Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen, gjorda framställning om uteslutande ur staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar af en stationsinspektor ä första klassens station in. m
1905-05-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1905:114, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen, gjorda framställning om uteslutande ur staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar af en stationsinspektor ä första klassens station in. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande -Wto Hd.
a
N:o 114.
Auk. till Rikscl kansli den 2 maj 1905, kl. 3 e:. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen,
gjorda framställning om uteslutande ur staten
öfver fasta arfvoden för personal vid statens
järnvägar af en stationsinspektor ä första klassens
station in. m,
(e. a;).
Pa sätt statsutskottet i sitt utlåtande n;ö 36- om förmält-, har Kun°l.
Maj:t i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof under sjätte
hufvudfiteln föreslagit Eiksdagen medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden
för personal vid statens järnvägar må, med uteslutande ur samma
stat al arfvodön till eu stationsinspektor och eu underinspektör å första
klassens station samt till två expeditionsföreståndare, uppföras arfvode till
eu stationsinspektor å ändra klassens station.
1 skrifvelse den 0 mars 1904 har Eiksdagen, jämte det Eiksdagen
anmält sitt beslut i anledning af Kungl. Mäj:ts i propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning om inrättande af nya.
tjänster vid statens järnvägar, anfört, att vid behandling af fråga om uppflyttning
af Norrköpings station från andra till första klassen det ådragit sig
lliksdagens uppmärksamhet, att eu nu till första klassen hänförd station,
nämligen Stockholms södra., hade att uppvisa påfallande låga trafiksiffror.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o Hd.
Efter framställd begäran hade Riksdagen från järnvägsstyrelsen erhållit
följande uppgift rörande vissa trafikförhållanden vid sistnämnda station.
År.
Resande
i medeltal
för dag-.
Gods, emottagna
och afsända ton i
medeltal för dag.
Inkomster för
afsänd och
anländ trafik.
Summa kronor.
Personal,
medeltal an- vänd för
dag.
1894.................................
42
213
633,428
52
1895.................................
47
227
729,132
53
1896.................................
49
224
697,667
54
1897...........-....................
46
255
780,582
54
1898 ...............................
47
230
807,085
953,396
57
1899 ...........................
54
264
64
1900 ..........-..........
62
69
285
1,020.699
55
1901 .......................
280
892.926
59
1902 .............- ........
102
324
883,194
58
Då däraf framginge, att trafiken vid Stockholms södra station vore
af betydligt mindre omfattning än vid någon annan af de till första klassen
hänförda stationerna och äfven underlägsen åtskilliga af andra klassens,
hade det synts Riksdagen böra tagas under öfvervägande, huruvida
icke förstnämnda station borde nedflyttas till lägre klass, och hade Riksdagen
ansett sig böra till Ivungl. Magt göra framställning i detta syfte.
På grund däraf anhöll Riksdagen, att Ivungl. Maj:t täcktes taga under
öfvervägande, huruvida icke den för närvarande till första klassen hänförda
Stockholms södra station lämpligen borde nedflyttas till station af
lägre klass.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari
1905 meddelats, har järnvägsstyrelsen den 29 november 1904 till Ivungl.
Maj:t afgifvit infordradt yttrande i anledning af Riksdagens omförmälda
framställning och därvid meddelat vissa i statsrådsprotokollet å sid. 129
—131 intagna uppgifter å ilgods- och fraktgodstrafiken vid Stockholms
södra station från och med år 1895 till och med juni månad år 1904.
För egen del hade järnvägsstyrelsen anfört följande.
Den af Stockholms södra station förmedlade trafiken, hvilken för närvarande
väsentligen utgjordes af godstrafik, hade, såsom af förberörda uppgifter
framginge, varit i nästan oafbrutet stigande under de sistförfluten
Statsutskottets Utlåtande N:o 114. 7
tio åren. Sammanlagda vikten af vid stationen emottaget och afskildt iloeli
fraktgods, som år 1895 utgjorde 68,462,048 kilogram, hade år 1903
uppgått till 104,470,225 kilogram samt under förra hälften af år 1904
till 74,325,68G kilogram eller mera än dubbelt mot den under motsvarande
tid af ar 1895 vid stationen expedierade godsmängden. Den för
berörda godsförsändelser uppburna fraktafgiften hade år 1895 utgjort
740,618 kronor 14 öre och under år 1903 953,623 kronor 27 öre samt
under månaderna januari—juni år 1904 590,682 kronor 24 öre. Den
jämförelsevis afsevärda minskning i inkomsterna för afsändt fraktgods
som treårsperioden 1901—1903 företedde i jämförelse med de två närmast
föregående aren, berodde till större delen på den fraktnedsättning, som
fiån. och. med år 1901 tillämpats för vissa födoämnen och fodermedel vid
försändning till stationer norr om Bollnäs. Emellertid syntes denna minskning
icke komma att fortfara, då redan af siffrorna för 1904 års förra
hälft framginge, att en höjning af inkomsterna för fraktgodset åter vore
att påräkna. Då personförande tåg till och från mera aflägsna orter icke
fördes in till Stockholms södra station samt den lokala trafiken, så vidt
den förmedlades af järnväg, till den väsentligaste delen ginge öfver Stockholrns
centralstation och Liljeholmen, vore det påtagligt, att persontrafiken
vid ifrågavarande station skulle vara af förhållandevis ringa omfattning.
Emellertid företedde jämväl denna trafik en viss ökning.
Ehuru trafiken vid Stockholms södra station sålunda företedde en
af sevärd ökning under de senare åren, vore den dock vid denna station
mindre än vid öfriga till första klassen hänförda stationer. Emellertid
syntes eu utjämning därutinnan komma att ske. Med öfverflyttningen af
en större del af vagnslasttrafiken från Stockholms norra station till Norrtull
syntes nämligen ett flertal af de större trafikanterna i staden mellan
broarna och å Hedra Norrmalm säkerligen finna med sin fördel förenligt
att begagna sig af södra stationen, särskilt hvad ankommande gods beträffade.
Den afsevärda ökning, trafiksiffrorna i detta hänseende företedde
for 1904 års första hälft, syntes bestyrka detta antagande. Därtill komme
att af stadens myndigheter blifvit ifrågasatt att till Stockholms södra cell
1 oirtulls stationer öfverflytta den tullbehandling af järnvägsgods, som för
närvarande ägde rum vid Stadsgården och Skeppsbron, hvarvid södra stauonen
såsom minst aflägsen från stadens affärscentrum syntes komma att
föredragas. I detta sammanhang ansåge styrelsen sig ock böra erinra
darom, att af Stockholms stadsfullmäktige förslag väckts, att vid en omgestaltning
af bangårdsförliållaudena i hufvudstaden södra stationen skulle
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 114.
förläggas vid lmfyndlinjon. Genom eu sådan anordning skulle stationens
betydelse nr persontrafikens synpunkt gifvetvis klifva högst afsevärdt större
än nu.
Slutligen hade järnvägsstyrelsen meddelat, att genom nedflyttning af
Stockholms södra station i andra klassen en besparing skulle vittnas genom
sänkning af stationsinspektorens arfvode samt en underinspektörs- och två
expeditionsföreståndarbefattningars förändring till första stationsskrifvarbefattningar,
men att någon indragning af andra tjänstemannabefattningar
eller någon minskning öfver hufvud taget af stationspersonalen däremot
icke utan afsevärda olägenheter kunde vidtagas.
Styrelsen, som emellertid funne sig för närvarande icke kunna tillstyrka
den ifrågasatta nedflyttningen i klass af Stockholms södra station,
hemställde, att med denna frågas afgörande måtte få anstå, till dess huvudstadens
bangårdsförhållanden blifvit slutligen ordnade.
Till statsrådsprotokollet bär föredragande departementschefen för egen
del yttrat följande:
»Eldigt den år 1897 genomförda lönereglering för personalen vid
statens järnvägar äro statsbanornas stationer indelade i sju klasser, af
hvilka fem förestås af tjänstemän, stätiönsinspektorer, och två af betjänte,
stationsmästare. Stationsinspektorerna i de tre högsta klasserna atlönas
medelst fast arfvode, utgörande för stationsinspektor å första klassens
station 3,500 kronor, som efter fem år kan höjas med 5(JO kronor, för
stationsinspektor å andra klassens station 3,000 kronor, likeledes med ett
ål der stillägg å 500 kronor efter fem år, samt för stationsinspektor å tredje
klassens station 2,400 kronor med tva ålderstillägg å 300 kronoi hvardera.
Antalet stationer i hvarje af dessa tre klasser fastställes af Eders
Kungl. Maj:t och Riksdagen gemensamt samt utgör från och med 1905
års ingång 6 i första klassen, 32 i andra klassen och 34 i tredje klassen.
Vid hvarje station af första klassen äro tillika anställda en underinspektör
samt expcditionsföreståndare till ett antal af fyra vid hvarje af Stockholms
central, Malmö och Göteborgs, tre vid Norrköpings och två vid hvardera
af Stockholms norra och södra stationer (för afgående och ankommande
gods). Jämväl nu nämnda tjänstemän hafva fast arfvode, uppgående till
2,100 kronor med tre ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor, hvilka erhållas
efter resp. 3, 6 och 9 år. A andra och tredje klassens stationer
tjänstgöra närmast under stationsinspektoren första stationsskrifvare med
arfvode efter klass, lägst 1,500 kronor, högst 2,400 kronor, samt till det
antal, Eders Kungl. Maj:t för hvarje år bestämmer. Förutom nu angrfna
Statsutskottets Utlåtande N:o 114.
9
arfvoden uppbära ifrågavarande tjänstemän, därest de icke åtnjuta förmån
åt fri bostad, hyresbidrag, utgörande 20 procent af arfvodet med eventuellt
ålderstillägg.
Hvad i nu beträffar Stockholms södra station skulle, därest den
samma nedflyttas till andra klassen, följande årliga besparingar uppkomma:
skillnaden
mellan arfvode till stationsinspektor å första klassens station
(3,500 ä 4,000 kr.) och å andra klassens station
(3,000 a 3,500 kr.) ............................................................ 500 kronor,
skillnaden mellan arfvode till underinspektör (2,100 ä 3,000
kr.) och till första stationsskrifvare (1,500 ä 2,400 kr.) 600 »
samt
skillnaden mellan arfvoden till två expeditionsföreståndare
(med hyresbidrag: 2,520 ä 3,600 kr. för hvardera)
och till två första stationsskrifvare (med hyresbidrag:
1,800 ä 2,880 kr. för hvardera)...................................... 1,440 »
eller tillhopa 2,540 kronor.
Då emellertid i 13 § af Eders Kung!. Maj:ts förnyade nådiga aflöningsreglemente
för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den
3 maj 1901 stadgas, att, om någon befattning indrages eller förändras
och i följd däraf innehafvaren förflyttas till tjänstgöring å annan plats
med ringare aflöningsförmåner, järnvägsstyrelsen äger tilldela den förflyttade
. lämplig lönefyllnad, intill dess han kan erhålla ny anställning med
aflöningsvillkor, motsvarande dem, han förut innehaft, komma nämnda besparingar
icke att göra sig gällande, förrän nuvarande befattningshafvare
vid stationen afgå eller förflyttas till annan tjänst med lika eller högre
aflöningsförmåner än dem de nu innehafva. I anledning häraf tillåter
jag mig meddela, att, enligt från järnvägsstyrelsen inhämtad uppgift, nuvarande
innehafvaren af stationeinspektorsbefattningen vid södra stationen
är, på grund af uppnådda lefnads- och tjänstår, pliktig afgå ur tjänst
den. 21 februari 1906, hvaremot öfriga nu ifrågavarande tjänstemän vid
stationen äro berättigade kvarstå i tjänst under jämförelsevis längre tid.
Rörande den i Riksdagens förberörda skrifvelse införda, af järnvägsstyrelsen
meddelade uppgift angående antal resande, ton gods, inkomst
och personal vid Stockholms södra station för åren 1894—1902 får jag
erinra att, då i den officiella statistiken, hvarur, enligt hvad från järnvägsstyrelsen
meddelats, uppgiften hämtats, Stockholms södra station och
Bill. till liilc.sd, Prof. 1905. 4 Samt, 1 Afd. 63 Höft. 2
10 Statsutskottets Utlåtande N:o 114.
Stadsgården varit till och med år 1902 sammanförda, denna uppgift icke
innehåller fullt exakta siffror, utan grundar sig på eu approximativ uppdelning
mellan de båda stationerna. För år 1903 föreligga däremot exakta
siffror rörande trafikförhållandena vid södra stationen, hvilka, jämförda
med motsvarande siffror för öfriga stationer, tillhörande första och andra
klasserna, framgå af följande tabell:
Stationer.
Resande
i medeltal
för dag.
Gods, afsända och
emottagna ton i
medeltal för dag.
Inkomster för
afsänd och
anländ trafik.
Summa kronor.
Personal,
medeltal an- vänd för
dag.
a) tillhörande första klassen:
Stockholms central och
norra ...........................
5,710
874
9,852,740
493
Stockholms södra ------------
S. J. Göteborg (med hamn-
154
357
841,743
60
banestation)..................
Malmö och Malmö ångfärje-
1,54G
902
4,447,599
226
station ________________________
3,712
1,096
3,525,959
291
Norrköping .....................
1,361
924
2,170,333
122
b) tillhörande andra klassen:
Örebro ...........................
853
221
1,069,941
91
Lund ..............................
2,273
405
919,911
98
Uppsala.........................-
995
190
1,042,415
70
Jönköping........................
637
230
985,329
68
Sundsvall ........................
302
394
1,278,818
50
Ehuru den förebragta utredningen gifver vid handen, att trafiken vid
Stockholms södra station under de senare åren i någon mån ökats samt
antagligt är, att ytterligare ökning i densamma framdeles kommer, att inträffa
såsom följd af de utaf järnvägsstyrelsen anförda omständigheter,
synes dock af sistberörda tabell, att å ena sidan trafiksiffrorna för denna
station i jämförelse med samma siffror för öfriga stationer af.första klassen
för närvarande äro särdeles låga, under det att å andra sidan några af
andra klassens stationer förete icke obetydligt högre trafiksiffror än Stockholms
södra station. »
Statsutskottets Utlåtande N:o 114.
11
Då således Stockholms södra station, enligt departementschefens åsikt,
utan olägenhet kunde nedflyttas till andra klassen, har departementschefen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen göra den framställning,
som ofvan meddelats.
Med stöd af hvad föredragande departementschefen sålunda till statsrådsprotokollet
anfört får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må medgifva, att i staten öfver
fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar må,
med uteslutande , ur! samma stat af arfvoden till en
stationsinspektor och en underinspektör å första klassens
station samt till två expeditionsföreståndare, uppföras
arfvode till en stationsinspektor å andra klassens
station.
Stockholm den 2 maj 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1905:156 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställning om uteslutande ur staten öfver fasta arfvoden för personal a1 i texten