Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse af Länna—Norrtälje järnväg.

1905-11-25 · 31 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:122, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse af Länna—Norrtälje järnväg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

1

N:o 122,

Ank. till Eiksd. kansli den 9 maj 1905, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

öfverlåtelse af Länna—Norrtälje järnväg. (R. A.)

Uti en till Riksdagen den 7 april 1905 aflåten proposition (n:o 121)

liar Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

bemyndiga fullmäktige i Riksgäldskontor,

ej mindre att med Länna—Norrtälje och Stockbolm—Rimbo järnvägsaktiebolag

träffa öfverenskommelse, hvarigenom, i sammanhang med

det Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags koncession å järnvägen mellan

Länna och Norrtälje jämte sagda järnväg med hvad därtill hör öfverlåtes

på Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag

befrias från sin skuld till staten på grund af det bolaget

beviljade lån för järnvägens anläggning samt Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

förbinder sig dels att senast vid tillträdet af järnvägen

kontant till riksgäldskontoret inbetala 80,000 kronor samt afgifva en

med säkerhet af första inteckning i Länna—Norrtälje järnväg försedd

skuldförbindelse å 500,000 kronor att jämte ränta betalas i enlighet

med af fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna bestämmelser,

dels ock att enligt plan, som kan af Kungl. Maj:t varda fastställd, verkställa

ombyggnad af järnvägen på sådant sätt, att den kan trafikeras

med en medelhastighet af 40 kilometer, samt anskaffa erforderlig rullande

materiel, äfvensom, därest ej af Kungl. Maj:t meddelas annan

Bil), till Eiksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afä. 68 Käft. (Ko 122.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statslåns beviljande.

2'' Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

bestämmelse, hafva ombyggnadsarbetet påbörjadt inom ett år efter det

järnvägen öfvertagits samt ombyggnaden fullbordad och materielen anskaffad

inom två år efter det arbetet påbörjats,

än äfven att, om sådan öfverenskommelse icke kan komma till

stånd samt fullmäktige i riksgäldskontor vid järnvägens försäljning

å exekutiv auktion för statens räkning förvärfva järnvägen, till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag öfverlåta densamma emot nyss angifna

villkor.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Uti en till chefen för civildepartementet ingifven skrift har styrelsen

för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, under förbehåll af bolagsstämmans

godkännande, afgifvit anbud att mot vissa villkor för eu köpeskilling

af 580,000 kronor med äganderätt förvärfva Ränna—Norrtälje

järnväg med alla dess tillgångar och tillhörigheter, men utan skyldighet

att öfvertaga järnvägen enligt tilläfventyrs befintliga aftal åliggande

förpliktelser.

Med anledning häraf tillåter jag mig erinra om följande.

Genom nådig resolution den 17 februari 1882 har Kungl. Maj:t, under

vissa villkor och förbehåll, beviljat Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag

rättighet att, enligt då jämväl fastställd plan, anlägga och till allmänt

begagnande mot afgift upplåta järnväg af 0,89 meters (3 fots) spårvidd

från Ränna station å Uppsala—Ränna järnväg förbi Almunge, Stora

Väsby, Knutby, Rånäs och Finsta till Norrtälje.

Vidare har Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 6 oktober

1882 fastställt kostnadsförslag för ifrågavarande järnvägsanläggning att,

såvidt kostnaden skulle tagas till grund för beräknande af beloppet för

sökt statslån, sluta å 1,586,000 kronor, äfvensom beviljat Ränna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag för nämnda järnvägsanläggning ett lån af 750,000

kronor att af de medel till belopp af 5,000,000 kronor, som 1881 års

Riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande för att till låneunderstöd förnya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägar anvisas, utgå med 200,000

kronor af 1882 års anslag, med 200,000 kronor af 1883 års anslag,

med 200,000 kronor af 1884 års anslag och med 150,000 kronor af

1885 års anslag.

För tillgodonjutande af den bolaget sålunda förunnade förmån stadgades,

bland annat, följande villkor.

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

skulle godtgöras ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapital
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

belopp och återstoden utgöra afbetalning därå. Anstånd med räntans

erläggande finge åtnjutas under tre år från lyftningsdagen, dock icke

utöfver ett år från den dag, den 1 januari 1886, då järnvägen skulle

vara färdig att för trafik öppnas; och skulle beloppet af den ränta, med

hvars erläggande anstånd sålunda medgifvits, till staten inbetalas, sedan

genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvars erläggande

anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande skulle

fortfaras så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars

erläggande anstånd medgifvits, blifvit till ståten inbetaldt. Kapitalafbetalningen

skulle vidtaga den 1 januari 1889 och i sammanhang därmed

godtgörelse ske af därförinnan upplupen obetald ränta, för såvidt uppskof

med densammas erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten

sedermera samma dag hvarje år erläggas, till dess försträckningen och

all därå upplupen ränta blifvit till fullo gulden. Därest förfallet inbetalningsbelopp

icke blefve i föreskrifven ordning erlagdt, skulle bolaget

därå gälda sex procent årlig ränta, intill dess samma belopp blefve behörigen

inbetaldt. Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader

och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skulle utgöra

säkerhet för förevarande låneunderstöd och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran i järnvägen. Till säkerhet för lånet har inteckning

med första förmånsrätt i järnvägen blifvit den 26 oktober 1885 fastställd

och den 4 maj 1903 senast förnyad.

I de för statslånets tillgodonjutande stadgade villkor hafva vissa

ändringar sedermera ägt rum.

Genom nådigt bref den 13 november 1885 har Kungl. Maj:t tillåtit

Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag att, på sätt bolaget begärt, afhända

sig två lokomotiv under villkor, att af det bolaget den 6 oktober 1882

beviljade statslån skulle, till statens säkerhet, i riksgäldskontoret innestå

ett belopp af 6,000 kronor, intill dess bolaget styrkt sig hafva anskaffat

ytterligare materiel eller inventarier till det mot skillnaden mellan ifrågavarande

lokomotivs inköpspris 35,500 kronor och de af bolaget för tillhopa

23,095 kronor 7 öre å järnvägsanläggningen nedlagda, i förslaget

för densamma ej beräknade kostnader svarande belopp af 12,404 kronor

93 öre, och att, därest sådant icke blifvit fiffig] ordt inom fem år därefter,

rätt till utbekommande af det sålunda innestående beloppet skulle

hafva förfallit. Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag har sedermera under

åberopande af särskilda utaf vederbörande kronofogde utfärdade intyg,

utvisande att bolaget å järnvägsanläggningen med därtill hörande bygg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 1.22.

Stockholm—

Him bo järnvägsaktiebolags

köpeanbud.

ii åder och erforderligt jordförvärv utöfver hvad i k o stil ad s förslaget varit

beräknadt, nedlagt ett belopp af 9,588 kronor 12 öre, hos fullmäktige i

riksgäldskontoret anhållit att utfå det belopp af nämnda statslån, som

fullmäktige funne bolaget berättigadt att utbekomma. Efter det ärendet

af fullmäktige underställts Kungl. Maj:ts pröfning, har Kung! Maj:t

genom nådigt bref den 10 juli 1886 förklarat, att Länna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag genom nedläggande af omförmälda kostnader å

järnvägens förbättring, 9,538 kronor 12 öre, finge anses hafva till

motsvarande belopp fullgjort ifrågavarande i nådiga brefvet den 13

november 1885 stadgade villkor.

Vidare har enligt 1897 års Riksdags beslut den s. k. öfverräntan å

uteblifna inbetalningsbelopp blifvit nedsatt, så att den från och med år

1898 beräknats efter endast 5 procent om året.

Styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag har i den ingifna

ansökningen, med förmälan att fråga till bolagets styrelse framställts

därom, huruvida bolaget vore villigt öfvertaga Lämna—Norrtälje

järnväg, anfört följande.

Vid beräkning af Länna—Norrtälje järnvägs kapitalvärde hade styrelsen

ansett sig kunna utgå från 1903 års trafikinkomst och driftkostnad

såsom i det närmaste öfverensstämmande med medeltalet af sex

års sådan inkomst och kostnad. Därvid måste dock hänsyn tagas till

sådana mindre utvidgningar och anläggningar, som vore nödvändiga för

en järnväg, huru ringa dess utveckling än vore. Kostnaderna därför

syntes böra beräknas till minst tio procent af årsvinsten, motsvarande

den för aktiebolag stadgade årliga afsättning till reservfonden. I följd

däraf kunde högst ett belopp af 19,000 kronor anses tillgängligt för

annuitet. Som emellertid järnvägen befunne sig i så otillfredsställande

skick, att densamma med svårighet kunde trafikeras, ansåge styrelsen,

att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, därest det blefve ägare till

järnvägen, måste verkställa fullständig ombyggnad af densamma och

därför nedlägga ett efter värdering till 390,000 kronor beräknadt kapital,

hvartill komme kostnader för ökning af rullande materiel, beräknade

till 100,000 kronor. Tillika måste beaktas, att ökade utgifter för slipersutbyte,

byggnader, stängsel, skenor och ballastning in. in. för banans

underhåll skulle uppkomma. Ehuru till följd däraf järnvägens förmåga

att förränta det för dess iståndsättande erforderliga kapital icke kunde

uppskattas till angifna belopp, 19,000 kronor, ansåge sig likväl sökande

bolagsstyrelsen kunna för ifrågavarande järnväg erbjuda ett belopp af

580,000 kronor, dock under förutsättning att däraf 500,000 kronor finge

innestå såsom lån mot 4 Va procent ränta och två års anståndsränta,

och att järnvägen finge tillträdas den 1 juli innevarande år. Styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

anhölle därför att för Stockhlom—Rimbo järnvägsaktiebolag, under förbehåll

. af bolagsstämmans godkännande, '' få afgifva anbud att för eu

köpeskilling af 580,000 kronor med äganderätt förvärfva Ränna—Xorrtälje

järnväg med alla dess tillgångar och tillhörigheter, men utan

skyldighet att öfvertaga järnvägen enligt till äfventyra befintliga aftal

åliggande förpliktelser, mot villkor, att järnvägen finge tillträdas den 1

nästkommande juli, samt att af köpeskillingen 80,000 kronor erlades

kontant och återstående o00,000 kronor finge åt bolaget innehafvas såsom

lån mot 4 V* procent årlig ränta och två års anståndsränta samt villkor

i (ifrigt, som för järnvägslån plägade föreskrifvas, hvaremot Stockholm—

Rimbo j ärnvägsaktiebolag förbunde sig att så snart som möjligt ombygga

järnvägen på sådant sätt, att hinder ej mötte för järnvägens trafikerande

med en hastighet af 40 kilometer i timmen.

Öfver ansökningen hafva fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats

tillfälle att yttra sig och uti skrifvelse den 9 mars 1905 till en början, bland

annat, meddelat, att Ränna—Norrtälje järnvägsaktiebolag af lånebeloppet

under åren 1883—1886 lyftat sammanlagdt 746,197 kronor 94 öre,

hvaremot bolaget ej fullgjort de enligt nådiga blefven den 13 november

1885 och den 10 juli 1886 stadgade villkor för utbekommande af återstoden

3,802 kronor 6 öre.

Å skulden för statslånet hade bolaget dittills verkställt endast följande

inbetalningar:

år 1893 .....................

1895

1896

1897

1898

1899

1900

kr.

»

»

»

»

10,000

5,000

10,000

5,000

5,000

5,000

5,000

livilka belopp, tillsammans utgörande kr. 45,000: —

anöits å ränteskulden för året. Då bolaget sålunda endast i mycket

ringa man kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet, hade dess skuld till

staten år för år ökats, så att densamma vid 1904 års slut uppgått till

följande belopp:

förfallet kapital.......................................... kr. 84,765: 68

icke förfallet kapital............................... » 661,432: 26

ränta...................................................

öfverränta......................................................

anståndsränta.............

Kl''.

»

746,197: 94

556,805: 14

292,747: 42

79,808: 91

kr. 1,675,559: 41

Yttrande af

fullmäktige i

riksgäldskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande K:o 122.

Bolagets aktiekapital utgjorde enligt ett fullmäktige tillhand akommet

utdrag af bolagets registerbok 799,300 kronor, fordeladt på aktier å

100 kronor, af hvilka 2,100 stycken innehades af Norrtälje stad, 955

stycken af 5 landskommuner, 150 stycken af Uppsala-Länna järn vägsaktiebolag

och återstående 4,788 stycken af enskilda.

Vidare hafva fullmäktige anfört:

Sedan det under år 1901 blifvit utrönt, att aktiekapitalet till två

tredjedelar gått förloradt, hade Länna-Norrtälje järnvägsaktiebolag, jämlikt

föreskriften i 54 § åt lagen om aktiebolag, under nämnda ar tiädt

i likvidation, hvilken fortfarande påginge. Med skrifvelse af den 27 november

1902 hade bolagets likvidatorer till fullmäktige i riksgäldskontor

insändt instrument öfver eu på grund af 59 § i samma lag verkställd

värdering af järnvägen med rullande materiel och inventarier. Af

detta värderingsinstrument framginge, att värderingsmännen, t. f. öfverdirektören

V. Klemming och bandirektören A. Wiberg uppskattat järnvägens

finansiella värde till 540,000 kronor men ansett, att såsom förutsättning''

för detta värde kräfdes rälsutbyte samt anskaffande af lokomotiv

och vagnar för ett sammanlagt belopp af 80,000. kronor, hvadan

alltså enligt värderingsmännens åsikt järnvägens finansiella värde i dess

dåvarande skick utgjorde allenast 460,000 kronor. Värderingsmännen

hade kommit till nämnda siffror under den förutsättning, att järnvägsdriften

lämnade ett årligt öfverskott af 27,000 kronor, hvilket belopp utgjorde

ränteafkastningen efter 5 för 100 å ett kapital af 540,000 kronor.

Af ett utaf fullmäktige infordradt sammandrag öfver den behållning,

som under tioårsperioden 1895—1904 uppstått å järnvägsdriften

framginge emellertid, att öfverskottet af bruttoinkomsten öfver driftkostnaden

utgjort i medeltal för dessa tio ar 20,460 kronor och för peiioden

1900—1904 21,000 kronor årligen. I detta sammanhang syntes

böra nämnas, att skenvikten å bolagets järnväg utgjorde endast 15 kilogram

pr meter och att tåg å densamma icke finge framföras med större

hastighet än 30 kilometer i timmen. _

Att staten skulle öfvertaga och för framtiden trafikera Länna-Norrtälje

järnväg syntes ej ens kunna ifragasättas, da densamma voxe smalspårig

och ej berörde statsbanenätet, utan borde i stället järnvägen försäljas

till högsta möjliga pris, äfven om, enligt hvad af det anförda

vore uppenbart, staten vid en blifvande realisation af densamma

icke kunde påräkna att på långt när få sin fordran jämte därå upplupna

räntor betäckt. Vid förhandlingar, som under hand blifvit förda^ i syfte

att utröna möjligheten af ett för staten antagligt anbuds erhållande,

hade det visat sig, ätt nu föreliggande af Stockholm — Rimbo järnvägs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 123.

7

aktiebolag afgifna anbud vore vida bättre än de, som från andra båll

ställts i utsikt. Utom det att den af nämnda bolag bjudna köpeskillingen

580,000 kronor med ej mindre än 130,000 kronor öfverstege

.järnvägens uppskattade värde i det skick, hvari den befunne sig år

1902, erbjöde detta anbud åtskilliga andra beaktansvärda fördelar. Med

kännedom om Stockholm—Ebebo järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning

ansåge fullmäktige sålunda det med allt skäl kunna förväntas, att bolaget,

därest det blefve ägare till Lämna—Norrtälje järnväg, skulle kunna i

enlighet med de al bolaget angifna villkor förränta och amortera den

del af köpeskillingen, som icke redan vid tillträdet kontant erlades.

Vidare hade bolaget erbjudit sig att så snart som möjligt ombygga

järnvägen pa sådant sätt, att hinder ej mötte för järnvägens trafikerande

med en hastighet af 40 km. i timmen. Därigenom koinme ej allenast

den realsäkerhet, som staten på grund af inteckning redan innehade för

sin fordran, att betydligt ökas utan äfven järnvägen att blifva till större

gagn för den ort, som densamma genomlöpte.

Beträffande sättet för köpeskillingens gäldande hade fullmäktige

ej något att erinra mot hvad bolaget i sådant afseende erbjudit. Enligt

detta erbjudande skulle bolaget kontant erlägga 80,000 kronor och innehafva

återstoden 500,000 kronor såsom lån mot 41 2 procent ränta men

med åtnjutande af tva ars anstandsränta, och skulle för lånets återbetalning

i öfrig! gälla de villkor, som plägade föreskrifvas för statslån

till enskilda järnvägar. I öfverensstämmelse därmed skulle den ränta,

som under de två första åren upplöpte å lånet, inbetalas först efter det

skulden i öfrig! sa till kapital som ränta blifvit till fullo gulden. Amorteringen

af lånet skulle ske genom erläggande årligen, med början tre

ar efter tillträdesdagen, af en annuitet till belopp af 5 procent å ursprungliga

lånesumman, af hvilken annuitet först skulle beräknas ränta

efter 4Va procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning

därå. Därjämte skulle det åligga bolaget att, därest till betalning

förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlades, därå gälda 5

pi ocent årlig ränta intill dess samma belopp blifvit behörigen inbetaldt.

I sin ifrågavarande skrift hade Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

uttryckligen framhållit, att bolaget icke skulle vara skyldigt att

öfvertaga de järnvägen enligt till äfventyra befintliga aftal åliggande förpliktelser,

och hade bolaget därjämte såsom villkor för det afgifna anbudet

uppställt, att järnvägen skulle få af bolaget tillträdas den 1 juli

1405. Det vore ock anledning antaga, att känna—Norrtälje järnvägsaktiebolag

skulle befinnas villigt att, mot befrielse från sin skuld till

staten, utan vidare förbehåll afstå från sin järnväg med tillhörigheter att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande K:o 122.

Värdering a

järnvägen.

af nye ägaren tillträdas nämnda dag. Skulle emellertid detta antagande

visa sig ej gå i fullbordan, stode det "alltid fullmäktige Öppet att med

anlitande af exekutiv försäljning förvärfva järnvägen fri från alla förpliktelser

för att sedan öfverlåta densamma till ny ägare. Detta förfarande

skulle emellertid föranleda så lång tidsutdräkt, att tillträdet af

järnvägen icke kunde ske inom förut angifna tid. Då vid sådant förhållande

Stockholm—llimbo järnvägs aktiebolag icke vidare skulle vara

bundet af sitt nu gjorda anbud, syntes det vara önskvärd!, att fullmäktige

erhölle bemyndigande att för träffande af uppgörelse med bolaget

om järnvägens öfverlåtande å detsamma medgifva de jämkningar

i öfverlåtelsevillkoren, som kunde befinnas vara af omständigheterna

påkallade.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställde fullmäktige att,

därest Kungl. Maj:t skulle finna skäl att i detta ärende till Riksdagen

aflåta proposition, Kungl. Maj:t täcktes däruti föreslå Riksdagen

att ej mindre bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontor att vidtaga

åtgärder, hvarigenom Länna—Norrtälje järnväg försåldes till Stockholm

—-Rimbo järnvägsaktiebolag på sådana villkor, att staten för sin fordran

hos 1 lämna,—Norrtälje järnvägs aktiebolag godtgjordes med 580,000 kronor

på det sätt, att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag senast vid tillträdet

af järnvägen kontant till riksgäldskontor inbetalade 80,000 kronor

samt afgåfve en med hypotek af första inteckning i Ränna—Norrtälje

järnväg försedd skuldförbindelse å 500,000 kronor att jämte ränta betalas

i enlighet med de bestämmelser, som af fullmäktige i det^ underdåniga

utlåtandet angifvits, än äfven, för den händelse att de af Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag för dess nu afgifna anbud uppställda

förbehåll icke skulle kunna uppfyllas, lämna fullmäktige bemyndigande

att för vinnande af uppgörelse med bolaget om öfverlåtande å detsamma

af ifrågavarande järnväg medgifva de jämkningar i öfverlåtelsevillkoren,

som kunde befinnas vara af omständigheterna påkallade.

Vid fullmäktiges utlåtande var i bestyrkt afskrift fogadt nämnda

värderingsinstrument, så lydande:

Undertecknade, som anmodats af likvidatorerna i Ränna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag att värdera bolagets järnväg och därtill hörande byggnader,

rullande materiel och öfriga inventarier, få, på grund af hvad vid

besiktning af järnvägen med dess utrustning iakttagits samt med. lödning

af de uppgifter ur bolagets räkenskaper, som oss delgifvits, afgifva

följande utlåtande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats utskottets Utlåtande N:o 122.

9

1:°) Rörande järnvägens tekniska värde sådant det framgår af räkenskapen

och underhållet.

Järnvägsbyggnadens bokförda värde den 31 december

1901 är enligt revisorernas berättelse ..................... kr. 1,528,207: 53

hvilket värde under innevarande år ökats genom nybyggnader

med............................................................ » 687: 45

Den rullande materielens bokförda värde den 31 december

1901 är ............................................................. » 216,875: 80

hvilkét under innevarande år ökats genom inköp af

7 st. öppna godsvagnar med.......................................» 7 030:_

Inventariers bokförda värde den 31 december 1901,

som sedan dess ej ändrats, är .................................... » 22 121: 88

Andel i det med ITpsala—känna järnväg gemensamma

materialförrådet uppskattas till .................................... kr. 5''000: -

.Enligt räkenskapen är således det nuvarande bokförda

värdet af järnvägsanläggningen med rullande materiel,

inventarier och materialförråd............................ » 1,780,522: 66

Delas denna kostnad med banans längd 60,6 kilometer, så erhålles

eu anläggningskostnad per kilometer af 29,380 kronor, hvilket är 880

kronor högre än byggnadskostnaden i medeltal enligt 1900 års allmänna

svenska järn vägsstatistik för samtliga smalspåriga järnvägar i

landet.. Järnvägens anläggningskostnad kan således, ehuru icke billig,

likväl icke sägas vara onaturligt hög och torde icke blifva mindre, om

densamma skulle nu utföras med likadant byggnadssätt.

Emellertid anse vi, att ur teknisk-ekonomisk synpunkt det bokförda

värdet. bör underkastas eu minskning. Icke så, att vi anse järnvägen

med tillbehör vara illa underhållen; tvärtom hålla vi före, att den är

med hänsyn till den sparsamhet, som ålegat järn vägsförvaltningen, väl

underhållen, och gäller detta i synnerhet sådana delar, som hafva inflytande

pa trafiksäkerheten. Spårutökningar och nya byggnader hafva

visserligen under årens lopp företagits, men endast där sådana varit

högst nödvändiga, och representerar det bokförda värdet af sådana arbeten

endast eu summa af 25,022: 81 kronor, hvilken förts på kapitalkontot.

. Spåret, hvilket ursprungligen var lagd! med järnräler af delvis

rätt dålig beskaffenhet, har redan tidigt kräft större rälsutbyten, än vid

andi a järnvägar åt likartad natur pläga förekomma, och därigenom vissa

år vållat ^betungande utgifter, men ännu återstå sammanlagda sträckor i

hufvudspåret af 33,6 kilometer belagda med de ursprungliga rälerna,

hvilka enligt vår mening inom den närmaste tiden måste utbytas. KostBih.

till Rilcsd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afl. 68 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande 1\r:o 122.

nåden, som detta medför, beräkna vi till 40,000 kronor, då afdrag göres

för det belopp, som kan erhållas genom de gamla rälernas försäljning,

och anse vi, att, så länge detta utbyte icke har skett, järnvägens tekniska

värde bör nedskrifvas med samma belopp. Själfva banvallen med

brobyggnader, trummor, ballast, sliprar och hägnad får anses icke hafva

undergått någon försämring, som berättigar till en värdenedsättning.

Husbyggnaderna äro hållna i ett godt, brukbart skick, men vi anse, att

de hafva undergått en värdeminskning genom ålder af 20,000 kronor.

Den rullande materielen, som utgöres af 2 fyrkopplade och 2 sexkopplade

tanklokomotiv, 10 personvagnar, 19 täckta och 82 öppna godsvagnar,

har, hvad lokomotiven beträffar, underhållits med stor omsorg samt är, hvad

person- och godsvagnar vidkommer, i hufvudsak tillfredsställande. Den

till förstärkning under åren 1895—1902 inköpta materielen har betingat

en kostnad af 50,249 kronor, som påförts kapitalkontot. Däremot har

afskrifning för slitning och föråldring af materielen endast skett sedan

år 1894 och med blott 2 procent å den ursprungligen inköpta materielens

bokförda värde, under det att vi anse att afskrifning bör ske med 3 procent

per år å hvarje fordons inköpspris, hvarigenom vi komma till eu

total afskrifningssumma af 112,817 kronor. Inventariekontot är utan

afskrifning bokfördt till 22,128: 88 kronor, livilket värde bör nedsättas

till 9,000 kronor. Å materialförlagets uppskattade värde är ingen

ändring behöflig.

Utföras de sålunda af oss beräknade afskrifningarne, så erhållas

följande värden i afrundade tal:

Järnvägsbyggnaden med dess fasta tillbehör............ kronor 1,468,000: —

Rullande materiel .............................................................. » 135,000: —

Inventarier ........................................................................... » 9,000: —

Materialförlaget ................................................ »_5,000: -

Summa kronor 1,617,000: —

hvilken summa skulle angifva Ränna—Norrtälje järnvägs nuvarande tekniska

värde.

2:o) Rörande järnvägens finansiella värde, beraknadt efter det uppnådda

driftresultatet.

För att bestämma järnvägens värde med hänsyn till möjligheten,

att dess nettoafkastning skall lämna skälig ränta å företaget, liar uppgjorts

nedanstående tablå öfver trafikinkomster, driftkostnaden, trafiköfverskott

och driftkostnadsprocent från och med år 1885 — järnvägens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

första lida trafikår — till och med innevarande år, hvarvid är att märka

att för det sistnämnda året införts inkomster och utgifter, som beräknats

genom proportionering för fullt kalenderår af de summor, som uppnåtts

till den 1 oktober. 11

Å r

Trafik- inkomster. .

Drift-

kostnader.

Trafik-

öfverskott.

Drift-

kostnads

procent.

1885 ...............................................

78,992 56

59,689

32

19.303

24

75,5

1886 .........

84,891 77

68,833

04

16,058

73

81,o

1887 ................................................

76,959

38

57,871

84

19,087

54

72, c

1888 .................

94,049

66

69,407

43

24,642

23

73,8

1889 ................................................

99,425

03

80,592

78

18.832

25

81,o

1890 ...............................................

113,579

81

83,440

83

30,138

98

73,4

1891 ...............................................

96,62174

83,54967

13.072

07

86,5

1892 ...............................................

94,982 99

''85,69759

9.285

40

90,2

1893 ..............

92,655 60

82,363 58

10,292

02

88,9.

1894 .................

84,17151

72,588 28

11,583

23

86,2

1S95................................................

90,405 65

78,92511

11,480

54

87,s

1896 ...............................................

100,434 30

75,495;57

24,938

73

75,2

1897 ........

106,62745

90.72535

15.902

10

85,9

1898 .........

118,567

39

92,309

93

26,25746

77,9 1

1899 .........

127,229 80

106,161

17

21,068 63

83,4

1900 ................................................

135,70070

124,269

39

11,431

31

91,G I

1901 ...........

135,560 64

118,955

01

16,605

63

87,7

1902 ...........

144,2001

-

115,300

—

28,900

—

80,o j

Summa | 1,875,055 981 l,546,175|8o| 328,88o|oo| 82,4 pi

. . denna . tablå framgår, att trafikinkomsterna varit under denna

period i ständig tillväxt, om man bortser från eu ringa tillbakagång

vid endast, tre tillfällen, så att innevarande års trafikinkomster kunna

antagas blifva 82,5 procent högre än första trafikårets. Förhållandet

har dock varit alldeles likartadt med driftkostnaderna, som under samma

tid ökats med 73, l procent. Driftkostn ad sprocenten har visserligen än

stigit, än sjunkit, men i allmänhet varit hög: under den första 5-årsperioden

var den i medeltal 76,8, under de 18 år banan varit trafikerad

nar den i medeltal varit 82,4 och under den sistförflutna 5-års-perioden

*) Medeldriftkostnadsproeenten för 18 år.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

i medeltal 84,2. Till jämförelse antecknas, att medeldriftkostnaden för

landets smalspåriga järnvägar varit 61 procent i medeltal för åren

1896—1900.

Det af denna jemförelse för Länna—Norrtälje järnvägs framträdande

ogynnsamma förhållandet kan förklaras af två omständigheter: den ena

att rälsutbytet fide börja tidigt och måste fortgå i ovanligt hög grad,

beroende på det redan anförda sakförhållandet, att banan både byggts

med järnskenor af delvis dålig kvalitet, och den andra att transportarbetet

är dyrbart, emedan det hufvudsakligaste godset är tungt. Samtidigt

är inkomsten af transportarbetet ringa, emedan det mesta godset

gifver låga frakter, enär det betalas efter de lägsta tarifferna och endast

transporteras korta sträckor, i medeltal 20 kilometer. Att resultatet

blir dåligt framgår däraf, att trafikinkomsten per bankilometer varit i

medeltal för åren 1896—1900 endast 1,960 kronor, under det att medeltalet

under samma period varit för samtliga smalspåriga banor 3,550

kronor. Såsom medverkande omständigheter kan äfven anföras: att antalet

lokomotiv varit för knappt och att godsvagnarnes utnyttjande varit

ofördelaktigt. Från början hade bolaget 5 lokomotiv, men måste redan

under de första åren för penningebrist sälja (med vederbörligt tillstånd)

och har sedermera i afräkningarne med Uppsala—Länna järnväg i regel

fått ett saldo i lokomotivhyra att betala. Det ogynnsamma resultatet

af godsvagnarnes användning beror därpå, att vagnarne efter en kort

färd på egen bana utgå på grannbanoma, där de blifva borta lång tid

mot eu obetydlig ersättning.

Möjligheten att nedbringa utgiftsprocenten är att söka i ett kapitalutlägg

för snart utbyte af hela det återstående partiet järnräler i Imfvudspåret,

för inköp af ett starkt godstågslokomotiv och för iståndsättande

af vagnparken. Sker detta, så kan med säkerhet förväntas,

att utgiftsprocenten skall kunna nedbringas från 84,2 under senaste 5-årsperiod

till 80 och detta dess hellre, som slipersutbytet, underhållet af

husbyggnader och stängsel samt reparationer å lokomotiven nu kommit

in i ett utjämnadt läge, då de årliga utgiftsposterna blifva mera likformiga.

Utgå vi från antagandet, att en utgiftsprocent af 80 är möjlig att

bär fasthålla såsom maximum, och förutsätta vi såsom sannolikt, att

trafikinkomsterna, som under de sista 5 åren vuxit från 118,600 till

144,200 kronor och i medeltal utgjort 132,250 kronor, icke komma att

gå ned under 135,000 kronor, så skulle med utgiftsprocenten 80 järnvägen

lämna en årlig behållning af 27,000 kronor. Efter eu räntefot

af 5 procent motsvarar denna behållning ett kapitalvärde hos järnvägen

af 540,000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122. 13

Förutsättningarna för en lägre utgiftsprocent äro emellertid:

att rälsutbytet skall vara fullbordadt, bvilket betingar

ett utlägg af.............................................................. kr. 40,000: —

att ett starkt godstågslokomotiv inköpes, livilket betingar

ett utlägg af ........................................................................ >. 22,000: —

och att vagnparken iståndsättes, bvilket krafvel- .................. » 18,000: —

hvadan ett kapitalutlägg genast erfordras af....................... kr. 80,000: —

Dragés detta belopp från det efter afkastning^ bestämda värdet af

den iståndsätta banan, så skulle följaktligen banans finansiella värde i

sitt nuvarande skick vara kr. 460,000: —.

öfvertager ett bolag järnvägen för sistnämnda summa och nedlägger

på de erforderliga förbättringarna 80,000 kronor, så kan på hela

kapitalet beräknas en afkastning af 5 procent, hvilken skulle möjliggöra

förräntning efter 4'' 2 procent af obligationslån och aktiekapital till belopp

af 540,000 kronor samt afskrifning med Va procent å kapitalvärdet.

Mot det af oss satta nuvarande värdet 460,000 kronor är att förvänta

uttalanden, såväl att det är för lågt som ock att det är för högt.

Mot ett uttalande i förstnämnda riktning få vi erinra, att en ökning i

trafikinkomsterna visserligen kan på goda skäl vara att förvänta, men

trafikinkomsten pr bankilometer kommer dock alltid att hålla sig, relativt

andra banor, låg och i följd däraf medföra en hög driftkostnadsprocent.

Denna senare kommer äfven att fortfarande vara hög i följd af

naturen af banans trafik och slutligen äfven i följd af material- och

arbetsprisens höjning under samtidigt oförändrade eller nedgående transportafgifter.

Utsikten, att nya järnvägslinjer skola uppstå och borttaga

eller afleda trafik, manar äfven till att icke ställa förhoppningarne om

uppsving för Lämna—Norrtälje järnväg för högt.

Mot åsikten att värdet skulle vara för högt få vi uttala, att vi utgått

från den förutsättningen, att en rekonstruering af järnvägsbolaget

icke skall ske genom finansmän, som beräkna eu hög och hastig vinst,

utan från de i banan redan intresserade kommuner, bolag och personer,

Indika önska, att företaget, framdeles som hittills, må skötas så, att järnvägen

blir till möjligast stora gagn för de orter, lrvilkas trafikbehof den

skall tillgodose.

Stockholm den 25 november 1902.

Viktor Klemming.

A. Wiberq.

»/

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande ,N:o 122.

Järnvägs
ötyrelsens
utlåtande.

Vidare både riksgäldsfullmäktiges utlåtande bifogats förberörda

räkenskapssammandrag öfver behållningen å järnvägsdriften under tioårsperioden

1895—1904, hvarur till fullständigande af värderingsmännens

tablå öfver trafikinkomster, driftkostnad och trafiköfverskott här meddelas

de senaste årens siffror:

Å r.

Trafik-

inkomster.

Drift-

kostnader.

Trafik-

öfverskott.

1902.........................................................

142,696

66

113,108

98

29,587

68

1903........................................................

140,464

60

118,916

71

21,547

89

1901........................................................

146,036

33

120,196

27

25,840

06

Till följd af nådig remiss har järnvägsstyrelsen den 21 mars 1905

afgifvit underdånigt utlåtande, därvid järnvägsstyrelsen, som ansett sig

i förevarande ärende böra afgifva yttrande allenast beträffande frågan,

huruvida staten såsom enda betydande fordringsägaren kunde finna med

sin fördel förenligt att inköpa järnvägen samt själf förvalta och trafikera

densamma, hänvisat till hvad styrelsen anfört i sitt den 14 april 1904

afgifna yttrande i anledning af då föreliggande förslag om lämpligaste

utvägen för uppgörelse af statens mellanhafvande med Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag. I berörda yttrande hade styrelsen framhållit, hurusom

det läge i sakens natur, att en smalspårig bana icke kunde förvaltas

och trafikeras efter samma grunder, som vid statsbanornas skötsel

komme till tillämpning. Svårigheter af hvarjehanda art skulle helt

naturligt uppstå. Så t. ex. skulle ytterligare rullande materiel, såväl vagnar

som lokomotiv, behöfva anskaffas, hvilken emellertid blefve af helt andra

typer än statens järnvägars öfriga rullande materiel och därför icke kunde

med full fördel utnyttjas. Reparationer af samma materiel skulle icke

heller lämpligen kunna äga rum vid statens järnvägars egna verkstäder,

hvarjämte andra olägenheter beträffande förvaltningen skulle uppstå.

Dessa af styrelsen anförda skäl ägde än mer sin giltighet i förevarande

fall, där den smalspåriga banan icke ens anslöte till statsbanenätet, utan

allenast genom annan smalspårig bana därmed stode i förbindelse. Helt

naturligt skulle i följd däraf uppstå än större svårigheter och olägenheter

för statsbaneförvaltningen att handhafva trafikskötseln å denna afskira

bansträcka.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

grund af det anförda har styrelsen för sin det uttalat, att ett

torvarivande för statens räkning eller trafikerande genom statsbaneförvaitnmgens

försorg af ifrågavarande smalspåriga järnväg icke kunde

anses vara med statens järnvägars fördel förenligt.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den°24 mars 1905 bär vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, som förmält sig på grund af ärendets bråds

mode beskaffenhet icke hafva varit i tillfälle att närmare undersöka

Länna—Norrtälje järnvägs nuvarande värde och beskaffenhet i öfrigt

antört följande: ö ’

Då anbudsgifvaren, styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,

bland annat, anförde, att Ränna—Norrtälje järnväg befunne sig i

sa otillfredsställande skick, att densamma med svårighet kunde trafikeras,

hvarför Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, därest det blefve

ägare till järnvägen, måste verkställa fullständig ombyggnad af densamma

och därför nedlägga ett efter värdering till 390,000 kronor beraknadt

kapital äfvensom öka rullande materielen för en kostnad af

100,000 kronor så öfverensstämde uppgiften om järnvägens tillstånd

hvarken med det uttalande, som därom gjorts i det i ärendet ingifna

besigtningsinstrument, där värderingsmännen framhölle, att järnvägen

med hänsyn till den sparsamhet, som ålegat järn vägsförvaltningen, vore

val underhallen, och ej heller med de till väg- och vattenbyggnadsstyre

sen från vederbörande distriktschef inkommande berättelserna öfver de

årligen a järnvägen utförda inspektionerna, vid hvilka några mera betydande

anmärkningar icke gjorts mot järnvägens med tillhörande rullande

materiel beskaffenhet och underhåll. Bolagsstyrelsens uttalande

syntes darfor afse, att Länna—Norrtälje järnväg, hvarå största tillåtna

aghastigheten för närvarande vore 30 kilometer i timmen, icke vore

lämplig- att trafikeras med en medelhastighet af 40 kilometer och att,

da bolagsstyrelsen ställde i utsikt att med järnvägens öfverlåtande till

btockholm—Rimbo järnväg skulle följa en så betydligt ökad snabbhet

vid trahkenngen, så måste, för ernående af detta resultat, den nuvarande

järnvägen undergå eu afsevärd ombyggnad.

I likhet med fullmäktige i riksgäld skontoret ansåge jämväl vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, att den sålunda af Stockholm-Rimbo

jarnvagsaktiebolag utlofvade förbättringen af Länna—Norrtälje järnväg

skulle för orten och det allmänna vara af så stort gagn, att''ernåendet

darat _ utgjorde ett tungt vägande skäl för bifall till den gjorda framställningen.

\id ofverlåtelsen af järnvägen till Stockholm—Rimbo järnvagsaktiebolag

syntes därför böra i första hand fästas det villkor, att

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

utlåtande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.L

förberörda ombyggnad inom en ej alltför aflägsen framtid bletve genomförd

på sådant sätt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kunde blifva,

i tillfälle att till den ifrågasatta ökade tåghastigheten å järnvägen i vanlig

ordning lämna sitt tillstånd.

Då här emellertid förelåge fråga om större ombyggnad af för allmän

trafik upplåten järnväg, syntes nödigt, att själfva ombyggnadsarbetet

utfördes på sådant sätt, att trafiken kunde obehindradt fortgå utan

att trafiksäkerheten å järnvägen i någon mån äfventyrades. Det mindre

tillfredsställande sätt, ''hvarpå Stockholm—Bimbo.järnvägsaktiebolag utförde

dubbelspårs anläggning å bolagets järnväg a sträckan btockholmÖsby,

hade ådagalagt, att, då fråga vore om arbete, som berörde trafiksäkerheten

å för allmän trafik upplåten järnväg, arbetet borde från vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens sida ställas under en mer ingående kontroll

än den, som utöfvades vid vanlig nybyggnad af järnväg, och syntes

därför bolaget, vid bifall till dess framställning, om öfverlåtelse på

bolaget af känna—Norrtälje järnväg, jämväl böra tillförbindas att dels

underkasta sig förbemälda särskilda kontroll och dels bestlida de med

anställandet af en af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordnad arbetskontrollant

förenade kostnader.

Då vidare styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag vid

sitt anbud fogat det förbehållet, att med öfverlåtelsen till bolaget af

känna—Norrtälje järnväg icke skulle följa skyldighet att öfvertaga järnvägen

enligt till äfventyrs befintliga aftal åliggande förpliktelser, syntes

detta uttryck icke få anses innebära, att icke bolaget skulle vilja underkasta

sig hvarken de förpliktelser, som följde med inneliafvandet af

koncessionen för järnvägen, och ej heller de uppgörelser, Lämna Norrtälje

järnvägsaktiebolag träffat med den personal, som vore fast anställd

vid känna—Norrtälje järnväg och som vid eu öfverlåtelse åt ifrågavarande

slag icke borde efter en långvarig tjänstgöring göras beroende

uteslutande på den nye ägarens godtfinnande, På det att emellertid''

icke missförstånd i berörda afseende skulle kunna uppstå, bolde enligt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening fullt tydliga bestämmelser i

denna del fästas vid öfverlåtelsen. _ .

Beträffande slutligen storleken af statens fordran hos järnvägsaktiebolaget

hade fullmäktige i riksgäldskontoret beräknat, att densamma

vid 1D04 års slut uppgått till 1,675,000 kronor. I afseende på järnvägens

värdering hade de förbemälda, af likvidatorema utsedda välde

ringsmännen dels förklarat, att enligt bolagets räkenskaper voie bokförda

tekniska värdet å järnvägen med rullande materiel, inventarier och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

17

materialfon-ad i slutet af år 1902 1,780,522 kronor 60 öre, L vilket belopp

enligt forrattnmgsmännens mening borde minskas genom vissa afskrifnmgar

till 1,617,000 kronor, dels beräknat, att järnvägens dåvarande

finansiella värde, beraknadt efter det uppnådda driftresultatet, vore

allenast 460,000 kronor. ’

o Da nu fullmäktige i riksgäldskontoret funnit skäl att godkänna de

ifrågasätta ofverlatelsevillkoren och värdesättningen för Länna—Norrtälje

järnväg med dess tillhörigheter, hade väg- och vattenbvggnadsstyrelsen

icke funnit anledning till någon anmärkning däremot, och då

enligt styrelsens mening en sammanslagning af Stockholm—Rimbo och

I,anna—Norrtälje järnvägar, under förutsättning af den senare järnvagens

om yggnad på föreslaget sätt, skulle för det allmänna medföra

snabbare och vid nuvarande samtrafiksafgifters bortfallande billigare

förbindelser mellan Stockholm och de af Länna—Norrtälje järnväg berorda

orterna an under nu rådande förhållanden kunnat ernås, så hemställde

väg- och yattenbyggnadsstyrelsen att, därest Kungl. Maj:t funne

för godt att till Riksdagen aflåta proposition i detta ärende i öfverensstammelse

med fullmäktiges i riksgäldskontoret omförmälda framställning

Kungl. Maj :t därvid täcktes, som villkor för öfverlåtelsen af

,,.ani''a järnväg till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,

foreski Riksdagen, utöfver hvad af fullmäktige i riksgäldskontoret framhållits,

att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag skulle åligga att inom ett

ar etter öfverlåtelsen och i enlighet med en af Kungl. Maj.-t fastställd

plan pa börj a och på högst två år fullborda ombyggnad af Länna—Norrpa

sådant sätt, ^ att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tillstånd kunde erhallas att trafikera järnvägen med 40 kilometers medelhastighet,

äfvensom att underkasta sig och bekosta den särskilda, med

hänsyn till pågående trafik ordnade kontroll, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansåges böra utöfvas öfver järnvägens ombyggnad

att rullande materielen skulle ökas för ett belopp af minst 100 000

kronor,

... att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag skulle på sig erhålla öfverlåtelse

af koncessionen för Länna—Norrtälje järnväg,

att Stockholm Rimbo och Länna—Norrtälje järnvägar skulle i samtrahksafseende

räknas som en järnväg, så att samtrafiksafgifter för trafik

mellan dessa järnvägar bortfölle,

samt att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag skulle vara skyldigt

öfvertaga de förpliktelser, Ränna—Norrtälje järnvägsaktiebolag på sin

tid atagit sig mot den vid järnvägen fast anställda personalen.

Bih. till nitid. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afl. 68 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Larma—Norrtälje

järnvägsaktiebolags

yttrande.

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

Genom nådig remiss den 18 mars 1905 har Kungl. Maj.ts befallningshafvande

i Stockholms län anbefallts lämna styrelsen för Lama—

Norrtälje järnvägsaktiebolag i likvidation tillfälle att i ärendet yttra sig

samt med det yttrande, som sålunda kunde komma att afgifvas, äfvensom

eget underdånigt utlåtande till Kungl. Maj:t inkomma.

Till åtlydnad häraf har Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande

inkomfnit med yttrande i ärendet af styrelsen för Lät i n a—Norr tälj e

järnvägsaktiebolag i likvidation äfvensom eget underdånigt utlåtande

af den 28 mars 1905, hvarjämte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

öfverlämnat en af stadsfullmäktige i Norrtälje ingifven skrift i ämnet.

Bolagsstyrelsen har i det afgifna yttrandet till eu början anhållit

få nedlägga en bestämd protest mot styrelsens för Rimbobanan i dess

köpeanbud framkastade påstående, att känna Norrtälje järnväg befunne

sig i så otillfredställande skick, att densamma med svårighet kunde

trafikeras, och att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, därest det

blefve ägare till järnvägen, måste verkställa fullständig ombyggnad af

densamma. I detta afseende tilläte sig styrelsen dels framhålla, att

hvarken från myndigheter eller Irån allmänheten något klander dittills

anförts mot järnvägens trafikerande, dels hänvisa till det omdöme om

järnvägens beskaffenhet, som lämnats uti det af t. f. öfverdirektören

V. Klemming och bandirektören A. Wiberg upprättade värdenngsinstrument,

hvarur särskilt anfördes värderingsmännens yttrande, att

järnvägen vore med hänsyn till den sparsamhet, som ålegat Järnvägsförvaltningen,

väl underhållen, och gällde detta i synnerhet sådana

delar, som hade inflytande på trafiksäkerheten, samt i fråga om järnr

vägsbyggnadens bokförda värde åt kronor 1,528,894: 98, att s järf va

banvallen med brobyggnader, trummor, ballast, sliprar och hägnad finge

anses icke hafva undergått någon försämring, som berättigade till eu

värdenedsättning. , ....

Likaledes önskade styrelsen anmärknings vis framkalla, att den lorbindelse

att ombygga järnvägen för större trafikhastighet, som. af

Rimbobanans styrelse lämnats i köpeanbudet och hvithet för fullmäktige

i riksgäldskontor tycktes utgöra ett skäl att förorda försäljningen,

vore ytterst sväfvande och utan alla garantier, ställd som den vore pa

en oviss framtid.

Därjämte har bolagsstyrelsen anfört. Hvad själfva saken betrattade,

så innehölle styrelsens för Rimbobanan anbud å järnvägen uttryckligt

förbehåll, att järnvägen skulle af bolaget öfvertagas utan skyldighet för

bolaget att jämväl öfvertaga järnvägen enligt till äfventyrs befintliga

aftal åliggande förpliktelser, och fullmäktige i riksgäldskontoret om
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

19

nämnde i sitt utlåtande inga andra villkor för öfverlåtelsen, än att

staten för sin fordran lios Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag godt•gjordes

med visst belopp. Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag hade

emellertid förpliktelser ej blott mot staten, och ansåge styrelsen sig

därför för sin del ingalunda kunna medgifva försäljning af järnvägen

på nu föreslagna villkor, att bolagets affärer därvid ordnades endast i

■förhållande till staten.

Skulle banan försäljas under hand, ansåge sig styrelsen därför böra

.uppställa som villkor, först och främst att alla bolagets förpliktelser

Öfvertoges af eu blifvande köpare. Bland dessa förpliktelser ansåge

sig styrelsen särskild! böra framhålla den skyldighet, som ålåge bolaget

enligt det underdåniga yttrandet närslutet reglemente för tlppsalä—Länna

och Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags pensions- samt ätike- och pupillkassa

§§ 1 och 8. Till bildande af denna kassa, för närvarande uppgående

till omkring 80,000 kronor, hade järnvägens personal genom

afdrag å sin lön bidragit med halfva beloppet, och ansåge sig styrelsen

skyldig att så vidt möjligt vore tillse, att kassan bibehölles och stärktes,

så att densamma blefve satt i tillfälle fortfarande bestrida de pensioner,

till hvilka delägarna vore berättigade.

Styrelsen ansåge sig vidare böra uppställa den fordran, att i järnvägens

tjänst anställda personer, hvilka inom tre år efter järnvägens

öfvertagande af ny ägare vore berättigade till full pension, skulle

bibehållas vid nu innehafvande löneförmåner, intill dess pensionsålder af

dem uppnåddes, samt att järnvägens personal fortfarande bibehölles vid

personalen nu tillförsäkrad uppsägningstid.

Dessutom borde alla de förbindelser, som i gällande koncession

för järnvägen föreskrefves, lända till efterrättelse jämväl för en blifvande

köpare.

Vid bedömande af förevarande fråga syntes för öfrig! billigt, att

någon hänsyn toges till anledningen till järnvägens ekonomiska betrjmk.

Detta hade föranledts, bland annat, af öfver måttan höga expropriationskostnader,

sämre beskaffenhet af inköpt räls, hvars underhåll och

ersättande med ny sedermera vållat bolaget dryga omkostnader, bristande

tillgång till anskaffande af för järnvägsdriften erforderliga trafikinventarier

samt den minskning i beräknad godstrafik från Västmanlands

bergslag, som redan från början vållades bolaget genom fraktnedsättning

å annan bana.

Det otillfredsställande resultatet af järnvägsdriften syntes alltså till

hufvudsaklig del få tillskrifvas omständigheter, på hvilka bolaget ej

kunnat inverka. Det sjmtes under sådana förhållanden väl hårdt för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

Yttrande af

stadsfullmäktige

i

Norrtälje.

dem, som bidragit till järnvägens åstadkommande, att utan bestämda

garantier för framtiden se järnvägen öfverlämnad i andra händer och

de stora belopp, som af kommuner och enskilda nedlagts i företaget,

hjälplöst förlorade. Särskildt gällde detta det flertal af kommuner, som

ännu under många år nödgades fortsätta med inbetalningar för gäldande

af den skuld, de ådragit sig för aktieteckning i järnvägen. Och

då fråga nu vore om anläggning af två järnvägar norrut från Länna—

Norrtälje järnväg, genom hvilka bansträckor järnvägen skulle tillföras

betydligt ökad trafik och bolaget följaktligen komma i bättre ställning,

så syntes det önskligt, att frågan om järnvägens försäljning icke omedelbart

måtte företagas till afgörande.

Styrelsen ansåge sig därför underdånigst böra hemställa, att bolaget

måtte komma i åtnjutande af samma förmåner, som Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag erhållit, för att möjligen kunna efter rekonstruerande

af det gamla bolaget lämna ett antagligt anbud å järnvägen.

Af bestämmelserna i förberörda, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län den 27 juni 1891 fastställda reglemente för Uppsala—

Länna och Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags pensions- samt änkeoch

pupillkassa framgår, att kassans inkomster utgöras hufvudsakligen

af dels delägarnas bidrag, nämligen inträdesafgifter, årsafgifter och

ålderstillägg samt afgifter vid aflöningsförhöjningar, och dels järnvägsbolagens

kontanta bidrag, som utgår med lika stort belopp som delägarnas

årsafgifter tillhopa.

Stadsfullmäktige i Norrtälje hafva uti den af dem ingifna skriften

andragit. Då Norrtälje stad ägde aktier i Länna—Norrtälje järnväg för det

betydliga beloppet af 210,000 kronor, vore det helt naturligt, att staden

med bekymmer motsåge det förhållande, att icke allenast detta kapital

skulle jämte därå tills dato utgifna räntor och amortering gå oåterkalleligen

förloradt, utan äfven att staden skulle mista allt inflytande

i afseende å järnvägens trafikerande. Tanke hade därvid uppstått på

möjligheten för staden att antingen ensam eller i förening med andra

lika olyckligt lottade aktieägare förvärfva järnvägen. Men då därför

erfordrades så betydliga förberedelser, att anbud omöjligen kunde afgifvas

inom de närmaste månaderna, föranlätes stadsfullmäktige till den

underdåniga anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes, i hvad på Kungl. Maj:t

berodde, låta med försäljningen af järnvägen anstå åtminstone till början

af nästa års Riksdag, då, efter det nödig utredning och underhandling

ägt rum, ett eventuellt anbud från stadsfullmäktige kunde inkomma;

och hoppades stadsfullmäktige så mycket säkrare på bifall till denna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

21

begäran, som, stadsfullmäktige veterligt, icke något tillkommit, som gjorde

att försäljningen borde vara så synnerligen brådskande.

Uti sitt förberörda utlåtande har Kungl. Maj.ts befallningshafvande Kungi. Malt

i Stockholms lan anfört att Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

likhet med fullmäktige i riksgäldskontor ansåge det af Rimbobolaget utlåtande.

ffnnnn etbjudande 0m öfvertag™de af Länna-Norrtäljebanan mot

080,000 kronor vara for staten så fördelaktigt som under förhandenvarande

förhållanden kunde påräknas. Visserligen hade såväl af

stadsfullmäktige i Norrtälje som af Länna-Norrtäljebolagets styrelse

framkastats, att planer vore å bane att söka genom en sammanslutning

mellan de största aktieägarna åvägabringa en rekonstruktion af

sistnämnda bolag för öfvertagande af Känna—Norrtälje banan, hvarigenom

skulle for de gamla aktieägarna vinnas åtminstone den fördelen

i ersättning för gjorda uppoffringar, att de finge bibehålla inflytande

öfver järnvägens drift och förvaltning, om de än icke — hvad ju ei

heller vore möjligt — kunde påräkna att rädda någon del af sitt i

järnvägen redan nedlagda aktiekapital. Men hvarken från stadsfullmäktiges

sida eller af bolagsstyrelsen hade lämnats någon antydan om

det pns för banan, som skulle tagas till utgångspunkt vid den sålunda

tillämnade rekonstruktionen af det gamla bolaget, än mindre hade

någon som hälst garanti lämnats för att en sådan rekonstruktion vore

mojhg att genomföra på lika gynnsamma eller åtminstone ej afsevärdt

sämre betingelser för staten, än Rimbobolagets anbud erbjöde. Vid

sadant förhållande och då anstånd med åtgärderna för järnvägens

realiserande skulle föranledda, att Rimbobolaget blefve löst från sitt

köpeanbud, funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande, huru önskvärd!

det an vore, att de gamla aktieägarna kunde på något sätt tillgodoses

för deras gjorda uppoffringar för järnvägens bringande till stånd, det

betankhgt att understödja den af stadsfullmäktige och Länna—Norrut

iij6^ styrelse framställda begäran om sådant anstånd för erhållande

af tid till rekonstruktionsplanernas förberedande och utförande

Däremot ansåge Kungl. Majrts befallningshafvande det riktigt, att

Rimbobolaget pa satt Länna—Norrtäljebolagets styrelse fordrat, iklädde

sig den skyldighet, som ålåge sistnämnda bolag på grund af det för

bolaget och Uppsala—Länna järnvägsaktiebolag gemensamma reglemente

rörande pensions- samt änke- och pupillkassan för dessa bolags

befallningshafvande, äfvensom att Rimbobolaget tillmötesginge det af

Lanna Norrtaljebolaget framställda kraf i fråga om bibehållande i

järnvägens tjänst af vid järnvägens öfvertagande där anställda personer.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställde därför, att Rimbo
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande K:o 122.

bolagets styrelse måtte, innan ärendet afgjordés, böras öfver berörda,

från Länna—Norrtäljebolagets sida framställda fordringar eller ock

uppdrag lämnas fullmäktige i riksgäldskontor c att förhandla med de

båda bolagen angående dessa frågor. ^

I öfrig! änslöte sig Kungl. Maj ds befallningshafvande till de åt

fullmäktige i riksgäldskontor^ i ärendet uttalade asikter.

Ny skrift Sedermera har Kungl. Majds befallningshafvande till childeparte
från

Norrtälje menj.e^. öfverlämnat en till Kungl. Majd ställd skrift, däruti stadsfullfuiimäktige.

mäktige i Norrtälje anfört, att vid förfrågan under hand hos större

aktieägare uti Känna—Norrtälje järnvägsaktiebolag benägenhet att

deltaga i rekonstruerande af sagda bolag icke försports, samt att stadsfullmäktige

för öfrigt genom lämnad upplysning från vederbörande

kommit till insikt om att det icke gåfves någon möjlighet att med de

inkomster från järnvägen, livilka under närmaste åren kunde beräknas,

förränta och amortera ens köpesumman 580,000 kronor, ännu mindre

det belopp, som för järnvägens förbättrande och ny materiels. anskaffande

därutöfver erfordades. På grund däraf och då följaktligen

det uppskof med järnvägens försäljning, hvarom stadsfullmäktige hos

Kungl. Maj:t gjort ''underdånig framställning, syntes onödigt, återkallade

stadsfullmäktige denna uppskofsbegäran. ......

skutt åt Slutligen har styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

rnmbola^ «ti en till Kungl. Maj it ingifven skrift anfört följande,

vägsaktie- Rå styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag vid aigit
bolag-

vandel af sitt anbud att öfvertaga Känna—Norrtälje järnväg gjorde det

förbehåll, att Rimbobolaget icke skulle åläggas skyldighet att öfvertaga

Känna—Norrtälje järnväg åliggande förbindelser, afsåge styrelsen, som

ej hade någon kännedom om de förbindelser, Känna Nörrtäljebolaget

kunde hafva iklädt sig, att genom nämnda förbehåll förekomma, att

sådana till äfventyrs förekommande förbindelser, som icke medförde motsvarande

förmåner, skulle åläggas bolaget. Däremot nadc styielsen ej

för af sikt att icke i möjligaste mån tillgodose de rimliga anspråk, som

från den nu vid Känna—Norrtälje järnväg anställda personals sida kunde

framställas, ehuru styrelsen ansåge fråga därom såsom berörande alldeles

privata aftal icke kunna eller böra dragas inför Kungl. Maj.ts

afgörande. Hvad särskildt anginge omförmälda personals pensionst örhållanden,

vore styrelsen — som ansåge sig icke kunna däiutinnan

ikläda sig några förbindelser under andra villkor, än att den sannätt,

som för närvarande ägde rum mellan Känna Norrtälje och Uppsala

Lämna järnvägar, upphörde och att den andel i den gemensamma kassan,

som tillkomme Lämna—Norrtälje järnväg eller dess personal, öfverläm
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

23

nades till förvaltning af Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, samt att;

sakkunnig utredning verkställdes angående kassans ställning i förhållande

till densamma åliggande förbindelser och att, därest sådan utredning

gåfve vid handen, att brist i kassan förefunnes, denna brist blefve

Stockholm—-Rimho järnvägsaktiebolag ersatt — villig att på anförda

yillkor öfvertaga pensioneringsskyldigheten, dock att, därest möjlig

brist i kassan icke kunde fyllas, Eimbobolaget ej ålades bestrida pensionering

i större omfattning än i förhållande till kassans tillgång. Vidkommande

personalförhållandena i öfrigt vore styrelsen, som ej, såsom

Lämna—Norrtäljebolaget ifrågasatt, kunde ikläda sig större skyldigheter

än detta bolag, villig att öfvertaga de rättigheter och skyldigheter,

som tillkomme Lämna—Norrtälje järnväg gent emot den personal,

som hade befattning allenast vid denna järnväg. Men ifråga om den

personal, som innehade förenad befattning vid Lämna—Norrtälje och

Uppsala—Länna järnvägar, hvilka järnvägar hade gemensam trafik,

ansåge sig styrelsen icke för närvarande eller förr, än delning af ifrågavarande

personal mellan nämnda järnvägar ägt ruin, kunna ikläda

sig några förbindelser; men sedan så skett, vore Rimbobolaget villigt

att gent emot den personal, som blefve tilldelad känna—Norrtälje järnväg,

öfvertaga Länna—Norrtäljebolagets skyldigheter och rättigheter.

Hvad anginge öfriga af Länna—Norrtäljebolaget möjligen ingångna

förbindelser, kunde naturligtvis Rimbobolaget icke, utan att

utredning om dessa förbindelsers art och beskaffenhet förelåge, ikläda

sig någon ansvarighet därför, så att den för järnvägen erbjudna köpesumman

ökades.

Vidkommande de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna

villkor, erinrade bolagsstyrelsen till en början, att bolagsstyrelsen i sitt

anbud förbundit sig att så snart som möjligt ombygga järnvägen på

sådant sätt, att hinder ej mötte för järnvägen^ trafikerande med en

hastighet af 40 kilometer i timmen. Under medgifvande att, såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, påbörja järnvägsbyggnaden

inom ett år efter öfverlåtelsen och på två år hafva fullbordat arbetet,

ansåge sig bolagsstyrelsen, därest väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hemställan kunde anses innebära strängare villkor än hvad

bolagsstyrelsen i anbudet och genom berörda medgifvande åtagit sig,

ej böra obetingadt ingå därpå, liksom bolagsstyrelsen ej kunde finna

skäl föreligga att i förevarande fall ikläda sig någon särskild kostnad

för kontroll utöfver hvad i sådant afseende vid andra järnvägsbyggnadsföretag

vore vanligt, hvaremot bolagsstyrelsen ej hade något att

erinra däremot, att väg- och vattenhyggnadsstyrelsen utöfvade all den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

Länna—Norrtälje

bolags

ställning.

kontroll, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunde anse erforderlig.

Mot hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i öfrigt för sin del hemställt

hade bolagsstyrelsen icke något att erinra.

Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags ställning framgår af likvidatorernas

berättelse öfver bolagets förvaltning för år 1904, som är så

lydande:

Likvidatorernas berättelse till Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag.

Enligt bolagsordningens föreskrift få likvidatorerna härmed till

bolagsstämman afgifva berättelse öfver förvaltningen för 1904.

Bolagets ställning har under räkenskapsåret varit följande:

Balans från 1903:

Skuld vid 1904 års ingång ................................................ kr. 2,428,254: 78

Tillgångar vid årets början ........... kr. 1,842,571: 96

Skulder utöfver tillgångarna............ » 585,682: 82 )} 2 428,254'' 78

Trafikinkomster och driftkostnader:

Trafikinkomster .................................... kr. 145,292: 58

Diverse inkomster .............................. » 743: 75 pr_

Motsvarande inkomster 1903............................................... »

Driftkostnader för

byråafdelningen .. kr. 7,618: 91

Driftkostnader för

banafdelningen...... » 32,100: 01

Driftkostnader för

trafikafdelningen... » 39,285: 24

Driftkostnader för

maskinafdelningen » 41,192: 11 ^ 196- 27

Trafiköfverskott................................... » 25,840: 06 j.r

Förlust- och vinstkonto visar följande ställning:

Debet:

Balanserad brist från föregående år kr. 585,682: 82

Afskrifningar......................................... » 5,397: 58

Räntor..................................................... » 61,222: 19 pr

146,036: 33

140,464: 60

146,036: 33

652,302: 59

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

25

Kredit:

Trafiköfverskott....................................

Balanserad brist från föregående år

Förlust år 1904...........................

kr. 25,840: 06

» 585,682: 82

» 40,779: 71

kr.

652,302: 59

Bolagets ställning vid 1904 ars slät.

Skulder:

Aktieägarnas räkning ........................ kr. 801,200: —

Joll. Lundström & C:ni Stockholm » 17,700: 62

Riksgäld skontoret:

Kapital ............... kr. 746,197: 94

Ränta ................ » 556,805: 14

Anståndsränta... » 79,808: 91

öfverränta........ » 292,747: 42 j,,, li675i569. 41 ^

2,494,460: 03

Tillgångar:

J ärnvägsanlägg
ningen

........... kr. 1,561,505: 18

Rullande materiel » 242,150: —

Diverse inventarier

............... » 22,255: 67

Kasserade skenor » 8,903: 37

Uppsala—Länna

—Norrtälje

järnvägstrafik » 32,883: 28

Rimbo—Sunds

järnvägsbolag )) 300:- kl, 1)S67i997; 50

Skulder utöfver tillgångarna............ » 626,462: 53 kr 2,494 460-03

Till järnvägens underhåll har för påfyllning i ballasten användts

c:a 2,020 kubikmeter grus samt för rälsutbyte 150 ton 15 kg. räls

jämte skarfförbindelser sträckande sig öfver eu banlängd af 5 kilometer.

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 68 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

Departementschefens

yttrande.

Årets trafiköfverskott kar användts på följande sätt:

Återstående afbetalning på af herrar Nydqvist &

motiv............................................................................

rälsinköp m. in.................................................................

rullande materiel..............................................................

diverse inventarier..........................................................

Holm levereradt loko
.

........... kr. 11,850: —

............ » 12,374: 42

............ » 1,173: 10

............ » 380: 21

Å likvidatorernas vägnar:

Carl Quennerstedt.

Af den utredning'' som i ärendet förebragts framgår, att Länna

Norrtälje järnvägsaktiebolags skuld till staten ständigt vuxit, i det att

endast några år inbetalningar till riksgäldskontor kunnat äga rum,

utan att dock någon gång hafva uppgått till stadgad ränta å bolagets

kapitalskuld. Bolagets ställning är för öfrigt sådan, att med hänsyn

till det belopp, hvartill nämnda skuld nu stigit, utsikt ej finnes, att

bolaget skall kunna återbetala densamma. Detta förhållande, som naturligtvis

icke kan fortfara, bör på något sätt ordnas.

Att staten skulle förvärfva järnvägen för att behålla och trafikera

densamma kan, på sätt riksgäldsfullmäktige och järnvägsstyrelsen äfven

framhållit, icke gärna sättas i fråga, då järnvägen ej är byggd med

samma spårvidd som statens järnvägar och ej heller ens ansluter sig

till statsbanenätet utan endast genom annan smalspårig bana står i

förbindelse därmed.

Däremot framstår, enligt min uppfattning, det af Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag nu gjorda erbjudandet såsom antagligt. Jag förbiser

därvid icke den från Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag framhållna

synpunkten, att detta bolag skulle af billighetshänsyn lämnas

tillfälle att efter rekonstruerande af det gamla bolaget om möjligt lämna

ett antagligt anbud å järnvägen. Men, såsom Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län i sitt underdåniga utlåtande riktigt

anmärkt, har därvid icke någon som helst garanti företetts föi att en

dylik rekonstruktion skulle vara genomförbar på villkor, som någorlunda

motsvarade Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags anbud. Stadsfullmäktige

i Norrtälje, som i egenskap af stor aktieägare i Ränna—

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

27

Norrtälje järnvägsaktiebolag till en början anhållit om anstånd med

järnvägens försäljning för att kunna inkomma med eventuellt anbud,,

hafva också, såsom jag omnämnt, sedermera återkallat sin uppskofsbegäran,

enär benägenhet hos de större aktieägarna saknats att deltaga

i bolagets rekonstruktion och det för öfrigt icke syntes någon möjlighet

att med järnvägens inkomster förränta och amortera ens den af

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag erbjudna köpesumman 580,000

kronor.

Da således något annat antagligt anbud icke föreligger än det af

sistnämnda bolag gjorda och detta bolags ekonomiska ställning är sådan,

att någon tvekan icke bör förefinnas därom, att detsamma äfven kan

fullgöra de förpliktelser, som dess anbud innehåller, anser jag, att

anbudet icke bör afvisas.

Fullmäktige i riksgäld skontoret hafva förutsatt, att, därest Länna

Norrtälje järnvägsaktiebolag går in på den ifrågasatta uppgörelsen,

bolaget skulle befrias från sin återstående skuld till statsverket. Med

hänsyn till hvad som blilvit upplyst om bolagets ställning finner jag

icke någon betänklighet möta häremot. Hvad beträffar de i öfrigt dels

af sagda bolag och dels af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna

särskilda villkor för _ uppgörelsen, synes det uppenbart, att Stockholm

Rimbo järnvägsaktiebolag icke kan åläggas en allmän ansvarighet

för Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags förbindelser utom statslånet.

I fråga särskildt om detta bolags förpliktelser i afseende å den vid

järnvägen anställda personal och den för denna personal och Uppsala

—Ränna järnvägs personal gemensamma pensionskassan har Stockholm

—Rimbo järnvägsaktiebolag förklarat sig villigt tillmötesgå de framställda

anspråken under vissa villkor och med vissa restriktioner, ehuru

bolaget ville låta denna fråga blifva beroende på privat aftal. Med afseende

å hvad i detta hänseende förekommit torde ej vara erforderligt,

likasom det knappast är möjligt att nu stadga något härom. I anledning

af hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört torde böra bestämmas

viss tid, inom hvilken bolaget har att verkställa den tilltänkta

ombyggnaden af järnvägen och anskaffa erforderlig rörlig materiel.

Därest särskilda bestämmelser om bolagets skyldighet att underkasta

sig . kontroll från det allmännas sida öfver arbetets utförande finnas

nödiga, synas de lämpligast böra meddelas först i sammanhang med

fastställelse af plan därför. Stadgandena i gällande samtrafiksaftal beträffande

de s. k. banafgifterna tolkas, enligt hvad jag inhämtat, sålunda,

att särskilda järnvägar, som tillhöra samma ägare, i förevarande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

Utskottets

yttrande.

afseende betraktas såsom en järnväg, hvadan någon bestämmelse härom

nn ej lärer erfordras.»

Den utredning, som i statsrådsprotokollet lämnats beträffande

Lämna—Norrtälje järnvägsaktiebolags ställning och dess skuldförhållande

till staten, synes utskottet oförtydbart gifva vid handen, att från statens

synpunkt de nuvarande förhållandena måste anses ohållbara och att

med anledning häraf åtgärder böra vidtagas för att tillförsäkra staten

någon godtgörelse för sin fordran. Den utväg till förhållandenas ordnande,

som föreligger i det af Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

gjorda anbudet om öfvertagande af Länna—Norrtälje järnväg, synes

utskottet innefatta beaktansvärda fördelar för det allmänna, och under

förevarande omständigheter torde ett för staten förmånligare anbud icke

vara att påräkna. Föredragande departementschefen har ock ansett,

att staten borde begagna sig af detta anbud, och påpekat, hurusom de

erinringar, som i vissa hänseenden framställts mot detsamma, måste

anses vara mindre befogade. I den aflåt.na propositionen hafva emellertid

anspråken på Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag i ett hänseende

blifvit skärpta utöfver hvad bolaget i anbudet utfäst eller eljest anser

sig kunna medgifva. Med afseende härå har utskottet fått från bolagets

styrelse mottaga en så lydande promemoria:

»Då styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag i skrifvelse

till herr statsrådet och chefen för civildepartementet erbjöd sig att

öfvertaga Länna—Norrtelje järnväg för 580,000 kronor och mot villkor,

bland andra, att så snart som möjligt ombygga järnvägen på sådant

sätt, att hinder ej mötte för järnvägens trafikerande med en hastighet

af 40 kilometer i'' timmen, hade styrelsen beräknat kostnaderna för omläggning

af järnvägen för en sådan trafikhastighet och tagit hänsyn

därtill vid bestämmandet af det pris styrelsen ansåg sig kunna erbjuda.

Dessa kostnader beräknades till 390,000 kronor.

Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt underdåniga

utlåtande i ärendet hemställt, att ombyggnaden af järnvägen skulle så

utföras, att kungl. styrelsens tillstånd kunde erhållas att trafikera järnvägen

med 40 kilometers medelhastighet.

Uti en därefter ingifven underdånig skrifvelse har styrelsen för

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag förmält, att, därest väg- och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

29

vattenbyggnadsstyrelsens hemställan kunde anses innebära strängare

villkor än hvad bolagsstyrelsen i anbudet och i sistberörda skrifvelse

åtagit sig, styrelsen ansåge sig ej böra obetingadt ingå därpå.

Kungl. Maj:t har emellertid i proposition i ämnet (n:o 121) till

Riksdagen formulerat ifrågavarande villkor så, att hastigheten af 40

kilometer skulle vara medelhastighet.

Bolagsstyrelsen hade visserligen afsett att delvis ombygga järnvägen

med möjlighet till större hastighet än 40 kilometer, men''ville

icke förbinda sig härtill, da ombyggnadskostnaderna för erhållandet af

en större hastighet skulle väsentligt ökas, beroende på nödvändigheten

att använda starkare skenor, gröfre syllar, andra mått på ballasten in. m.

Genomförandet af en ombyggnad af hela Länna—Norrtälje järnväg

med de tekniska bestämmelser kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansett sig böra uppställa som villkor, komme enligt verkställda beräkningar

att medföra en kostnad ej understigande 700,000 kronor, hvartill

säkerligen skulle komma en ej obetydlig kostnad sförhöjning för den

rullande materielen. . Framförandet af bantåg med 40 kilometers medelhastighet

lärer nämligen enligt teknisk tolkning innebära att den största

hastigheten måste vara omkring 60 kilometer. Då för närvarande hastigheten

för de af bolaget trafikerade järnvägar, som Länna—-Norrtälje

järnväg tillstöter, är för Stockholm—Rimbo järnväg 30 och för Rimbo—

Sunds järnväg 40 kilometer och då den största nu tillåtna hastigheten

för järnvägar af samma typ som dessa och Länna—Norrtälje järnväg

ej öfverstiger 45 kilometer, synes kungl. väg- och vattenb3Tggnadsstyrelsens

i förevarande fall så väsentligt skärpta fordringar vara oförklarliga

och kunna ej heller på ofvananförda ekonomiska skäl antagas

af Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, men vidhåller bolagsstyrelsen

sitt i anbudet utfästa villkor att ombygga järnvägen så, att densamma

kan trafikeras med en hastighet af 40 kilometer i timmen.

Stockholm den 22 april 1905.

För Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags styrelse:

MATTHS FALK

Ordförande.

Nils Cronstedt

Kapten K. V. V. K.»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

Med anledning af hvad i förestående promemoria blifvit upplyst

och då Länna—Norrtälje järnvägs ombyggnad på det sätt, som af

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag utlolvats, eller så, att järnvägen

kan trafikeras med en hastighet af 40 kilometer i timmen, utan tvifvel

måste anses innebära eu väsentlig förbättring åt järnvägen och medföra

stort gagn för orten och det allmänna, anser utskottet anledning

saknas att framställa fordran på än mera omfattande förbättringar af

banan, en fordran som torde lägga allt för stora hinder i vägen för

affärens ordnande på ett för det allmänna tillfredsställande sätt.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i sitt utlåtande påpekat, hurusom,

i händelse Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag icke skulle befinnas

villigt att på de ifrågasatta villkoren till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

öfverlåta sin järnväg, fullmäktige hade att anlita exekutiv

försäljning för att förvärfva järnvägen fri från alla förpliktelser och

sedan öfverlåta densamma till ny ägare. Detta förfarande skulle emellertid

föranleda så lång tidsutdräkt, att järnvägen icke kunde, på sätt

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag såsom villkor för sitt anbud uppställt,

af bolaget tillträdas den 1 nästkommande juli. Då vid sådant

förhållande bolaget icke vidare skulle vara bundet af sitt anbud, anser

utskottet, lika med fullmäktige, det vara önskvärdt, att åt fullmäktig^

lämnas bemyndigande att för träffande af uppgörelse om järnvägens

öfverlåtelse medgifva de jämkningar i villkoren, som kunna befinnas

vara af omständigheterna påkallade.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må bemyndiga fullmäktige i

riksgäldskontoret

ej mindre att med Länna-—Norrtälje och Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag träffa öfverenskommelse,

hvarigenom, i sammanhang med det Länna—

Norrtälje järnvägsaktiebolags koncession å järnvägen

mellan Länna och Norrtälje jämte sagda järnväg med

hvad därtill hör öfverlåtes på Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,

Ränna—Norrtälje järnvägsaktiebolag

befrias från sin skuld till staten på grund af det

bolaget beviljade lån för järnvägens anläggning samt

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag förbinder sig

dels att senast vid tillträdet af järnvägen kontant till

riksgäldskontoret inbetala 80,000 kronor samt afgifva

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 122.

31

en med säkerhet af första inteckning i Länna—Norrtälje

järnväg försedd skuldförbindelse å 500,000 kronor

att jämte ränta betalas i enlighet med af fullmäktige

i riksgäldskontoret föreslagna bestämmelser,

dels ock att enligt plan, som kan af Kungl. Maj:t

varda fastställd, verkställa ombyggnad af järnvägen

pa sådant sätt, att den kan trafikeras med en hastighet

af 40 kilometer i timmen, samt anskaffa erforderlig

rullande materiel, äfvensom, därest ej af Kungl. Maj:t

meddelas annan bestämmelse, hafva ombyggnadsarbetet

pabörjadt inom ett ar efter det järnvägen öfvertagits

samt ombyggnaden fullbordad och materielen anskaffad

inom två år efter det arbetet påbörjats,

än äfven att, om sådan öfverenskommelse icke

kan komma till stånd samt fullmäktige i Riksgäldskontoret

vid järnvägens försäljning å exekutiv auktion

för statens räkning förvärfva järnvägen, till Stockholm

Rimbo järnvägsaktiebolag öfverlåta densamma

emot nyss angifna villkor med de jämkningar, som

kunna befinnas vara af omständigheterna påkallade.

Stockholm den 9 maj 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:162 Riksdagens Skrifvelse N:o 162 s. 10 i texten
  2. Rskr. 1905:163 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kmgl. Maj:ts proposition om öfverlåtelse af Ränna—Norrtälje järnväg. s. 1 i texten