Statsutskottets Memorial N:o 1
1905-01-21 · 61 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 57 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1905:1, Statsutskottets Memorial N:o 1
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 1.
1
N:o 1.
Ank. till Riksd. kansli den 23 januari 1905 kl. 10 f. in.
Memorial, med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser
dels af fullmäktige i riksgäldskontor et angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning samt dels af fullmäktige
i riksbanken och riksgäld skontor et angående det
dem lämnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.
Statsutskottet, som fatt emottaga såväl den af fullmäktige i riksgäldskontor
enligt § 80 af det för detta verk senast utfärdade reglemente
till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning för den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till senaste Riksdag afgafs, som ock en af fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret gemensamt till statsutskottet afgifven berättelse
angående utförandet af det fullmäktige meddelade uppdrag i
fi aga om uppförande a Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen
och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedomgiflämna
samma berättelse; och komma utlåtanden häröfver att framdeles under
riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.
Stockholm den 21 januari 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Bih. till Riksd. Prof, 1905. 4 Sami. 1 Afd, 1 Höft. (N:o 1.)
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Fullmäktiges i riksgäldskontorei berättelse till 1905 års Riksdag.
Enligt 80 § af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontoret
utfärdade reglemente åligger det fullmäktige i detta verk att till innevarande
års Riksdag afgifva berättelse för den tid. som förflutit sedan
fullmäktiges berättelse till 1904 års Riksdag afgäfs; hvilket fullmäktige
härmed gå att fullgöra.
Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1904 ännu ej kunnat
till fullo afslutas, få fullmäktige erinra, att en del i denna berättelse
förekommande siffror kunna komma • att vid bokslutet undergå någon
förändring.
Riksgäldskontorets skulder.
(1904 års reglemente §§ 2—5.)
Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1903 utgjordes kontorets
skulder vid samma års slut af:
oguldna kapitalbeloppet af 1880, 1886, 1887, 1888, 1890, 1894, 1899
och 1900 års fonderade lån ............................ kronor 345,214,113: 33
depositioner ..................................................................
i sammanhang med Västkustbanans inköp af
staten öfvertagna kommun- och obligationslån
.................................... kronor 1,906,470: 4 8
jämte å kommunlånen upplupna,
icke förfallna
räntor ............................ ,, 16,860: 4 0
den i riksgäldskontoret innestående andelen af
köpeskillingen för bandelen Örebro—Frö vi af
Örebro—Köpings järnväg..................................
den likaledes i riksgäldskontoret innestående
köpeskillingen för Arffurstens palats (fastigheten
n:o 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm)
samt diverse skulder ..........................................................
Summa skulder vid 1903 års slut kronor 353,853,140: 9 4
151,014: —
1,923,330: 8 8
3,000,000: —
2,250,000: —
1,314,682: 73
Statsutskottets Memorial N:o 1.
3
Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare
visas, under år 1904 genom utlämnande af obligationer ökats
“ed.................................................................................. kr. 41,723,500: —
men genom amortering minskats med....................... „ 2,993,524:4 4
i följd hvaraf denna skuld i sin helhet under året
ökats med ...................................................................... kr. 38,729,975: 5o
Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,
uppgick till......................................................................... kr. 345,214,113:3 3
samt under året ökats med nyssnämnda belopp...... „ 38,729,975: 5 6
utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1904 års
slut ........•••;............................................*.................. kr. 383,944,088:8 9
Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procentkmet
(ouppsägbara skulder till Södertelje stads
kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm) samt
Göta kanals reparationsfond, hafva under året icke
undergått någon förändring och utgöra.................. ,,
De af staten i sammanhang med Västkustbanans
förvärfvande öfvertagna kommun- och obligationslån
hafva under år 1904 minskats till nedan utförda
belopp, nämligen:
kommunlånen från kr. 751,470: 4 8
genom amortering
med ;...................■_»_______27,836: 6 0 kr. 723,633:8 8
obligationslånet
från..................... kr. 1,155,000: —
151,014:
genom amor törnig
med.
24,000:
hvartill komma å nämnda kommunlån
vid 1904 års slut upplupna,
icke förfallna räntor..................
„ 1,131,000:
16,248: 42
Af köpeskillingen för bandelen Örebro—Dröm
innestå!’ fortfarande i riksgäldskontoret samma belopp
Likaledes innestå!'' ännu till hela sitt belopp
köpeskillingen för Årffurstens palats............................
Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till denna
1,870,882: 30
3,000,000: —
2,250,000: —
Transport kr. 391,215,985: 19
4
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport, kr. 391,215,985: 19
berättelse i detalj utvisar, under året ökats med
357,094 kronor 78 öre till ........................................■■ » 1,671,777: 51
Till följd häraf uppgingo riksgäld skontorets
samtliga skulder vid 1904 års slut (de inom linjen
förda icke inberäknade) till en summa af ............... kr. 392,887,762: 7 0
Då skulderna vid årets början, såsom förut
blifvit omförmäldt, utgjorde ........................................ ,, 353,853,140: 94
hafva alltså riksgäldskontorets skulder under år 1904
ökats med .................................................................. kr. 39,034,621: 7 6
För bedömande af riksgäldskontorets ställning bör från beloppet
af kontorets skulder vid 1904 års skit ..................... kr. 392,887,762: 70
dragas beloppet af kontorets vid samma tid ägande
fordringar och öfriga tillgångar .............................. ,, 126,315,053: 2 7
hvarefter återstår en skuld af...................................... „ 266,572,709:4 3
Motsvarande belopp utgjorde vid årets början „ 263,557,964: 90
utvisande dessa siffror, att det belopp, hvarmed riksgäldskontorets
skulder öfverstiga dess tillgångar,
under år 1904 ökats med .......................................... kr. 3,014,744: 5 3
Riksgäldskontorets inom linjen balanserade sladder, som vid 1903
års slut utgjorde 30,254,314 kronor 4 öre, hafva icke undergått någon
förändring under år 1904. ,
1904 års ränteliafva
utgjort:
för
1880
års
lån
1886
ii
ii
V.
1887
ii
ii
11
1888
ii
ii
11 ■
1890
ii
ii
11
1894
ii
ii
11
1899
ii
ii
11
1900
ii
ii
och amorteringsanslag för de fonderade lånen
. kronor 5,135,179: so
„ 2,388,275: 5 6
„ 1,757,232: —
„ 744,444: 4 4
„ 1,508,394: 44
„ 672,300: —
.. ., 1,523,656: 80
.. ,-, 1,452,800: —
kronor 15,182,282: 7 4
hvartill bör läggas anslag till extra amortering
af statsskulden enligt 1903 års reglementes § 3 ,,_140,888: 8 9
Summa anslag år 1904 till ränta och amortering
å statsskulden ................................................. kronor 15,323,171: 6 3
Statsutskottets Memorial N:o 1.
5
Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med fastställda
amorteringsplaner, dels utlämnande af nya obligationer bär riksgäldskontorets
kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1904 undergått
följande förändringar:
1880 års till 31/? procent af stämplade lån,
hvaraf utfärdats tre emissioner, hvar
och en å 39,930,000 kronor, motsvarande
2,200,000 pund sterling eller
55,440,000 francs eller 44,880,000 riksmark
har amorterats med .................... 1,960,200:_
och därigenom minskats till...........................................
1886 års 37ä procent lån å 72,000,000
kronor eller 81,000,000 riksmark, hvaraf
emitterats sammanlagdt 62,546,222 kronor
22 öro, har amorterats med ........ 336,000: —
och därigenom nedgått till..............................................
1887 års 3% o procent lån, hvaraf vid
1904 års början var emitteradt ett
belopp af 48,810,500 kronor, har under
året genom utlämnande af ytterligare
obligationer å 5,723,500 kronor ökats
till ....................................................................-.....y ; ; ;
1888 års 3 procent lån å ursprungligen
26,666,666 kronor 67 öre, motsvarande
30.000. 000 riksmark eller 1,47 0,000 pund
sterling eller 37,020,000 francs, hvaraf
vid årets början återstod 24,666,666
67 öre, utgöres fortfarande af samma
belopp............................................................
1890 års 3 V2 procent lån å ursprungligen
35,555,555 kronor 56 öre, motsvarande
40.000. 000 ° riksmark eller 1,960,000
pund sterling eller 49,360,000 francs,
bär amorterats med ............................. 424,444: 4 4
och därigenom minskats till...........................................
1894 års 3 procent lån å 36,000,000
kronor, motsvarande 50,000,000 francs
eller 1,980,000 pund sterling eller
Kronor.
89,733,600: —
58,468,444: 4 4
54,534,000; —
24,666,666: 6 7
30,757,777: 78
Transport 2,720,644:44 258,160,488:8 9
6
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport 2,720,644: 44 258,160,488: 8 9
40.400.000 riksmark, hvaraf hälften
emitterats, utgöres oförändrad! af .........
1899 års 37a procent lån å 72,000,000
kronor, motsvarande 100,000,000 francs
eller 3,960,000 pund sterling eller
80.800.000 riksmark, hvaraf hälften
emitterats, har amorterats med.............
och därigenom minskats till.. --------i......,.,
1900 års lån mot obligationer, förskrifna
med 37a procent ränta men försedda
med påstämpling att räntan till och
med 15/8 1910 utgår efter 4 procent, .
hvilket lån upplagts å 36,320,000
kronor, motsvarande 2,000,000 pund
sterling eller 40,800,000 riksmark eller
50.400.000 francs, utgöres fortfarande
af samma belopp............................g..
1904 års 3Va procent lån, hvaraf under året
emitterats 36,000,000 kronor, motsvarande
50,000,000 francs eller 1,980,000 T
pund sterling eller 40,400,000 riksmark ..... 36,000,000.
Kronor.
Kronor.
18,000,000:
272,880:
35.463.600: —
Riksgäldskontorets kapitalskuld för
de fonderade lånen, hvaraf sålunda under
år 1904 amorterats ....................................... 2,993,524: 44
uppgick alltså vid samma års slut, såsom ofvan nämnts, till 383,944,088: 8 9
Från den nu uppgillra skulden för de fonderade lanon höra dock
a Idraga s dels dessa låns amorteringsfonders behållningar vid 1904 års
slut, utgörande....................................................... kronor 4,598,050: 51
dels ock fondens för extra amortering af statsskulden
behållning vid samma tid............ » 1,290,826: o i
eller tillsammans kronor 5,888,876: 52
Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under år 1904 vederbörligen
afförts de obligationer, hvilkas belopps 39,000 riksmark, vid
verkställd utlottning enligt fastställd * amorteringsplan fallit å den vid
amorteringstiden icke utlämnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande
års början återstående beloppet af osålda, icke utlottade obligationer af
nämnda, lån uppgick till 9,529,500 riksmark.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
7
De fonderade, ännu icke infriade lånen hafva under tiden till 1904
års slut amorterats med följande belopp, nämligen:
1880 års lån ......................................... kronor
1886
1888
1890
1899
n
n
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
n
29,012,775: —
4,077,777: 78
2,000,000: —
4,797,777: 78
536,400: —
eller tillhopa ............................................................... kronor 40,424,730: 56
Utom här ofvan specificerade skulder å 383,944,088 kronor 89 ofe
hade riksgäldskontoret vid 1904 års slut följande räntebärande skulder:
det s. k. 5-procentlånet .............................................. kronor 10,125: —
Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond.
.............................................................. „ 140,889: —
kommun- och obligationslån, för hvjlka staten i
sammanhang med inköp af Västkustbanan Öfvertagit
betalningsansvaret, nämligen:
kommunlån med 5 procent ränta ............................
d:o „ 4,7 ...............................
obligationslån „
4
v '' 11 .............................
den mot 4 procent ränta innestående andelen af
köpeskillingen för bandelen Örebro—Frövi ...
samt den likaledes mot 4 procent ränta innestående
köpeskillingen för Arffurstens palats
„ 608,766: og
„ 114,867: 82
„ 1,131,000: —
„ 3,000,000: —
„ 2,250,000: —
Summa kronor 7,255,647: 8 8
Vid 1903 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden
kronor 1,107,769: G 7
en behållning af
Under år 1904 utgjorde fondens inkomster:
anslag enligt reglementets 3 § kronor 140,888: 8 9
räntor och kapitalvinst ........... ,, 42,167: 4 5
till följd hvaraf fondens behållning vid 1904 års
slut uppgick till ..............., . .........
Häraf utgjorde upplupna, icke förfallna räntor
hvadan kapitaltillgången belöpte sig till.................
varande denna tillgång placerad på följande sätt:
183,056: 34
kronor 1,290,826: o i
5,836: 3 6
kronor 1,284,989: 6 5
8
Statsutskottets Memorial N:o 1.
svenska statens obligationer af år 1880 med 37» procent ränta å no
-
minellt 47,190 kronor, bokförda till......... kronor 47,095: 30
d:o d:o af år 1886 med 37» procent ränta å nominellt
1,097,000 riksmark, bokförda till „ 954,082: 8 2
d:o d:o af år 1888 med 3 procent ränta å nominellt
245,000 riksmark, bokförda till... „ 204,528: 2.9
d:o d:o af år 1890 med 37» procent ränta å nominellt
2,000 riksmark, bokförda till..... „ 1,738:8 7
samt innestående å giroräkning i riksbanken ...... ,,_77,544: 37
kronor 1,284,989: 6 5
Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.
(1904 års reglemente §§ 6 och 7.)
Vid slutet af år 1903 utgjorde dessa fordringar och tillgångar (de
inom linjen förda oberäknade)................................ kronor 90,295,176: 04
Under år 1904 hafva de ökats med ........ __ 36,019,877: 23
och utgjorde således vid samma års slut........... kronor 126,315,0o3: 2 7
Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmäktige
såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild post
utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmäktige
beträffande detaljerna häraf hänvisa till samma räkenskapsutdrag.
Enligt 7 § af det för riksgäldskontoret senast utfärdade reglemente
har Riksdagen medgifvit, att Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolags
skuld till staten skulle få regleras i enlighet med vissa angå fria grunder.
För hvad i detta ärende hittills förekommit hafva Riksdagens senast
församlade revisorer i sin berättelse angående verkställd granskning af
riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, sid. 142—145, redogjort,
och tillåta sig fullmäktige att till denna revisorernas redogörelse hänvisa.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
9
Till Balslands kanalaktiebolag utlämnades under åren 1865—1869
från _ riksgäld skontoret två särskilda lån, det ena å 800,000 riksdaler,
beviljadt af Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag för segelleds
öppnande från Hattefura vid Vänern förbi Köpmannabro genom sjöarna
Akelången, Rogvarpen, Laxsjön och Lelången till Stora Lee samt för
anläggning af eu järnväg vid Håfveruds bruk, och det andra å 51,200
riksdaler, al Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag beviljadt för
astadkommande af en förening medelst kanal och slussar mellan sjöarna
Västra och Ostra Silen. Omförmälda lån hafva båda af bolaget slutbetalats,
det ena år 1897 och det andra år 1903, men de för lånen
utfärdade skuldförbindelserna med tillhörande handlingar hafva emellertid
icke återställts till låntagaren, enär förbindelserna innehålla stadgande
därom att, i händelse ifrågavarande kommunikationsleder icke efter fullbordandet
behörigen underhölles, anläggningarna komme att hemfalla
till staten utan rättighet för aktieägarne att till större eller mindre del
af det allmänna erhålla ersättning för därförinnan till samma företag
af dem gjorda tillskott.
Med afseende å berörda stadgande hemställde fullmäktige i skrifvelse
till Kung! Maj:t af den 2 juni 1904, huruvida icke sagda förbindelser
med tillhörande handlingar lämpligen borde få från riksgäldskontoret
öfverlämnas till den administrativa myndighet, som det åligger att öfvervaka
underhållet af ifrågavarande kommunikationsleder. Sedan Kung!.
Maj:t i anledning häraf den 12 augusti samma år anbefallt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att, sedan ifrågavarande originalförbindelser
med tillhörande handlingar blifvit till nämnda styrelse från riksgäldskontoret
Öfverlämnade, förvara desamma samt, därest omständigheterna
skulle därtill föranleda, vidtaga de åtgärder, som kunde på styrelsen
ankomma, hafva fullmäktige med skrifvelse af den 1 september 1904
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen öfverlämnat samtliga handlingarna
i fråga.
Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontoret
till kanal- ock järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna
lån hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgälds.- kontoret guldits å följande lån, nämligen:
Bill. till Biksd. Prat. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Till Kinda kanalaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 437,500 kronor, hvarå enligt riksgäldskontorets
räkenskaper den förfallna kapitalskulden vid 1903 års slut
utgjorde ................................................................................. kronor 231,536:9 7
förföll vid 1904 års slut en annuitet af 5 procent
eller ............................................................................... „ 21,875: —
så att riksgäldskontorets förfallna fordran vid
1904 års slut utgjorde ................................................... ,, 253,411: 9 7
däraf förfallet kapital ............ kronor 243,649: 0 2
och ränta .................................... ,, 9,762: 9 5
Under år 1904 har någon inbetalning å detta lån icke ägt ruin.
Till Västervik—Åtvidaberg—Bärsbo järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 1,865,000 kronor, skulle vid 1904 års
slut inbetalts en annuitet af 5 procent eller ............... kronor 93,250: —
som utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
Under år 1904 inbetaides
å 1903 års annuitet .................... kronor 53,980: 17
jämte öfverränta ..................... ,, 84: 8 G „ 54,065: 0 3
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran................................................................. „ 53,250: —
Till Hultsfred—Västerviks järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 1,750,000 kronor, skulle vid slutet af
hvart af åren 1901—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
87,500 kronor, tillsammans .......................................... kronor 350,000: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1901—1903
års annuiteter ............................................................... „ 199,158: 3 9
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör . ... ,, 150,841: G i
Under år 1904 inbetaides
å 1899, 1900 och 1903 års annuiteter
.......................................... kronor 103,262: 4 4
jämte öfverränta ..................... „ 6,023: 3 0 „ 109,285: 7 4
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran ........................................................ „ 166,604: 05
11
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Till Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag.
Å -detta lån, ursprungligen 785,000 kronor, skulle vid slutet af
år 1886£inbetalts en annuitet af
5 Va procent eller..................... kronor 43,175: —
och hvart*af åren 1887—1904
en annuitet af 5 procent eller
kronor 39,250, tillsammans „ 706,500: — kronor 749,675:_•''
hvaraf hittills inbetalts i afräkning|å
1886 och 1887
års annuiteter........................ „ 39,507: 50
så att riksgäldskontorets förfallna
fordran utgör............
jämte öfverränta........................
eller tillsammans .....................
kronor 710,167: 50
„__ 326,082: 9 0
kronor 1,036,250:4 0
Under årj 1904 har någon inbetalning å detta lån icke ägt rum
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna; fordran
jämte j öfverränta.
kronor 670,917: 50
„ 292,537: 03
eller tillsammans................................................................. kronor 963,454: 53~
Enligt § 7 i 1904 års reglemente för riksgäldskontoret skall statens
fordran vid 1904 ars slut hos Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag,
utgörande:
förfallet kapital...... kr. 136,101: 30
icke förfallet kapital „ 632,197:82
ränta ..................
öfverränta ........
anståndsränta.....
kr. 574,066: 2 0
326,082: 90
kr. 768,299: 12
900,149: 10
117,750: —
till den del, hvarmed samma fordran öfverskjuter.
eller ............................................................
tills vidare föras inom linjen.
kr. 1,786,198: 22
kr. 800,000: —
kr. 986,198: 2 2
Till Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, 1,710,000 kronor, skulle vid slutet af år 1903 inbetalts
förfallna räntebelopp .......................................... kronor 84,257: 5o
och vid slutet af år 1904 en annuitet af 5 procent eller „ 85,500:_
tillsammans .............................................................. kronor 169,757: 50
Transport kronor 169,757: 5o
12
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kronor 169,757: 50
hvilket belopp jämte öfverränta.................................. „__4,212: 87
eller tillsammans.................................................................. kronor 173,970: 3 7
utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
Under år 1904 har någon inbetalning å detta lån icke ägt rum.
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 84,257: 50.
Till Länna—-Norrtälje järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 750,000 kronor, hvaraf utbetalts endast
kronor 746,197: 9 4, skulle under år 1888 inbetalts 4 Va procent ränta å
lyftade belopp ...... kronor 33,578: 91
käpitalafbetalning
och ränta år 1889 „ 35,661: 66 69,240: 5 7
och den 1 januari hvart af åren
1890—1905 en annuitet af 5
procent eller kronor 37,309: 9 0,
tillsammans.................................... kronor 596,958: 4 0 kronor 666,198: 9 7
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1888 års ränta kronor 17,000: —
så att Riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ... kronor 649,198: 9 7
jämte öfverränta................................................................. » 292,747: 42
eller tillsammans................................................................ kronor 941,946:3 9
Under år 1904 har någon inbetalning å detta lån icke ägt rum.
Den 1 januari 1904 utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran kronor 611,889: 0 7
jämte öfverränta ........................... ,, 262,158: 15 kronor 874,047:22
Till Siljans järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 950,000 kronor, skulle den 1 januari
hvart af åren 1898—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller 47,500
kronor, tillsammans...........................................kronor 380,000: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1898—1901
åts annuitet©!’............................................................. »
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör
jämte öfverränta till 1904 års slut .........................
eller tillsammans..........................................................
_ „___138,158: —
kronor 241,842: —
„ 2,294: 3 2
kronor 244,136: 3 2
Statsutskottets Memorial N:o 1.
13
Under år 1904 inbetaides å 1900
och 1901 års annuiteter .............. kronor 16,866: 7 3
jämte öfverränta ............................ „ 13,133:2 7 kronor
Den 1 januari 1904 utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran kronor 211,208: 7 3
jämte öfverränta till 1903 års slut „ 5,184: 11
_11____7 11
30,000: —
216,392: 84
Till Svartälfs järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, 341,000 kronor, skulle den 1 januari hvart af åren
1892—1905 inbetalts en annuitet af 5 procent eller 17,050 kronor, tillsammans
............................................................................. kronor 238,700: —
hvilket belopp jämte öfverränta till 1904 års slut... „ 81,123:21
eller tillsammans................................................................ kronor 319,823: 21
utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
Den 1 januari 1904 utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran kronor 221,650: —
jämte öfverränta till 1903 års slut „ 70,043:19 ^ 291 693:19
Till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 214,000 kronor, hvaraf, jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut om lånets nedsättning, till riksgäldskontoret återlevererats
750 kronor, skulle den 1 maj hvart af åren 1902—1904 å återstående
lånebeloppet 213,250 kronor, inbetalts en annuitet af 5 procent eller
kronor 10,662: 5o, tillsammans.......................................... kronor 31,987: 5 0
hvaraf till 1904 års slut inbetalts i afräkning... „ 18,202: 05
sa att riksgäldskontorets förfallna fordran vid
samma tid uppgick till..........................................
jämte öfverränta.......................................
eller tillsammans ....................................................
Den 12 innevarande januari inbetaides å 1903
och 1904 års annuiteter.....''............. kronor 5,466:0 6
jämte öfverränta ........................ „ 533: 94
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran.................................... kronor 3,122:9 5
jämte öfverränta........................... —: 87
kronor 13,785: 4 5
„ 510: 9 6
kronor 14,296:41
6,000: —
3,123: 82
14
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Till Mariestad—Kinnekulle järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 305,000 kronor, skulle den 1 juli hvart
af åren 1900—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller 15,250
kronor, tillsammans............................................................. kronor 76,250:
hvaraf hittills inbetalts i
afräkning.
51,217: 89
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 25,032: 11
jämte öfverränta''till 1904 års slut....................... n___302: 47
eller tillsammans ...................................................... kronor 25,334: 5 8
Under år 1904 inbetaides å -
1903 års annuitet ............................. kronor 8,701:41
jämte öfverränta...................... »___1,298: 59 10,000: —
Vid 1903 års slut utgjord riksgäldskontorets
förfallna fordran.......................''........ kronor 18,483:5 2
jämte öfverränta........................„___460: 3 8 „ 18,943:9 0
Till Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag,
som öfvertagit betalningsskyldigheten för det till anläggning af järnväg
mellan Vittsjö och Hessleholm utgifna lån.
Å detta lån, ursprungligen 404,000 kronor, skulle den 1 oktober
hvart af åren 1899—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
20,200 kronor, tillsammans ............................................ kronor 121,200:
hvaraf hittills inbetalts i afräkning ......... » 76,411: 40
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 44,788:6 0
jämte öfverränta till 1904 års slut ........ »____373: 24
eller tillsammans......................................................... kronor 45,161: 84
Under år 1904 inbetaides å 1902 och 1903
års annuiteter.................................... kronor 17,798:30
jämte öfverränta ......................,,___2,401: 70 „ 20,200: —
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran ............................. kronor 42,386: 9 0
jämte öfverränta .....................»____47 „ 43,006: 3 7
Statsutskottets Memorial N:o 1.
15
Till Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 1,800,000 kronor, skulle den 1 oktober
kvart åt åren 1900—1904 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
90,000 kronor, tillsammans .......................
hvaraf hittills inbetalts i afräkning
kronor 450,000: —
150,743: 3 4
a
„ o ............ii_•> *
sa att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 299,256: 6 6
jämte öfverränta till 1904 års slut .................... „ 3,699: 14
eller tillsammans...........................................
Under år 1904 inbetaides
1901 års annuitet ..................... kronor 67,493: 34
jämte öfverränta .................. „ 22,506:6 6
kronor 302,955: so
77---7 ~ v v w w
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran .......................... kronor 276,750: —
jämte öfverränta till samma
års ................................... 12,758: 4 4
11
11
11
90,000:
289,508: 4 4.
Till Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag.
,detta lå?> s0111 beviljats med 563,000 kronor, hvaraf lyftats
561,000 kronor, skulle den 1 oktober 1901 inbetalts ett års ränta å 4 V2
procent å Jyftade beloppet............ kronor 25,245: —
och den 1 oktober hvart af
åren 1902—1904 en annuitet
af 5 procent eller 28,050
kronor, tillsammans ...........______84,150: - kronol. 109,395:-
hvilket belopp jämte öfverränta till 1904 års slut „ 9,346: so
eller tillsammans...........................................
utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets
kronor 81,345: —
kronor 118,741: 50
förfallna fordran
jämte öfverränta till samma
års slut ....
4,932: 5 2
ii
86,277: 52
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets Memorial N:o 1,
Till Sala—Gysinge—Gelle järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, 1,545,500 kronor, skulle den 1 oktober 1903 inbetalts
förfallen ränta ................................. kronor 34,650: —
och den 1 oktober 1904 eu
annuitet af 5 procent eller ......... „_____77,275: kronor 111,925:
hvaraf hittills inbetalts i
afräkning
26,839: 9;
så att riksgäldskontor förfallna fordran utgör kronor 85,085:0 2
jämte öfverränta till 1904 års slut
eller tillsammans .....................................
Under år 1904 inbetaides i
afräkning å förfallna räntor, kronor
jände öfverränta................. »
kronor 85,155: 9 3.
v
37,115: 35
2,884: 6 5 kronor 40,000:
Vid 1903 års slut utgjorde
riksgäldskontorets förfallna fordran kronor 44,925: 3 7
jämte öfverränta till samma
års slut............................................... ii 428: 31 „ 45,353: 6 8
Till Slite—Roma järnvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 340,000 kronor, hvaraf bolaget jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut om lånets nedsättning den 13/i 1904 till riksgäldskontoret
återbetalt 1,000 kronor, skulle den 1 oktober 1903 inbetalts
förfallen ränta ................................... kronor 15,300:
och den 1 oktober 1904 en
annuitet af 5 procent å återstående
låneloppet, 339,000 kronor............ ,,__16,9o0: kronor 32,250:
hvaraf hittills inbetalts ränta å det återbetalda kapitalbeloppet.
......................................................................................... . 25
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 32,169: 7 5
jämte öfverränta till 1904 års slut .......................ii____1,162. 68
eller tillsammans ........................................................ kronor 33,332:4 3.
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 15,300: —
jämte öfverränta till samma
års slut ............................................... ii
189: 12 kronor 15,489: 12
Statsutskottets Memorial N:o 1.
17
Till seminarium för bildande af lärarinnor i Stockholm.
Å detta lån, ursprungligen 59,000 kronor, skulle”den 2 januari
1905 inbetalts en annuitet af 5 procent eller ............... kronor 2,950: —
hvilket belopp utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
Till Skara domkapitel
för förändring och tillbyggnad af elementarläroverlcsbyggnaden i Skara.
Å detta lån, ursprungligen 40,000 kronor, skulle den 29 januari
och den 7 augusti hvart af åren 1902—1904 inbetalts eu annuitet af 5
procent eller 2,000 kronor, tillsammans ........................... kronor 6,000: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning........................... „ 1,440: 7 5
sa att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 4,559: 2 5.
Under år 1904 inbetaides 4,600 kronor.
Vid 1903 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 7,159: 2 5.
Vid jämförelse mellan sammanlagda beloppet af den 1 januari
1903 icke inbetalda annuiteter och räntor ............ kronor 2,978,329:8 8
och förestående samma dag 1904 obetalda annuiteter
och räntor ........................................................ ?? 2,414,023: 8 9
visar sig, att riksgäldskontorets obetalda förfallna
fordringar under år 1904, med tillägg af
den 1 januari 1905 förfallna obetalda annuiteter,
minskats med .................................................................... kronor 564,305:9 9.
Härvid bör dock erinras, att denna minskning i beloppet af riksgäldskontorets
obetalda förfallna fordringar hufvudsakligen beror därpå, att
al Vi slända Holmens järnvägsaktiebolags förfallna skuld till riksgäldskontoret
vid 1904 ars slut ett belopp af kronor 542,365: 3 2 tills vidare
förts inom linjen.
Bill. till Biksd. Prof. 1905 i Samt. 1 Afd. 1 Höft,
3
18
Stats utskottets Memorial N:o 1.
I ofvan nämnda summor af resterande belopp ingå icke''debiterade
obetalda öfverräntor, som vid 1904 års slut uppgingo till kronor
395,843: 7 2 (häruti icke inbegripna Yislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag
debiterade, tills vidare inom linjen förda öfverräntor till ett belopp
af kronor 326,082: 9o).
Riksgäldskontorets inom linjen balanserade tillgångar, som vid 190c
års slut utgjorde......................................................... kronor 30,195,000:
hafva, på sätt här ofvan påpekats, under ar
1904 jämlikt reglementets 7 § ökats med det
belopp ............................................................................
hvarmed statens fordran hos Vislanda—Bolmens
järnvägsaktiebolag den 31 december 1904
öfver skjuter 800,000 kronor.
I följd häraf uppgingo de inom linjen bä
-
986,198: 2 2
lanserade tillgångarna vid 1904 års slut till
kronor 31,181,198: 22.
Till betalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.
(1904 års reglemente §§ 8 — 24).
För inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby järnväg ställde Riksdagen
år 1879 till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp af högst 4,000,000
kronor att utgå från riksgäldskontoret. Häraf lyftades i riksgäldskontoret
under åren 1879—1882 ett sammanlagdt belopp af 3,999,269 kronor
69„ öre, hvaremot återstoden af anslaget, 730 kronor 31 öre, allt
sedan sistnämnda år balanserats i riksgäldskontorets räkenskaper.
I den af Riksdagens år 1901 församlade revisorer afgifna berättelsen
om granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning hade emellertid revisorerna, da anledning
funnes till antagande att sistberörda belopp ej vidare skulle komma till
användning för det ändamål, till hvithet anslaget beviljats, ifrågasatt,
huruvida icke utredning därom lämpligen borde genom järnvägsstyrelsens
försorg åvägabringas, för att beloppet därefter måtte kunna i
Statsutskottets Memorial N:o t.
19
vederbörlig ordning afföras. Efter härå erhållen remiss afgaf järnvägsstyrelsen
den 20 oktober 1903 till Kungl. Maj:t yttrande med utredning
i detta ärende; och har Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 3
juni 1904 funnit godt förklara, att ifrågavarande, å ofvan omförmälda
anslag återstående belopp, 730 kronor 31 öre, icke vidare är för det
med anslaget afsedda ändamålet erforderligt.
På grund häraf har beloppet nu blifvit ur riksgäldskontorets
räkenskaper affördt.
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1903
års Riksdag för år 1904 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 3,000,000 kronor.
Detta anslag har af riksgäldskontoret under tiden februari—april
1904 i särskilda poster utbetalats dels till statskontoret, dels ock till
j ärn vägsstyrelsen.
För samma ändamål har 1904 års Riksdag för år 1905 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor.
Häraf har ännu ej något belopp blifvit i riksgäldskontoret lyftadt.
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1904 års Riksdag för år 1905 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor.
Hela detta anslag har under innevarande januari månad af riksgäldskontoret
utbetalats till järnvägsstyrelsen.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade 1896 års Riksdag
7.500.000 kronor att utgå under fem år från och med år 1897 med
1.500.000 kronor årligen.
Af denna fond har Kungl. Maj:t tilldelat:
K1 ii i teh am n—R om a j ärn vägs aktiebolag
kronor 214,000: —
hvilket belopp Kung!. Ma:jt dock sedermera
nedsatt till ..................................................... kronor 213,250: —
213.25U: —
Transport kronor
20
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kronor
Markaryd—Vemge järnvägsaktiebolag................... „
Östra Blekinge järnvägsaktiebolag .................. „
Sala—Gysinge—Getio järnvägsaktiebolag ............■ „
Gottlands järnvägsaktiebolag, för anläggning af
järnväg mellan Vestkinde och Tingstäde
kronor 120,000: —
b vilket belopp Kung!. Maj:t dock sedermera
nedsatt till .......................................................... n
Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ............... ,,
Slite—Rom a järnvägsaktiebolag
kronor 340,000: —
livilket belopp Kungi. Maj: t dock sedermera
nedsatt till .......................................................... «
Falkenbergs järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Holtsljunga och Limmared „
Orsa—Iiärjeådalens järnvägsaktiebolag
kronor 1,850,000: —
livilket belopp dock sedermera af Kung!.
Maj:t nedsatts till .............................................. »
Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag ...............• ■ — »
Summa kronor
213,250
563,000
537,500
1,545,500
119,000:
1,710,000:
339,000:
505,000
1,838,000
116,000
7,486,250
till
11
11
11
11
11
11
Af dessa lån bar hittills från riksgäldskontoret Utbetalats:
:<lintehamn—Korna järvägsaktiebolag
lcronor 214,000: —
hvaraf bolaget dock jämlikt Kungl. Maj:ts
ofvanberörda föreskrift återbetalat 750 kronor,
i följd hvaraf lånets kapitalbelopp minskats
till ''...................................................;...................... kronor
Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag ......... „
213,250
Östra Blekinge järnvägsaktiebolag
v
561.000
537,500
1,545,500
119.000
1,710,000
Sala—Gysinge—Gefle järnvägsaktiebolag ..
Gottlands järnvägsaktiebolag ..........................
Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ........
Slite—Korna järnvägsaktiebolag
kronor 340,000: —,
hvaraf bolaget dock jämlikt Kung!. Maj:ts
ofvanberörda föreskrift återbetalat 1,000_____________
Transport kronor 4,686,250:
Statsutskottets Memorial N:o 1.
21
Transport kronor 4,686,250: —
kronor, i följd hvaraf lånets kapitalbelopp
. . minskats till ......................................., „ 339,000: —
till Falkenbergs jär n vägsaktiebolag, .................... „ 336,666: c 7
,, Orsa—Härjeådaléns järnvägsaktiebolag ........ „ 1,233,000: —
„ Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag o.i......„ 116,000: —
Summa: kronor 6,710,916: 6 7
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade 1901 års Riksdag
7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1902
med 1,500,000 kronor årligen.
Af denna fond bär Kungl. Maj:t tilldelat:
Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag ........................ kronor 253,000:_
Landskrona—Kjeflinge—Sjöbo järnvägsaktiebolag ,, 1,192,000: —
Norrköping—Söderköping—Vikbolanflets järn
vagsaktibolag,
för anläggning af järnväg
_ från Valdemarsvik till Söderköping ........... „ 591,500: —
Åtvidaberg—Bjärka—Säby järnvägsaktiebolag ... „ 290,000: —
Fn köping—Heby—Runhällens järnvägsaktiebolag ,, 1,028,700: —
För anläggning af järnväg från Stålboga öfver
Malmköping till Skebokvarn ........................ „ 532,500: —
Summa kronor 3,887,700: —
till
11
11
Af dessa lån bar hittills från riksgäldskontoret utbetalats:
Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag.................. kronor 253,000:
Landskrona—Kellinge—Sjöbo järnvägsaktie
.
böläir....................................''......................... „ 794,000: —
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järn
^
vägsaktiebolag ................................................ „ 375,000: —
Enköping—Heby—Runhällens järnvägsaktiebolag‘
..................................................................... _ 665,500: —
Summa kronor 2,087,500: —
22
Statsutskottets Memorial N:o 1.
För fortsatt utveckling af statens telefonväsende hade fullmäktige
vid 1904 års början, enligt beslut af 1891-1903 års Riksdagar tillhandahållit
telegrafstyrelsen lånebelopp å tillsammans 13,950,000 kronor,
hvaraf 700,000 kronor afsetts för interurhana telefonledningar och
återstoden för lokala telefonnät med förbindelseledningar.
Af berörda lån hade 10,450,000 kronor utlämnats mot 4 procent
ränta och 3,500,000 kronor mot 3 ''% procent ränta,
Riksdagen, som år 1903 för anläggning af vissa interurhana telefonledningar
beviljat 2,759,400 kronor, har dels nämnda år, dels och
år 1904 bemyndigat riksgäldskontoret att af detta belopp såsom lan
tillhandahålla telegrafstyrelsen under år 1903 700,000 kronor, under år
1904 1,020,000 kronor och under år 1905 återstoden 1,039,400 kronor.
Riksgäldskontoret, som under år 1903 till telegrafstyrelsen utbetalat
det för samma år anvisade beloppet, har i juni 1904 tillhandahållit
styrelsen 1904 års lånebelopp 1,020,000 kronor, och har räntan
härför af fullmäktige bestämts till 4 procent.
För fortsatt utveckling af statens telefonväsende i ^ afseende a
lokala telefonnät med förbindelseledningar beviljade 1904 års Riksdagtelegrafstyrelsen
ett lånebelopp af 1,^75,000 kronor.
Denna summa har i nästlidne december månad af riksgäldskontoret
utbetalats till styrelsen, som har att härför erlägga ränta efter
33 . procent. ■ ,
Af de från riksgäldskontoret erhållna lånen har telegrafstyrelsen
hittills återbetalat: 0 _eA nAn
1891—1899 års lånebelopp....................................... kronor 8,2ö0,000.
af 1900 års lånebelopp å 1,000,000 kronor ......... „ 200,000: —
1901 - .. .. n 100,000:
n
n
kronor 8,550,000
Telegrafstyrelsens skuld till riksgäldskontoret för ifrågavarande
lån uppgår alltså för närvarande till 8,195,000 kronor.
Till betäckande af anvisningar å odling slånefonden har statskon
-
1896 i
-1893
torct, efter bemyndigande af Kungl. Maj:t, under åren 188(3
riksgäldskontoret lyftat erfoderliga fyllnadsbelopp för aren 188o
med tillsammans 4,542,067 kronor 15 öre. .
Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande forstrackniugar
godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp. Indika blifvit öfverlämnade
23
Statsutskottets Memorial N:o 1.
före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, ocli för de
belopp, som öfverlänmats under åren 1890 och 1891, 3 % procent för
ar. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalats till
statskontoret under åi’en 1892 och 1893, är bestämd till 4 procent för
ar, men räntan å de under aren 1894, 1895 och 1896 öfverlämnade
beloppen till 3 »/4 procent för år. Till följd häraf skall statskontoret
erlägga:
4
och 3 3,/.
/ 4
procent ränta
it v>
å
jj
kronor 3,056,764: 3 2
„ 1,485,302: 8 3
kronor 4,542,067: 15.
Utöfver de. sålunda för odlingslånefonden lyftade beloppen har
statskontoret enligt särskilda kungl. bref bemyndigats att i mån af
behof från riksgäldskontoret rekvirera fyllnadsbelopp för åren 1893—
1896 med tillsammans 723,947 kronor 68 öre. I en till fullmäktige
den 8 januari 1903 aflåten skrifvelse har emellertid statskontoret meddelat,
att statskontoret icke komme att af de för åren 1893—1896
anvisade fyllnadsbeloppen taga i anspråk ytterligare medel och icke
heller hade anledning att hos Kungl. Maj:t gorå framställning om
bemyndigande ålit i riksgäldskontoret lyfta fyllnadsbelopp för åren
1897—1901. 11
Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskild! tillverkningen af bränntorf och torfkol
samt framställandet af torfströ, bemyndigat riksgäldskontoret att för
ändamålet i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af höns t
1,500,000 kronor.
På .särskilda rekvisitioner har riksgäldskontoret för ifrågavarande
ändamål till statskontoret utbetalat tillsammans 155,600 kronor.
Riksdagen bär år 1903 för bildande af eu lånefond till rederinäringens
understödjande bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af
behof från 1904 års början tillhandahålla statskontoret ett belopp af
5,000,000 kronor.
24
Statsutskottets Memorial N:o 1.
För detta ändamål har riksgäldskontor et hittills i särskilda poster
till statskontoret utbetalat sammanlagdt 4,315,000 kronor.
Riksdagen har år 1904 för bildande af eu egnahemslånefond bemyndigat
riksgäldskontor att under åren 1905—1909 tillhandahålla
statskontoret ett belopp af högst 10,000,000 kronor.
Någon utbetalning för detta ändamål har ännu icke skett.
Riksdagen har år 1903 till bestridande af vissa kostnader för eu
expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld
och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra
Ishafvet, anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontor förskottsvis
utbetalas för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande.
Sedan Kungl. Magt enligt till fullmäktige aflåtet bref ställt nämnda
anslag till vetenskapsakademiens förfogande, håfva fullmäktige, pa särskilda
rekvisitioner af akademien, till densamma i afräkning å anslaget
utbetalat tillsammans 138,000 kronor. Häraf har emellertid akademien
i november 1904 till riksgäldskontor återleverat 30,000 kronor.
Så snart slutlig redovisning för anslaget lämnats, skola fullmäktige
inkomma till Riksdagen med anhållan om ersättning till riksgäldskontor
för de därifrån förskottsvis gjorda utbetalningarna.
I anledning af en af Kungl. Maj:t den 15 april 1904 till Riksdagen
aflåten proposition har Riksdagen, med godkännande åt det i
statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag omförmälda förslag
till kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:Is och kronans räkning
af Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags
egendom, ej mindre medgifvit, att Kungl. Maj:t egde i enlighet med
samma kontrakt träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande
för statsverkets räkning åt den i kontraktet angifna egendomen,
än äfven bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa
likviden i enlighet med kontraktet,
Statsutskottets Memorial N:o 1.
25
Sedan Kungl. Maj:t den 27 maj 1904 bemyndigat chefen för civildepartementet
att å Kungl Maj:ts och kronans vägnar underteckna
ifrågavarande kontrakt, blef detsamma den 31 i samma månad undertecknadt,
hvarom fullmäktige genom skrifvelse från nämnda departement
underrättades.
Köpeskillingen för den till statsverket försålda egendomen, uppgående
till 5,721,726 kronor 70 öre, har enligt kontraktets bestämmelse
och i öfverensstämmelse med en den 31 december 1904 uppgjord afräkning
af riksgäldskontoret likviderats genom tillhandahållande åt kanalbolaget
af svenska statens 3,6 procent obligationer af 1887 års lån till
belopp af 5,722,000 kronor, ålföljda af räntekuponger för tiden efter
den 30 december 1904, hvaremot kanalbolaget till riksgäldskontoret
kontant inbetalat det belopp, 273 kronor 30 öre, hvarmed obligationernas
nominalvärde öfversteg köpeskillingens belopp.
Som Riksdagen föreskrifvit, att af kanalverkets inkomster skall
årligen till riksgäldskontoret öfverlämnas 3.6 procent af köpeskillingen,
bär sagda köpeskillingsbelopp 5,721,726 kronor 70 öre, blifvit bokfördt
bland riksgäldskontorets tillgångar.
Genom Kungl. bref den 22 juli 1904 bemyndigades statskontoret
att, i den man sådant för behofvens fyllande funnes nödigt, hos riksgäl
(Iskontoret såsom kassaförstärkning lyfta 10,000,000 kronor.
Häraf har statskontoret lyfta!:
De sålunda lyftade medlen hafva af statskontoret till riksgäldskontoret
återbetalats med 3,000,000 kronor den 10 november och 2,000,000
kronor den 15 december 1904.
Kassaförstärkning åt statskontoret.
(1904 års reglemente § 25.)
flen Lö augusti 1904
kronor 3,000,000: —
2,000,000: —
kronor 5,000,000: —
Bih. till Riksd. Prot. 1905. 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft.
4
26
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Af statskontoret till riksgäldskontorets förvaltning
öfverlämnade kassabehållningar.
(1904 års reglemente § 46.)
Vid slutet af år 1903 liade riksgäldskontoret till statskontoret
återbetalat samtliga de af sistnämnda ämbetsverk för förvaltning hit
öfverlämnade kassabehållningar. Under år 1904 fick riksgäldskontoret
från statskontoret mottaga dylika behållningar till följande belopp,
nämligen:
i mars 1904 ..................................................
i april „ ...................................................,,
i maj „ ...............................
Dessa medel hafva å nedan angå fira
betalas med följande belopp:
i maj 1904.....................................................
i juni ,, .......................................................
1 juli 7, ........................................................
........... kronor 3,258,100: —
„ 3,000,000: —
„ 3,000,000: —
kronor 9,258,i00: —.
tider till statskontoret åter
.
.......... kronor 3,258,100: —
........... „ 4,500,000: —
........... „ 1,500,000: —
kronor 9,258,100: —
På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
(1904 års reglemente §§ 26—29.)
Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse
omfattar, icke ägt rum.
Äf statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.
(1904 års reglemente § 47.)
Till bestridande af riksdags- och revisionskostnader samt aflöning»!- äfvensom till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade
Statsutskottets Memorial N:o 1. 27
statslånen har riksgäldskontoret under år 1904 fått från statskontoret
emottaga:
! .lafan ................................................................ kronor
i lebruan ..............................
i maj ......................................
11
11
I afräkning
O
summa kronor
4,600,000
6,000,000
3,258,100
13,858,100
kontoret under
kronor.
a 1905 års anslag för enahanda ändamål har statsr
innevarande månad till riksgäldskontoret levererat 3,100,000
Riksdagskostnader.
(1904 års reglemente § 30.)
Enligt till 1904 års slut sig sträckande redovisning öfver kost
naderna för samma års Riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp
ari voden och resekostnadsersättning till Andra Karg
marens
ledamöter ........................................................ kronor 292,744:3 8
auvoden och dagtraktamenten till kansli- och vakt
betjäning.
......................................................................... 159 024:3 3
tryckpapper, trycknings- och häftningskostnader.....
diverse utgifter
„ 263,459:2 5
........... „ 39,190: 6 9
summa kronor 754,418: 6 5.
Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.
(1904 års reglemente §§ 43—55.)
De under år 1904 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna
medel, behållningen vid årets början 3,177,848 kronor 78 öre oberäknad,
hafva uppgått till ..........,........................................... kronor 56,010,786: 15
kamma raknings utgifter under året hafva
utaort .......................................... .............. „ 54.207.645:3 7
utvisande dessa summor en omsättning ■ å
riksgäldskontorets kassaräkning under år 1904 af kronor 110,218,431: 5 2.
28
Statsutskottets Memorial N:o 1.
För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter
är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.
De hufvudsakligaste inkomstposterna hafva utgjorts af:
kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda
ändamål utgifna lån ........................... kronor 6,081,634: 9 4
inbetalning; af tills vidare förräntade medel jämte
ränta därå............................................................... „ 3,404,777:51
af statskontoret levereradt anslag till riksdags
kostnader,
annuiteter m. m.........................
till förvaltning från statskontoret öfverlämnade
kassabehållningar ...............................................
återbetalning af till statskontoret lämnad kassaförstärkning
...................................•••■•_.....;..........•••
i svenskt mynt inbetaldt belopp åt likviden för
1904 års 3 Va procent statslån ........................
likvid för försålda utländska valutor ....................
13,858,100: —
9,258,100: —
5,000,000: —
8,402,650: 9 0
4,558,000: —
Riksgäldskontorets utlåning samt dess kassareserver i utlandet.
(1904 års reglemente §§ 50 och 53.)
I den mån behållningarna och riksgäldskontorets utgifter sådant
medgifvit, hafva kontorets tillgångar såväl inom som utom landet genom
utlåning samt uppköp af obligationer eller dylika värdepapper gjorts
räntebärande. .
Hvad särskildt angår placeringar inom landet hatva tor berörda
ändamål från riksgäldskontorets kassaräkning under år 1904 utlämnats
tillsammans 4,650,000 kronor.
Vid 1904 års slut utestående tills vidare förräntade medel utgjorde
i kapital:
af riksgäldskontorets medel:
mot reverser af svenska banker .............«.«........... • kronor 1,800,000:
i svenska obligationer ................ » 236,095:
för annuitetslikvider uppköpta utländska valutor „ 4,140,000:
hos utländska banker och bankirhus innestående „ 19,888,888: 8 9
i främmande staters slaffdförbindelser ................ „ 12,346,293: 8 9
summa kronor 38,411,277: 7 8.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
29
af likvidations- och amortisscmentsfondernas medel:
i svenska obligationer...................................................., kronor 815,868:98.
i främmande staters dito ......................................... „ 2,264,092:. 15
bos utländska bankhus innestående ................ „ 60,782: 7 6
summa kronor 3,140,743: 8 9.
Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande placeringar för år
1904 uppkomna vinst utgör:
för riksgäldskontor........................................................ kronor 811,369:5 7
„ likvidations- och amortissementsfonderna.........„ 106,950:7 8
summa kronor 918,320: 3 5.
Riksgäldskontorets upplåning.
På grund af 51 § i det för riksgäldskontor gällande reglemente
hafva fullmäktige den 27 juni 1904 fattat beslut om utfärdande af nya
svenska 3 1/2 procent statsränteobligationer i kronor, francs, pund sterling
och riksmark samt den 2 juli samma år med ett konsortium bestående
af Banque de T Union Parisienne, Comptoir National d’Escompte de Paris,
Société Générale pour favoriser le développement du Commerce et de
rindustrie en France, Société Générale pour favoriser 1’lndustrie National,
F. M. Philippson, Robert Warschauer & C:o, Commerz- und DiscontoBank,
M. M. Warburg & C:o, Aktiebolaget Stockholms Handelsbank
och Skånes Enskilda bank, träffat. aftal om öfverlåtande å konsortiet af
nominellt 36,000,000 kronor af berörda obligationer. Riksdagens senast
församlade revisorer hafva i sin berättelse om granskning af riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning meddelat en fullständig redogörelse
för denna lånetransaktion, och tillåta sig fullmäktige att till denna redogörelse
hänvisa.
> Af 1887 års 3,6 procent statslån hafva under år 1904 försålts obligationer
å 1,500 kronor, hvilka betalas efter parikurs.
Då enligt kontraktet om förvärfvande åt statsverket af Trollhätte
kanalverk in. in. köpeskillingen härför skulle gäldas i 3,6 procent stats
-
30
Statsutskottets Memorial N:o 1,
obligationer men det nästlidet år återstående osålda beloppet af de förut
upplagda emissionerna af 1887 års lån icke lämnade tillgång härtill,
hafva fullmäktige beslutat att af nämnda lån upplägga eu ny, sjätte,
emission å samma belopp som hvar och en af de fem föregående emissionerna,
eller 10,000,000 kronor. Denna nya emission, som daterats
den 30 december 1904 och betecknats med »1904 års emission af 1887
års statslån», har fördelats i obligationer å 10,000, 5,000, 1,000 och
360 kronor, hvilken sistnämnda valör, som icke förekommit i föregående
emissioner af lånet, nu införts med anledning af en af nya Trollhätte
kanalbolag hos fullmäktige gjord framställning att erhålla likviden i
obligationer å detta belopp.
För likviderande af ifrågavarande köpeskilling hafva, såsom på
annat ställe i denna berättelse redan meddelats, utlämnats 3,6 procent
obligationer å tillsammans 5,722,000 kronor. Då härtill lägges ofvan
omförmälda, under år 1904 försålda obligätionsbelopp, 1,500 kronor,
befinnes beloppet af 1887 års 3,6 procent statslån, som vid 1903 års
slut uppgick till 48,810,500 kronor hafva under år 1904 ökats med
5,723,500 kronor till 54,534,000 kronor.
Angående det fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksbanken
lämnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags-
och riksbankshus få fullmäktige åberopa den särskilda berättelse,
fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontor^ däröfver afgifva.
Stockholm den 18 januari 1905.
H. CA VALLI.
OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.
G. F. ÖSTBERG. VIKTOR RAMSTEDT.
II. Sederholm.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i -iz.
öbaissfifcl?: B
ii
s : il
lf 11,
32
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Balanserade tillgångar och skulder
Den 1 Januari I
i
Kronor ö.
Debet.
Tillgångar:
!Den 31 December
Ivronor
376,304
8 51
1,017,235
4 1
325,431
77
45,053,155
04
8,287,500
—
4,542,067
15
20,000
—
3,227,306
76
7,002,484
63
11,554,972
77
1,081
35
1,813,703
31
1,398,422
59
1,253,624
61
1,107,769
67
340
81
20
135,000
—
T:pt
87,116,420
72
Fordringar för utgifva lån: apr
Tomtregleringslån................................................ 3m?1 02
Lån för kanal- och slussanläggningar ............ dJo,4öl: 7 7
» » järnvägsanläggningar .................... 40,144,445: 33
» till kungl. telegrafstyrelsen ....................
Fordran af odlingslånefonden............................. 15
» » torfindustrifonden ........................ 15o,600:
» » rederifonden................................... o’a7i''7^1!
Tills vidare förräntade medel............................ 9,071,751: 20
9 8 ==r
74,100,320
08
= 62,849,000
Räntor å förestående lån utbalanseras med ................................!
I utlandet till förräntning innestående medel................................; ^-^y,uo4|03
För annuitetslikvider uppköpta valutor ........................................| > i’aoiL.
Fordran hos Crédit Lyonnais i Paris ............................................ 1,Uölf 5
De konverterade lånens likvidations- och amor- j
tissementsfond................................................v....... 1,813,703. 31
De fonderade lånens likvidations- och amortisse
ment
sfonder............................................................ 1,398,422: 59
Fonden för amortering af 1894 års lån................ 1’oaa’oo^ 61 !
Fonden för extra amortering af statsskulden ... 1,290,32b: 01 |
= 5,573,520: is
5,888,876
Fordran af likvidations- och amortissementsfonderna .............
D:o af bankirfirman C. G. Cervin...............................•••..............
Å anvisade medel för bestridande af kostnader för en un -
sättningsexpedition till Södra Ishafvet ............................,, r
Transport 115,607,3/0 09
52
Statsutskottets Memorial N:o 1.
33
vid 1904 års början och slut.
Den 1 Januari
Den 31 December
Kronor
44
91,693,800
58,804,444
48,810,500
24,666.666
31,182,222
18,000,000
35,786,4801—
36,320,000 —
10,125:—
140,889;—
Kredit.
Skulder:
1''onderade lan: Kapital
1880 års lån........................................................ 89,733,600: —
........................................................ 58,468,444:4 4
1886
1887 »
1888 »
1890 »
1894 »
1899 »
1900 »
1904 »
54,534,000:
® ........................................................ 24,666,666: 6 7
» ....................................................... 30,757,777:78
» ......................................................18,000,000 -
» ........................................................ 35,463,600:
» ........................................................ 36,320,000
» ........................................................ 36,000,000
= 345,214,113: 33
Icke fonderade lån:
Gamla 5-procent lånet...................... 10,125:
Göta kanals reparationsfond ........................... 140,889:
= 151,014:
I sammanhang med Västkustbanans inköp af staten öfvertagna
kommun- och obligationslån:
751,470 4 8 Komnnmlån ................................ 723,633: 8 8
1,155,000;—! Malmö—Billesholms järnvägsaktiebolags
obligationslån.... 1,131,000:— 1,854.633:8 8
16,860 40! Upplupna, icke förfallna räntor 7.7.77j........7. 16,248: 42
= 1,923,330: 8 8 =
3,000,000;-
2,250,000
Återstående, den S0,13_ 1907 förfallande köpeskillingen för bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg ............................
Köpeskillingen för fastigheten n:o i i kvarteret Lejonet i
Stockholm...................................
;352,538,458 2i|
Bih, till liiksd. Prof. 1905. i Sami. 1 Åfd. 1 Höft.
Kronor
Ö.
:
383,944,088
89
1
151,014
—
1,870,882
so
3,000,000
—
2,250,000
—
Transport 391,215,985} 19}
34
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Den 1 Januari
Den 31 December
Kronor
ö.
Kronor j ö.
!
87,116,420
72
Transport
115,607,370 09
Köpeskillingen för Trollhätte kanalverk........................................
5,721,726 7 0
I Riksgäldskontorets kassa kontant innestående medel:
730
38
Förskott till riksdagskostnader ................................ 3,932: 2 5
176
1 6
» ‘ kontorsexpenser .................................... 1,034: 6 7
4,966 92
= 906: 54 —
3,177,848
78
Behållning å Riksgäldskontorets giroräkning i Riksbanken........
4,980,989 5 c
Kapitalräkningen:
263,557,964
90
Skulder utöfver tillgångar...........................................................
266,572,709 43
I
''
S:a|353,853,140|94
Inom linjen balanserade tillgångar:
105,000: — Brandförsäkringsvärdet af
Riksdagens hus .............. 105,000: —
90,000: —- Bokföringsvärdet af Riks
gäldskontorets
hus ........ 90,000: — j
30,000,000: — Allmänna hypoteksbankens
grundfond ........................ 30,000,000: — ;
Riksgäldskontorets fordran
vid 1904 års slut för lån till
Wislanda Bolmensjärnvägsaktiebolag
.... 1,786,198: 22
till den del,
hvarmed samma
fordran
öfverskjuter 800,000:— 986,198:2 2
Kr. 30,195,000: — Kr. 31.181,198: 22
Summa kronor 892,887,762 7 0
Statsutskottets Memorial N;o 1.
35
Den 1 Januari
Kronor
352,538,458
25,958
I |
iDen 31 December!
789,324 so
495,937 39
1,080;—
20 —
730 3i
1,612 11
19so
7 j
Diverse skulder:
A 1904 års anslag till riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
annuiteter och räntor, återbäring,
approximativt ................................................ 508,011: 51
För undsättningar vid missväxter eller felslagna
skördar afsedda medel .................... 738,216: 44 i
För försålda mindre kronolägenheter influtna
me.del •••••.......................................................... 421,481: 1
Utelöpande förfallna obligationer för 1891 års
tillfälliga lån....................................................
Utelöpande kuponger till Malmö—Billesholms
„ jämvägsaktiebolags obligationslån................
A anvisade medel för inköp af Hallsberg—
Motala—Mjölby järnväg ................................
A 1904 års anslag till Riksdagens bibliotek
Till Robert Warschauer & C:i i Berlin ........
= 1,314,682:7 3 =
Kronor
Transport 391,215,985
1,080: -
2,988: 39
Inom linjen balanserade skulder:
150,000: — Konung Karl XIII:s hemgifts
kapital.
................................ 150,000: —
100,777:16 Lappmarks ecklesiastikfond 100.777: 16
30,000,000: — Af riksgäldskontoret utfärdade
till allmänna hypoteksbanken
aflämnade 3 V,
obligationer
30,000,000:
3,536: 8 8 Af lånet på 100 år till Trollhätte
slussverk: kapital
1,250 kr. och ränta 2,286
______________§8 öre................................ 3,536: ss
Kr. 30,254,314: 04 Kr. 30,254,314: 04
ö.
19
1,671,777151
353,853,140 94
Summa kronorj392,887,762j7oi
36
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Till Statsutskottet.
Likasom under föregående år har under år 1904 det närmaste
handhafvandet af de ärenden, som äga samband med utförandet af det
åt fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret gemensamt lämnade
uppdraget i fråga om uppförandet på Helgeandsholmen af nya byggnader
för Riksdagen och dess verk, varit anförtrodt åt riksdagshuskommittén.
Ledamöter i densamma hafva för tiden intill fullmäktiges första gemensamma
sammanträde efter det vid 1905 års lagtima riksdag ifrågakommande
fullmäktigeval verkställts, blifvit utsedda den 10 mars 1904,
hvarvid utsågos samma personer som förut, nämligen från riksbankens
styrelse fullmäktige Törnebladh och Jonsson och till suppleant von Friesen
samt från riksgäldskontorets styrelse dåvarande fullmäktigen Sederholm
samt fullmäktigen Odelberg med fullmäktigen Östberg till suppleant.
Den 26 maj förstärktes kommittén med två nya ledamöter, förste
deputeranden i riksbanken friherre Langenskiöld och ordföranden i riksgäldskontorets
styrelse Cavalli, hvarjämte, sedan under juni månad herr
Sederholm af hälsoskäl afgått från såväl riksgäldskontoret som kommittén,
fullmäktigen Östberg den 27 juni anmodades att såsom ordinarie ledamot
inträda i kommittén.
Af de personer, hvilka för behandling af tekniska frågor adjungerats
med ofvanbemälda inom fullmäktiges krets valda ledamöter —
generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud, professor F. G. A. Dahl
och för detta landshöfdingen L. Berg — har friherre Leijonhufvud
anmält sig vara till följd af hälsoskäl och sin höga ålder hindrad att
efter 1904 års slut vidare kvarstå såsom adjungerad ledamot.
De beslut, som blifvit af fullmäktige vid gemensamma sammanträden
fattade i ärendet, framgå af fullmäktiges protokoll den 10 mars,
26 mai, 27 juni, 15 september och 22 december 1904 samt denna dag.
Öfver de med afseende på byggnadsarbetets utförande efter den
14 januari 1904 till den 18 innevarande januari vidtagna åtgärder har
riksdaghuskommittén i afgifven berättelse lämnat redogörelse; och anhålla
fullmäktige att få hänvisa till densamma med afseende på däri meddelade
uppgifter.
Beträffande byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus tillffång-ar
vid 1904 års början och slut få fullmäktige meddela följande
summariska uppgift.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
37
Den 1 januari
Den 31 december
Kronor:
Kronor:
;
Å bankräkningar innestående hos
Sundsvalls
enskilda bank
53,763
31
å upp- och afskrifningsräkning...
å separaträkning............................
75,363: 21
318,513: 4 3
|
300,000
hos Mälareprovinsernas enskilda
bank.............................................
- - -
300,000
—
hos Aktiebolaget Stockholms han-
''
.
delsbank .....................................
653,763: 31.
— — —
393,876
6 41
Förräntade medel:
710,100
—
kapital..........................................
710,100: —
7,806
3 9
ränta ...............................................
7,806: 3 9
717,906
3 9
717,906f39.
99,338
74
Behållning å de till riksdagshuskommittén
anordnade eller eljest influtna
afdrag af utgifterna ...................
medel efter
50,270
i
29!
1,471,008
44
Summa kronor
1,162,053 32
Till de under 1904 i fonden befintliga medel, sådana de bär ofvan
upptagits, bör läggas återstoden af det för byggnadsfondens förstärkning
af 1902 års Riksdag beviljade anslag å 2 millioner kronor, hvilken
återstod, utgörande 1 million kronor, under året åtgått till utgifternas
bestridande.
Hvilka byg’gnadstondens utgifter lör riksdags- och riksbankshusen
varit, framgår af kommitténs berättelse.
Stockholm den 19 januari 1905.
Fullmäktige i riksbanken:
PEHR EHRENHEIM.
R. TÖRNEBLADH.
OLOF JONSSON.
K. LANGENSKIÖLD.
ROB. ALMSTRÖM.
SIXTEN von FRIESEN.
C. A. WEBER.
Fullmäktige i riksgälds kontoret:
II. CAVALLI.
OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.
G. F. ÖSTBERG. EMIL KINANDER. VIKTOR RAMSTEDT.
opaginerad Kontrollera mot PDF
38.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Utförda byggnadsarbeten:
a) riksdagshuset.
Till herrar fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontorei.
Riksdagshuskommittén får härmed afgifva berättelse angående de
åtgärder, som till utförande af Riksdagens beslut i fråga om uppförande
på Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken
vidtagits efter den 14 januari 1904, då berättelse senast lämnades.
De å riksdagshuset under den tid, denna berättelse omfattar, utförda
arbetena hafva mest bestått i komplettering och fullbordande af
den yttre och inre dekoreringen äfvensom i de särskilda lokalernas
målning och slutliga anordnande för deras olika ändamål. På husets
öfverstå parti mot Norrbro har den stora Sveagruppen uppställts, utförd
i granit, och något längre ned fyra historiska figurer, likaledes huggna
i granit och symboliserande de fyra riksstånd, genom hvilka svenska
folket i så många århundraden representerats.
För ridderskapet och adeln har valts den mest namnkunnige
svenske statsman, Axel Oxenstierna; för prästeståndet Johannes Rudbeckius,
biskop, framstående lärd; för borgareståndet Louis de Geer,
köpman, bruksägare, inflyttad till Sverige från Holland 1627 samt för
bondeståndet Per Olsson, en framstående medlem af ståndet under
Carl XI:s tid.
Hvad dörrarne till riksdagshusets hufvudingång angår, hafva
vederbörande leverantörer icke medhunnit att fullgöra sina åtaganden,
till följd hvaraf de i brons gjutna hufvudportarne icke kunna förr än
längre fram på året uppsättas. I dessa portars ställe ha därför provisoriska
sådana uppsatts. Enahanda är fallet med de gaskandelabrar,
som nu finnas uppställda på stentrappan framför huset. De hafva
nämligen lånats från Stockholms stads förråd i afbidan på att leverans
hinner ske af de kolonner af granit, som beställts i och. för belysningen
omedelbart vid hufvudingången, Den dekorationsplatta,. som är uppsatt
Statsutskottets Memorial N:o 1.
39
öfver stora porten, är utförd i bronserad gips men skall ersättas af en
annan af brons, sa snart gjutningen däraf medhunnits.
Vidlyftiga och tidsödande arbeten hafva i det sista pågått för
fullbordande af de omfattancla telefon-, ring- och andra signalledningärna
äfvensom af toilett- och köksinredningen, anbringandet af de
störa mässingsräökena i hufvuduppgången samt anordnandet af armaturen
för elektriskt ljus, de elektriska person-, bok- och mathissarne, efterlagmngar,
kapprummens iordningställande in. in. En del dylika arbeten
firo helt naturligt att anse såsom mera försöksvis och provisoriskt utförda,
såsom t, ex. i fråga om talmansbordens anordnande in. in.
Sedan nästan alla de arbeten, som det kunnat anses åligga kommittén
att besörja, verkställts, har kommittén vid sammanträde den
12 dennes besluta öfverlämna huset till fullmäktige i riksgäldskontoret.
Samma dag täcktes, på inbjudan af riksdagshuskommittén, Hans
Maj.t Konungen vid personligt besök taga riksdagshusets lokaler i
betraktande.
„ En fullständig byggnadsbeskrifning är ämnad att utgifva^, sedan
de återstående byggnadsarbetena hunnit utföras. I en dylik beskrifning
skall lämnas redogörelse för konstruktioner samt uppgift å konstnärer,
entreprenörer, leverantörer in. tf. jämte andra meddelanden, som
aro af intresse angående riksbyggnaderna, och kommittén inskränker
sig därför till att här endast omnämna följande mått:
Riksdagshusets höjd: från gatuplan till taklister
på sidopartierna .................................................................... 21,7 0 meter,
tran gatuplan till öfverkant af balustern ..................... 24,0 2
på midtelpartiet:
till taklisten ................................................
öfverkant af balustern ...................................,............ 28^
ii ii Sveafiguren................................''............. 34,
Riksdagshusets längd:
riktningen jämsides med Norrbro ............................. 102,54
?? 11 11 Stallkanalen ...... 58,31
» 11 11 Drottninggatan ............... 103,84
?? o 11 i, Störa Norrström............... 57,31 „
n planen framför riksdagshuset 8,400 kvadratmeter
eller 9o,290 kvadratfot.
Gatans bredd genom Triumfbågen 6,7 3 meter mellan socklarna.
Gangbanans bredd genom „ 2,8 2
Största bredd mellan husen............... 18 01
Körbanans konstanta bredd............... 9 55
Lilla brons bredd ................................. 105_
?!
11
11
11
11
21,
,70
meter,
24.
,02
11
26.
*0
OO
11
28^
,85
11
Sfi
OO
er
n
102,
54
11
58,
31
11
103,
84
11
11
11
11
I''!
11
11
11
11
11
11
11
11
b) riksdagshuset.
40 Statsutskottets Memorial N:o 1.
Därjämte får kommittén meddela följande förteckning å:
porträttmedaljongerna i stora trapphuset, Indika medaljonger föreställa
:
Engelbrekt Engelbrektsson, t 1436,
Sten Sture d. ä., f 1503,
Olaus Petri, j 1552,
Per Brahe d. y., t 1680,
Gustaf Cronhielm, f 1737,
Arvid Bernhard Horn, f 1742,
Erik Benzelius, d. y., t 1743,
Tomas Plomgren, f 1754,
Jonas Alströmer, f 1761,
Olof Håkansson, | 1769,
Nils Månsson, f 1837,
Hans Järta, f 1847,
Erik Gustaf Geijer, t 1847,
Hans Jansson, f 1854,
Bernt Barder Santesson, f 1862,
Gustaf Lagerbjelke, t 1895,
Louis de Geer d. y., f 1896,
Ant. Nic. Sundberg, f 1900. . . , ■
Med undantag af de talmansporträtt, som fått sm plats i det störa
gemensamma samtalsrummet, hvilket vetter åt Norrbro, äro dessa
medaljonger så godt som de enda konstverk, för Indika plats beredts
i riksdagshuset. För dettas smyckande med andra konstverk, målningar
eller skulpturer, hvilka småningom kunna ifrågakomma till anskaffning,
har enskild person, som önskar vara onämnd, ställt till förfogande en
summa af 10,000 kronor, om hvilken grundplåts användande ännu icke
bestämmelser hunnit lämnas.
På riksbanksbyggnaden har under år 1904 fullbordats, hvad som
återstått i fråga om husets stomme, yttre stenbeklädnaden samt takkonstruktionen.
Hufvudledningarna till värmeapparaten äro äfven utförda,
hvarjämte gas-, vatten- och afloppsledningarna till stor del utförts.
De för stora banksalen afsedda pelarne i polerad granit från Malmön i
Bohuslän hafva, sedan grundläggningen för desamma genomförts,jbiilvit
fullständigt uppsatta, och jämväl glastaket öfver samma sal ar iullbordadt.
Likaså äro de för guld, silfver och andra valutor atsedda
förvaringshvalf så till vida utförda, att murarne och den inuti dessa
Statsutskottets Memorial lS:o 1. 41
anbragta bepansringen äro färdiga. Trappsteg och planer hafva utlagts
samt puts anbragts å en stor del af vägg ar och tak.
. Bron- öfver Lida Norrström har under senare hälften af 1904
bhfvit färdig och på hösten samma år börjat tagas i bruk, sedan planen
framför- riksdagshuset hunnit ordnas med gångar och stensatta trottoarer.
för närvarande är den härigenom åstadkomna trafikleden lifligt begagnad.
af gående, som erhållit eu ganska af sevärd ginväg i förbindelserna.
till och från stadens nordöstra och sydvästra delar. Med afseende
jamval härpå diar kommittén begärt underhandling med Stockholms
städs drätselnämnds 2:dra afdelning i och för åvägabringande af en
fITP1 ,Gns^omm(^se oin . öfverlåtelse på staden, helt eller delvis, af rennulumgs-
och uelysningsbestyret, och torde, sodan svar å framställningen
ingått, saken kunna fullständigt ordnas.
Den mellan riksdags- och riksbankslmsen löpande gatan har
loidnmgsstälits för det bruk, som kan ifrågakomma intill dess den tillamnade
bron öfver Störa Norrström kan blifva färdig att begagnas,-- l :irs Riksdags beslut om uppförande på Helgeandsholmen
al två, af den förlängda Drottninggatan skilda byggnader, hvaraf den
ena ensamt för riksbanken, förutsattes nämligen att bro skulle byggas
öfver såväl Störa som Lilla Norrström, men om beskaffenheten af dessa
broar finnas inga närmare bestämmelser. För uppförandet af den mindre
noll öfvei stallkanalen hafva icke några särskilda svårigheter mott,
mon så många flere angående den större, om hvilken det än i dac icke
Kan sägas, huru den skall utföras.
I den rättegång beträffande regleringen af Helgeandsholmens
stränder, .som, pa sätt här nedan närmare omlörmäles, vann sin afskafning
genom Kungl. Maj ds dom den 31 december 1896, hade Stockholms
Kadstufvalrätt samt. Kungl. -Svea hofrätt förpliktat fullmäktige, bland
annat, att i ersättning för den upprinna Gamla Norrbrogatan anordna
annan laggild trafikled, alternativt genom anläggning af en bro öfver
nona stiömgrenen, hvilken bro skulle utföras i ett spann med en spännvidd
51,67 meter ...och i öfrig! sådan, att fria utrymmet under bron i
inbiten unge en höjd af 7,8 6 meter öfver slusströskeln.
Genom Kungl. Majds dom undanröjdes emellertid bestämmelserna
°m Tr51 nya trafikleden och således äfven om brobyggnaden, till följd
hvaraf frågan därom fortfarande är öppen.
. kran fullmäktiges sida verkställdes emellertid förarbeten och undersökningar
för åstadkommande af ett antagligt förslag till bro öfver
otera'' Förr ström. Härvid visade det sig, att gatuprofilen i DrottningBih.
till Biksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 6
c) brobyggnader
och anordnande
af
trafikleder.
42
Statsutskottets Memorial N:o 1.
gatans förlängning'' måste undergå någon förändring, om brobyggnaden
skulle kunna utföras med behörigt afseende å dels trafikens foi’dringar,
dels förhållandena i omgifningarna, och fullmäktige gjorde därför i
skrifvelse den 6 oktober 1897 framställning härom till Stockholms stadsfullmäktige.
Fullmäktige anförde, att de väl insågo, att brons utförande
i tre spann skulle i flere afseenden vara fördelaktigare, men att de dock
för det dåvarande funnit sig böra utgå från det antagande, att bron
måste byggas i ett spann, i hvilket afseende fullmäktige tänkt sig två
alternativ n:is 1 och 2, af hvilka det med n:o 1 betecknade synts fullmäktige
hafva företräde. Till utgångspunkt för båda alternativen för
gatuprofilen hade tagits korset af Drottninggatan och Strömgatans norra
o-ränslinje i förlängning af den senare gatans huslinje, hvilken punkt,
enligt hvad stadfullmäktige förut besluta, skulle komma att ligga på en
höjd af 8,2 0 meter öfver slusströskeln. Skillnaden mellan de båda broalternativen
var hufvudsakligen den, att enligt alternativ n:o 1 de ifrågavarande
gatornas korsningspunkt skulle komma att ligga på höjden 8,50
och enligt n:o 2 på höjden 8,3 5 meter öfver slusströskeln, samt således
höjas med respektive 30 eller 15 centimeter. Det företräde, som tillkomme
n:o 1 i förhållande till n:o 2 berodde därpå, att enligt n.o 1
båda landfästena komme att ligga på samma höjd och brons lutningar
från midten åt båda hållen blifva lika, hvaremot enligt n:o 2 uppstode
en skillnad mellan båda landfästenas höjd af 0,15 meter, och lutningarna
från midten komme att blifva lika. Skulle — fortsatte fullmäktige —
icke ens den enligt n:o 2 förutsatta höjningen kunna åstadkommas, så
återstode ej annan konstruktion för bron än en sådan, som åskådliggjordes
af eu skelettritning, betecknad med n:o 3. Men skulle bron
utföras enligt denna typ, skulle den i sin helhet, med den stora spännvidden
och de höga bärreglarne, blifva föga tilltalande.
Stadsfullmäktiges svar, som — efter det drätselnämndens 2alra
afdelning och stadens byggnadskontor yttrat sig och därvid framhållit
såsom ett önskningsmål, att bron med afseende på platsens läge och
karaktären af omgifvande byggnader kunde utföras i tre spann — delgafs
fullmäktige genom skrifvelse den 26 februari 1898 och innehöll,
att stadsfullmäktige på vissa villkor medgåfve sådan ändring i gatuprofilen,
som förutsattes för brons utförande enligt alternativ n:o 2
(korsningspunktens höjning med endast 0,15 meter).
Med afseende på den anslutning, som tanken på brons utförande
i tre spann erhållit såväl hos de kommunala myndigheter, hvilka yttrat
sig i ärendet, som på flere andra håll, ansågo sig fullmäktige höra upptaga
och låta närmare utreda denna fråga samt afläto därefter till Kung!.
Statsutskottets Memorial N:o 1. 43
Maj :t den 12 juni 1902 skrifvelse med hemställan om Kungl. Maj:ts
tillåtelse att öfver Stora Norrström anlägga en bro af stål i tre spann.
Sedan öfver denna framställning åtskilliga yttranden afgifvits, bland
annat kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken i sitt utlåtande
iramhöli det inflytande, som brobyggnaden kunde få på möjligheten att
tillfredsställande ordna Mälarevattnets aflopp, meddelade Kungl. Maj:t
åt fullmäktige svar enligt en så lydande skrifvelse:
fjUti en till Oss in gifven skrift liafven I anhållit, att Oss täcktes
medgifva, att I skullen äga öfver Stora Norrström i Drottninggatans
förlängning i Stockholm anlägga en bro af stål i tre spann med 16
meters bredd och för öfrigt af den typ, som en skrifvelsen bifogad
ritning utvisade.
Efter det Vårt öfverintendentsämbete häröfver afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande,
„ .. samt ,Vär ocl1 vattenbyggnadsstyrelse, till följd af särskilda
nadiga remisser, afgifvit underdånigt utlåtande öfver ej mindre berörda
ansökning än äfven en af svenska teknologföreningens styrelse i ämnet
ingifven skrift,
har öfverståthållareämbetet med infordradt underdånigt utlåtande
öfverlämnat yttrande från hamnkaptenen i Stockholm. Denne har uti
sitt yttrande hufvudsakligen anfört följande: sjötrafiken i Norrström
vore fullständigt beroende på höjdskillnaden mellan Mälarens och Saltsjöns
. vattenytor. När denna höjdskillnad öfverstege 22 centimeter
omöjliggjordes tiafiken uppför Norrström af den starka strömmen, men
när denna skillnad minskades eller försvunne, ökades sjötrafiken och
vore tidtals mycket liflig. De fartyg, som med lätthet'' kunde styras
genom hvalfven under Norrbro, _ hvilkas höjd vore så stor, att fartygen
utan fara kunde komma tätt intill bropelarne, måste vid passerandet af
den föreslagna brons hvalf styras på hårsmånen midt i brohvalfvet,
emedan, till följd af hvalfvens ringa bredd och höjd, endast där funnes
tillräckligt fritt utrymme. Härigenom komme navigationsrisken för
artyg vid fart uppför strömmen att ökas i så hög grad, att denna
trafikled kunde genom den föreslagna brobyggnaden anses blifva praktiskt
afstängd. x
»För egen del har öfverståthållareämbetet, då, på sätt hamnkaptenens
yttrande gåfve vid handen, en bro sådan som den föreslagna skulle
verka 1 högsta grad menligt på sjöfarten i Norrström och antagligen
leda till densammas upphörande, ansett tillstånd icke böra lämnas till
en brobyggnad efter den nu ingifna planen i oförändradt skick.
44
Statsutskottets Memorial N:o 1.
»Då Yi nu i nåder låtit detta ärende Oss föredragas, trafve Vi,
med afseende å livad i ärendet blifvit upplyst om den menliga inverkan,
en bro i tre spann skulle utöfva å trafiken i nämnda vattendrag'', funnit
tillstånd från Vår sida till anläggning'' af en sådan bro icke böl a meddelas.
Hvilket Eder till kännedom och efterrättelse härigenom i nåder
meddelas, hvarjämte de vid ansökningen fogade ritningar återställas.
Stockholms slott den 6 november 1903.
OSCAR.
Hjalmar Westring.D
Till följd af innehållet af detta Kung!. Maj:ts svar måste frågan
om en trespannsbro förfalla, och de förut pa initiativ från stadsfullmäktiges
sida inledda förhandlingarna om åstadkommande af eu
bro i tre spann af sten afstannade.
För fullmäktige, har, med hänsyn till affattningen af det kung!,
brefvet, alltså icke"varit annat val än att återgå till planen att bygga
bro i ett spann, och för att kunna härutinnan för fullmäktige framlägga
ett nöjaktigt förslag, lät riksdagshuskommittén en sakkunnig
svensk ingenjör i Tyskland taga kännedom om vissa brokonstruktioner,
som därstädes på sista tiden förekommit och söm möjligen kunde få
användning vid uppförandet af bron öfver Stora Norrström. Det förslagtill
bro, som därefter af samma ingenjör utarbetades och efter granskning
på kommitténs förslag af fullmäktige godkändes, är uppgjordt under
förutsättning att den omnämnda gatuprofilens liöjdläge, utöfver hvad
stadsfullmäktige enligt sin ofvanberörda skrifvelse den 26 februari 1898
medgifvit, höjdes ytterligare 15 centimeter och således komme att ligga
på höjden 8,50 meter öfver slusströskeln. Det gällde emellertid om
denna bro, att olägenheter af starka vibrationer genom trafikens inverkan
icke kunde undvikas, och dessa olägenheter skulle göra sig gällande,
ehuru gifvetvis i betydligt ringare mån, äfven om gatuprofilen höjdes
med ytterligare 0,3 o meter — i det hela således med 0,4 5 metei
eller till 8,8 0 meter öfver slusströskeln.
Med hänsyn härtill, och då — ifall någon ytterligare höjning af
gatuprofilen icke kunde medgifvas — det icke återstode annan åtgärd,
än att för brons utförande välja antingen en fackverksbro eller en
bågbro med den bärande bågen förlagd Öfver brons trafikplan, men
med båda dessa brotyper i hög grad åsidosättes de estetiska trafven,
ansågo sig fullmäktige böra ånyo vända sig till. stadsfullmäktige med
Statsutskottes Memorial N:o 1.
45
hemställan, att de ville tillåta, att gatuprofilen ytterligare höjdes så,
att den blefve ägnad att möjliggöra en verklig förbättring i brokonstruktionen,
i hvilket fall ökningen i höjd borde nppgå till minst
ofvan nppgifna 0,45 meter utöfver hvad 1898 medgifvits.
Denna framställning afläts den 27 juni och besvarades af stadsfullmäktige
den 6 december 1904.
Stadsfullmäktige erinrade, hurusom efter meddelandet af Kung!.
Maj:ts beslut den 6 november 1903, hvars innehåll synts gifva vid
handen,. att en bro med tre spann under inga förhållanden kunde å
platsen i fråga medgifvas, de då inledda förhandlingarna mellan stadsfullmäktiges
och fullmäktiges delegerade om en trespannsbro af sten
af brutits samt anförde därefter:
»Den till grund för Eder förevarande framställning liggande brobjz-ggnadsplanen
afser därför brons utförande af järn i ett enda spann.
Sedan de för Riksdagen och dess verk afsedda byggnaderna på Helgeandsholmen
nu mer blifvit till det yttre färdig:!, och holmens käjanläggningar
jämväl nalkas sin fullbordan, så att dessa byggnadsarbeten redan i det
närmaste framträda med sin fidla arkitektoniska verkan, har emellertid
enligt stadsfullmäktiges uppfattning den ur estetisk synpunkt bristande
motsvarigheten mellan brons monumentala omgifningar och den tunna
och lätta konstruktion, som är utmärkande för den antagna typen för
densamma, på ett yttermera öfvertygande sätt- brådt i dagen.
»Det har ock synts stadsfullmäktige mindre lämpligt att för
ifrågavarande trafikled anordna en bro, i hvilken på grund af spännvidden
och landfästenas beskaffenhet skakningar och gungningar icke
kunna undvikas.
»Med hänsyn till det anförda, och. då upplysningar, som stadsfullmäktige
nu mer inhämtat, synas gifva vid handen, att Kung! Maj:ts
ofvan afgifna beslut är att fatta såsom allenast afseende det af Eder
för pröfning framlagda byggnadsförslaget och sålunda icke, på sätt
ordalagen förut ansetts innebära, torde utgöra ovillkorligt förbud mot
brons anläggande i tre spann, har det synts stadsfullmäktige önskligt,
att, innan definitivt beslut fattas om sättet för utförandet af förevarande
bro, frågan om dess byggande med tre spann och af sten blifver
föremål för ytterligare utredning.
»Det har visserligen ej undgått stadsfullmäktiges uppmärksamhet,
att hamnkaptenen i Stockholm i fråga om det af Eder förut uppgjorda
förslaget till en trespannsbro ur synpunkten af brons inverkan å sjöfarten
i Norrström gjort allvarliga anmärkningar mot brohvalfvens
46
Statsutskottets Memorial N:o 1.
alltför ringa bredd och höjd. Stadsfullmäktige föreställa sig emellertid,
att genom en ändrad konstruktion af hvalfven olägenheterna för
sjötrafiken skola kunna, om ej helt och hållet undvikas, så dock reduceras
därhän, att de mer än motväga^ af de fördelar, som beredas den allmänna
gatutrafiken genom en bro med fastare byggnadssätt, än användandet
af endast ett spann kan åstadkomma.
»Under behandlingen af föreliggande spörsmål har detsamma mer
än en gång ställts i samband med reglering af Mälarens vattenstånd.
Under förhanden varande förhållanden torde emellertid något tillförlitligt
omdöme ej kunna gifvas om hvilken brotyp, som kan vara bäst ägnad
att främja en ändamålsenlig lösning af berörda fråga, och i allt fall
synas enligt stadsfullmäktiges uppfattning tillräckliga skäl ej föreligga
till antagande, att eu dylik reglering skulle försvåras genom brons
uppförande i tre spann.
»För att söka i hvad på stadsfullmäktige ankommer bidraga till
den ytterligare utredning af brofrågan, som ur de angifna synpunkterna
framgår såsom önskvärd, hafva stadsfullmäktige, som ansett att i ärendets
nuvarande skick bör anstå med besvarandet af Eder föreliggande framställning,
genom beslut denna dag uppdragit åt sitt beredningsutskott
att träda i förhandling med Eder för åstadkommande af utredning
rörande möjligheten och lämpligheten af att den ifrågavarande bron
till Helgeandsholmen uppfördes i tre spann med öfverbyggnad af sten.
Stockholm den 6 december 1904.
På stadsfullmäktiges vägnar:
SIXTEN von FRIESEN.
C. G. Barthelson.»
Af detta stadsfullmäktiges svar framgår bland annat, att stadsfullmäktige
önskat först, förhandla om möjligheten att erhålla en bro
i tre spann med stenöfverbyggnad, innan de lämnade besked, huruvida
den för en antaglig bro i ett spann erforderliga höjning af gatuprofilen
skulle kunna medgifvas. Fullmäktige, som icke velat undandraga sig
att lämna sin medverkan till att frågan om stenbro i tre spann matte
blifva utredd och därför åt kommittén uppdragit att vid de af stadsfullmäktige
begärda förhandlingarna företräda fullmäktige, hafva emellertid
antagit, att, hur önskvärdt det än ur estetisk synpunkt vore, att
en bro af sådan beskaffenhet måtte kunna åstadkommas, det likväl
komme att kräfvas eu afsevärd tidsutdrägt att få den utförd. Kungl.
Statsutskottets Memorial N:o 1. 47
Maj.ts uttalande om den gjorda framställningen beträffande en trespannsbro
af stål synes vara. sa bestämdt, att det väl må kunna bysas tvifvelsmål,
huruvida i administrativ väg tillåtelse till anläggning af sådan
bro må kunna, erhållas. Men, äfven om stadsfullmäktiges uppfattning
skulle vara riktig, att Kungl. Maj:ts beslut icke, på sätt ordalagen förut
ansetts innebära, utgör ovillkorligt förbud för brons utförande i tre
spann,. så måste det dock komma att erfordras lång tid, innan frågan
kan blifva slutligen löst, allra helst om från vederbörande strandägares
sida anspråk framställas på en definitiv reglering af Mälarens vattenstånd.
Å andra sidan förekommer äfven anledning att konflikter med
ägarne till vissa fastigheter vid Strömgatan kunna komma att uppstå.
Med dessa antydningar liar kommittén endast velat visa, att huru
än brofrågan ordnas — vare sig bron bygges i tre spann eller endast
i ett, såsom det till stadsfullmäktige senast inlämnade förslaget förutsätter
det likväl kan komma att dröja länge nog innan bron,
enligt den ena eller andra typen kommer till stånd.
Så godt som alla dessa betänkligheter skulle förlora sin betydelse,
om bron, med frånseende från de estetiska krafven utfördes antingen
såsom fackverksbro eller såsom bågbro med de bärande delarne lagda
ofvan trafikplanet.
För att emellertid icke lämna något medel oförsökt att undvika
någondera af dessa brotyper bär kommittén med enskild entreprenör
inledt förhandlingar om verkställande af undersökningar för pneumatisk
grundläggning af landfästet vid Strömgatan med skyldighet för entreprenören
att åtaga sig allt ansvaret beträffande närliggande byggnader.
Om dessa undersökningar och däraf möjligen föranledda underhandlingar
skulle leda till åsyftadt resultat, kommer gifvetvis brofrågan i tekniskt
hänseende i annat läge än förut.
Då nu riksdagshuset blifvit i det allra närmaste fullbordadt och ?. ... .
redan tagits i besittning för det därmed afsedda ändamålet, torde det nkZy^gJLvara
lämpligt att kasta en blick tillbaka på gången af arbetet med arbetet.
nksbyggnaderna och hvad därmed står i sammanhang.
Enligt hvad som närmare inhämtas af den kungl. proposition,
som till 1887 års senare Riksdag afläts om uppförande på Helgeandsholmen
af eu byggnad för Riksdagen och dess verk, gjorde Hans Mai-t
Konungen till Riksdagen det erbjudande att, om 1887 års Riksdag antoge
det förslag till uppförande af nytt hofstall på Artilleriplan, som af
Kungl. Maj:t godkänts, de Hans Maj:t Konungen enskildt tillhöriga
byggmuler på Helgeandsholmen finge nedrifvas och tomtplatserna, utan
48
Statsutskottets Memorial N:o 1.
någon ersättning till Hans Maj it Konungen eller hans rättsinnehafvare
till staten öfver låtas för att användas till uppförande å Helgeandsholmen
af nytt riksdagshus med riksbank.
Den kung!, propositionen i ämnet biel, sedan kamrarne fattat
olika beslut, vid gemensam .omröstning mellan dessa, af Riksdagen afböjd,
hvadan för det året frågan förefallit och därmed äfven Hans Maj :t
Konungens erbjudande beträffande nyss omförmäkla byggnader och tomter.
Men vid 1888 års riksdag upptogs frågan ånyo, i det att ledamoten
af Riksdagens Första Kammare herr P. Em. Lithander i en al
honom väckt motion (n:o 6) i allt liufvudsakligt anslutande sig till
Kung!. Maj:ts år 1887 afböjda förslag, hemställde, att Riksdagen ville
besluta uppförande på Helgeandsholmen af en byggnad för Riksdagen
och dess verk. Den viktigaste afvikelse, som motionären gjoide från
det kung! förslaget, innefattades i punkten 7 af motionen, hvari hemställdes,
att byggnaden skulle uppföras enligt ritningar, som genom
bär iko fullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldsKontoret försorg upprättats
och af dem gillats.
Ifrågavarande motion behandlades förberedelsevis af sammansatt
stats- och bankoutskott, livilket i afgifvet utlåtande den 28 april 1888
tillstyrkte herr Lithanders motion med den hufvudsakliga afvikelse, att
utskottet hemställde, att på västra delen af Helgeandsholmen skulle
uppföras två skillda byggnader, den ena för Riksdagen, riksgäldskontoret
och justitieombudsmansexpeditionen samt den andra lör riksbanken.
Utskottets förslag, i lxvilket utskottet blifvit satt i tillfälle meddela,
at t, i fråga om de Hans Maj:t Konungen enskild! tillhöriga tomtei na,
Hans Maj:t täcktes förklara, att ett under 1888 ars Riksdag fattadt
beslut fullt öfverensstämmande med kungL propositionen till 1887 års
Riksdag, skulle af honom mötas med samma beredvillighet som dittills,
och att Hans Maj:t Konungen således ännu denna gång stode fast vid
de åtaganden, hvartill han år 1887 utfäst sig, — omfattade nio särskilda
punkter och åtföljdes af en af fyra ledamöter afgifven reservation.
Förslaget behandlades i båda kamrarne den 5 maj 1888, hvarvid dessa
sammanstämmande beslöto, att
l:o. för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
samt af riksbanken Unge uppföras tvenne
skillda byggnader å västra delen åt Helgeandsholmen,
2:o. a) att för detta ändamål skulle bildas eu byggnadsfond, för
riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, uppgående med räntor till 2,900,000
kronor, dels de till nytt hus för riksbanken afsätta 1,500,000 kronor,
Statsutskottets Memorial N:o 1.
49
dels af sådana medel i riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af
gamlä sedlar, en summa af 25o,000 kronor, dels ock under 7 års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor
hvarigenom denna byggnadsfond komme att uppbringas till en totalsumma
af 6,405,000 kronor;
b) att af nyssnämnda 1,750,000 kronor på extra stat för år 1889
skulle anvisas 250,000 kronor;
3:o. att af denna byggnadsfond finge utgå:
a) till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen och anordnande
eller uppförande af ett vaktstall i kungl. slottets närhet en summa af
högst 1,070,000 kronor;
b) till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra
artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen
n:o 6 i kvarteret Bodarne 55,000 kronor; samt
• xt ^ inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen
i Norrström högst 280,000 kronor;
u i ^’°i totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å
Helgeandsholmen jämte därvid nödvändig byggnad af kajer och broar
samt platsens ordnande i öfrigt ej finge öfverstiga hvad af fonden återstode,
_ sedan de under punkt 3:o upptagna kostnader därifrån afdragits
eller i rund summa 5,000,000 kronor;
i - n ,^e besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbelöppen
liviika otvifvelaktigt borde kunna åstadkommas, genom goda anordningar
och ett^ sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, skulle till statskassan
aterföras;
6:o att byggnaderna skulle uppföras i enlighet med genom
bankofullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg no nrättade
och af dem gillade ritningar;
7:o. att Artilleriplanen eller den del af artillerigården, som hade
sitt läge mellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvenS?nij.
^forderlig del af tomten n:o 6 i kvarteret Bodarne finge, efter
afrödjande af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras
för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kungl. Makt att,
ior beredande af tjänligare byggnadsplats för hofstallanläggningen, med
Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet erforderliga
jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen
eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af
myntverkets till gata afsedda tomt;
8:o. att Riksdagens och riksgäldskontorets förutvarande hus finge
Bih. till Rilcsd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 7
50 Statsutskottets Memorial N:o 1.
efter Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras
för inrymmande däri af sådana statens ämbetsverk, hvilka sakna e
egen lokal; samt _ ...
9:o. att vagnsskjulet i kvarteret Beridarebanan skulle töisaljas
och de inflytande medlen ingå till statsverket. .
Riksdagens beslut anmäldes hos Kungl. Maj :t samt hos Riksdagens
fullmäktige genom särskilda skrifvelser den 11 och 12 maj 1888 samt
erhöllo, i den mån sådant erfordrades, Kungl. Maj:ts godkännande en lgt
nådigt bref den 22 juni 1888.
Hos fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor^ föredrogs Riksdagens
beslut vid gemensamt sammanträde den 24 maj, hvarvid utsågs
en kommitté, som skulle äga att besörja utredningar och verkställighetsåtgärder.
Med kommitténs bland fullmäktige utsedde ledamöter adjungerades,
i egenskap af sakkunniga för behandling af tekniska frågor,
generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud, generaldirektören C. G. Beijer
och öfverintendenten Helgo Zettervall. Den sistnämnde afgick emellerti
af orsaker, som nedan angifvas, redan år 1892 och herr Beijer av 189b.
1 herr Zettervalls ställe inträdde professorn F. G. A. Dahl och i ledigheten
efter herr Beijer invaldes generaldirektören L. Berg. Friherre
Leijonhufvud har såsom adjungerad ledamot kvarstått till 1904 åis
slut, då han begärde entledigande.
Ett villkor för vidtagande af byggnadsåtgärder till genomförande
af Riksdagens beslut var, såsom af det ofvan anförda framgår, att åt
hofstallet skulle beredas plats å den därför afsedda tomten, af hvilken
eu del tillhörde Stockholms stad. De markbyten, som härvid ifrågakommo,
blefvo af större omfattning än Riksdagen kunnat förutse, och
saken måste därför i denna del ånyo underställas Riksdagens pröfning,
livilket skedde genom en kungl. proposition till 1889 års Riksdag.
Propositionen vann Riksdagens godkännande och därmed blef fiågan
om tomt för det nya hofstallet ordnad. Sedan under år 1890 ritningar
för detsamma fastställts, vidtogo byggnadsarbetena och bedrefvos så,
att hofstallets flyttning blef verkställd under senare hälften af 1893,
hvarefter det område på Helgeandsholmen, som upptagits af gamla
hofstallet tillika med öfriga staten eller Hans Maj:t Konungen enskilt
tillhöriga byggnader och tomter kom i fullmäktiges besittning. Genom
köpeaftal med bazarbyggnadsbolaget den 19 december 1889 hade bazarbyggnaden
vid Norrbro förvärfvats med tillträdesrätt den 1 oktober
1894 samt från den tiden och intill dess byggnaden på våren 1904
fullständigt refs, varit uthyrd för byggnadsfondens räkning.
Statsutskottets Memorial N:o ].
51
^ De! vid Norrströms norra gren belägna, under ståthållareämbetets
på Stockholms slott förvaltning lydande tvättinrättningshvalfvet togs
år 1892 i besittning.
Genom, ofvan omförmäkla förvärf af tomter på Helgeandsholmen
var emellertid icke riksbyggnadornas egen tomtfråga fullt klar. I ett
af Stockholms stads ombudsman och stadsingeniör den 5 april 1892
afgifvet tjänstememorial hade nämligen dessa statens tjänstemän, efter
en af dem verkställd detaljerad utredning, kommit till den slutsats, att
Stockholms stad vore ägare icke allenast till det Helgeandsholmen vidliggande
vattnet utan äfven till åtskilliga delar af själfva holmen. När
denna utredning, som torde hafva föranledts af en hos stadsfullmäktige
af fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret den 17 november
1891 gjord framställning, att stadsfullmäktige ville taga i öfvervägande
ett uppgjordt förslag till reglering af Helgeandsholmens stränder samt
meddela de önskningar, som från stadens sida kunde vara att i saken
anföra, hos fullmäktige den 2 juni 1892 anmäldes, beslöto fullmäktige,
att åt sekreteraren i riksgäldskontoret, vice häradshöfdingen P. R. Rabe
skulle lämnas uppdrag att verkställa närmare granskning af samma
utredning och därvid yttra sig angående denna med särskild hänsyn
till den verkan, utredningen kunde antagas erhålla, om på grund af
densamma anspråk i laga ordning skulle komma alt från stadens sida
framställas. Efter fullgörandet af berörda uppdrag afgaf v. häradshöfdingen
Rabe yttrande den 31 augusti 1893 och kom däri till det
slut, att de i utredningen omnämnda äganderättsanspråk saknade giltighet
utom i fråga om den gata, som förbundit Gamla och Nya Norrbro
(Lastadiegatan), med. afseende på hvilken äganderätten ansågs tillhöra
staden. Med anledning häraf afläto fullmäktige till Stockholms stadsfullmäktige
den 23 november 1893 skrifvelse, hvari begärdes underhandling
om öfverlåtelse på staten af stadens rätt till den obebyggda
och för allmänt behof använda mark på Helgeandsholmen, som motsvarade
gamla Lastadiegatan. Sedan Stockholms stad medgifvit, att
underhandling härom Unge äga rum, åvägabragtes den 10 november
1894 ett preliminärt aftal i ämnet, och detta ligger till grund för en i
kungl. propositionen till 1895 års Riksdag föreslagen uppgörelse i ämnet.
Enligt, denna skulle, bland annat staden tillförsäkras äganderätt till staten
oomtvistligt tillhörig mark vid Humlegården samt erhålla vissa andra
förmåner men å sin sida afstå från alla anspråk på mark å Helgeandsholmen
samt vidliggande vatten. Den kungl. propositionen blef enligt
statsutskottets tillstyrkan af Riksdagen bifallen, och den sålunda af
Riksdagen antagna uppgörelsen biträddes af staden samma år.
52
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Men icke ens sedan denna angelägenhet ordnats hade man fullt
fria händer med afseende på dispositionen af all den för r^byggnaderna
behöfliga marken. Det kräfdes nämligen för att erhålla plats för riksbankshuset
och för att reglera Helgeandsholmens stränder, att vissa
n t fyllningar i vattnet finge göras och dessa förses med kajer. I syfte
att härom med Stockholms stad, såsom den närmast intresserade parten,
komma till en uppgörelse, öfverlämnade fullmäktige till Stockholms
stadsfullmäktige med den i det föregående omnämnda skrifvelsen af
den 17 november 1891 förslag till dylik reglering med därvid gjord
anhållan, att stadsfullmäktige ville meddela fullmäktige sina önskningsmål
i regleringsfrågan. Stadsfullmäktige hänvisade emellertid fullmäktige
till" sådant förfarande, som omförmäles i kungl. förordningen om
jordägares rätt till vattnet å hans grund den 30 december 1880. Till
följd " häraf måste rättegång inledas mot staden samt Mälarens strandägare.
Den fördes vid Stockholms rådstufvurätt och upptog där tiden
från juni månad 1892, då stämning uttogs, till den 30 mars 1895, då
råds tu fvur ätten meddelade dom. Sedan denna dragits under kungl. Svea
hofrätts pröfning och där afdömts den 21 februari 1896, fullföljde parterna
å ömse sidor målet hos Kungl. Maj:t i högsta domstolen, som
meddelade dom den 31 december 1896.
Genom denna dom har regleringen af Helgeandsholmens stränder
bestämts hufvudsakligen så, som densamma af fullmäktige under rättegången
föreslagits. Den liufvudsakligaste afvikelse, som gjordes i det
under rättegången framställda regleringsförslaget från det ursprungligen
framställda, afsåg det i Stora Norrström utskjutande hörnet, hvilket fullmäktige
först tänkt sig böra på lämpligt sätt bortschaktas, men från
hvilket förslag, på grund af däremot gjorda invändningar, fullmäktige
slutligen afstodo. I hvad Kungl. Maj:ts dom berörde brofrågan är redogörelse
redan lämnad.
I bredd med här ofvan omförmälda förhandlingar för ordnande
af tomtfrågorna fortgingo arbetena å anskaffandet af ritningar till de
blifvande riksbyggnaderna.
Den första åtgärden härutinnan blef, jämlikt erhållet uppdrag,
utarbetandet af förslag till program för pristäflan till uppförande af
de båda byggnaderna. Kommitténs programförslag aflämnades till fullmäktige
i'' "oktober 1888 och blef, efter närmare pröfning och smärre
jämkningar, den 11 december af fullmäktige fastställdt. Programmet,
genom hvilket endast svenska arkitekter inbjudits att deltaga i pristäflingen,
trycktes och utdelades i början af januari 1889: Vid täflingstidens
slut hade 14 förslag inlämnats och bedömdes af den för ända
-
Statsutskottets Memorial N:o 1.
53
målet tillsatta prisnämnden, hvilkens utlåtande afgafs den 19 november
1889. Nio täflingsförslag blefvo antingen tilldelade pris eller föreslagna
till inköp, men af samtliga förslagen befanns intet vara af beskaffenhet
att kunna läggas till grund för byggnadernas utförande.
Kommittén föranstaltade därför uppgörande under ledning af öfverintendenten.
Zettervall af skizzer till riksdags- och riksbankslius, hvilka
skizzer i februari 1890 blefvo i koncept färdiga och därefter inom
kommittén närmare granskade. Sedan med anledning af därvid framställda
erinringar herr Zettervall vidtagit några ändringar, öfverlämnades
de dåmera renritade skizzerna till fullmäktiges bedömande tillika med
en modell i gips, hvar] ände skizzerna enligt erbjudande och på bekostnad
af intresserad enskild person reproducerades och spriddes bland
allmänheten.
Kommittén, som icke tilltrodde sig att, utan inhämtande af sakkunnigt
yttrande angående förslaget, anmäla detsamma till slutlig pröfning,
. och som måste fästa särskild vikt vid att erhålla dylikt yttrande
från fullt opartiskt håll, föreslog och erhöll fullmäktiges bemyndigande
att i och för det uppgjorda förslagets bedömande vända sig till danska
statsrådet, sedermera kammarherren F. Meldahl. Denne åtog sig uppdraget
och infann sig för dess utförande i Stockholm under juli månad
1890 samt afgaf utlåtande den 11 augusti samma år. Med''anledning
af detta utlåtande blef det ursprungliga förslaget af herr Zettervall i
vissa afseenden ändradt, och för det omarbetade förslagets granskning
tillkallades ånyo herr Meldahl samt infann sig i Stockholm i december
1890, men då hans vistelse här endast kunde blifva kortvarig, blefvo
ritningarna af kommitténs dåvarande arkitektbiträde År. Johansson tillhandahållua
herr Meldahl under någon tid i Köpenhamn, hvarefter af
honom nytt utlåtande afgafs den 12 januari 1891. Efter mottagandet
af detta blefvo de uppgjorda skizzritningarna utarbetade i stor skala i
och för verkställande af kostnadsberäkning. Härvid hade dock ritningarna
i vissa delar något ändrats i öfverensstämmelse med därutinnan
af arkitekten Johansson och verkställande ingeniören, dåvarande kaptenen
Alb. Amundson lämnade anvisningar, sedan de på sommaren 1891
företagit en studieresa till utlandet.
Ofvan har nämnts, hurusom öfverintendenten Zettervalls skizzer
blifvit på enskildt initiativ reproducerade och offentliggjorda. Dessa
skizzer tillika med herr Meld aids uttalanden ådrogo sig stor uppmärksamhet
och gåfvo vid 1891 års riksdag motionärer i Riksdagens båda kamrar
anledning att draga ärendet under Riksdagens pröfning. Sålunda yrkades,
att, sedan slutligt förslag till båda riksbyggnaderna åstadkommits, full
-
54
Statsutskottets Memorial N:o 1.
mäktige skulle anmodas att däröfver inhämta kungl. akademiens för de
fria konsterna yttrande angående ritningarna och särskild^ om byggnadsplatsens
lämplighet. Därjämte föreslogs, att ny utredning skulle ske,
om icke riksbanken eller riksdagshuset borde förläggas på annan plats
än Helgeandsholmen.
Motionerna afstyrktes af sammansatt stats- och bankoutskott och
vunno icke heller framgång i någondera kammaren.
Emellertid fortgick ritningsarbetet. Under dess förlopp begynte
nya meningar framträda och vilja göra sig gällande. Man hade hittills
utgått från den förutsättning, att riksdagshuset icke skulle få skjutas
längre fram mot öster än att detsamma komme att åt detta håll begränsas
af den ursprungliga s. k. slcönhetslinjen, hvilken man tänkt sig dragen
från hörnet af Stockholms Intecknings-garantiaktiebolags hus i Malmtorgsoch
Fredsgatornas korsning till yttersta punkten på kungl. slottets
nordsvästra flygel, hvarigenom slottet i sin helhet skulle komma att
blifva fullt synligt från hvilken punkt som helst på Gustaf Adolfs torg.
Inom kommittén höjdes nu röster för att eu större bredd skulle beredas
åt den öfver Helgeandsholmen förlängda Drottninggatan och i sammanhang
härmed de, enligt hittills uppgjorda ritningar, anordnade öfverbyggnaderna
öfver denna gata lämnas ur räkningen. För att i dessa
afseenden ändring måtte vinnas, ifrågasattes inom kommittén, att den
ofvannämnda begränsningslinjen för riksdagshusets hufvudfasad skulle
något framflyttas (omkring 6 meter) och man lade inom kommittén
särskild vikt därpå, att genom en dylik framflyttning och byggnadsplatsens
däraf beroende utvidgning skulle kunna vinnas afsevärda fördelar
med afseende på ljusförhållandena inom riksdagshuset, likasom a anordningen
af trappor och korridorer m. fl. lokaler i detsamma. Sedan
härom öfverläggningar inom kommittén länge ägt rum och öfverintendenten
Zettervall starkt framhållit sina betänkligheter mot östra fasadens
framflyttning utöfver den förut antagna skönhetslinjen, fann sig öfverintendenten
föranledd att den 5 november 1892 till kommittén anmäla
sin afsägelse af uppdraget såsom adjungerad ledamot, hvarom kommittén
den 17 gaf fullmäktige underrättelse. Efter strax därefter erhållet
bemyndigande att från sakkunnigt håll begära yttrande i frågan aflät
kommittén den 23 november till kungl. akademien för de fria konsterna
skrifvelse med anhållan om yttrande, huruvida, då vid utförandet af
de beslutade byggnaderna på Helgeandsholmen svårigheter mötte att,
med bibehållande af den för riksdagshuset senast föreslagna gränslinjen
i öster vinna på en gång tillräcklig bredd för den förlängda
Drottninggatan och erforderligt utrymme samt dager i riksdagshuset,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 1.
en framflyttning'' af detta hus på sådant sätt kunde äga rum, att husets
sydöstra hörn komme att nå fram till en begränsningslinje, som man
tänkt sig dragen från eu punkt strax väster om stora ingången till
hotell Rydberg öfver Gustaf Adolfs torg och vidare till hörnet af västra
slotts flygeln, utan att berättigade estetiska kraf därigenom åsidosattes.
Kungl. akademien utlät sig den 29 december 1892 i följande
ordalag:
»Då kungl. akademien till följd af den framställda frågans formulering
tyvärr saknar anledning att här närmare inlåta sig på frågan
om olämpligheten af att på ett sa begränsadt område som Helgeandsholmen
uppföra tvenne stora monumentala, till karaktären så olikartade
byggnader, vare sig att de äro förenade eller icke, får kungl. akademien,
under reservation att dess utlåtande skulle kunna tolkas som ett gillande
af hela byggnadsplan, afgifva det yttrandet, att genom den nya, nu
ifrågasätta gränslinjen berättigade estetiska kraf åsidosättas i ännu
högre grad än med bibehållandet af den ursprungligen föreslagna gränslinjen,
emedan genom framflyttningen dels riksdagshuset skulle ytterligare
inkl äkta pa kungl. slottets arkitektoniska helverkan, dels ock riksdagshuset
själft, oaktadt sin storlek, komme att ytterligare nedtryckas af
slottets öfverväldigande dimensioner.»
Detta uttalande innefattade den mening, som delades af 15 bland
akademiens ledamöter.
frn minoritet af 13 ledamöter inom akademien afgaf mot det
ofvan anförda uttalandet reservation, hvari, efter en utförlig motivering,
beträffande riksdagshusets ifrågasatta framflyttning anfördes hufvudsakligen,
att, '' om riksdagshuset framflyttades högst 6 meter, däraf
visserligen följde, att västra hörnet af kungl. slottets flygel komme att
undanskymmas från en mindre del af Gustaf Adolfs torg; men att å
andra sidan, genom husets ökade bredd, tillfälle bereddes," icke allenast
till ett praktiskt ordnande af lokalerna, utan jämväl — hvad som ur
estetisk synpunkt vore af vikt — till eu monumental behandling af den
inie aikitekturen; och att, under de gifna och på ofvan angifna skäl
äfvensom med antagande, att byggnadens främre del icke komme att
förses med någon större öfverbyggnad, reservanterna ansåge, att genom
ett framflyttande mot öster af riksdagshuset högst G meter framom den
för detsamma senast föreslagna, från hörnet af Malmtorgs- och Fredsgatorna
utgående gränslinjen berättigade estetiska kraf icke i väsentlig
man åsidosattes utöfver hvad som kunde vara fallet, om huset nådde
fram till samma linje.
I ör egen del anslöt sig kommittén till den af reservanterna fram
-
56
Statsutskottets Memorial N:o 1.
ställda mening, och fullmäktige godkände den 12 januari 1893 kommitténs
uppfattning. Ritningsarbetet, som nu anförtroddes åt arkitekten
Aron Johansson såsom ledare för arkitektkontoret, bedrefs därefter i
enlighet med den nya planen, hvarvid till underlag tjänade redan utarbetade
förslag, studier, skizzer och mera detaljeraderitningar, som uppgjorts
till ledning för det definitiva förslag, som det ålåg kommittén att i sinom
tid underställa fullmäktige till pröfning.
Arkitekten Johansson blef på våren 1893 färdig med ett förslag,
i hvilket han sökt tillmötesgå de framställda krafven på ökad bredd å
Drottninggatans förlängning öfver Helgeandsholmen m. in.; allt med
iakttagande att den så kallade skönhetslinjen icke framflyttades längre
mot öster än de 6 meter, som reservanterna inom kungl. akademien
funnit kunna försvaras. Detta förslag öfverlämnades på våren 1893
till granskning af kommitténs adjungerade ledamot professor Dahl samt
professorerna I. G. Clasou och C. Grundström, livilka däröfver afgåfvo
utlåtande den 30 juni 1893. Med anledning af de af dessa granskningsmän
framställda anmärkningar ansåg kommittén en omarbetning af vissa
delar af förslaget böra ske, och eu sådan verkställdes af arkitekten
Johansson samt granskades af ofvannämnda sakkunnige, hvilka den 27
november 1893 i afgifvet utlåtande uttalade sig pa följande sätt.
»Då de svårigheter, som varit förbundna med det ifrågavarande
bygge ads pr oble m ets lösning varit mycket störa, beroende detta dels af
den invecklade uppgiftens beskaffenhet, dels af byggnadsplatsens läge,
form och ringa utsträckning, måste billigtvis om det af oss här ofvan
kritiserade förslaget gifvas det totalomdöme, att det i alla väsentliga
delar väl uppfyller de i byggnadsprogrammet uppställda fordringarne,
såväl med afseende på de begärda lokalernas lägen, storlek och ändamålsenlighet
som ock i afseende på eu god och verkningsfull arkitektonisk
behandling af byggnadernas såväl inre som yttre.
»De oegentligheter, som ännu vidlåda förslaget, och som vi här
ofvan #ch i byggnadsprogrammet samt i vårt föregående yttrande berört,
torde dels vid ett fullständigare studium i större skala kunna
aflägsnas genom fyndighet och skarpsinne, dels äro de mer eller mindre
beroende af uppgiftens innebörd och byggnadsplatsens beskaffenhet och
torde sålunda vara svåra att fullständigt öfvervinna.))
Efter denna förberedande granskning fann kommittén frågan vara
så utredd, att den kunde hos kommittén in piano företagas till pröfning.
Härvid fann kommittén, med frångående af 1888 års program, för sin
del lämpligt, att i riksbankshuset den förändring skulle vidtagas, att
stora banksalen komrne att förläggas till bottenvåningen i stället för,
57
Statsutskottets Memorial N:o 1.
såsom förut varit bestämdt, till våningen en trappa upp. I öfverensstämmelse
^ härmed blefvo ritningarna ändrade och framlades i detta
skick för fullmäktige den 10 januari 1894 till pröfning och fastställelse,
i hvad hufvuddragen angick.
A id den kort därefter börjande Riksdagen framställdes emellertid
genom enskilda motionärer i båda kamrarne förslag till ändring i 1888
ars byggnadsbeslut och uppskof med detsamma» vidare fullföljande.
Dessa förslag, som förberedelsevis behandlades af sammansatt stats- och
bankoutskott, förekommo till handläggning i kamrarne den 31 mars
1894, och efter långvariga öfverläggningar blefvo de samtliga förkastade,
men de hade dock gifvetyis,_ såsom under debatten i Första Kammaren
upplystes, föranledt fullmäktige att i afbidan på Riksdagens beslut uppskjuta
pröfningen af ritningsförslaget.
Omedelbart sedan Riksdagen fattat sitt beslut, företogo under
april månad 1894 fullmäktige ritningarna till granskning och afslutade
densamma den 4 maj samma år, då fullmäktige förordnade, att arbetsritnirigar
i större skala skulle utföra», med ledning af det senast upprättade
förslaget, med iakttagande härvid af vissa af fullmäktige lämnade
föreskrifter.
Under sommaren och hösten 1894 blefvo de begärda ritningarna
utförda samt kostnadsberäkningar verkställda och granskade. Ritningarna
reproducerades samt utgafvos från trycket, och sedan kontrolli
åkning å kostnadsförslaget skett, funno fullmäktige den 5 november
18J4 godt fastställa ritningarna såväl i fråga om riksbyggnadernas läge
och begränsningslinjer som ock beträffande den liufvudsakliga anord]ungen
af byggnaderna; dock med förbehåll om rätt för fullmäktige att
framdeles göra de ändringar, som kunde blifva af förhållandena påkallade
och med tillgängliga medel kunde utföras.
Enligt ifiågavarande ritningar skulle riksdagshuset förses med en
kupol af störa dimensioner. Angående denna ansåg emellertid kommittén
ytterligare utredning böra ske samt inhämtade i sådant afseende
yttrande af professorerna Dahl och Grundström samt kammarherren
Meldahl, men frågan blef icke färdig till föredragning hos fullmäktige
före 1895 års Riksdags början.
*”njan ars Riksdag: utslagit de då af enskilda motionärer
framställda förslagen om ändring i eller uppskof med utförandet af 1888
ars byggnadsbeslut, både emellertid i hufvudstaden eu stark opinion
framträda som energiskt fordrade ett ingripande från stadens sida för
att, innan byggnadsarbetet hunnit i större utsträckning komma i gång,
Bih. till Rilcsd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 1 Raft. '' '' 8 ?
58 Statsutskottets Memorial N:o 1.
åvägabringa sådan ändring i 1888 års beslut, att endast endera af liksbyggnaderna
komme att få plats på Helgeandsholmen. Flere motioner
i sådant syfte väcktes inom motionstidens slut, och från Stockholms
stadsfullmäktiges sida gjordes den 1 februari 1895 ett anbud, att staden
skulle underkasta sig vissa, i och för sig ganska betydande uppoffringar,
om Riksdagen ville medgifva att endast riksbankshus skulle uppföras
på Helgeandsholmen och denna intagas i stadsplanen.
Motionärerna framlade fullständigt utarbetade fölslag till saväl en
riksbanksbyggnad på Helgeandsholmen som riksdaghus, ombyggdt på
Riksdagens hittillsvarande tomt på Riddareholmen,. men Riksdagen ville
icke lyssna till dessa framställningar. Samtliga motionerna afslogos nämligen
i hvad de afsågo förläggande af någondera af riksbyggnaderna på
annan plats än Helgeandsholmen. Däremot vann en af de år 1895 väckta
motionerna så till vida afseende, att sammansätta stats- och bankoutskottet
a-j or de ett uttalande till förmån för ett framställdt förslag att närmare
utredning måtte ske för att om möjligt inskränka riksdagshusets dimensioner.
,
Kommittén, som redan förut haft sin uppmärksamhet fastad pa
möjligheten att från de år 1894 fastställda ritningarna till riksdagshuset
utesluta den störa kupolen på husets midtparti, inhämtade därför från
kammarherren Meldahl samt professorerna Grundström och Dahl yttrande
i saken, och dessa sakkunnige förklarade sig anse en dylik uteslutning
lämplig. Sedan arkitekten Johansson blifvit härom hörd och i ett yttrande
af den 28 maj 1896 instämt med granskningsmännen beslöto,
enligt kommitténs hemställan, fullmäktige den 6 augusti 1896, att
kupolen skulle uteslutas och ersättas med annan anordning på sätt upprättade
och godkända ritningar närmare utvisade.
Härmed hade ritningarne beträffande riksdagshusets yttre fått sin
slutliga gestaltning. °)
Nu var tiden inne för uppgörande af entreprenadaftal om utförande
af sådana arbeten, som lämpligen borde åt entreprenörer anförtros. År
1896 uppgjordes sålunda dylika aftal med Norrtelje mekaniska stenhuggeriaktiebolag
om största delen af yttre stenbeklädnaden och med
ingenjören W. Dahlgren om den vidlyftiga värme- och ventilationsapparaten,
hvilken senare blifvit bestämd i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af Dahlgren utarbetade förslag, sedan dessa granskats af
professor Herman Fischer i Hannover.
Åren 1897 och 1898 upprättades kontrakt med Grafversfors sten- *)
*) yid 1897 års Riksdag väcktes i Andra Kammaren motion om ändring i 1888
års byggnadsbeslut, men denna motion ledde icke till någon åtgärd.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
59
huggeri (aktiebolaget Finspongs styckebruk) om stora taklisten till riksdagshuset
och om marmor till nedre vestibul^. samt med aktiebolaget
Lindströms stenhuggerier på Gotland om kapitäler, balustrar, ornament
in. m. i rödaktig kalksten från Hoburg, hvarförutom antogs såsom
entreprenör för uppmurandet af riksdagshusets stomme byggmästaren
A. E. Magnusson.
Efter hand tillkommo flere kontrakt och med undantag af pålningen
för hela byggnadsföretaget hafva de flesta arbeten utförts af
entreprenörer. I de flesta entreprenadaftalen bestämdes, att uppkommande
tvister skulle afgöras genom skiljemän, men endast i två fall
har tillämpning af skiljedomsstadgandet ifrågakommit.
Under år 1899 uppstodo beträffande grundläggningen för riksbankshuset
olika meningar, hvilka kommittén ansåg höra underställas
fackmäns bedömande. Dessa afgåfvo utlåtande den 19 juni 1899, af
hvilket framgår, att anledning till giltig anmärkning mot grundläggningsmetoden
icke förefunnes.
De stora arbeten, som afslutats med riksdagshusets fullbordan och
öfverlämnande för Riksdagens räkning till fullmäktige i riksgäldskontor,
hafva icke kunnat utföras utan öfverskridande af de kostnadsbelopp,
som år 1888 beräknades. Om anledningarna härtill har utförligt redogjorts
i en af fullmäktige under 1902 års riksdag gjord framställning
om ökning i de beviljade anslagsmedlen med 2 millioner kronor, hvilken
framställning af Riksdagen bifölls.
Vid 1904 års slut hade byggnadsfonden en behållning af kronor
l, 162,0o3: 3 2, som — därest icke alldeles oförutsedda kostnader uppstå
för brobyggnaden öfver Stora Norrström — så vidt nu kan bedömas,
torde komma att förslå för återstående arbeten. En del kostnader såsom
till exempel renhållning och belysning af platsen framför riksdagshuset
m. m. hafva drabbat byggnadsanslaget, ehuru de strängt taget ej höra dit.
Sedvanlig redogörelse för de inkomster, som under 1904 tillflutit
kommitténs kassa, samt för de utgifter, som blifvit gjorda, meddelas
här nedan.
8fl A o-.Vi
60 Statsutskottets Memorial N:o 1.
I i 1 vt i i>-; »,i> -ii iifiii - * i * tx.i • . ^ , O ^
Riksdagshuskommittén har under år 1904 käft följande tillgångar:
behållning från år 1903................................................. kronor 97,622:4 3
från byggnadsfonden.......................... „ 1,326,490:58
influten köpesumma för sålda materialier, räntorm. in. „ 21,797: 41
räntemedel för 1903, godtgjorda af Sundsvalls
enskilda
bank den 15 januari 1904 „ 1,716: 31
i afräkning å förskjutna medel, från riksgälds
kontoret.
........................................................................ T, 100,000: —
Summa kronor 1,547,626: 7 3.
Då utgifterna år 1904 uppgått till ............... kronor 1,497,356: 4 4
återstår sålunda till innevarande år en behållningaf „ 50,270: 2»
Summa kronor 1,547,626: 7 3.
Behållningen redovisas sålunda:
innestående i Sundsvalls enskilda bank ................. kronor 42,528: —
kontant i kassan ........................................................... „ 7,742: 2 9
Summa kronor 50,270: 2 9.
Under förbehåll af de jämkningar, som vid slutlig- granskning af
räkenskaperna för 1904 kunna blifva af nöden, meddelas följande uppgift
å de hufvudposter, på hvilka utgifterna fördelas:
.• ib./) 6 Z ;.•• • I f. bii . U > I . »t-j ji l “t. 111 b -rU . •:'' V •-
Uppförande af riksbanken och triumfbågarne, pålning och stensättning
för vidliggande kaj, landfästen för broar, fullständig inredning
af riksdagshuset, arbetskostnad, inköp af pålar och annat virke, tegel,
kalk, cement, järnbalkar och annat smide, stenkol, matjord till fyllning
af planen framför byggnaden, taktäckning med
"* Ä ^ ^ Ä ^ 0\
)
inredningsarbeten för bägge husen..........
cement-, beton- och asfaltarbeten............
transport och bogsering samt pråmhyra
värmeledningar .........................................
gas-, vatten- och afloppsledningar ..........
elektriska ledningar .....................................
förskott å leveranser och entreprenader
kronor
648,030:
95
443,812:
69
77
83,226:
08
77
22,185:
90
77
27,465:
86
77
23,963:
89
77
36,244:
09
77
94,317:
—
Transport kronor 1,379,246: 4 c
*) Då bokslut ännu icke hunnit verkställas, kan här ej lämnas specifik uppgift
å de af här angifna kostnader, aom afse utgifter för verkställda arbeten samt utgifter för
i behåll varande materialier.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
61
Transport kronor 1,379,246: 4G
modeller till hufvudgruppen och porträttmedal
-
jonger jämte frakt från Italien........................... ,, 37,905: 5 3
kostnader för ritkontoret .......................................... „ 37,317: 7 6
d:o ,, basarbyggnaden............................... ,, 293:41
Administration:
arfvoden...........................
kronor
21,720:
08
förrådsförvaltning .........
11
4,534:
54
resekostnader..................
446:
—
belysning .......................
11
672:
50
skrif- och ritmaterialier
, post-
och telefonafgifter,
tryck-
saker m. m................
11
1,232:
10
28,605: 22
Diverse utgifter:
assuranser, som belöpa på
kommittén ,&jat. jimqmi kronor
olycksfallförsäkring .................. ,,
läkarearvode, medicin m. m. ,,
annonser, tillsyn af brandskåp,
renhållning m. m................ „
7,126: 60
3,667: 75
2,306: 7 7
886L94 „ 13,988: 0 6
Summa kronor 1,497,356: 44.
Stockholm den 18 januari 1905.
På riksdagshuskommitténs vägnar:
R. TÖRNEBLADI1.
C. B. Troilius.
*) Be kommitténs ledamöter, som utsetts bland herrar fullmäktige, hafva lika litet
för år 1904 som för föregående år åtnjutit något arfvode för deltagande i kommitténs arbeten.
Bih, till Riksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 9
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.