Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kung!. Majs angående beredande af fast anställning åt personer, som hos statens ämbetsverk äro på ett stadigvarande sätt sysselsatta med. slcrifgöromål o. d.

1905-05-05 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:119, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kung!. Majs angående beredande af fast anställning åt personer, som hos statens ämbetsverk äro på ett stadigvarande sätt sysselsatta med. slcrifgöromål o. d.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o Hd.

N:o 119.

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1905, kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kung!.

Majs angående beredande af fast anställning åt personer,

som hos statens ämbetsverk äro på ett stadigvarande

sätt sysselsatta med. slcrifgöromål o. d.

(2:a U. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 104) har herr C. A. Lindhagen föreslagit, att Riksdagen ville

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa

utredning, i hvad mån hos statens ämbetsverk och myndigheter personer

äro på ett stadigvarande sätt sysselsatta med skrifgöromål och dylika sysslor

utan att äga någon fast anställning, äfvensom i anledning af denna utredning

föreslå Riksdagen erforderliga åtgärder i ändamål att jämväl

dessa biträden må i likhet med öfriga äinbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte

erhålla fast anställning med rätt till sjukhjälp, semester och pension.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»1 statens ämbetsverk åtnjuta äinbets- och tjänstemännen samt vaktbetjänte

i allmänhet förmånen af ordinarie anställning med däraf härflytande

rättighet att ej kunna godtyckligt afskedas, att i händelse af

sjukdom eller annat laga förfall för tjänstgöring ej behöfva af lönen afstå

mer än de s. k. tjänstgöringspenningarna, att få semester samt att erhålla

pension vid afskedstagande^ Dessutom anställas visserligen en del

extra tjänstemän, som ej åtnjuta dessa fördelar. Men de äga i stället utsikter

att i mån af ledighet få befordran till ordinarie befattning.

Det finnes emellertid i de flesta ämbetsverk en klass tjänstgörande,

som fylla en ordinarie uppgift inom verket, men ändock betraktas såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o HD.

21

till och med endast privat anställda. De omnämnas oftast icke ens i

någon organisation eller lönestat. Någon befordran till ordinarie tjänst

är för dem utesluten. För dem sörjes icke i vidare mån, än att de erhålla

betalning för det arbete de äro i stånd att utföra så länge hälsan

räcker. När de, ofta efter flera årtiondens utslitande tjänstgöring, anses

för gamla, afskeda!- man dem utan vidare. Jag syftar härmed på de

kvinnliga biträden, som förrätta de oundgängliga renskrifningsarbetena

inom verken och dessutom ofta användas såsom ett slags amanuenser att

bistå vid expeditionen och mångahanda andra sysslor af mera mekanisk

beskaffenhet.

Detta är en orättvisa, som enligt min uppfattning icke bör vidare

få upprätthållas. Dessa skrifbiträdens arbete utgör eu oeftergiflig länk

i ämbetsverkets funktioner. De tjänstgöra ock regelbundet på ämbetsrummet

under förmiddagarna och mången gång längre tid än den ordinarie

tjänstemannen, då de skola ordna för denne, innan han kommer, och stöka

undan efter honom sedan han gått. De hafva också, till skillnad från

mången ordinarie tjänsteman, oftast hemarbete på eftermiddagarna till

långt inpå nätterna. Att de dessutom nästan undantagslöst utmärka sig

för synnerlig flit, ordningssinne och försynthet i uppträdandet, bör icke

kunna annat än räknas dem ytterligare till förtjänst. Det bör också erinras,

att deras enformiga och mycket stillasittande sysselsättning är särskilt

ägnad att slita på deras hälsa samt att de därför äro i synnerligt

behof af tillfälle att kunna begagna sig af någon semester. De äro ock

utan tvifvel i behof af pensionsrätt vid en tidigare ålder än de manliga

tjänstemännen.

Ibland aflöna^ visserligen dessa skrifbiträden icke direkt af staten,

utan af s. k. renskrifningspengar eller lösen för utgående expeditioner,

som uppbäras af eu ordinarie tjänsteman. Dessa indirekta aflöningsformer

komma dock att med tiden alltmera borttagas. Och äfven där ett dylikt

betalningssätt ännu äger rum, kan detta rättvisligen ej få af staten tagas

till förevändning för att, såsom nu sker, sätta skrif biträdena alldeles utom

räkningen. Allraminst kan däraf hämtas anledning att undandraga dem

stöd vid sjukdom, semester och pension, då ju staten icke vid bestämmandet

af den ordinarie tjänstemannens renskrif ni löspenningar eller expeditionslösen

beräknat, att denne därvid skulle bekosta sitt skrifbiträde äfven

nämnda förmåner. Däremot bör naturligtvis den betalning, som skrifbiträdena

erhålla på detta sätt, tagas i beräkning vid bestämmandet af

deras aflöningsförmåner.

Icke heller kan från statens sida med fog invändas, att skrifbiträden

i kommuners och enskildes tjänst, för att ej tala om den stora massan af

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o Hd.

folket, hafva en lika vansklig ställning som statens skrifbiträden nu_ intaga.

Utvecklingen måste ju alltmer gå i den riktningen, att stöd i sjukdom

och vid oförmåga till arbete beredes alla människor. Och då nu

staten sedan gammalt härvid tagit initiativ till förmån för sina tjänstemän,

så finnes ingen rättsgrund, hvarför staten härvid skulle göra ett

undantag för sina ringaste tjänare.

Hvad nu sagts om kvinnliga skrifbiträden gäller äfven om biträden,

som utan fast anställning bestrida liknande sysslor, såsom kartritning,

bokföring, silf ergranskning med mera. Användas i dylika befattningar

ännu i något fall manliga biträden, så hafva, dessa naturligtvis samma

rättsanspråk på förbättring åt sin ställning

En särskild anledning till att nu uppmärksamma ifrågavarande ''angelägen

heter är också de pågående arbetena af den tillsatta löneregleiingskommittén.

Denna kommitté har till uppgift att afgifva utlåtande och

förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden

samt därvid tillika taga under öfvervägande, huruvida genom

förenkling i förvaltningen tillfälle kunde _ beredas till indragning af tjänster.

Med en sådan instruktion är det förklarligt, att nämnda kommitté

ej haft särskild anledning att komma in på denna sak, helst mig veterligen

den ej förut blifvit särskild t uppmärksammad. Emellertid har kommittén

i sina hitintills afgifna betänk anden haft uttalanden, som i viss

man beröra frågan. Kommittén anför nämligen såsom en allmän grundsats,

att det måste anses för eu misshushållning att låta rent mekaniska

arbeten, såsom renskrift »ing och dylikt, verkställas af examinerade tjänstemän

samt att en dylik anordning därför icke vidare bör äga rum, utan

att allt sådant arbete besörjes genom extra oexaminerade biträden. Härigenom

har kommittén ytterligare skärpt det sakförhållandet, att detta

slag af arbete skall ingå såsom eu särskild syssla i ämbetsverkens ordinarie

funktioner, men på samma gång har kommittén skattat åt det vanliga

föreställningssättet, att samma arbete skall besörjas endast genom

extra biträden.»

Samme motionär har i eu sedermera inom Andra Kammaren väckt,

jämväl till statsutskottet hänvisad motion (tr.o 279) meddelat åtskillig utredning

i ärendet, och får utskottet i fråga härom hänvisa till sistnämnda

motion.

Utskottet vill icke* bestrida, att i vissa fall extra ordinarie befattningar''

i statens tjänst kunna böra förändras till ordinarie och att på

grund af särskilda förhållanden åt kvinnor, tom under lång tid och pa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 119.

23

stadigvarande sätt för statens räkning arbetat i sådana anställningar, hvarom

i motionerna förmärs, bör — i likhet med hvad Riksdagen under

innevarande år i ett fall medgifvit — beredas något understöd, när de

på grund af sjukdom eller ålder icke längre kunna fortsätta sitt arbete.

Men med afseende å de synnerligen vidtgående konsekvenser, som tilllämpningen

af de af motionären uttalade tankarna skulle medföra, och då

frågan om extra ordinarie — manliga och kvinnliga — biträdens ställning

i de af motionären angifna hänseenden synes böra i ett sammanhang tagas

i öfvervägande, anser sig utskottet icke höra tillstyrka hvad af motionären

föreslagits, utan hemställer,

att herr Lindhagens ifrågavarande motioner icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 maj 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservation

åt herr S. G. von Frusen, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att herr Lindhagens ifrågavarande motion måtte

af Riksdagen bifallas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.