Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande.

1905-05-09 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:123, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 123.

1

N:o 123.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1905, kl. 2 e, m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökning

af lånefonden för rederinäringens understödjande.

(R. A.)

Uti en till Riksdagen den 7 april 1905 aflåten proposition (n:o 113) kar

Tvungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att, under de villkor ock bestämmelser, som i fråga om den redan bildade

lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats med afseende å

dess förvaltning ock användning samt rörande dispositionen af inflytande

räntor ock kapitalafbetalningar å de från fonden utlämnade lån, bemyndiga

riksgäldskontoret att, utöfver det till samma fond år 1903 anvisade

belopp af 5,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret

ytterligare 5,000,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet kar föredragande departementschefen

till eu början anfört följande:

»Under erinran hurusom, på framställning af Kungl. Maj:t, 1903

års Riksdag dels beslutat att för bildande af en lånefond till rederinäringens

understödjande, att förvaltas ock användas i öfverensstämmelse

med vissa angifva grunder, bemyndiga riksgäldskontoret att i mån af

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 69 Raft. (Nös 123—125.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N-.o 123.

behof, från 1904 års början tillhandahålla statskontoret ett belopp af

5,000,000 kronor, med åliggande för statskontoret att till riksgäldskontoret

inleverera den å de från fonden utlämnade lan inflytande räntan,

dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som å de från fonden

utgående lånen verkställdes, finge intill utgången af år 1909 tilläggas

fonden, får jag härmed i underdånighet anmäla hos Kungl. Maj: t gjorda

underdåniga framställningar om vidtagande af åtgärder för anvisande af

ytterligare medel till samma fond.

Innan jag redogör för berörda framställningar, torde det tillåtas mig

att rörande tillkomsten af den redan bildade lånefonden och dispositionen

af samma fond anföra och erinra om följande.

I sitt den 11 december 1900 afgifna underdåniga utlåtande med

förslag till beredande af kapital för rederinäringen och vissa andra åtgärder

till sjöfartsnäringens höjande hade den af Kungl. Maj:t år 1898

tillsatta handels- och sjöfartskommittén hemställt om inrättandet af eu

marinhypoteksbank, för kvilket ändamål kommittén tänkt sig tillskott

från statens sida till belopp af öfver 10,000,000 kronor. Med afseende

å denna hemställan hade tre ledamöter åt kommittén i en gemensamt

afgifven reservation förmält sig anse, att kommittén bort göra framställning

i syfte, att eu lånefond måtte afsättas, för att redare skulle

kunna af denna fond erhålla amorteringslån på billiga villkor. Enligt

reservanternas förslag skulle lånefonden bestämmas till 5,000,000 kronor

och sedan efter behof ökas till 10,000,000 kronor.

Af de åtta särskilda handels- och sjöfartsnämnder, hvilka begagnat

sig af dem lämnadt tillfälle att yttra sig i ärendet, hade Stockholms

handels- och sjöfartsnämnd samt handels- och sjöfartsnämnderna i Göteborg,

Malmö, Helsingborg, Sundsvall och Gäfle förordat reservanternas

förslag, i allmänhet med framhållande att fonden, för att kunna i någon

afsevärd mån bidraga till sjöfartens höjande, icke borde sättas lägre än

till 10,000,000 kronor.

I sitt i ärendet den 5 november 1901 afgifna underdåniga utlåtande

hade kommerskollegium, som af anförda orsaker förordade reservanternas

förslag, rörande lånefondens storlek anfört, att kollegium föreställde sig,

att ett’ belopp af 5,000,000 kronor skulle visa sig fylla det lånebehof

eller en väsentlig del däraf, som lämpligen ur en sådan fond borde

fyllas. Yisade erfarenheten godt resultat af fondens inrättande, torde,

såsom kommerskollegium vidare yttrade, hinder för öfrigt icke förefinnas

att framdeles, där så funnes erforderligt, öka fondens belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 123.

3

Sedan vid underdånig föredragning den 13 mars 1903, därvid

jag, med tillstyrkande af förslaget om bildande af en lånefond, förklarat

mig anse det föreslagna beloppet, 5,000,000 kronor, vara, åtminstone

till en början, för ändamålet tillräckligt, nådig proposition i

ämnet till Riksdagen beslutats och Riksdagen, såsom ofvan angifvits,

bifallit Kungi. Maj:ts framställning, utfärdades den 18 december 1903

nådig kungörelse, hvarigenom fastställdes vissa allmänna villkor och

bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från ifrågavarande

fond. I samma kungörelse erinras, att lånefonden, hvars förvaltning

handhafves af statskontoret, hufvudsakligen är afsedd för befrämjande

af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskild! i aflägsna

farvatten, att rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis kommer

att understödjas med lån från fonden, och att, därest sådant lån

sökes för anskaffande af fartyg, företräde kommer under i öfrigt lika

förhallanden att gifvas åt den lånesökande, som låter tillverka fartyget

vid svensk verkstad.

Af de i kungörelsen i öfrigt stadgade villkor och bestämmelser

tillåter jag mig erinra om följande.

Ansökning om låns erhållande göres hos Kungl. Maj:t, som efter

kommerskollegii hörande bestämmer lånebeloppets storlek. Beviljadt lånebelopp

utlämnas af statskontoret, sedan låntagare dit aflämnat skuldförbindelse

jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,

som af statskontoret kan godkännas. Därest för beviljadt lån icke inom

tvä månader efter därom erhållet föreläggande aflämnats säkerhet, som

kan af statskontoret godkännas, skall rätten till lånets utbekommande

anses förverkad. Å lyftadt lånebelopp skall erläggas årlig ränta från

Ivftningsdagen med fyra procent. Sedan lån innehafts under två år från

lyftningsdagen, skall under de därpå följande sex åren årligen återbetalas

en sjättedel af det ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet varder

senast inom utgången af det åttonde året till fullo guldet.»

Sedan föredragande departementschefen härefter redogjort för en

inom finansdepartementet upprättad tablå öfver de till Kungl. Maj:t inkomna

ansökningar om lån från ifrågavarande fond, har departementschefen

vidare anfört:

»Af berörda tablå framgår, att, redan innan ett hälft år förflutit,

efter det omförmälda kungörelse utfärdats, hade från öfver trettio rederibolag

och enskilde redare, Indika voro ägare af tillsammans 86 fartyg

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 123

om tillhopa cirka 88,000 registerton med ett värde af öfver 20,000,000

kronor, till Kungi. Maj:t inkommit ansökningar om lån från fonden för

rederinäringens understödjande till sammanlagdt belopp af öfver sju och

en half millioner kronor.

I underdånig skrifvelse den 17 mars 1904 hade kommerskollegium

sålunda afgifvit utlåtande öfver framställningar från — förutom eu

redare, som sedermera återkallat sin ansökning — tretton sökande med

ett sammanlagdt ansökningsbelopp af 4,165,000 kronor. Af dessa

sökande, hvilka ägde tillhopa 31 fartyg, hvilkas sammanlagda dräktighet

uppgick till omkring 36,500 registerton, med ett värde af 8,370,000

kronor, hafva elfva sökande med ett sammanlagdt ansökningsbelopp af

4.030.000 kronor, som kommerskollegium ansett företrädesvis böra komma

i åtnjutande af lån från fonden, genom Kungl. Maj:ts nådiga beslut

den 15 april och den 6 maj nyssnämnda år beviljats lån från fonden

till sammanlagdt belopp af 3,770,000 kronor. Dessa lån växlade från

högst 2,000,000 kronor, som medgafs rederiaktiebolaget Nordstjärnan i

Stockholm, ägare af sju fartyg om 17,352 registerton med värde af

4.551.000 kronor, till lägst 35,000 kronor, som utgick till Karlskrona

ångfartygsaktiebolag, ägare af ett fartyg om 298 registerton med värde

af 81,000 kronor. Såsom ändamål med lånen hade af sökandena, hvilka

samtliga drefvo fraktfart å utländska, hufvudsakligen utomeuropeiska

hamnar, sex uppgifvit anskaffande af medel för inköp af fartyg eller

för likviderande af redan beställda fartyg. Öfriga sökande, hvilka beviljats

lån, hade för afsikt att genom lånen bereda sig medel i flertalet

fall för utvidgning af rörelsen på annat än nyss angifvet sätt och i två

fall enbart för anskaffande af billigare lån eller rörelsekapital, däraf i

det ena fallet för att kunna bestå i konkurrensen med vissa utländska

subventionerade ångare.

Yid fördelningen af den återstående delen af fonden eller 1,230,000

kronor förelågo tjugu ansökningar med ett sammanlagdt ansökningsbelopp

af 3,395,000 kronor. Dessa sökande voro ägare af 55 fartyg

med ett tonnage af 51,516 registerton och ett värde till ungefär jämnt

11.850.000 kronor. I de af kommerskollegium den 21 och 28 juni

1904 öfver berörda ansökningar afgifna utlåtanden anförde kollegium,

att sju uppgifna sökande med ett sammanlagdt ansökningsbelopp af

1.555.000 kronor företrädesvis borde komma i åtnjutande af lån från

fonden, men framhöll tillika, att åtskilliga af öfriga sökande, nämligen

sex sökande med ett sammanlagdt ansökningsbelopp af 885,000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 123,

jämväl syntes kollegium väl förtjänta af dylik uppmuntran, under förutsättning

att erforderliga medel funnits för ändamålet tillgängliga. Enligt

nådigt beslut den 29 juli 1904 bär Kung! Maj:t, i enlighet med kommerskollegii

förslag, beviljat förstnämnda sju sökande lån från fonden

till sammänlagdt belopp af 1,230,000 kronor. Samtliga dessa sökande,

Indika drefvo eller hade för afsikt att drifva fraktfart på utländska, i

vissa fall utomeuropeiska hamnar, både såsom anledning till framställningarna

uppgifvit behof af medel för likviderande af redan beställda

fartyg eller för inköp åt nya fartyg, att användas för utvidgning af

verksamheten samt i vissa fall för inrättandet af reguliära förbindelser

mellan Skandinavien och utomeuropeiska hamnar.

Redan innan fonden på detta sätt i dess helhet blifvit för därmed

afsedt ändamål disponerad, hade kommerskollegium ifrågasatt en ökning

åt lånefonden. I sitt förberörda underdåniga utlåtande den 17 mars

1904 framhöll sålunda kollegium, att, enär ansökningar till låns erhållande

ur fonden redan då inkommit till vida större belopp än som

kunnat förutses och kollegium haft anledning antaga, det med viss grad

af sannolikhet kunde emotses, att lånefonden inom jämförelsevis kort

tid komme att i dess helhet tagas i anspråk för ändamålet, och att det

ej utan fog kunde antagas, att, äfven efter det återstoden af fonden

disponerats, ett tilläfventyrs ej ringa lånebehof skulle återstå att fylla,

hvilket behof dock icke torde kunna med tillhjälp af det tillhandahållna

fondbeloppet blifva tillgodosedt förr än under loppet af år 1907, då

enligt de för lånen fastställda amorterings villkor kapitalafbetalningar å

under år 1904 utlämnade lån komme att inflyta.

Förberörda af kollegium gjorda antagande att, äfven efter det

lånefonden i dess helhet tagits i anspråk, ett ej ringa lånebehof skulle

förefinnas, fann, såsom kollegium i sitt ofvannämnda underdåniga utlåtande

den 21 juni 1904 anförde, kollegium bekräftadt, i det att redan

då åtskilliga enligt kollegii uppfattning väl motiverade ansökningar om

län till ansenliga belopp till följd af blåst på tillgängliga medel måste,

åtminstone för det dåvarande, lämnas utan afseende. Ehuru visserligen

någon bestämd erfarenhet om verkningarna af den af 1903 års Riksdag

till förfogande ställda lånefonden icke ännu så kort tid efter dess

inrättande kunde föreligga, syntes det dock kollegium, som om utsikt

redan förefunnes, att fonden skulle komma att lända till gagn för utvecklingen

af vår utrikes sjöfart, hvilken densamma hufvudsakligen

vore ansedd att främja. Kollegium erinrade i sådant afseende särskild!

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

därom, att idkare af sådan sjöfart i några fall sökt lån från fonden i

angifvet syfte att anordna reguliära förbindelser med transatlantiska

länder, hvilka planer synts kollegium i liög grad förtjänta af understöd

i form af lån. Då i ” öfrig! med allt fog kunde förväntas, att ytterligare

lånebekof, förutom redan framträdda, i och för utveckling af vår

utrikes sjöfart skulle efter band göra sig gällande, särskilt efter inträdande

af gynnsammare konjunkturer å fraktmarknaden än de nu

rådande, och kollegium ansåge angeläget, att sagda behof blefve i tillbörlig

mån tillgodosedt, har kollegium funnit sig böra hemställa, att

Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för åstadkommande af eu ökning åt

fonden för rederinäringens understödjande, eu ökning, som synts kollegium

lämpligen kunna bestämmas till ett belopp af 5,000,000 kronor,

att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med de i nådiga kungörelsen

den 18 december 1908 angifna grunder.

Denna af kommerskollegium gjorda framställning hafva sedermera

i en till Kungl. Maj:t den 28 december 1904 inkommen skrift ett stort

antal rederibolag äfvensom enskilde redare och andra åt rederinäringen

intresserade personer biträdt med hemställan tillika, att, särskild! med

hänsyn därtill att fartygsprisen för närvarande vore exceptionellt gynnsamma,

de eventuellt ytterligare anvisade lånemedlen måtte få disponeras

redan under innevarande år. I nämnda skrift, därvid fogats tablå

öfver sökta och beviljade lån från ifrågavarande fond, har anförts, att

tvekan icke kunde råda därom, att bland de tretton rederier, hvilka*

ansökningar förelåge till Kungl. Maj:ts pröfning den 29 juli 1904 men

icke blifvit till någon del beviljade, flertalet varit af den beskaffenhet,

att lån torde hafva kunnat dem beviljas, om tillräckliga medel funnits

att tillgå. Den fraktfart, de idkade, vore, såsom af förenämnda tablå

framginge, till öfvervägande del förlagd till utländska, till en stor del

utomeuropeiska farvatten, eller just den rederirörelse, för hvars understödjande

fonden i första rummet vore afsedd. Flera af rederierna både

äfven begärt lånen för utvidgande af sin verksamhet och vissa af dem

för likviderande af i Sverige beställda ångare. Med afseende härå och

ä den till men för näringsidkarne af bankerna i riket i allmänhet tilllämpade

höga utlåningsräntan, borde, såsom i skriften vidare uttalats,

i ett rikligare mått och i eu närmare framtid, än nu vore möjligt, från

allmänna medel gifvas kapitalförsträckningar, af hvilka ett stort antal

rederier i landet och bland dem åtskilliga af dem, som undertecknat

ifrågavarande skrift, vore i behof.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 123.

7

I sammanhang härmed torde jag få meddela, att statskontoret i

underdånig skrifvelse den 4 och 31 sistlidne januari anmält, dels att

rederiaktiebolaget Nordstjärnan, som med godkänd säkerhet fått lyfta

1,500,000 kronor åt det bolaget, enligt hvad redan nämnts, beviljade lån

af 2,000,000 kronor, numera förverkat rätten till utbekommande’ af återstående

låneandel, 500,000 kronor, dels ock att rederiaktiebolaget Columba,

som jämlikt nådiga brefvet den 15 april 1904 beviljats lån från

fonden till belopp af 150,000 kronor, icke begagnat sig af detta med
gifvande

till högre belopp än 75,000 kronor. Vidare liar statskontoret

i underdånig skrifvelse den 18 nästlidne mars tillkännagifvit, att Karlskrona

ångfartygsaktiebolag, hvithet, såsom ofvan angifvits, beviljats ett

lån af 35,000 kronor, numera — af anledning, enligt hvad jag erfarit, att

det bolaget tillhöriga fartyg förlist — till statskontoret inbetalt samma belopp

jämte ränta, äfvensom att skeppsredaren Carl Johan Sandell i Oskarshamn,

som genom nådiga brefvet den 29 juli 1904 beviljats lån från

fonden till belopp af 35,000 kronor, genom underlåtenhet att inom förelagd

tid därför ställa nöjaktig säkerhet förverkat rätten till samma lån.

I allt stå således för närvarande till Kung!. Maj:ts disposition 645,000

kronor af ifrågavarande lånefond.

Såsom af ofvan omförmälda, inom finansdepartementet upprättade tablå

framgår, föreligga nu till pröfning elfva särskilda ansökningar med ett

sammanlagdt ansökningsbelopp af 2,595,000 kronor, eller mera än fyra

gånger det disponibla beloppet. Sökandena äga tillhopa 34 fartyg om

tillsammans 28,691 registertons dräktighet och värderade till 6,653,800

kronor. Af sökandena, hvilka, om jag undantager ett rederiaktiebolag

i Sundsvall, redan drifva fraktfart å utländska, i vissa fall vida aflägsna

utomeuropeiska hamnar, hafva sju uttryckligen uppgifvit såsom anledning

till sina framställningar behof af medel för likviderande af beställda eller

för inköp af nya fartyg, medan öfriga sökande, med undantag af ett

rederiaktiebolag i Malmö, som afsett att skaffa sig rörelsekapital, förklarat

sig i allmänhet hafva för afsikt att med lånen förskaffa sig möjlighet till

utvidgning af verksamheten.

l ager man hänsyn till att sex stycken af dessa ansökningar med

ett sammanlagdt ansökningsbelopp af 885,000 kronor redan tillförene,

såsom af kommerskollegii underdåniga utlåtande den 21 och 28 juni

1904 framgår, erhållit kollegii, enligt mitt förmenande, fullt befogade

förord, kan tydligen, helst om, såsom det synes, en eller flera af de

senare inkomna ansökningarna jämväl äro värda fullt beaktande, det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 123.

synliga lånebehofvet allenast i en högst reducerad grad fyllas. Härtill

kommer, att, såsom jag tillika erfarit, åtskilliga rederier, hvilka i lika

hög grad som nyssnämnda sökande äga förutsättningar för att vid tillgång

af medel komma i åtnjutande af lån från fonden, med hänsyn

till nuvarande förhållanden afstått från eljest påtänkta framställningai

i sådant syfte.

I långt större utsträckning, än jag ansett mig hafva haft anledning

förmoda, har sålunda den form för rederinäringens understödjande, som

år 1903 af Kungl. Maj:t och Riksdagen valts, vunnit anslutning från

rederinäringens sida. Het belopp om 5,000,000 kronor, jag åtminstone

till en början ansett tillräckligt för behofvet, liar visat sig icke på

långt när motsvara de kraf, som hittills ställts å fonden. Äfven om

vissa af de ansökningar om lån från fonden, som till Kungl. Maj:t inkommit,

icke kunna sägas vara af beskaffenhet att förtjäna beaktande,

synes det dock ovedersägligt, att det stora flertalet ansökningar varit så

väl motiverade, att endast brist på medel föranledt, att desamma icke

redan bifallits. Såsom af förr åberopade tablå öfver inkomna ansökningar

framgår, hafva nästan undantagslöst med de begärda lånen afsetts

att befordra fraktfarten å utlandet och detta i det stora flertalet

fall på ett synnerligen effektivt sätt, nämligen genom ökandet af tonnage

medelst nybyggnad eller inköp af fartyg.

Då jag nu finner mig böra tillstyrka förhöjning af lånefonden,

afser jag naturligen icke, att staten pa ifrågavarande sätt skall i stort

sedt blifva förläggare för landets rederinäring. Det vore emellertid

enligt min mening mindre välbetänkt att, sedan erfarenheten gifvit vid

handen, hvilken stor uppmuntran till nybyggnad af fartyg och utvidgning

af rederiverksamheten, lånefonden i verkligheten innebär, utestänga

hvarje möjlighet för rederinäringen att ånyo bekomma lån från fonden,

intill dess genom inflytande amorteringar å utlämnade lån medel ånyo

blifva disponibla, eller såsom förr angifvits år 1907. Då alla af Kung!.

Maj:t hittills beviljade lån numera, enligt hvad jag erfarit, blifvit, med

förr angifna undantag, af statskontoret till vederbörande utanordnade,

lärer nämligen, efter disposition af den nu tillgängliga delen af fonden,

några afsevärda belopp icke vara att från låntagarne inför vänta fou än

nyssnämnda år.

Rörande beloppet af den ökning af lånefonden, som jag finner mig

b Öl ra tillstyrka, anser jag mig hafva stöd ej blott af de utaf kommerskollegium

och vissa andra rederinäringens målsmän gjorda, här ofvan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 123.

om förmälda framställningar, utan äfven af de uttalanden från ett flertal

handels- och sjöfartsnämnder, hvilka gjorts i anledning af handels- och

sjöfartskommitténs förberörda förslag till rederinäringens upphjälpande.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då statens bidrag

till fonden i allt fall icke skulle öfverstiga hvad sagda kommitté beräknat

såsom statens bidrag vid bildandet af en marinhypoteksbank, i

hvars ställe ju fonden tillkommit, hemställer jag, att fonden måtte höjas

med 5,000,000 kronor till 10,000,000 kronor.’ Och då syftet med fonden

bäst torde tillgodoses därigenom, att de ytterligare medel, som därtill

kunna anvisas, må kunna i mån af behof omedelbarligen komma till

användning, helst då, såsom ofvan angifvits, prisförhållandena för närvarande

äro särskild! gynsamma för fartygsbyggnad, synes mig lämpligt,

att nyssnämda medel redan under innevarande år ställas till Kung!.

Maj:ts disposition.

h ör förvaltningen och användningen åt dessa medel böra uppenbarligen

gälla samma regler, som finnas för den redan bildade fonden

stadgade.»

Hvad till statsrådsprotokollet blifvit meddeladt har synts utskottet

innefatta giltiga skäl för den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen af

lånefonden för rederinäringens understödjande, och får utskottet därför

hemställa,

att Eiksdagen, under de villkor och bestämmelser,

som i fråga om den redan bildade lånefonden för

rederinäringens understödjande stadgats med afseende

å dess förvaltning och användning samt rörande dispositionen

af inflytande räntor och kapitalafbetalningar

å de från fonden utlämnade lån, må bemyndiga riksgäldskontoret

att, utöfver det till samma fond år 1903

anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i mån af behof

tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1905.

På utskottets vägnar:

HITGO TAMM.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 69 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:158 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande. s. 13 i texten