Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för statens järnväqar.

1905-02-17 · 46 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:17, Utlåtande, i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för statens järnväqar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 17 februari 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för statens järnväqar.

(B- A.)

l:o.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har ^byggnader

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1906 bevilja och arllfJ''Jnhl''

1,000,000 kronor till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens järnvägstrafik.

Af det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 14 januari 1905 inhämtas, att det

äskade anslaget skulle, i enlighet med järnvägsstyrelsens i skrifvelse

af den 24 november 1904 därom gjorda framställning, användas för

följande ändamål:

I distriktet.

Vid Högsjö och Baggetorp.

Uppförande vid hvardera stationen af boställshus

med 2 lägenheter med tillsammans 3 rum och 2 kök

jämte källare................................................................................. kr. 16,000: —

Bih. till Riksd. Prat. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 14 Häft. (N:o 17). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Husen vore, enligt livad järnvägsstyrelsen i sin

berörda skrifvelse anfört, afsedda till bostäder, livaddera

för en stationsmästare och framdeles ytterligare

för en stationskarl. Stationsmästarens nuvarande bostadslägenhet

i stationshuset måste tagas i anspråk för

utvidgning af de allmänna lokalerna.

Vid Katrineholm:

Tillbyggnad af godsmagasinet.......................................

Den för godsexpeditionen i magasinet använda

lokalen vore för ursprungligt ändamål otillräcklig, men

erfordrades såsom varmrum för ömtåligare gods; hvarför

tillbyggnaden afsåges för inrymmande af nya expeditionslokaler.

Vid Mölnbo:

Utvidgning af spårsystemet .........................................

Stationens tågmötesspår hade endast 330 meter

fri längd och vore således otillräckliga för numera förekommande

tåglängder.

Vid Tomteboda:

Utvidgning af spårsystemet ..........................................

Ett särskilt utdragsspår från reparationsverkstadens

spårsystem erfordrades för att omväxling af vagnar

mellan de olika spåren därstädes skulle kunna försiggå

utan att hindra växlingsrörelserna för stationens behof

å det hittills gemensamt begagnade utdragsspåret.

Anordnande af kolgifningsbrygga jämte erforderliga

spår för kolutlämning från densamma och koluppläggning

i kolbåsen samt tillbyggnad af kolbåsen.........

En väsentlig minskning af kostnaderna vid lokomotivens

koltagning skulle vinnas genom kolgifning från

5,500:

6,100:

5,600:

32,900:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

brygga, anordnad i likhet med dem vid Stockholms

norra . och ett flertal andra stöi-re lokomotivstationer

befintliga. Den genom förläggning till Tomteboda af

ytterligare 16 lokomotiv betydligt stegrade kolförbrukningen

pafordrade ock att, utom de kolbås med utrymme

för 4,000 ton, hvartill 1901 års Riksdag beviljat anslag,

ytterligare sådana anordnades för omkring 7,000

ton, och att erforderliga spår längs med kolbåsens båda

sidor utlades.

Vid Väsby:

Utvidgning af • spårsystemet ......................................... kr.

Trafiken vid stationen hade ökats genom tillkomsten

därstädes af industriella anläggningar; hvarför

ytterligare utrymmen för vagnuppställning erfordrades.

Vid Bergsbrunna:

Uppförande af boställshus med 1 rum och kök

jämte uthus och källare...........................................

. Bostad i statens järnvägars hus saknades för en vid

stationen tjänstgörande stationskarl, och svårighet mötte

att annorstädes inom lämpligt afstånd från stationen

förhyra bostad.

Vid Heby:

Uppföi ande af nytt stationshus samt uthus och källare »

I och med Enköping—Heby—Runhällens järnvägs

anslutning till stationen skulle nuvarande stationshuset

på nämnda järnvägs bekostnad förflyttas till annan

plats inom stationsområdet. Huset vore emellertid för

litet för att åter användas för ursprungligt ändamål,

men lämpade sig däremot väl till boställshus för betjäning,

föi hvilken utan afsevärd ökning af flyttningskostnaden

kunde inredas behöfliga 6 lägenheter med

1 rum och kök. Nytt stationshus erfordrades alltså, in
-

6,400: —

4,500: —

30,000: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

rymmande, förutom allmänna lokaler och. tjänsterum,

äfven bostad om 5 rum och kök för stationsföreståndaren.

Dessutom erfordrades uthus och källare till samtliga

nya boställslägenheterna.

Vid Krylbo:

Utvidning af spårsystemet .........................•..................

Ytterligare utrymme för vagnuppställning erfordrades.

Inköp af C. W. Ponsbachs arfvingars tomt med därå

uppförda en större och en mindre husbyggnad..............•

Tomten vore 1,230 kvadratmeter stor och belägen i

stationshusets närhet, omkring 50 meter från järnvägsområdet.

Husen, af hvilka det större förr vant järnvägshotell

och därför synnerligen väl lämpade sig till

nattkvarter för öfverliggande tågpersonal, vore af trä

och i godt skick och innehölle tillsammans 22 rum,

bryggstuga, källare och vedbodar. Det större huset

vore sedan år 1900 af I distriktets maskinafdelning förhyrdt

mot 1,800 kronors hyra pr år till öfverliggningslokaler

för lokomotivpersonal, med undantag af 2 rum

och kök, som användes till bostad, samt ett rum, som vore

vagnmästarens expedition. Dessa lokaler erfordrades

framgent för samma ändamål, och egendomen utbjödes

nu till salu med anledning af förra ägarens frånfälle.

Besiktning och värdering hade verkställts genom

sakkunniga, som åsatt det här uppgifna värdet.

Vid Örebro:

Utvidgning af centralverkstaden med ett ångpannehus,

eu vällugn, kolbås och skrotbås, utförande af diverse

inredningsarbeten i verkstadsbyggnaderna och härvarande

förrådslokaler samt utläggning af ytterligare

erforderliga spår därstädes....................................................

Ångpannehuset jämte erforderliga ångpannor m. m.,

hvilket allt beräknats kosta 49,300 kronor, erfordrades i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

5

stället för den förutvarande provisoriska ångpanneanläggningen

för lämnande af ånga till verkstädernas

uppvärmning och driften af en smidespress. Vällugnen

hade beräknats kosta 8,000 kronor, kol- och skrotbåsen

tillsammans 6,400 kronor, inredningsarbeten och spår

tillsammans 40,300 kronor.

Vid Mosås:

Uppförande af nytt stationshus ................................... kr.

Det gamla stationshuset af trä vore numera otillräckligt

och otidsenligt, men kunde efter förflyttning till

annan plats inom stationsområdet användas till boställshus

för stationspersonalen. Det nya stationshuset, som

borde uppföras af sten, afsåges alltså endast för inrymmande

af allmänna och tjänstelokaler.

Vid Godegård:

Uppförandet af boställshus med 1 rum och kök jämte

uthus och källare....................................................................... »

Bostad i statens järnvägars hus saknades för en vid

stationen tjänstgörande stationskarl, och svårighet

mötte att annorstädes inom lämpligt afstånd från stationen

förhyra bostad.

II distriktet.

Vid Göteborg:

Tillbyggnad af godsmagasinet....................................... »

Enär i magasinet för afgående gods icke samtidigt

kunde uppställas det antal vagnar, som för godsinlastning

erfordrades, måste ytterligare lastningsplatser beredas

genom utvidgning af en i samband med magasinet

varande lastbrygga och öfverbyggande af densamma

med skärmtak.

Utvidgning af spårsystemet........................................... ).

För att samtidigt pågående vagn växlingar skulle

18,000: —

4,500: —

5,200: —

32,600: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

kunna ske oberoende af hvarandra å de tre för särskilda

ändamål använda spårgrupperna, nämligen för vagnar

till och från Olskroken, till och från godsmagasinen,

lastkajerna och aflastningsplatserna, samt till och från

hamnbanan, erfordrades ytterligare tvenne utdragsspår

utöfver det enda hittills varande, och erfordrades äfven

en del mindre spårläggningar i samband med utdragsspårens

anordnande. Ett af utdragsspåren ifrågasattes

därjämte att förlängas fram till Olskrokens station, för

att äfven vagnars dit- och hänförande skulle kunna göras

oberoende af tågrörelsen å hufvudspåren mellan Göteborg

och Olskroken.

Anordnande af vattenreningsapparat vid lokomotiv
stallarna.

..................................................:.....................................

Åtgärden nödvändiggjordes af att Gullbergsåns

vatten, som användes för lokomotivens behof, innehölle

för lokomotiven skadliga föroreningar från fabriker

utmed ån.

Vid Alingsås och Arvika:

Tillbyggnad af godsmagasinen.......................................

De för såväl gods- som all annan expediering använda

tjänstelokalerna i stationshusen vore otillräckliga.

Godsexpedieringen vid dessa stationer borde ock numera

ske i lokaler vid magasinen. Tillbyggnaden vid

Alingsås beräknades kosta 2,500 kronor, och vid Arvika

— där äfven varmrum för ömtåliga varor erfordrades —

3,900 kronor.

Vid Sandliem och Väring:

Tillbyggnad åt stationshusen..........................................

Expeditionslokalerna vid båda dessa stationer vore

otillräckliga, Tillbyggnaden vid Sandhem beräknades

kosta 2,500 kronor och vid Väring 2,000 kronor.

kr. 11,000:

» 6,400:

)> 4,500:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Vid SJcöfde och Åmot:

Tillbyggnad af godsmagasinen.......................................

Den jämnt stigande styckegodstrafiken kräfde

ökadt utrymme. Tillbyggnaden vid Sköfde beräknades

kosta 3,000 kronor, vid Åmot 3,900 kronor.

Vid Karlstad östra:

Uppförande af godsmagasin och lastkaj samt utvidgning

af sparsystemet.........................................................

Stationen, som på Karlstad—Munkfors järnvägsaktiebolags

bekostnad anlagts och år 1903 öppnats för

allmän trafik, vore med äganderätt öfverlåten till statens

järnvägar. Stationen vore anordnad fullständig för den

smalspåriga Karlstad—Munkforsbanans trafik samt för

omlastningar mellan nämnda bana och statens järnvägar,

men saknade godsmagasin och lastkaj och i samband

därmed erforderliga spår för lokal statsbanetrafik.

Tillräckligt område för sådana anordningar funnes dock

redan vid stationen. Den godsstation för statsbanetrafik,

som sålunda förberedts, borde ock oförtöfvadt anordnas,

enär stationens naturliga trafikområde redan beboddes af

omkring 5,000 personer och inrymde en synbarligen

tillväxande industri, och dessutom Karlstadstrafikens

fördelning mellan den äldre stationen och den Östra

nödvändiggjordes af de begränsade utrymmena för samma

trafiks handhafvande vid den förra stationen.

III distriktet.

Vid Malmö ångfärjestation:

Utvidgning af spårsystemet, anläggning af lastkaj

samt uppsättning af lyftkran.................................................

Anordningen erfordrades för underlättande af den

ökade lokala godsrörelsen vid stationen.

kr. 6,900

» 21,500

» 10,800:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Vid Malmö:

Utvidgning af spårsystemet............................................. kr. 49,900:

Ökade spårutrymmen erfordrades för uppställning

dels af personvagnar i reserv, dels af vagnar å frilastplatser.

För sistnämnda funnes emellertid icke erforderligt

utrymme inom stationens planerade område, men

stode enligt vederbörande hamndirektions beslut den 2

augusti och den 19 september 1904 Malmö stad tillhörigt

sådant om 9,745 kvadratmeter statens järnvägar till

buds mot årlig hyra af 1 krona 20 öre pr kvadratmeter

och under förbehåll af 6 månaders uppsägningstid.

Området vore genom stadens försorg planeradt, så att

kostnaden för terrasseringsarbeten därstädes icke inginge

i begärda anslagssumman.

Nedläggning af vagnvåg ................................................ ® 5,500:

För underlättande af vägningen af de lastade godsvagnar,

som numera i allt större antal ölverfördes mellan

hamnområdena och bangården, erfordrades, att för sådant

ändamål i bangårdens östra ända förlädes en vagnvåg.

Vid Moheda, Sandsjö, Aneby och Lomma:

Utvidgning af spårsystemet .......................................... » 25,000:

Tågmötesspåren, som hade endast 372 meter resp.

358 meter, 409 meter och 338 meter fria längder, vore

otillräckliga för numera förekommande tåglängder och

måste förlängas. Kostnaderna vore för Moheda beräknade

till 5,700 kronor, för Sandsjö till 9,000. kronor,

för Aneby till 3,800 kronor och för Lomma till 6,500

kronor, i kostnaderna för Sandsjö och Lomma inginge

äfven förvärf af erforderliga jordområden.

Vid Nässjö:

Uppförande af oljekällare och förrådshus ............... ® 13,000.

Utrymmet för oljors förvarande vid distriktets

hufvudförråd i Malmö vore sedan länge otillräckligt. För

västkustbanan hade en oljekällare anlagts i Ängelholm,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

men för linjen Katrineholm—Elmhult saknades upplagsplats

för oljor. Oljeförlag jämte underförråd för vissa

förbrukningsartiklar borde därför anordnas vid Nässjö,

den största lokomotivstationen å nämnda bansträcka.

Vid Solberga och Gistad:

Uppförande vid hvardera stationen af boställshus,

på förra stället med 3 lägenheter, på senare stället

med 2 lägenheter, samtliga med 1 rum och kök, äfvensom

härtill hörande uthus och källare................................. kr.

Bostäder i statens järnvägars hus funnes icke vid

dessa stationer för all där tjänstgörande personal och

kunde icke heller utan svårigheter förhyras inom lämpliga

afstånd från stationerna. Kostnaderna vore för

Solberga beräknade till 8,700 kronor och för Gistad

till 7,500 kronor.

Vid Norrköping:

Tillbyggnad af godsmagasinen....................................... »

Ökade magasinsutrymmen såväl för ilgods som

fraktgods påfordrades. Ifrågasatta tillbyggnaden af ilgodsmagasinet

hade beräknats kosta 2,000 kronor och

af fraktgodsmagasinet 5,900 kronor.

Utvidgning af spårsystemet .......................................... »

Ökade spårutrymmen erfordrades för lastning och

lossning af vagnslastgods, särskildt med hänsyn till

blifvande allmänna svenska landtbruks- och industriutställningen

år 1906. Godstrafiken vid stationen hade

under åren 1898—1903 ökats med 36 procent.

Vid Säby:

Nedläggning af vagnvåg ................................................

För den stora bettrafiken till Säbyholms sockerfabrik

erfordrades väg vid denna station.

Bih. till Eiksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 14 Höft.

16,200: —

7,900: —

25,000: —

5,500: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Vid Vegeholm:

Uppförande af bostadshus med 3 lägenheter om

tillsammans 4 rum och 3 kök jämte uthus och källare kr.

Lägenheterna afsåges till bostäder för stationsmästaren

och 2 stationskarlar. Stationsmästarens nuvarande

bostadslägenhet i stationshuset måste tagas i anspråk

för utvidgning af de allmänna lokalerna. Lämpliga bostäder

för stationskarlar funnes icke i stationens närhet

att förhyra. Erforderlig tomtplats för husen afsåges att

genom byte förvärfvas.

14,000:

Vid Ängelholm:

Tillbyggnad af godsmagasinet.......................................

För vinnande af bättre utrymmen vid godsbehandlingen

och inventeringar påfordrades magasinets utvidgning

till dubbla nuvarande längden.

Utvidgning af spårsystemet.............................................

För tågrörelsen å stationen och den betydliga uppställningen

där af öfvernattande tåg och vagnar borde

den spårplan, som med det af 1903 års Riksdag beviljade

anslaget 18,400 kronor påbörjats, och hvartill

Kungl. Maj:t genom beslut den 8 april 1904 upplåtit

erforderligt jordområde från Ångelholms kronoplantering,

redan nu i sin helhet utföras.

8,000:

12,800:

Vid Laholm:

Tillbyggnad af godsmagasinet.......................................

Den befintliga godsexpeditionslokalen vore för ursprungligt

ändamål otillräcklig, men kunde för framtiden

få användning till ilgodsrum. Tillbyggnaden afsåges

alltså för erhållande af större godsexpeditionsutrymme.

Utvidgning af spårsystemet.............................................

För erhållande af aflastningsplatser för vagnslastgods

borde nya spår utläggas norr om bangårdens last
-

2,500:

18,500:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

11

kaj. Härför erforderligt område funnes icke inom stationens

gränser, men förutsattes kunna erhållas från den

intill stationen belägna Laholms kungsladugård, hvars

arrendator enligt kungl. bref till järnvägsstyrelsen den

2 mars 1900 tillförbundits att mot viss årlig godtgörelse

afstå från brukandet af område, som af dylik anledningfrånskildes

kungsladugården.

Vid linjen Skrea—Falkenberg:

Inköp af mark för anordningar till förekommande af

vidliggande skogsplanterings antändande genom eld från

lokomotiv ....................................................................................... kr

Lokomotiven hade ofta förorsakat skogseldar, hvaraf

skadestånd föranledts, å sandfältsplanteringarna utmed

linjen Skrea—Falkenberg. För förminskande af faran

för sådan antändning erfordrades skyddsanordningar,

hvilkas genomförande enligt uppgjord plan kräfde utvidgning

af statens järnvägars område med omkring 7

hektar 73 ar, däri inberäknade omkring 92 ar från förra

länsmansbostället Ågård n:r 1 och omkring 72 ar från

komministersbostället Skrea n:r 6 Bäckagård, allt i Skrea

socken och Årstads härad.

Vid Almedal:

Uppförande af boställshus med 6 lägenheter med 1

rum och kök jämte uthus och källare................................. »

Bostäder i statens järnvägars hus saknades för samtliga

vid stationen tjänstgörande betjente, och svårighet

mötte att inom lämpligt afstånd från stationen kunna

förhyra erforderligt antal sådana. Det ifrågasatta huset

afsåges för inrymmande af 5 stationsbetjänte och därjämte

af 1 banvakt.

15,000: —

24,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N-''o 17.

IT. Distriktet.

Vid Söderhamn:

Tillbyggnad af godsmagasinet....................................... kr. 5,700:

För styckegodstrafikens handhafvande erfordrades

magasinsutrymmets ökande.

Vid Stöde och Krokom:

Uppförande vid hvardera stationen af boställshns med

3 lägenheter med 1 rum och kök äfvensom härtill erforderliga

uthus och källare ......................................................... » 19,300:

Bostäder i statens järnvägars hus funnes icke vid

dessa stationer för all där tjänstgörande personal, och

svårigheter mötte att inom lämpliga afstånd från stationerna

förhyra användbara sådana. Kostnaderna vore

för Stöde beräknade till 9,500 kronor och för Krokom

till 9,800 kronor.

V. Distriktet.

Vid Umeå;

Tillbyggnad af godsmagasinet....................................... » 5,300:

Befintliga lokaler för godsexpediering och ilgodsförvaring

vore otillräckliga.

Vid Vännäs:

Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af

ytterligare två stallrum ............................................................ )) 23,900:

Befintliga nio stallrum vore icke tillräckliga för inrymmande

af hela antalet lokomotiv, som under vintertiden,

då trafiken vore lifligast, skulle vid stationen öfvernatta.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Uppförande af oljekällare ................................................ kr.

Källaren vore afsedd att inrymma oljeförrådet för

distriktets sydligare del, hvilket eljest skulle fyllas från

hufvudförrådet i Luleå. Transporterandet af de för

nämnda del af distriktet behöfliga mängderna oljor

komme att genom föreslagna anordningar afsevärdt förenklas

och kostnaderna därför nedbringas.

O

Vid Vindeln:

Utvidgning af spårsystemet.............................................

Lossning af ankommande kollaster för lokomotivens

behof skedde nu från hufvudspåret, där vagnarna

endast korta stunder, då bantåg ej väntades, kunde kvarstå.

Särskildt kollossningsspår borde därför anordnas.

Vid Asträsk:

Utvidgning af spårsystemet............................................. kr.

Tillräckligt utrymme för uppställning af vagnar

saknades, när stationens två genomgångsspår måste användas

för tågmöten.

Vid Boden:

Tillbyggnad af godsmagasinet.......................................

Den år 1901 uppförda tillbyggnaden för inrymmande

af expeditionslokal hade visat sig för liten och

kräfde tillbyggnad.

Vid Sandträsk:

Uppförande af boställshus med 2 lägenheter med 1

rum och kök jämte uthus och källare................................. kr.

Boställslägenheterna afsåges för tvenne kolvakter,

för hvilka sådana saknades i statens järnvägars hus.

Bostäder att hyra funnes icke i trakten.

8,000: —

3,000: —

4,300: —

3,500: —

9,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Vid Koskivara:

Tillbyggnad af hållplatsstugan

Behöfliga expeditionsrum och

vid denna hållplats.

väntrum saknades

kr. 4,000:

Vid Nattcivara:

Uppförande af öfverliggningshus ................................. » 20,000:

Huset afsåges inrymma 7 sofrum, tvättrum, matrum

och dagrum för den personal å malmtågen, som måste

här aflösas och icke hade hemvist å platsen.

Anordnande af kolupplagsplats med aflastningsspår

för kolvagnar................................................................................. -v 5,000.

Befintliga kolbåset rymde endast 600 ton kol, under

det att 6,000 ton borde kunna vid stationen uppläggas.

Vid Gellivare:

Utvidgning af sparsystemet.............................................

Vidtagna nödiga förändringar af spårsystemet för

att bereda af hvarandra oberoende tågvägar från samtliga

de fyra till stationen anslutande banorna inom stationen

hade inkräktat på det redan förut knappa spårutrymmet

för vagnuppställning. Två nya spår utmed

hela spårsystemets längd påfordrades nu.

20,700:

Vid linjen Gellivare—Malmberget:

Uppförande af banvaktstuga jämte uthus och källare »

En äldre provisorisk byggnad hade hittills användts

till banvaktsboställe, men måste nu ersättas med mera

permanent sådan.

6,000:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

15

Vid Malmberget:

Utvidgning af spårsystemet............................................ kr. 6,200: —

Utrymmet vid lastkajen vore otillräckligt, hvarför

utläggandet af ett nytt spår för aflastning af fraktgods

erfordrades samt därinvid en planerad vändplan för fordon

samt utfartsväg.

Fullföljande af anordningar för växelförregling och

förbättrade signalapparater vid stationer ........................... » 150,000: —

Af statsbanornas 549 stationer, mötes- och lastplatser

voro för närvarande 158 stycken försedda med växelförreglings-

och signalsäkerhetsanordningar.

Diverse arbeten .................................................................. » 100,000: —

I betraktande af statsbanenätets och trafikens utveckling

måste det anses vara af nöden att för diverse

arbeten hafva erforderliga medel tillgängliga för tillgodoseendet

af sådana behof, som icke kunde längre

tid i förväg förutses, men dock måste utan uppskof

fyllas.

Summa kr. 1,000,000: —

Hvad angår den ifrågasatta utvidgningen af spårsystemet vid

Malmö station, för hvilket ändamål begärts ett belopp af 49,900 kronor,

har utskottet icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot det förslag,

järnvägsstyrelsen med afseende å denna anläggning framställt.

Detta förslag går ut på, att de behöfliga nya spåren skulle förläggas

på mark tilllhörig Malmö stad, som skulle till statens järnvägar upplåta

densamma mot en årlig hyra af 1 krona 20 öre för kvadratmeter

och under förbehåll af sex månaders uppsägningstid. Med hänsyn såväl

till den jämförelsevis mycket höga byrån som ock till den osäkra

dispositionsrätt, som statens järnvägar skulle få till marken, som när som

helst kunde med kort uppsägningstid återfordras af staden, bar den ifrågasatta

uppgörelsen förefallit utskottet vara för staten ofördelaktig och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Utläggning

af ytterligare

ett järnvägsspår

mellan

Järfva och

Uppsala.

därför böra, om möjligt, undvikas. Efter verkställd utredning har

järnvägsstyrelsen nu ock, enligt hvad utskottet inhämtat, funnit utväg

att förlägga de nya spåren på mark, som tillhör statens järnvägar.

Vid detta förhållande och då ej någon olägenhet lärer vara förbunden

med sistberörda utläggning af spåren, bör denna anordning gifvetvis

vara att föredraga framför den af järnvägsstyrelsen från början föreslagna.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt och då utskottet

beträffande öfriga föreslagna nya byggnader och ''anläggningar icke

haft något att erinra, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens järnvägstrafik, å riksstatens

sjätte hufvudtitel för år 1906 anvisa ett extra anslag af

1,000,000 kronor.

2:o.

Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och

Uppsala järnvägsstationer bevilja ett anslag å 1,920,000 kronor och

däraf på extra'' stat för år 1906 anvisa ett belopp af 500,000 kronor

med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af

tillgängliga medel utanordna sistnämnda belopp.

Enligt statsrådsprotokollet grundar sig detta Kungl. Maj ds förslag

på en af järnvägsstyrelsen i skrifvelse den 24 november 1904 gjord

framställning af följande innehåll.

Vid de flera föregående tillfällen under senare tid, då styrelsen

påkallat Kungl. Majds medverkan för anslag till dubbelbananordningar,

hade styrelsen haft anledning framhålla, hurusom krafvel på

regelbundenhet vid järnvägsdriften vore i ständigt växande och måste

med alla till buds stående medel fyllas, för så vidt träffade aftal med

andra förvaltningar af kommunikationsleder rörande gemensamma anordningar

för genomgående trafik skulle kunna upprätthållas. Särskilt

hade därvid erinrats, huruledes inträffade rubbningar i de genomgående

tågens gång blefve mest kännbara mot slutet af en lång tågväg, där

endast enkelspårig bana förefunnes, och ofta nog nödvändiggjorde

tillämpande af nya tillfälliga tidtabeller för återstoden af färden, åtgärder,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

17

som i sin ordning kunde väntas medföra ytterligare förseningar för

möten med tåg, hvilkas regelbundna gång likaledes måst i följd af nödtvungna

tidtabellsförändringar i större eller mindre mån rubbas. Det

läge vidare i sakens natur, att, i samma mån en stegrad samfärdsel

mellan landets olika delar sinsemellan och med utlandet framkallade en

ökad fjärrtrafik, jämväl faran för dylika trafikrubbningar icke kunde

undgå att förstoras och behofvet af en anordning, hvarigenom i möjligaste

mån fjärrtrafikens jämna och ostörda fortgång betryggades, följaktligen

blifva allt mera trängande. Det mest effektiva medlet därvidlag

vore dubbelbananordningen.

Det vore emellertid ej endast ur fjärrtrafikens synpunkt, som en

dylik anordning kommit att framstå som nödvändig, utan lika mycket

vore äfven den rent lokala trafikens alltjämt ökade behof af förbättrade

tågförbindelser därvidlag en faktor, hvars betydelse måste i tid beaktas.

Möjligheten för denna trafiks bättre tillgodoseende vore dock med bibehållande

af enkelspår mycket begränsad och inskränktes naturligen

väsentligt i den mån fjärrtågen toge detta spår i anspråk.

Enligt styrelsens åsikt hade numera trafikförhållandena å den stambanedel,

som för statens järnvägar bildade ingångslinje till Stockholm

norrifrån, d. v. s. linjen Stockholm—Uppsala, gestaltat sig så, att linjens

anordnande såsom dubbelbana måste utan dröjsmål genomföras.

Härvid borde enligt styrelsens uppfattning början göras med utläggning

af ytterligare ett järnvägsspår å den omkring 12 kilometer

långa sträckningen Järfva—Tureberg—Rotebro. Å denna sträckning

framfördes dagligen icke mindre än 24 ordinarie och 11 extra tåg —

de sistnämnda insattes enligt ordinarie tidtabell i mån af behof — eller

inalles 35 tåg, af Indika 26 trafikerade hela linjen Järfva—Uppsala.

Antalet tåg å linjen Järfva—Rotebro hade år 1894 varit endast 23, af

hvilka 21 trafikerat hela linjen Järfva—Uppsala, Antalet tåg hade

således under perioden, särskildt å linjen Järfva—Rotebro, ökats afsevärdt

och öfverstege det tågantal, som förekommit å linjen Arlöf—Lund

vid den tid, då beslut fattats om dubbelbananordning därstädes.

Visserligen skulle, vid det förhållande att dubbelspår funnes utlagdt

mellan Stockholms centralstation och Tomteboda, sistnämnda station

bort vara den naturliga utgångspunkten för den ifrågasatta anordningen,

helst lokaltrafiken mellan Tomteboda och Järfva framtedde ännu

mer betydande dimensioner — å denna sträcka framfördes ej mindre

än 40 ordinarie och 13 extra tåg under dygnet — men då dubbelbananordning

å sistnämnda linje berodde af det sätt, hvarpå frågan om

ordnandet af hufvudstadens bangårdsförhållanden och i sammanhang

Bill. till Bilcsd. Prof. W05. 4 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

därmed fastställandet af eventuellt nya ingångslinjer till hufvudstaden

slutligen kunde varda löst, hade sådan anordning därstädes nu icke

kunnat ifrågasättas; hvaremot, då förändring af den norra infartsvägens

sträckning icke komme att beröra någon del af sträckningen norr om

Järfva, styrelsen tills vidare funnit sig böra välja denna station som utgångspunkt

för den ifrågaställda anordningen, särskild! äfven med tanke

på att oförtöfvadt efter ett blifvande afgörande om slutliga sträckningen

af den 4 kilometer långa linjen Tomteboda—Järfva få densamma anordnad

såsom dubbelbana.

För tågdirigeringen norr om Stockholm i dess helhet och för att i

tillbörlig grad tillgodose jämväl fjärrtrafikens behof att fortgå utanstörande

rubbningar vore det emellertid, såsom redan antydts, af nöden,

att dubbelbananordningen finge omfatta hela sträckan Järfva—Uppsala.

Sistnämnda station vore redan nu att betrakta såsom en af de

viktigaste knutpunkterna för samfärdseln norr om Stockholm och blefve

det gifvetvis i ännu högre grad, därest genom ostkustbanans anslutning

till Uppsala—Gäflebanan trafiken å sistnämnda bana ytterligare

stegrades.

Följande sammanställning af siffror för person- och godstrafiken

under senaste tioårsperiod visade den utveckling, trafikförhållandena

å linjen Järfva—Uppsala därvid undergått.

Antalet afgångna och anlända resande hade utgjort

Ökningen under tioårsperioden af trafikinkomsterna från ifrågavarande

handel framginge af följande siffror:

år 1894 år 1898 år 1903

vid Uppsala .............................

» Bergsbrunna....................

» Knifsta .............................

» Märsta................................

» Rosersberg.......................

» Väsby ................................

)) Rotebro .............................

» Tureberg ..........................

» Järfva (med Hagalund)

194,861 270,279 363,420

14,547 20,014 28,528

33,365 41,704 51,795

23,668 31,532 35,099

23,890 29,405 40,549

24,710 37,101 48,099

52,129 73,062 64,123

— — 53,652

84,030 216,553 550,823

år 1894

år 1898

år 1903

Uppsala.........

Bergsbrunna

kr. 568,278: — kr. 802,894: — kr. 1,042,416: —

» 12,099: — » 19,638: — » 34,711: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

lvm fsta ...........................

kr.

51,824: —

kr. 61,314: —

kr.

76,621

Märsta..............................

»

44,019: —

» 50,088: —

b

56,753

_

Rosersberg.....................

»

42,120: —

» 49,835: —

b

66,005

_

Väsby ..............................

b

31,308: —

» 41,787: —

B

46,843

_

Rotebro ...........................

»

58,590: —

» 72,429: —

B

64,037

Tureberg ........................

b

—

» —

B

19,914

Järfva (med Hagalund)

»

35,962: —

b 67,260: —

B

112,462

—

Siffertalen för godstonkilometer per bankilometer å linjen Stockholms

centi alstation Uppsala vore för aren 1894, 1898 och 1903 respektive

128,942, 222,447 och 254,468.

Kostnaden för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår å linjen

Järfva Uppsala hade af styrelsen beräknats till sammanlagdt 1,920,000

kronor, fördelade på följande sätt:

jordområdets anskaffning ................................................

terrassering................................................................................

konstarbeten (förlängning af afloppstrummor, vägöfvergångar,

vägbro, utvidgning af 12 stycken broar

och af 6 stycken vägportar)....

54,24 kilometer spårläggning m. in.

diverse arbeten........................................

allmänna omkostnader...................

kr.

57,880:

415,710:

.................. B

88,419: —

.................. B

1,114,060: —

.................. B

69,245: —

.................. B

174,686: —

Summa kr.

1,920,000: —-

Enligt denna beräkning komme kostnaden per kilometer att belöpa

sig till omkring 33,100 kronor. Därvid vore emellertid att märka,

att kostnaden för spårläggning beräknats efter ett jämförelsevis så högt

rälspris . per ton som 100 kronor, medan senast betalda rälspris icke

belöpt sig till mer än 83,70 kronor per ton, hvadan det ej syntes osannolikt,

att ifrågavarande kostnadspost skulle kunna något nedbringas.

Arbetets utförande hade styrelsen tänkt sig fördeladt på högst fyra

år, under förutsättning att anslag blefve för detsamma beviljade med

500,000 kronor för hvart och ett af åren 1906, 1907 och 1908 samt

med hvad till fullbordandet kunde erfordras för år 1909. Då emellertid

det vore af synnerlig vikt, att linjen Järfva—Rotebro kunde inom kortaste

tid blifva användbar såsom dubbelbana, erfordrades, att arbetet därmed

börjades redan år 1905; hvadan styrelsen hemställde, att det sålunda

för påbörjande af utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva

och Uppsala å extra stat för år 1906 begärda anslaget å 500,000 kronor

måtte få redan under år 1905 i förskott lyftas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Ny rörlig

materiel vid

statens järnvägar.

För egen del liar föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat, att de skäl järnvägsstyrelsen anfört för ett snart

anordnande af den ifrågasatta nya förbindelsen, hvarigenom den synnerligen

lifliga trafiken å norra stambanan närmast Stockholm skulle kunna

förmedlas på ett sätt, som de nuvarande förhållandena gjorde erforderligt,

syntes fullt giltiga. Departementschefen tvekade därför icke att

tillstyrka det af järnvägsstyrelsen nu framlagda förslaget, som utgjorde

en konsekvent fortsättning af dess utaf Kungl. Maj:t och Riksdagen

förut gillade sträfvan att genom erforderliga spåranordningar på

ett tillfredsställande sätt ordna den alltid intill järnvägsnätets viktigaste

anknytningspunkter mest svårskötta trafiken.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit anförda, anser sig

utskottet böra tillstyrka, att medel af Riksdagen beviljas för utförande

af den nu föreslagna dubbelspårsanordningen. Med afseende å de

gjorda kostnadsberäkningarna har det ej undgått utskottets uppmärksamhet,

att rälerna däruti upptagits till ett pris af 100 kronor per ton,

under det att senast betalda rälspris icke belöpt sig till mer än kronor

83: 70 per ton. Detta förhållande synes gifva anledning förvänta, att

ifrågavarande anläggning skall kunna utföras för lägre kostnad än den,

som nu ställts i utsikt. Då emellertid prisen å räler äro underkastade

mycket stora växlingar, har utskottet ej ansett sig böra af nämnda

anledning föreslå någon nedsättning i det begärda anslaget.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj ds förevarande

framställning må, till utläggning af ytterligare

ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,

bevilja ett anslag å 1,920,000 kronor och

däraf för år 1906 anvisa ett belopp af 500,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna

sistnämnda belopp.

Angående sättet för anskaffande af sistnämnda belopp 500,000

kronor kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande.

3:o.

Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1906, till

anskaffande af ny rörlig materiel vid. statens redan trafikerade järnvägar,

bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af 4,000,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

21

Enligt statsrådsprotokollet grundar sig detta Kungl. Maj:ts förslag

på en af järnvägsstyrelsen i skrifvelse af den 30 november 1904 gjord,

af föredragande departementschefen tillstyrkt framställning af följande

innehåll.

Till en början hade järnvägsstyrelsen erinrat, hurusom styrelsen i

sin den 25 november 1903 till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse med förslag

angående anvisande af ett anslag å 4,000,000 kronor för år 1905

till enahanda ändamål framhållit, att genom de för åren 1900—1904

beviljade anslagen den under perioden 1897—1901 synerligen kännbara

bristen på dragkraft och vagnar blifvit så till vida afhjälpt, att den förhandenvarande

trafiken kunnat skötas utan sådana otillfredsställande

och oekonomiska anordningar, som under de närmast föregående åren

måst vidtagas, men att i allt fall godsvagnar måst förhyras och att

föråldrade lokomotiv äfvensom sådana af för svag konstruktion fortfarande

måst användas. Vid sådant förhållande och då trafiken trots

de tryckta konjunkturerna utvisat en ständig om ock måttlig stegring,

hade järnvägsstyrelsen ansett sig manad att förorda en ökning af den

rullande materielen för att undvika de olägenheter och förluster, som

skulle komma att åtfölja ett uppsving i den allmänna rörelsen,

därest icke statsbanorna då vore bättre rustade än under perioden

1897—1901.

Järnvägsstyrelsen hade nu meddelat, att ingen förändring inträdt,

sedan berörda framställning gjordes, som kunde föranleda andra slutsatser

än dem, järnvägsstyrelsen då ansett sig berättigad att draga ur

de föreliggande omständigheterna, samt att trafikinkomsterna för år

1904 otvifvelaktigt komme att utvisa en ökning af 2,300,000 kronor eller

4:1/a % vid jämförelse med bruttoinkomsterna år 1903 och således hänvisade

på en fortfarande stegring i transporterna å statens järnvägar.

Med. åberopande äfven i öfriga delar af den vid 1903 års framställning

afgifna motivering, föresloge därför styrelsen följande ökning i den

rullande materielen såsom af klok förtänksamhet påbjuden, nämligen

med 20 lokomotiv, 50 personvagnar och 700 godsvagnar.

Lokomotiven, som afsåges för godståg på de starkt trafikerade

linjerna söder om Krylbo, skulle komma att utföras af samma cert,

hvaraf ett antal af 48 stycken anskaffats eller vore under tillverkning och

som visat sig synnerligen effektiv och ekonomisk, men järnvägsstyrelsen

hade tillämnat eu välbehöflig ökning af denna certs ångpanna,

hvarigenom lokomotivens vikt blefve större och deras pris följaktligen

borde beräknas något högre än år 1903.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Godtgörelse

för vissa

järnvägstransporter.

Af personvagnar ämnade styrelsen till anskaffning föreslå, likasom

år 1903, 2-axliga III-klass vagnar såsom varande mest behöfliga, men

äfven ett mindre antal boggivagnar.

Godsvagnarna skulle i allmänhet komma att anskaffas af samma

slag, som för senast beviljade anslag, och således hafva den större

bärighet, som vid vagnanskaffningarna sedan år 1898 kommit till användning.

Ett specificerande af slag och stycketal läte sig för det

närvarande ej göra, utan borde järnvägsstyrelsen därutinnan hafva fria

händer till tidpunkten för medlens användning.

På grund af hvad sålunda anförts, hade järnvägsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes till nästinstundande Riksdag aflåta proposition

om anvisande för år 1906 af ett extra anslag å 4,000,000

kronor, att användas till inköp från inhemska verkstäder af följande

rullande materiel för statens redan trafikerade järnvägar:

20 st. godstågslokomotiv för approximativt .............. kr. 1,400,000: —

50 » personvagnar » » .............. » 800,000: —

700 » godsvagnar » » .............. » 1,800,000: —

Summa kr. 4,000,000

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende blifvit

anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, för

år 1906 bevilja 4,000,000 kronor.

Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

4:o

Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till godtgörelse åt statens

järnvägstrafik för transport af vissa till nödlidande inom Värmlands,

Kopparbergs, Jämtlands, Vesternorrlands, Västerbottens och Norrbottens

län afsända varor, på extra stat för år 1906 anvisa ett anslag af

258,916 kronor.

I detta ärende har föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17. 23

»Med anledning af Eders Kung! Maj:ts befallningshafvandes i Norrbottens

län till följd af inom Länet inträffad missväxt gjorda framställningar

om Vaktfrihet och fraktnedsättning för transport å statens järnvägar

af vissa varor samt sedan anmäldt blifvit, att å vissa trakter

mom landet spannmål och foder insamlats för lindrande af nöden inom

nämnda län, medgaf Eders Kungl. Maj:t genom nådiga bref den 3 och

clen 10 oktober 1902, att frakten för vissa inköpta varors transport till

Janet finge nedsättas till 7 öre för vagnkilometer, hvilket belopp enligt

järnvägsstyrelsens uppgift utgjorde den direkta utgiften, hvarmed ifrågavarande

transport vore för statens järnvägar förbunden, äfvensom att

spannmål samt vissa fodervaror och födoämnen, som af enskilda personer

utan ersättning ställdes till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

i Norrbottens län förfogande för att tillhandahållas de nödyr8''.

1^® lno“ ^dnet, finge, där myckenheten uppginge till hel vagnslast,

afgiftsfritt forslas å statens järnvägar.

Efter liknande framställningar från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Västerbottens, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands

och Värmlands län lämnade Eders Kungl. Maj:t, jämlikt nådiga bref den

24 och den 31 oktober samt den 7 november 1902 och den 12 januari

1903 enahanda medgifvande för samma varoi’s försändande till Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller nödhjälpskommittéer inom

nämnda län.

Denna Vaktfrihet afsåg lindrande af nöden under vintern 1902—1903.

. Vitter behagade Eders Kungl. Maj:t, med anledning af framställningar

från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens och

Västerbottens län, genom nådiga bref den 20 november 1903 medgifva

liknande Vaktfrihet för nämnda län jämväl för sistförflutna

vinter.

I förenämnda nådiga bref föreskref Eders Kungl. Maj:t, att järnvägsstyrelsen

skulle framdeles inkomma med uppgift å det belopp

hvartill frakten för ifrågavarande sändningar, beräknad efter 7 öre

per kilometer för hvarje _ lastad vagn, skolat uppgå, och förklarade

Eders Kungl. Maj:t sig vilja om ersättning för forslingen efter nämnda

beräkning förordna.

Uti underdåniga skrivelser den 18 december 1903 och den 17

oktober 1904 har järnvägsstyrelsen anmält, att de belopp, styrelsen

hade att fordra för ifrågavarande nödhjälpssändningar, utgjorde för

vintern 1902 1903 258,185 kronor 21 öre och för vintern 1903—1904

730 kronor 41 öre eller således tillhopa 258,915 kronor 62 öre.»

Då det syntes departementschefen riktigast, att ersättning bereddes

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

statens järnvägar för ifrågavarande transporter, samt medel icke för

detta ändamål funnes disponibla, har departementschefen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen göra den framställning, som här

ofvan meddelats.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

att Riksdagen må, till godtgörelse åt statens järnvägstrafik

för transport af vissa till nödlidande inom

Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län afsända varor, å

riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1906 anvisa ett

extra anslag af 258,916 kronor.

5:o.

Fortsättning

af statsbanan

från Göteborg

till Skee.

Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsättning af statsbanan

frän Göteborg till Skee för år 1906 anvisa 1,670,000.

Till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen i

detta ärende anfört följande:

»Till anläggning af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till

Skee, hvarför kostnaden enligt järnvägsstyrelsens år 1902 uppgjorda

beräkningar, för hvilka närmare redogjorts i Eders Kungl. Maj :ts nådiga

proposition (n:o 36) till 1903 års riksdag angående anslag för år 1904

till fortsättning af nämnda statsbana, upptagits till 17,004,957 kronor

68 öre, har Riksdagen beviljat:

för år 1899

» » 1900

» » 1901

» » 1902

» » 1903

» » 1904

» » 1905

..................... 750,000 kr.

.................... 2,000,000 »

.................... 2,000,000 »

.................. 2,000,000 »

........................... 2,000,000 »

................. 3,000,000 »

................................. 4,000,000 »

eller tillsammans 15,750,000 kr.

däraf 750,000 kronor anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarna och återstoden

till utgående från riksgäldskontoret.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

25

Jag tillåter mig erinra, att, sedan Eders Ivungl. Maj:t den 31 december

1903 fastställt arbetsplan under år 1904 för ifrågavarande statsbana

samt 1904 års Riksdag, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, medgifva Eders Kungl. Maj:t rätt att af det för

år 1905 anvisade anslag förskottsvis under år 1904 af tillgängliga medel

utanordna tillsammans 1,000,000 kronor, Eders Kungl. Magt den 26

augusti 1904 fastställt tillägg- till arbetsplanen under år 1904, afseende

användande under samma år af berörda förskotterade belopp, 1,000,000

kronor.

Beträffande fortgången under år 1904 af arbetena å denna bana

bär järnvägsstyrelsen meddelat mig följande upplysningar.

Provisoriska byggnader till ett antal af 17 stycken hafva uppförts.

Terrasseringsarbetena i hufvudlinjen hafva delvis afslutats i förut

bearbetade skärningar, och hafva i de återstående påbörjats större sådana.

Genom nämnda arbeten hafva 36,773 meter banvall färdigbildats.

För mindre vattendrags ledande genom banvallen hafva 107 afloppstrummor

och 1 kulvert anlagts samt 3 vattentunnlar och 1 kuvert

påbörjats.

Stenarbetena för bron öfver Nordre älf äro i det närmaste fullbordade

och för bron öfver Bäfveån afslutade, hvarjämte dylika arbeten

påbörjats för en mindre bro.

Permanent spår har utlagts å en sträcka af 6,756 meter.

A bangårdarna vid Olskroken, Säfve, Ytterby, Jörlanda, Stenungsund,

Ljungskile och Grohed hafva terrasseringsarbetena påbörjats.

En banbevakningsbostad med uthus har uppförts.

2,866 meter större och 3,565 meter mindre vägar äro omlagda

och landfästen för en vägport uppförda.

För banans inhägnande hafva uppsatts 2,348 meter ståltrådsstängsel.

A bandelen Uddevalla—Skee hafva arbeten för komplettering af

bankar och doseringar utförts.

Beträffande anslagsbehofvet för år 1906 för ifrågavarande statsbanebyggnad

har järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 21 november

1904 anfört, att då af berörda för anläggningen beräknade

kostnadssumma, 17,004,957 kronor 68 öre, ett belopp af 15,750,000

kronor beräknades med 1905 års utgång vara taget i anspråk för

banans fullbordande, skulle ytterligare erfordras ett belopp af 1,254,957

kronor 68 öre, hvilket belopp eller i afrundadt tal 1,255,000 kronor

styrelsen hemställde, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till fortsättning och afslutning af banan för år 1906 anvisa.

Omförmälda beräkning af kostnaderna för banan i dess helhet

Bill. till Rilcsd. Prof. 1905. 4 Sand. 1 Afd. 14 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

är emellertid, såsom järnvägsstyrelsen vidare erinrat, grundad, bland

annat, på viss förutsättning angående vattendjupet under den för banan

erforderliga bro öfver Göta älf. Då denna fråga blifvit i annat ärende

underställd Eders Kungl. Maj:ts pröfning, anhåller jag att här få redogöra

för hvad därutinnan förekommit.

Enligt af Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 7 augusti

1903 fastställd definitiv plan för framdragande af statsbanan mellan

Göteborg och Skee å sträckan från Skafteröd till Olskroken skulle

banan, efter att från Tingstad hafva framdragits till Göta älf, öfvergå

denna älf dels på svängbro och dels på fast bro samt därefter föras

öfver Västergötland—Göteborgs järnväg för att därifrån provisoriskt

inledas på Olskrokens station. Under åberopande däraf anhöll järnvägsstyrelsen

i skrifvelse den 25 september 1903 hos Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län om tillstånd till

anläggande, på sätt styrelsens skrifvelse bifogade plan- och protilritningar

utvisade, af eu brobyggnad öfver Göta älf vid Göteborg för statsbanans

framdragande därstädes, hvarvid styrelsen tillika meddelade, att stadsfullmäktige

i Göteborg enligt beslut vid sammanträde den 4 juni 1903

godkänt det af styrelsen föreslagna läget för bron.

Enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle seglationsbredden i svängbrospannens

öppningar å bron blifva 18 meter och i fasta spannen

närmast svängbron 27 meter samt fria höjden öfver högvattenytan i

sistnämnda spann 6 meter. Vattendjupet under bron hade å förslaget

upptagits till 3,6 meter vid medelvattenstånd, motsvarande omkring 3

meter vid lågvattenstånd.

Härvid tillåter jag mig erinra, att, enligt det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordade förslag till ombyggnad af Trollhätte kanal,

h vilket framställts i styrelsens underdåniga betänkande den 15 februari

1902 angående förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt, kanalen,

som i slussarna för närvarande hölle ett djup af 2,97 meter och eu

bredd af 7,19 meter, skulle utföras med ett djup af 6 meter och en

bredd i slussarnas portöppningar af 15,5 meter. Därjämte äro i samma

betänkande intagna alternativa förslag med ett djup i kanalen af 4

och 5 meter.

Med anledning af järnvägsstyrelsens berörda framställning lät Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län kalla vederbörande

kommuner och trafikanter äfvensom öfriga i frågan intresserade

inom nämnda och Ålfsborgs län att vid sammanträde inför

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 27 oktober 1903 höras i

ärendet. Vid detta sammanträde yttrade sig ombud för Göteborgs stad

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

27

och hamnstyrelse samt för Backa kommun angående brobyggnadsföretaget,

och enade sig ombuden att för det dåvarande yrka, bland annat,

dels att brobyggnaden i fråga måtte utföras så, att grundläggningens

öfverkant förlädes minst 6 meter under lågvattenståndet, dels att detta

djup upptoges lika bredt som svängbrospannens fria öppningar samt

så långt ofvanför och nedanför bron, att hinder för muddring till enahanda

djup efter brons uppförande icke uppstode vid användande af

vanliga mudderverk för detta arbete, dels ock att vattendjupet under de

tre stora brospannen redan vid brons uppförande upptoges till minst

3,6 meter vid medelvattenstånd och till nyssnämnda omfattning ofvanför

och nedanför bron.

Göteborgs stads hamnstyrelse, som af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

på därom framställd anhållan lämnats tillfälle att yttra

sig i ärendet, har, efter hörande af stadens byggnadschef och hamnkaptenen

i Göteborg, uti skrifvelse till Elders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

den 2 december 1903 anfört, att järnvägsstyrelsens förslag

om järnvägsbrons uppförande med ett vattendjup under densamma af

allenast 3,6 meter vid medelvattenstånd eller 3 meter vid lågvattenstånd

väckt mycket stora betänkligheter hos hamnstyrelsen.

Från myndigheter, korporationer och enskilda hade, efter hvad

hamnstyrelsen vidare meddelat, under det sista årtiondet mycket

kraftiga fordringar framställts på vidgade och förbättrade kommunikationer

utefter Göta älf upp till Vänerns hamnar, och hade vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen framlagt ett utarbetadt förslag till nämnda

farleds fördjupande till 6 meter. Äfven om åtskilliga af dem, som

blifvit öfver detta förslag hörda, ej ansett sig böra tillstyrka en så

dyrbar åtgärd, syntes dock icke någon af dem varit tveksam om

nödvändigheten att förbättra farleden. Komme åter järnvägsstyrelsens

förslag att oförändradt förverkligas, skulle icke blott möjligheten till

dylik förbättring förhindras för en mycket lång framtid, utan farleden

skulle till och med blifva sämre än hvad nu vore fallet. Då statsmakterna

ännu ej varit i tillfälle att pröfva väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, förekomme det hamnstyrelsen mindre lämpligt att utan

vidare genom anläggande af en dyrbar järnvägsbro vid Göta älfs nedersta

lopp så godt som omöjliggöra utförandet af nämnda förslag.

Men äfven om man vore af den åsikt, att ett djup i farleden utefter

Göta älf af 6 meter ej på grund af därmed förbundna dyrbara vattenarbeten

vore att under den närmare framtiden anbefalla ända upp till

Vänern förbi fallen vid Trollhättan och Lilla Edet, så erbjöde Göta

älf uti sitt nedra lopp flera mil ofvan läget för den nu föreslagna bron

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

synnerligen lämpliga platser för industriell verksamhet, dit sjögående

fartyg af större djup än 3 meter med framgång och till båtnad för

landets ekonomiska utveckling kunde komma att behöfva framföras,

utan att den därför erforderliga uppmuddringen af älfven skulle kräfva

alltför stora omkostnader. Att omöjliggöra strändernas begagnande

för dylik industriell verksamhet utefter eu så viktig farled som Göta

älf syntes vara i hög grad oklokt. Redan uti omedelbar anslutningtill

broöfvergången ägde Göteborgs stad ofvan bron icke mindre än

6,000 meter kaj och plats för kaj, där visserligen ännu ej kräfts så

stort djup som'' 6 meter, men där framtiden med all säkerhet komme

att ställa större fordringar på djupet än nu vore fallet, och midtemot

uti Backa socken torde liknande möjligheter förefinnas. Enligt liamnstyrelsens

åsikt läge det äfven på denna grund stor vikt uppå, att den

ifrågavarande bron ej planlades för mindre djup än det af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna eller 6 meter. Det vore emellertid

af mindre betydelse, att farleden under bron redan nu uppmuddrades

till detta djup, om blott bropelarna utfördes på sådant sätt, att en

framtida uppmuddring vore möjlig. Kostnaden för muddringen vore

dock, jämförd med den för bropelarnas förstärkta byggnad erforderliga

omkostnaden, ej större än att önskligt vore, det äfven den nu genast

utfördes, enär svårigheter af flera slag sannolikt skulle uppkomma att

senare verkställa den. Hamnstyrelsen ansåge sig därför böra instämma i

de af Göteborgs stads och hamnstyrelsens ombud vid sammanträdet inför

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 27 oktober 1903 gjorda

yrkanden samt på det kraftigaste förorda, att den ifrågavarande järnvägsbron

öfver Göta älf ej planlades och utfördes för mindre djup än

6 meter under lågvattenstånd.

Sedermera har till Eders Kung]. Maj:ts befallningshafvande inkommit

yttrande från styrelsen för nautiska föreningen i Göteborg, hvilken

i en den 17 december 1903 dagtecknad skrift på hufvudsakligen samma

skäl, som af hamnstyrelsen anförts, ansett det vara mindre välbetänkt,

att järnvägsbron uppfördes på sådant sätt, att vattendjupet under densamma

icke utan omfattande arbeten och stora kostnader kunde ökas

utöfver föreslagna 3,6 meter. Styrelsen för föreningen hemställde därför,

att bron från början måtte utföras så, att djupet under bron blefve

minst 6 meter vid medelvattenstånd.

Från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län

har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och • Bohus

län med skrifvelse den 31 december 1903 fått emottaga särskilda

skrifter i ämnet dels från hamnstyrelsen i Karlstad och dels

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

29

från Uddeholms aktiebolag. Hamnstyrelsen anför följande. Genom

anläggandet af en bro öfver Göta älf, afsedd för ett vattendjup

af endast 3,6 meter vid medelvattenstånd och 3 meter vid lågvattenstånd,

skulle den ombyggnad af Trollhätte slussar och utvidgning

af Trollhätte kanal, hvartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjort

förslag, förhindras eller åtminstone högst väsentligt försvåras och fördyras.

En förbättrad farled mellan Vänern och västerhafvet vore af

den trängande och för trakten kring Vänern utomordentliga betydelse,

att hvarje hinder, som restes mot den ändock svårlösta och dyrbara

frågan, måste på det intimaste beröra Karlstads hamn och rederirörelse

samt viktiga och betydelsefulla näringars i nejden utveckling och framåtgående.

Vare sig vid det slutliga förslaget till ombyggnad af Trollhätte

kanal vattendjupet blefve satt till 6 meter, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag upptoge, eller till 4 meter, såsom från andra

håll påyrkats, eller till något mått däremellan, vore det uppenbart, att

en bro öfver Göta älf, byggd för ett vattendjup ''af allenast 3,6 meter,

måste i sammanhang med kanalbyggnaden ombyggas. Antagligt vore

ock, att det blefve staten, som komme att, efter inlösen af den nuvarande

Trollhätte kanal, verkställa dess behöfiiga utvidgning och förbättring.

Då för en kostnad af några få tusen kronor järnvägsbron

redan från början kunde byggas så, att en ombyggnad icke i sammanhang

med eu blifvande utvidgning af farleden mellan Vänern och

västerhafvet blefve erforderlig, och eu dylik ombyggnad sedermera

däremot skulle blifva synnerligen dyrbar och väsentligen fördröja och

fördyra tillkomsten af en förbättrad farled å nu ifrågavarande plats

äfvensom väsentligt försvåra och eu tid kanske omöjliggöra järnvägstrafikens

öfver bron behöriga upprätthållande, vore det icke blott högeligen

oklokt ur statssynpunkt, om järnvägsstyrelsen nu skulle erhålla

det begärda tillståndet till brobyggnaden, utan ock ett på omväg och

i förhand gifvet synnerligen hårdt slag mot hela kanalfrågans lösning.

Det intresse, som allenast ville tillgodose den nuvarande kanaltrafikens

fordringar och således genom tillfälliga eller för allenast eu kort tid

tillräckliga anordningar hindra trängsel vid slussarna, skulle hafva fått

ett synnerligt kraftigt handtag, medan däremot de intressen, som arbetade

för en ombyggnad af kanalen för större fartyg, hvarmed allenast

den lättnad i frakter och omkostnader, som vore en så viktig faktor

vid hela kanalfrågans bedömande, skulle vinnas, finge det än svårare

att genomföra en tidsenlig farled mellan Vänern och Kattegatt. Hamnstyrelsen

ansåge sig därför med fullt skäl kunna påyrka, att såsom

villkor för tillstånd till den begärda brobyggnaden öfver Göta älf måtte

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

föreskrifvas, att å den del af bron, som skulle byggas såsom svängbro,

grundläggningens öfverkant måtte förläggas minst 6 meter under ällvens

lågvattenstånd.

Uddeholms aktiebolag erinrar i sin skrift därom, att det föreslagna

vattendjupet under bron icke utan en dyrbar ombyggnad af bron skulle

kunna ökas till ett djup af 6 meter, enär, enligt hvad broritningarna

utvisade, grundläggningen skulle komma högst 3,5 meter under lågvattenytan

och således en betydligare muddring knappast vore tänkbar,

utan att grundläggningen i sammanhang därmed nedbringades i höjd

med det nya bottenplanet. Då alltså den af järnvägsstyrelsen föreslagna

brobyggnaden syntes lägga mycket betänkliga hinder i vägen för åstadkommande

af den för den värmländska järnhandteringen och industrien

så ytterst viktiga djupare förbindelseleden mellan Vänern och Kattegatt,

anhölle bolaget, att Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande måtte vidtaga

nödiga åtgärder för att söka utverka, att såsom ett villkor för

beviljande af tillstånd till utförande af ifrågavarande brobyggnadsföretag

föreskrefves, att djupet under svängbron skulle göras minst 6 meter

under lågvattenytan.

För egen del har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands

län uti sin berörda skrifvelse den 31 december 1903 anfört, att

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande såväl vid det i ärendet angående

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till ombyggnad

af Trollhätte kanal den 14 mars 1903 inför Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

hållna sammanträde inhämtat, att bland länets industriidkare

och köpmän synnerlig vikt för utveckling af Värmlands

industri, handel och skeppsfart lades vid kanalens föreslagna ombyggnad,

som ock i sitt underdåniga yttrande i samma ärende den 13 juli

1903 haft tillfälle framhålla betydelsen för länet af en tillräckligt rymlig

och djup vattenväg mellan Vänern och Kattegatt. Med hänsyn till

vikten af att åtgärder och anläggningar icke måtte komma till stånd,

som skulle omöjliggöra eller väsentligen försvåra genomförande af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens på Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning

ännu beroende förslag till ombyggnad af Trollhätte kanal eller annan

plan för vinnande af förbättrad och lättad förbindelse mellan Vänern

och västerhafvet, funne sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

oförhindrad att till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län öfversända berörda bägge skrifter för det afseende

vid omförmälda broärendes handläggning, hvartill skrifterna kunde föranleda.

Vidare har af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

31

län uti skrifvelse den 2 februari 1904 hos Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län anmälts, att, ehuru rådrum

lämnats, ingen af ifrågavarande brobyggnadsföretag intresserad inom

förstnämnda län afgifvit yttrande öfver järnvägsstyrelsens ansökning

om tillstånd till brons uppförande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län,

som den 22 februari 1904 förehade ärendet till pröfning, fann sig emellertid

icke böra meddela hufvudsakligt beslut däri, utan pröfvade skäligt

till Eders Kungl. Maj:t i underdånighet hänskjuta att i ärendet förordna,

och öfverlämnade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande följaktligen

med underdånig skrifvelse berörda den 22 februari 1904 samtliga

handlingar i ärendet äfvensom utdrag af sina däri förda protokoll.

Sedan järnvägsstyrelsen genom nådig remiss den 8 mars 1904 anbefallts

afgifva underdånigt utlåtande i det till Eders Kungl. Maj:ts pröfning

sålunda hänskjutna ärendet, har styrelsen i underdånig skrifvelse den

24 mars 1904 anfört följande. I styrelsens föreliggande förslag till järnvägsbro

öfver Göta älf hade, såsom nämnts, vattendjupet i svängbrospannens

öppningar upptagits till 3,6 meter vid medelvattenstånd,

motsvarande omkring 3 meter vid lågvattenstånd. Detta vattendjup

vore detsamma, som beräknats i det af styrelsen år 1896 upprättade

och till grund för 1898 års Riksdags beslut om anläggning af statsbana

genom Bohuslän liggande kostnadsförslag. Vid det förhållande, att

berörda djup för den del af älfven, där bron skulle anläggas, vore

angifvet i en af Göteborgs stads byggnadschef upprättad, å karta med

tillhörande beskrifning och kostnadsförslag affattad plan för reglering

af stadens hamn, hvilken plan blifvit af Eders Kungl. Maj:t fastställd

den 7 februari 1896 och fortfarande skulle lända till efterrättelse, hade

styrelsen icke någon anledning att vid uppgörande år 1896 af sitt förenämnda

kostnadsförslag beräkna större vattendjup än det nyss angifna

eller 3,6 meter vid medelvattenstånd. När styrelsen sedermera i skrifvelse

den 31 december 1902 afgifvit redogörelse för hvad utöfver af

Riksdagen intill 1903 års utgång anvisade medel erfordrades för färdigbyggande

af statsbanan genom Bohus län, hade visserligen till Eders Kungl.

Maj:ts nådiga pröfning förelegat förberörda, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 15 februari 1902 afgifna förslag till förbättrad farled

mellan Vänern och Kattegatt, enligt livilket segeldjupet i Göta älf på

nu ifrågavarande plats skulle utgöra 6 meter, men vid angifna förhållande

och på grund af ovissheten, huruvida väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag beträffande ifrågasatta vattendjupet skulle komma

till utförande, hade järnvägsstyrelsen ansett sig icke böra uppgöra de nya

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

kostnadsberäkningarna med hänsyn tagen till sagda förslag. Styrelsen

både nämligen byst den uppfattning, att, därest Eders Kungl. Maj:t skulle

finna godt besluta, att vid uppförande af ifrågavarande bro hänsyn

skulle tagas till det vattendjup, som nyssberörda förslag förutsatte, till

styrelsens förfogande skulle komma att ställas nödigt belopp för täckande

af den högre kostnad för brobyggnaden, som därigenom uppstode.

Hvad svängbrospannens fria genomfartsöppningar beträffade, skulle

desamma, såsom af det anförda framginge, enligt föreliggande förslag

hafva en bredd af 18 meter. Vid sammanträdet den 27 oktober

1903 inför Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och

Bohus län hade yrkande framställts därom, att 6 meters djup måtte

upptagas till en bredd lika med svängbrons fria öppningar, hvilket

3rrkande sålunda ginge ut på en bottenbredd af 18 meter. Då emellertid

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt förut anmärkta förslag

förutsatte eu slussbredd af 15 meter, syntes berörda yrkande om eu

bottenbredd af 18 meter icke böra vinna godkännande. Enligt hvad

styrelsen vid förfrågan under hand hos hamnkaptenen i Göteborg inhämtat,

hade afsikten med nämnda yrkande allenast varit att förhindra

konstruktionen af fundamenten i alltför snedt utskjutande riktning,

och hade hamnkaptenen tillika förklarat, att den bottenbredd af 15

meter, som förutsattes i nu föreliggande förslag, borde anses vara

till fyllest.

För egen del hade järnvägsstyrelsen icke något att erinra däremot,

att, på sätt blifvit i ärendet påyrkadt, vattendjupet under ifrågavarande

bro upptoges till 6 meter under lågvattenytan. Därest Eders Kungl.

Maj:t skulle finna godt i nåder besluta i öfverensstämmelse därmed,

komme detta att i väsentlig grad öka kostnaderna för brobyggnaden,

hvilka, då grundläggningen afsåge allenast 3,6 meters vattendjup under

medelvattenståndet, beräknats till 331,500 kronor. I anledning däraf

hade styrelsen låtit uppgöra beräkningar af kostnaderna för bron i fråga

med det nämnda vattendjupet af 6 meter under lågvattenytan, och

gåfve dessa beräkningar vid handen, att kostnaderna skulle, under förutsättning

att grundläggningen utfördes för dylikt vattendjup icke allenast

i svängbrospannen, utan äfven i de fasta spannen med undantag för

landspannen, belöpa sig till 708,500 kronor. Under förutsättning åter

att grundläggningens öfverkant förlädes i svängbrospannen 6 meter

under lågvattenytan, men i öfrigt 3,6 meter under medelvattenytan,

skulle kostnaderna uppgå till 659,400 kronor.

Då enligt styrelsens förmenande det icke saknades anledning att

taga under ompröfning, huruvida icke vattendjupet i svängbrospannen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

33

skulle kunna bestämmas till 4, eventuellt 4,5 meter under lågvattenytan,

hade. styrelsen jämväl låtit verkställa kostnadsutredningar, under förutsättning

att grundläggningen utfördes för sådant djup, och utvisade

desamma, att kostnaderna skulle uppgå till i förra fallet 491,500 kronor

och i det senare 518,500 kronor. Därvid hade vattendjupet under de

fasta spannen beräknats till 3,6 meter under medelvattenytan.

Då det för brobyggnadsarbetenas ändamålsenliga utförande vore

nödvändigt, att muddring under bron verkställdes till samma djup som

grundläggningens öfverkant, hade kostnad därför upptagits i nu omförmälda

kostnadsförslag.

Beträffande den betydliga ökning i kostnader, särskilt för

brons uppförande för ett segeldjup af 6 meter under lågvattenytan,

berodde denna ökning hufvudsakligen af följande omständigheter.

Med hänsyn till de fartygstyper, som vid sådant vattendjup i älfven

kunde komma att passera genom svängbrospannen, måste bottenbredden

uti dessa spann göras afsevärdt större än hvad som skulle

erfordras för ett segeldjup af endast 3,6 meter under medelvattenytan.

_ Berörda förhållande nödvändiggjorde eu ökning af den fria

öppningen uti hvardera svängbrospannet af omkring 6 meter, hvilket

betydligt ökat svängbrons tyngd och alltså äfven trycket på de pelare

som skulle uppbära samma bro, hvartill komme, att för en sådan svängbros

manövrering med den hastighet, som erfordrades för att så långt

som möjligt minska hindren för den lifliga sjötrafiken på ifrågavarande

ställe af Göta älf, måste förutsättas anordningar för elektrisk drifkraft.

Vid beräkningarnas uppgörande, hade styrelsen utgått från den förutsättningen,

^ att den elektriska kraften erhölles från Göteborgs stads

under uppförande varande, brostället närbelägna slakthus. Därest detta

icke skulle låta sig göra, utan annan mera aflägset belägen kraftkälla

måste ^anlitas, syntes de beräknade kostnaderna komma att ökas med

6,000 å 7,000 kronor. Förutom svängbrons berörda större tryck på

de pelare, som komme att uppbära densamma, medförde grundläggningen

för pelarna för det ifrågasatta vattendjupet eller 6 meter under

lågvattenståndet eu icke obetydlig tillökning af pelarnas vikt, hvilken omständighet

åter betydligt fördyrade grundläggningskostnaderna särskild!

clarfor, att belastningen per påle uti de pålsystem, som komme att anordnas

för att uppbära bropelarna, måste förutsättas synnerligt låg till följd af

älfbottnens lösa beskaffenhet och omöjligheten att nå fast botten. Därjämte

_ vore anordningarna för grundläggning på ifrågavarande större

djup i och för sig afsevärdt mer kostsamma och deras utförande förbundna

med vida större risk än hvad förhållandet blefve, i fall grundBih.

till Rilesd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 14 Ilaft. ^ 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

läggningen skulle utföras för ett vattendjup af endast 3,6 meter under

medelvattenståndet. Hvad sålunda anförts i afseende å kostnadsökningen

vid grundläggning för 6 meters vattendjup under lågvattenytan

hade äfven sin tillämpning för grundläggning för 4 och 4,5 meters

vattendjup under lågvattenståndet, fastän i mindre grad..

Då slutligen styrelsen icke utan afsevärdt fördröjande af statsbanans

genom Bohus län fullbordande kunde uppskjuta öfverförandet

till Hisingen af all den rullande materiel, som erfordrades för ballastningsarbetet

från norra stranden af Göta älf norrut, tills bron öfver

denna älf blefve färdig, utan måste åtminstone beträffande en del af

denna materiel låta detta öfverförande ske sjöledes, uppkomme en oförutsedd

till 12,100 kronor beräknad kostnad, med livilket belopp hvart

och ett af här angifna kostnadsförslag borde ökas.

Till följd af nådig remiss den 30 mars 1904 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i underdånigt utlåtande den 23 juli 1904, pa grund

af de tungt vägande skäl, hvilka andragits till stöd för yrkandet om

6 meters vattendjup under lågvattenytan vid brostället eller samma

djup, som förekomme i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till

förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt, och då järnvägsstyrelsen

förklarat sig icke hafva något att erinra mot en sådan anordning,

hemställt, att Eders Kungl. Makt vid fastställelse af arbetsplanen för

den ifrågavarande brons uppförande måtte bestämma, att brobyggnaden

skulle verkställas så, att därigenom utförandet af ny förbättrad farled

mellan Vänern och Kattegatt i enlighet med styrelsens underdåniga

hemställan af den 15 februari 1902 ej måtte förhindras, försvåras eller

fördyras.

Efter det järnvägsstyrelsen under sommaren 1904 verkställt protpålningar

å platsen för uppförande af ifrågavarande bro öfver Göta älf,

har styrelsen i skrifvelse till mig den 25 oktober 1904 meddelat, att

dessa undersökningar gifvit vid handen, att för brons byggande för ett

segeldjup af 6 meter under lågvattenytan komme att kräfvas ett afsevärdt

större arbete än styrelsen tillförene beräknat, i det att bottnens

slam måste undanskaffas i så stor omfattning, att sagda vattendjup af

6 meter kunde erhållas, sedan i och för markförstärkning för pålgrunden

en grusbädd af omkring 4 meters tjocklek påförts. Genom berörda

muddringsarbete och nämnda grusbädds astadkommande komme de i

styrelsens omförmälda underdåniga skrifvelse den 24 mars 1904 angifna

belopp, 708,500 kronor och 659,400 kronor, hvartill kostnaderna

för brons uppförande med ett 6 meters lågvattendjup under olika för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

35

utsättningar beräknats, att hvar för sig ökas med 75,000 å 100,000

kronor.

Vid underdånig anmälan af detta ärende den 28 oktober 1904 fann

Eders Kungl. Maj:t godt lämna stadsfullmäktige i Göteborg tillfälle att

yttra sig, i hvad mån de vore villiga att, för den händelse ifrågavarande

bro öfver Göta älf komme att utföras med ett beräknadt vattendjup

under svängbrospannen af 6 meter vid lågvattenstånd, bidraga till

bestridande af de med brons uppförande under nu nämnda förutsättning

förenade högre kostnader.

Till följd häraf har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län med eget underdånigt utlåtande den 19 december 1904

öfverlämnat underdånigt yttrande från stadsfullmäktige, livilka därvid jämlikt

beslut vid sammanträde den 8 december 1904, efter hamnstyrelsens och

drätselkammarens hörande, förklarat, att, äfven om Göteborgs stad kunde

hafva fördel däraf, att bron öfver Göta älf byggdes för större vattendjup

än det af järnvägsstyrelsen föreslagna, stadsfullmäktige dock, med

hänsyn till den ojämförligt större fördel, som för landet i dess helhet

och särskildt dess industri stode att vinna, därest trafiken i Göta älf

ej försvårades för större sjögående fartyg, icke funne anledning för staden

att bidraga till de med brons byggande på större djup förenade

högre kostnader.

I sitt berörda underdåniga utlåtande den 19 december 1904 har Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att för tillgodoseende af Göteborgs

stads behof att i en framtid utsträcka sin hamn till den staden på en

sträcka af omkring 6,000 meter redan tillhöriga östra stranden af Göta älf

omedelbart ofvanför platsen för brobyggnaden i fråga med större djup

än det af järnvägsstyrelsen för brobyggnaden beräknade och för att

bereda möjlighet för industri af hvarjehanda slag, som kunde behöfva

trafikera älfven med sjögående fartyg af större dimensioner än nämnda

vattendjup medgåfve, att, till båtnad för landets ekonomiska utveckling,

slå sig ned på älfvens stränder mellan broöfvergången och det första

vattenfallet i älfven vid Lilla Edet, hvilka stränder med en längd af

flera mil erbjöde en mängd synnerligen lämpliga platser för industriell

verksamhet, det enligt Eders Kungl. Maj ds befallningshafvandes förmenande

måste anses nödigt och önskvärd!, att brobyggnaden uppfördes

för större djup än det af järnvägsstyrelsen föreslagna. Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande föreställde sig dock, att det för en mycket

lång tid framåt skulle vara tillräckligt att för nu angifna ändamål gifva

älfven ett djup under brobyggnaden af 4 meter vid lågvattenstånd,

hvilket djup skulle tillåta framförande af fartyg af intill 1,200 tons

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

dräktighet genom brobyggnadens svängbrospann. Då emellertid till

Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning förelåge ett af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

afgifvet förslag till förbättrad farled mellan Vänern

och Kattegatt, däri vattendjupet uti Göta älf och Trollhätte kanal med

tillhörande slussar beräknats för fartyg, som ginge 6 meter djupt, och

frågan därom icke syntes kunna förr än i en mer eller mindre aflägsen

framtid blifva vederbörligen afgjord, hvaremot nödigt syntes vara att

ifrågavarande broärende med allra första bringades till ett slut, klokheten

och försiktigheten syntes höra bjuda, att brobyggnaden redan från

början anlades för ett vattendjup af 6 meter under lågvattenstånd, dock

endast under svängbrospannen, på det att brobyggnaden icke måtte

lägga hinder i vägen för genomförandet af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag eller orsaka, att för detta ändamål dryga kostnader

måste nedläggas för brons ombyggnad för berörda större vattendjup.

Då därjämte från Nya Trollhätte kanalbolag redan för statsverkets räkning

för en ansenlig summa penningar blifvit inköpta Trollhätte kanalverk

och annan bolaget tillhörig fast och lös egendom, i ändamål, bland

annat, att staten själ? skulle kunna taga om hand de förändringar och

förbättringar af den såsom trafikled synnerligen viktiga Trollhätte kanal,

hvilka den stigande samfärdselns kraf påfordrade och hvilka icke

syntes kunna åstadkommas utan statens direkta ingripande, ansåge sig

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra ifrågasätta, huruvida icke,

fastän Göteborgs stad funnit sig böra vägra bidrag till bestridande af

de med brobyggnadens uppförande för sistnämnda större vattendjup

under svängsbrospannen förenade högre kostnader, åtgärder borde vidtagas

för brobyggnadens anläggning på bekostnad af allmänna medel

för sagda vattendjup af 6 meter under svängbrospannen, men med bibehållande

af det föreslagna vattendjupet under bron i öfrigt äfvensom

af föreslagen vidd för såväl svängbrospannen som det fasta spännet

närmast svängbron eller med en bottenbredd af 15 meter för de förra

och med 27 meters fri genomfartsöppning för det fasta spännet.

Med anledning af hvad i det nu refererade ärendet förekommit har

järnvägsstyrelsen, såsom jag förut antydt, i sin först omförmälda underdåniga

skrifvelse den 21 november 1904 angående ytterligare anslagsbehof

för statsbanan Göteborg—Skee till en början erinrat, att de till

17,004,957 kronor 68 öre beräknade kostnaderna för banan.i dess helhet

förutsatte, bland annat, att ifrågakomna bro öfver Göta älf uppfördes

för ett vattendjup af 3,6 meter under medelvattenytan, för hvilket

fall kostnaderna för bron beräknats till 331,500 kronor, samt vidare

anfört, att därest Eders Kungl. Maj:t emellertid komme att förordna,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

37

att bron skulle byggas för ett vattendjup af 6 meter under lågvattenytan,

komme, allt eftersom grundläggningen utfördes för dylikt vattendjup i

samtliga spannen utom landspannen eller för detta vattendjup allenast

i svängbrospann en och för 3 meter under lågvattenytan i öfriga spann,

såsom styrelsen i sitt förberörda underdåniga utlåtande den 24 mars

1904 framhållit, utgifterna för bron att belöpa sig till, i förra fallet

708,500 kronor och i senare fallet 659,400 kronor, till hvilka belopp

dessutom enligt senare gjorda beräkningar, som styrelsen i sin skrifvelse

den 25 oktober 1904 omförmält, måste läggas ytterligare 75,000

å 100,000 kronor. Under nu anförda förhållanden komme det belopp

1,254,957 kronor 68 öre eller i afrundadt tal 1,255,000 kronor, som

styrelsen äskat för ifrågavarande statsbana för år 1906, att blifva otillräckligt.

Därest Eders Kungl. Maj ris blifvande beslut angående nyssberörda

brobyggnad alltså föranledde ökning af de för densamma ursprungligen

beräknade kostnaderna af 331,500 kronor, skulle styrelsen,

sedan detta nådiga beslut blifvit för styrelsen kändt, göra underdånig

framställning angående det belopp, som utöfver det nu begärda blefve

erforderligt för banans fullbordande under år 1906.

Slutligen har järnvägstyrelsen den 28 december 1904 till mig inkommit

med en skrifvelse, däruti styrelsen meddelat, att under hösten

år 1904 å platsen för den blifvande bron verkställda profpålningar

ådagalagt, att kostnaden för i styrelsens förberörda skrifvelse den 25

oktober 1904 omförmälda muddringsarbete och grusbädds anordnande

kunde begränsas till 75,000 kronor, samt att af sådan anledning kostnaden

för brons uppförande för ett vattendjup af 6 meter under lågvattenytan

komme att belöpa sig till 783,500 kronor, om sagda vattendjup

beräknades för bron i dess helhet med undantag för landspannen, men

till 734,400 kronor, om detta djup åstadkommes endast för svängbrospännen,

under det att bron i öfrigt finge ett vattendjup af 3 meter

under lågvattenytan.

Såsom jag redan förut erinrat, är förslag å bane att genom ombyggnad

af Trollhätte kanal åstadkomma en förbättrad farled mellan

Vänern och Kattegatt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har enligt

Eders Kungl. Maj ris uppdrag upprättat förslag härtill, och afser detta

förslag, att kanalen skulle byggas med ett djup af 6 meter. Alla de myndigheter

och korporationer, som yttrat sig angående detta förslag, hafva

enstämmigt vitsordat behofvet af kanalens ombyggnad, ehuru från flera

håll uttalats den uppfattningen, att dimensionerna kunde minskas.

Sedan staten numera förvärfvat Nya Trollhätte kanalbolags egendom,

lärer en af förutsättningarna för den utan tvifvel nödvändiga ombygg
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

nåden af kanalen vara uppfylld. Huruvida vid en sådan ombyggnad

kanalen skall erhålla så stora dimensioner som de af väg- och vattenbyggnads

s ty r c Isen föreslagna torde väl vara synnerligen tvifvelaktigt.

Att definitivt bestämma dessa dimensioner är emellertid för närvarande

icke möjligt. I detta sammanhang förtjänar det uppmärksammas att,

äfven om kanalen i dess helhet icke skulle komma att byggas för större

vattendjup än 3 meter eller något därutöfver, anledning dock förefinnes

därtill, att den nedersta delen närmast Göteborg behof ver hafva större

dimensioner. Skulle nu den ifrågavarande järnvägsbron anläggas på

det sätt, som järnvägsstyrelsen ursprungligen afsett, hvilket innebure

att vattendjupet beräknades till 3 meter vid lågvatten, vore därigenom

ett bestämdt hinder lagdt för upptagande till större djup af den ifrågavarande

farleden, den viktigaste af våra inre vattenfarleder, med mindre

man ville bygga en ny bro, hvilket jämväl skulle medföra en ombyggnad

af eu del af järvägssträckningen, då den nya bron måste vara färdig, innan

den gamla kunde rifvas, och således måste förläggas på annat ställe än

den gamla. Vid nu angifna förhållanden och då, med hänsyn till önskvärdheten

af banans snara färdigbyggande, frågan om sättet för järnvägsbrons

uppförande icke kan anstå, anser jag klokheten bjuda att

redan från början utföra bron för ett vattendjup under svängbrospannen

lika med det största djup, som kan komma i fråga för kanalen, eller

6 meter vid lågvattenstånd. Däremot och då en blifvande trafiks

fordringar synas mig genom en dylik anordning vara fullt tillgodosedda,

kan jag icke finna någon anledning att beträffande djupet under de

närmast svängbrospannen belägna sidospannen frångå järnvägsstyrelsens

första förslag i denna del, hvilket afsåg ett vattendjup af 3,6 meter vid

medelvattenstånd eller 3 meter vid lågvattenstånd.

Enligt de kostnadsberäkningar för statsbanan, som framlades för

1903 års Riksdag, skulle för banans färdigbyggande erfordras, utöfver

af Riksdagen hittills anvisade medel, ytterligare ett belopp af 1,254,957

kronor 68 öre. Dessa beräkningar voro emellertid af skäl, som järnvägsstyrelsen

angifvit, uppgjorda under förutsättning af, bland annat,

att ifrågavarande bro öfver Göta älf uppfördes för ett vattendjup af 3,6

meter vid medelvattenstånd. Med det af mig nu förordade vattendjupet

skulle brons uppförande, enligt hvad järnvägsstyrelsen beräknat, draga en

ökad kostnad af 402,900 kronor, med hvilket belopp jämte den till

12,100 kronor beräknade kostnaden för transport af materiel öfver Göta

älf eller tillhopa 415,000 kronor alltså de förut antagna kostnaderna

för järnvägens fullbordande skulle komma att ökas.»

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

39

Såsom af det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhämtas, är en

ganska väsentlig del af det för nästkommande år äskade anslaget till

fortsättning af den bohuslänska längdbanan afsedd att tagas i anspråk

för den brobyggnad öfver Gröta älf i närheten af Göteborg, som erfordras

för banans framdragande därstädes. Enligt järnvägsstyrelsens

förut uppgjorda förslag skulle ifrågavarande bro utföras för ett vattendjup

af 3,6 meter vid medelvattenstånd, motsvarande omkring 3 meter

vid lågvattenstånd; och under förutsättning af detta byggnadssätt hade

bron i de för 1903 års Riksdag framlagda kostnadsberäkningarna för

banan upptagits till eu kostnad af 331,500 kronor. Kungl. Maj:ts

nu gjorda framställning afser däremot, att bron — med samma vattenbi

up i de fasta spannen som i nyssnämnda förslag upptagits — skulle

byggas för ett vattendjup under svängbrospannen af 6 meter vid lågvattenstånd,

och är för detta fall kostnaden för brons utförande beräknad

till ett belopp af 734,400 kronor. Brons anläggning för det

stora vattendjup, som med Kungl. Maj:ts förevarande framställning afses,

har motiverats hufvudsakligen därmed, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sitt till Kungl. Maj:t afgifna betänkande angående förbättrad

farled mellan Vänern och Kattegatt framställt förslag om Trollhätte

kanals ombyggnad till ett djup af 6 meter; och vid detta förhållande

har klokheten synts bjuda, att. brobyggnaden från början

utfördes så, att den icke framdeles lade hinder eller svårigheter i vägen

för genomförande af detta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Det måste emellertid, såsom äfven af föredragande departementschefen

framhållits, anses vara synnerligen tvifvelaktigt att kanalen skall komma

att ombyggas till så stora dimensioner som de af väg- och vattenkyggnadsstyrelsei1

föreslagna. Behöfligheten häraf har från flera håll

och, som det synes utskottet, på goda skäl blifvit bestridd; och har

utskottet på grund af hvad i denna fråga blifvit anfördt kommit

till den uppfattning, att det för tillgodoseende afsjöfarten mellan

Vänern och Västerhafvet bör vara för en mycket lång framtid fullt

tillräckligt, att kanalen ombygges till ett vattendjup af högst 4 meter

och farleden i öfrigt upprensas till samma djup vid lågvattenstånd,

hvilket skulle möjliggöra framförandet därstädes af fartyg intill 1,200

tons dräktighet. Af hänsyn till kanalens framtida ombyggnad är det

därför enligt utskottets mening icke påkalladt, att uppföra ifrågavarande

järnvägsbro för större vattendjup än det nyss nämnda af 4 meter

vid lågvattenstånd. Af vissa myndigheter, särskildt Göteborgs stads

hamnstyrelse, har emellertid framhållits, att oberoende af de dimensioner,

som gåfves åt kanalen och farleden i öfrigt, ett större djup kunde

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

■Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Anslag till

fortsättning

af statsbanan

mellan

Morjärv och

Lappträsk.

komma att visa sig behöfligt för sjöfarten i nedre delen af Göta älf,

och att af denna anledning järnvägsbron i fråga borde byggas för 6

meters vattendjup. Det synes dock, som om fördelen häraf i främsta

rummet skulle komma Göteborgs stad till godo, hvarvid särskild! må

erinras, att staden omedelbart ofvanför bron eger icke mindre än 6,000

meter kaj och plats för kaj; men då Göteborgs stadsfullmäktige förklarat

sig icke vilja bidraga till de med brons byggande till större djup

förenade kostnader, synes frågan om större djup än 4 meter böra förfalla.

I enlighet med hvad ofvan uttalats anser nämligen utskottet, att staten

icke har anledning att bekosta dyrbarare brobyggnad än som erfordras

för att tillåta framförandet i svängbrospannen af fartyg med 4 meters

djupgående. Kostnaden för en sådan bro har af järnvägsstyrelsen beräknats

till 491,500 kronor, hvartill, enligt hvad utskottet från samma

styrelse inhämtat, kommer för markförstärkning medelst grusbädds

anordnande 48,500 kronor, eller tillsammans 540,000 kronor. Då, såsom

förut nämnts, kostnaden för den bro, som enligt Kung! Maj:ts förslag

skulle komma till utförande, upptagits till 734,400 kronor, bör sålunda

det af Kungl. Maj:t för nästkommande år begärda anslaget minskas

med skillnaden mellan sistnämnda två belopp, eller med 194,400 kronor.

På grund af det anförda för utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen, till fortsättning af

statsbanan från Göteborg till Skee, för år 1906 anvisar

1,475,600 kronor.

Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

6:o.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, till

fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt

af landsvägen från Boden till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk,

för år 1906 bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af

1,000,000 kronor.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 150) har herr

G. A. E. Kronlund, föreslagit, att Riksdagen till ofvan nämnda ändamål

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

41

måtte för år 1908 bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag

af 1,500,000 kronor.

Det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet i förevarande

ärende innehåller följande yttrande af statsrådet och chefen

för civildepartementet.

»Med anledning af en af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen gjord

framställning om anläggning af dels en statsbana från Morjärv till

Karungi by, dels landsväg från Boden öfver Morjärv till Lappträsk, har

1904 års Riksdag — under förbehåll, att i statsrådsprotokollet; öfver

civilärenden för den 12 januari 1904 angifna villkor om kostnadsfri

upplåtelse af mark m. m. iakttoges — beslå tit

dels anläggning af en statsbana från Morjärv öfver Storträsk till

Lappträsk för en beräknad kostnad af 3,984,846 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen hade

att genomgå,

dels ock i sammanhang därmed anläggning af landsväg från Boden

till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk för en beräknad

kostnad beträffande den förra sträckningen af 615,000 kronor och vidkommande

den senare af 628,000 kronor

äfvensom för påbörjande af nämnda anläggningar å riksstaten utom

hufvudtitlarna för år 1905 anvisat 500,000 kronor

Jag tillåter mig erinra, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län med skrifvelse den 2 november 1904

öfverlämnat en till Kungl. Maj:t ställd skrift, däruti Norrbottens

läns landstings ordförande och vice ordförande, jämlikt dem vid landstingets

sammanträde den 23 september 1904 lämnadt uppdrag, tillkännagifvit,

att landstinget, på sätt af bifogadt utdrag af landstingets

protokoll för nämnda dag framginge, förklarat sig för förenämnda järnvägs-

och landsvägsanläggningar vilja åtaga sig de förpliktelser, Riksdagen

fordrat såsom villkor för järnvägsanläggningens utförande, under

uttalande därvid, att detta åtagande beträffande den kostnadsfria markupplåtelsen

skulle afse endast sådan jord, som icke redan förut vore

staten tillhörig.

Genom nådigt beslut den 16 december 1904 har Eders Kungl.

Maj:t gillat den af järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 24

november 1904 föreslagna planen för bedrifvande af arbetena under

år 1905 å förenämnda statsbana och landsväg, enligt hvilken plan förenämnda

anslagsbelopp 500,000 kronor skulle användas:

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 14 Haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N-.o 17.

200.000 kronor till terrasserings- m. fl. arbeten för landsväg mellan

Boden och Morjärv,

50.000 kronor till enahanda arbeten för landsväg mellan Morjärv

och Granträsket,

30.000 kronor till definitiv uppstakning af järnvägslinjen mellan

Morjärv och’ Lappträsk, utarbetande af plan- och profilritningar, samt

påbörjande af förrådshus’ och arbetarbostäders uppförande,

170.000 kronor till grundläggnings- och murningsarbeten för järnvägsbroarna

öfver Strjckån och Kalix älf samt

50.000 kronor till terrasseringsarbeten å bansträckan Morjärv—

Lappträsk.

I underdånig skrifvelse den 21 november 1904 bär järnvägsstyrelsen

anmält, att till fortsättning af arbetena å samma anläggningar under

år 1906 erfordrades 1,000,000 kronor, som skulle användas enligt följande

plan:

306.000 kronor till fullbordande af för järnvägen afsedda delar

af broarna öfver Stryckån och Kalix älf,

415.000 kronor till arbeten för landsvägen Boden—Morjärv,

165.000 kronor till fortsättande af de under år 1905 påbörjade

terrasserings- och trumarbetena å landsvägen Morjärv—Lappträsk,

10.000 kronor till bro å sistberörda landsväg öfver Granträsk - bäcken samt

4.000 kronor till bro å samma landsväg öfver Kärrbäcken.

Därjämte skulle 100,000 kronor användas till ersättning åt statens

trafikerade järnvägar för arbetsredskap och andra inventarier samt materialier,

hvilka, samma järnvägar dels öfvertagit af statsbanan Boden

—Morjärv och dels inlöst från statsbanan Gellivare—Riksgränsen för

att öfverlåta till nu ifrågavarande banbyggnad.»

Beträffande de skal, som af herr Ivronlund anförts till stöd för det af

honom väckta förslaget, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

I sin till nästlidna års Riksdag gjorda framställning om fortsättning

af norra stambanan till riksgränsen mot Finland äfvensom om

anläggning af ofvan nämnda landsvägar hade Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för påbörjande af dessa anläggningar anvisa för år 1905

ett belopp af 2,707,500 kronor att anskaffas genom upplåning. I sitt

häröfver afgifna utlåtande anförde statsutskottet, bland annat, att med

hänsyn därtill, att någon inkomst icke torde kunna beräknas å den ifrågasatta

järnvägen, det syntes utskottet vara att föredraga att med an
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

43

slagsmedel bestrida kostnaderna för dessa anläggningar, i likhet med

hvad som skett beträffande järnvägen Boden—Ytter Morjärv. Under

sådana förhållanden kunde anläggningarna — yttrade utskottet vidare —

uppenbarligen icke fullbordas på långt när så hastigt, som i den uppgjorda

planen blifvit ifrågasatt; och med hänsyn till de stora anspråk,

som ställdes på statsregleringen, ansåge sig utskottet icke kunna för

år 1905 tillstyrka större anslag för ändamålet än 500,000 kronor, som

borde anvisas att utgå å rikstaten utom hufvudtitlarna. Riksdagen, som

i fråga om statsbaneanläggningen fattade beslut endast om byggandet

af sträckningen Morjärv—Lappträsk, biträdde däremot, hvad angick

anslagets belopp och sättet för dess utgående, helt och hållet den af

utskottet gjorda hemställan. Utskottet anser sig ock fortfarande böra

hålla fast vid sin ofvan anförda motivering, och då för närvarande ej

mindre anspråk ställas på statsregleringen, än hvad som nästlidet år

var fallet, finner sig utskottet äfven nu böra förorda, att anslaget för

ifrågavarande statsbane- och landsvägsanläggningar begränsas till 500,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen, till

fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk

till Lappträsk samt af landsvägen från Boden till

Morjärv och vidare från Morjäv till Lappträsk, för

år 1906 beviljar å riksstaten utom hufvudtitlarna ett

anslag af 500,000 kronor; och

b) att herr Kronlunds i ämnet väckta motion, i

hvad den skiljer sig från hvad utskottet här ofvan

under a) hemställt, icke må af Riksdagen bifallas.

7:o.

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till fortsättande

af fullständiga undersökningar för en normalspårig järnväg från hamnplats

å bohuslänska kusten öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig

punkt å Gellivarebanan, på extra stat för år 1906 anvisa ett anslag af

97,000 kronor.

I en inom Första kammaren väckt motion (n:o 2) har herr

A. F. O. Cederberg hemställt, att vid besvarandet af Kungl. Maj:ts om
-

Anslag till

fortsättande

af fullständiga

undersökningar

rörande

den s. k. inlandsbanan.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

förmälda framställning Riksdagen ville uttala den mening, att i undersökningsplanen

borde intagas äfven en linje, som berör sådan plats vid

Vänerns norra strand, från hvilken, enligt tillgänglig utredning, genom

Trollhätte kanals ombyggnad skulle kunna öppnas sjöfart med materiel,

användbar äfven för transmarin skeppning.

I detta ärende kommer utskottet att framdeles under riksdagen

afgifva utlåtande, hvithet utskottet nu skolat för Riksdagen

anmäla.

8:o.

Ersättning för I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

8förskott°f8r8 1900 års Riksdag medgifvit,

nya bangårds- att inköp af sudnnn egondomat, som af Kungl. ]\faj.t piöf

anläggningar ivades vara f5r statens järnvägar behöfliga för genomförande af nya

m. m. bangårdsanordningar i Stockholm, finge af Kungl. Maj:t, efter

förslag af järnvägsstyrelsen, beslutas för ett sammanlagdt belopp af

intill 5,000,000 kronor;

att köpeskillingarna för dessa egendomar finge af statskontoret

förskjutas af under händer varande medel mot ersättning, hvarom

Riksdagen framdeles, på anmälan af Kungl. Maj:t, ville besluta;

samt

att den afkastning, samma egendomar kunde komma att lämna

under tiden, intill dess de blefve för det med inköpet afsedda ändamål

använda, skulle af järnvägsstyrelsen inlevereras till statskontoret för

att redovisas under titel extra uppbörd.

Sedermera har 1902 års Riksdag, på framställning af Kungl.

Maj:t, medgifvit, att det belopp, för hvilket enligt Riksdagens förenämnda

beslut finge inköpas sådana egendomar, som af Kungl.

Maj:t pröfvades vara för statens järnvägar behöfliga för genomförande

af nya bangårdsanordningar i Stockholm, måtte höjas från 5,000,000

kronor till 6,000,000 kronor, under iakttagande fortfarande af de i

samma skrifvelse fastställda villkor med tillägg, dels att ej annan mark

måtte med anlitande af dessa medel förvärfvas än sådan, som erfordrades

för provisoriska anordningar vid centralstationen och norra stationen

i Stockholm, permanent godsbangård vid Norrtulls station och en

rangeringsbangård vid Tomteboda eller för utvidgning af Stockholms

södra station, dels ock att medlen kunde i förekommande fall använ
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

45

das jämväl till inköp af gatumark och till löseskilling vid förvärf af

egendom i enlighet med gällande bestämmelser angående jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

civilärenden inhämtas, att, enligt hvad statskontoret anmält, detta ämbetsverk,

jämlikt i kungl. bref den 11 maj 1900, den 4 oktober och den 20

december 1901, den 24 januari 1902 och den 24 juli 1903 meddelad

föreskrift, till järnvägsstyrelsens disposition under förskottstitel utbetalt

de för köpeskillingarna för följande fastigheter och för bestridande af

de med inköpen i öfrig! förenade kostnader erforderliga belopp, nämligen

:

för fastigheterna n:is 3 och 10 i kvarteteret Braxen

kostnader .......................................................................

)> fastigheterna nds 19, 20 och 21 i kvarteret

Rundelen samt lagfarts- m. fl. kostnader............

» fastigheterna nds 4 och 15 i kvarteret Gösen

samt lagfarts- m. fl. kostnader ..............................

» fastigheten n:o 34 i kvarteret Lagerbärsträdet

samt lagfarts- m. fl. kostnader.................................

4 i kvarteret Braxen..................

11 » » » ...............

35 )> »

»

))

)''

fastigheten n:o

lagfartsfastigheter
-

Lagerbärsträdet

m. fl. kostnader för sistnämnda tre

2 i

kvarteret Karpen samt vissa

1 och 3 samt n:o

fastigheten n:o

delar af fastigheterna nds

2 i kvarteret Gösen...................................................

bidrag till kostnaden för anordnande af en ny

gata i Vintervägens förlängning äfvensom till

inköp af vissa delar af Lilla Munklägersgatan

vissa delar af fastigheterna n:o 1 i kvarteret

Gäddan samt nds 1 och 2 i kvarteret Ugglehufvudet

jämte tillhörande ersättningsbelopp ..

samt lagfarts- m. fl.

kr. 612,221: 65

» 1,845,430: 74

» 450,601: 99

160,155: 41

» 200,000: —

x. 215,000: —

)> 395,000: —

226: —

386,060: —

» 271,797: 10

» 828,236:46

Summa kr. 5,364,729: 35

I statsrådsprotokollet meddelas vidare, att enligt från järnvägsstyrelsen

lämnad uppgift återstode att med ifrågavarande medel bestridas,

förutom vissa med förut omförmälda inköp förenade omkostnader till

belopp, som ännu icke vore definitivt kändt, men ansåges kunna beräknas

Bih. till liiksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Afl. 14 Saft. 7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

till något öfver 100,000 kronor, kostnaderna för inköp af den mark,

som kunde komma att erfordras för utvidgning af Stockholms södra

station. Dessa kostnader hade emellertid icke ens kunnat beräknas,

då plan för en dylik utvidgning ännu icke uppgjorts.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt

tal af kronor, har Kung! Maj:t nu föreslagit Riksdagen att, till betäckande

af förenämnda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för

inköp af fastigheter för bangårdsanordningar i Stockholm m. m., anvisa ett

anslag af 5,364,730 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Angående sättet för anskaffande af ifrågavarande belopp kommer

utskottet att framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 17 februari 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservation:

Vid punkten 6:o, angående anslag till fortsättning af statsbanan

mellan Morjärv och Lappträsk,

af herr N. Boström, som ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:104 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för statens järnvägstrafik. a1 i texten