Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäld skönt or et.

1905-05-16 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:142, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäld skönt or et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142.

1

IV:o 142.

Ank. till Eiksd. kansli den 16 maj 1905, kl. 12 midd.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i

det nya reglementet för riksgäld skönt or et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets

skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid

föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter;

pa riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utfående

riksdags- och . revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.;

styrelsen för riksgäldskontoret; samt fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag; äfvensom förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets

tjänstemän och vaktbetjäning samt pensionsstat vid riksgälds°kontoret.

De föreslagna nya stadgande^ i § 6, angående afsättning af medel

för amortering af statsskulden, § 9, angående öfverlåtelse af Länna—

Norrtälje järnväg, § 17, angående anvisande af ytterligare låneunderstöd

för järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg, §§ 26—28, angående

?6itlIt"’ § 32, anSående pension åt maskinisten vid Riksdagens hus, K.

D. t). Nilsson, och § 79, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det

Bih. till Biksd. Prof, 1905. 4 Sami. 1 Afd. 79 Häft. (N:o 142). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Memorial N:o 142.

gamla riksdagshuset och riksgäldskontorets hus på Riddarholmen, grunda

sxg på Riksdagens bifall till utskottets memorial och utlåtanden n:is 81,

106, no, 122, 125 och 127.

Den föreslagna § 37, angående dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid

justitieombudsmansexpeditionen, är affattad i enlighet med det beslut,

Riksdagen medelst gemensam votering fattat i anledning af utskottets utlåtande

n:o 83.

I § 34, angående Riksdagens bibliotek, hafva införts de särskilda beslut,

Riksdagen genom bifall till utskottets memorial n:o 126 fattat i fråga

om ökadt biträde vid biblioteket.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 8, 18,

20, 21 och 23, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda.

I staterna har ej företagits annan ändring, än att från pensionsstaten

afförts förre kamreraren A. L. Stuart, hvilken under aret aflidit.

Med''förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

samt aflönings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 16 maj 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142.

3

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 6.

Enligt 1905 ars Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet

af 1904 års 372 procent statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med

år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch

amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,380,000

kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas

till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller oblrnationsinköp

tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 9.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret

ej mindre att med Ränna—Norrtälje och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

träffa öfverenskommelse, hvarigenom i sammanhang med det

Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags koncession å järnvägen mellan Ränna

och Norrtälje jämte sagda järnväg med hvad därtill hör öfverlåtes på

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, Ränna—Norrtälje järnvägsaktiebolag

befrias från sin skuld till staten på grund af det bolaget beviljade lån för

järnvägens anläggning samt Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag förbinder

sig dels att senast vid tillträdet af järnvägen kontant till riksgäldskontoret

inbetala 80,000 kronor samt afgifva en med säkerhet af första inteckning

i Ränna—Norrtälje järnväg försedd skuldförbindelse å 500,000 kronor att

jämte ränta betalas i enlighet med af fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna

bestämmelser, dels ock att enligt plan, som kan af Kungl. Maj-t

varda fastställd, verkställa ombyggnad af järnvägen på sådant sätt, att den

kan trafikeras med en hastighet af 40 kilometer i timmen, samt anskaffa

erforderlig rullande materiel, äfvensom, därest ej af Kungl. Maj:t meddelas

annan bestämmelse, hafva ombyggnadsarbetet påbörjadt inom ett år efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 142.

det järnvägen öfvertagits samt ombyggnaden fullbordad och materielen anskaffad

inom två år efter det arbetet påbörjats,

än äfven att, om sådan öfverenskommelse icke kan komma till stånd

samt fullmäktige i riksgäld skontoret vid järnvägens försäljning å exekutiv

auktion för statens räkning förvärfva järnvägen, till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag öfverlåta densamma emot nyss angifna vilkor med de

jämkningar, som kunna befinnas vara af omständigheterna påkallade.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 10.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ Il
Riksdagen

har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till sa stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12.

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens

understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142. 5

framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse

med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ända1

Inan behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af höo-st

1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å

ae från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908

tilläggas fonden.

§ 13.

Riksdagen bär år 1903 dels för bildande af eu lånefond till rederinäringens

understödjande, att förvaltas och användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med vissa af Riksdagen angifna grunder samt i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan komma att meddela bemyndigat

riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början’tillhandahålla

statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor, med ångande

för statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera den å de från fonden

utlamnade lån inflytande räntan, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar,

som å de från fonden utgående lånen verkställas, må intill uto-årmen

af ar 1909 tilläggas fonden. D b

§ 14.

Riksdagen har ar 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas

för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret

att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af hö^st

tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontoret

skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom

berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels

ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade

lånen verkställas, nia intill utgången af ar 1909 tilläggas fonden.

§ 15.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 142.

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj it styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts be

stämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142.

7

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gniden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

_ 7''-0) ^t hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de

villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kung!.

Maj. t så prof var lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets Memorial N:o 142.

nans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 16.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kun
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142.

9

görelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra., å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå; •

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet

godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande

fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets

skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg

med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos

bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte of vanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad

;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

Bill. till Biksd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 79 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 142.

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t

så pröfvar lämpligt, dels ;utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse

af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga märk, som

står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord

eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

''kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande

expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 17.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse

den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar

beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000

kronor må, utan iakttagande af i stadsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade

vilkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den

redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas

ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under

vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,

som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel

för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för

bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens

fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla

bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill

ett belopp af 250,000 kronor, dels och att, därest från statsverkets sida

påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del

däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösnings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142.

11

värdet bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning

meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning

skulle senare ifrågakomma.

§ 18.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,

af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande

af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra

likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 19.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densainmas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontor,

som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt

fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontor att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 142.

§ 20.

Riksdagen har år 1903, till bestridande af vissa kostnader för en

expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld

och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishaf - vet, anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas

för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger

det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet

anvisa.

§ 21.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1904 års

Riksdag för år 1905 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 22.

Riksdagen har år 1904 bemyndigat riksgäldskontoret att af det utaf

1903 års Riksdag för anläggning af vissa interurbana telefonledningar

beviljade belopp, 2,759,400 kronor, såsom lån tillhandahålla telegrafstyrelsen

under år 1904, utöfver förut för sist nämnda år anvisade lånebelopp

600,000 kronor, ytterligare 420,000 kronor och under år 1905

1,039,400 kronor, att till utförande af dem bland berörda interurbana

telefonledningar, som Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, i mån af behof

och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af

telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande

den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen

förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen

återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel

därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut

af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142.

13

3:o. Med statsreglering^! gemenskap ägande utgifter.

§ 25.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret

att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det

belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 26.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

hlifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 27.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 28.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 142.

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsigt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

§ 29.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel

därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisiouskostnader,

aflöningar, förvaltiiingsutgifter m. in.

§ 30.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,

må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade

verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 31.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn såväl af den för riksgäldskontoret anvisade som

af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för

de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplette
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142.

15

ring, skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till

så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt

i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare

vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöningsstat och

reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjänstgöringstid,

som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl

den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning

vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare

skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för

Riksdagens hus.

§ 32.

Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl

Gustaf Oskar Kilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från

och med månaden näst efter den, under hvilken Kilsson af fullmäktige i

riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans

återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas.

§ 33.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat

ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901

bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen

fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas

den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta

handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets

förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;

börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara

skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,

som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland

riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga

antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,

äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning

hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda

förenade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 142.

§ 34.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen bar meddelat följande bestämmelser att från och med år

1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjänstgöringspenningar............................... » 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas

med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets

reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan binder för göromålens behöriga

gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta

semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma

;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens

bibliotek - anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för

denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning

må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna

med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmä
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 142. 17

stare, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid

detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;

och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid

Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50

öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans

ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor

från och med år 1905 ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande

för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant

pröfvas vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra

i biblioteket förekommande göromål.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att

under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa

en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda

arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens

kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige

pröfva skälig.

§ 35.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem

fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,

böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 36.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda

kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 79 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 142.

för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering

kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,

som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot

justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är

skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjaning utgår aflöningen med

följande årliga belopp, nämligen:

för sekreteraren med 4,500 kronor;

» en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna böjas efter fem

år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

d en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.

använda nämnda belopp, dock med skyldighet a hans sida att för

medlens användning redovisa; samt

d eu vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års

innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskild! är stadgadt,

dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst pa rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

§ 37.

Riksdagen hav, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid

justitieombudsmansexpeditionen, för år 1905 anvisat 600 kronor att af

riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 14ä.

19

tio procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp

än 300 kronor; och äro från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagna:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån

in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor; samt

c) de tjänstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget

oberäknadt, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 5,000 kronor.

§ 38.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontor

uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid

justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör ett årligt belopp

af 500 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontorets

medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser

jämte därtill hörande bilagor höra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den

därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag ä de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskildt

redovisas.

§ 39.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt

hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom

fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till

och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,

som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 142.

som utgå med 5,000 kronor till den deputerad, som utöfvar det i § 64

omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af deputerade bestridas, och med

8,000 kronor till den andre af deputerade.

§ 40.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat,

hvilken icke får öfverskridas.

§ 41.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda

8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke

behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.

För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret

hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten

och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 42.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera

en summa af högst 225 kronor.

§ 43.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets

medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma

för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,

och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning

af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 143.

21

belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter äinbets- och tjänstemän

samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en

fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid

detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.

generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors

tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad

och vederbörligen inbetald.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 59.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen

blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 60.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Eiksdagen bestämd ordning.

§ 61.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 62.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,

som tyst vara bör.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 142.

§ 63.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 64

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige

gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill

gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest

tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ 65.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 74 innehåller,

två deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider,

anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen

bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut

och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan

närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst

böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges

näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa deputerade utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det

sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att

under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägen
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N''-o 142.

23

heters besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl

beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta

ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som

af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med

belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 66.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående

användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för

sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers

beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 67.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna

begära råd och yttranden.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 8.

Riksdagen har år 1905 lämnat fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigande

att till Kungl. Maj:t öfverlämna det gamla riksdagshuset

äfvensom riksgäldskontorets hus på Riddarholmen, förstnämnda byggnad

omedelbart och den sistnämnda efter det riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen

därifrån aflyttat.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 143.

Åflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och

yaktbetjäning.

Tjänstgö-

Missräk-

Ålderstillägg.

Lön

ringspen-

nings-

Summa

ningar

penningar

kr.

kr.

kr.

kr.

1 sekreterare och ombuds-

man ........................

4,400

2,000

6,400

j Efter fem års tjänstgöring

1 kamrerare .....................

4.000

3.000

> inom graden kan lönen

2,000

_

6,000

I höjas med 600 kronor.

| Efter fem års tjänstgöring

1 kassör ...........................

500

1,500

5,000

> kan lönen höjas med 500

J kronor.

1 revisor ........................

2,500

1,500

__

4,000

Efter fem års tjänstgöring

1 kassabokhållare ............

2,500

2,000

1,500

—

4,000

inom graden kan lönen

höjas med 500 kronor och

1 lånebokhållare...............

1,000

—

3,000

efter tio års tjänstgöring

•1 registrator och kanslist

2,000

1,000

—

3,000

med ytterligare 500 kr.

1 kammarskrifvare .......

1,500

1,000

—

2,500

1 Efter fem års tjänstgöring

> kan lönen höjas med 500

1 kronor.

1 kammarskrifvare .........

1,500

1,000

—

2,500

1 förste vaktmästare ......

1 vaktmästare..................

700

200

—

900

Efter fem års tjänstgöring

kan lönen höjas med 100

600

200

—

800

. kronor och tjänstgörings-

2 vaktmästare..................

1,200

400

—

1,600

penningarne med 100

kronor.

Summa

25,900

13,300

500

39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.

Vaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna

förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N-o 142.

25

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............

4,400

» notarien August Neijber ................................................

3,000

—

d registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand

Montell .....................................................................

2,500

—

» vaktmästaren Anders Gustaf Malmberg .....................

700

Summa kronor

10,600

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och

äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade

villkor upphöra.

Rih. till RiJcsd. Prof. 1905. 4 Sami,

1 Afd. 79 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.