Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående inredande i fastigheten n;o 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikesdepartementet m. m. samt angående uppförande af ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli m. m. ■

1905-05-12 · 51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:140, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående inredande i fastigheten n;o 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikesdepartementet m. m. samt angående uppförande af ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli m. m. ■

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

1

N:o 140.

Ank. till Riksd. kansli den 12 maj 1905, kl. 3,30 e. in.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition,

angående inredande i fastigheten n;o 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm

af lokaler för utrikesdepartementet m. m. samt angående

uppförande af ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli m. m.

■ : (L A.)

I en till Riksdagen allåten, till statsutskottets förberedande behandling

remitterad proposition (n:o 96) har Kungl. Maj:t under åberopande

af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden den

31 sistlidne mars föreslagit Riksdagen

dels att medgifva, att till betäckande af kostnaderna för inredande

i. fastigheten n:o 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikesdepartementet

och ämbetsbostad åt ministern för utrikes ärendena

måtte af fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden

användas ett belopp af 400,000 kronor;

dels ock att besluta, att ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli med

undantag af utrikesdepartementet skulle uppföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af arkitekten L. Peterson den 2 sistlidne januari afgifvet

förslag, samt att för ifrågavarande byggnadsföretag och däraf

föranledd inlösen af ateljébyggnadsaktiebolagets hus i nordvästra hörnet

af Kungsträdgården äfvensom af de under enskild äganderätt lydande

tomter i kvarteret Kungl. Trädgården, som enligt förslaget vore afsedda

att för byggnaden tagas i anspråk, bevilja ett belopp af 4,860,000

kronor, samt däraf anvisa 575,000 kronor ur fonden för anordnande

af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden och 500,000 kronor å

extra stat för år 1906.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 77 Höft. (N:o 140.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Nuvarande

kanslihusets

beskaffenhet

och

otillräcklighet.

Departementschefens yttrande i detta ärende till förenämnda statsrådsprotokoll

är af följande lydelse:

»Vid underdånig- föredragning- den 21 februari 1902 af frågan om

uppförande af ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli, anförde dåvarande

departementschefen, bland annat:

Det nuvarande kanslihuset med den därtill hörande tomten n:o 1

i kvarteret Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm hade ursprungligen

disponerats af myntverket, men sedan, i sammanhang med år 1840

fattadt beslut om statsrådets förändrade organisation, fråga blifvit väckt

om beredande för samtliga statsdepartementens expeditioner af en

gemensam ämbetslokal, både byggnaden upplåtits till lokal för flertalet

af dessa expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början

icke varit afsedd till ämbetslokal för Kung]. Maj:ts kansli, hade också

ganska snart visat sig vara såsom sådan mindre lämplig; och ehuru

tid efter annan omfattande ändrings- och reparationsarbeten vidtagits,

vore lokalerna inom kanslihuset fortfarande i många afseenden synnerligen

bristfälliga och otidsenliga.

För att erhålla sakkunniga personers yttrande rörande kanslihusets

beskaffenhet, hade, jämlikt Kungl. Maj:ts den 27 januari 1893

lämnade bemyndigande, åt intendenten vid öfverintendentsämbetet, professoren

F. G-. A. Dahl, brandchefen i Stockholm, kommendörkaptenen

B. Hollstén, stadsarkitekten L. Hedin och byggmästaren A. G. Sällström

lämnats uppdrag att verkställa besiktning å sagda hus för

utrönande, ej mindre huruvida själfva byggnaden befunne sig i det

skick, att dess framtida bestånd kunde anses tryggadt, än äfven

huruvida byggnaden erbjöde erforderlig säkerhet mot eldfara för de

viktiga och delvis oersättliga handlingar, som där förvarades. Resultatet

af den på grund häraf verkställda besiktningen förelåge i en af

besiktningsmännen den 9 februari 1893 till chefen för finansdepartementet

aflåten skrifvelse. Af denna framginge, att besiktningsmännen

funnit byggnaden förete väsentliga brister såväl med hänsyn till hållfasthet

som trygghet mot eldfara, samt att besiktningsmännen ansett,

att de brister, med hvilka byggnaden i förstnämnda hänseende vore

behäftad, kunde, om ock med stör kostnad, betydligt minskas, men att

bristerna, hvad eldfarligheten anginge, icke kunde afhjälpas eller ens

minskas.

Då innehållet af berörda skrifvelse den 24 februari 1893 inför

Kungl. Maj:t anmälts i sammanhang med väckt fråga om bildande af

en särskild »fond för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i

hufvudstaden», hade föredragande departementschefen erinrat, att de

ur nyss anförda synpunkter förefintliga bristerna vid kanslihuset långt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

ifrån vore de enda. Utrymmet inom de särskilda ämbetslokalerna vore

nämligen så trångt, att däraf verkligt men uppstode för det arbete,

som där skulle utföras. Flera depaftementsbyråer förfogade hvar för

sig endast öfver ett rum — i åtskilliga fall af ytterst obetydliga dimensioner

i hvilket rum såväl byråchefen som den kanslisekreterare och

den amanuens, som på byrån indelats, hade sina platser. Då vederbörande

byråchefer ofta mottoge besök i tjänsteärenden, vore det gifvet, att

en dylik anordning skulle medföra icke ringa olägenheter. Utrymmet

i huset vore dessutom så strängt tillvarataget, att, då, såsom stundom

hände, för beredande af någon särskild fråga tillfälliga biträden eller

sakkunniga personer tillkallades, hvarje möjlighet att bereda dem arbetsplats

inom vederbörande departements lokal vore utesluten. Den för

förvaring af statsrådsprotokoll och handlingar i afgjorda ärenden tillmätta

plats vore så knapp, att nämnda dokumenter tidigare, än eljest

kunde vara önskligt, måste aflämnas till riksarkivet, hvartill komme,

att, såsom af bemälde besiktningsmäns utlåtande äfven framginge, de

skåp, i hvilka de ifrågavarande, till stor del oersättliga handlingarna

förvarades, flerstädes måst placeras så nära intill eldstäderna, att eldfara

däraf lätteligen kunde uppstå. Hvad förintandet af sagda handlingar

skulle innebära behöfde icke närmare utvecklas. Förlusten af de

senaste årens statsrådsprotokoll, registratur, koncept till utgående kungl.

bref och resolutioner, inneliggande handlingar in. in. skulle medföra

ett verkligt hämmande af regeringsmaskineriet, skadan för en framtida

historisk forskning oberäknad.

De brister hos kanslihuset, som vid berörda tillfälle af departementschefen

framhållits, hade under den tid, som sedan dess förflutit,

naturligen gjort sig ännu mer kännbara, och, hvad särskildt anginge

den anmärkta bristen på erforderligt utrymme, hade denna brist

gjort sig gällande i sådan grad, att frågan om anskaffande af ny kanslihusbyggnad

icke längre kunde uppskjutas. Särskildt erinrades, hurusom,

då ett par år förut anmälts, att ökadt utrymme inom kanslihuset oundgängligen

erfordrades för utrikes- och civildepartementen, samt att lokal

måste anskaffas för jordbruksdepartementet, annan utväg icke funnits

än att för ifrågavarande ändamål upplåta den lokal, som för det dåvarande

disponerats åt nedre justitierevisionen, och att för sistnämnda ämbetsverk

förhyra lokal på annat håll. Ej heller syntes böra lämnas obeaktadt,

att sjöförsvarsdepartementet vore förlagdt till annat staten tillhörigt hus,

äfvensom att justitiedepartementets byrå för statistiska ärenden, lagbyrån,

den till civildepartementet hörande försäkringsbyrån, finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå samt ecklesiastikdepartementets afdelning

för statistiska ärenden vore inrymda i särskildt förhyrda lokaler.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tidigare åtgärder

för anskaffande

af

nytt kanslihus.

Första förslaget

till

kanslihusbyggnad

i Kungsträdgården.

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Åt gärder hade sedan flera år tillbaka vidtagits i syfte att åstadkomma

ny lokal för Kungl. Maj:ts kansli. Sedan chefen för finansdepartementet

den 7 juni 1893 anmodat öfverintendentsämbetet att,

såsom en förberedande åtgärd i detta liänsende inkomma med yttrande,

bland annat, huruvida, med iakttagande att den oundgängligen erforderliga

ökningen i utrymme blefve beredd, ändamålet kunde vinnas

genom ombyggnad af kanslihuset på dess nuvarande plats, samt öfverintendentsämbetet

med anledning däraf uppdragit åt professoren Dahl

samt e. o. arkitekterna hos ämbetet F. R. Ekberg och F. Eckert att i

ärendet sig yttra, hade de sålunda utsedda personerna den 26 augusti

1893 afgifvit ett tjänstememorial i ämnet. I detta memorial hade beträffande

den ifrågasatta ombyggnaden af kanslihuset anförts, att, då byggnadens

grund vore dålig, det icke vore tänkbart att på annat sätt än

genom rifning af den gamla byggnaden och uppförande af en alldeles

ny byggnad erhålla lämpliga lokaler; att, om hela tomten kringbyggdes

med ett 37 fot bredt hus, innehållande tre hela våningar åt alla sidor,

en undervåning åt sjösidan och dessutom en öfvervåning mot norra

och östra sidorna, en golfyta af högst 46,000 kvadratfot kunde erhållas;

att, då nuvarande kanslihuset hade en sammanlagd golfyta af omkring

40,600 kvadratfot, en ökning i utrymme af omkring 13 V2 procent

således vore det högsta, som å ifrågavarande tomt kunde erhållas; samt

att, då denna ökning i utrymmet knappast kunde anses tillräcklig och

det sannolikt skulle blifva förenadt med stora svårigheter att under

tiden för ombyggnaden anskaffa lämpliga lokaler för de olika departementen,

det syntes, som om någon annan utväg hellre borde anlitas

för frågans lösning.

För beredande af plats för ny kanslibyggnad hade därefter förhandlingar

förts angående förvärfvande för kronans räkning af åtskilliga

fastigheter, men dessa förhandlingar hade icke ledt till något

resultat.

Då svårighet således mött att för antagligt pris förvärfva lämpligtomt

för uppförande af den ifrågasatta byggnaden, hade den nästa

åtgärden vant att söka utreda, huruvida någon kronan tillhörig obebyggd

tomt med lämplig belägenhet kunde för ändamålet användas. Med

stöd af Kungl. Maj:ts den 25 oktober 1894 meddelade beslut, hvarigenom

öfverintendentsämbetet anbefallts att enligt de närmare föreskrifter,

chefen för finansdepartementet ägde meddela, verkställa utredning

beträffande frågan om uppförande af nytt kanslihus, hade därför

chefen för finansdepartementet i skrifvelse den 8 februari 1899

anmodat öfverintendentsämbetet att låta uppgöra och till Kungl. Maj:t

inkomma med eskissritningar och approximativa kostnadsberäkningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o HO. 5

för uppförande å norra delen af Kungsträdgården af nytt kanslihus,

afsedt att inrymma samtliga dåvarande statsdepartementen med deras

olika, afdelningar samt därjämte jordbruksdepartementet, nedre justitierevisionen,

justitiekanslärsämbetet, land!- och sjöförsvarsdepartementens

kommandoexpeditioner och flottans stab. Enligt uppdrag af öfverintendentsämbetet

hade dåvarande e. o. arkitekten hos ämbetet Carl

Möller utarbetat de sålunda infordrade ritnings- och kostnadsförslagen,

hvarefter öfverintendentsämbetet med underdånig skrifvelse den 18

oktober 1899 till Kung-1. Magt öfverlämnat ifrågavarande förslag äfvensom

ett af bemälde arkitekt den 9 i samma månad afgifvet tjänstememorial.

Enligt berörda förslag vore byggnaden, hvars hufvudfasad vette

åt. Kungsträdgården, förlagd så, att det omkring 4 meter framspringande

midtelpartiet a hufvudfasaden icke sköte söder om eu linje, som tänktes

dragen från en punkt på Kungsträdgårdsgatan, 8 meter norr om nordvästra

hörnet mellan nämnda gata och Näckströmsgatan, vinkelrätt mot

Kungsträdgårdens längdaxel. Å byggnadens östra sida skulle Kungsträdgårdsgatan

erhålla en bredd af 20,5 meter, utom vid sidofasadens

hansprång, där gatans bredd minskades till 19,5 meter. Hamngatan,

hvars bredd å sträckan mellan Regeringsgatan och Västra Trädgårdsgatan

redan vore fastställd till 18 meter, skulle vid byggnadens nordöstra

melianparti erhålla en bredd af 27 meter, hvilken vid nordöstra

hörnet af det utspringande midtelpartiet minskades till 23 meter. Vid

midtelpartiets nordvästra hörn vore Hamngatans bredd beräknad till

29 meter, hvarefter densamma än ytterligare vidgades, så att gatan vid

byggnadens nordvästra hörn bildade en öppen plats.

Den form och det läge, byggnaden enligt förslaget skulle erhålla,

förutsatte emellertid med nödvändighet, att ateljébyggnadsaktiebolagets

hus samt den därintill belägna, för det dåvarande af Sveriges allmänna

konstförening förhyrda utställningsbyggnaden nedrefves, äfvensom att

samtliga de byggnader och anordningar, som innehafvaren af det s. k.

Blanchs kafé låtit uppföra i Kungsträdgården, borttoges. Därjämte

måste den obebyggda tomten n:o 5 i kvarteret Kungsträdgården förblifva

obebyggd och, såsom planterad plats, för framtiden tilläggas

Kungsträdgården. I sammanhang härmed hade det erinrats, att gafveln

a den aktiebolaget Casino tillhöriga byggnad efter platsens ordnande

kom me att blifva mera i ögonen fallande än tillförene och därför borde

på lämpligt sätt dekoreras. Utmed nämnda gafvel hade därjämte en

nedgång ansetts böra anordnas från Västra Trädgårdsgatan till Kungsträdgårdens

plan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Beträffande ateljébyggnadsaktiebolagets byggnad erinrades, att,

sedan åtskilliga personer i en till Kungl. Maj:t ingifven underdånig

ansökning anbållit, att till det bolag, som för ändamålet kunde

komma att bildas, en i ansökningen närmare angifven plats i nordvästra

hörnet af Carl XIII:s torg måtte upplåtas för uppförande af en till

konstexpositioner, målareateljé m. in. afsedd byggnad, genom nådigt

bref den 21 april 1865 medgifvits, att förenämnda plats finge för

ändamålet tills vidare och till dess annorlunda kunde varda förordnadt

upplåtas mot en årlig afgäld till kronan af 300 riksdaler samt i öfrig!

på villkor, bland andra, att, därest tomten framdeles skulle finnas vara

för något statens ändamål behöflig och således till följd af därom meddeladt

nådigt beslut komma att till kronan återställas, bolaget skulle

äga att för därå då varande byggnad af kronan erhålla lösen till belopp

motsvarande anläggningskostnaden enligt de däröfver upprättade verificerade

byggnadsräkningarna, hvilka, för att vid sådan likvid tjäna till

efterrättelse, borde hos öfverintendentsämbetet deponeras. Den sålunda

ifrågasatta byggnaden hade sedermera blifvit uppförd af ateljébyggnadsaktiebolaget;

och enligt hvad den till öfverintendentsämbetet öfverlämnade

räkenskapen rörande kostnaden för byggnadens uppförande

utvisade, hade berörda kostnad uppgått till 100,856 riksdaler 98 öre.

Detta belopp utgjorde således den lösesumma, kronan hade att till

bemälda bolag erlägga för byggnaden, i händelse tomten skulle finnas

vara för något statens ändamål behöflig.

Den föreslagna kanslibyggnaden, hvars hufvudingång Amre förlagd

till fasaden åt Kungsträdgården, upptoge en yta af 5,470 kvadratmeter,

i hvilken yta inginge två gårdar med 365 kvadratmeter för

hvardera, eller tillsammans 730 kvadratmeter. Hufvudfasaden upptoge

en längd af 93 meter och hvardera sidofasaden 52,5 meter. Byggnadens

största bredd (genom midtelpartiet) vore 64 meter. Byggnadens höjd

från marken till taklistens öfverkant vore å hufvudfasaden 25 meter

och kupolens krön sköte upp 57 meter öfver Kungsträdgårdens plan.

Förutom en jordvåning skulle byggnaden innehålla fyra våningar.

Majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren B. A. Lindahl, som å

det ifrågasatta området af Kungsträdgården verkställt undersökningar

för grundläggning af b_yggnaden, hade i ett till öfverintendentsämbetet

afgifvet yttrande meddelat, att marken å området bestode öfverst af

jordfyllning om 2,5—3 meters djup, därunder af ett lager af lös lera

af 5—7 meters mäktighet och under detta af ett mäktigt lager af sand

och grus af växlande, men i medeltal 10 meters djup. I betraktande

af den lösa beskaffenhet, marken till stort djup syntes hafva, och det

säkerligen rika tillflödet på vatten vid ringa djup under markens yta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140. 7

liade majoren Lindahl ansett hvarje tanke på möjligheten att för rimligt

pris kunna neddraga grundmurar eller pelare till underliggande fast

mark eller berg böra öfvergifvas. Återstode således att verkställa pålning

under större eller mindre del af källaremurarnes areal och genom

de lösa jordlagren. Byggnadens massiva beskaffenhet och stora tyngd

samt de stora djupen genom lös massa syntes därvid utesluta utvägen

att sammanföra pålningen i smärre grupper under murverkens koncentrerade

partier, utan måste pålarne utbredas öfver hela ytan af undergrunden.

Själfva byggnaden skulle, enligt e. o. arkitekten Möllers

förslag, uppföras af murtegel och dess ytterfasader till största delen

klädas med granit. Yttertaken skulle täckas med dels koppar och

dels skiffer.

Kostnaden för uppförande af nytt kanslihus i Kungsträdgårdens

norra del skulle enligt ifrågavarande förslag uppgå till 3,950,000

kronor, däraf 841,000 kronor för schaktnings-, pålnings- och grundläggningsarbeten,

2,536,524 kronor för själfva byggnaden och dess

inredning,. 306,500 kronor för specialarbeten, såsom elektrisk belysning,

värmeledning . och ventilation, gas-, vatten- och afloppsledningår, åskledare

och hissar, 200,000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och

arfvoden till arkitekt och kontrollant samt 65,976 kronor för oförutsedda

utgifter m. m. 1 kostnadsförslagnts slutsumma ingång^ icke kostnaden

för inlösen af vare sig de byggnader, hvilka, enligt hvad förut blifvit

nämndt, skulle nedrifvas, eller de tomter, hvilka skulle bibehållas

obebyggda.

Då emellertid för ytterligare utredning af byggnadsplan det Förslag nu

synts af vikt, att ritningar och kostnadsförslag uppgjordes äfven Uör Jcamlilymad

bebyggande af någon annan för ändamålet lämplig tomt, och uppmärk- “oTZwoZ*

samheten i sådant afseende fäst sig vid det område af Riddarholmen vcrhetå tomtersom

upptoges af den statsverket tillhöriga, till ämbetslokal för generalstaben

disponerade, tomten n:o 8 i kvarteret Riddarholmen och den

Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk använda tomten

n.o 7 i samma kvarter, beträffande hvilket område anledning funnes att

antaga, att den Stockholms stad tillhöriga tomten skulle mot lämpligt

vederlag kunna för kronans räkning från staden förvärfvas, hade i

skrifvelse den 13 september 1899 öfverintendentsämbetet anmodats att

sa . foit ske kunde uppgöra och till Kungl.

eskissritningar och approximativa kostnadsberäkningar för uppförande å

berörda område af nytt kanslihus, till utrymmet lika stort som den i

Kungsträdgården ifrågasätta kanslibyggnaden. Sedan enligt uppdrag

af öfverintendentsämbetet dåvarande e. o. arkitekten hos ämbetet Ludv.

Peterson utarbetat de infordrade ritnings- och kostnadsförslagen, hade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

öfverintendentsämbetet med underdånig skrifvelse den 16 januari 1900

till Kungl. Maj:t öfverlämnat ifrågavarande förslag äfvensom ett af bemälde

arkitekt den 11 i samma månad afgifvet tjänstememorial.

Af berörda handlingar jämte ritningar inhämtades följande.

Tillträdet till byggnaden hade arkitekten tänkt sig skola blifva dels

från Birger Jarls torg, mellan riksarkivets och hofrättens hus, och dels

från sjösidan genom en uppfartsväg. Då tillträdet från Birger Jarls torg

för det dåvarande vore synnerligen otillfredsställande, hade, för att såvidt.

möjligt förbättra detsamma, det redan mycket knappt tillmätta

utrymmet för byggnaden måst ytterligare inskränkas genom att draga

densamma tillbaka norrut, så att minsta afståndet från hofrätteus hus

blefve omkring 15 meter. Dessutom hade, för att bereda tillräcklig

dager åt de mot öster förlagda lokalerna, gränden därstädes måst utvidgas

med omkring 3 meter. Härigenom upptoge själfva byggnaden

icke mer än omkring 3,700 kvadratmeter och, därest de åt sjösidan förlagda

terrasserna inberäknades, icke fullt 4,000 kvadratmeter. För att den

omförmälda uppfartsvägen från sjösidan skulle kunna på lämpligt sätt anordnas,

måste den dåvarande högsta punkten å tomten sänkas omkring 3

meter genom bortsprängning af berg. Till följd af det ringa afståndet

mellan hofrättens och riksarkivets hus hade arkitekten ansett, att byggnadens

hufvudentré, som skulle förläggas till Birger Jarls torg, icke komma

att ur arkitektonisk synpunkt framträda på sätt, som för eu byggnad

af ifrågavarande slag erfordrades. Eu utvidgning af området mellan

hofrättens och riksarkivets hus måste därför enligt arkitektens åsikt

förr eller senare äga rum och skulle kunna genomföras i sammanhang

med eu framtida ombyggnad af riksarkivets gamla hus, därest sistnämnda

hus då något indroges från Birger Jarls torg. Kanslihusbyggnaden

skulle enligt de uppgjorda eskissritningarna uppföras i fyra

våningar, räknadt från hufvudentréns plan, samt på grund af tomtens

sluttning erhålla icke mindre än sex våningar mot sjösidan. För att

något mildra intrycket af de många våningarna skulle bottenvåningen

mot väster och norr uppföras i form af terrasser. Dessa terrasser

äfvensom den öfver dem belägna våningen skulle byggas af naturlig

sten och de öfriga våningarna af fogstruket tegel med listverk, portaler

och föristeromfattningar af huggen sand- och kalksten.

Enligt berörda förslag skalle kostnaden för uppförande af nytt

kanslihus å det angifna området af Riddarholmen uppgå till sammanlagdt

2,880,000 kronor, däraf 266,000 kronor för schaktnings-, sprängnings-

och grundläggningsarbeten äfvensom ordnande af platsen omkring

byggnaden, 2,055,276 kronor för själfva byggnaden och dess inredning,

300,100 kronor för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värmeledning

och ventilation, gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o MO.

•och hissar, 100,000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden

till arkitekt och kontrollant samt 158,624 kronor för oförutsedda utgifter.

Förslaget hade förutsatt förvärf åt kronan af auktionsverkets tomt;

•och hade föranledt underhandlingar med Stockholms stad i sådant

hänseende.

Dessa underhandlingar hade ledt till ett af stadsfullmäktige i

underdånigt yttrande den 19 mars 1900 framställdt anbud om byte af

åtskilliga fastigheter mellan kronan och staden. Enligt detta hade

staden förklarat sig vilja till kronan afstå ej mindre de delar af tomten

n:o 7 i kvarteret Riddarholmen och stadens angränsande gatumark,

som erfordrades för det ifrågasatta nya kanslihuset, än äfven delar af

tomten n:o 15 i kvarteret Riddarholmen och den mellan denna tomt

och tomten n:o 4 befintliga gränddessein jämte besittningsrätten till

viss del åt sistnämnda tomt, till hvilken staden på grund af nådigt

bref den 21 juli 1813 ägde evärdlig besittningsrätt mot skyldighet

att till finska församlingen i Stockholm betala en årlig afgäld af 666

rdr. 32 sk. b:co, eller 1,000 kronor. Staden å sin sida skulle af

kronan med äganderätt erhålla tomterna n:o 1 i kvarteret Vulcanus

och n:o 1 i kvarteret Memnon, hvarförutom kronan — jämte det fastställelse

skulle meddelas å ett af stadsfullmäktige den i februari 1899

fattadt beslut om utvidgning åt Kungsträdgården till af Hamngatan mellan

Västra Trädgårdsgatan och Kungsträdgårdsgatan till 18 meters bredd

skulle förbinda sig ej mindre att ställa till stadens förfogande den

för sistnämnda ändamål erforderliga mark, fri från därå stående del af

ateljébyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för all framtid lämna

den återstående ej bebyggda delen af Kungsträdgården mellan Hamngatan

och Norrström obebyggd samt förty medgifva, att samma del af

Kungsträdgården intoges i stadsplanen såsom öppen plats. Slutligen

skulle kronan åtaga sig att för framtiden fullgöra de med dispositionsrätten

till tomten n:o 4 i kvarteret Riddarholmen följande skyldigheter.

I kontant mellanafgift skulle staden erlägga en summa af 1,000,000

kronor, att betalas, så snart fastigheterna n:o 1 i. kvarteret Vulcanus

och n:o 1 i kvarteret Memnon blifvit till staden öfverlämnade. Detta

stadens erbjudande skulle förfalla, därest icke detsamma före 1900 års

utgång af Kung!. Magt och kronan antagits, en tid, som sedan utsträckts

till den 1 juli 1901.

Förslaget hade vidare förutsatt, att nya lokaler skulle beredas åt

de institutioner, som vore inrymda i generalstabens hus, nämligen

generalstaben med rikets allmänna kartverk i dess helhet, krigshögBih.

till Biksd, Prof. 1905. 4 Sami. 1 Åfd. 77 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

skolan och krigsvetenskapsakademien. I detta hänseende hade två

alternativa förslag blifvit framställda. Enligt det ena förslaget (alternativ

I) skulle samtliga dessa institutioner inrymmas i en byggnad,,

afsedd att uppföras å Artillerigården. Enligt det andra förslaget (alternativ

II) skulle generalstaben med nyssnämnda kartverk och krigsvetenskapsakademien

inrymmas i den nya byggnaden å Artillerigården,

hvaremot krigshögskolan skulle förläggas till ateljébyggnadsaktiebolagets

hus vid Kungsträdgården. Vidkommande dessa förslag hade genom

öfverintendentsämbetets försorg kostnadsberäkningar och planritningar

blifvit uppgjorda; och hade öfverintendentsämbetet tillika i fråga om

alternativ II tagit under ompröfning, huruvida den del af den nuvarande

ateljébyggnaden, som kommc att återstå, sedan Hamngatan erhållit

den för densamma afsedda bredden af 18 meter, skulle blifva tillräcklig

och lämplig för inrymmande af krigshögskolan.

Angående berörda alternativ I, enligt hvilket kostnaden för den

ifrågasatta byggnaden å Artillerigården beräknats till 1,325,000 kronor,

hade öfverintendentsämbetet i afgifvet yttrande anfört, att ämbetet i

fråga om byggnadens läge föreställt sig, att den borde förläggas parallellt

med Riddaregatan och indragas 5 till 6 meter från gatulinjen, i

följd hvaraf de å Artillerigården förut befintliga flyglarna måste antingen

helt och hållet eller åtminstone delvis rifvas. Beträffande det med

alternativ II betecknade förslaget hade öfverintendentsämbetet i särskildt

yttrande anfört, att ämbetet funne det vara möjligt, att för inrymmande

af krigshögskolan begagna sig af ateljébyggnadsaktiebolagets

förenämnda byggnad med viss ombyggnad, hvarför kostnaden beräknades

till omkring 100,000 kronor; dock att härvid icke borde lämnas

oanmärkt, att den ifrågasatta ombyggnaden af ateljébyggnaden

icke i estetiskt hänseende kunde anses motsvara de fordringar, som

borde ställas på en byggnad med så framskjutet och bemärkt läge som

den ifrågavarande. Slutligen hade öfverintendentsämbetet ansett, att,

därest krigshögskolan icke komme att förläggas till den ifrågasatta

byggnaden å Artillerigården och denna byggnad således kunde göras

icke oväsentligt mindre, kostnaden för samma byggnads uppförande

kunde minskas med omkring 125,000 kronor, eller till 1,200,000 kronor.

I skrifvelse af den 28 februari 1900 hade därefter statsrådet och

chefen för landtförsvarsdepartementet åt generalfälttygmästare!! och inspektören

för artilleriet uppdragit att, med anledning af det framställda

förslaget om förläggande å Artillerigården åt den nya generalstabsbyggnaden,

inkomma med förslag till andra lokaler för artilleristaben

samt de tygverkstäder och förråd m. m., som för det dåvarande vore

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

11

inrymda i de båda flygelbyggnaderna å Artillerigården, hvilkas fullständiga

nedrifvande finge antagas blifva en följd af nyssnämnda förslags

utförande. I den 29 mars och den 11 april 1900 afgifna yttranden

hade generalfälttygmästaren erinrat, att de lokaler, som för det dåvarande

inrymdes i flygelbyggnaderna å Artillerigården, vore: 1) tygförrådets

verkstäder, en del förrådslokaler och kontorsrum; 2) en del

af gevärsförrådet med verkstadsrum och kontorslokaler; 3) artilleristabens

lokaler; 4) artilleri- och ingenjörhögskolans kemiska laboratorium;

5) artillerimuseets expeditionslokaler och bibliotek m. m.; 6) en

del bostadslägenheter. De under 1) och 2) omnämnda lokalerna samt

en del af bostadslägenheterna kunde lämpligen förläggas till annan

plats. De under 3), 4) och 5) omförmälda lokalerna borde däremot

icke förflyttas från Artillerigården, utan borde för dem äfvensom för

vissa bostadslägenheter uppföras nya byggnader å Artillerigården. Då

emellertid, under förutsättning att generalstabshuset blefve förlagdt å

det förut angifna området af Artillerigården, enligt generalfälttygmästarens

förmenande fullt lämplig plats å Artillerigården icke kunde beredas

för artilleriets nya byggnader, vore det generalfälttygmästarens

åsikt-, att de lokaler, med undantag af krigshögskolan, om hvilkas förläggande

till nya byggnader å Artillerigården förslag blifvit väckt,

borde fördelas på två, vinkelrätt mot stora tyghuset liggande flygelbyggnader.

. Ett approximativt förslag i berörda afseende hade ock

blifvit uppgjordt af e. o. arkitekten E. Josephson. Enligt detta förslag

hade fördelningen af lokalerna anordnats på följande sätt: i ena flygeln:

krigsarkivet, artilleristaben, artilleri- och ingenjörhögskolans laboratorium

samt vaktmästarebostäder; i andra flygeln: öfriga delar af generalstaben

med koppartryckeriet samt bostäder för koppartryckare och vaktmästare.

Enär detta förslag då ännu icke hunnit underkastas någon

pröfning af vederbörande myndighet och, enligt generalfälttygmästarens

åsikt, behöfde i vissa afseenden modifieras, finge detsamma betraktas

endast såsom ett utkast i ändamål att kunna beräkna byggnadernas

storlek och kostnad. Med afseende å den plats, hvilken borde väljas

för artilleriets verkstäder och förråd, ansåge generalfälttygmästaren sig

icke på frågans dåvarande ståndpunkt kunna afgifva något definitivt

förslag. Plats hade visserligen föreslagits antingen vid ammunitionsförrådet

eller ock i närheten af dåvarande första Svea artilleriregementes

kasern i den s. k. Starrbäcks ekbacke, men båda dessa platser hade

valts hufvudsakligen i syfte att få kostnadsberäkningarna uppgjorda för

två platser med väsentligt olika betingelser i afseende å grund- och

planeringsförhållanden. Den approximativa kostnaden för såväl artil
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o HO.

leriets som ock generalstabens lokaler (utom krigshögskolan) både beräknats

sålunda: för artilleriets lokaler, som måste flyttas, 765,000

kronor, för nybyggnad af två flyglar å Artillerigården in. m. 1,556,000

kronor och för oförutsedda utgifter 39,000 kronor, eller tillsammans

2,360,000 kronor.

Generalstabens förläggande till en å Artillerigården uppförd ny

byggning jämte öfriga däraf påkallade byggnadsföretag skulle således

medfört kostnader till så högt belopp, att tanken därpå måst uppgifvas..

Då generalstaben, som för sin mångskiftande verksamhet måste stå i

direkt förbindelse med åtskilliga myndigheter, verk och inrättningar i

hufvudstaden, särskildt landtförsvarsdepartementet och dess kommandoexpedition,

med hvilken beröringen naturligen vore synnerligen liflig,,

borde till sitt förfogande äga en centralt belägen lokal, hade afsevärda

svårigheter mött att, då Artillerigården icke kunde för ändamålet tagas

i anspråk, bereda byggnadsplats för en ny generalstabsbyggnad. Tanke

hade visserligen varit väckt att för sagda ändamål genom köp förvärfva

en synnerligen välbelägen, med stora och dyrbara byggnader,

som skulle kunna apteras till ämbetslokaler, försedd enskild tomt, och

denna tanke, genom hvars realiserande skulle beredts en välbehöflig

ökning i det alltför ringa antalet staten tillhöriga, centralt belägna tomter,

hade icke saknat sin tilltalande sida. Men då härigenom den svårlösta

kanslihusfrågans budget skulle kommit att tyngas af en post, som med

några hundra tusen kronor öfverskjutit hvad som för frågans egen lösning

vant erforderligt, hade denna tanke och därmed äfven förslaget

att bygga kanslihuset på generalstabens och auktionsverkets tomter

måst öfvergifvas.

Förslag au Vid sådant förhållande hade föredragande departementschefen an
lZ?endfl

sett det böra utredas, huruvida icke lämplig byggnadsplats för nytt

kammarrättens kanslihus skulle kunna åstadkommas å det område af Riddarholmen, som

fZZaUnZgéns upptoges af kammarrättens och marinförvaltningens hus, vissa delar af

hus. de Stockholms stad tillhöriga tomterna n:is 4 och 15 i kvarteret Riddarholmen,

Indika enligt förberörda bytesprojekt skulle af kronan förvärfvas,

samt vidliggande gatumark. I sådant syfte hade i skrifvelse den

19 december 1900 öfverinténdentsämbetet anmodats att låta uppgöra

och inkomma med eskissritningar och approximativa kostnadsberäkningar

för uppförande å nämnda område af nytt kanslihus med enahanda utrymme

som förut omförmälts. Enär, under förutsättning att ny kanslibyggnad

komme till utförande å sist omförmälda plats af Riddarholmen,

nya lokaler erfordrades för kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet,

hvars förutvarande lokaler för öfrigt vore af högst otillfreds
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

13

ställande beskaffenhet, samt för marinförvaltningen, hade öfverintendentsämbetet

tillika anmodats att låta uppgöra eskissritningar och approximativa

kostnadsförslag dels till en för inrymmande af kammarrätten, domänstyrelsen

och kammararkivet afsedd byggnad å den förut omförmälda

Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk disponerade tomten

n:o 7 i kvarteret Riddarholmen, med iakttagande därvid att, såvidt

med vinnande af fullt tillfredsställande resultat vore möjligt, till grundstomme

för den ifrågasatta byggnaden användes den å tomten nu befintliga

byggnad och att den nya byggnaden utfördes utan anspråk i

arkitektoniskt afseende, dels ock till en för beredande af lokal för

marinförvaltningen afsedd påbyggnad af postverkets hus vid Rödbotorget,

hvithet hus, därest Stockholms stads förenämnda bytesprojekt komme

till stånd, vore afsedt att, sedan posthusbyggnaden vid Vasagatan blifvit

fullbordad, upplåtas till lokal åt den förut i huset å tomten n:o 1 i

kvarteret Memnon inrymda arméförvaltningen.

På grund häraf hade öfverintendentsämbetet uppdragit åt e. o.

arkitekten Ludv. Peterson att uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar

till nytt kanslihus å därför i skrifvelsen anvisad plats, åt e. o.

arkitekten Carl Möller att upprätta sådana till ämbetsbyggnad för

kammarrättens, domänstyrelsens och kammararkivets behof samt åt e. o.

arkitekten Erik Josephson att utarbeta erforderliga ritnings- och kostnadsförslag

till de förändringar, som vore nödiga, för att i det dåvarande

posthuset skulle kunna inrymmas lämpliga lokaler för armé- och marinförvaltningarna.

Sedan bemälde arkitekter till öfverintendentsämbetet

inkommit med sina af summariska kostnadsförslag, slutande å respektive

2,700,000 kronor, 1,000,000 kronor och 300,000 kronor, äfvensom af

beskrifvande tjänstememorial åtföljda eskissritningar, hade ämbetet med

underdånig skrifvelse den 7 juni 1901 öfverlämnat berörda handlingar,

därvid ämbetet beträffande de afgifna förslagen framhållit, att, med

föranledande af från utrikes- och ecklesiastikdepartementen samt flottans

stab gjorda framställningar, utrymmet i de för dessa ämbetsverk afsedda

lokaler icke oväsentligt ökats utöfver hvad som för dem tidigare

varit bestämdt; att af skål, som angåfves i e. o. arkitekten Möllers

tjänstememorial, de å auktionsverkets tomt nu befintliga byggnader icke

kunnat för sitt nya ändamål användas med undantag endast af den å

tomten befintliga åldriga tornbyggnaden; samt att förslaget till på- och

ombyggnad af posthuset vid Rödbotorget, i enlighet med därom af

ämbetet lämnad föreskrift, upptoge fullständig plan för inredande i

sagda byggnad af lokaler utom för marinförvaltningen äfven för arméförvaltningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

För den föreslagna kanslihusbyggnaden, hvilken med nyssberörda

tillökning i utrymmet för densamma ansetts kräfva en golfyta af omkring

10,000 kvadratmeter, måste emellertid, utöfver mark, som enligt förutnämnda,

af staden afgifna anbud skulle tillfalla kronan, tagas i anspråk

äfven annan Stockholms stad tillhörig mark, särskildt delar af Riddarholmshamnen.

I anledning häraf hade nya underhandlingar med staden

inledts; och med underdånig skrifvelse den 30 december 1901 hade

öfverståthållareämbetet öfverlämnat ett af stadsfullmäktige afgifvet underdånigt

yttrande af den 12 i samma månad. Enligt detta hade staden

förklarat sig villig att på vissa villkor ingå på den ifrågasatta nya markupplåtelsen.

Stadens förra anbud jämte det nu ifrågasatta tillägget till

detsamma med samtliga därvid fästa villkor hade i anslutning härtill sammanförts

i ett nytt gemensamt erbjudande, hvithet skulle vara för staden

bindande till och med 1902 års utgång. De särskilda villkor, staden

uppställt för den nya markupplåtelsen, hade hufvudsakligen afsett fullständigt

ordnande af äganderättsförhållandena på Riddarholmen, såvidt

densamma ej tillhörde statens järnvägar, så att kronan blefve ägare

till all till bebyggande afsedd mark, utom den aktiebolaget P. A. Norstedt

& söner tillhöriga egendomen n:o 18, samt staden till all till gator, torg

och öppna platser afsedd mark. Dessutom hade staden fordrat ett förklarande

från kronans sida, att kronan afstode från alla anspråk på

äganderätt till den i nuvarande fängelsetomten ingående forna s. k.

Lilla Mynthustomten, beträffande hvilken tvifvel yppats med hvad rätt

densamma blifvit till staden upplåten.

Mot de i stadens anbud uppställda villkor funnes intet att erinra.

För att kunna uppfylla desamma fordrades emellertid, att kronan

inlöste ateljébyggnadsaktiebolagets hus. Då tomten vore behöflig förberedande

af det större utrymme åt krigshögskolan, som erfordrades för

en tilltänkt ombildning af densamma, så att ny kurs komme att börja

hvarje år i stället för förut hvartannat, och hvilket utrymme icke kunde

erhållas i generalstabens hus, ägde kronan jämlikt nådiga brefvet den

21 april 1865 inlösa byggnaden för ett belopp motsvarande anläggningskostnaden,

eller 100,856 kronor 98 öre. Enligt hvad förut nämnts, hade

öfverintendentsämbetet ansett, att den del af ateljébyggnaden, som

komme att återstå, sedan Hamngatan erhållit den för gatan afsedda

bredden af 18 meter, kunde för en kostnad af omkring 100,000 kronor

anordnas för inrymmande af krigshögskolan. Kostnaden för byggnadens

inlösen och anordnande till lokal för krigshögskolan skulle således

komma att uppgå sammanlagdt till omkring 200,856 kronor 98 öre.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Då det emellertid, för att åt den byggnad, däri Kung! Maj:ts

kansli inrymdes, bevara dess nuvarande, utan tvifvel förträffliga läge,

skulle kunna ifrågasättas att i syfte att erhålla en utvidgad byggnadstomt

förvärfva och med den nuvarande tomten (kvarteret Vulcanus)

förena såväl den del af det angränsande kvarteret Mars, som upptoges af

öfverståthållareämbetets hus och Stockholms stads rannsakningsfängelse,

som den mellan dessa båda kvarter belägna Myntgränden, hade äfven

i detta hänseende utredning skett. Af denna utredning framginge, att

kvarteret Mars innehölle en areal af 2,300 kvadratmeter och Myntgränden

en areal af 427 kvadratmeter. Genom förvärfvandet af dessa

områden skulle således erhållas ett tomtområde, som sammanlagdt med

kanslihusets nuvarande tomt utgjorde 4,545,7 0 kvadratmeter, hvaraf

emellertid till följd af behofvet att utvidga Rådhusgrändens nuvarande

bredd m. in. endast 4,000 kvadratmeter skulle blifva för bygga ad sändamålet

disponibla. För att en byggnad å detta tomtområde skulle

kunna bereda det utrymme, som erfordrades för ett nytt kanslihus,

maste byggnaden uppföras till en höjd af fem våningar. Själfva byggnadskostnaden

hade ansetts komma att uppgå till ungefär'' samma belopp,

som beräknats för uppförande af kanslihus å det område, som

nu delvis upptoges af kammarrättens och domänstyrelsens hus, eller

2,700,000 kronor. Marken i kvarteret Mars hade ansetts äga ett expropriationsvärde

af 350 kronor för kvadratmeter, motsvarande i rundt tal

lör hela kvarteret 800,000 kronor. Enligt berörda utredning skulle

således å kanslihustomten, tillökad med förenämnda områden, kunna

åstadkommas ny kanslibyggnad med för ändamålet tillräckligt utrymme.

Förutsättningen härför vore dock, som nämnts, att byggnaden

uppfördes till eu höjd af fem våningar, men detta läte sig endast till eu del

gorå, enär tomtområdet delvis gränsade till gata, hvarest enligt gällande

bestämmelser, från Indika i detta fall icke syntes böra påkallas undantag,

byggnader icke finge uppföras till större höjd än tre våningar. Dessutom

syntes förslaget såtillvida ekonomiskt mindre fördelaktigt än det senast

framställda förslaget till byggnad å Riddarholmen, som enligt sistnämnda

förslag för ungefär samma kostnad, som eu kanslibyggnad å nuvarande

kanslihustomten med ofvannämnda tillökning skulle betinga, skulle

förutom kanslibyggnaden erhållas jämväl lokaler för eu del andra ämbetsverk

och institutioner. Slutligen syntes ej heller böra lämnas ur

räkningen de svårigheter och kostnader, utförandet af förslaget att förlägga

den nya byggnaden till kanslihustomten med angränsande områden

skulle komma att medföra därigenom, att under byggnadstiden

Utredning angående

kanslihustomten,

tillökad

med

angränsande

mark.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

.Departements•

chefens yttrande

den 21

februari 1902.

lokaler måste beredas åt de kansliafdelningar, som nu vore inrymda i

kanslihuset. Förslaget hade alltså ansetts böra öfvergifvas.

Såsom af det anförda framginge, hade synnerligen störa svårigheter

mött att bereda lämplig byggnadsplats för en ny byggnad för

kansliet. Om någon, borde eu sådan byggnad hafva ett centralt läge;

den måste vara belägen på så kort afstånd som möjligt från Kungl.

slottet, det nya riksdagshuset och flertalet ämbetsverk. Tillika vore

det klart, att" ett nytt kanslihus, som måste tilltagas i sådana dimensioner,

att det icke inom kort åter blefve för trångt, måste komma att

utgöra ett byggnadskomplex af betj^dande dimensioner. Då på den

ökade byggnadstomten ställdes fordringarna af på en gång centralt läge

och betydande utsträckning, sade det sig själft, att valet mellan tomter,

som ägde de erforderliga kvalifikationerna, skulle vara ytterst begränsad^

I själfva verket funnes allenast en så beskaffad tomt, som icke redan

vore tagen i anspråk för andra byggnader, nämligen norra delen åt

Kungsträdgården. Valdes icke denna, måste man för ändamålet förvärfva

någon tomt, som redan vore upptagen af offentliga eller enskilda

byggnader. Förslag till uppförande af kanslihus å nämnda del åt

Kungsträdgården hade, som nämndt, blifvit utarbetadt. Frånsedt att

byggnadsgrunden vore otillfredsställande, erbjöde otvifvelaktigt berörda

område i och för sig en lämplig byggnadsplats. Utan synnerligt nödfall

syntes emellertid kronan icke böra för byggnadsändamål taga i anspråk

en af hufvudstadens af ålder mest uppskattade och centralast belägna

offentliga platser. Ett sådant nödfall förelåge icke nu, då, utan ökad

uppoffring för staten, eu för kanslibyggnaden lika fördelaktig plats

som den nyss angifna kunde erhållas. Ett i norra delen af Kungsträdgården

uppfördt kanslihus hade (med inberäkning af lösen för ateljébyggnadsbolagets

hus, men oberäknadt inlösen af vissa tomter, som

ansetts böra bibehållas obebyggda) beräknats kosta 4,050,856 kronor

98 öre. Ett kanslihus åter å den plats på Riddarholmen, som upptoges

af kammarrättens och marinförvaltningens hus, skulle, med inberäknande

af kostnaden för de andra byggnadsföretag, som komme att föranledas

däraf, att den ifrågavarande tomten toges i anspråk för kanslihusbyggnaden,

komma att kosta 4,200,856 kronor 98 öre, således något

mer än det förra projektet, men för sistnämnda summa skulle man,

utom själfva kanslihuset, erhålla en ny i alla afsenden ändamålsenlig

byggnad för kammarrätten och domänstyrelsen, en därmed visserligen

sammanbyggd, men för eldfara därifrån isolerad, fullt tidsenlig byggnad

för kammararkivet samt en ny lokal för krigshögskolan.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt ansåge sig

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

17

föredragande departementschefen till plats för ett nytt kanslihus höra

förorda valet åt det område å Paddarholmen, som upptoges af marinfoivaltningens

samt kammarrättens och domänstyrelsens hus jämte vissa

delar åt de angränsande tomterna n:is 4 och 15 i kvarteret Riddarholmen

äfvensom af Riddarholmshamnen, såsom varande både den lämpligaste

byggnadsplats, som för det dåvarande stode att erhålla, och en i och

för sig synnerligen lämplig sådan.

Kostnaden för de ifrågasatta byggnadsföretagen hade, enligt hvad

98Uöreb 1 ^ namndt’ beraknats uPPg''ä tillhopa till 4,200,856 kronor

l''ill1 ^tackande af .en del af denna kostnad förefunnes en redan

disponibel tillgång, beträffande hvilken erinrades följande. Med bifall

till en af Kungi. Maj:t gjord framställning hade ’l875 års Riksdagbeslutat,

att de af vetermannstitutet då disponerade tomterna i kvarteren

Ldelman mindre och Krabaten i Stockholm med där befintliga byggnader

unge, nar .institutet bhfvit till den för detsamma afsedda nya lokal förfiyttadt,

forsaljas. Ehuru veterinärinstitutets förflyttning till sin nya

lokal, verkställts den 1 oktober 1.880, hade likväl af flera orsaker försäljningen

af berörda tomter bhfvit fördröjd och de å tomterna befinthga

lagenheterna uthyrts för kronans räkning. Med erinran att enligt

!875 ,a™. Riksdags forenämnda beslut vidare vore bestämdt, att behållna

köpeskillingen for yetennärmstitutets förra tomter skulle aflämnas till

i lksgaldskontoret och sålunda användas till afbetalning å statsskulden,

både inför Kungl. Maj:t den 24 februari 1893 chefen för finansdepartementet

anmalt, att han funne tiden då vara inne att till försäljning

utbjuda sagda tomter, men att omständigheter förekomme, som enligt

hans tanke gjorde det önskligt, att frågan om användningen af köpes

i Imgen för tomterna komme under förnyad ompröfning. Departementschefen

hade nämligen framhållit angelägenheten däraf, att eri

order liga lokaler blefve beredda sådana statens ämbetsverk i hufvudstaden

som saknade egna lokaler eller hvilkas lokaler vore allt för trånga eller

e jest olämpliga; och på sätt redan blifvit nämndt hade departementschefen

därvid särskild! betonat, att på. grund af de förefintliga bristerna

vid kanslihuset fragan om beredande af ny lokal för Kungl. Makts

kansli inom en nära liggande framtid måste kräfva sin lösning. Vid

sadant förhållande hade departementschefen föreslagit, att den blifvande

Köpeskillingen for veterinärtomterna måtte afsättas till en fond för

anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden; och

rade Kungl. Maj i t beslutat att i sådant afseende till Riksdagen aflåta

framställning. I skrifvelse den 2 maj 1893 hade Riksdagen anmält, att

Bth- Ml IMml, Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 77 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Riksdagen, med bifall till Knngl. Maj As berörda framställning, medo-ifvit,

att inflytande köpeskillingar för omför-malda tomter finge inlevereras

till statskontoret för att därstädes förvaltas och förräntas

såsom en särskild »fond för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk

i hufvudstaden» att af Knngl. Majct, efter inhämtande i hvarje

särskild! fall af Riksdagens medgifvande, för sagda ändamål disponeras.

Sedan veterinärinstitutets förra tomter samtliga biifvit försålda,

hade köpeskillingarna ingått till nyssberörda fond, till hvilken jämväl,

enligt Riksdagens vid särskilda tillfällen lämnade medgifvanden influtit

köpeskillingarna för vissa smärre å stads område eller i grannskapet åt

stad belägna kronolägenheter. , .» .,

På framställning af Kung!. Maj:t hade 1897 ars Riksdag medgift,

att af behållningen å fonden finge disponeras ett belopp af 73,000

kronor till restaurering utvändigt af det s. k. gamla kungshuset i btockholm.

I öfrig! hade icke någon anvisning biifvit gjord å ifrågavarande

fond, hvilken vid 1901 års slut ägt en behållning af 1,182,636 kronor

01 Om till bestridande af kostnaderna för uppförandet af ny byggnad

för Kung!. Maj :ts kansli å det förordade området af Riddarholmen

och utförandet af omförmälda i samband därmed stående byggnadsföretag

finge användas dels förenämnda behållning å fonden för anordnande åt

lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden, 1,182,636 kronor 42 ore,

dels ock de medel, som enligt förslaget till bytesaftal med Stockholms

stad skulle af staden tillhandahållas, 1,000,000 kronor, skulle alltså erfordras

ytterligare 2,018,220 kronor 56 öre, eller x afjämnadt tal 2,000,000

kronon hvilken, ifrågavarande byggnadsföretag kunde för
väntas

blifva i sin helhet fullbordade, vore beräknad till åtta år. Då

sistnämnda belopp af 2,000,000 kronor icke behöfde i sm helhet vara

att tillgå vid tiden för byggnadsarbetenas påbörjande, hade, med hänsyn

jämväl till beloppets storlek, en fördelning af detsamma på vissa år,

motsvarande de beräknade byggnadsåren, ansetts lämpligen kunna och

böra äga rum. I öfverensstämmelse härmed hade också Kungl. Maj:t

i den till 1902 års Riksdag aflåtna nådiga proposition en angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för ifrågavarande

byggnadsföretag bevilja ett extra anslag tillbelopp af 2,000,000 kronor,

att utgå under åtta år, och däraf för år 1903 anvisa en åttondedel, eller

250,000 kronor.

Slutligen ansåge sig föredragande departementscheten hora erinra,

att till betäckande af kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag en

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

19

tillgång kunde påräknas äfven i de räntemedel, som under år 1902 och

sedermera under byggnadstiden kunde komma att tillföras fonden för

anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden. Vid beräkningen

af det för bvggnadskostnaderna erforderliga beloppet hade

också hänsyn tagits till denna tillgång, i det att det anslag, som

af Riksdagen äskats, ansetts kunna af jämnas nedåt med ett belopp af

18,220 kronor 56 öre, eller från 2,018,220 kronor 56 öre till 2,000,000

kronor. Endast i ett afseende syntes dock för det dåvarande Riksdagens

medgifvande till disposition af framdeles uppkommande tillgångar å

fonden böra inhämtas. Enligt förslaget till bytesaftal med Stockholms

stad skulle staden till kronan afstå, bland annat, en del af egendomen

n:o 4 i kvarteret Riddarholmen mot det att kronan öfvertoge den staden

åliggande skyldigheten att för egendomen till kuska församlingen betala

en åidig afgäld af 1,000 kronor. Till bestridande af denna utgift hade

omförmälda räntemedel ansetts böra jämväl lämna tillgång. Därest de

förordade byggnadsförslagen komme till utförande, syntes åtgärd böra

vidtagas i syfte att med finska församlingen träffa uppgörelse om

befrielse för kronan från afgäldens erläggande mot det att kronan till

församlingen erlade ett afgäldens kapitalvärde motsvarande belopp. För

det dåvarande och till dess sådan uppgörelse komme till stånd syntes

emellertid, hvad anginge omförmälda med byggnadsföretagen sammanhängande

utgift, räntemedlen endast så till vida behöfva tagas i anspråk,

att af dem borde tills vidare få användas hvad som . erfordrades för den

årliga afgäldens erläggande.

Under åberopande af hvad sålunda och i öfrigt i ämnet anförts,

hemställde föredragande departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i

nådig proposition föreslå Riksdagen att, med godkännande af det utaf

Stockholms stadsfullmäktige i deras förenämnda underdåniga yttrande

af den 12 december 1901 framställda förslag till bytesaftal mellan kronan

och Stockholms stad, medgifva,

dels att till betäckande af en del af kostnaden för uppförande af

ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli, för uppförande af nytt hus

för kammarrätten, domän styrelsen och kammararkivet, för påb}^ggnad

och ändring af postverkets hus vid Rödbotorget i och för inrymmande i

detta hus af lokaler för arméförvaltningen och marinförvaltningen samt

för inlösen af ateljébyggnadsaktiebolagets hus i nordvästra hörnet af

Kungsträdgården och husets anordnande till lokal för krigshögskolan

finge användas ej mindre behållningen vid 1901 års slut, 1,182,636

kronor 42 öre, å fonden för anordnande af lokaler för statens ämbete
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens

skrifvelse de»,

1.3 maj 1902.

Statsutskottets Utlåtande N:o HO.

verk i hufvudstaden, än äfven det belopp, 1,000,000 kronor, som, enligt

förberörda bytesaftal, skulle af Stockholms stad tillhandahållas,

dels ock att, för gäldande af ofvan om förmälda årliga afgäld af

1,000 kronor till finska församlingen, af de räntemedel, som under år

1902 och därefter kunde komma att tillföras nyssnämnda fond, finge

tills vidare användas erforderligt belopp.

. ^ öfverensstämmelse med denna hemställan beslöt Kungl. Maj:t

att till 1902 års Riksdag'' aflåta nådig proposition.

Kungl. Majrts proposition vann emellertid icke Riksdagens bifall,

utan. anhöll Riksdagen, att Kung]. Magt täcktes föranstalta om ny utredning

i ämnet.

Såsom skäl härför anförde Riksdagen i skrifvelse den 13 ma j 1902

följande.

Riksdagen delade visserligen den af föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet uttalade uppfattning om behofvet af nya

och tidsenliga lokaler för många af de centrala ämbetsverken i hufvudstaden

och särskildt för Kungl. Majrts kansli. Riksdagen kunde emellertid

icke godkänna det sätt, på hvilket denna fråga enligt Kungl. Majrts

då föreliggande förslag skulle komma ätt i hufvudsakliga delar lösas.

Hvad först beträffade det ifrågasatta nedrifvandet af de två

byggnader, i hvilka kammarrätten och domänstyrelsen samt sjöföisvarsdepartementet

och marinförvaltningen vore inrymda, samt uppförande

å denna med eu del af hamnområdet utvidgade plats af ett nytt kanslihus,

föreställde sig Riksdagen, att det icke vore med god hushållning

förenligt att rasera dessa ansenliga byggnader, hvilka utan tvifvel borde

kunna så ändras och inredas, att de komme att erbjuda fullt tidsenliga

ämbetslokaler. Äfven om förstärkning af grunden för den mot hamnen

vettande del af byggnaderna skulle vara erforderlig, syntes kostnaderna

härför icke kunna blifva afskräckande. Uppförandet af större delen af

den nya byggnaden å hamnområdet, hvilket torde utgöras af utfyllning

i sjön framför den ursprungliga kajen, skulle, enligt hvad Riksdagen

inhämtat, medföra vida större grundläggningskostnader än dem, som

funnes angifna i de framlagda beräkningarna. Härtill komme, att, därest

nämnda del af Riddarhohnshamnen, utgörande 3,070 kvadratmeter, icke

skulle behöfva tag-as i anspråk för nu ifrågavarande byggnadsföretag,

för kronan borde kunna erhållas väsentlig tillökning i förmåner vid

förestående bytesaftal mellan kronan och Stockholms stad. Äfven ur

estetisk synpunkt syntes det kunna ifrågasättas, om en byggnad med

det monumentala utseende, som syntes böra förlänas den blifvande

kanslibyggnaden, lämpligen borde förläggas å förenämnda plats, där

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Vild,tände N:o HO.

21

den utan tvifvel komme att domineras af den närbelägna Riddarholmskyrkan.

Vid uppförande af en monumental byggnad å Riddarholmen, syntes

uppmärksamheten böra fästas å den plats, som, höjande sig på klippgrund,

upptoges af det åt generalstaben och krigshögskolan upplåtna

hus med närliggande byggnader. Dess läge skulle otvifvelaktigt blifva

ett af de vackraste, som hufvudstaden kunde erbjuda; och äfven om ett

utsträckt fastighetsförvärf skulle föranledas af byggnadens förläggande

a denna del af Riddarholmen, syntes detta icke böra utgöra hinder för

arbetets utförande. Som ett önskemål hade ofta framställts, att statsverket

måtte blifva ägare af alla byggnader å Riddarholmen.

Med den uppfattning, Riksdagen sålunda hyste i fråga om platsen,

lör kanslibyggnadens förläggande, kunde Riksdagen gifvetvis icke

bifalla Kungl. Maj:ts förslag angående uppförandet af ett nytt hus för

kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet. Mot detta förslag

både Riksdagen i öfrig!, velat erinra, att byggnaden syntes enligt detsamma

komma att förläggas på en i flera afseenden olämplig plats, upptagande

685 kvadratmeter af Riddarholmens hamnområde. Dess läge i

omedelbar närhet till nämnda lifligt trafikerade hamn syntes ingalunda

fördelaktigt och därtill komme, att byggnaden skulle uppföras nedanför

den bergshöjd, mot hvilken en del af dess lokaler skulle vetta. Det

på denna höjd belägna generalstabshuset skulle komma att nedtrycka

byggnaden och inklämma inträdet till densamma från Birger Jarls

torg, där den dock skulle hafva genaste förbindelsen med öfriga ämbetsverk

å holmen. 1 allt fall skulle, då de åt kammarrätten och sjöförsvarsdepartementet

med flera ämbetsverk upplåtna byggnaderna enligt

Riksdagens mening borde bibehållas, någon sådan nybyggnad icke

erfordras, enär dessa byggnader efter förnyad inredning skulle komma

att lämna mer än tillräckligt utrymme för kammarrätten och domänstyrelsen,

samt, därest ny lokal skulle behöfva anordnas för kammararkivet,

det syntes kunna inrymmas i det nya kanslihuset.

Då Riksdagen sålunda i högst väsentliga delar icke kunde bifalla

Kungl. Maj:ts förslag, saknade Riksdagen anledning att ingå i närmare

granskning af dess detaljer. Riksdagen hade dock velat framhålla,

att Riksdagen funne ändamålsenligt, att stadens samtliga byggnader

å Riddarholmen förvärfvades för statsverkets räkning, och att postverkets

hus vid Rödbotorget påbyggdes för beredande af ökadt utrymme

för ämbetslokaler. I sammanhang härmed hade Riksdagen velat uttala

den mening, att afsevärda olägenheter icke borde uppstå, därest åt ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Senare åtgärder

i syfte

att bereda plats

för ny kanslibyggnad.

rikesdepartementet eller något af försvarsdepartementen eller dem båda

bereddes lokaler inom annan byggnad äu det nya kanslihuset.

På grund af hvad sålunda anförts, ansåge Riksdagen en förnyad

utredning i förevarande ämne böra åvägabringas; och därest med anledning

af vid Riksdagen väckta förslag Arffurstens palats komme att för

statsverkets räkning inköpas, syntes vid behandling af nu föreliggande

frågor böra tagas i ompröfning i hvad mån nämnda byggnad skulle

kunna användas för inrymmande af ämbetslokaler.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition hade

Riksdagen äfven till behandling förehaft ett inom Riksdagen väckt

förslag, att Riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,

huruvida icke plats för ny kanslibyggnad kunde beredas å nuvarande

kanslihustomten med möjlig utvidgning af densamma. Riksdagen anförde

i sin ofvannämnda skrifvelse i denna del, att, då Riksdagen antoge,

att, därest förnyad utredning angående förevarande ämne komme att

föranstaltas, det tillfälle till anordnande af ämbetslokaler, som den

nuvarande kanslibyggnaden och tomten för densamma erbjöde, icke

komme att lämnas obeaktadt, Riksdagen icke funnit sistnämnda framställning

föranleda särskild åtgärd i denna fråga.

1 anledning af hvad sålunda förekommit fann Riksdagen sig icke

heller kunna bifalla hvad Kungl. Maj:t i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit angående extra anslag till de

ifrågasatta byggnadsföretagen.

Då jag nu går att redogöra för hvad sedermera åtgjorts i syfte

att bereda lämplig byggnadsplats för eu ny kanslibyggnad, torde det

tillåtas mig att förutskicka den upplysningen, att, efter det frågan

senast var föremål för föredragning inför Kungl. Maj:t, ytterligare

behof af ökadt utrymme för en de! ämbetsverk yppats. Särskild! kar

från justitie- och civildepartementen samt landtförsvarsdepartementets

kommandoexpedition hemställts om större antal rum, än hvarom förut varit

fråga. Den golfyta, som numera bör beräknas erforderlig, uppgår

sålunda för samtliga statsdepartement tillhopa till ungefär 14,000

kvadratmeter, eller, om utrikesdepartementet, till hvilket jag beder att

längre fram få återkomma, frånräknas, inemot 13,000 kvadratmeter,

under det att man ännu vid upprättandet af det af 1902 års Riksdag

förkastade förslaget ansåg sig kunna åtnöjas med en golfyta af omkring

10,000 kvadratmeter. En ny kanslibyggnad måste således redan

af detta skäl erhålla större dimensioner än de byggnader, hvartill

förslag förut upprättats.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

23

Vidare har det visat sig, att, om, såsom ju varit afsikten

och Kungl. Magt i nådig proposition till innevarande års Riksdag

jämväl föreslagit, arméförvaltningen skall förläggas till den gamla

posthusbyggnaden vid Rödbotorget, denna byggnad kommer att helt

och hållet tagas i anspråk för nämnda ämbetsverks räkning, så att

plats äfven för marinförvaltningen icke, såsom förut antagits, är att

påräkna därstädes. Det har således varit nödvändigt att antingen,

såsom Riksdagen framkastat, söka bereda plats för kammararkivet i

den nya kanslibyggnaden eller ock i densamma eller annorstädes inrymma

lokal för marinförvaltningen, i hvilket fall tillräckligt utrymme

för kammarrätten, domän styrelsen och kammararkivet skulle kunna

beredas i de båda byggnader, som nu begagnas, den ena af nyssnämnda

verk och den andra af sjöförsvarsdepartementet och marinförvaltningen.

Slutligen har det synts mig, att vid uppförandet af ny kanslibyggnad

icke bör bortses från att i en framtid förhållanden kunna inträda,

som göra inrättandet af ett eller ett par nya statsdepartement önskligt.

Jag har således ansett det vid uppgörandet af plan för den nya byggnaden

böra tillses, att nödiga reservlokaler beredas för tillgodoseendet

af de behof, som uti ifrågavarande hänseende i framtiden kunna uppstå.

Den byggnad, som enligt det år 1900 upprättade förslaget var

afsedd att uppföras ungefär å den af Riksdagen såsom lämplig angifna

platsen, var, som nämndt, icke beräknad på fyllandet af så stora utrymmesbehof,

som de af mig nu angifna. Till följd häraf hade också

vid de af förslaget föranledda underhandlingarna med Stockholms stad

den erforderliga byggnadstomtens storlek icke beräknats till mer än

omkring 4,000 kvadratmeter. Detta tomtområde var emellertid icke

större än att åt byggnaden måst gifvas en höjd af dels fyra och dels

sex våningar för att kunna inrymma alla för Kungl. Maj:ts kansli, enligt

det då kända behofvet, erforderliga ämbetslokaler.

Det behof af ökadt utrymme, särskild! för utrikes- och sjöförsvarsdepartementen,

som därefter redan före utarbetandet af det af

Riksdagen förkastade byggnadsförslaget yppats, föranledde, att, ehuru

den därmed afsedda byggnaden föreslagits till uppförande i dels fyra

och dels fem våningar, hela den byggnadstomt med en areal af 5,000

kvadratmeter, som på grund af stadens ofvannämnda anbud af den 12

december 1901 skulle kunnat beredas å den plats, hvarom då var fråga,

måst tagas i anspråk för byggnaden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Nya underhandlingar

med

Stockholms

stad.

Af hvad jag sålunda anfört torde framgå, att, om den af Riksdagen

framkastade tanken på den nya kanslibyggnadens förläggande

å tomterna n:is 7 och 8 i kvarteret Riddarholmen skulle kunna fullföljas,

dessa tomters areal måste, utöfver hvad förut ansetts nödigt, ökas

med angränsande mark. Såväl af detta skäl som på grund af de

jämväl i öfrigt till följd af Riksdagens beslut förändrade förhållandena

måste en del jämkningar göras i det med Stockholms stad aftalade bytesförslaget.

Härtill kom, att den tid, under hvilken stadens sista anbud

skulle vara för staden bindande, utgick den 31 december 1902. Nya

underhandlingar måste således inledas med staden. Det uppdrogs därför

åt e. o. arkitekten Ludv. Peterson att i berörda hänseenden verkställa

erforderlig utredning.

I afgifven promemoria anförde e. o. arkitekten Peterson, att för

att bereda plats för den nya kanslibyggnaden å ifrågavarande tomter

en helt och hållet ny regleringsplan för Riddarholmen måst upprättas.

De grunder, som härvid följts, hade hufvudsakligen gått ut på att genom

anordnandet af trafikleder utefter järnvägen till Riddarholmens hela

utsträckning på denna sida äfvensom anläggande af från öster till väster

och från norr till söder midt öfver holmen gående gator förmedla trafiken

i alla riktningar och på samma gång indela alla byggnadskvarter

så, att hvarje blifvande byggnad för sig kunde blifva fristående och

således äfven ur brandsynpunkt isolerad, hvarjämte arkitekten sökt att

ordna hamnområdena utan att minska deras nuvarande ytinnehåll och

utan att nödvändiggöra ytterligare utfyllning i sjön. Sålunda hade från

Riddarholmsbron förbi det gamla riksdagshuset ned till södra hamnområdet

fram dragits en gata, hvilken genom att staden förvärfvade tomten n:o

1 samt delar af tomterna n:is 2 och 3 i kvarteret Riddarholmen skulle få

eu ökad bredd. Kronan skulle i stället här förvärfva Gymnasiegränden, del

af egendomen n:o 4 samt del af gränddessein för att tillsammans med

återstoden af tomten n:is 2 och 3 bilda en regelbunden byggnadstomt,

innehållande icke mindre än omkring 4,000 kvadratmeter och disponibel

för kommande behof. Af den Stockholms stad tillhöriga tomten n:o 15

skulle kronan förvärfva endast en ringa del, som skulle tilläggas tomten

n:o 5 eller marinförvaltningens tomt för att komplettera denna egendom.

I öfrigt skulle tomten n:o 15 behållas af staden och i stadsplanen

utläggas som öppet hamnområde med direkt förbindelse med

Birger Jarls torg. Den nu till gata använda, men till tomten n:o 6

hörande tomtdelen mellan kammarrättens hus och det gamla kungshuset

borde af staden förvärfvas för att fortfarande tjäna som gata.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

25

Riksarkivets tomt och deri bredvid liggande tomten n:o 12, d. v. s.

riksgäldskontorets tomt, borde sammanslås till en egendom för beredande

af tillfälle till framtida tillbyggnad af riksarkivet samt regleras

så, att en ändamålsenlig, regelbunden byggnadstomt erhölles. Från

dessa egendomar skulle Stockholms stad förvärfva hvad som erfordrades

för Arkivgatans framdragande till Riddarholmsbron. Dessutom skulle

för tomternas reglering nödiga markutbyten ske. Genom den föreslagna

regleringen af dessa tomter skulle bland annat vinnas en fullt tillfredsställande

entré till den nya kanslibyggnaden å generalstabens tomt.

För kanslibyggnaden skulle kronan från staden förvärfva tomten n:o 7,

något omreglerad. Därjämte blefve det nödvändigt, för att förvissa

sig om tillräckligt stor byggnadstomt för kanslihuset, att framför det

gamla kungshuset mot sjösidan utlägga ett tomtområde, livilket kunde

bebyggas med en byggnad i form af en terrass till ungefär samma höjd

som den nu framför detta hus belägna terrassen mot sjön. Största delen

af det härför erforderliga hamnområdet torde oomtvistadt tillhöra kronan.

Stockholms stad skulle å sin sida från kronan förvärfva de delar af tomten

n:o 8, som erfordrades för den nya Kansligatans framdragande mellan

kanslibyggnaden och den aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner tillhöriga

tomten n:o 18, hvarjämte staden skulle expropriera erforderlig mark för

samma gata från sistnämnda tomt.

Ett i öfverensstämmelse med hvad e. o. arkitekten Peterson sålunda

föreslagit upprättadt utkast till bytesaftal förelädes delegerade, som emellertid

af drätselnämnden utsetts att å stadens vägnar föra de underhandlingar,

som erfordrades för åstadkommandet af en efter de förändrade

förhållandena lämpad uppgörelse mellan kronan och staden. Emellertid

kunde ej enighet vinnas med dessa delegerade om ett för kronan

antagligt förslag till bytesaftal.

Äfven efter genomförandet af den af e. o. arkitekten Peterson

uppgjorda regleringsplanen skulle dessutom den plats, som skulle erhållas

för den nya kanslibyggnaden, icke medgifva fullt tillgodoseende

af alla de anspråk i fråga om utrymme, som, enligt hvad jag förut

utvecklat, synas böra numera ställas på en ny byggnad för Kungl.

Maj:ts kansli, med mindre byggnaden uppfördes till en från skönhetssynpunkt

stötande höjd. Den byggnadsplats, som skulle erhållas å

tomterna n:is 7 och 8, skulle nämligen sammanlagdt ej uppgå till mer

än omkring 4,600 kvadratmeter. Härtill skulle visserligen komma det

af e. o. arkitekten Peterson omförmälda området framför gamla kungshuset,

omkring 660 kvadratmeter, men detta område skulle endast

Bil. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Åfd. 77 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

kunna bebyggas med en tvåvåningars terrassbyggnad, hufvudsakligen

användbar till arkiv. En förfrågan, som gjordes hos aktiebolaget P.

A. Norstedt & Söner, om nämnda firma skulle finnas villig att till

kronan försälja den firman tillhöriga tomten, besvarades på ett sätt,

som gaf vid handen, att ett förvärf af sistnämnda tomt knappt skulle

kunna ske annat än på ytterst betungande villkor.

Under sådana förhållanden blef det nödvändigt att söka en annan

utväg.

Eu sådan hade ju äfven i Riksdagens skrifvelse antydts, nämligen

den att bygga å den nuvarande kanslihustomten, tillökad med mark

från angränsande tomter och gränder. Af den utredning, som, på sätt

förut omförmälts, min företrädare i ämbetet låtit verkställa angående

möjligheten af den nya byggnadens förläggande å den nuvarande

kanslihustomten (kvarteret Vulcanus) jämte de delar af det angränsande

kvarteret Mars, som upptagas af öfverståthållareämbetets hus och

fängelsebyggnaden, samt den mellan dessa båda kvarter belägna Myntgränden,

torde med erforderlig tydlighet framgå, att äfven vid antagandet

af denna byggnadsplats åt den nya byggnaden måste, för att

den skulle motsvara det nuvarade behofvet, gifvas en minst sagdt

olämplig höjd. En byggnad i denna trakt af staden måste således

förutsätta förvärf för kronans räkning af äfven Rådhusgränden och

åtminstone större delen af den plats, som nu upptages af stadens rådhus.

Då emellertid staden icke på länge torde kunna undvara denna

tomt, skulle ett val af denna byggnadsplats vållat ett längre och till

tiden oberäkneligt uppskof med lösningen af kanslibyggnadsfrågan,

under det att behofvet af denna frågas lösning för hvarje år blir allt

mera trängande. Jag ansåg mig därför höra öfvergifva hvarje tanke

på en lösning i denna riktning.

Numera äro, enligt hvad jag tror mig veta, sådana byggnadsplan!- för stadens räkning under öfvervägande, att staden med all säkerhet icke

skulle finnas villig att afstå från någondera af sina ofvannämnda tomter.

Under dylika förhållanden skulle säkerligen en expropriation blifva förenad

med sådana kostnader, att all tanke därpå måste uppgifvas. Jag

torde ej heller böra underlåta att i detta sammanhang påpeka den redan

af min företrädare i ämbetet framhållna omständigheten, att den nya

kanslibyggnadens förläggande till nu ifrågavarande plats skulle föranleda

åtskilliga kostnader och obehag till följd af nödvändigheten att under

byggnadstiden bereda andra lokaler åt Kungl. Maj ds kansli.

mmndigheten På grund af hvad jag sålunda anfört har det synts mig, som om

flugfandcTui den enda återstående utvägen vore att förlägga den nya kanslibyggnaden

Kungsträd
gården.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

27

i Kungsträdgården. Det viktigaste skäl, som förut ansetts böra verka

till, att en annan byggnadsplats föredroges, var, som nämnts, att kronan

icke borde Titan synnerligt nödfall för byggnadsändamål taga i anspråk

en af hufvudstadens af ålder mest uppskattade och centralast belägna

offentliga platser. Ett sådant nödfall föreligger emellertid nu, då alla

andra, enligt mitt förmenande, tänkbara försök till frågans lösning måst

öfvergifvas.

Förut omförmälda af e. o. arkitekten Carl Möller under år 1899

utarbetade förslag till Kungsträdgårdens bebyggande upptog, som

nämndt, en enda stor byggnad i norra delen af Kungsträdgården. Enligt

detta förslag, uti hvilket den nya kanslibyggnaden beräknats skola

upptaga en yta af 5,470 kvadratmeter och erhålla en största bredd af

64 meter, skulle emellertid hela norra delen af Kungsträdgården ända

till eu linje, tänkt dragen från en punkt å Kungsträdgårdsgatan, 8

meter norr om nordvästra hörnet mellan nämnda gata och Näckströmsgatan

vinkelrätt mot Kungsträdgårdens längdaxel, komma att tagas i

anspråk för byggnaden. Detta oaktadt skulle byggnaden icke komma

att lämna större golfyta än omkring 10,000 kvadratmeter. En byggnad,

enbart uppfyllande alla de nuvarande fordringarna på utrymme för de

redan förefintliga statsdepartementen, måste således erhålla ännu större

dimensioner än den nyss omförmälda. Ville man dessutom, i enlighet

med hvad jag förut utvecklat, sörja äfven för möjligen i en framtid tillkommande

nya statsdepartements behof, komme säkerligen att kräfvas

en byggnad af den storlek, att densamma, förlagd i enlighet med de

grunder, som följts vid utarbetandet af e. o. arkitekten Möllers förslag,

komme att taga så stor del af Kungsträdgårdens område i anspråk,

att nämnda plantering komme att förlora största delen af sin nuvarande

betydelse såsom öppen plats. Det blef alltså i hög grad önskligt att

söka utfinna ett annat sätt för byggnadens förläggning.

I anledning häraf erhöll e. o. arkitekten Ludv. Peterson i uppdrag

att uppgöra nya eskissritningar och förslag till kanslibyggnad,

förlagd i norra delen af Kungsträdgården och så anordnad, att så liten

del som möjligt af trädgårdens öppna område toges i anspråk.

Ett sådant förslag utarbetades också under år 1904 af e. o.

arkitekten Peterson. Detta förslag upptog först och främst en större

monumental byggnad i norra delen af trädgården. För denna byggnad,

hvars längdaxel sträckte sig i öster och väster vinkelrätt mot Kungsträdgårdens

längdaxel, skulle komma att tagas i anspråk ett område

af Kungsträdgården, som i söder begränsades af en linje tänkt dragen

Sättet för

byggnadens

förläggning i

Kungsträdgården.

19 0å ars

kanslibyggnadsförslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Förslag angående

Arffnr

stens palats.

vinkelrätt mot Kungsträdgårdens längdaxel på ett afstånd af 23 meter

från Hamngatans södra gräns, denna sistnämnda sålunda reglerad, att

den bildade en rak linje mellan nuvarande västra hörnet mellan Hamngatan

och Västra Trädgårdsgatan, å ena, samt nuvarande östra hörnet

mellan Hamngatan och Kungsträdgårdsgatan, å andra sidan. Vidare

upptog förslaget en med förutnämnda byggnad sammanhängande

byggnad eller rättare komplex af byggnader utmed östra sidan af

Västra Trädgårdsgatan från Hamngatan till Jacobs församlings gamla

kyrkogård. Byggnaderna skulle inrymma jämte lokaler för statsrådsberedningen

och samtliga departement, sådana för justitiekanslärsämbetet,

nedre justitierevisionen, flottans stab samt kontroll- och justeringsbyrån

äfvensom bostad åt ministern för utrikes ärendena.

Emellertid hade förhållanden inträffat, som gjorde, att jag ansåg

mig icke böra förelägga Kungl. Maj:t detta förslag i oförändradt skick.

I enlighet med Riksdagens år 1902 fattade beslut hade genom

köpekontrakt den 1 oktober 1902 för kronans räkning inköpts fastigheten

n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i Stockholm,

det så kallade Arffurstens palats. I sin skrifvelse af den 13 maj

1902, genom hvilken Riksdagen meddelade Kungl. Maj: t sitt beslut i

frågan, framhöll Riksdagen särskild!, att byggnadens framstående läge

gjorde den synnerligen lämplig att användas för allmänt ändamål, och

att det alltmer framträdande behofvet af nya och utvidgade lokaler för

de centrala ämbetsverken torde böra föranleda därtill, att det tillfälle,

som i förevarande afseende erbjöde sig för tillgodoseende af detta behof,

icke borde lämnas obeaktadt. I skrifvelse den 23 februari 1904 har

vidare Riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning

och därefter till Riksdagen framställa förslag om fastighetens

användning till lokaler för ämbetsverk och därmed sammanhängande

ändamål.

Af de olika statsändamål, för hvilka ifrågavarande fastighet skulle

kunna komma i fråga att användas, har jag ansett det mest tilltalande

vara att i densamma inrymma lokaler för utrikesdepartementet och

därmed förenad bostad för ministern för utrikes ärendena. För sådant

ändamål torde fastigheten till följd af sitt läge synnerligen väl lämpa

sig. Visserligen komme en sådan anordning att medföra den olägenheten,

att utrikesdepartementet blefve skildt från öfriga statsdepartement.

Denna olägenhet torde emellertid sakna större betydelse med hänsyn

till den jämförelsevis fristående karaktären af utrikesdepartementets

arbete samt den lätthet, hvarmed möjligen beböfliga meddelanden med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o HO.

29

öfriga departement numera kunna ske, och torde densamma för öfrigt

fullt uppvägas af fördelen af att kunna bereda ämbetsbostad åt ministexm

för utrikes ärendena i samma hus, i hvilket departementets arbetslokaler

äro belägna. Jag uppdrog därför åt arkitekten Ludv. Peterson att

upprätta erforderliga ritningar och kostnadsförslag till de ändringar

af den nuvarande byggnadens inredning, som för ändamålet kunde

erfordras.

Plan- och genomskärningsritningar, utvisande de föreslagna ändringarna

och åtföljda af detaljeradt kostnadsförslag samt promemoria,

hafva den 23 sistlidne januari af bemälde arkitekt till mig aflämnats.

Af dessa handlingar inhämtas, att arkitekten Peterson med hänsyn till

byggnadens nuvarande inredning ansett det lämpligast att förlägga alla

ämbetslokaler till byggnadens norra hälft och bostadslägenheten i den

södra. Åm betslokalerna skulle omfatta 35 rum jämte toaletter, fördelade

i två våningar, samt dessutom i bottenvåningen ett större utrymme för

arkivalier med tillhörande uppackningsrum och rum för eu bokbindare,

två bostadslägenheter, hvardera om två rum och kök, för vaktmästare

och portvakt äfvensom bostad för maskinist. Åmbetsbostaden skulle

omfatta representationsvåning, bestående af den gamla praktvåningen

en trappa upp, sofvåuing, gästrum in. m. två trappor upp, h varjämte

i bottenvåningen skulle inredas vestibul, eu del privata rum, samt kök

med tillhörande serveringsrum. Domestikrum och andra ekonomirum

skulle erhallas saväl i sistnämnda våning som i nedre bottenvåningen.

Kostnaden för de föreslagna förändringarna jämte de åtgärder i öfrigt,

som för byggnadens försättande i tidsenligt skick skulle erfordras,

hafva af arkitekten beräknats till 370,000 kronor. I detta belopp

ingår äfven kostnaden för rifning af den nuvarande stallbyggnaden å

gården samt uppförande i dess ställe af en ny stallbyggnad, tillhopa

12,768 kronor.

Efter nådig remiss har öfverintendentsämbetet den 21 sistlidne öfverfebruari

inkommit med underdånigt utlåtande i ämnet och därvid till en ~2bmTut&- början anfört, att förslaget att i Arffurstens palats inrymma lokaler för tande angående

utrikesdepartementet samt boställslägenheter för nämnda departements ArJ^m‘

chef, eller att, efter utländskt mönster, omdana ifrågavarande byggnad till

ett utrikesministerhotell syntes ämbetet vara synnerligen godt, samt att

det efter ämbetets förmenande svårligen kunde påvisas annan från olika

synpunkter sedt lämpligare användning för samma byggnad, helst därigenom

äfven möjliggjordes en högst önskvärd förminskning i storleken

af en ny kanslibyggnad, hvilken senare i allt fall svällt ut till dimensioner,

som högeligen försvårade lösandet af frågan om dess uppförande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Departementschefens

yttrande

angående

År fur stens

palats.

Beträffande själfva det af arkitekten Peterson upprättade förslaget

bär öfverintendentsämbetet anfört, att ämbetet icke funnit anledningtill

anmärkning vare sig mot den föreslagna fördelningen mellan ämbetsocli

boställsrum eller i allmänhet mot läget med mera af förstnämnda

ruin, men att ämbetet däremot, hvad anginge detaljerna i en del af de

tillämnade anordningarna inom boställsvåningarna, redan i ärendets närvarande

skick ansett sig böra framställa vissa erinringar.

Hvad ämbetet sålunda anmärkt afser hufvudsakligen dels beredande

af lämpligare uppgång till representationsvåningen vid större representätionstillfällen

och af förmånligare cirkulationsmöjligheter inom sistnämnda

våning vid dylika tillfällen genom tillbyggande åt gårdssidan

af ett galleri af glas och järn samt dels höjande af genomfarten från

palatsets gård åt Strömgatan, så att densamma blefve för sitt ändamål

användbar, äfven om ett inom Stockholms stads byggnadskonst’ utarbetadt

förslag att, i sammanhang med byggandet i Drottninggatans

förlängning af eu bro till Helgeandsholmen, höja Strömgatans nivå

komme till utförande. Dessutom har ämbetet ifrågasatt en del mindre

förändringar. • Sammanlagda tillökningen i kostnaden, därest de af

ämbetet föreslagna åtgärderna komme till utförande, skulle belöpa sig

till omkring 30,000 kronor. Hela, kostnaden för palatsets förändringtill

utrikesministerhotell skulle således uppgå till 400,000 kronor.

Emot hvad sålunda föreslagits synes mig icke vara något att erinra.

Då gällande hyreskontrakt angående lägenheter inom fastigheten

är uppsagdt till den 1 oktober innevarande år, skulle, därest nödiga

medel bereddes, arbetet kunna börja redan i höst och kunna beräknas

vara fullbordadt så tidigt, att lägenheterna skulle kunna för sitt nya

ändamål tagas i anspråk senast den 1 april 1907. Härefter skulle

dels den nu af utrikesdepartementet begagnade lokalen i gamla kanslibyggnaden

blifva ledig och kunna användas till beredande, tillsvidare

och till dess en bättre sakernas ordning hunne åvägabringas, af en

högst behöflig tillökning i utrymme åt eu del andra departement samt

dels den till ämbetsbostad åt ministern för utrikes ärendena nu använda

byggnaden å västra delen af tomten n:o 8 i kvarteret Blasieholmen

blifva för annat ändamål användbar. Hvad sistnämnda fastighet angåi’,

är den för närvarande åsatt ett taxeringsvärde af 120,000 kronor och

torde vid eu eventuell försäljning kunna beräknas skola betinga ett

pris, som vida öfverstiger nämnda värde. Då emellertid kronan lider

en väsentlig brist på lämpliga byggnadsplatser inom Stockholm, anser

jag ifrågavarande fastighet böra reserveras för möjligen sig yppande

framtida byggnadsbehof.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140. 31

På grund af de afsevärda fördelar, som skulle vinnas, därest, på

satt jag sålunda utvecklat, i fastigheten u:o 1 i kvarteret Lejonet anordnades

lokal för utrikesdepartementet och ämbetsbostad åt ministern

\0rJltrlr frendena, och den jämförelsevis ringa kostnaden för de

därför erforderliga förändringarna å samma fastighet, anser jag mig

böra förorda, att hvad sålunda föreslagits kommer till skyndsamt utförande.

Erforderliga medel härtill torde lämpligen kunna tagas ur

fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden,

hvilken fond vid 1904 års bokslut uppgick till 1,330,245 kronor 75 öre

Under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit komme

fragan om nytt kanslihus i ett i viss mån annat läge än det

som bildade utgångspunkten för det af arkitekten Peterson år 1904

upprattade förslaget. Den minskning i behofvet af utrymme, som skulle

vinnas genom utrikesdepartementets förläggande till fastigheten n:o 1 i

kvarteret Lejonet, skulle visserligen icke blifva så stor, att därigenom

möjlighet bereddes för den nya kanslibyggnadens förläggande å någon

annan af de ifrågasätta platserna än Kungsträdgården, men sistnämnda

plats skulle under angifna förutsättning kunna utnyttjas med ett för

staten ännu _ förmånligare resultat än förut. Med hänsyn härtill hade

jag uppdragit åt arkitekten Peterson att inkomma med nytt förslag till

en kanalbyggnad i Kungsträdgården, därvid borde iakttagas att byggnaden

förlädes ungefär på det sätt, som han i sitt närmast föregående

förslag förlagt densamma.

. . Sådant förslag, innefattande skisserade plan- och genomskärningsntningar

till byggnader jämte lokalförteckning samt promemoria, har

därefter den 2 sistlidne januari af arkitekten Peterson afgifvits.

Af dessa handlingar inhämtas följande.

Enligt förslaget skulle byggnaderna fördelas sålunda, att i fonden af

Kungsträdgården skulle förläggas en hufvudbyggnad utmed Hamngatan.

Denna byggnad skulle flankeras af två mindre byggnader, en mot östra

sidan i hörnet af Hamn- och Kungsträdgårdsgatorna och en mot västra sidan.

Sistnämnda byggnad skulle i sin ordning genom en portik och sammanbindmngsgång

stå i förbindelse med öfriga byggnader, som skulle förläggas

ill västra sidan af Kungsträdgården, utmed Västra Trädgårdsgatan och

a samma område, som enligt 1904 års förslag var afsedt att bebyggas.

yggnadema vid Hamngatan skulle inrymma, den mindre byggnaden

längst i öster ämbetsbostad för statsministern, hufvudbyggnadenlokaler

för justitiedepartementet, justitiekanslärsämbetet, nedre justitierevisionen,

Jagberedningen och kommittéer m. in., samt den mindre byggnaden i

väster lokaler för statsrådsberedningen och ecklesiastikdepartementet. Af

1905 ars

kanslibyggnadsförslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande JSr:o 140.

byggnaderna vid Västra Trädgårdsgatan skulle den närmast Hamngatan

innehålla lokaler för civil- och jordbruksdepartementen, den söder därom

belägna lokaler för finansdepartementet med kontroll- och justeringsbyrån

samt den därnäst lokaler för land!- och sjöförsvarsdepartementen

med kommandoexpeditioner jämte flottans stab. A nuvarande landtmäteribacken

skulle förläggas eu byggnad, som tillsvidare skulle begagnas af

marinförvaltningen, hvarjämte den för närvarande åt generallandtmätenkontoret

upplåtna byggnaden skulle ombyggas, så att erforderliga ämbetsoch

arkivlokaler bereddes för detta ämbetsverk samt för rikets ekonomiska

kartverk. Sistnämnda två byggnader skulle tillika utgöra reservlokaler

för möjligen tillkommande nya departement. Dessutom afser förslaget

möjlig förändring'' af den nuvarande ateljébyggnaden till frnkostrestaurant

med kök, serveringsrum och förrådsrum samt två bostadslägenheter, en

för restanrantförestånderska och eu för maskinist, hvarjämte i samma

byggnad skulle kunna erhållas eu del ämbetsrum för civildepartementet.

Hela byggnadskomplexet skulle komma att, oberäknad! den del af området

för den nuvarande ateljébyggnaden, som skulle komma att upptagas

af frukostrestauranten, innehålla eu grundyta om cirka 7,000

kvadratmeter, däri inberäknadt 10 större och mindre gårdar om tillhopa

omkring 740 kvadratmeter. Fondbyggnaderna skulle af Kungsträdgårdens

öppna del upptaga ett område, hvars södra gräns skulle bildas

af en linje, tänkt dragen vinkelrätt mot Kungsträdgårdens längdaxel

genom eu punkt på denna 26 meter från Hamngatans södra gräns.

Byggnaderna äro afsedda att uppföras i fyra våningar mot Kungsträdgården

förutom jordvåning. Hufvudbyggnaden i fonden, åt hvilken bör

gifvas en mera monumental prägel, skulle uppföras till eu höjd från

marken till och med taklisten af 20 meter. För sidobyggnaderna utefter

den västra sidan, Indika äro afsedda att uppföras i enklare stil, har

beräknats en höjd af 17,5 meter öfver Kungsträdgårdens plan. Samtliga

byggnader skulle komma att innehålla tillhopa icke mindre än 498 ruin

med en golfyta af 16,264 kvadratmeter förutom korridorer och trappor,

toalett- och telefonrum samt källarutrymmen m. m. Hvarje byggnad

är afsedd att förses med eu eller två personhissar.

Kostnaderna för samtliga byggnader hafva af arkitekten Peterson

beräknats tillhopa till 4,000,000 kronor, häraf för östra sidobyggnaden

i fonden jämte dekorering af de för representation afsedda rummen

i statsministerns ämbetsbostad 325,200 kronor, för hufvudbyggnaden

i fonden 697,600 kronor, för västra sidobyggnaden vid Hamngatan

670,400 kronor, för portiken med samman bind ningsgången 12,800

kronor, för civil- och jordbruksdepartementens byggnad 570,000 kronor,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Ko 140.

33

för finansdepartementets byggnad 315,000 kronor, för landt- och sjöförsvarsdepartementens

byggnad 642,000 kronor, för den byggnad,

som tillsvidare skulle disponeras af marinförvaltningen, 360,000 kronor,

för den för generallandtmäterikontoret och rikets ekonomiska kartverk

af sedda byggnaden 351,000 kronor samt för platsens ordnande 56,000

kronor.

En af arkitekten Peterson uppgjord situationsplan öfver Kungsträdgården

med de föreslagna byggnaderna torde få såsom bilaga åtfölja

detta protokoll.

Ofverintendentsämbetet bär efter nådig remiss i underdånigt utlåtande,

som den 22 sistlidne februari till finansdepartementet inkommit,

beträffande förslaget anfört följande.

Om till byggnadsplats för Kungi. Maj ds kansli komme att väljas

den staten tillhöriga centralt belägna och jämväl från andra synpunkter

ändamålsenliga Kungsträdgården, hvaremot någon invändning

från arkitektonisk synpunkt näppeligen med fog kunde göras, blefve

däraf en alldeles gifven följd, att åt byggnaden måste förlänas de mått

och den monumentalitet, den förnämliga platsen oundgängligen kräfde.

Härigenom blefve visserligen byggnadskostnaden icke oväsentligt högre

än eljest torde vara nödigt, men å andra sidan förefunnes ju icke någon

kostnad för tomten. För sin del hölle öfverintendentsämbetet emellertid

före, att åt ett kanslihus, som innehölle så godt som uteslutande tjänsterum

af vanliga dimensioner, och vid hvars uppförande man i främsta

rummet fordrade en bekväm och öfverskådlig plananordning, icke i och

för sig med nödvändighet behöfde gifvas de monumentala former och

mått, som nyssberörda plats påkallade, utan kunde byggnaden ur denna

synpunkt med lika fördel förläggas till annan mindre anspråksfull, men

därför icke mera aflägset belägen plats. Skulle kanslibyggnaden återkomma

till stånd i Kungsträdgården, måste, såsom ämbetet framhållit,

åt denna byggnad, gifvas en planform och densamma i öfrigt utrustas

på ett såväl staten som platsen fullt värdigt sätt. Det gånge således

icke an att, såsom det föreliggande förslaget afsåge, osymmetriskt

och utan all monumentalitet i anläggningen så att säga insmyga byggnaden

i två af Kungsträdgårdens yttersidor. Ett dylikt tillvägagångssätt

kunde nämligen ingalunda anses uppfylla de fordringar, man härägde

uppställa, och skulle dessutom för all framtid omöjliggöra ett

landets hufvudstad värdigt ordnande af omgifningarna till stadens

härligast belägna och vackrast anlagda öppna plats.

Hvad därefter beträffade detaljerna i föreliggande byggnadsförslag,

syntes först och främst kunna anmärkas, att vid upprättande af förslag

Bill. till Biksd, Prof. J905. 4 Sami. 1 Afd. 77 Höft. 5 "

Öfverintcndentsämbetets

utlåtande

angående 190 5

års Jcanslibyggnads

för slag.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

till en nybyggnad för Knngl. Maj:ts kansli lämpligen bort iakttagas,

att lokalerna för den del af detta ämbetsverk, kring hvilken så godt

som allt arbete samlade sig, eller statsrådsberedningen, fått bilda

den centralpunkt, kring hvilken byggnadens öfriga lokaler grupperade

sig så likformigt som möjligt, och att detta äfven på något sätt bort

komma till synes såväl i byggnadens plan som äfven i dess yttre. Uti

ifrågavarande förslag, där genomförandet af en dylik ur både estetisk

och praktisk hänsyn naturlig tanke på grund af byggnadstomtens form,

som nödvändiggjorde, att den ena lokalgruppen måst fogas efter den

andra i en lång rad, ej vore möjlig, hade det icke ens lyckats förslagsställaren

att placera statsrådsberedningens lokaler i fondbyggnadens

midt, utan hade han måst inskjuta dessa bland de för ecklesiastikdepartementet

afsedda lokalerna i nämnda byggnads västra del och

därigenom här åstadkommit icke ringa obekvämlighet.

Hvad vidare anginge byggnaderna utmed Västra Trädgårdsgatan,

åt hvilka gifvits en höjd mot nämnda gata af 16 till 16,5 meter med fyra

våningar, ehuru gatans bredd, omkring 9 meter, enligt i ämnet gällande

stadganden icke medgåfve större höjd än 13 meter med tre våningar,

funne ämbetet sig böra erinra, att sättet att nästan för hvarje tvärvägg

aftrappa fasaden mot gatan i fråga tvifvelsutan komme att verka oroligt

och störande i gatuperspektivet, hvarförutom det onödigt minskade utrymmet

i byggnadernas inre. Använd med måtta på ett eller annat

ställe, torde däremot eu dylik aftrappning icke blott kunna medgifvas

utan till och med gifva åt fasaden en välbehörig omväxling och relief.

En ytterligare följd af den föreslagna tomtens form, som icke

syntes böra förbigås, vore att lokalerna i några departement, finansoch

ecklesiastikdepartementen, måst fördelas på icke mindre än fyra

våningar öfver hvarandra, livilket förhållande, äfven om man numera

genom hissar m. m. kunde i betydande mån förminska däraf orsakade

svårigheter, i allt fall syntes föranleda olägenheter. Eu dylik anordning

komme sålunda enligt ämbetets förmenande, bland annat, att verka till

förtyngande af tjänstemännens i de respektive departementen arbete

och medföra nödvändigheten af ökadt antal vaktbetjänte i de många

vaktrummen.

I afseende å de tillämnade byggnadernas yttre begränsning ansåge

sig ämbetet därjämte böra påpeka, att fondbyggnadens fasad åt Hamngatan

ställts i en linje, som sammanbunde kvarteret Spekterns nordöstra hörn

med kvarteret Styrpinnens nordvästra, hvarigenom afståndet från nämnda

byggnads nordöstra hörn till motstående byggnad å Hamngatans norra

sida minskats till 15 meter från att vid samma byggnads nordvästra

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

35

hörn vara 17 meter, ett förfarande, som väl föranledts häraf, att man

ansett utvidgningen af Hamngatan till 18 meters bredd ända fram till

Norrmalmstorg böra ske genom förflyttning af gatans norra gränslinje.

Därmed hade man emellertid också till en aflägsen framtid undanskjutit

den tidpunkt, då en sådan, högeligen önskvärd utvidgning af nämnda

gata kunde komma att ske, hvarjämte i detta sammanhang syntes böra

bemärkas, att fondbyggnadens smala östra fasad vore å förslaget förlagd

allenast 15 meter från motstående byggnad i kvarteret Styrpinnen,

oaktadt behofvet att öka Kungsträdgårdsgatans bredd på bekostnad af

den närmast gatan stående trädraden redan framträdt och det icke

syntes vara lämpligt att just vid det starkt trafikerade korset mellan

nyssberörda gata och Hamngatan framdraga kanslibyggnaden så långt

mot öster, att ett ändamålsenligt ordnande af denna knutpunkt för trafiken

i synnerlig mån försvårades. Slutligen hade ämbetet vid skärskådandet

af de företedda planerna funnit anledning till erinringar

med afseende å kommunikationen mellan fond- och sidobyggnaderna,

förekomsten af åtskilliga mörka korridorer, mindre lämplig förläggning

och storlek af några enskilda ruin m. in., men, då dispositionen af

byggnaderna med de former, som gifvits dem, i allmänhet måste anses

förtjänstfullt utförd och de anmärkta bristerna vid närmare studerande

kunde bortarbetas, hade ämbetet i ärendets närvarande skick icke ansett

sig böra ingå i vidare ordande härom.

Mot de af förslagsställaren framlagda kostnadsberäkningarna, slutande

å 4,000,000 kronor, hade ämbetet icke funnit något vara att

anmärka.

Af hvad ämbetet sålunda anfört framginge, att, om ämbetet än funnit,

att kanslibyggnaden enligt det föreliggande förslaget och sedd uteslutande

ur synpunkten af dess användbarhet för sitt ändamål skulle med en

del omarbetningar kunna göras tillfredsställande, ämbetet likväl, på

grund af sina förut uttalade åsikter beträffande de kraf, Kungsträdgården

såsom byggnadsplats ställde på byggnader, som där uppfördes — kraf

hvilka icke finge eller kunde afvisas — måste för sin del finna sig

förhindradt biträda, att den plan till lösande af förevarande högviktiga

och vidtomfattande byggnadsfråga, hvarom ämbetet haft att yttra sig,

komme till utförande.

Oaktadt hvad öfverintendentsämbetet sålunda anfört, har jag efter

samråd med arkitekten Peterson kommit till den uppfattningen, att

byggnadsföretaget bör utföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

det af bemälde arkitekt senast uppgjorda förslaget; och jag heder härmed

få framlägga de skäl, som föranledt denna min uppfattning.

Departementschefens

yttrande

angående

1905 års

förslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

Jag anser mig därvid först och främst böra taga fasta på, att

äfven enligt öfverintendentsämbetets mening byggnaden eller rättare

byggnaderna, uppförda enligt förslaget, skulle ur synpunkten af deras

användbarhet för sitt ändamål öfver hufvud taget komma att blifva tillfredsställande.

De mindre omarbetningar, som möjligen kunna ifrågakomma,

sakna, såsom icke inverkande på byggnadernas förläggning

eller på byggnadskostnaden, för närvarande all betydelse. Från synpunkten

af det med byggnadsföretaget afsedda statsändamålet möta

således inga betänkligheter.

Det hufvudsakliga skäl, på grund hvaraf ämbetet funnit sig böra

afstyrka förslagets genomförande, är också, att de föreslagna byggnaderna

icke i estetiskt hänseende skulle motsvara de kraf, Kungsträdgården såsom

byggnadsplats ställer på byggnader, som där uppföras.

Såsom jag förut visat och jämväl ämbetet i sitt utlåtande angående

förslaget till inredande i fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet af lokaler

för utrikesdepartementet och ämbetsbostad åt ministern för utrikes

ärendena framhållit, hafva anspråken på utrymme i den nya kanslibyggnaden

numera tagit sådana proportioner, att frågans lösning väsentligen

försvårats. Jag tror mig äfven, genom hvad jag förut anfört,

hafva utförligen visat, att någon annan tillräckligt rymlig och för

ändamålet lämplig byggnadsplats än Kungsträdgården icke står att få,

åtminstone icke utan oskäliga kostnader. Åmbetet har också icke, ehuru

ämbetet uttalat den åsikten, att byggnaden med lika fördel skulle kunna

förläggas till annan, mindre anspråksfull, men därför icke mera aflägset

belägen plats, kunnat gifva anvisning på en sådan.

Jag är nu fullt ense med ämbetet, att Kungsträdgården som

byggnadsplats medför vissa kraf ur estetisk synpunkt, som hvarken få

eller kunna afvisas. Däremot kan jag icke dela ämbetets uppfattning,

att arkitekten Petersons nu ifrågavarande förslag icke skulle uppfylla

alla berättigade kraf i berörda hänseende. Åmbetet anser, att enligt

förslaget åt byggnaderna icke förlänats de mått och den monumentalitet,

som den förnämliga platsen krafvel'', hvilket skulle vara en följd däraf,

att byggnaderna osymmetriskt »insmugits» i två af Kungsträdgårdens

yttersidor. Det är påtagligt, att hvad som här föresväfvat ämbetet är

tanken på kanslibyggnadsplanens realiserande genom en enda monumental

byggnad i Kungsträdgårdens norra del utan användande af västra sidan;

och det ligger nära till hands att förmoda, det man härvid närmast

tänkt på det förslag i denna riktning, som, enligt hvad jag förut omtalat,

år 1899 framlagts af nuvarande öfverintendenten Carl Möller. Jag

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

37

har förut antydt de skäl, som kommit mig- att frångå denna tanke,

och jag beder i detta sammanhang- att få något utförligare utveckla dem.

Enligt 1899 års förslag skulle byggnaden förläggas mellan Hamngatan

och en linje, som tänktes dragen från en punkt på Kungsträdgårdsgatan

åtta meter norr om nordvästra hörnet mellan nämnda gata

och Näckströmsgatan vinkelrätt mot Kungsträdgårdens längdaxel. Redan

för en byggnad af den då ifrågasatta storleken skulle således mer än

en fjärdedel af Kungsträdgårdens hela längd komma att tagas i anspråk.

En följd häraf blefve med all säkerhet, att återstående delen af Kungsträdgården

komme att verka i afsevärd mån förkortad, och denna verkan

komme att ytterligare skärpas af den stora byggnaden i fonden. Hela

platsens karaktär komme säkerligen att blifva rubbad, samtidigt som

det vore fara värdt, att byggnaden i fonden komme att verka mera

kolossal än monumental. Det estetiska helhetsintrycket blefve för visso

allt annat än fördelaktigt. Att en byggnad, motsvarande de nuvarande

behofven, skulle komma att än ytterligare inkräkta på platsen, faller

af sig själft.

Enligt arkitekten Petersons nu ifrågavarande förslag åter tages

allenast omkring en tiondedel af Kungsträdgårdens längd i anspråk,

hvadan platsens yttre karaktär kommer att så godt som oförändrad

bibehållas. Detta har möjliggjorts genom att för byggnadernas uppförande

tagits i anspråk jämväl västra sidan af Kungsträdgården. Denna

sida kan ju i sitt nuvarande skick icke anses ur skönhetssynpunkt

tillfredsställande ordnad; och det är just genom ett på en gång och i

ett sammanhang uppfördt byggnadskomplex som ett sådant ordnande

lättast vinnes. Genom ett bebyggande af Kungsträdgården på sätt

arkitekten Peterson föreslagit skulle alltså vinnas två mål, ett rent

praktiskt, nämligen tillskottet i byggnadsplats, hvarigenom åt fondbyggnaden

kan förlänas mindre kolossala, med platsens karaktär mer

öfverensstämmande proportioner, och ett mera estetiskt, nämligen västra

sidans af Kungsträdgården ordnande samtidigt med fondbvggnadens

uppförande. Hvad ämbetet i motsats härtill utan vidare motivering

yttrar om, att förslagets genomförande skulle för all framtid omöjliggöra

ett värdigt ordnande af Kungsträdgårdens omgifningar, torde således

icke böra tillmätas vidare betydelse.

Jag beder härvid att få påpeka, att det ju ej är afsikten att förlägga

eu stor monumental byggnad å västra sidan af Kungsträdgården utan

tvärtom att genom byggnadskomplexets fördelning i flera byggnader

åt det hela gifva eu arkitektonisk hållning, som bildar jämvikt mot

den öster om Kungsträdgården liggande byggnadsraden. Fondbygg
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets Utlåtande Ko 140.

nåden skulle däremot bilda en monumental utslutning med ^symmetrisk

gruppering’. Att i vidsträcktare mån än som sålunda skett åstadkomma

en symmetrisk plan för företaget är uppenbarligen med de utgångspunktei,

som, på sätt förut framhållits, förelegat, icke möjligt, och föiliindias

dessutom af Kungsträdgårdens sneda vinklar och de västra tomternas

form. Att ett byggnadskomplex, som helhet betraktad!, kan gifva ett

monumentalt intryck äfven utan en regelbunden planform, visa särskild!

en del moderna engelska byggnadsföretag, bara värdt är för öflig!,

att den af ämbetet fordrade öfverskådligheten i planen vid en regelbunden

planform skulle komma att göra byggnaden opraktisk föi sitt

ändamål, särskild! då det gäller ämbetslokaler af nu ifrågavarande omfattning.

Förutnämnda förslag af år 1899 visar just, hvilka praktiska

olägenheter, som kunna medfölja ett försök att genom öfverdrifven

koncentration få fram öfverskådlighet och monumentalitet. Enligt sistnämnda

förslag skulle sålunda en del rum fått ett djup af ända till

7 meter med en bredd af endast 3 Ib meter och allenast ett fönstei.

Ett visst mörker skulle vidare kommit att råda i den centi ala delen,

hvilken var afsedd att upplysas hufvudsakligen genom den höga kupolhyggningen.

Om ni6d genomförd koncentration dylika och. andia liknande

olägenheter skulle kommit att vidlåda eu byggnad, hvilken endast

var afsedd att upptaga omkring två tredjedelar åt det antal ruin, som

numera erfordras för behofvets fyllande, kan det starkt ifrågasättas, om

ens en liknande koncentration längre är möjlig att genomföra, utan att,

byggnaden blir för sitt ändamål alldeles olämplig.

Hvad angår ämbetets anmärkning att statsrådsberedningens lokami

enligt arkitekten Petersons ifrågavarande förslag icke erhållit det centrala

läge, som tillkommer dem, torde densamma ej höra tillmätas "vidare

betydelse. Dessa lokalers läge är nämligen i förhållande till de

olika departementen så centralt som möjligt och därmed är val äfven

det enda betydelsefulla kraf vet i fråga om nämnda lokalers ^förläggning

tillgodosedt. Någon väsentlig olägenhet torde ej heller vållas för arbetet.

inom ecklesiastikdepartementet genom berörda lokalers förläggning

på sätt som skett. _

Beträffande ämbetets anmärkningar i fråga om höjden åt. de tilltänkta

byggnaderna vid \ ästra Trädgårdsgatan torde till en början böla

erinras, att Västra Trädgårdsgatan närmast Hamngatan bär en bredd åt

öfver 10 meter. Vid denna gatubredd är det enligt gällande byggnadsordning

äfven för enskilda personer tillåtet att uppföra byggnad i t) in

våningar och till en höjd åt 17 meter. Längre ned afsmalna! gatan,

så att den vid Landtmäteribacken icke är fullt 9 meter bred.. Enligt

byggnadsordningen får här icke uppföras enskild byggnad till stolle

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

39

höjd än 13 meter eller med mer än tre våningar. Ämbetet tiar således

begått ett misstag, då det helt generellt beräknar gatans bredd till endast

9 meter. Till följd af höjdförhållandena mellan dels Kungsträdgården,

å ena sidan, och Västra Trädgårdsgatan, å den andra, dels de norra

och de södra delarna af denna gata, kommer i själfva verket de tilltänkta

byggnadernas höjd vid gatan att i det närmaste motsvara hvad

som enligt byggnadsordningen är tillåtet, i det att byggnaderna vid

de smalare delarne af gatan blifva mellan tre och fyra meter lägre,

från gatuytan räknadt, än byggnaderna vid gatans norra delar, liksom

förstnämnda byggnader åt gatan till komma att hafva endast tre våningar.

Föröfrigt torde böra erinras, att det undantag från föreskriften

i 21 § af den för Stockholms stad gällande byggnadsordningen om

byggnads högsta medelhöjd, som i samma paragraf göres för kyrkor

och andra offentliga byggnader, hvilka fordra större höjd, uppenbarligen

äger motsvarande tillämplighet, om dylik byggnad med någon sida

skulle stöta intill gata, som icke är af den bredd, att vid densamma

enskild byggnad får uppföras till den i paragrafen angifna högsta

medelhöjden.

Hvad angår ämbetets anmärkning, att fondbyggnaderna i förhållande

till Hamn- och Kungsträdgårdsgatorna förlagts så, att dessa gators

utvidgning till önskvärd bredd för framtiden skulle omöjliggöras, beder

jag först och främst få erinra därom, att det uppenbarligen, särskild!

om tanken på inredande i den nuvarande ateljébyggnaden af

frukostrestaurant uppgifves, ej möter något hinder att indraga byggnaderna

så långt i Kungsträdgården, som erfordras för ifrågavarande

gators reglering på sätt ämbetet antydt, därest staden så skulle önska

och staden vill underkasta sig därmed förenade utgifter. Hvad särskild!.

Hamngatan angår, anser jag emellertid det med hänsyn till föreliggande

förhållanden lämpligast och billigast för staden att utvidga densamma

å norra sidan. Fn utvidgning å södra sidan förutsätter nämligen, om,

såsom väl är meningen, den skall utsträckas ända fram till Berzelii park,

inlösen af de relativt nya och dyrbara byggnader, som för närvarande

finnas å till gatan gränsande tomter i kvarteret Styrpinnen, under det

att en utvidgning å norra sidan med den sträckning, arkitekten Petei-son

löreslagit för den nya kanslibyggnadens norra fasad, endast skulle kräfva

inlösen af de jämförelsevis äldre byggnaderna å angränsande delar af

kvarteret Norrmalm samt närmast därintill belägna tomter i kvarteret

Hästen.

Ämbetets påstående att förläggningen af ett par departement

i ett flertal våningar skulle verka förtyngande på arbetet och i öfrig!

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

General’

landtmäteri''

kontorets

byggnad.

föranleda olägenheter, kan jag ej dela. Under förutsättning åt lämpliga

hissanordningar torde en sådan förläggning vara i alla afseenden minst

lika bekväm som en förläggning utefter långa och invecklade korridorsystem

i samma plan.

Hvad ämbetet i öfrigt anmärkt afser sådana detaljer i förslaget,

som, i den man så anses behöfligt, lätteligen kunna vid definitiva ritningars

uppgörande bortarbetas.

Såsom särskilda förtjänster hos det föreliggande förslaget torde

jag få framhålla, att till följd af den stora byggnadsytan så stort utrymme

kunnat anslås åt hvart och ett af de nuvarande departementen,

att alla rimliga kraf för eu lång tid framåt kunna anses tillgodosedda;

att tillräckliga reservlokaler för ända till två nya departement

kunnat beredas, på samma gång som tillsvidare lämpliga ämbetslokaler

skulle förefinnas för generallandtmäterikontoret med rikets allmänna

kartverk och för marinförvaltningen; samt att en värdig ämbetsbostad

kunnat beredas åt statsministern.

Beträffande den nu af generallandtmäterikontoret begagnade byggnaden

anmärkte Riksdagens år 1889 församlade revisorer, att densamma

visserligen vore af solid beskaffenhet och genom sitt fria läge utgjorde

ett lämpligt förvaringsrum för kontorets högst dyrbara arkiv, men att

densamma det oaktadt icke erbjöde önskvärd säkerhet mot eldfara.

I anledning af hvad sålunda anmärkts infordrades genom nådig

remiss den 6 december 1889 yttrande från öfverintendentsämbetet och

landtmäteristyrelsen; och hafva nämnda ämbetsverk i underdånigt utlåtande

den 25 januari 1890, jämte det ämbetsverken redogjort för den

dåvarande användningen af byggnadens olika lokaler in. in., hufvudsakligen

anfört följande.

" Hvad eldfaran för arkivet beträffade, vore den genom stränga

föreskrifter rörande eldning och förbud mot gasbelysning i lokalerna

så mycket* som möjligt undanröjd; och, då bostäder numera ej finge

å vinden användas, vore jämväl den fara, som det höga trätaket kunde

medföra, förminskad. Sistnämnda fara kunde än ytterligare något förminskas

genom anbringande af järnluckor å de husets fönster, som

vette åt Västra Trädgårdsgatan. Ehuru således alla de försiktighetsmått

vore vidtagna eller vidtoges, som med byggnadens konstruktion kunde

anses vara möjliga till skydd för det dyrbara arkivet, måste dock framhållas

som ett önskningsmål, att sådana arkivhandlingar som de ifrågavarande

kunde förvaras i brandfria, hvälfda rum med centraluppvärmning

från eldstad i källaren, hvarjemte vindsrum ej borde få finnas i huset,

hvilket i sin helhet borde erhålla eu mot eldfara betryggad konstruk
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

41

tion. Bäst syntes detta syfte kunna vinnas, därest ett nytt hus blefve

uppfördt, men det torde dock icke vara omöjligt att, med bibehållande

af den gamla murstommen, i väsentlig mån förbättra det nuvarande

huset genom att t. ex. afrifva det gamla yttertaket och i dess ställe uppföra

en hel öfvervåning med stenmurar och lågt yttertak, att inlägga järn - bjälklag med betonhvalf i stället för träbjälklagen, att anbringa centraluppvärmning,

att borttaga eller förändra flygeln mot Carl XIII:s torg

eller vidtaga andra dylika åtgärder; och skulle, på samma gång genom

eu sådan om- och påbyggnad större brandfrihet ernåddes, äfven vinnas

ett välbeliöfligt ökadt utrymme. Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna

kunde ej beräknas, utan att noggranna ritningar öfver desamma förut

uppgjordes.

Statsutskottet anförde i utlåtande den 17 mars 1890, att af hvad

sålunda förekommit syntes framgå, att, på sätt revisorerna erinrat,

ifrågavarande byggnad, hvilken inrymde ett betydande antal högst

värdefulla och delvis oersättliga handlingar, icke i alla afseenden erbjöde

önskvärd trygghet mot eldfara, men att, då emellertid uppmärksamheten

nu blifvit fäst härå, utskottet antoge, att Kungl. Maj:t icke

skulle underlåta att söka åvägabringa anordningar till det anmärkta

förhållandets afhjkipande, hvithet utskottet endast velat för Riksdagen

anmäla.

Utskottets betänkande föranledde icke i denna del något Riksdagens

yttrande.

Frågan har sedan upptagits till behandling af landtmäteristyrelsen.

som i underdånig skrifvelse den 28 oktober 1903 —jämte det styrelsen

redogjort för hvad förut i ärendet förekommit samt tillika erinrat,

hurusom riksarkivarien i ett den 19 mars 1903 afgifvet underdånigt

utlåtande angående af Kungl. Maj:t anbefalld undersökning af de

centrala ämbetsverkens arkiv upplyst, att generallandtmäterikontorets

lokaler vore alldeles otillräckliga och icke skyddade mot eldfara — vidare

anfört följande.

Arkivet innehölle nästan uteslutande kartor öfver landtmäteriföinrättningar

med därtill hörande beskrifningar och andra handlingar.

Med undantag af en del sockenkartor vore alla kartor och handlingar

inbundna i stora böcker. Kartböckernas antal, som vid början af år

1876 varit 1,908, utgjorde vid 1901 års ingång 2,335. Ökningen för

år under nämnda tjugufem år hade således i medeltal utgjort något

mer än 17 kartböcker. Det utrymme, som för de årligen från landtmätarne

inkommande renovationerna erfordrades, upptoge en hyllängd

af omkring 1,50 meter samt dubbel hyllhöjd, eller 0,7 5 meter. Det i

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 77 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande Ko 140.

Mar införvältning

en.

arkivlokalen befintliga utrymmet vore numera så upptaget, att i arkivet

icke kunde inrymmas mer än ytterligare två, högst tre års karterenovationer.

Från andra synpunkter sedt vore utrymmet ännu otillräckligare.

Af de i arkivet förvarade kartorna, särskildt de äldre, begärdes

kopior i allt jämt tilltagande grad. Dessa kopior eller utdrag verkställdes

af extra biträden. Af brist på utrymme hade kopieringen

under de sista 10—15 åren icke kunnat verkställas i kontorets lokaler,

utan kartorna hade måst uttagas ur sina band och af dem, som skolat

verkställa kopieringen, hemtagas till deras bostäder. Att kartorna härigenom

blefve utsatta för fara att förstöras eller förkomma, läge i öppen

dag. Och äfven om det icke, st)U’elsen veterlig^, någonsin händt, att

någon karta eller därtill hörande handling, medan den för omförmälda

ändamål vant uttagen ur kartboken, genom eldsolycka eller eljest förstörts

eller förkommit, så inträffade det dock ofta, att kartorna under

transporten från eller till arkivet skadades i de veck, hvari de vore

lagda, och därigenom gånge sönder. Styrelsen ansåge det därför vara

af synnerligen stor vikt, att arkivlokalen tillökades med ett rymligt och

ljust rum, där plats kunde beredas för kopieringen af kartorna.

Eu annan starkt framträdande olägenhet af det knappa utrymmet

i arkivet vore, att kartorna icke kunde hållas så lätt tillgängliga, som

önskligt vore, för dem, hvilka antingen å tjänstens vägnar eller för

vetenskapliga eller privata ändamål önskade taga kännedom af desamma.

Kartorna i arkivet anlitades i stor omfattning af tjänstemän

och enskilda; och särskildt under riksdagstiden vore arkivet så talrikt

besökt, att plats svårligen kunde beredas alla dem, som ville göra

forskningar i arkivet. Den plats, som kunde beredas, vore dessutom

delvis så illa upplyst, att forskningen därigenom försvårades. Behöfde

en mängd kartböcker framtagas på en gång, blefve svårigheterna ännu

större. ■ , . .

Styrelsen hemställde därför om åtgärder för af hjälp ande af de

olägenheter, som vidlådde den nuvarande lokalen såväl från synpunkten

af eldfara som i fråga om utrymme.

Af hvad sålunda anförts framgår, att generallandtmäterikontorets

nuvarande lokaler under alla förhållanden i en snar framtid måste ersättas

med nya eller åtminstone underkastas eu med nybyggnad i det närmaste

jämförlig om- och tillbyggnad.

Hvad angår marinförvaltningen, har jag förut framhållit, att all

tanke på densammas inrymmande i gamla posthuset numera måst uppgift,

äfvensom att, därest icke ny lokal beredes för detta ömhet s
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

48

verk, en nybyggnad för kammararkivets räkning icke torde kunna

undvikas, ett behof som ju äfven af 1902 års Riksdag erkänts.

Jag nämnde äfven såsom en af förslagets fördelar, att genom Ämbeaumd

detsammas utförande en värdig ämbetsbostad skulle kunna beredas ministern.

statsministern. Jag anser mig i detta hänseende icke behöfva vara

mångordig. Statsministersämbetet är förenad! med en icke obetydlig

representationsskyldighet, närmast jämförlig med den, som anses åligga

ministern för utrikes ärendena, Samma skäl, som föranledt, att staten

ansett sig böra tillhandahålla den sistnämnde lämplig ämbetsbostad, torde

således tala för, att sådan beredes äfven statsministern. Svårigheten

att med nu rådande högt uppdrifna hyrespris å enskild väg utan oskäligkostnad

erhålla en statsministersämbetet värdig bostad torde knappt

behöfva påpekas.

Då enligt mitt förmenande Kungsträdgården är den enda nu- ZefZuZmiga

mera tänkbara plats, på hvilken med fördel en byggnad för Kungl. anförande.

Maj:ts kansli kan förläggas, och då det föreliggande byggnadsförslaget

torde ej blott i arkitektoniskt hänseende vara tillfredsställande

utan äfven från utrymmessynpunkt hafva betydliga företräden framför

alla förut framkomna förslag, samt detsamma dessutom bereder den

förmånen, att under byggnadstiden icke i vidsträcktare mån någon förflyttning

af ämbetslokaler behöfver förekomma, en förmån, som särskild!,

vid det äfven af Riksdagen uttryckligen erkända behofvet af att så snart

som möjligt något göres för beredande af lämpligare lokaler för Kungl.

Maj:ts kansli än de nuvarande icke torde kunna öfverskattas, anser

jag mig böra förorda ifrågavarande förslag till utförande; och jagkan

så mycket hellre göra detta, som förslaget äfven från ekonomisk

synpunkt torde vara synnerligen förmånligt.

Som nämndt, har öfverintendentsämbetet icke haft något att erinra

mot de af arkitekten Peterson uppgjorda kostnadsberäkningarna. Enligt

dessa skulle kostnaden för samtliga byggnadernas uppförande uppgå

tillhopa till 4,000,000 kronor. Härtill måste emellertid först och främst

läggas kostnaden för inlösen af ateljéby ggnadsaktiebolagets hus, 100,856

kronor 98 öre. Vidare skulle förslaget föranleda inlösen af vissa statsverket

icke tillhöriga områden vid östra sidan af Västra Trädgårdsgatan,

nämligen tomterna nås 2, 3, 5 och 6 i kvarteret Kungl. Trädgården.

Sammanlagda taxeringsvärdet å dessa tomter uppgår till

508,300 kronor. A desamma befintliga byggnader äro brandförsäkrade

för tillhopa 288,500 kronor. Läggas taxeringsvärdena till grund för

beräkningen af omförmälda tomters inköpspris, skulle således sammanlagda

kostnaden för byggnadsföretagets genomförande uppgå till

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

4,609,156 kronor 98 öre. Detta belopp torcle emellertid för att undvika

alla missräkningar böra något förhöjas, exempelvis till 4,860,000 kronor.

För jämförelses skull anser jag mig i detta sammanhang böra erinra,

att byggnadskostnaderna enligt 1899 års förslag till byggnad i Kungsträdgården

uppskattats till 3,950,000 kronor. Lägges härtill kostnaden

för inlösen af ateljébyggnadsaktiebolagets hus, 100,856 kronor

98 öre, och af de tomter, som enligt förslaget skulle bibehållas

obebyggda, nämligen tomterna n:is 2 och 5 i kvarteret Kungl. Trädo-ården

med numera ett taxeringsvärde af tillhopa 133,300 kronor,

skulle hela kostnaden för förslagets genomförande kommit att uppgå

till omkring 4,180,000 kronor. Totalkostnaderna åter för genomförandet

af 1900 års förslag till kanslihusbyggnad å tomterna n:is 7 och 8 i

kvarteret Ridd ar bolin eu och dåra!'' föranledda byggnadsföretag skulle

enligt de verkställda beräkningarna uppgått till omkring 5,440,000

kronor; och kostnaden för de med Kungl. Maj:ts proposition till 1902

års Riksdag afsedda byggnadsföretagen beräknades ju till 4,200,856

kronor 98 öre. Om man jämför de siffror, jag sålunda angifvit, och

därvid tillika tager i betraktande det betydligt ökade utrymme, som

enligt det nu ifrågavarande förslaget skulle vinnas, torde jämförelsen

obetingadt utfalla till fördel för sistnämnda förslag.

Men ej nog härmed. Förslagets genomförande skulle äfven bereda

staten ’ eu årlig besparing af icke obetydliga belopp, som nu utgifvas

i hyror för åtskilliga ämbetslokaler, för hvilka plats skulle beredas

i den nya kanslibyggnaden. De besparingar, som sålunda skulle

göras, uppgå till:

för lokal åt nedre justitierevisionen....................................... kronor 10,700

„ „ „ lagbyrån ................................................................. „ 600

„ „ „ lagberedningen.................................... « l,oUU

„ „ „ ecklesiastikdepartementets statistiska byrå ... „ 1,400

„ ,, „ kontroll- och justeringsbyrån ..................... ,,___________2,700

eller tillhopa kronor 16,900.

Att genom marinförvaltningens inrymmande i en af de nya byggnaderna

utväg skulle beredas att utan nybyggnad för kammararkivet

sörja för dess lokalbehof, har jag förut framhållit.

Slutligen skulle efter byggnadsföretagets fullbordande den nuvarande

kanslihustomten n:o 1 i kvarteret

till försäljning eller användning för annat ändamål. Denna tomt är

för närvarande taxeringsvärderad till 180,000 kronor och torde böra

beräknas vid en eventuell försäljning komma att inbringa omkring

900,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140. 45

Den nya kanslibyggnadens uppförande torde komma att taga en

tid åt mellan tre och fyra år från arbetets påbörjande.

Fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden

uppgick, som nämndt, vid 1904 års bokslut till 1,330,245 kronor

■ öie''„ 1. n^c^8'' proposition den 10 innevarande mars har Kung!.

Maj:t på föredragning af statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

föreslagit Riksdagen dels att af denna behållning använda ett

belopp, af högst 355,000 kronor för utförande af påbyggnads- och

inredningsarbeten i förra posthuset vid Rödbotorget, i syfte att därstädes

bereda ämbetslokaler för arméförvaltningen samt fortifikationens

och . intendenturkårens hufvudstationer in. fl., dels ock att, vid bifall

härtill, medgifva, att den af arméförvaltningen nu disponerade fastigheten

i kvarteret Memnon finge försäljas och köpeskillingen tilläggas

nämnda fond. Då den köpeskilling’, som beräknats minst skola inflyta

för sistnämnda fastighet, uppgår till ett belopp af 400,000 kronor,

skulle visserligen hvad Kung!. Maj:t sålunda föreslagit icke i längden

innebära någon minskning af fonden. Emellertid skulle ju under

tiden,, till dess berörda fastighet hunne försäljas, hvilket ansetts kunna

ske tidigast år 1907, fonden vara icke obetydligt reducerad. Sålunda

skulle, oberäknad! de räntor, som kunna inflyta under de närmaste

aren, och till Indika jag, i betraktande af svårigheten att beräkna deras

belopp, anser mig för närvarande icke böra taga hänsyn, under innevarande

och nästa år af fondens behållning endast ett belopp af omkring

975,000 kronor vara att påräkna för de af mig nu föreslagna

byggnadsföretagen. Om af detta belopp, såsom jag förut antydt,

400.000 kronor anvisas till de föreslagna förändringarna å fastigheten

n:o 1 i kvarteret Lejonet, skulle för genomförande af kanslibvggnadsplanen

för närvarande af fondens medel återstå disponibelt

allenast ett belopp af omkring 575,000 kronor. Då emellertid de åtgärder,

som enligt min åsikt kunna och böra under innevarande och nästa år

vidtagas för genomförande af sistnämnda byggnadsplan, inskränka sig

till inlösen af ateljebyggnadsaktiebolagets hus och förvärfvande af de

under enskild äganderätt lydande tomter i kvarteret Kungl. Trädgården,

som äro afsedda att för byggnaderna tagas i anspråk, äfvensom grundläggnings-

och andra dylika förberedande arbeten, har jag ansett,

att, om sistnämnda belopp ställdes till förfogande härför, därutöfver för

närvarande skulle behöfva af skattmedel anvisas allenast ett belopp af

500.000 kronor att utgå under år 1906.»

.1 sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft dels

eu af herr P. B. Rabe i Första Kammaren väckt motion :n:o 49), däri

s. 46 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

46 Statsutskottets Utlåtande N:o HO.

hemställts, att Riksdagen, med afsteg, å Kungl. Maj:ts proposition n:o

96, i hvad den anginge anvisande åt medel för inredande i fastigheten

n:o 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikesdepartementet

m. m., ville i skrifvelse till Konungen anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes

låta verkställa utredning och därefter för Riksdagen framlägga förslag

om fastighetens användning till lokaler för högsta domstolen och

nedre justitierevisionen samt den eller de andra ämbetsmyndigheter,

för hvilka byggnaden lämnar utrymme och som lämpligen kunde jämte

ofvan nämnda institutioner därstädes inrymmas; dels motionen n:o 296

inom Andra Kammaren, väckt af herr J. Forssell, hvilken föreslagit,

att Riksdagen måtte, med erinran om sina i skrifvelsen till Kungl. Maj.t

den 13 maj 1902 uttalade åsikter, och med förklarande att den kungl.

propositionen af den 31 sistlidne mars icke kan bifallas, anhålla, att

nv utredning af denna byggnadsfråga må verkställas, med iakttagande

att de statens byggnader, som äro eller snart blifva lediga, måtte företrädesvis

användas.

I afseende å de skäl, som af motionärerna anförts till stöd för berörda

framställningar, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Hvad först beträffar Kungl. Maj:ts förslag om inredande i fastigheten

n:o 1 i kvarteret Lejonet här i staden af lokaler för utrikesdepartementet

och ämbetsbostad för ministern för utrikes ärendena, finner

utskottet giltig anledning'' icke föreligga, hvarför utrikesministerns

ämbetsbostad skulle från den byggnad, däri den nu är inrymd, förflyttas

till ifrågavarande dyrbara fastighet, hvilken på grund af dess

synnerligen fördelaktiga belägenhet synes vara ägnad att uteslutande

användas till beredande af lokaler lör ämbetsverk. Huruvida utrikesdepartementet

samt ett eller möjligen två andra statsdepartement skulle

kunna där finna tillräckligt utrymme, är utskottet icke i tillfälle att

bedöma, liksom utskottet ej heller kan med bestämdhet uttala sig, om

eller i hvad mån det i herr Rabes förenämnda motion väckta föislaget

i fråga om fastighetens användande för högsta domstolen och

nedre justitierevision en bör vinna afseende. En fullständig utredning

härom synes utskottet böra oförtötvadt åvägabringas; och har utskottet

i sammanhang härmed velat framhålla, dels att ett fördelaktigare utnyttjande

af bottenvåningen än det i det nu framlagda förslaget angifna

torde böra kunna påräknas och dels att gårdsutrymmet synes lämna

tillfälle till uppförande af byggnad för vaktmästarebostäder och andra

lägenheter, hvilka icke. med nödvändighet höra anordnas inom hufvuclbyggnaden.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 140. 47

Da utskottet sålunda ifrågasätter, att förenämnda fastighet skulle

kunna tillgodose, förutom utrikesdepartementets, äfven andra departements

behof af ämbetslokaler, följer häraf, att utskottet, som visserligen

anser kanslihusets förläggande vid Kungsträdgården från flera synpunkter

icke olämpligt, icke kan 1 allo biträda det föreliggande förslaget

till kanslihus med lokaler för alla departementen utom det

nämnda. Men äfven i andra afseenden har detta förslag gifvit utskottet

anledning till erinringar. Sålunda har utskottet ansett, att förhållandena

icke påkalla, att statsministern beredes ämbetsbostad inom kanslibygo''- naden. Ej heller har inredandet af en frukostrestaurant i den nuvarande

atelierbyggnaden synts utskottet vara af behofvet påkalla^, då

utan tvifvel de för sådant ändamål erforderliga lokaler komme att

genom den enskilda företagsamheten anordnas.

Huruvida genom att lokaler icke skulle behöfva inredas för de

al utskottet nu angilna ändamål den föreslagna byggnadskomplexens

dimensioner skulle kunna minskas eller äfven andra ämbetsverk skulle

kunna däiinom beredas utrymme eller möjligen annan kronans tomt i

hufvudstaden skulle kunna befinnas för byggnadens anläggande tillräcklig,

kan utskottet icke afgöra, hör denna Irågas lösning erfordras

en fullständig utredning såväl angående behofvet i sin helhet af nybyggnader

för ämbetsverken i Stockholm som ock beträffande samtliga

kronans fastigheter, såsom byggnader samt tomtplatser och annan

mark, hvilka kunna för sådant ändamål disponeras.

Utan tvifvel torde det vara lämpligt, att före afgörande af en så

omfattande byggnadsfråga som den nu föreliggande full visshet må

vinnas om i huru stor utsträckning behofvet äfven för andra ämbetsverk

af nybyggnader kommer att under den närmaste framtiden göra

sig gällande. Härtill kommer, att, då ofta uppstått svårlösta frågor om

markutbyte emellan kronan å ena sidan och Stockholms stad å den

andra, äfven häri synes finnas eu anledning till att bringa klarhet

angående statens ägande- och dispositionsrätt till mark och tomter

inom hufvudstaden, hvarigenom till bägge parternas fördel skulle kunna

möjliggöras utbyten och fullständig uppgörelse i förevarande afseende.

Utskottet är visserligen öfvertygadt om, att behofvet af rymligaie

och tidsenligare lokaler för departementen är trängande; men den

ifrågasatta utredningen synes ej böra medföra alltför stor tidsutdrägt.

Särskild^ föreställer sig utskottet, att Kungl. Maj:t må kunna redan till

nästa Riksdag inkomma med förslag om inrymmande af ämbetslokaler

i det forna arffurstens palats; och i den män utrikesdepartementet och

eventuellt äfven annat departement kommer att dit förläggas, kan ju i

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

det gamla kanslihuset provisoriskt beredas ökadt utrymme för de departement,

som komma att ännu någon tid där tvärstanna.

Hvad herrar Rabes och Forssells ofvannämnda motioner beträffar,

synas de icke gifva anledning till ytterligare yttrande utöfver det nu

af utskottet i detta ämne afgifna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

a) att Kungl. Maj:ts förslag om anvisande af

medel till betäckande af kostnaderna för inredande åt

ämbets- och bostadslokaler i fastigheten n:o 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm icke må af Riksdagen bifallas

;

b) att Kungl. Maj:ts förslag om uppförande af

ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli a norra delen af

Kungsträdgården och å väster därom belägna tomter

ej heller må vinna Riksdagens bifall;

c) att Riksdagen vid anmälan om förenämnda

beslut må tillika anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes, så

snart sig göra låter, dels till Riksdagen inkomma med

förslag till inredande i fastigheten n:o 1 i kvarteret

Lejonet af lokaler för ämbetsverk, dels föranstalta om

en fullständig utredning såväl angående behofvet

under den närmaste framtiden af lokaler för statens

ämbetsverk i hufvudstaden som ock beträffande statens

därinom belägna fastigheter, som kunna för beredande

af plats för eller medel till ämbetslokalers

inrättande tagas i anspråk, samt därefter för Riksdagen

framlägga förslag till de byggnadsföretag för

statens räkning, hvartill en sådan utredning må gifva

anledning; samt

d) att herrar Rabes och Forssells i förevarande

ämne väckta motioner må anses vara genom hvad utskottet

här ofvan föreslagit besvarade.

Stockholm den 12 maj 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

49

Reservationer:

af herrar I. Wijk, E. Fränekel och friherre J. T. Gripenstedt, som

ansett att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag om inredande i fastigheten n:o 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikesdepartementet och ämbetsbostad

åt ministern för utrikes ärendena finner utskottet sig böra biträda.

Emot de anordningar, som, enligt hvad handlingarna i ärendet

utvisa, skulle för detta ändamål vidtagas, har utskottet emellertid velat

erinra, att utrymmet i bottenvåningen icke synes komma att blifva på

ett tillfredsställande sätt tillgodogjordt. Likaledes liar utskottet trott

sig finna, att den ifrågasatta nya uppgången till representationsvåningen

möjligen skulle kunna undvaras, hvarigenom någon besparing i kostnaderna

skulle kunna åstadkommas. Och föreställer sig utskottet, att

Kungl. Maj:t före fastställande af plan för byggnadens inredning kommer

att taga de af utskottet nu framställda erinringar i öfvervägande.

Hvad beträffar den föreslagna nya kanslibyggnaden har utskottet

velat erinra, att förhållandena icke synas påkalla, att statsministern

beredes ämbetsbostad inom densamma. Ej heller har — — — — —- angifna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

a) att Riksdagen må medgifva, att till betäckande

af kostnaderna för inredande i fastigheten n:o 1 i

kvarteret Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikesdepartementet

och ämbetsbostad åt ministern för utrikes

ärendena måtte af fonden för anordnande af lokaler

för statens ämbetsverk i hufvudstaden användas ett

belopp af 400,000 kronor;

b) att Kungl. Maj:ts förslag om uppförande af

ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli å norra delen

af Kungsträdgården och å väster därom belägna tomter

icke må vinna Riksdagens bifall;

c) att Riksdagen vid anmälan om förenämnda

beslut må tillika anhålla, att Kungl. Makt täcktes, så

Bik. till Riksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 77 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

snart sig göra låter, föranstalta om en fullständig

utredning såväl angående behofvet under den närmaste

framtiden af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden

som ock beträffande statens därinom belägna

fastigheter, som kunna för beredande af plats för eller

medel till ämbetslokalers inrättande tagas i anspråk,

samt därefter för Riksdagen framlägga förslag till de

byggnadsföretag för statens räkning, hvartill en sådan

utredning må gifva anledning; samt

d) att herrar Rabes och Forssells i förevarande

ämne väckta motioner må anses vara genom hvad utskottet

här ofvan föreslagit besvarade.»

af herrar P Pehrson, K. A. Bohnstedt och friherre N. A. H.

Palmstierna, hvilka ansett, att utskottets hemställan i mom. c) bort affatta»

på följande sätt:

»b) att Riksdagen må besluta, att ny byggnad

för Kungl. Maj:ts kanslis samtliga departement skall,

med uteslutande af den föreslagna bostaden för statsministern

och i öfrigt med de inskränkningar i det

beräknade utrymmet, som lämpligen kunna åstadkommas,

uppföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af arkitekten L. Peterson den 2 sistlidne

januari afgifvet förslag, samt att för ifrågavarande

byggnadsföretag och däraf föranledd inlösen af ateljébyggnadsaktiebolagets

hus i nordvästra hörnet af Kungsträdgården

äfvensom af de under enskild äganderätt

lydande tomter i kvarteret Kungl. Trädgården, som

enligt förslaget äro afsedda att för byggnaden tagas

i anspråk, bevilja ett belopp af 4,860,000 kronor,

samt däraf anvisa 575,000 kronor ur fonden för anordnande

af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden

och 500,000 kronor å extra stat för år 1906;

af herrar D. Persson och P. Olsson, som yrkat, att i stället för

den mening i andra stycket å sidan 47, som börjar med orden »Huruvida

genom» och slutar med orden: »icke afgöra», skulle intagas följande

yttrande:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 140.

51

»Genom att lokalen icke skulle behöfva inredas för de af utskottet

nu angifna ändamål, skulle den föreslagna byggnadskomplexens dimensioner

kunna minskas och norra delen af Kungsträdgården sålunda icke

behöfva [tagas i anspråk för byggnaden. Huruvida äfven annan tomt

i hufvudstaden* skulle befinnas för byggnadens anläggande tillräcklig,

kan utskottet icke afgöra.»

Herr IT. B. Törnébladh har begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:170 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående inredande i fastigheten n:o 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikes s. 1 i texten