Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen, gjorda framställning om uteslutande ur staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar af en stationsinspektor ä första klassens station in. m

1905-05-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:114, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen, gjorda framställning om uteslutande ur staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar af en stationsinspektor ä första klassens station in. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande -Wto Hd.

a

N:o 114.

Auk. till Rikscl kansli den 2 maj 1905, kl. 3 e:. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen,

gjorda framställning om uteslutande ur staten

öfver fasta arfvoden för personal vid statens

järnvägar af en stationsinspektor ä första klassens

station in. m,

(e. a;).

Pa sätt statsutskottet i sitt utlåtande n;ö 36- om förmält-, har Kun°l.

Maj:t i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof under sjätte

hufvudfiteln föreslagit Eiksdagen medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden

för personal vid statens järnvägar må, med uteslutande ur samma

stat al arfvodön till eu stationsinspektor och eu underinspektör å första

klassens station samt till två expeditionsföreståndare, uppföras arfvode till

eu stationsinspektor å ändra klassens station.

1 skrifvelse den 0 mars 1904 har Eiksdagen, jämte det Eiksdagen

anmält sitt beslut i anledning af Kungl. Mäj:ts i propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning om inrättande af nya.

tjänster vid statens järnvägar, anfört, att vid behandling af fråga om uppflyttning

af Norrköpings station från andra till första klassen det ådragit sig

lliksdagens uppmärksamhet, att eu nu till första klassen hänförd station,

nämligen Stockholms södra., hade att uppvisa påfallande låga trafiksiffror.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o Hd.

Efter framställd begäran hade Riksdagen från järnvägsstyrelsen erhållit

följande uppgift rörande vissa trafikförhållanden vid sistnämnda station.

År.

Resande

i medeltal

för dag-.

Gods, emottagna

och afsända ton i

medeltal för dag.

Inkomster för

afsänd och

anländ trafik.

Summa kronor.

Personal,

medeltal an- vänd för

dag.

1894.................................

42

213

633,428

52

1895.................................

47

227

729,132

53

1896.................................

49

224

697,667

54

1897...........-....................

46

255

780,582

54

1898 ...............................

47

230

807,085

953,396

57

1899 ...........................

54

264

64

1900 ..........-..........

62

69

285

1,020.699

55

1901 .......................

280

892.926

59

1902 .............- ........

102

324

883,194

58

Då däraf framginge, att trafiken vid Stockholms södra station vore

af betydligt mindre omfattning än vid någon annan af de till första klassen

hänförda stationerna och äfven underlägsen åtskilliga af andra klassens,

hade det synts Riksdagen böra tagas under öfvervägande, huruvida

icke förstnämnda station borde nedflyttas till lägre klass, och hade Riksdagen

ansett sig böra till Ivungl. Magt göra framställning i detta syfte.

På grund däraf anhöll Riksdagen, att Ivungl. Maj:t täcktes taga under

öfvervägande, huruvida icke den för närvarande till första klassen hänförda

Stockholms södra station lämpligen borde nedflyttas till station af

lägre klass.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari

1905 meddelats, har järnvägsstyrelsen den 29 november 1904 till Ivungl.

Maj:t afgifvit infordradt yttrande i anledning af Riksdagens omförmälda

framställning och därvid meddelat vissa i statsrådsprotokollet å sid. 129

—131 intagna uppgifter å ilgods- och fraktgodstrafiken vid Stockholms

södra station från och med år 1895 till och med juni månad år 1904.

För egen del hade järnvägsstyrelsen anfört följande.

Den af Stockholms södra station förmedlade trafiken, hvilken för närvarande

väsentligen utgjordes af godstrafik, hade, såsom af förberörda uppgifter

framginge, varit i nästan oafbrutet stigande under de sistförfluten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 114. 7

tio åren. Sammanlagda vikten af vid stationen emottaget och afskildt iloeli

fraktgods, som år 1895 utgjorde 68,462,048 kilogram, hade år 1903

uppgått till 104,470,225 kilogram samt under förra hälften af år 1904

till 74,325,68G kilogram eller mera än dubbelt mot den under motsvarande

tid af ar 1895 vid stationen expedierade godsmängden. Den för

berörda godsförsändelser uppburna fraktafgiften hade år 1895 utgjort

740,618 kronor 14 öre och under år 1903 953,623 kronor 27 öre samt

under månaderna januari—juni år 1904 590,682 kronor 24 öre. Den

jämförelsevis afsevärda minskning i inkomsterna för afsändt fraktgods

som treårsperioden 1901—1903 företedde i jämförelse med de två närmast

föregående aren, berodde till större delen på den fraktnedsättning, som

fiån. och. med år 1901 tillämpats för vissa födoämnen och fodermedel vid

försändning till stationer norr om Bollnäs. Emellertid syntes denna minskning

icke komma att fortfara, då redan af siffrorna för 1904 års förra

hälft framginge, att en höjning af inkomsterna för fraktgodset åter vore

att påräkna. Då personförande tåg till och från mera aflägsna orter icke

fördes in till Stockholms södra station samt den lokala trafiken, så vidt

den förmedlades af järnväg, till den väsentligaste delen ginge öfver Stockholrns

centralstation och Liljeholmen, vore det påtagligt, att persontrafiken

vid ifrågavarande station skulle vara af förhållandevis ringa omfattning.

Emellertid företedde jämväl denna trafik en viss ökning.

Ehuru trafiken vid Stockholms södra station sålunda företedde en

af sevärd ökning under de senare åren, vore den dock vid denna station

mindre än vid öfriga till första klassen hänförda stationer. Emellertid

syntes eu utjämning därutinnan komma att ske. Med öfverflyttningen af

en större del af vagnslasttrafiken från Stockholms norra station till Norrtull

syntes nämligen ett flertal af de större trafikanterna i staden mellan

broarna och å Hedra Norrmalm säkerligen finna med sin fördel förenligt

att begagna sig af södra stationen, särskilt hvad ankommande gods beträffade.

Den afsevärda ökning, trafiksiffrorna i detta hänseende företedde

for 1904 års första hälft, syntes bestyrka detta antagande. Därtill komme

att af stadens myndigheter blifvit ifrågasatt att till Stockholms södra cell

1 oirtulls stationer öfverflytta den tullbehandling af järnvägsgods, som för

närvarande ägde rum vid Stadsgården och Skeppsbron, hvarvid södra stauonen

såsom minst aflägsen från stadens affärscentrum syntes komma att

föredragas. I detta sammanhang ansåge styrelsen sig ock böra erinra

darom, att af Stockholms stadsfullmäktige förslag väckts, att vid en omgestaltning

af bangårdsförliållaudena i hufvudstaden södra stationen skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 114.

förläggas vid lmfyndlinjon. Genom eu sådan anordning skulle stationens

betydelse nr persontrafikens synpunkt gifvetvis klifva högst afsevärdt större

än nu.

Slutligen hade järnvägsstyrelsen meddelat, att genom nedflyttning af

Stockholms södra station i andra klassen en besparing skulle vittnas genom

sänkning af stationsinspektorens arfvode samt en underinspektörs- och två

expeditionsföreståndarbefattningars förändring till första stationsskrifvarbefattningar,

men att någon indragning af andra tjänstemannabefattningar

eller någon minskning öfver hufvud taget af stationspersonalen däremot

icke utan afsevärda olägenheter kunde vidtagas.

Styrelsen, som emellertid funne sig för närvarande icke kunna tillstyrka

den ifrågasatta nedflyttningen i klass af Stockholms södra station,

hemställde, att med denna frågas afgörande måtte få anstå, till dess huvudstadens

bangårdsförhållanden blifvit slutligen ordnade.

Till statsrådsprotokollet bär föredragande departementschefen för egen

del yttrat följande:

»Eldigt den år 1897 genomförda lönereglering för personalen vid

statens järnvägar äro statsbanornas stationer indelade i sju klasser, af

hvilka fem förestås af tjänstemän, stätiönsinspektorer, och två af betjänte,

stationsmästare. Stationsinspektorerna i de tre högsta klasserna atlönas

medelst fast arfvode, utgörande för stationsinspektor å första klassens

station 3,500 kronor, som efter fem år kan höjas med 5(JO kronor, för

stationsinspektor å andra klassens station 3,000 kronor, likeledes med ett

ål der stillägg å 500 kronor efter fem år, samt för stationsinspektor å tredje

klassens station 2,400 kronor med tva ålderstillägg å 300 kronoi hvardera.

Antalet stationer i hvarje af dessa tre klasser fastställes af Eders

Kungl. Maj:t och Riksdagen gemensamt samt utgör från och med 1905

års ingång 6 i första klassen, 32 i andra klassen och 34 i tredje klassen.

Vid hvarje station af första klassen äro tillika anställda en underinspektör

samt expcditionsföreståndare till ett antal af fyra vid hvarje af Stockholms

central, Malmö och Göteborgs, tre vid Norrköpings och två vid hvardera

af Stockholms norra och södra stationer (för afgående och ankommande

gods). Jämväl nu nämnda tjänstemän hafva fast arfvode, uppgående till

2,100 kronor med tre ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor, hvilka erhållas

efter resp. 3, 6 och 9 år. A andra och tredje klassens stationer

tjänstgöra närmast under stationsinspektoren första stationsskrifvare med

arfvode efter klass, lägst 1,500 kronor, högst 2,400 kronor, samt till det

antal, Eders Kungl. Maj:t för hvarje år bestämmer. Förutom nu angrfna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 114.

9

arfvoden uppbära ifrågavarande tjänstemän, därest de icke åtnjuta förmån

åt fri bostad, hyresbidrag, utgörande 20 procent af arfvodet med eventuellt

ålderstillägg.

Hvad i nu beträffar Stockholms södra station skulle, därest den

samma nedflyttas till andra klassen, följande årliga besparingar uppkomma:
skillnaden

mellan arfvode till stationsinspektor å första klassens station

(3,500 ä 4,000 kr.) och å andra klassens station

(3,000 a 3,500 kr.) ............................................................ 500 kronor,

skillnaden mellan arfvode till underinspektör (2,100 ä 3,000

kr.) och till första stationsskrifvare (1,500 ä 2,400 kr.) 600 »

samt

skillnaden mellan arfvoden till två expeditionsföreståndare

(med hyresbidrag: 2,520 ä 3,600 kr. för hvardera)

och till två första stationsskrifvare (med hyresbidrag:

1,800 ä 2,880 kr. för hvardera)...................................... 1,440 »

eller tillhopa 2,540 kronor.

Då emellertid i 13 § af Eders Kung!. Maj:ts förnyade nådiga aflöningsreglemente

för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den

3 maj 1901 stadgas, att, om någon befattning indrages eller förändras

och i följd däraf innehafvaren förflyttas till tjänstgöring å annan plats

med ringare aflöningsförmåner, järnvägsstyrelsen äger tilldela den förflyttade

. lämplig lönefyllnad, intill dess han kan erhålla ny anställning med

aflöningsvillkor, motsvarande dem, han förut innehaft, komma nämnda besparingar

icke att göra sig gällande, förrän nuvarande befattningshafvare

vid stationen afgå eller förflyttas till annan tjänst med lika eller högre

aflöningsförmåner än dem de nu innehafva. I anledning häraf tillåter

jag mig meddela, att, enligt från järnvägsstyrelsen inhämtad uppgift, nuvarande

innehafvaren af stationeinspektorsbefattningen vid södra stationen

är, på grund af uppnådda lefnads- och tjänstår, pliktig afgå ur tjänst

den. 21 februari 1906, hvaremot öfriga nu ifrågavarande tjänstemän vid

stationen äro berättigade kvarstå i tjänst under jämförelsevis längre tid.

Rörande den i Riksdagens förberörda skrifvelse införda, af järnvägsstyrelsen

meddelade uppgift angående antal resande, ton gods, inkomst

och personal vid Stockholms södra station för åren 1894—1902 får jag

erinra att, då i den officiella statistiken, hvarur, enligt hvad från järnvägsstyrelsen

meddelats, uppgiften hämtats, Stockholms södra station och

Bill. till liilc.sd, Prof. 1905. 4 Samt, 1 Afd. 63 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 114.

Stadsgården varit till och med år 1902 sammanförda, denna uppgift icke

innehåller fullt exakta siffror, utan grundar sig på eu approximativ uppdelning

mellan de båda stationerna. För år 1903 föreligga däremot exakta

siffror rörande trafikförhållandena vid södra stationen, hvilka, jämförda

med motsvarande siffror för öfriga stationer, tillhörande första och andra

klasserna, framgå af följande tabell:

Stationer.

Resande

i medeltal

för dag.

Gods, afsända och

emottagna ton i

medeltal för dag.

Inkomster för

afsänd och

anländ trafik.

Summa kronor.

Personal,

medeltal an- vänd för

dag.

a) tillhörande första klassen:

Stockholms central och

norra ...........................

5,710

874

9,852,740

493

Stockholms södra ------------

S. J. Göteborg (med hamn-

154

357

841,743

60

banestation)..................

Malmö och Malmö ångfärje-

1,54G

902

4,447,599

226

station ________________________

3,712

1,096

3,525,959

291

Norrköping .....................

1,361

924

2,170,333

122

b) tillhörande andra klassen:

Örebro ...........................

853

221

1,069,941

91

Lund ..............................

2,273

405

919,911

98

Uppsala.........................-

995

190

1,042,415

70

Jönköping........................

637

230

985,329

68

Sundsvall ........................

302

394

1,278,818

50

Ehuru den förebragta utredningen gifver vid handen, att trafiken vid

Stockholms södra station under de senare åren i någon mån ökats samt

antagligt är, att ytterligare ökning i densamma framdeles kommer, att inträffa

såsom följd af de utaf järnvägsstyrelsen anförda omständigheter,

synes dock af sistberörda tabell, att å ena sidan trafiksiffrorna för denna

station i jämförelse med samma siffror för öfriga stationer af.första klassen

för närvarande äro särdeles låga, under det att å andra sidan några af

andra klassens stationer förete icke obetydligt högre trafiksiffror än Stockholms

södra station. »

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 114.

11

Då således Stockholms södra station, enligt departementschefens åsikt,

utan olägenhet kunde nedflyttas till andra klassen, har departementschefen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen göra den framställning,

som ofvan meddelats.

Med stöd af hvad föredragande departementschefen sålunda till statsrådsprotokollet

anfört får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgifva, att i staten öfver

fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar må,

med uteslutande , ur! samma stat af arfvoden till en

stationsinspektor och en underinspektör å första klassens

station samt till två expeditionsföreståndare, uppföras

arfvode till en stationsinspektor å andra klassens

station.

Stockholm den 2 maj 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:156 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställning om uteslutande ur staten öfver fasta arfvoden för personal a1 i texten