Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Memorial N:o 1

1905-01-21 · 61 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 57 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:1, Statsutskottets Memorial N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 23 januari 1905 kl. 10 f. in.

Memorial, med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser

dels af fullmäktige i riksgäldskontor et angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning samt dels af fullmäktige

i riksbanken och riksgäld skontor et angående det

dem lämnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen

af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.

Statsutskottet, som fatt emottaga såväl den af fullmäktige i riksgäldskontor

enligt § 80 af det för detta verk senast utfärdade reglemente

till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning för den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till senaste Riksdag afgafs, som ock en af fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret gemensamt till statsutskottet afgifven berättelse

angående utförandet af det fullmäktige meddelade uppdrag i

fi aga om uppförande a Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen

och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedomgiflämna

samma berättelse; och komma utlåtanden häröfver att framdeles under

riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.

Stockholm den 21 januari 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bih. till Riksd. Prof, 1905. 4 Sami. 1 Afd, 1 Höft. (N:o 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmäktiges i riksgäldskontorei berättelse till 1905 års Riksdag.

Enligt 80 § af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontoret

utfärdade reglemente åligger det fullmäktige i detta verk att till innevarande

års Riksdag afgifva berättelse för den tid. som förflutit sedan

fullmäktiges berättelse till 1904 års Riksdag afgäfs; hvilket fullmäktige

härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1904 ännu ej kunnat

till fullo afslutas, få fullmäktige erinra, att en del i denna berättelse

förekommande siffror kunna komma • att vid bokslutet undergå någon

förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1904 års reglemente §§ 2—5.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1903 utgjordes kontorets

skulder vid samma års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1880, 1886, 1887, 1888, 1890, 1894, 1899

och 1900 års fonderade lån ............................ kronor 345,214,113: 33

depositioner ..................................................................

i sammanhang med Västkustbanans inköp af

staten öfvertagna kommun- och obligationslån

.................................... kronor 1,906,470: 4 8

jämte å kommunlånen upplupna,

icke förfallna

räntor ............................ ,, 16,860: 4 0

den i riksgäldskontoret innestående andelen af

köpeskillingen för bandelen Örebro—Frö vi af

Örebro—Köpings järnväg..................................

den likaledes i riksgäldskontoret innestående

köpeskillingen för Arffurstens palats (fastigheten

n:o 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm)

samt diverse skulder ..........................................................

Summa skulder vid 1903 års slut kronor 353,853,140: 9 4

151,014: —

1,923,330: 8 8

3,000,000: —

2,250,000: —

1,314,682: 73

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

3

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare

visas, under år 1904 genom utlämnande af obligationer ökats

“ed.................................................................................. kr. 41,723,500: —

men genom amortering minskats med....................... „ 2,993,524:4 4

i följd hvaraf denna skuld i sin helhet under året

ökats med ...................................................................... kr. 38,729,975: 5o

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till......................................................................... kr. 345,214,113:3 3

samt under året ökats med nyssnämnda belopp...... „ 38,729,975: 5 6

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1904 års

slut ........•••;............................................*.................. kr. 383,944,088:8 9

Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procentkmet

(ouppsägbara skulder till Södertelje stads

kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm) samt

Göta kanals reparationsfond, hafva under året icke

undergått någon förändring och utgöra.................. ,,

De af staten i sammanhang med Västkustbanans

förvärfvande öfvertagna kommun- och obligationslån

hafva under år 1904 minskats till nedan utförda

belopp, nämligen:

kommunlånen från kr. 751,470: 4 8

genom amortering

med ;...................■_»_______27,836: 6 0 kr. 723,633:8 8

obligationslånet

från..................... kr. 1,155,000: —

151,014:

genom amor törnig

med.

24,000:

hvartill komma å nämnda kommunlån

vid 1904 års slut upplupna,

icke förfallna räntor..................

„ 1,131,000:

16,248: 42

Af köpeskillingen för bandelen Örebro—Dröm

innestå!’ fortfarande i riksgäldskontoret samma belopp

Likaledes innestå!'' ännu till hela sitt belopp

köpeskillingen för Årffurstens palats............................

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till denna

1,870,882: 30

3,000,000: —

2,250,000: —

Transport kr. 391,215,985: 19

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport, kr. 391,215,985: 19

berättelse i detalj utvisar, under året ökats med

357,094 kronor 78 öre till ........................................■■ » 1,671,777: 51

Till följd häraf uppgingo riksgäld skontorets

samtliga skulder vid 1904 års slut (de inom linjen

förda icke inberäknade) till en summa af ............... kr. 392,887,762: 7 0

Då skulderna vid årets början, såsom förut

blifvit omförmäldt, utgjorde ........................................ ,, 353,853,140: 94

hafva alltså riksgäldskontorets skulder under år 1904

ökats med .................................................................. kr. 39,034,621: 7 6

För bedömande af riksgäldskontorets ställning bör från beloppet

af kontorets skulder vid 1904 års skit ..................... kr. 392,887,762: 70

dragas beloppet af kontorets vid samma tid ägande

fordringar och öfriga tillgångar .............................. ,, 126,315,053: 2 7

hvarefter återstår en skuld af...................................... „ 266,572,709:4 3

Motsvarande belopp utgjorde vid årets början „ 263,557,964: 90

utvisande dessa siffror, att det belopp, hvarmed riksgäldskontorets

skulder öfverstiga dess tillgångar,

under år 1904 ökats med .......................................... kr. 3,014,744: 5 3

Riksgäldskontorets inom linjen balanserade sladder, som vid 1903

års slut utgjorde 30,254,314 kronor 4 öre, hafva icke undergått någon

förändring under år 1904. ,

1904 års ränteliafva

utgjort:

för

1880

års

lån

1886

ii

ii

V.

1887

ii

ii

11

1888

ii

ii

11 ■

1890

ii

ii

11

1894

ii

ii

11

1899

ii

ii

11

1900

ii

ii

och amorteringsanslag för de fonderade lånen

. kronor 5,135,179: so

„ 2,388,275: 5 6

„ 1,757,232: —

„ 744,444: 4 4

„ 1,508,394: 44

„ 672,300: —

.. ., 1,523,656: 80

.. ,-, 1,452,800: —

kronor 15,182,282: 7 4

hvartill bör läggas anslag till extra amortering

af statsskulden enligt 1903 års reglementes § 3 ,,_140,888: 8 9

Summa anslag år 1904 till ränta och amortering

å statsskulden ................................................. kronor 15,323,171: 6 3

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

5

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med fastställda

amorteringsplaner, dels utlämnande af nya obligationer bär riksgäldskontorets

kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1904 undergått

följande förändringar:

1880 års till 31/? procent af stämplade lån,

hvaraf utfärdats tre emissioner, hvar

och en å 39,930,000 kronor, motsvarande

2,200,000 pund sterling eller

55,440,000 francs eller 44,880,000 riksmark

har amorterats med .................... 1,960,200:_

och därigenom minskats till...........................................

1886 års 37ä procent lån å 72,000,000

kronor eller 81,000,000 riksmark, hvaraf

emitterats sammanlagdt 62,546,222 kronor

22 öro, har amorterats med ........ 336,000: —

och därigenom nedgått till..............................................

1887 års 3% o procent lån, hvaraf vid

1904 års början var emitteradt ett

belopp af 48,810,500 kronor, har under

året genom utlämnande af ytterligare

obligationer å 5,723,500 kronor ökats

till ....................................................................-.....y ; ; ;

1888 års 3 procent lån å ursprungligen

26,666,666 kronor 67 öre, motsvarande

30.000. 000 riksmark eller 1,47 0,000 pund

sterling eller 37,020,000 francs, hvaraf

vid årets början återstod 24,666,666

67 öre, utgöres fortfarande af samma

belopp............................................................

1890 års 3 V2 procent lån å ursprungligen

35,555,555 kronor 56 öre, motsvarande

40.000. 000 ° riksmark eller 1,960,000

pund sterling eller 49,360,000 francs,

bär amorterats med ............................. 424,444: 4 4

och därigenom minskats till...........................................

1894 års 3 procent lån å 36,000,000

kronor, motsvarande 50,000,000 francs

eller 1,980,000 pund sterling eller

Kronor.

89,733,600: —

58,468,444: 4 4

54,534,000; —

24,666,666: 6 7

30,757,777: 78

Transport 2,720,644:44 258,160,488:8 9

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport 2,720,644: 44 258,160,488: 8 9

40.400.000 riksmark, hvaraf hälften

emitterats, utgöres oförändrad! af .........

1899 års 37a procent lån å 72,000,000

kronor, motsvarande 100,000,000 francs

eller 3,960,000 pund sterling eller

80.800.000 riksmark, hvaraf hälften

emitterats, har amorterats med.............

och därigenom minskats till.. --------i......,.,

1900 års lån mot obligationer, förskrifna

med 37a procent ränta men försedda

med påstämpling att räntan till och

med 15/8 1910 utgår efter 4 procent, .

hvilket lån upplagts å 36,320,000

kronor, motsvarande 2,000,000 pund

sterling eller 40,800,000 riksmark eller

50.400.000 francs, utgöres fortfarande

af samma belopp............................g..

1904 års 3Va procent lån, hvaraf under året

emitterats 36,000,000 kronor, motsvarande

50,000,000 francs eller 1,980,000 T

pund sterling eller 40,400,000 riksmark ..... 36,000,000.

Kronor.

Kronor.

18,000,000:

272,880:

35.463.600: —

Riksgäldskontorets kapitalskuld för

de fonderade lånen, hvaraf sålunda under

år 1904 amorterats ....................................... 2,993,524: 44

uppgick alltså vid samma års slut, såsom ofvan nämnts, till 383,944,088: 8 9

Från den nu uppgillra skulden för de fonderade lanon höra dock

a Idraga s dels dessa låns amorteringsfonders behållningar vid 1904 års

slut, utgörande....................................................... kronor 4,598,050: 51

dels ock fondens för extra amortering af statsskulden

behållning vid samma tid............ » 1,290,826: o i

eller tillsammans kronor 5,888,876: 52

Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under år 1904 vederbörligen

afförts de obligationer, hvilkas belopps 39,000 riksmark, vid

verkställd utlottning enligt fastställd * amorteringsplan fallit å den vid

amorteringstiden icke utlämnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande

års början återstående beloppet af osålda, icke utlottade obligationer af

nämnda, lån uppgick till 9,529,500 riksmark.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

7

De fonderade, ännu icke infriade lånen hafva under tiden till 1904

års slut amorterats med följande belopp, nämligen:

1880 års lån ......................................... kronor

1886

1888

1890

1899

n

n

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

n

29,012,775: —

4,077,777: 78

2,000,000: —

4,797,777: 78

536,400: —

eller tillhopa ............................................................... kronor 40,424,730: 56

Utom här ofvan specificerade skulder å 383,944,088 kronor 89 ofe

hade riksgäldskontoret vid 1904 års slut följande räntebärande skulder:

det s. k. 5-procentlånet .............................................. kronor 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond.

.............................................................. „ 140,889: —

kommun- och obligationslån, för hvjlka staten i

sammanhang med inköp af Västkustbanan Öfvertagit

betalningsansvaret, nämligen:

kommunlån med 5 procent ränta ............................

d:o „ 4,7 ...............................

obligationslån „

4

v '' 11 .............................

den mot 4 procent ränta innestående andelen af

köpeskillingen för bandelen Örebro—Frövi ...

samt den likaledes mot 4 procent ränta innestående

köpeskillingen för Arffurstens palats

„ 608,766: og

„ 114,867: 82

„ 1,131,000: —

„ 3,000,000: —

„ 2,250,000: —

Summa kronor 7,255,647: 8 8

Vid 1903 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden

kronor 1,107,769: G 7

en behållning af

Under år 1904 utgjorde fondens inkomster:

anslag enligt reglementets 3 § kronor 140,888: 8 9

räntor och kapitalvinst ........... ,, 42,167: 4 5

till följd hvaraf fondens behållning vid 1904 års

slut uppgick till ..............., . .........

Häraf utgjorde upplupna, icke förfallna räntor

hvadan kapitaltillgången belöpte sig till.................

varande denna tillgång placerad på följande sätt:

183,056: 34

kronor 1,290,826: o i

5,836: 3 6

kronor 1,284,989: 6 5

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 1.

svenska statens obligationer af år 1880 med 37» procent ränta å no
-

minellt 47,190 kronor, bokförda till......... kronor 47,095: 30

d:o d:o af år 1886 med 37» procent ränta å nominellt

1,097,000 riksmark, bokförda till „ 954,082: 8 2

d:o d:o af år 1888 med 3 procent ränta å nominellt

245,000 riksmark, bokförda till... „ 204,528: 2.9

d:o d:o af år 1890 med 37» procent ränta å nominellt

2,000 riksmark, bokförda till..... „ 1,738:8 7

samt innestående å giroräkning i riksbanken ...... ,,_77,544: 37

kronor 1,284,989: 6 5

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1904 års reglemente §§ 6 och 7.)

Vid slutet af år 1903 utgjorde dessa fordringar och tillgångar (de

inom linjen förda oberäknade)................................ kronor 90,295,176: 04

Under år 1904 hafva de ökats med ........ __ 36,019,877: 23

och utgjorde således vid samma års slut........... kronor 126,315,0o3: 2 7

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmäktige

såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild post

utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmäktige

beträffande detaljerna häraf hänvisa till samma räkenskapsutdrag.

Enligt 7 § af det för riksgäldskontoret senast utfärdade reglemente

har Riksdagen medgifvit, att Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolags

skuld till staten skulle få regleras i enlighet med vissa angå fria grunder.

För hvad i detta ärende hittills förekommit hafva Riksdagens senast

församlade revisorer i sin berättelse angående verkställd granskning af

riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, sid. 142—145, redogjort,

och tillåta sig fullmäktige att till denna revisorernas redogörelse hänvisa.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

9

Till Balslands kanalaktiebolag utlämnades under åren 1865—1869

från _ riksgäld skontoret två särskilda lån, det ena å 800,000 riksdaler,

beviljadt af Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag för segelleds

öppnande från Hattefura vid Vänern förbi Köpmannabro genom sjöarna

Akelången, Rogvarpen, Laxsjön och Lelången till Stora Lee samt för

anläggning af eu järnväg vid Håfveruds bruk, och det andra å 51,200

riksdaler, al Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag beviljadt för

astadkommande af en förening medelst kanal och slussar mellan sjöarna

Västra och Ostra Silen. Omförmälda lån hafva båda af bolaget slutbetalats,

det ena år 1897 och det andra år 1903, men de för lånen

utfärdade skuldförbindelserna med tillhörande handlingar hafva emellertid

icke återställts till låntagaren, enär förbindelserna innehålla stadgande

därom att, i händelse ifrågavarande kommunikationsleder icke efter fullbordandet

behörigen underhölles, anläggningarna komme att hemfalla

till staten utan rättighet för aktieägarne att till större eller mindre del

af det allmänna erhålla ersättning för därförinnan till samma företag

af dem gjorda tillskott.

Med afseende å berörda stadgande hemställde fullmäktige i skrifvelse

till Kung! Maj:t af den 2 juni 1904, huruvida icke sagda förbindelser

med tillhörande handlingar lämpligen borde få från riksgäldskontoret

öfverlämnas till den administrativa myndighet, som det åligger att öfvervaka

underhållet af ifrågavarande kommunikationsleder. Sedan Kung!.

Maj:t i anledning häraf den 12 augusti samma år anbefallt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att, sedan ifrågavarande originalförbindelser

med tillhörande handlingar blifvit till nämnda styrelse från riksgäldskontoret

Öfverlämnade, förvara desamma samt, därest omständigheterna

skulle därtill föranleda, vidtaga de åtgärder, som kunde på styrelsen

ankomma, hafva fullmäktige med skrifvelse af den 1 september 1904

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen öfverlämnat samtliga handlingarna

i fråga.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontoret

till kanal- ock järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna

lån hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgälds.- kontoret guldits å följande lån, nämligen:

Bill. till Biksd. Prat. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Kinda kanalaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 437,500 kronor, hvarå enligt riksgäldskontorets

räkenskaper den förfallna kapitalskulden vid 1903 års slut

utgjorde ................................................................................. kronor 231,536:9 7

förföll vid 1904 års slut en annuitet af 5 procent

eller ............................................................................... „ 21,875: —

så att riksgäldskontorets förfallna fordran vid

1904 års slut utgjorde ................................................... ,, 253,411: 9 7

däraf förfallet kapital ............ kronor 243,649: 0 2

och ränta .................................... ,, 9,762: 9 5

Under år 1904 har någon inbetalning å detta lån icke ägt ruin.

Till Västervik—Åtvidaberg—Bärsbo järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 1,865,000 kronor, skulle vid 1904 års

slut inbetalts en annuitet af 5 procent eller ............... kronor 93,250: —

som utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Under år 1904 inbetaides

å 1903 års annuitet .................... kronor 53,980: 17

jämte öfverränta ..................... ,, 84: 8 G „ 54,065: 0 3

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran................................................................. „ 53,250: —

Till Hultsfred—Västerviks järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 1,750,000 kronor, skulle vid slutet af

hvart af åren 1901—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

87,500 kronor, tillsammans .......................................... kronor 350,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1901—1903

års annuiteter ............................................................... „ 199,158: 3 9

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör . ... ,, 150,841: G i

Under år 1904 inbetaides

å 1899, 1900 och 1903 års annuiteter

.......................................... kronor 103,262: 4 4

jämte öfverränta ..................... „ 6,023: 3 0 „ 109,285: 7 4

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran ........................................................ „ 166,604: 05

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag.

Å -detta lån, ursprungligen 785,000 kronor, skulle vid slutet af

år 1886£inbetalts en annuitet af

5 Va procent eller..................... kronor 43,175: —

och hvart*af åren 1887—1904

en annuitet af 5 procent eller

kronor 39,250, tillsammans „ 706,500: — kronor 749,675:_•''

hvaraf hittills inbetalts i afräkning|å

1886 och 1887

års annuiteter........................ „ 39,507: 50

så att riksgäldskontorets förfallna

fordran utgör............

jämte öfverränta........................

eller tillsammans .....................

kronor 710,167: 50

„__ 326,082: 9 0

kronor 1,036,250:4 0

Under årj 1904 har någon inbetalning å detta lån icke ägt rum

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna; fordran

jämte j öfverränta.

kronor 670,917: 50

„ 292,537: 03

eller tillsammans................................................................. kronor 963,454: 53~

Enligt § 7 i 1904 års reglemente för riksgäldskontoret skall statens

fordran vid 1904 ars slut hos Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag,

utgörande:

förfallet kapital...... kr. 136,101: 30

icke förfallet kapital „ 632,197:82

ränta ..................

öfverränta ........

anståndsränta.....

kr. 574,066: 2 0

326,082: 90

kr. 768,299: 12

900,149: 10

117,750: —

till den del, hvarmed samma fordran öfverskjuter.

eller ............................................................

tills vidare föras inom linjen.

kr. 1,786,198: 22

kr. 800,000: —

kr. 986,198: 2 2

Till Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, 1,710,000 kronor, skulle vid slutet af år 1903 inbetalts

förfallna räntebelopp .......................................... kronor 84,257: 5o

och vid slutet af år 1904 en annuitet af 5 procent eller „ 85,500:_

tillsammans .............................................................. kronor 169,757: 50

Transport kronor 169,757: 5o

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 169,757: 50

hvilket belopp jämte öfverränta.................................. „__4,212: 87

eller tillsammans.................................................................. kronor 173,970: 3 7

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Under år 1904 har någon inbetalning å detta lån icke ägt rum.

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 84,257: 50.

Till Länna—-Norrtälje järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 750,000 kronor, hvaraf utbetalts endast

kronor 746,197: 9 4, skulle under år 1888 inbetalts 4 Va procent ränta å

lyftade belopp ...... kronor 33,578: 91

käpitalafbetalning

och ränta år 1889 „ 35,661: 66 69,240: 5 7

och den 1 januari hvart af åren

1890—1905 en annuitet af 5

procent eller kronor 37,309: 9 0,

tillsammans.................................... kronor 596,958: 4 0 kronor 666,198: 9 7

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1888 års ränta kronor 17,000: —

så att Riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ... kronor 649,198: 9 7

jämte öfverränta................................................................. » 292,747: 42

eller tillsammans................................................................ kronor 941,946:3 9

Under år 1904 har någon inbetalning å detta lån icke ägt rum.

Den 1 januari 1904 utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran kronor 611,889: 0 7

jämte öfverränta ........................... ,, 262,158: 15 kronor 874,047:22

Till Siljans järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 950,000 kronor, skulle den 1 januari

hvart af åren 1898—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller 47,500

kronor, tillsammans...........................................kronor 380,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1898—1901

åts annuitet©!’............................................................. »

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör

jämte öfverränta till 1904 års slut .........................

eller tillsammans..........................................................

_ „___138,158: —

kronor 241,842: —

„ 2,294: 3 2

kronor 244,136: 3 2

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

13

Under år 1904 inbetaides å 1900

och 1901 års annuiteter .............. kronor 16,866: 7 3

jämte öfverränta ............................ „ 13,133:2 7 kronor

Den 1 januari 1904 utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran kronor 211,208: 7 3

jämte öfverränta till 1903 års slut „ 5,184: 11

_11____7 11

30,000: —

216,392: 84

Till Svartälfs järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, 341,000 kronor, skulle den 1 januari hvart af åren

1892—1905 inbetalts en annuitet af 5 procent eller 17,050 kronor, tillsammans

............................................................................. kronor 238,700: —

hvilket belopp jämte öfverränta till 1904 års slut... „ 81,123:21

eller tillsammans................................................................ kronor 319,823: 21

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Den 1 januari 1904 utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran kronor 221,650: —

jämte öfverränta till 1903 års slut „ 70,043:19 ^ 291 693:19

Till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 214,000 kronor, hvaraf, jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut om lånets nedsättning, till riksgäldskontoret återlevererats

750 kronor, skulle den 1 maj hvart af åren 1902—1904 å återstående

lånebeloppet 213,250 kronor, inbetalts en annuitet af 5 procent eller

kronor 10,662: 5o, tillsammans.......................................... kronor 31,987: 5 0

hvaraf till 1904 års slut inbetalts i afräkning... „ 18,202: 05

sa att riksgäldskontorets förfallna fordran vid

samma tid uppgick till..........................................

jämte öfverränta.......................................

eller tillsammans ....................................................

Den 12 innevarande januari inbetaides å 1903

och 1904 års annuiteter.....''............. kronor 5,466:0 6

jämte öfverränta ........................ „ 533: 94

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran.................................... kronor 3,122:9 5

jämte öfverränta........................... —: 87

kronor 13,785: 4 5

„ 510: 9 6

kronor 14,296:41

6,000: —

3,123: 82

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Mariestad—Kinnekulle järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 305,000 kronor, skulle den 1 juli hvart

af åren 1900—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller 15,250

kronor, tillsammans............................................................. kronor 76,250:

hvaraf hittills inbetalts i

afräkning.

51,217: 89

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 25,032: 11

jämte öfverränta''till 1904 års slut....................... n___302: 47

eller tillsammans ...................................................... kronor 25,334: 5 8

Under år 1904 inbetaides å -

1903 års annuitet ............................. kronor 8,701:41

jämte öfverränta...................... »___1,298: 59 10,000: —

Vid 1903 års slut utgjord riksgäldskontorets

förfallna fordran.......................''........ kronor 18,483:5 2

jämte öfverränta........................„___460: 3 8 „ 18,943:9 0

Till Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag,

som öfvertagit betalningsskyldigheten för det till anläggning af järnväg

mellan Vittsjö och Hessleholm utgifna lån.

Å detta lån, ursprungligen 404,000 kronor, skulle den 1 oktober

hvart af åren 1899—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

20,200 kronor, tillsammans ............................................ kronor 121,200:

hvaraf hittills inbetalts i afräkning ......... » 76,411: 40

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 44,788:6 0

jämte öfverränta till 1904 års slut ........ »____373: 24

eller tillsammans......................................................... kronor 45,161: 84

Under år 1904 inbetaides å 1902 och 1903

års annuiteter.................................... kronor 17,798:30

jämte öfverränta ......................,,___2,401: 70 „ 20,200: —

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran ............................. kronor 42,386: 9 0

jämte öfverränta .....................»____47 „ 43,006: 3 7

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

15

Till Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 1,800,000 kronor, skulle den 1 oktober

kvart åt åren 1900—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

90,000 kronor, tillsammans .......................

hvaraf hittills inbetalts i afräkning

kronor 450,000: —

150,743: 3 4

a

„ o ............ii_•> *

sa att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 299,256: 6 6

jämte öfverränta till 1904 års slut .................... „ 3,699: 14

eller tillsammans...........................................

Under år 1904 inbetaides

1901 års annuitet ..................... kronor 67,493: 34

jämte öfverränta .................. „ 22,506:6 6

kronor 302,955: so

77---7 ~ v v w w

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran .......................... kronor 276,750: —

jämte öfverränta till samma

års ................................... 12,758: 4 4

11

11

11

90,000:

289,508: 4 4.

Till Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag.

,detta lå?> s0111 beviljats med 563,000 kronor, hvaraf lyftats

561,000 kronor, skulle den 1 oktober 1901 inbetalts ett års ränta å 4 V2

procent å Jyftade beloppet............ kronor 25,245: —

och den 1 oktober hvart af

åren 1902—1904 en annuitet

af 5 procent eller 28,050

kronor, tillsammans ...........______84,150: - kronol. 109,395:-

hvilket belopp jämte öfverränta till 1904 års slut „ 9,346: so

eller tillsammans...........................................

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets

kronor 81,345: —

kronor 118,741: 50

förfallna fordran

jämte öfverränta till samma

års slut ....

4,932: 5 2

ii

86,277: 52

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 1,

Till Sala—Gysinge—Gelle järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, 1,545,500 kronor, skulle den 1 oktober 1903 inbetalts

förfallen ränta ................................. kronor 34,650: —

och den 1 oktober 1904 eu

annuitet af 5 procent eller ......... „_____77,275: kronor 111,925:

hvaraf hittills inbetalts i

afräkning

26,839: 9;

så att riksgäldskontor förfallna fordran utgör kronor 85,085:0 2

jämte öfverränta till 1904 års slut

eller tillsammans .....................................

Under år 1904 inbetaides i

afräkning å förfallna räntor, kronor

jände öfverränta................. »

kronor 85,155: 9 3.

v

37,115: 35

2,884: 6 5 kronor 40,000:

Vid 1903 års slut utgjorde

riksgäldskontorets förfallna fordran kronor 44,925: 3 7

jämte öfverränta till samma

års slut............................................... ii 428: 31 „ 45,353: 6 8

Till Slite—Roma järnvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 340,000 kronor, hvaraf bolaget jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut om lånets nedsättning den 13/i 1904 till riksgäldskontoret

återbetalt 1,000 kronor, skulle den 1 oktober 1903 inbetalts

förfallen ränta ................................... kronor 15,300:

och den 1 oktober 1904 en

annuitet af 5 procent å återstående

låneloppet, 339,000 kronor............ ,,__16,9o0: kronor 32,250:

hvaraf hittills inbetalts ränta å det återbetalda kapitalbeloppet.

......................................................................................... . 25

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 32,169: 7 5

jämte öfverränta till 1904 års slut .......................ii____1,162. 68

eller tillsammans ........................................................ kronor 33,332:4 3.

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 15,300: —

jämte öfverränta till samma

års slut ............................................... ii

189: 12 kronor 15,489: 12

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

17

Till seminarium för bildande af lärarinnor i Stockholm.

Å detta lån, ursprungligen 59,000 kronor, skulle”den 2 januari

1905 inbetalts en annuitet af 5 procent eller ............... kronor 2,950: —

hvilket belopp utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Till Skara domkapitel

för förändring och tillbyggnad af elementarläroverlcsbyggnaden i Skara.

Å detta lån, ursprungligen 40,000 kronor, skulle den 29 januari

och den 7 augusti hvart af åren 1902—1904 inbetalts eu annuitet af 5

procent eller 2,000 kronor, tillsammans ........................... kronor 6,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning........................... „ 1,440: 7 5

sa att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 4,559: 2 5.

Under år 1904 inbetaides 4,600 kronor.

Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 7,159: 2 5.

Vid jämförelse mellan sammanlagda beloppet af den 1 januari

1903 icke inbetalda annuiteter och räntor ............ kronor 2,978,329:8 8

och förestående samma dag 1904 obetalda annuiteter

och räntor ........................................................ ?? 2,414,023: 8 9

visar sig, att riksgäldskontorets obetalda förfallna

fordringar under år 1904, med tillägg af

den 1 januari 1905 förfallna obetalda annuiteter,

minskats med .................................................................... kronor 564,305:9 9.

Härvid bör dock erinras, att denna minskning i beloppet af riksgäldskontorets

obetalda förfallna fordringar hufvudsakligen beror därpå, att

al Vi slända Holmens järnvägsaktiebolags förfallna skuld till riksgäldskontoret

vid 1904 ars slut ett belopp af kronor 542,365: 3 2 tills vidare

förts inom linjen.

Bill. till Biksd. Prof. 1905 i Samt. 1 Afd. 1 Höft,

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats utskottets Memorial N:o 1.

I ofvan nämnda summor af resterande belopp ingå icke''debiterade

obetalda öfverräntor, som vid 1904 års slut uppgingo till kronor

395,843: 7 2 (häruti icke inbegripna Yislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag

debiterade, tills vidare inom linjen förda öfverräntor till ett belopp

af kronor 326,082: 9o).

Riksgäldskontorets inom linjen balanserade tillgångar, som vid 190c

års slut utgjorde......................................................... kronor 30,195,000:

hafva, på sätt här ofvan påpekats, under ar

1904 jämlikt reglementets 7 § ökats med det

belopp ............................................................................

hvarmed statens fordran hos Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag den 31 december 1904

öfver skjuter 800,000 kronor.

I följd häraf uppgingo de inom linjen bä
-

986,198: 2 2

lanserade tillgångarna vid 1904 års slut till

kronor 31,181,198: 22.

Till betalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.

(1904 års reglemente §§ 8 — 24).

För inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby järnväg ställde Riksdagen

år 1879 till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp af högst 4,000,000

kronor att utgå från riksgäldskontoret. Häraf lyftades i riksgäldskontoret

under åren 1879—1882 ett sammanlagdt belopp af 3,999,269 kronor

69„ öre, hvaremot återstoden af anslaget, 730 kronor 31 öre, allt

sedan sistnämnda år balanserats i riksgäldskontorets räkenskaper.

I den af Riksdagens år 1901 församlade revisorer afgifna berättelsen

om granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning hade emellertid revisorerna, da anledning

funnes till antagande att sistberörda belopp ej vidare skulle komma till

användning för det ändamål, till hvithet anslaget beviljats, ifrågasatt,

huruvida icke utredning därom lämpligen borde genom järnvägsstyrelsens

försorg åvägabringas, för att beloppet därefter måtte kunna i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o t.

19

vederbörlig ordning afföras. Efter härå erhållen remiss afgaf järnvägsstyrelsen

den 20 oktober 1903 till Kungl. Maj:t yttrande med utredning

i detta ärende; och har Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 3

juni 1904 funnit godt förklara, att ifrågavarande, å ofvan omförmälda

anslag återstående belopp, 730 kronor 31 öre, icke vidare är för det

med anslaget afsedda ändamålet erforderligt.

På grund häraf har beloppet nu blifvit ur riksgäldskontorets

räkenskaper affördt.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1903

års Riksdag för år 1904 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat 3,000,000 kronor.

Detta anslag har af riksgäldskontoret under tiden februari—april

1904 i särskilda poster utbetalats dels till statskontoret, dels ock till

j ärn vägsstyrelsen.

För samma ändamål har 1904 års Riksdag för år 1905 beviljat

och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor.

Häraf har ännu ej något belopp blifvit i riksgäldskontoret lyftadt.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar har 1904 års Riksdag för år 1905 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor.

Hela detta anslag har under innevarande januari månad af riksgäldskontoret

utbetalats till järnvägsstyrelsen.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade 1896 års Riksdag

7.500.000 kronor att utgå under fem år från och med år 1897 med

1.500.000 kronor årligen.

Af denna fond har Kungl. Maj:t tilldelat:

K1 ii i teh am n—R om a j ärn vägs aktiebolag

kronor 214,000: —

hvilket belopp Kung!. Ma:jt dock sedermera

nedsatt till ..................................................... kronor 213,250: —

213.25U: —

Transport kronor

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor

Markaryd—Vemge järnvägsaktiebolag................... „

Östra Blekinge järnvägsaktiebolag .................. „

Sala—Gysinge—Getio järnvägsaktiebolag ............■ „

Gottlands järnvägsaktiebolag, för anläggning af

järnväg mellan Vestkinde och Tingstäde

kronor 120,000: —

b vilket belopp Kung!. Maj:t dock sedermera

nedsatt till .......................................................... n

Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ............... ,,

Slite—Rom a järnvägsaktiebolag

kronor 340,000: —

livilket belopp Kungi. Maj: t dock sedermera

nedsatt till .......................................................... «

Falkenbergs järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Holtsljunga och Limmared „

Orsa—Iiärjeådalens järnvägsaktiebolag

kronor 1,850,000: —

livilket belopp dock sedermera af Kung!.

Maj:t nedsatts till .............................................. »

Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag ...............• ■ — »

Summa kronor

213,250

563,000

537,500

1,545,500

119,000:

1,710,000:

339,000:

505,000

1,838,000

116,000

7,486,250

till

11

11

11

11

11

11

Af dessa lån bar hittills från riksgäldskontoret Utbetalats:

:<lintehamn—Korna järvägsaktiebolag

lcronor 214,000: —

hvaraf bolaget dock jämlikt Kungl. Maj:ts

ofvanberörda föreskrift återbetalat 750 kronor,

i följd hvaraf lånets kapitalbelopp minskats

till ''...................................................;...................... kronor

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag ......... „

213,250

Östra Blekinge järnvägsaktiebolag

v

561.000

537,500

1,545,500

119.000

1,710,000

Sala—Gysinge—Gefle järnvägsaktiebolag ..

Gottlands järnvägsaktiebolag ..........................

Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ........

Slite—Korna järnvägsaktiebolag

kronor 340,000: —,

hvaraf bolaget dock jämlikt Kung!. Maj:ts

ofvanberörda föreskrift återbetalat 1,000_____________

Transport kronor 4,686,250:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

21

Transport kronor 4,686,250: —

kronor, i följd hvaraf lånets kapitalbelopp

. . minskats till ......................................., „ 339,000: —

till Falkenbergs jär n vägsaktiebolag, .................... „ 336,666: c 7

,, Orsa—Härjeådaléns järnvägsaktiebolag ........ „ 1,233,000: —

„ Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag o.i......„ 116,000: —

Summa: kronor 6,710,916: 6 7

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade 1901 års Riksdag

7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1902

med 1,500,000 kronor årligen.

Af denna fond bär Kungl. Maj:t tilldelat:

Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag ........................ kronor 253,000:_

Landskrona—Kjeflinge—Sjöbo järnvägsaktiebolag ,, 1,192,000: —

Norrköping—Söderköping—Vikbolanflets järn
vagsaktibolag,

för anläggning af järnväg

_ från Valdemarsvik till Söderköping ........... „ 591,500: —

Åtvidaberg—Bjärka—Säby järnvägsaktiebolag ... „ 290,000: —

Fn köping—Heby—Runhällens järnvägsaktiebolag ,, 1,028,700: —

För anläggning af järnväg från Stålboga öfver

Malmköping till Skebokvarn ........................ „ 532,500: —

Summa kronor 3,887,700: —

till

11

11

Af dessa lån bar hittills från riksgäldskontoret utbetalats:

Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag.................. kronor 253,000:

Landskrona—Kellinge—Sjöbo järnvägsaktie
.

böläir....................................''......................... „ 794,000: —

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järn
^

vägsaktiebolag ................................................ „ 375,000: —

Enköping—Heby—Runhällens järnvägsaktiebolag‘

..................................................................... _ 665,500: —

Summa kronor 2,087,500: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 1.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende hade fullmäktige

vid 1904 års början, enligt beslut af 1891-1903 års Riksdagar tillhandahållit

telegrafstyrelsen lånebelopp å tillsammans 13,950,000 kronor,

hvaraf 700,000 kronor afsetts för interurhana telefonledningar och

återstoden för lokala telefonnät med förbindelseledningar.

Af berörda lån hade 10,450,000 kronor utlämnats mot 4 procent

ränta och 3,500,000 kronor mot 3 ''% procent ränta,

Riksdagen, som år 1903 för anläggning af vissa interurhana telefonledningar

beviljat 2,759,400 kronor, har dels nämnda år, dels och

år 1904 bemyndigat riksgäldskontoret att af detta belopp såsom lan

tillhandahålla telegrafstyrelsen under år 1903 700,000 kronor, under år

1904 1,020,000 kronor och under år 1905 återstoden 1,039,400 kronor.

Riksgäldskontoret, som under år 1903 till telegrafstyrelsen utbetalat

det för samma år anvisade beloppet, har i juni 1904 tillhandahållit

styrelsen 1904 års lånebelopp 1,020,000 kronor, och har räntan

härför af fullmäktige bestämts till 4 procent.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende i ^ afseende a

lokala telefonnät med förbindelseledningar beviljade 1904 års Riksdagtelegrafstyrelsen

ett lånebelopp af 1,^75,000 kronor.

Denna summa har i nästlidne december månad af riksgäldskontoret

utbetalats till styrelsen, som har att härför erlägga ränta efter

33 . procent. ■ ,

Af de från riksgäldskontoret erhållna lånen har telegrafstyrelsen

hittills återbetalat: 0 _eA nAn

1891—1899 års lånebelopp....................................... kronor 8,2ö0,000.

af 1900 års lånebelopp å 1,000,000 kronor ......... „ 200,000: —

1901 - .. .. n 100,000:

n

n

kronor 8,550,000

Telegrafstyrelsens skuld till riksgäldskontoret för ifrågavarande

lån uppgår alltså för närvarande till 8,195,000 kronor.

Till betäckande af anvisningar å odling slånefonden har statskon
-

1896 i

-1893

torct, efter bemyndigande af Kungl. Maj:t, under åren 188(3

riksgäldskontoret lyftat erfoderliga fyllnadsbelopp för aren 188o

med tillsammans 4,542,067 kronor 15 öre. .

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande forstrackniugar

godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp. Indika blifvit öfverlämnade

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets Memorial N:o 1.

före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, ocli för de

belopp, som öfverlänmats under åren 1890 och 1891, 3 % procent för

ar. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalats till

statskontoret under åi’en 1892 och 1893, är bestämd till 4 procent för

ar, men räntan å de under aren 1894, 1895 och 1896 öfverlämnade

beloppen till 3 »/4 procent för år. Till följd häraf skall statskontoret

erlägga:

4

och 3 3,/.

/ 4

procent ränta

it v>

å

jj

kronor 3,056,764: 3 2

„ 1,485,302: 8 3

kronor 4,542,067: 15.

Utöfver de. sålunda för odlingslånefonden lyftade beloppen har

statskontoret enligt särskilda kungl. bref bemyndigats att i mån af

behof från riksgäldskontoret rekvirera fyllnadsbelopp för åren 1893—

1896 med tillsammans 723,947 kronor 68 öre. I en till fullmäktige

den 8 januari 1903 aflåten skrifvelse har emellertid statskontoret meddelat,

att statskontoret icke komme att af de för åren 1893—1896

anvisade fyllnadsbeloppen taga i anspråk ytterligare medel och icke

heller hade anledning att hos Kungl. Maj:t gorå framställning om

bemyndigande ålit i riksgäldskontoret lyfta fyllnadsbelopp för åren

1897—1901. 11

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens

understödjande, särskild! tillverkningen af bränntorf och torfkol

samt framställandet af torfströ, bemyndigat riksgäldskontoret att för

ändamålet i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af höns t

1,500,000 kronor.

På .särskilda rekvisitioner har riksgäldskontoret för ifrågavarande

ändamål till statskontoret utbetalat tillsammans 155,600 kronor.

Riksdagen bär år 1903 för bildande af eu lånefond till rederinäringens

understödjande bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af

behof från 1904 års början tillhandahålla statskontoret ett belopp af

5,000,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 1.

För detta ändamål har riksgäldskontor et hittills i särskilda poster

till statskontoret utbetalat sammanlagdt 4,315,000 kronor.

Riksdagen har år 1904 för bildande af eu egnahemslånefond bemyndigat

riksgäldskontor att under åren 1905—1909 tillhandahålla

statskontoret ett belopp af högst 10,000,000 kronor.

Någon utbetalning för detta ändamål har ännu icke skett.

Riksdagen har år 1903 till bestridande af vissa kostnader för eu

expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld

och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra

Ishafvet, anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontor förskottsvis

utbetalas för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande.

Sedan Kungl. Magt enligt till fullmäktige aflåtet bref ställt nämnda

anslag till vetenskapsakademiens förfogande, håfva fullmäktige, pa särskilda

rekvisitioner af akademien, till densamma i afräkning å anslaget

utbetalat tillsammans 138,000 kronor. Häraf har emellertid akademien

i november 1904 till riksgäldskontor återleverat 30,000 kronor.

Så snart slutlig redovisning för anslaget lämnats, skola fullmäktige

inkomma till Riksdagen med anhållan om ersättning till riksgäldskontor

för de därifrån förskottsvis gjorda utbetalningarna.

I anledning af en af Kungl. Maj:t den 15 april 1904 till Riksdagen

aflåten proposition har Riksdagen, med godkännande åt det i

statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag omförmälda förslag

till kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:Is och kronans räkning

af Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags

egendom, ej mindre medgifvit, att Kungl. Maj:t egde i enlighet med

samma kontrakt träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande

för statsverkets räkning åt den i kontraktet angifna egendomen,

än äfven bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa

likviden i enlighet med kontraktet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

25

Sedan Kungl. Maj:t den 27 maj 1904 bemyndigat chefen för civildepartementet

att å Kungl Maj:ts och kronans vägnar underteckna

ifrågavarande kontrakt, blef detsamma den 31 i samma månad undertecknadt,

hvarom fullmäktige genom skrifvelse från nämnda departement

underrättades.

Köpeskillingen för den till statsverket försålda egendomen, uppgående

till 5,721,726 kronor 70 öre, har enligt kontraktets bestämmelse

och i öfverensstämmelse med en den 31 december 1904 uppgjord afräkning

af riksgäldskontoret likviderats genom tillhandahållande åt kanalbolaget

af svenska statens 3,6 procent obligationer af 1887 års lån till

belopp af 5,722,000 kronor, ålföljda af räntekuponger för tiden efter

den 30 december 1904, hvaremot kanalbolaget till riksgäldskontoret

kontant inbetalat det belopp, 273 kronor 30 öre, hvarmed obligationernas

nominalvärde öfversteg köpeskillingens belopp.

Som Riksdagen föreskrifvit, att af kanalverkets inkomster skall

årligen till riksgäldskontoret öfverlämnas 3.6 procent af köpeskillingen,

bär sagda köpeskillingsbelopp 5,721,726 kronor 70 öre, blifvit bokfördt

bland riksgäldskontorets tillgångar.

Genom Kungl. bref den 22 juli 1904 bemyndigades statskontoret

att, i den man sådant för behofvens fyllande funnes nödigt, hos riksgäl

(Iskontoret såsom kassaförstärkning lyfta 10,000,000 kronor.

Häraf har statskontoret lyfta!:

De sålunda lyftade medlen hafva af statskontoret till riksgäldskontoret

återbetalats med 3,000,000 kronor den 10 november och 2,000,000

kronor den 15 december 1904.

Kassaförstärkning åt statskontoret.

(1904 års reglemente § 25.)

flen Lö augusti 1904

kronor 3,000,000: —

2,000,000: —

kronor 5,000,000: —

Bih. till Riksd. Prot. 1905. 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Af statskontoret till riksgäldskontorets förvaltning

öfverlämnade kassabehållningar.

(1904 års reglemente § 46.)

Vid slutet af år 1903 liade riksgäldskontoret till statskontoret

återbetalat samtliga de af sistnämnda ämbetsverk för förvaltning hit

öfverlämnade kassabehållningar. Under år 1904 fick riksgäldskontoret

från statskontoret mottaga dylika behållningar till följande belopp,

nämligen:

i mars 1904 ..................................................

i april „ ...................................................,,

i maj „ ...............................

Dessa medel hafva å nedan angå fira

betalas med följande belopp:

i maj 1904.....................................................

i juni ,, .......................................................

1 juli 7, ........................................................

........... kronor 3,258,100: —

„ 3,000,000: —

„ 3,000,000: —

kronor 9,258,i00: —.

tider till statskontoret åter
.

.......... kronor 3,258,100: —

........... „ 4,500,000: —

........... „ 1,500,000: —

kronor 9,258,100: —

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1904 års reglemente §§ 26—29.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse

omfattar, icke ägt rum.

Äf statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.

(1904 års reglemente § 47.)

Till bestridande af riksdags- och revisionskostnader samt aflöning»!- äfvensom till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 27

statslånen har riksgäldskontoret under år 1904 fått från statskontoret

emottaga:

! .lafan ................................................................ kronor

i lebruan ..............................

i maj ......................................

11

11

I afräkning

O

summa kronor

4,600,000

6,000,000

3,258,100

13,858,100

kontoret under

kronor.

a 1905 års anslag för enahanda ändamål har statsr

innevarande månad till riksgäldskontoret levererat 3,100,000

Riksdagskostnader.

(1904 års reglemente § 30.)

Enligt till 1904 års slut sig sträckande redovisning öfver kost

naderna för samma års Riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp

ari voden och resekostnadsersättning till Andra Karg
marens

ledamöter ........................................................ kronor 292,744:3 8

auvoden och dagtraktamenten till kansli- och vakt
betjäning.

......................................................................... 159 024:3 3

tryckpapper, trycknings- och häftningskostnader.....

diverse utgifter

„ 263,459:2 5

........... „ 39,190: 6 9

summa kronor 754,418: 6 5.

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1904 års reglemente §§ 43—55.)

De under år 1904 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna

medel, behållningen vid årets början 3,177,848 kronor 78 öre oberäknad,

hafva uppgått till ..........,........................................... kronor 56,010,786: 15

kamma raknings utgifter under året hafva

utaort .......................................... .............. „ 54.207.645:3 7

utvisande dessa summor en omsättning ■ å

riksgäldskontorets kassaräkning under år 1904 af kronor 110,218,431: 5 2.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 1.

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter

är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

De hufvudsakligaste inkomstposterna hafva utgjorts af:

kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

ändamål utgifna lån ........................... kronor 6,081,634: 9 4

inbetalning; af tills vidare förräntade medel jämte

ränta därå............................................................... „ 3,404,777:51

af statskontoret levereradt anslag till riksdags
kostnader,

annuiteter m. m.........................

till förvaltning från statskontoret öfverlämnade

kassabehållningar ...............................................

återbetalning af till statskontoret lämnad kassaförstärkning

...................................•••■•_.....;..........•••

i svenskt mynt inbetaldt belopp åt likviden för

1904 års 3 Va procent statslån ........................

likvid för försålda utländska valutor ....................

13,858,100: —

9,258,100: —

5,000,000: —

8,402,650: 9 0

4,558,000: —

Riksgäldskontorets utlåning samt dess kassareserver i utlandet.

(1904 års reglemente §§ 50 och 53.)

I den mån behållningarna och riksgäldskontorets utgifter sådant

medgifvit, hafva kontorets tillgångar såväl inom som utom landet genom

utlåning samt uppköp af obligationer eller dylika värdepapper gjorts

räntebärande. .

Hvad särskildt angår placeringar inom landet hatva tor berörda

ändamål från riksgäldskontorets kassaräkning under år 1904 utlämnats

tillsammans 4,650,000 kronor.

Vid 1904 års slut utestående tills vidare förräntade medel utgjorde

i kapital:

af riksgäldskontorets medel:

mot reverser af svenska banker .............«.«........... • kronor 1,800,000:

i svenska obligationer ................ » 236,095:

för annuitetslikvider uppköpta utländska valutor „ 4,140,000:

hos utländska banker och bankirhus innestående „ 19,888,888: 8 9

i främmande staters slaffdförbindelser ................ „ 12,346,293: 8 9

summa kronor 38,411,277: 7 8.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

29

af likvidations- och amortisscmentsfondernas medel:

i svenska obligationer...................................................., kronor 815,868:98.

i främmande staters dito ......................................... „ 2,264,092:. 15

bos utländska bankhus innestående ................ „ 60,782: 7 6

summa kronor 3,140,743: 8 9.

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande placeringar för år

1904 uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontor........................................................ kronor 811,369:5 7

„ likvidations- och amortissementsfonderna.........„ 106,950:7 8

summa kronor 918,320: 3 5.

Riksgäldskontorets upplåning.

På grund af 51 § i det för riksgäldskontor gällande reglemente

hafva fullmäktige den 27 juni 1904 fattat beslut om utfärdande af nya

svenska 3 1/2 procent statsränteobligationer i kronor, francs, pund sterling

och riksmark samt den 2 juli samma år med ett konsortium bestående

af Banque de T Union Parisienne, Comptoir National d’Escompte de Paris,

Société Générale pour favoriser le développement du Commerce et de

rindustrie en France, Société Générale pour favoriser 1’lndustrie National,

F. M. Philippson, Robert Warschauer & C:o, Commerz- und DiscontoBank,

M. M. Warburg & C:o, Aktiebolaget Stockholms Handelsbank

och Skånes Enskilda bank, träffat. aftal om öfverlåtande å konsortiet af

nominellt 36,000,000 kronor af berörda obligationer. Riksdagens senast

församlade revisorer hafva i sin berättelse om granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning meddelat en fullständig redogörelse

för denna lånetransaktion, och tillåta sig fullmäktige att till denna redogörelse

hänvisa.

> Af 1887 års 3,6 procent statslån hafva under år 1904 försålts obligationer

å 1,500 kronor, hvilka betalas efter parikurs.

Då enligt kontraktet om förvärfvande åt statsverket af Trollhätte

kanalverk in. in. köpeskillingen härför skulle gäldas i 3,6 procent stats
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 1,

obligationer men det nästlidet år återstående osålda beloppet af de förut

upplagda emissionerna af 1887 års lån icke lämnade tillgång härtill,

hafva fullmäktige beslutat att af nämnda lån upplägga eu ny, sjätte,

emission å samma belopp som hvar och en af de fem föregående emissionerna,

eller 10,000,000 kronor. Denna nya emission, som daterats

den 30 december 1904 och betecknats med »1904 års emission af 1887

års statslån», har fördelats i obligationer å 10,000, 5,000, 1,000 och

360 kronor, hvilken sistnämnda valör, som icke förekommit i föregående

emissioner af lånet, nu införts med anledning af en af nya Trollhätte

kanalbolag hos fullmäktige gjord framställning att erhålla likviden i

obligationer å detta belopp.

För likviderande af ifrågavarande köpeskilling hafva, såsom på

annat ställe i denna berättelse redan meddelats, utlämnats 3,6 procent

obligationer å tillsammans 5,722,000 kronor. Då härtill lägges ofvan

omförmälda, under år 1904 försålda obligätionsbelopp, 1,500 kronor,

befinnes beloppet af 1887 års 3,6 procent statslån, som vid 1903 års

slut uppgick till 48,810,500 kronor hafva under år 1904 ökats med

5,723,500 kronor till 54,534,000 kronor.

Angående det fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksbanken

lämnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags-

och riksbankshus få fullmäktige åberopa den särskilda berättelse,

fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontor^ däröfver afgifva.

Stockholm den 18 januari 1905.

H. CA VALLI.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

G. F. ÖSTBERG. VIKTOR RAMSTEDT.

II. Sederholm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i -iz.

öbaissfifcl?: B

ii

s : il

lf 11,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Balanserade tillgångar och skulder

Den 1 Januari I

i

Kronor ö.

Debet.

Tillgångar:

!Den 31 December

Ivronor

376,304

8 51

1,017,235

4 1

325,431

77

45,053,155

04

8,287,500

—

4,542,067

15

20,000

—

3,227,306

76

7,002,484

63

11,554,972

77

1,081

35

1,813,703

31

1,398,422

59

1,253,624

61

1,107,769

67

340

81

20

135,000

—

T:pt

87,116,420

72

Fordringar för utgifva lån: apr

Tomtregleringslån................................................ 3m?1 02

Lån för kanal- och slussanläggningar ............ dJo,4öl: 7 7

» » järnvägsanläggningar .................... 40,144,445: 33

» till kungl. telegrafstyrelsen ....................

Fordran af odlingslånefonden............................. 15

» » torfindustrifonden ........................ 15o,600:

» » rederifonden................................... o’a7i''7^1!

Tills vidare förräntade medel............................ 9,071,751: 20

9 8 ==r

74,100,320

08

= 62,849,000

Räntor å förestående lån utbalanseras med ................................!

I utlandet till förräntning innestående medel................................; ^-^y,uo4|03

För annuitetslikvider uppköpta valutor ........................................| > i’aoiL.

Fordran hos Crédit Lyonnais i Paris ............................................ 1,Uölf 5

De konverterade lånens likvidations- och amor- j

tissementsfond................................................v....... 1,813,703. 31

De fonderade lånens likvidations- och amortisse
ment

sfonder............................................................ 1,398,422: 59

Fonden för amortering af 1894 års lån................ 1’oaa’oo^ 61 !

Fonden för extra amortering af statsskulden ... 1,290,32b: 01 |

= 5,573,520: is

5,888,876

Fordran af likvidations- och amortissementsfonderna .............

D:o af bankirfirman C. G. Cervin...............................•••..............

Å anvisade medel för bestridande af kostnader för en un -

sättningsexpedition till Södra Ishafvet ............................,, r

Transport 115,607,3/0 09

52

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

33

vid 1904 års början och slut.

Den 1 Januari

Den 31 December

Kronor

44

91,693,800

58,804,444

48,810,500

24,666.666

31,182,222

18,000,000

35,786,4801—

36,320,000 —

10,125:—

140,889;—

Kredit.

Skulder:

1''onderade lan: Kapital

1880 års lån........................................................ 89,733,600: —

........................................................ 58,468,444:4 4

1886

1887 »

1888 »

1890 »

1894 »

1899 »

1900 »

1904 »

54,534,000:

® ........................................................ 24,666,666: 6 7

» ....................................................... 30,757,777:78

» ......................................................18,000,000 -

» ........................................................ 35,463,600:

» ........................................................ 36,320,000

» ........................................................ 36,000,000

= 345,214,113: 33

Icke fonderade lån:

Gamla 5-procent lånet...................... 10,125:

Göta kanals reparationsfond ........................... 140,889:

= 151,014:

I sammanhang med Västkustbanans inköp af staten öfvertagna

kommun- och obligationslån:

751,470 4 8 Komnnmlån ................................ 723,633: 8 8

1,155,000;—! Malmö—Billesholms järnvägsaktiebolags

obligationslån.... 1,131,000:— 1,854.633:8 8

16,860 40! Upplupna, icke förfallna räntor 7.7.77j........7. 16,248: 42

= 1,923,330: 8 8 =

3,000,000;-

2,250,000

Återstående, den S0,13_ 1907 förfallande köpeskillingen för bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg ............................

Köpeskillingen för fastigheten n:o i i kvarteret Lejonet i

Stockholm...................................

;352,538,458 2i|

Bih, till liiksd. Prof. 1905. i Sami. 1 Åfd. 1 Höft.

Kronor

Ö.

:

383,944,088

89

1

151,014

—

1,870,882

so

3,000,000

—

2,250,000

—

Transport 391,215,985} 19}

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 Januari

Den 31 December

Kronor

ö.

Kronor j ö.

!

87,116,420

72

Transport

115,607,370 09

Köpeskillingen för Trollhätte kanalverk........................................

5,721,726 7 0

I Riksgäldskontorets kassa kontant innestående medel:

730

38

Förskott till riksdagskostnader ................................ 3,932: 2 5

176

1 6

» ‘ kontorsexpenser .................................... 1,034: 6 7

4,966 92

= 906: 54 —

3,177,848

78

Behållning å Riksgäldskontorets giroräkning i Riksbanken........

4,980,989 5 c

Kapitalräkningen:

263,557,964

90

Skulder utöfver tillgångar...........................................................

266,572,709 43

I

''

S:a|353,853,140|94

Inom linjen balanserade tillgångar:

105,000: — Brandförsäkringsvärdet af

Riksdagens hus .............. 105,000: —

90,000: —- Bokföringsvärdet af Riks
gäldskontorets

hus ........ 90,000: — j

30,000,000: — Allmänna hypoteksbankens

grundfond ........................ 30,000,000: — ;

Riksgäldskontorets fordran

vid 1904 års slut för lån till

Wislanda Bolmensjärnvägsaktiebolag

.... 1,786,198: 22

till den del,

hvarmed samma

fordran

öfverskjuter 800,000:— 986,198:2 2

Kr. 30,195,000: — Kr. 31.181,198: 22

Summa kronor 892,887,762 7 0

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N;o 1.

35

Den 1 Januari

Kronor

352,538,458

25,958

I |

iDen 31 December!

789,324 so

495,937 39

1,080;—

20 —

730 3i

1,612 11

19so

7 j

Diverse skulder:

A 1904 års anslag till riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,

annuiteter och räntor, återbäring,

approximativt ................................................ 508,011: 51

För undsättningar vid missväxter eller felslagna

skördar afsedda medel .................... 738,216: 44 i

För försålda mindre kronolägenheter influtna

me.del •••••.......................................................... 421,481: 1

Utelöpande förfallna obligationer för 1891 års

tillfälliga lån....................................................

Utelöpande kuponger till Malmö—Billesholms

„ jämvägsaktiebolags obligationslån................

A anvisade medel för inköp af Hallsberg—

Motala—Mjölby järnväg ................................

A 1904 års anslag till Riksdagens bibliotek

Till Robert Warschauer & C:i i Berlin ........

= 1,314,682:7 3 =

Kronor

Transport 391,215,985

1,080: -

2,988: 39

Inom linjen balanserade skulder:

150,000: — Konung Karl XIII:s hemgifts
kapital.

................................ 150,000: —

100,777:16 Lappmarks ecklesiastikfond 100.777: 16

30,000,000: — Af riksgäldskontoret utfärdade

till allmänna hypoteksbanken

aflämnade 3 V,

obligationer

30,000,000:

3,536: 8 8 Af lånet på 100 år till Trollhätte

slussverk: kapital

1,250 kr. och ränta 2,286

______________§8 öre................................ 3,536: ss

Kr. 30,254,314: 04 Kr. 30,254,314: 04

ö.

19

1,671,777151

353,853,140 94

Summa kronorj392,887,762j7oi

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Statsutskottet.

Likasom under föregående år har under år 1904 det närmaste

handhafvandet af de ärenden, som äga samband med utförandet af det

åt fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret gemensamt lämnade

uppdraget i fråga om uppförandet på Helgeandsholmen af nya byggnader

för Riksdagen och dess verk, varit anförtrodt åt riksdagshuskommittén.

Ledamöter i densamma hafva för tiden intill fullmäktiges första gemensamma

sammanträde efter det vid 1905 års lagtima riksdag ifrågakommande

fullmäktigeval verkställts, blifvit utsedda den 10 mars 1904,

hvarvid utsågos samma personer som förut, nämligen från riksbankens

styrelse fullmäktige Törnebladh och Jonsson och till suppleant von Friesen

samt från riksgäldskontorets styrelse dåvarande fullmäktigen Sederholm

samt fullmäktigen Odelberg med fullmäktigen Östberg till suppleant.

Den 26 maj förstärktes kommittén med två nya ledamöter, förste

deputeranden i riksbanken friherre Langenskiöld och ordföranden i riksgäldskontorets

styrelse Cavalli, hvarjämte, sedan under juni månad herr

Sederholm af hälsoskäl afgått från såväl riksgäldskontoret som kommittén,

fullmäktigen Östberg den 27 juni anmodades att såsom ordinarie ledamot

inträda i kommittén.

Af de personer, hvilka för behandling af tekniska frågor adjungerats

med ofvanbemälda inom fullmäktiges krets valda ledamöter —

generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud, professor F. G. A. Dahl

och för detta landshöfdingen L. Berg — har friherre Leijonhufvud

anmält sig vara till följd af hälsoskäl och sin höga ålder hindrad att

efter 1904 års slut vidare kvarstå såsom adjungerad ledamot.

De beslut, som blifvit af fullmäktige vid gemensamma sammanträden

fattade i ärendet, framgå af fullmäktiges protokoll den 10 mars,

26 mai, 27 juni, 15 september och 22 december 1904 samt denna dag.

Öfver de med afseende på byggnadsarbetets utförande efter den

14 januari 1904 till den 18 innevarande januari vidtagna åtgärder har

riksdaghuskommittén i afgifven berättelse lämnat redogörelse; och anhålla

fullmäktige att få hänvisa till densamma med afseende på däri meddelade

uppgifter.

Beträffande byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus tillffång-ar

vid 1904 års början och slut få fullmäktige meddela följande

summariska uppgift.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

37

Den 1 januari

Den 31 december

Kronor:

Kronor:

;

Å bankräkningar innestående hos

Sundsvalls

enskilda bank

53,763

31

å upp- och afskrifningsräkning...

å separaträkning............................

75,363: 21

318,513: 4 3

|

300,000

hos Mälareprovinsernas enskilda

bank.............................................

- - -

300,000

—

hos Aktiebolaget Stockholms han-

''

.

delsbank .....................................

653,763: 31.

— — —

393,876

6 41

Förräntade medel:

710,100

—

kapital..........................................

710,100: —

7,806

3 9

ränta ...............................................

7,806: 3 9

717,906

3 9

717,906f39.

99,338

74

Behållning å de till riksdagshuskommittén

anordnade eller eljest influtna

afdrag af utgifterna ...................

medel efter

50,270

i

29!

1,471,008

44

Summa kronor

1,162,053 32

Till de under 1904 i fonden befintliga medel, sådana de bär ofvan

upptagits, bör läggas återstoden af det för byggnadsfondens förstärkning

af 1902 års Riksdag beviljade anslag å 2 millioner kronor, hvilken

återstod, utgörande 1 million kronor, under året åtgått till utgifternas

bestridande.

Hvilka byg’gnadstondens utgifter lör riksdags- och riksbankshusen

varit, framgår af kommitténs berättelse.

Stockholm den 19 januari 1905.

Fullmäktige i riksbanken:

PEHR EHRENHEIM.

R. TÖRNEBLADH.

OLOF JONSSON.

K. LANGENSKIÖLD.

ROB. ALMSTRÖM.

SIXTEN von FRIESEN.

C. A. WEBER.

Fullmäktige i riksgälds kontoret:

II. CAVALLI.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

G. F. ÖSTBERG. EMIL KINANDER. VIKTOR RAMSTEDT.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utförda byggnadsarbeten:

a) riksdagshuset.

Till herrar fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontorei.

Riksdagshuskommittén får härmed afgifva berättelse angående de

åtgärder, som till utförande af Riksdagens beslut i fråga om uppförande

på Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken

vidtagits efter den 14 januari 1904, då berättelse senast lämnades.

De å riksdagshuset under den tid, denna berättelse omfattar, utförda

arbetena hafva mest bestått i komplettering och fullbordande af

den yttre och inre dekoreringen äfvensom i de särskilda lokalernas

målning och slutliga anordnande för deras olika ändamål. På husets

öfverstå parti mot Norrbro har den stora Sveagruppen uppställts, utförd

i granit, och något längre ned fyra historiska figurer, likaledes huggna

i granit och symboliserande de fyra riksstånd, genom hvilka svenska

folket i så många århundraden representerats.

För ridderskapet och adeln har valts den mest namnkunnige

svenske statsman, Axel Oxenstierna; för prästeståndet Johannes Rudbeckius,

biskop, framstående lärd; för borgareståndet Louis de Geer,

köpman, bruksägare, inflyttad till Sverige från Holland 1627 samt för

bondeståndet Per Olsson, en framstående medlem af ståndet under

Carl XI:s tid.

Hvad dörrarne till riksdagshusets hufvudingång angår, hafva

vederbörande leverantörer icke medhunnit att fullgöra sina åtaganden,

till följd hvaraf de i brons gjutna hufvudportarne icke kunna förr än

längre fram på året uppsättas. I dessa portars ställe ha därför provisoriska

sådana uppsatts. Enahanda är fallet med de gaskandelabrar,

som nu finnas uppställda på stentrappan framför huset. De hafva

nämligen lånats från Stockholms stads förråd i afbidan på att leverans

hinner ske af de kolonner af granit, som beställts i och. för belysningen

omedelbart vid hufvudingången, Den dekorationsplatta,. som är uppsatt

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

39

öfver stora porten, är utförd i bronserad gips men skall ersättas af en

annan af brons, sa snart gjutningen däraf medhunnits.

Vidlyftiga och tidsödande arbeten hafva i det sista pågått för

fullbordande af de omfattancla telefon-, ring- och andra signalledningärna

äfvensom af toilett- och köksinredningen, anbringandet af de

störa mässingsräökena i hufvuduppgången samt anordnandet af armaturen

för elektriskt ljus, de elektriska person-, bok- och mathissarne, efterlagmngar,

kapprummens iordningställande in. in. En del dylika arbeten

firo helt naturligt att anse såsom mera försöksvis och provisoriskt utförda,

såsom t, ex. i fråga om talmansbordens anordnande in. in.

Sedan nästan alla de arbeten, som det kunnat anses åligga kommittén

att besörja, verkställts, har kommittén vid sammanträde den

12 dennes besluta öfverlämna huset till fullmäktige i riksgäldskontoret.

Samma dag täcktes, på inbjudan af riksdagshuskommittén, Hans

Maj.t Konungen vid personligt besök taga riksdagshusets lokaler i

betraktande.

„ En fullständig byggnadsbeskrifning är ämnad att utgifva^, sedan

de återstående byggnadsarbetena hunnit utföras. I en dylik beskrifning

skall lämnas redogörelse för konstruktioner samt uppgift å konstnärer,

entreprenörer, leverantörer in. tf. jämte andra meddelanden, som

aro af intresse angående riksbyggnaderna, och kommittén inskränker

sig därför till att här endast omnämna följande mått:

Riksdagshusets höjd: från gatuplan till taklister

på sidopartierna .................................................................... 21,7 0 meter,

tran gatuplan till öfverkant af balustern ..................... 24,0 2

på midtelpartiet:

till taklisten ................................................

öfverkant af balustern ...................................,............ 28^

ii ii Sveafiguren................................''............. 34,

Riksdagshusets längd:

riktningen jämsides med Norrbro ............................. 102,54

?? 11 11 Stallkanalen ...... 58,31

» 11 11 Drottninggatan ............... 103,84

?? o 11 i, Störa Norrström............... 57,31 „

n planen framför riksdagshuset 8,400 kvadratmeter

eller 9o,290 kvadratfot.

Gatans bredd genom Triumfbågen 6,7 3 meter mellan socklarna.

Gangbanans bredd genom „ 2,8 2

Största bredd mellan husen............... 18 01

Körbanans konstanta bredd............... 9 55

Lilla brons bredd ................................. 105_

?!

11

11

11

11

21,

,70

meter,

24.

,02

11

26.

*0

OO

11

28^

,85

11

Sfi

OO

er

n

102,

54

11

58,

31

11

103,

84

11

11

11

11

I''!

11

11

11

11

11

11

11

11

s. 40 Kontrollera mot PDF

b) riksdagshuset.

40 Statsutskottets Memorial N:o 1.

Därjämte får kommittén meddela följande förteckning å:

porträttmedaljongerna i stora trapphuset, Indika medaljonger föreställa

:

Engelbrekt Engelbrektsson, t 1436,

Sten Sture d. ä., f 1503,

Olaus Petri, j 1552,

Per Brahe d. y., t 1680,

Gustaf Cronhielm, f 1737,

Arvid Bernhard Horn, f 1742,

Erik Benzelius, d. y., t 1743,

Tomas Plomgren, f 1754,

Jonas Alströmer, f 1761,

Olof Håkansson, | 1769,

Nils Månsson, f 1837,

Hans Järta, f 1847,

Erik Gustaf Geijer, t 1847,

Hans Jansson, f 1854,

Bernt Barder Santesson, f 1862,

Gustaf Lagerbjelke, t 1895,

Louis de Geer d. y., f 1896,

Ant. Nic. Sundberg, f 1900. . . , ■

Med undantag af de talmansporträtt, som fått sm plats i det störa

gemensamma samtalsrummet, hvilket vetter åt Norrbro, äro dessa

medaljonger så godt som de enda konstverk, för Indika plats beredts

i riksdagshuset. För dettas smyckande med andra konstverk, målningar

eller skulpturer, hvilka småningom kunna ifrågakomma till anskaffning,

har enskild person, som önskar vara onämnd, ställt till förfogande en

summa af 10,000 kronor, om hvilken grundplåts användande ännu icke

bestämmelser hunnit lämnas.

På riksbanksbyggnaden har under år 1904 fullbordats, hvad som

återstått i fråga om husets stomme, yttre stenbeklädnaden samt takkonstruktionen.

Hufvudledningarna till värmeapparaten äro äfven utförda,

hvarjämte gas-, vatten- och afloppsledningarna till stor del utförts.

De för stora banksalen afsedda pelarne i polerad granit från Malmön i

Bohuslän hafva, sedan grundläggningen för desamma genomförts,jbiilvit

fullständigt uppsatta, och jämväl glastaket öfver samma sal ar iullbordadt.

Likaså äro de för guld, silfver och andra valutor atsedda

förvaringshvalf så till vida utförda, att murarne och den inuti dessa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial lS:o 1. 41

anbragta bepansringen äro färdiga. Trappsteg och planer hafva utlagts

samt puts anbragts å en stor del af vägg ar och tak.

. Bron- öfver Lida Norrström har under senare hälften af 1904

bhfvit färdig och på hösten samma år börjat tagas i bruk, sedan planen

framför- riksdagshuset hunnit ordnas med gångar och stensatta trottoarer.

för närvarande är den härigenom åstadkomna trafikleden lifligt begagnad.

af gående, som erhållit eu ganska af sevärd ginväg i förbindelserna.

till och från stadens nordöstra och sydvästra delar. Med afseende

jamval härpå diar kommittén begärt underhandling med Stockholms

städs drätselnämnds 2:dra afdelning i och för åvägabringande af en

fITP1 ,Gns^omm(^se oin . öfverlåtelse på staden, helt eller delvis, af rennulumgs-

och uelysningsbestyret, och torde, sodan svar å framställningen

ingått, saken kunna fullständigt ordnas.

Den mellan riksdags- och riksbankslmsen löpande gatan har

loidnmgsstälits för det bruk, som kan ifrågakomma intill dess den tillamnade

bron öfver Störa Norrström kan blifva färdig att begagnas,-- l :irs Riksdags beslut om uppförande på Helgeandsholmen

al två, af den förlängda Drottninggatan skilda byggnader, hvaraf den

ena ensamt för riksbanken, förutsattes nämligen att bro skulle byggas

öfver såväl Störa som Lilla Norrström, men om beskaffenheten af dessa

broar finnas inga närmare bestämmelser. För uppförandet af den mindre

noll öfvei stallkanalen hafva icke några särskilda svårigheter mott,

mon så många flere angående den större, om hvilken det än i dac icke

Kan sägas, huru den skall utföras.

I den rättegång beträffande regleringen af Helgeandsholmens

stränder, .som, pa sätt här nedan närmare omlörmäles, vann sin afskafning

genom Kungl. Maj ds dom den 31 december 1896, hade Stockholms

Kadstufvalrätt samt. Kungl. -Svea hofrätt förpliktat fullmäktige, bland

annat, att i ersättning för den upprinna Gamla Norrbrogatan anordna

annan laggild trafikled, alternativt genom anläggning af en bro öfver

nona stiömgrenen, hvilken bro skulle utföras i ett spann med en spännvidd

51,67 meter ...och i öfrig! sådan, att fria utrymmet under bron i

inbiten unge en höjd af 7,8 6 meter öfver slusströskeln.

Genom Kungl. Majds dom undanröjdes emellertid bestämmelserna

°m Tr51 nya trafikleden och således äfven om brobyggnaden, till följd

hvaraf frågan därom fortfarande är öppen.

. kran fullmäktiges sida verkställdes emellertid förarbeten och undersökningar

för åstadkommande af ett antagligt förslag till bro öfver

otera'' Förr ström. Härvid visade det sig, att gatuprofilen i DrottningBih.

till Biksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 6

c) brobyggnader

och anordnande

af

trafikleder.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 1.

gatans förlängning'' måste undergå någon förändring, om brobyggnaden

skulle kunna utföras med behörigt afseende å dels trafikens foi’dringar,

dels förhållandena i omgifningarna, och fullmäktige gjorde därför i

skrifvelse den 6 oktober 1897 framställning härom till Stockholms stadsfullmäktige.

Fullmäktige anförde, att de väl insågo, att brons utförande

i tre spann skulle i flere afseenden vara fördelaktigare, men att de dock

för det dåvarande funnit sig böra utgå från det antagande, att bron

måste byggas i ett spann, i hvilket afseende fullmäktige tänkt sig två

alternativ n:is 1 och 2, af hvilka det med n:o 1 betecknade synts fullmäktige

hafva företräde. Till utgångspunkt för båda alternativen för

gatuprofilen hade tagits korset af Drottninggatan och Strömgatans norra

o-ränslinje i förlängning af den senare gatans huslinje, hvilken punkt,

enligt hvad stadfullmäktige förut besluta, skulle komma att ligga på en

höjd af 8,2 0 meter öfver slusströskeln. Skillnaden mellan de båda broalternativen

var hufvudsakligen den, att enligt alternativ n:o 1 de ifrågavarande

gatornas korsningspunkt skulle komma att ligga på höjden 8,50

och enligt n:o 2 på höjden 8,3 5 meter öfver slusströskeln, samt således

höjas med respektive 30 eller 15 centimeter. Det företräde, som tillkomme

n:o 1 i förhållande till n:o 2 berodde därpå, att enligt n.o 1

båda landfästena komme att ligga på samma höjd och brons lutningar

från midten åt båda hållen blifva lika, hvaremot enligt n:o 2 uppstode

en skillnad mellan båda landfästenas höjd af 0,15 meter, och lutningarna

från midten komme att blifva lika. Skulle — fortsatte fullmäktige —

icke ens den enligt n:o 2 förutsatta höjningen kunna åstadkommas, så

återstode ej annan konstruktion för bron än en sådan, som åskådliggjordes

af eu skelettritning, betecknad med n:o 3. Men skulle bron

utföras enligt denna typ, skulle den i sin helhet, med den stora spännvidden

och de höga bärreglarne, blifva föga tilltalande.

Stadsfullmäktiges svar, som — efter det drätselnämndens 2alra

afdelning och stadens byggnadskontor yttrat sig och därvid framhållit

såsom ett önskningsmål, att bron med afseende på platsens läge och

karaktären af omgifvande byggnader kunde utföras i tre spann — delgafs

fullmäktige genom skrifvelse den 26 februari 1898 och innehöll,

att stadsfullmäktige på vissa villkor medgåfve sådan ändring i gatuprofilen,

som förutsattes för brons utförande enligt alternativ n:o 2

(korsningspunktens höjning med endast 0,15 meter).

Med afseende på den anslutning, som tanken på brons utförande

i tre spann erhållit såväl hos de kommunala myndigheter, hvilka yttrat

sig i ärendet, som på flere andra håll, ansågo sig fullmäktige höra upptaga

och låta närmare utreda denna fråga samt afläto därefter till Kung!.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 43

Maj :t den 12 juni 1902 skrifvelse med hemställan om Kungl. Maj:ts

tillåtelse att öfver Stora Norrström anlägga en bro af stål i tre spann.

Sedan öfver denna framställning åtskilliga yttranden afgifvits, bland

annat kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken i sitt utlåtande

iramhöli det inflytande, som brobyggnaden kunde få på möjligheten att

tillfredsställande ordna Mälarevattnets aflopp, meddelade Kungl. Maj:t

åt fullmäktige svar enligt en så lydande skrifvelse:

fjUti en till Oss in gifven skrift liafven I anhållit, att Oss täcktes

medgifva, att I skullen äga öfver Stora Norrström i Drottninggatans

förlängning i Stockholm anlägga en bro af stål i tre spann med 16

meters bredd och för öfrigt af den typ, som en skrifvelsen bifogad

ritning utvisade.

Efter det Vårt öfverintendentsämbete häröfver afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande,

„ .. samt ,Vär ocl1 vattenbyggnadsstyrelse, till följd af särskilda

nadiga remisser, afgifvit underdånigt utlåtande öfver ej mindre berörda

ansökning än äfven en af svenska teknologföreningens styrelse i ämnet

ingifven skrift,

har öfverståthållareämbetet med infordradt underdånigt utlåtande

öfverlämnat yttrande från hamnkaptenen i Stockholm. Denne har uti

sitt yttrande hufvudsakligen anfört följande: sjötrafiken i Norrström

vore fullständigt beroende på höjdskillnaden mellan Mälarens och Saltsjöns

. vattenytor. När denna höjdskillnad öfverstege 22 centimeter

omöjliggjordes tiafiken uppför Norrström af den starka strömmen, men

när denna skillnad minskades eller försvunne, ökades sjötrafiken och

vore tidtals mycket liflig. De fartyg, som med lätthet'' kunde styras

genom hvalfven under Norrbro, _ hvilkas höjd vore så stor, att fartygen

utan fara kunde komma tätt intill bropelarne, måste vid passerandet af

den föreslagna brons hvalf styras på hårsmånen midt i brohvalfvet,

emedan, till följd af hvalfvens ringa bredd och höjd, endast där funnes

tillräckligt fritt utrymme. Härigenom komme navigationsrisken för

artyg vid fart uppför strömmen att ökas i så hög grad, att denna

trafikled kunde genom den föreslagna brobyggnaden anses blifva praktiskt

afstängd. x

»För egen del har öfverståthållareämbetet, då, på sätt hamnkaptenens

yttrande gåfve vid handen, en bro sådan som den föreslagna skulle

verka 1 högsta grad menligt på sjöfarten i Norrström och antagligen

leda till densammas upphörande, ansett tillstånd icke böra lämnas till

en brobyggnad efter den nu ingifna planen i oförändradt skick.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 1.

»Då Yi nu i nåder låtit detta ärende Oss föredragas, trafve Vi,

med afseende å livad i ärendet blifvit upplyst om den menliga inverkan,

en bro i tre spann skulle utöfva å trafiken i nämnda vattendrag'', funnit

tillstånd från Vår sida till anläggning'' af en sådan bro icke böl a meddelas.

Hvilket Eder till kännedom och efterrättelse härigenom i nåder

meddelas, hvarjämte de vid ansökningen fogade ritningar återställas.

Stockholms slott den 6 november 1903.

OSCAR.

Hjalmar Westring.D

Till följd af innehållet af detta Kung!. Maj:ts svar måste frågan

om en trespannsbro förfalla, och de förut pa initiativ från stadsfullmäktiges

sida inledda förhandlingarna om åstadkommande af eu

bro i tre spann af sten afstannade.

För fullmäktige, har, med hänsyn till affattningen af det kung!,

brefvet, alltså icke"varit annat val än att återgå till planen att bygga

bro i ett spann, och för att kunna härutinnan för fullmäktige framlägga

ett nöjaktigt förslag, lät riksdagshuskommittén en sakkunnig

svensk ingenjör i Tyskland taga kännedom om vissa brokonstruktioner,

som därstädes på sista tiden förekommit och söm möjligen kunde få

användning vid uppförandet af bron öfver Stora Norrström. Det förslagtill

bro, som därefter af samma ingenjör utarbetades och efter granskning

på kommitténs förslag af fullmäktige godkändes, är uppgjordt under

förutsättning att den omnämnda gatuprofilens liöjdläge, utöfver hvad

stadsfullmäktige enligt sin ofvanberörda skrifvelse den 26 februari 1898

medgifvit, höjdes ytterligare 15 centimeter och således komme att ligga

på höjden 8,50 meter öfver slusströskeln. Det gällde emellertid om

denna bro, att olägenheter af starka vibrationer genom trafikens inverkan

icke kunde undvikas, och dessa olägenheter skulle göra sig gällande,

ehuru gifvetvis i betydligt ringare mån, äfven om gatuprofilen höjdes

med ytterligare 0,3 o meter — i det hela således med 0,4 5 metei

eller till 8,8 0 meter öfver slusströskeln.

Med hänsyn härtill, och då — ifall någon ytterligare höjning af

gatuprofilen icke kunde medgifvas — det icke återstode annan åtgärd,

än att för brons utförande välja antingen en fackverksbro eller en

bågbro med den bärande bågen förlagd Öfver brons trafikplan, men

med båda dessa brotyper i hög grad åsidosättes de estetiska trafven,

ansågo sig fullmäktige böra ånyo vända sig till. stadsfullmäktige med

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottes Memorial N:o 1.

45

hemställan, att de ville tillåta, att gatuprofilen ytterligare höjdes så,

att den blefve ägnad att möjliggöra en verklig förbättring i brokonstruktionen,

i hvilket fall ökningen i höjd borde nppgå till minst

ofvan nppgifna 0,45 meter utöfver hvad 1898 medgifvits.

Denna framställning afläts den 27 juni och besvarades af stadsfullmäktige

den 6 december 1904.

Stadsfullmäktige erinrade, hurusom efter meddelandet af Kung!.

Maj:ts beslut den 6 november 1903, hvars innehåll synts gifva vid

handen,. att en bro med tre spann under inga förhållanden kunde å

platsen i fråga medgifvas, de då inledda förhandlingarna mellan stadsfullmäktiges

och fullmäktiges delegerade om en trespannsbro af sten

af brutits samt anförde därefter:

»Den till grund för Eder förevarande framställning liggande brobjz-ggnadsplanen

afser därför brons utförande af järn i ett enda spann.

Sedan de för Riksdagen och dess verk afsedda byggnaderna på Helgeandsholmen

nu mer blifvit till det yttre färdig:!, och holmens käjanläggningar

jämväl nalkas sin fullbordan, så att dessa byggnadsarbeten redan i det

närmaste framträda med sin fidla arkitektoniska verkan, har emellertid

enligt stadsfullmäktiges uppfattning den ur estetisk synpunkt bristande

motsvarigheten mellan brons monumentala omgifningar och den tunna

och lätta konstruktion, som är utmärkande för den antagna typen för

densamma, på ett yttermera öfvertygande sätt- brådt i dagen.

»Det har ock synts stadsfullmäktige mindre lämpligt att för

ifrågavarande trafikled anordna en bro, i hvilken på grund af spännvidden

och landfästenas beskaffenhet skakningar och gungningar icke

kunna undvikas.

»Med hänsyn till det anförda, och. då upplysningar, som stadsfullmäktige

nu mer inhämtat, synas gifva vid handen, att Kung! Maj:ts

ofvan afgifna beslut är att fatta såsom allenast afseende det af Eder

för pröfning framlagda byggnadsförslaget och sålunda icke, på sätt

ordalagen förut ansetts innebära, torde utgöra ovillkorligt förbud mot

brons anläggande i tre spann, har det synts stadsfullmäktige önskligt,

att, innan definitivt beslut fattas om sättet för utförandet af förevarande

bro, frågan om dess byggande med tre spann och af sten blifver

föremål för ytterligare utredning.

»Det har visserligen ej undgått stadsfullmäktiges uppmärksamhet,

att hamnkaptenen i Stockholm i fråga om det af Eder förut uppgjorda

förslaget till en trespannsbro ur synpunkten af brons inverkan å sjöfarten

i Norrström gjort allvarliga anmärkningar mot brohvalfvens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Memorial N:o 1.

alltför ringa bredd och höjd. Stadsfullmäktige föreställa sig emellertid,

att genom en ändrad konstruktion af hvalfven olägenheterna för

sjötrafiken skola kunna, om ej helt och hållet undvikas, så dock reduceras

därhän, att de mer än motväga^ af de fördelar, som beredas den allmänna

gatutrafiken genom en bro med fastare byggnadssätt, än användandet

af endast ett spann kan åstadkomma.

»Under behandlingen af föreliggande spörsmål har detsamma mer

än en gång ställts i samband med reglering af Mälarens vattenstånd.

Under förhanden varande förhållanden torde emellertid något tillförlitligt

omdöme ej kunna gifvas om hvilken brotyp, som kan vara bäst ägnad

att främja en ändamålsenlig lösning af berörda fråga, och i allt fall

synas enligt stadsfullmäktiges uppfattning tillräckliga skäl ej föreligga

till antagande, att eu dylik reglering skulle försvåras genom brons

uppförande i tre spann.

»För att söka i hvad på stadsfullmäktige ankommer bidraga till

den ytterligare utredning af brofrågan, som ur de angifna synpunkterna

framgår såsom önskvärd, hafva stadsfullmäktige, som ansett att i ärendets

nuvarande skick bör anstå med besvarandet af Eder föreliggande framställning,

genom beslut denna dag uppdragit åt sitt beredningsutskott

att träda i förhandling med Eder för åstadkommande af utredning

rörande möjligheten och lämpligheten af att den ifrågavarande bron

till Helgeandsholmen uppfördes i tre spann med öfverbyggnad af sten.

Stockholm den 6 december 1904.

På stadsfullmäktiges vägnar:

SIXTEN von FRIESEN.

C. G. Barthelson.»

Af detta stadsfullmäktiges svar framgår bland annat, att stadsfullmäktige

önskat först, förhandla om möjligheten att erhålla en bro

i tre spann med stenöfverbyggnad, innan de lämnade besked, huruvida

den för en antaglig bro i ett spann erforderliga höjning af gatuprofilen

skulle kunna medgifvas. Fullmäktige, som icke velat undandraga sig

att lämna sin medverkan till att frågan om stenbro i tre spann matte

blifva utredd och därför åt kommittén uppdragit att vid de af stadsfullmäktige

begärda förhandlingarna företräda fullmäktige, hafva emellertid

antagit, att, hur önskvärdt det än ur estetisk synpunkt vore, att

en bro af sådan beskaffenhet måtte kunna åstadkommas, det likväl

komme att kräfvas eu afsevärd tidsutdrägt att få den utförd. Kungl.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 47

Maj.ts uttalande om den gjorda framställningen beträffande en trespannsbro

af stål synes vara. sa bestämdt, att det väl må kunna bysas tvifvelsmål,

huruvida i administrativ väg tillåtelse till anläggning af sådan

bro må kunna, erhållas. Men, äfven om stadsfullmäktiges uppfattning

skulle vara riktig, att Kungl. Maj:ts beslut icke, på sätt ordalagen förut

ansetts innebära, utgör ovillkorligt förbud för brons utförande i tre

spann,. så måste det dock komma att erfordras lång tid, innan frågan

kan blifva slutligen löst, allra helst om från vederbörande strandägares

sida anspråk framställas på en definitiv reglering af Mälarens vattenstånd.

Å andra sidan förekommer äfven anledning att konflikter med

ägarne till vissa fastigheter vid Strömgatan kunna komma att uppstå.

Med dessa antydningar liar kommittén endast velat visa, att huru

än brofrågan ordnas — vare sig bron bygges i tre spann eller endast

i ett, såsom det till stadsfullmäktige senast inlämnade förslaget förutsätter

det likväl kan komma att dröja länge nog innan bron,

enligt den ena eller andra typen kommer till stånd.

Så godt som alla dessa betänkligheter skulle förlora sin betydelse,

om bron, med frånseende från de estetiska krafven utfördes antingen

såsom fackverksbro eller såsom bågbro med de bärande delarne lagda

ofvan trafikplanet.

För att emellertid icke lämna något medel oförsökt att undvika

någondera af dessa brotyper bär kommittén med enskild entreprenör

inledt förhandlingar om verkställande af undersökningar för pneumatisk

grundläggning af landfästet vid Strömgatan med skyldighet för entreprenören

att åtaga sig allt ansvaret beträffande närliggande byggnader.

Om dessa undersökningar och däraf möjligen föranledda underhandlingar

skulle leda till åsyftadt resultat, kommer gifvetvis brofrågan i tekniskt

hänseende i annat läge än förut.

Då nu riksdagshuset blifvit i det allra närmaste fullbordadt och ?. ... .

redan tagits i besittning för det därmed afsedda ändamålet, torde det nkZy^gJLvara

lämpligt att kasta en blick tillbaka på gången af arbetet med arbetet.

nksbyggnaderna och hvad därmed står i sammanhang.

Enligt hvad som närmare inhämtas af den kungl. proposition,

som till 1887 års senare Riksdag afläts om uppförande på Helgeandsholmen

af eu byggnad för Riksdagen och dess verk, gjorde Hans Mai-t

Konungen till Riksdagen det erbjudande att, om 1887 års Riksdag antoge

det förslag till uppförande af nytt hofstall på Artilleriplan, som af

Kungl. Maj:t godkänts, de Hans Maj:t Konungen enskildt tillhöriga

byggmuler på Helgeandsholmen finge nedrifvas och tomtplatserna, utan

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Memorial N:o 1.

någon ersättning till Hans Maj it Konungen eller hans rättsinnehafvare

till staten öfver låtas för att användas till uppförande å Helgeandsholmen

af nytt riksdagshus med riksbank.

Den kung!, propositionen i ämnet biel, sedan kamrarne fattat

olika beslut, vid gemensam .omröstning mellan dessa, af Riksdagen afböjd,

hvadan för det året frågan förefallit och därmed äfven Hans Maj :t

Konungens erbjudande beträffande nyss omförmäkla byggnader och tomter.

Men vid 1888 års riksdag upptogs frågan ånyo, i det att ledamoten

af Riksdagens Första Kammare herr P. Em. Lithander i en al

honom väckt motion (n:o 6) i allt liufvudsakligt anslutande sig till

Kung!. Maj:ts år 1887 afböjda förslag, hemställde, att Riksdagen ville

besluta uppförande på Helgeandsholmen af en byggnad för Riksdagen

och dess verk. Den viktigaste afvikelse, som motionären gjoide från

det kung! förslaget, innefattades i punkten 7 af motionen, hvari hemställdes,

att byggnaden skulle uppföras enligt ritningar, som genom

bär iko fullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldsKontoret försorg upprättats

och af dem gillats.

Ifrågavarande motion behandlades förberedelsevis af sammansatt

stats- och bankoutskott, livilket i afgifvet utlåtande den 28 april 1888

tillstyrkte herr Lithanders motion med den hufvudsakliga afvikelse, att

utskottet hemställde, att på västra delen af Helgeandsholmen skulle

uppföras två skillda byggnader, den ena för Riksdagen, riksgäldskontoret

och justitieombudsmansexpeditionen samt den andra lör riksbanken.

Utskottets förslag, i lxvilket utskottet blifvit satt i tillfälle meddela,

at t, i fråga om de Hans Maj:t Konungen enskild! tillhöriga tomtei na,

Hans Maj:t täcktes förklara, att ett under 1888 ars Riksdag fattadt

beslut fullt öfverensstämmande med kungL propositionen till 1887 års

Riksdag, skulle af honom mötas med samma beredvillighet som dittills,

och att Hans Maj:t Konungen således ännu denna gång stode fast vid

de åtaganden, hvartill han år 1887 utfäst sig, — omfattade nio särskilda

punkter och åtföljdes af en af fyra ledamöter afgifven reservation.

Förslaget behandlades i båda kamrarne den 5 maj 1888, hvarvid dessa

sammanstämmande beslöto, att

l:o. för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen

samt af riksbanken Unge uppföras tvenne

skillda byggnader å västra delen åt Helgeandsholmen,

2:o. a) att för detta ändamål skulle bildas eu byggnadsfond, för

riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, uppgående med räntor till 2,900,000

kronor, dels de till nytt hus för riksbanken afsätta 1,500,000 kronor,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

49

dels af sådana medel i riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af

gamlä sedlar, en summa af 25o,000 kronor, dels ock under 7 års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor

hvarigenom denna byggnadsfond komme att uppbringas till en totalsumma

af 6,405,000 kronor;

b) att af nyssnämnda 1,750,000 kronor på extra stat för år 1889

skulle anvisas 250,000 kronor;

3:o. att af denna byggnadsfond finge utgå:

a) till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen och anordnande

eller uppförande af ett vaktstall i kungl. slottets närhet en summa af

högst 1,070,000 kronor;

b) till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra

artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen

n:o 6 i kvarteret Bodarne 55,000 kronor; samt

• xt ^ inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen

i Norrström högst 280,000 kronor;

u i ^’°i totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å

Helgeandsholmen jämte därvid nödvändig byggnad af kajer och broar

samt platsens ordnande i öfrigt ej finge öfverstiga hvad af fonden återstode,

_ sedan de under punkt 3:o upptagna kostnader därifrån afdragits

eller i rund summa 5,000,000 kronor;

i - n ,^e besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbelöppen

liviika otvifvelaktigt borde kunna åstadkommas, genom goda anordningar

och ett^ sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, skulle till statskassan

aterföras;

6:o att byggnaderna skulle uppföras i enlighet med genom

bankofullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg no nrättade

och af dem gillade ritningar;

7:o. att Artilleriplanen eller den del af artillerigården, som hade

sitt läge mellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvenS?nij.

^forderlig del af tomten n:o 6 i kvarteret Bodarne finge, efter

afrödjande af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras

för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kungl. Makt att,

ior beredande af tjänligare byggnadsplats för hofstallanläggningen, med

Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet erforderliga

jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen

eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af

myntverkets till gata afsedda tomt;

8:o. att Riksdagens och riksgäldskontorets förutvarande hus finge

Bih. till Rilcsd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets Memorial N:o 1.

efter Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras

för inrymmande däri af sådana statens ämbetsverk, hvilka sakna e

egen lokal; samt _ ...

9:o. att vagnsskjulet i kvarteret Beridarebanan skulle töisaljas

och de inflytande medlen ingå till statsverket. .

Riksdagens beslut anmäldes hos Kungl. Maj :t samt hos Riksdagens

fullmäktige genom särskilda skrifvelser den 11 och 12 maj 1888 samt

erhöllo, i den mån sådant erfordrades, Kungl. Maj:ts godkännande en lgt

nådigt bref den 22 juni 1888.

Hos fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor^ föredrogs Riksdagens

beslut vid gemensamt sammanträde den 24 maj, hvarvid utsågs

en kommitté, som skulle äga att besörja utredningar och verkställighetsåtgärder.

Med kommitténs bland fullmäktige utsedde ledamöter adjungerades,

i egenskap af sakkunniga för behandling af tekniska frågor,

generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud, generaldirektören C. G. Beijer

och öfverintendenten Helgo Zettervall. Den sistnämnde afgick emellerti

af orsaker, som nedan angifvas, redan år 1892 och herr Beijer av 189b.

1 herr Zettervalls ställe inträdde professorn F. G. A. Dahl och i ledigheten

efter herr Beijer invaldes generaldirektören L. Berg. Friherre

Leijonhufvud har såsom adjungerad ledamot kvarstått till 1904 åis

slut, då han begärde entledigande.

Ett villkor för vidtagande af byggnadsåtgärder till genomförande

af Riksdagens beslut var, såsom af det ofvan anförda framgår, att åt

hofstallet skulle beredas plats å den därför afsedda tomten, af hvilken

eu del tillhörde Stockholms stad. De markbyten, som härvid ifrågakommo,

blefvo af större omfattning än Riksdagen kunnat förutse, och

saken måste därför i denna del ånyo underställas Riksdagens pröfning,

livilket skedde genom en kungl. proposition till 1889 års Riksdag.

Propositionen vann Riksdagens godkännande och därmed blef fiågan

om tomt för det nya hofstallet ordnad. Sedan under år 1890 ritningar

för detsamma fastställts, vidtogo byggnadsarbetena och bedrefvos så,

att hofstallets flyttning blef verkställd under senare hälften af 1893,

hvarefter det område på Helgeandsholmen, som upptagits af gamla

hofstallet tillika med öfriga staten eller Hans Maj:t Konungen enskilt

tillhöriga byggnader och tomter kom i fullmäktiges besittning. Genom

köpeaftal med bazarbyggnadsbolaget den 19 december 1889 hade bazarbyggnaden

vid Norrbro förvärfvats med tillträdesrätt den 1 oktober

1894 samt från den tiden och intill dess byggnaden på våren 1904

fullständigt refs, varit uthyrd för byggnadsfondens räkning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o ].

51

^ De! vid Norrströms norra gren belägna, under ståthållareämbetets

på Stockholms slott förvaltning lydande tvättinrättningshvalfvet togs

år 1892 i besittning.

Genom, ofvan omförmäkla förvärf af tomter på Helgeandsholmen

var emellertid icke riksbyggnadornas egen tomtfråga fullt klar. I ett

af Stockholms stads ombudsman och stadsingeniör den 5 april 1892

afgifvet tjänstememorial hade nämligen dessa statens tjänstemän, efter

en af dem verkställd detaljerad utredning, kommit till den slutsats, att

Stockholms stad vore ägare icke allenast till det Helgeandsholmen vidliggande

vattnet utan äfven till åtskilliga delar af själfva holmen. När

denna utredning, som torde hafva föranledts af en hos stadsfullmäktige

af fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret den 17 november

1891 gjord framställning, att stadsfullmäktige ville taga i öfvervägande

ett uppgjordt förslag till reglering af Helgeandsholmens stränder samt

meddela de önskningar, som från stadens sida kunde vara att i saken

anföra, hos fullmäktige den 2 juni 1892 anmäldes, beslöto fullmäktige,

att åt sekreteraren i riksgäldskontoret, vice häradshöfdingen P. R. Rabe

skulle lämnas uppdrag att verkställa närmare granskning af samma

utredning och därvid yttra sig angående denna med särskild hänsyn

till den verkan, utredningen kunde antagas erhålla, om på grund af

densamma anspråk i laga ordning skulle komma alt från stadens sida

framställas. Efter fullgörandet af berörda uppdrag afgaf v. häradshöfdingen

Rabe yttrande den 31 augusti 1893 och kom däri till det

slut, att de i utredningen omnämnda äganderättsanspråk saknade giltighet

utom i fråga om den gata, som förbundit Gamla och Nya Norrbro

(Lastadiegatan), med. afseende på hvilken äganderätten ansågs tillhöra

staden. Med anledning häraf afläto fullmäktige till Stockholms stadsfullmäktige

den 23 november 1893 skrifvelse, hvari begärdes underhandling

om öfverlåtelse på staten af stadens rätt till den obebyggda

och för allmänt behof använda mark på Helgeandsholmen, som motsvarade

gamla Lastadiegatan. Sedan Stockholms stad medgifvit, att

underhandling härom Unge äga rum, åvägabragtes den 10 november

1894 ett preliminärt aftal i ämnet, och detta ligger till grund för en i

kungl. propositionen till 1895 års Riksdag föreslagen uppgörelse i ämnet.

Enligt, denna skulle, bland annat staden tillförsäkras äganderätt till staten

oomtvistligt tillhörig mark vid Humlegården samt erhålla vissa andra

förmåner men å sin sida afstå från alla anspråk på mark å Helgeandsholmen

samt vidliggande vatten. Den kungl. propositionen blef enligt

statsutskottets tillstyrkan af Riksdagen bifallen, och den sålunda af

Riksdagen antagna uppgörelsen biträddes af staden samma år.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Men icke ens sedan denna angelägenhet ordnats hade man fullt

fria händer med afseende på dispositionen af all den för r^byggnaderna

behöfliga marken. Det kräfdes nämligen för att erhålla plats för riksbankshuset

och för att reglera Helgeandsholmens stränder, att vissa

n t fyllningar i vattnet finge göras och dessa förses med kajer. I syfte

att härom med Stockholms stad, såsom den närmast intresserade parten,

komma till en uppgörelse, öfverlämnade fullmäktige till Stockholms

stadsfullmäktige med den i det föregående omnämnda skrifvelsen af

den 17 november 1891 förslag till dylik reglering med därvid gjord

anhållan, att stadsfullmäktige ville meddela fullmäktige sina önskningsmål

i regleringsfrågan. Stadsfullmäktige hänvisade emellertid fullmäktige

till" sådant förfarande, som omförmäles i kungl. förordningen om

jordägares rätt till vattnet å hans grund den 30 december 1880. Till

följd " häraf måste rättegång inledas mot staden samt Mälarens strandägare.

Den fördes vid Stockholms rådstufvurätt och upptog där tiden

från juni månad 1892, då stämning uttogs, till den 30 mars 1895, då

råds tu fvur ätten meddelade dom. Sedan denna dragits under kungl. Svea

hofrätts pröfning och där afdömts den 21 februari 1896, fullföljde parterna

å ömse sidor målet hos Kungl. Maj:t i högsta domstolen, som

meddelade dom den 31 december 1896.

Genom denna dom har regleringen af Helgeandsholmens stränder

bestämts hufvudsakligen så, som densamma af fullmäktige under rättegången

föreslagits. Den liufvudsakligaste afvikelse, som gjordes i det

under rättegången framställda regleringsförslaget från det ursprungligen

framställda, afsåg det i Stora Norrström utskjutande hörnet, hvilket fullmäktige

först tänkt sig böra på lämpligt sätt bortschaktas, men från

hvilket förslag, på grund af däremot gjorda invändningar, fullmäktige

slutligen afstodo. I hvad Kungl. Maj:ts dom berörde brofrågan är redogörelse

redan lämnad.

I bredd med här ofvan omförmälda förhandlingar för ordnande

af tomtfrågorna fortgingo arbetena å anskaffandet af ritningar till de

blifvande riksbyggnaderna.

Den första åtgärden härutinnan blef, jämlikt erhållet uppdrag,

utarbetandet af förslag till program för pristäflan till uppförande af

de båda byggnaderna. Kommitténs programförslag aflämnades till fullmäktige

i'' "oktober 1888 och blef, efter närmare pröfning och smärre

jämkningar, den 11 december af fullmäktige fastställdt. Programmet,

genom hvilket endast svenska arkitekter inbjudits att deltaga i pristäflingen,

trycktes och utdelades i början af januari 1889: Vid täflingstidens

slut hade 14 förslag inlämnats och bedömdes af den för ända
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

53

målet tillsatta prisnämnden, hvilkens utlåtande afgafs den 19 november

1889. Nio täflingsförslag blefvo antingen tilldelade pris eller föreslagna

till inköp, men af samtliga förslagen befanns intet vara af beskaffenhet

att kunna läggas till grund för byggnadernas utförande.

Kommittén föranstaltade därför uppgörande under ledning af öfverintendenten.

Zettervall af skizzer till riksdags- och riksbankslius, hvilka

skizzer i februari 1890 blefvo i koncept färdiga och därefter inom

kommittén närmare granskade. Sedan med anledning af därvid framställda

erinringar herr Zettervall vidtagit några ändringar, öfverlämnades

de dåmera renritade skizzerna till fullmäktiges bedömande tillika med

en modell i gips, hvar] ände skizzerna enligt erbjudande och på bekostnad

af intresserad enskild person reproducerades och spriddes bland

allmänheten.

Kommittén, som icke tilltrodde sig att, utan inhämtande af sakkunnigt

yttrande angående förslaget, anmäla detsamma till slutlig pröfning,

. och som måste fästa särskild vikt vid att erhålla dylikt yttrande

från fullt opartiskt håll, föreslog och erhöll fullmäktiges bemyndigande

att i och för det uppgjorda förslagets bedömande vända sig till danska

statsrådet, sedermera kammarherren F. Meldahl. Denne åtog sig uppdraget

och infann sig för dess utförande i Stockholm under juli månad

1890 samt afgaf utlåtande den 11 augusti samma år. Med''anledning

af detta utlåtande blef det ursprungliga förslaget af herr Zettervall i

vissa afseenden ändradt, och för det omarbetade förslagets granskning

tillkallades ånyo herr Meldahl samt infann sig i Stockholm i december

1890, men då hans vistelse här endast kunde blifva kortvarig, blefvo

ritningarna af kommitténs dåvarande arkitektbiträde År. Johansson tillhandahållua

herr Meldahl under någon tid i Köpenhamn, hvarefter af

honom nytt utlåtande afgafs den 12 januari 1891. Efter mottagandet

af detta blefvo de uppgjorda skizzritningarna utarbetade i stor skala i

och för verkställande af kostnadsberäkning. Härvid hade dock ritningarna

i vissa delar något ändrats i öfverensstämmelse med därutinnan

af arkitekten Johansson och verkställande ingeniören, dåvarande kaptenen

Alb. Amundson lämnade anvisningar, sedan de på sommaren 1891

företagit en studieresa till utlandet.

Ofvan har nämnts, hurusom öfverintendenten Zettervalls skizzer

blifvit på enskildt initiativ reproducerade och offentliggjorda. Dessa

skizzer tillika med herr Meld aids uttalanden ådrogo sig stor uppmärksamhet

och gåfvo vid 1891 års riksdag motionärer i Riksdagens båda kamrar

anledning att draga ärendet under Riksdagens pröfning. Sålunda yrkades,

att, sedan slutligt förslag till båda riksbyggnaderna åstadkommits, full
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Memorial N:o 1.

mäktige skulle anmodas att däröfver inhämta kungl. akademiens för de

fria konsterna yttrande angående ritningarna och särskild^ om byggnadsplatsens

lämplighet. Därjämte föreslogs, att ny utredning skulle ske,

om icke riksbanken eller riksdagshuset borde förläggas på annan plats

än Helgeandsholmen.

Motionerna afstyrktes af sammansatt stats- och bankoutskott och

vunno icke heller framgång i någondera kammaren.

Emellertid fortgick ritningsarbetet. Under dess förlopp begynte

nya meningar framträda och vilja göra sig gällande. Man hade hittills

utgått från den förutsättning, att riksdagshuset icke skulle få skjutas

längre fram mot öster än att detsamma komme att åt detta håll begränsas

af den ursprungliga s. k. slcönhetslinjen, hvilken man tänkt sig dragen

från hörnet af Stockholms Intecknings-garantiaktiebolags hus i Malmtorgsoch

Fredsgatornas korsning till yttersta punkten på kungl. slottets

nordsvästra flygel, hvarigenom slottet i sin helhet skulle komma att

blifva fullt synligt från hvilken punkt som helst på Gustaf Adolfs torg.

Inom kommittén höjdes nu röster för att eu större bredd skulle beredas

åt den öfver Helgeandsholmen förlängda Drottninggatan och i sammanhang

härmed de, enligt hittills uppgjorda ritningar, anordnade öfverbyggnaderna

öfver denna gata lämnas ur räkningen. För att i dessa

afseenden ändring måtte vinnas, ifrågasattes inom kommittén, att den

ofvannämnda begränsningslinjen för riksdagshusets hufvudfasad skulle

något framflyttas (omkring 6 meter) och man lade inom kommittén

särskild vikt därpå, att genom en dylik framflyttning och byggnadsplatsens

däraf beroende utvidgning skulle kunna vinnas afsevärda fördelar

med afseende på ljusförhållandena inom riksdagshuset, likasom a anordningen

af trappor och korridorer m. fl. lokaler i detsamma. Sedan

härom öfverläggningar inom kommittén länge ägt rum och öfverintendenten

Zettervall starkt framhållit sina betänkligheter mot östra fasadens

framflyttning utöfver den förut antagna skönhetslinjen, fann sig öfverintendenten

föranledd att den 5 november 1892 till kommittén anmäla

sin afsägelse af uppdraget såsom adjungerad ledamot, hvarom kommittén

den 17 gaf fullmäktige underrättelse. Efter strax därefter erhållet

bemyndigande att från sakkunnigt håll begära yttrande i frågan aflät

kommittén den 23 november till kungl. akademien för de fria konsterna

skrifvelse med anhållan om yttrande, huruvida, då vid utförandet af

de beslutade byggnaderna på Helgeandsholmen svårigheter mötte att,

med bibehållande af den för riksdagshuset senast föreslagna gränslinjen

i öster vinna på en gång tillräcklig bredd för den förlängda

Drottninggatan och erforderligt utrymme samt dager i riksdagshuset,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

en framflyttning'' af detta hus på sådant sätt kunde äga rum, att husets

sydöstra hörn komme att nå fram till en begränsningslinje, som man

tänkt sig dragen från eu punkt strax väster om stora ingången till

hotell Rydberg öfver Gustaf Adolfs torg och vidare till hörnet af västra

slotts flygeln, utan att berättigade estetiska kraf därigenom åsidosattes.

Kungl. akademien utlät sig den 29 december 1892 i följande

ordalag:

»Då kungl. akademien till följd af den framställda frågans formulering

tyvärr saknar anledning att här närmare inlåta sig på frågan

om olämpligheten af att på ett sa begränsadt område som Helgeandsholmen

uppföra tvenne stora monumentala, till karaktären så olikartade

byggnader, vare sig att de äro förenade eller icke, får kungl. akademien,

under reservation att dess utlåtande skulle kunna tolkas som ett gillande

af hela byggnadsplan, afgifva det yttrandet, att genom den nya, nu

ifrågasätta gränslinjen berättigade estetiska kraf åsidosättas i ännu

högre grad än med bibehållandet af den ursprungligen föreslagna gränslinjen,

emedan genom framflyttningen dels riksdagshuset skulle ytterligare

inkl äkta pa kungl. slottets arkitektoniska helverkan, dels ock riksdagshuset

själft, oaktadt sin storlek, komme att ytterligare nedtryckas af

slottets öfverväldigande dimensioner.»

Detta uttalande innefattade den mening, som delades af 15 bland

akademiens ledamöter.

frn minoritet af 13 ledamöter inom akademien afgaf mot det

ofvan anförda uttalandet reservation, hvari, efter en utförlig motivering,

beträffande riksdagshusets ifrågasatta framflyttning anfördes hufvudsakligen,

att, '' om riksdagshuset framflyttades högst 6 meter, däraf

visserligen följde, att västra hörnet af kungl. slottets flygel komme att

undanskymmas från en mindre del af Gustaf Adolfs torg; men att å

andra sidan, genom husets ökade bredd, tillfälle bereddes," icke allenast

till ett praktiskt ordnande af lokalerna, utan jämväl — hvad som ur

estetisk synpunkt vore af vikt — till eu monumental behandling af den

inie aikitekturen; och att, under de gifna och på ofvan angifna skäl

äfvensom med antagande, att byggnadens främre del icke komme att

förses med någon större öfverbyggnad, reservanterna ansåge, att genom

ett framflyttande mot öster af riksdagshuset högst G meter framom den

för detsamma senast föreslagna, från hörnet af Malmtorgs- och Fredsgatorna

utgående gränslinjen berättigade estetiska kraf icke i väsentlig

man åsidosattes utöfver hvad som kunde vara fallet, om huset nådde

fram till samma linje.

I ör egen del anslöt sig kommittén till den af reservanterna fram
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Memorial N:o 1.

ställda mening, och fullmäktige godkände den 12 januari 1893 kommitténs

uppfattning. Ritningsarbetet, som nu anförtroddes åt arkitekten

Aron Johansson såsom ledare för arkitektkontoret, bedrefs därefter i

enlighet med den nya planen, hvarvid till underlag tjänade redan utarbetade

förslag, studier, skizzer och mera detaljeraderitningar, som uppgjorts

till ledning för det definitiva förslag, som det ålåg kommittén att i sinom

tid underställa fullmäktige till pröfning.

Arkitekten Johansson blef på våren 1893 färdig med ett förslag,

i hvilket han sökt tillmötesgå de framställda krafven på ökad bredd å

Drottninggatans förlängning öfver Helgeandsholmen m. in.; allt med

iakttagande att den så kallade skönhetslinjen icke framflyttades längre

mot öster än de 6 meter, som reservanterna inom kungl. akademien

funnit kunna försvaras. Detta förslag öfverlämnades på våren 1893

till granskning af kommitténs adjungerade ledamot professor Dahl samt

professorerna I. G. Clasou och C. Grundström, livilka däröfver afgåfvo

utlåtande den 30 juni 1893. Med anledning af de af dessa granskningsmän

framställda anmärkningar ansåg kommittén en omarbetning af vissa

delar af förslaget böra ske, och eu sådan verkställdes af arkitekten

Johansson samt granskades af ofvannämnda sakkunnige, hvilka den 27

november 1893 i afgifvet utlåtande uttalade sig pa följande sätt.

»Då de svårigheter, som varit förbundna med det ifrågavarande

bygge ads pr oble m ets lösning varit mycket störa, beroende detta dels af

den invecklade uppgiftens beskaffenhet, dels af byggnadsplatsens läge,

form och ringa utsträckning, måste billigtvis om det af oss här ofvan

kritiserade förslaget gifvas det totalomdöme, att det i alla väsentliga

delar väl uppfyller de i byggnadsprogrammet uppställda fordringarne,

såväl med afseende på de begärda lokalernas lägen, storlek och ändamålsenlighet

som ock i afseende på eu god och verkningsfull arkitektonisk

behandling af byggnadernas såväl inre som yttre.

»De oegentligheter, som ännu vidlåda förslaget, och som vi här

ofvan #ch i byggnadsprogrammet samt i vårt föregående yttrande berört,

torde dels vid ett fullständigare studium i större skala kunna

aflägsnas genom fyndighet och skarpsinne, dels äro de mer eller mindre

beroende af uppgiftens innebörd och byggnadsplatsens beskaffenhet och

torde sålunda vara svåra att fullständigt öfvervinna.))

Efter denna förberedande granskning fann kommittén frågan vara

så utredd, att den kunde hos kommittén in piano företagas till pröfning.

Härvid fann kommittén, med frångående af 1888 års program, för sin

del lämpligt, att i riksbankshuset den förändring skulle vidtagas, att

stora banksalen komrne att förläggas till bottenvåningen i stället för,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets Memorial N:o 1.

såsom förut varit bestämdt, till våningen en trappa upp. I öfverensstämmelse

^ härmed blefvo ritningarna ändrade och framlades i detta

skick för fullmäktige den 10 januari 1894 till pröfning och fastställelse,

i hvad hufvuddragen angick.

A id den kort därefter börjande Riksdagen framställdes emellertid

genom enskilda motionärer i båda kamrarne förslag till ändring i 1888

ars byggnadsbeslut och uppskof med detsamma» vidare fullföljande.

Dessa förslag, som förberedelsevis behandlades af sammansatt stats- och

bankoutskott, förekommo till handläggning i kamrarne den 31 mars

1894, och efter långvariga öfverläggningar blefvo de samtliga förkastade,

men de hade dock gifvetyis,_ såsom under debatten i Första Kammaren

upplystes, föranledt fullmäktige att i afbidan på Riksdagens beslut uppskjuta

pröfningen af ritningsförslaget.

Omedelbart sedan Riksdagen fattat sitt beslut, företogo under

april månad 1894 fullmäktige ritningarna till granskning och afslutade

densamma den 4 maj samma år, då fullmäktige förordnade, att arbetsritnirigar

i större skala skulle utföra», med ledning af det senast upprättade

förslaget, med iakttagande härvid af vissa af fullmäktige lämnade

föreskrifter.

Under sommaren och hösten 1894 blefvo de begärda ritningarna

utförda samt kostnadsberäkningar verkställda och granskade. Ritningarna

reproducerades samt utgafvos från trycket, och sedan kontrolli

åkning å kostnadsförslaget skett, funno fullmäktige den 5 november

18J4 godt fastställa ritningarna såväl i fråga om riksbyggnadernas läge

och begränsningslinjer som ock beträffande den liufvudsakliga anord]ungen

af byggnaderna; dock med förbehåll om rätt för fullmäktige att

framdeles göra de ändringar, som kunde blifva af förhållandena påkallade

och med tillgängliga medel kunde utföras.

Enligt ifiågavarande ritningar skulle riksdagshuset förses med en

kupol af störa dimensioner. Angående denna ansåg emellertid kommittén

ytterligare utredning böra ske samt inhämtade i sådant afseende

yttrande af professorerna Dahl och Grundström samt kammarherren

Meldahl, men frågan blef icke färdig till föredragning hos fullmäktige

före 1895 års Riksdags början.

*”njan ars Riksdag: utslagit de då af enskilda motionärer

framställda förslagen om ändring i eller uppskof med utförandet af 1888

ars byggnadsbeslut, både emellertid i hufvudstaden eu stark opinion

framträda som energiskt fordrade ett ingripande från stadens sida för

att, innan byggnadsarbetet hunnit i större utsträckning komma i gång,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 1 Raft. '' '' 8 ?

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets Memorial N:o 1.

åvägabringa sådan ändring i 1888 års beslut, att endast endera af liksbyggnaderna

komme att få plats på Helgeandsholmen. Flere motioner

i sådant syfte väcktes inom motionstidens slut, och från Stockholms

stadsfullmäktiges sida gjordes den 1 februari 1895 ett anbud, att staden

skulle underkasta sig vissa, i och för sig ganska betydande uppoffringar,

om Riksdagen ville medgifva att endast riksbankshus skulle uppföras

på Helgeandsholmen och denna intagas i stadsplanen.

Motionärerna framlade fullständigt utarbetade fölslag till saväl en

riksbanksbyggnad på Helgeandsholmen som riksdaghus, ombyggdt på

Riksdagens hittillsvarande tomt på Riddareholmen,. men Riksdagen ville

icke lyssna till dessa framställningar. Samtliga motionerna afslogos nämligen

i hvad de afsågo förläggande af någondera af riksbyggnaderna på

annan plats än Helgeandsholmen. Däremot vann en af de år 1895 väckta

motionerna så till vida afseende, att sammansätta stats- och bankoutskottet

a-j or de ett uttalande till förmån för ett framställdt förslag att närmare

utredning måtte ske för att om möjligt inskränka riksdagshusets dimensioner.

,

Kommittén, som redan förut haft sin uppmärksamhet fastad pa

möjligheten att från de år 1894 fastställda ritningarna till riksdagshuset

utesluta den störa kupolen på husets midtparti, inhämtade därför från

kammarherren Meldahl samt professorerna Grundström och Dahl yttrande

i saken, och dessa sakkunnige förklarade sig anse en dylik uteslutning

lämplig. Sedan arkitekten Johansson blifvit härom hörd och i ett yttrande

af den 28 maj 1896 instämt med granskningsmännen beslöto,

enligt kommitténs hemställan, fullmäktige den 6 augusti 1896, att

kupolen skulle uteslutas och ersättas med annan anordning på sätt upprättade

och godkända ritningar närmare utvisade.

Härmed hade ritningarne beträffande riksdagshusets yttre fått sin

slutliga gestaltning. °)

Nu var tiden inne för uppgörande af entreprenadaftal om utförande

af sådana arbeten, som lämpligen borde åt entreprenörer anförtros. År

1896 uppgjordes sålunda dylika aftal med Norrtelje mekaniska stenhuggeriaktiebolag

om största delen af yttre stenbeklädnaden och med

ingenjören W. Dahlgren om den vidlyftiga värme- och ventilationsapparaten,

hvilken senare blifvit bestämd i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af Dahlgren utarbetade förslag, sedan dessa granskats af

professor Herman Fischer i Hannover.

Åren 1897 och 1898 upprättades kontrakt med Grafversfors sten- *)

*) yid 1897 års Riksdag väcktes i Andra Kammaren motion om ändring i 1888

års byggnadsbeslut, men denna motion ledde icke till någon åtgärd.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

59

huggeri (aktiebolaget Finspongs styckebruk) om stora taklisten till riksdagshuset

och om marmor till nedre vestibul^. samt med aktiebolaget

Lindströms stenhuggerier på Gotland om kapitäler, balustrar, ornament

in. m. i rödaktig kalksten från Hoburg, hvarförutom antogs såsom

entreprenör för uppmurandet af riksdagshusets stomme byggmästaren

A. E. Magnusson.

Efter hand tillkommo flere kontrakt och med undantag af pålningen

för hela byggnadsföretaget hafva de flesta arbeten utförts af

entreprenörer. I de flesta entreprenadaftalen bestämdes, att uppkommande

tvister skulle afgöras genom skiljemän, men endast i två fall

har tillämpning af skiljedomsstadgandet ifrågakommit.

Under år 1899 uppstodo beträffande grundläggningen för riksbankshuset

olika meningar, hvilka kommittén ansåg höra underställas

fackmäns bedömande. Dessa afgåfvo utlåtande den 19 juni 1899, af

hvilket framgår, att anledning till giltig anmärkning mot grundläggningsmetoden

icke förefunnes.

De stora arbeten, som afslutats med riksdagshusets fullbordan och

öfverlämnande för Riksdagens räkning till fullmäktige i riksgäldskontor,

hafva icke kunnat utföras utan öfverskridande af de kostnadsbelopp,

som år 1888 beräknades. Om anledningarna härtill har utförligt redogjorts

i en af fullmäktige under 1902 års riksdag gjord framställning

om ökning i de beviljade anslagsmedlen med 2 millioner kronor, hvilken

framställning af Riksdagen bifölls.

Vid 1904 års slut hade byggnadsfonden en behållning af kronor

l, 162,0o3: 3 2, som — därest icke alldeles oförutsedda kostnader uppstå

för brobyggnaden öfver Stora Norrström — så vidt nu kan bedömas,

torde komma att förslå för återstående arbeten. En del kostnader såsom

till exempel renhållning och belysning af platsen framför riksdagshuset

m. m. hafva drabbat byggnadsanslaget, ehuru de strängt taget ej höra dit.

Sedvanlig redogörelse för de inkomster, som under 1904 tillflutit

kommitténs kassa, samt för de utgifter, som blifvit gjorda, meddelas

här nedan.

s. 60 Kontrollera mot PDF

8fl A o-.Vi

60 Statsutskottets Memorial N:o 1.

I i 1 vt i i>-; »,i> -ii iifiii - * i * tx.i • . ^ , O ^

Riksdagshuskommittén har under år 1904 käft följande tillgångar:

behållning från år 1903................................................. kronor 97,622:4 3

från byggnadsfonden.......................... „ 1,326,490:58

influten köpesumma för sålda materialier, räntorm. in. „ 21,797: 41

räntemedel för 1903, godtgjorda af Sundsvalls
enskilda

bank den 15 januari 1904 „ 1,716: 31

i afräkning å förskjutna medel, från riksgälds
kontoret.

........................................................................ T, 100,000: —

Summa kronor 1,547,626: 7 3.

Då utgifterna år 1904 uppgått till ............... kronor 1,497,356: 4 4

återstår sålunda till innevarande år en behållningaf „ 50,270: 2»

Summa kronor 1,547,626: 7 3.

Behållningen redovisas sålunda:

innestående i Sundsvalls enskilda bank ................. kronor 42,528: —

kontant i kassan ........................................................... „ 7,742: 2 9

Summa kronor 50,270: 2 9.

Under förbehåll af de jämkningar, som vid slutlig- granskning af

räkenskaperna för 1904 kunna blifva af nöden, meddelas följande uppgift

å de hufvudposter, på hvilka utgifterna fördelas:

.• ib./) 6 Z ;.•• • I f. bii . U > I . »t-j ji l “t. 111 b -rU . •:'' V •-

Uppförande af riksbanken och triumfbågarne, pålning och stensättning

för vidliggande kaj, landfästen för broar, fullständig inredning

af riksdagshuset, arbetskostnad, inköp af pålar och annat virke, tegel,

kalk, cement, järnbalkar och annat smide, stenkol, matjord till fyllning

af planen framför byggnaden, taktäckning med

"* Ä ^ ^ Ä ^ 0\

)

inredningsarbeten för bägge husen..........

cement-, beton- och asfaltarbeten............

transport och bogsering samt pråmhyra

värmeledningar .........................................

gas-, vatten- och afloppsledningar ..........

elektriska ledningar .....................................

förskott å leveranser och entreprenader

kronor

648,030:

95

443,812:

69

77

83,226:

08

77

22,185:

90

77

27,465:

86

77

23,963:

89

77

36,244:

09

77

94,317:

—

Transport kronor 1,379,246: 4 c

*) Då bokslut ännu icke hunnit verkställas, kan här ej lämnas specifik uppgift

å de af här angifna kostnader, aom afse utgifter för verkställda arbeten samt utgifter för

i behåll varande materialier.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

61

Transport kronor 1,379,246: 4G

modeller till hufvudgruppen och porträttmedal
-

jonger jämte frakt från Italien........................... ,, 37,905: 5 3

kostnader för ritkontoret .......................................... „ 37,317: 7 6

d:o ,, basarbyggnaden............................... ,, 293:41

Administration:

arfvoden...........................

kronor

21,720:

08

förrådsförvaltning .........

11

4,534:

54

resekostnader..................

446:

—

belysning .......................

11

672:

50

skrif- och ritmaterialier

, post-

och telefonafgifter,

tryck-

saker m. m................

11

1,232:

10

28,605: 22

Diverse utgifter:

assuranser, som belöpa på

kommittén ,&jat. jimqmi kronor

olycksfallförsäkring .................. ,,

läkarearvode, medicin m. m. ,,

annonser, tillsyn af brandskåp,

renhållning m. m................ „

7,126: 60

3,667: 75

2,306: 7 7

886L94 „ 13,988: 0 6

Summa kronor 1,497,356: 44.

Stockholm den 18 januari 1905.

På riksdagshuskommitténs vägnar:

R. TÖRNEBLADI1.

C. B. Troilius.

*) Be kommitténs ledamöter, som utsetts bland herrar fullmäktige, hafva lika litet

för år 1904 som för föregående år åtnjutit något arfvode för deltagande i kommitténs arbeten.

Bih, till Riksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.