokollet taga afskrift

och att utan lösen få afskriftens

riktighet af ordföranden bestyrkt.

Protokollen, med bilagor, skola

bland kyrkans öfriga handlingar

förvaras.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Kungl Majds förslag. Utskottets förslag.

§ 21.

I hvarje kyrkoför samling skall

finnas ett kyrkoråd och ett skolråd.

Inom samma pastorat eller stad

må dock flera församlingar kunna

om gemensamt kyrkoråd eller skolråd

sig förena.

Kyrkoråd och skolråd må, där

så lämpligen sig göra låter, kunna

till ett gemensamt kyrko- och skolråd

förenas.

Där kyrkostämman finner sådant

lämpligt, må för förvaltning och vård

af församlingsbibliotek utses särskild

styrelse. Sådan styrelse väljer

själf inom sig ordförande, men galle

i. (ifrigt för biblioteksstyrelse i tilllämpliga

delar hvad om skolråd är

stadgadt.

§ 22.

Kyrkorådet tillkommer

att, i afseende på hvad till religionens

och sedernas vård hör,

vaka öfver efterlefnaden af därom

gällande författningar;

att upptaga frågor om oordning

och oskick vid samt försummelse

af gudstjänsten, om uteblifvande

från läsförhör, om oenighet i äktenskap,

om olydnad mot föräldrar,

samt om vårdslösad barnauppfostran;
att

vaka däröfver, att spridande

§ 21.

I hvarje kyrkoförsamling skall

finnas ett kyrkoråd och ett skolråd.

Inom samma pastorat eller stad

må dock flera församlingar kunna

om gemensamt kyrkoråd eller skolråd

sig förena.

Kyrkoråd och skolråd må, där

så lämpligen sig göra låter, kunna

till ett gemensamt kyrko- och skolråd

förenas.

Där kyrkostämman finner sådant

lämpligt, må för förvaltning och

vård af församlingsbibliotek utses

särskild styrelse. Denna väljer själf

inom sig ordförande, men galle i

öfrigt för sådan styrelse i tillämpliga

delar hvad om skolråd är stadgadt.

§ 22.

Kyrkorådet tillkommer

att, i afseende på hvad till religionens

och sedernas vård hör,

vaka öfver efterlefnaden åt därom

gällande författningar;

att upptaga frågor om oordning

och oskick vid samt försummelse

af gudstjänsten, om uteblifvande

från läsförhör, om oenighet i äktenskap,

om olydnad mot föräldrar,

samt om vårdslösad barnauppfostran;
att

vaka däröfver, att spridande

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sammansatta Stats- (och Lag)utskotteis Utlåtande N:o 11.

Kungl. Maj:ts förslag.

af vilseförande läror må, såvidt

möjligt är, förekommas, samt kyrklig

tvedräkt ock söndring förhindras;

samt

att vårda kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör:

att utöfva vården om och befattningen

med folkskolan; samt

att, därest särskild bibliotekssty felse

ej finnes, handhafva förvaltningen och

vården af församlingen tillhöriga bibliotek.

Om skolrådets befattning med

ärenden angående uppfostran åt

vanartade och i sedligt afseende

försummade barn gälle hvad därom

särskildt stadgas.

Såväl kyrkorådet som skolrådet

åligger, i hvad på hvartderas särskilda

befattning ankommer, därjämte:
att

ombesörja verkställighet af

kyrkostämmans beslut i alla de fall,

där ej sådan verkställighet åt vissa

därtill utsedda personer blifvit uppdragen

;

att hafva öfverinseendet öfver

de för särskilda verkställighetsbestyr

af kyrkostämman utsedda

personers förvaltning;

att till kyrkostämman göra de

framställningar och förslag, hvilka

omständigheterna kunna påkalla;

samt

att afgifva de förberedande utlåtanden,

som af kyrkostämman infordras.

Utskottets förslag.

af vilseförande läror må, såvidt

möjligt är, förekommas, samt kyrklig

tvedräkt och söndring förhindras;

samt

att vårda kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör:

att utöfva vården om och befattningen

med folkskolan; samt

att, därest särskild styrelse för

för samling sbibliotek ej finnes utsedd,

handhafva förvaltningen och vården

af sådant bibliotek.

Om skolrådets befattning med

ärenden angående uppfostran åt

vanartade och i sedligt afseende

försummade barn gälle hvad därom

särskildt stadgas.

Såväl kyrkorådet som skolrådet

åligger, i hvad på hvartderas särskilda

befattning ankommer, därjämte:
att

ombesörja verkställighet af

kyrkostämmans beslut i alla de fall,

där ej sådan verkställighet åt vissa

därtill utsedda personer blifvit uppdragen

;

att hafva öfverinseendet öfver

de för särskilda verkställighetsbestyr

af kyrkostämman utsedda

personers förvaltning;

att till kyrkostämman göra de

framställningar och förslag, hvilka

omständigheterna kunna påkalla;

samt

att afgifva de förberedande utlåtanden,

som af kyrkostämman infordras.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 61

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

§ 36.

För hvarje år åligger det kyrkorådet

att för kyrkan, samt skolrådet

att såväl för skolan som, där

särskild biblioteksstyrelse och särskild

barnavårdsnämnd ej finnas, för församlingen

tillhöriga bibliotek och för

uppfostran åt vanartade och i sedligt

afseende försummade barn, uppgöra

utgifts- och inkomstförslag.

Finnes särskild biblioteksstyrelse, åligger

det denna alt uppgöra utgifts- och

inkomstförslag för församlingsbiblioteken.

I utgiftsförslaget böra upptagas

de utgifter, som redan äro beslutade

att under det nästföljande året

utgå, äfvensom de, hvilka kyrkoeller

skolrådet eller, där särskild

biblioteksstyrelse finnes, denna styrelse

därutöfver anser af behofvet

påkallade att under samma år

utgå.

Uti inkomstförslaget böra de

inkomster upptagas, som för det

nästföljande året äro eller anses

vara att påräkna.

§ 38.

Hvad kyrkostämman till uttaxering

beslutat skall, allt efter ändamålets

beskaffenhet, genom kyrkorådet

eller skolrådet eller, där särskild

biblioteksstyrelse finnes, genom

denna styrelse delgifvas, i kyrkoförsamling

på landet, vederbörande

§ 36.

För hvarje år åligger det kyrkorådet

att för kyrkan, samt skolrådet

att såväl för skolan som, där

särskild styrelse för för samling sbibliotek

och särskild barnavårdsnämnd

ej finnas, för församlingsbibliotek

och för uppfostran åt vanartade

och i sedligt afseende försummade

barn, uppgöra utgifts- och inkomstförslag.

Finnes särskild styrelse för

församlingsbibliotek åligger det denna

att uppgöra utgifts- och inkomstförslag

för sådant bibliotek.

I utgiftsförslaget böra upptagas

de utgifter, som redan äro beslutade

att under det nästföljande året

utgå, äfvensom de, hvilka kyrkoeller

skolrådet eller, där särskild

styrelse för församlingsbibliotek finnes,

denna styrelse därutöfver anser af

behofvet påkallade att under samma

år utgå.

Uti inkomstförslaget böra de

inkomster upptagas, som för det

nästföljande året äro eller anses

vara att påräkna.

Hvad kyrkostämman till uttaxering

beslutat skall, allt efter ändamålets

beskaffenhet, genom kyrkorådet

eller skolrådet eller, där särskild

styrelse för församlingsbibliotek

finnes, genom denna styrelse delgifvas,

i kyrkoförsamling på lan
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Kungl. Majts förslag.

kommunalnämnd och, i stad, drätselkammaren.

hvilka det, hvar i sin

ort, åligger att debitering och uppbörd

af dessa afgifter verkställa,

samt medlen till kyrko- eller skolrådet

eller biblioteJcsstyrelsen, där

särskild sådan finnes, aflemna.

Skulle, till följd af särskilda förhållanden.

annan ordning för uppbördens

verkställande finnas vara

lämplig eller nödig, må kyrkostämman

kunna därom besluta.

§ 39.

Kyrko- och skolrådens räkenskaper

så ock, där särskild biblioteksstyrelse

finnes, denna styrelses

räkenskaper skola afslutas med

kalenderår samt senast den 1 därpå

följande mars aflämnas till de för

deras granskning utsedda revisorer.

Revisionsberättelsen skall senast

den 1 april aflämnas till kyrkostämmans

ordförande, som öfver

gjorda anmärkningar infordrar vederbörandes

förklaringar, hvarefter

den kyrkostämma, som i maj månad

sammanträder, beslutar, huruvida

anmärkning må förfalla, eller

laglig åtgärd för bevarande af församlingens

rätt vidtagas skall.

Hvad nu om räkenskapernas

granskning i kyrkostämma sagdt

är, gör icke någon ändring i hvad

om särskild revision af kyrko- och

skolräkenskaper finnes stagdadt.

Utskottets förslag.

det, vederbörande kommunalnämnd

och, i stad, drätselkammaren, hvilka

det, hvar i sin ort, åligger att debitering

och uppbörd af dessa afgifter

verkställa, samt medlen till

kyrko- eller skolrådet eller församlingsbiblioteksstyrelsen,

där särskild

sådan finnes, aflänma.

Skulle, till följd af särskilda förhållanden,

annan ordning för uppbördens

verkställande finnas vara

lämplig eller nödig, må kyrkostämman

kunna därom besluta.

§ 39.

Kyrko- och skolrådens räkenskaper

så ock, där särskild styrelse

för församlingsbibliotek finnes, denna

styrelses räkenskaper skola afslutas

med kalenderår samt senast den 1

därpå följande mars aflämnas till

de för deras granskning utsedda

revisorer.

Revisionsberättelsen skall senast

den 1 april aflämnas till kyrkostämmans

ordförande, som öfver

gjorda anmärkningar infordrar vederbörandes

förklaringar, hvarefter

den kyrkostämma, som i maj månad

sammanträder, beslutar, huruvida

anmärkning må förfalla, eller

laglig åtgärd för bevarande af församlingens

rätt vidtagas skall.

Hvad nu om räkenskapernas

granskning i kyrkostämma sagdt

är, gör icke någon ändring i hvad

om särskild i''evision af kyrko- och

skolräkenskaper finnes stadgadt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906. dock att dessförinnan

de åtgärder må vidtagas, som äro erforderliga för lagens trädande

i kraft vid nämnda tid.

b) följande

Lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 2, § 9 mom. 1, § 11,

§ 18 inom. 1, § 23, § 24 inom. 2, § 38 mom. 1 och 2 samt § 41 inom.

1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1 mom. 1.

Hvarje territoriell kyrkoförsamling äger att för handhafvande al

kyrkans samt vissa folkskolan och barnavården rörande angelägenheter

äfvensom frågor rörande församlingsbibliotek i kyrkostämma med

kyrkoherden sammanträda till öfverläggning och beslut, på sätt denna

förordning stadgar.

§ 2.

Till kyrkostämmas handläggning

höra frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande

af ordning under gudstjänsten;

2) upprättande och underhåll af

församlingsbibliotek;

3) uppfostran åt vanartade och

i sedligt afseende försummade barn,

med undantag dock för det fall, att

öfverstyrelsen för Stockholms städs

folkskolor är banavårdsnämnd;

§ 2.

Till kyrkostämmas handläggning

höra frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande

af ordning under gudstjänsten;

2) upprättande och underhåll af

församlingsbibliotek;

3) uppfostran åt vanartade och

i sedligt afseende försummade barn,

med undantag dock för det fall, att

öfverstyrelsen för Stockholms städs

folkskolor är barnavårdsnämnd;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.

Kungl. Maj:ts förslag.

4) val af kyrkovärdar och öfriga

ledamöter i kyrkoråd, ledamöter ,i

skolråd och särskild biblioteksstyrelse

samt i de öfriga nämnder, styrelser

och andra myndigheter, hvilka

församlingen enligt särskilda författningar

och stadganden antingen

skall tillsätta eller i hvilka förförsamlingen

genom deputerade

skall deltaga, äfvensom af revisorer

och andra ombud, dem församlingen

äger utse;

5) orgelnisters, kyrkosångares

och klockares tillsättande och afskedande;
6)

användande af kyrkans och

andra till församlingens disposition

ställda medel samt granskning af

räkenskaper angående sådana medel;

7) hushållning med och vård

om kyrkans och annan församlingen

tillhörig egendom;

8) byggnad, underhåll eller förbättrande

af kyrka, med hvad därtill

hörer, skolhus, som af församlingen

upplåtes och underhålles,

lokaler för församlingsbibliotek,

samt boställe för präst eller kyrkobot]

änte;

9) bestämmande af afgift till

kyrka och församlingsbibliotek samt

sådant skolhus, som i 8) sägs, och

boställe;

10) fördelning af bänkrum i

kyrkan;

11) bestämmande af afgifter för

begagnande af kyrkklockor eller

annan kyrkans tillhörighet;

12) överenskommelser rörande

Utskottets förslag.

4) val af kyrkovärdar och öfriga

ledamöter i kyrkoråd, ledamöter i

skolråd, och särskild styrelse för

församlingsbiblioteJc samt i de öfriga

nämnder, styrelser och andra myndigheter,

hvilka församlingen enligt

särskilda författningar och

stadganden antingen skall tillsätta

eller i hvilka församlingen genom

deputerade skall deltaga, äfvensom

af revisorer och andra ombud,

dem församlingen äger utse;

5) orgelnisters, kyrkosångares

och klockares tillsättande och afskedande;
6)

användande af kyrkans och

andra till församlingens disposition

ställda medel samt granskning af

räkenskaper angående sådana medel;

7) hushållning med och vård

om kyrkans och annan församlingen

tillhörig egendom;

8) byggnad, underhåll eller förbättrande

af kyrka, med hvad därtill

hörer, skolhus, som af församlingen

upplåtes och underhålles,

lokaler för församlingsbibliotek,

samt boställe för präst eller kyrkobot]

äute;

9) bestämmande af afgift till

kyrka och församlingsbibliotek samt

sådant skolhus, som i 8) sägs, och

boställe;

10) fördelning af bänkrum i

kyrkan;

11) bestämmande af afgifter för

begagnande af kyrkklockor eller

annan kyrkans tillhörighet;

12) överenskommelser rörande

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Kungl. Maj:ts förslag.

prästerskaps och kyrkobetjänings

löneförmåner.

Om vård och förvaltning af

vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd

är särskilt stadgadt.

§ 9 mom. 1.

Kyrkostämma hålles äfven när

öfverståthållareämbetet, konsistorium,

visitationsförrättare, kyrkoeller

skolrådet eller ock särskild

biblioteksstyrelse eller särskild barnavårdsnämnd,

därest sådan styrelse

eller nämnd finnes, det äskar eller

när ordföranden sådant nödigt finner.

§ II
De

ärenden, som skola å kyrkostämma

till afgörande företagas,

böra förut vara vederbörligen beredda

antingen af kyrko- eller skolrådet

eller af särskild biblioteksstyrelse

eller särskild barnavårdsnämnd,

därest sådan styrelse eller

nämnd finnes, eller ock af därtill

särskild! utsedda personer, då kyrkostämman

med afseende på ärendets

beskaffenhet eller andra förhållanden

finner sådant lämpligt eller nödigt.

§ 18 mom. 1.

Ordföranden åliger tillse, att

utdrag af kyrkostämmans protokoll

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami.

Utskottets förslag.

prästerskapets och kyrkobetjänings

löneförmåner.

Om vård och förvaltning af

vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd

är särskild! stadgadt.

§ 9 mom. 1.

Kyrkostämma hålles äfven när

öfverståthållareämbetet, konsistorium,

visitationsförrättare, kyrkoeller

skolrådet eller ock särskild

styrelse för församling sbibliotek eller

särskild barnavårdsnämnd, därest

sådan styrelse eller nämnd finnes,

det äskar eller när ordföranden

sådant nödigt finner.

§ lille

ärenden, som skola å kyrkostämma

till afgörande företagas,

böra förut vara vederbörligen beredda

antingen af kyrko- eller skolrådet

eller af särskild styrelse för

församlingsbibliotoiek eller särskild

barnavårdsnämnd, därest sådan styrelse

eller nämnd finnes, eller ock

af därtill särskild! utsedda personer,

då kyrkostämman med afseende på

ärendets beskaffenhet eller andra

förhållanden finner sådant lämpligt

eller nödigt.

§ 18 mom. 1.

Ordföranden åligger tillse, att

utdrag af kyrkostämmans protokoll

2 Afd. 9 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Kungl. Maj:ts förslag.

tillställes kyrko- eller skolråd eller särskild

biblioteksstyrelse eller särskild

barnavårdsnämnd, därest sådan styrelse

eller nämnd finnes, eller de

andra personer, åt hvilka verkställighet

af stämmans beslut uppdrages.

För öfrigt äger enhvar, som

det åstundan att af protokollet taga

afskrift och att utan lösen få afskriftens

riktighet af kyrkonotarien

bestyrkt.

Utskottets förslag.

tillstädes kyrko- eller skolråd eller

särskild styrelse för for samling sbibliotek,

eller särskild barnavårdsnämnd,

därest sådan styrelse eller

nämnd finnes, eller de andra personer,

åt hvilka verkställighet af

stämmans beslut uppdrages.

För öfrigt äger enhvar, som

det åstundan att af protokollet taga

afskrift och att utan lösen få afskriftens

riktighet af kyrkonotarien

bestyrkt.

§ 23.

Mom. 1. I hvarje territoriell kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd

och ett skolråd.

Mom. 2. Kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra

låter, kunna till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.

Mom. 3. Därest kyrkostämman finner sådant lämpligt, må för

förvaltning och vård af församlingsbibliotek utses särskild styrelse.

Sådan styrelse väljer själf inom sig ordförande, men gälle i öfrigt för

biblioteksstyrelse i tillämpliga delar hvad om skolråd är stadgadt.

§ 24 mom. 2.

Skolrådet tillhör:

a) att utöfva den vård om och

befattning med folkskolan, som enligt

gällande författningar är åt

skolrådet uppdragen;

b) att, därest särskild biblioteksstyrelse

ej finnes, handhafva förvaltningen

och vården af församlingen

tillhöriga bibliotek; samt

c) att i öfrigt förvalta egendom

och medel, som stå under skolrådets

vård.

§ 24 mom. 2.

Skolrådet tillhör:

a) att utöfva den vård om och

befattning med folkskolan, som enligt

gällande författningar är åt

skolrådet uppdragen;

b) att, därest särskild styrelse förför

samling sbibliotek ej finnes, handhafva

förvaltningen och vården af

sådant bibliotek; samt

c) att i öfrigt förvalta egendom

och medel, som stå under skolrådets

vård.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sammansatta Stats- (och Laghitskottets Utlutande N:o 11.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

§ 38 mom. 1 och 2. § 38 mom. 1 och 2.

Mom. 1. För hvarje år åligger

det kyrkorådet att för kyrkan, samt

skolrådet att såväl för skolan, såvidt

frågan församlingen enskildt

angår, som, därest särskild biblioteksstyrelse

ej finnes, för församlingen

tillhöriga bibliotek, uppgöra utgift soch

inkomstförslag. Finnes särskild

biblioteksstyrelse, åligger det denna

att uppgöra utgifts- och inkomstförslag

för församlingsbiblioteken.

Mom. 2. I utgiftsförslaget böra

upptagas de utgifter, som redan äro

beslutade att under det nästföljande

året utgå, äfvensom de, hvilka kyrkoeller

skolrådet eller, därest särskild

biblioteksstyrelse finnes, denna styrelse

därutöfver anser af behofvet påkallade

att utgå under samma år.

§ 41 mom. 1.

Räkenskaperna för såväl kyrkans

medel som de medel, skolrådet

och, därest särskild biblioteksstyrelse

finnes, denna styrelse hafva under

sin förvaltning, skola afslutas med

kalenderår samt senast den 1 därpå

följande mars aflämnas till de för

deras granskning utsedda revisorer.

Mom. 1. För hvarje år åligger

det kyrkorådet att för kyrkan, samt

skolrådet att såväl för skolan, såvidt

frågan församlingen enskildt

angår, som, därest särskild styrelse

för forsamlingsbibliotek eg finnes, för

sådant bibliotek, uppgöra utgiftsoch

inkomstförslag. Finnes särskild

biblioteksstyrelse, åligger det denna

att uppgöra utgifts- och inkomstförslag

för församlingsbiblioteken.

Mom. 2. I utgiftsförslaget böra

upptagas de utgifter, som redan äro

beslutade att under det nästföljande

året utgå, äfvensom de, hvilka kyrkoeller

skolrådet eller, därest särskild

styrelse för för samling sbibliotek

finnes, denna styrelse därutöfver

anser af behofvet påkallade att utgå

under samma år.

§ 41 mom. 1.

Räkenskaperna för såväl kyrkans

medel som de medel, skolrådet

och, därest särskild styrelse för församling

sbibliotek finnes, denna styrelse

hafva under sin förvaltning, skola

afslutas med kalenderår samt senast

den 1 därpå följande mars aflämnas

till de för deras granskning utsedda

revisorer.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N.o 11.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906, dock att dessförinnan

de åtgärder må vidtagas, som äro erforderliga för lagens trädande

i kraft vid nämnda tid.

Stockholm den 10 april 1905.

På det sammansatta utskottets vägnar:

T. ZETTERSTRAND.

Reservation

af herr D. Persson i Tällberg, som ansett, att utskottets utlåtande

bort hafva följande lydelse:

»Af de i Kung!. Maj:ts förevarande framställning meddelade upplysningarna

visar sig, att bland de uti ämnet hörda myndigheterna

meningarna varit synnerligen delade beträffande förslaget, att kommunalstämma

icke vidare såsom hittills skulle äga befogenhet att handlägga

frågor rörande folkbibliotek (»sockenbibliotek»), utan att nämnda befogenhet

hädanefter uteslutande skulle tillkomma kyrkostämma. Medan

detta förslag blifvit tillstyrkt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

femton län och af samtliga domkapitel jämte de flesta folkskoleinspektörer,

hafva Kungl. Maj:ts befallningshafvande i nio län äfvensom några

folkskoleinspektörer afstyrkt detsamma.

Såsom hufvudskål för Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har

anförts det oskiljaktiga samband, som ansetts böra finnas mellan folkbiblioteken

å ena sidan samt de under kyrkostämma hörande skolbiblioteken

(lärjunge- och lärarebiblioteken) å den andra.

Att de båda nämnda arterna af bibliotek stå i ett visst inre samband

med hvarandra, lärer ej kunna förnekas, då folkbiblioteken i stort

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.

sedt måste sägas ha till uppgift att bygga vidare på den genom skola

och skolbibliotek lagda grunden och den allmänna folkupplysningens

främjande utgör bådas gemensamma syfte. Att detta inre samband

emellertid ingalunda med nödvändighet måste förutsätta ett yttre, framgår

redan däraf, att alldeles detsamma kan sägas om åtskilliga andra folkupplysningsanstalter,

exempelvis folkhögskolorna och föreläsningskur serna

för arbetsklassen, om hvilka dock aldrig blifvit ifrågasatt att de skulle

lyda under kyrkostämma. Obeliöfligheten af ett dylikt yttre samband

synes ock bestyrkt af den omständigheten, alt enligt Kungl. Maj:ts

föreliggande proposition skolbiblioteken i Stockholm och Göteborg skulle

höra under en myndighet, församlingsbiblioteken därstädes under en

annan.

Vid närmare granskning skall man säkerligen ock finna, att frågorna

om skolbibliotek och folkbibliotek äro skilda och måste bedömas

ur ganska olika synpunkter.

Beträffande skolbiblioteken synes i det väsentliga full enighet vara

rådande. De äro, såsom vederbörande utskott vid 1840—41 års riksdag

framhöll, att betrakta som »ett oundgängligt inventarium vid hvarje

skola», hvarför man äfven från alla håll funnit det vara fullständigt i

sin ordning, att de lyda under samma styrelse och samma inspektion

som folkskolorna.

Helt annorlunda förhåller det sig med folkbiblioteken. Dessas

ändamål är att tillgodose de vuxnas behof af allmänbildande läsning,

och de måste på grund häraf gifvetvis ledas efter i viss mån andra

grundsatser än de för barn afsedda lärjungebibloteken. Fall finnas

visserligen, då samma boksamling begagnas både af barn och vuxna.

Men ''af flera skäl har man äfven här merändels nödgats företaga en

utskiftning, i det man delat det hela i skilda afdelningar eller pa ett

eller annat sätt begränsat barnens lånerätt samt för dem fastställt särskilda

utlåningsvillkor och utlåningstider m. m.

Med nu berörda olikhet mellan skolbibliotek och f olkbibliotek sammanhänger

den meningsskiljaktighet, som råder i fråga om rätta anordningen

af deras styrelse och förvaltning. Medan i detta afseende skolbibliotekens

ställning är gifven och oomtvistad, hafva folkbiblioteken

varit föremål för stridiga åsikter och olika behandling, hvaraf följden

■blifvit, att en del folkbibliotek upprättats af den borgerliga kommunen,

andra af den kyrkliga, andra åter af enskilda föreningar.

För vinnande af likformighet har Kungl. Maj:t nu föreslagit en

genomgripande reglering i dessa förhållanden, hvarigenom skulle fastställas,

att församlingsbibliotek och i någon mån äfven föreningsbibliotek

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

kunde under vissa villkor understödjas med statsbidrag, men att kommunalbibliotek

däremot skulle vara från erhållande af sådan uppmuntran

uteslutna.

Utan att underskatta värdet af de fördelar, som genomförandet af

sträng likformighet inom ett visst område ej sällan medför, hyser dock

utskottet starka betänkligheter mot ett förslag, hvilket, förutom att det

innebure en lika afgjord som omotiverad brytning med hittills bestående

ordning, tillika komme att medföra den påföljden, att de kommunmedlemmar,

som på grund af sin ställning i religiöst eller kyrkligt

hänseende ej äga talan å kyrkostämma, därmed äfven blefvo beröfvade

all möjlighet till inflytande på den kommunala biblioteksverksamheten,

huru _ varmt intresserade de än vore för denna viktiga gren af folkbildningsarbetet.

Verksamheten för folkbiblioteken befinner sig för närvarande i eu

stark utveckling, hvars slutliga resultat ingen ännu torde vara i stånd

att med full säkerhet förutse. Under sådana förhållanden synes det

önskvärdt, att de bestämmelser, som fastställes för beviljande af understöd

blifva så affattade, att utvecklingen erhåller tillräcklig frihet. Det

kan eljest lätt nog inträffa, att just de former för biblioteksverksamheten,

som allra bäst söka afpassa sig efter de faktiskt förefintliga

behofven och därför inrymma de största utvecklingsmöjligheterna, blifva

i saknad af statens uppmuntran, medan denna förbehålles sådana former,

hvilka måhända under verksamhetens fortgång komma att visa sig

mindre tidsenliga. Af hittills vunnen erfarenhet att döma, torde det

vara sannolikt, att skillda anordningar lämpa sig för skillda trakter af

vårt vidsträckta land. På visöa orter har man funnit fördelaktigast att

låta skolrådet sköta biblioteksinrättningen, medan man på andra föredragit

kommunalnämnden och på ännu andra öfverlämnat åt den enskilda

företagsamheten att åtminstone till en början taga saken om hand och

bana väg för dess vidare utveckling. Den tanken torde ej vara utesluten,

att cn dylik valfrihet i fråga om former äfven framgent kan

befinnas behöflig, i alla händelser under den närmaste tiden intill dess

större enighet om bästa sättet för folkbibliotekens anordning i vårt

land blifvit vunnen. Någon tvingande anledning att på förhand förklara

vare sig kommunalstämma eller kyrkostämma inkompetent eller olämplig

att med folkbiblioteken taga befattning synes för närvarande ej föreligga.

I likhet med Kung]. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands

län håller utskottet alltså före, att något bestämdt stadgande om hvilken

kommunal representation, som skall handlägga frågor rörande folkbiblio
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.

teken (sockenbiblioteken), ej bör gifvas, utan att därmed må förfaras,

på sätt å olika orter hittills varit brukligt och att det följaktligen också

må tillkomma samma representation att utse biblioteksstyrelse.

Om en dylik anordning genomföres och statsbidrag för folkbibliotek

blifver af Riksdagen beviljadt, skulle det visserligen kunna vara tänkbart,

att på samma ort kommunalstämman eller stadsfullmäktige inrättade

ett kommunalbibliotek och kyrkostämman ett församlingsbibliotek.

Sannolikheten af eif sådant sammanträffande liksom äfven den möjliga

olägenheten däraf måste emellertid anses så ytterst ringa, att ingen

hänsyn härtill torde behöfva tagas.

Då emellertid frågan om de myndigheter, hvilka borde vara

befogade att upprätta folkbibliotek och för dem uppbära statsbidrag,

onekligen är af tvistig natur samt i behof af ytterligare utredning,

finner sig utskottet ej kunna tillstyrka, att beslut angående statsbidrag

åt folkbibliotek vare sig församlings- eller kommunalbibliotek af Riksdagen

fattas, innan en sådan förnyad utredning genom Kungl. Maj:ts

föranstaltande kommit till stånd. Härvid borde enligt utskottets mening

tagas under öfvervägande, dels hvilka ändringar, som kunna vara behöfliga

icke blott i kyrkostämmoförordningen utan äfven i kommunalstämmoförordningen,

dels huruvida ej — såsom från flera håll blifvit

föreslaget — tillsynen öfver folkbiblioteken kunde uppdragas åt inspektörer,

utsedda af Kungl. Maj:ts befallningshafvande bland därtill kvalificerade

personer.

Om folkbiblioteken sålunda ännu en tid måste umbära statens

direkta understöd och vara hänvisade endast till den hjälp, som bjudes

af de centrala anordningar, hvilka på enskild väg bildats för underlättande

af folkbibliotekens verksamhet, är det gifvetvis så mycket

angelägnare, att de ej gå miste äfven om denna hjälp, hvadan utskottet

anser sig böra tillstyrka hvad Kungl. Maj:t med afseende härå föreslagit.

Beträffande skolbiblioteken har utskottet intet annat att mot

Kungl. Maj:ts hemställan erinra, än att en del af de i propositionen

för statsbidrags erhållande uppställda villkoren ej synas vara på dessa

bibliotek tillämpliga samt att den ifrågasatta höjningen i anslaget

till arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörerna för

närvarande torde kunna undvikas, enär inspektionen af skolbiblioteken

kan förrättas samtidigt med inspektionen af folkskolorna och sålunda

åtminstone icke behöfver kräfva några särskilda resor.

Vid beräkningen af det ungefärliga belopp, hvartill anslaget till

skolbibliotek borde sättas, synes man för närvarande lämpligen kunna

stanna vid en summa af 30,000 kronor. Vid slutet af 1903 utgjorde

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

skoldistriktens antal öfver 24,000, och om af dessa endast 1,000 anslå

15 kronor till sina lärjungebibliotek och 15 kronor till sina lärarebibliotek

samt begära däremot svarande statatsbidrag, hvilket ingalunda kan anses

omöjligt, så komme härför att kräfvas ofvan angifna belopp, 30,000

kronor. Den erfarenhet, som vunnits rörande anslaget till föreläsningar

för arbetsklassen, pekar i samma riktning.

Hvad slutligen beträffar den här ofvan intagna, af herr J. T. Larsson

väckta motionen, framgår af densamma, att motionären visserligen önskar

att statsbidrag måtte utgå till biblioteken med af Kungl. Maj:t föreslaget

belopp samt att desamma skulle ställas under folkskoleinspektörernas

inspektion, men att motionären däremot icke ansluter sig till Kungl.

Maj:ts förslag rörande inordnandet af folkbiblioteken (sockenbiblioteken)

under andra representationer eller organ än de under Indika desamma

för närvarande nu lyda.

Af hvad utskottet sålunda yttrat, särskildt beträffande inspektion

af vissa bibliotek, framgår, att utskottet redan på denna grund icke

heller helt kan ansluta sig till motionärens förslag, hvartill kommer, att

motionären icke angifvit något sätt, hvarpå han tänkt sig af hvem eller

huru styrelse för ett sockenbibliotek skulle väljas.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr J. T. Larssons i ämnet

väckta motion, måtte medgifva,

a) dels att understöd af statsmedel till ett belopp

af högst 50 kronor, för år räknadt, må, enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj :t kan finna lämpligt

meddela, utgå till skoldistrikt för upprättande och

underhåll af skolbibliotek (lärare- och lärjungebibliotek)

under följande villkor:

att beviljadt statsbidrag må användas endast till

inköp och inbindning af böcker samt tryckning: af

katalog;

att vederbörande skoldistrikt för bibliotekets

understödjande anslagit eller annorledes anskaffat minst

lika stort belopp som statsbidraget;

att bibliotek skall vara underkastadt inspektion

af vederbörande folkskoleinspektör:

dels, för att till nu angifna ändamål användas,

på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvud
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Sammansatta Stats- (och Lagjutskottets Utlåtande N:o 11.

titel beviljas ett förslagsanslag, med titel: »understöd

åt skolbibliotek», å 30,000 kronor;

b) dels medgifva, att understöd af statsmedel

må enligt Kung! Maj:ts bestämmande tilldelas sådana

centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter

åt folkbibliotek eller upprätta vandringsbibliotek,

med ett belopp af högst 1,500 kronor, för

år räknadt, till hvarje sådan förening'' för hvardera

af nämnda verksamhetsgrenar, dock till ett sammanlagdt

belopp af högst 10,000 kronor;

dels, för att till nu angifna ändamål användas,

på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel

bevilja ett anslag, med titel: »understöd åt folk
bibliotek»,

? å 10,000 kronor, och

dels i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida

ej såväl kyrkostämma som kommunalstämma

kunde tillerkännas befogenhet att handlägga ärenden

rörande folkbibliotek och för sådana bibliotek erhålla

statsbidrag äfvensom huruvida inspektionen öfver folkbiblioteken

lämpligen kunde uppdragas åt af Kungl.

Maj:ts 1 befallningshafvande härtill utsedda personer,

samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredningen

kan föranleda.

Herr Segerdahl har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets slutliga behandling inom utskottet.

Bill. till B Usel. Prat. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Häft.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.