Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kung}. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag för utarbetande af en redogörelse öfver ortnamn i Ålfsborgs län m, m.

1905-02-21 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:19, Utlåtande, i anledning af Kung}. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag för utarbetande af en redogörelse öfver ortnamn i Ålfsborgs län m, m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

1

%

M:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1905, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kung}. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag

för utarbetande af en redogörelse öfver ortnamn i Ålfsborgs

län m, m. (2:a U. A.)

I Kung!. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets

tillstånd och behof har Kungl. Maj:t i punkten 132 under åttonde hufvudtiteln

föreslagit, att Riksdagen matte till fullbordande enligt uppgjord plan

af påbörjad utredning angående ortnamn i Älfsborgs län å extra stat för

år 1906 anvisa ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet för ecklesiastikärenden den 14 januari innevarande

år har föredragande departementschefen till stöd för berörda

framställning yttrat följande:

»Uti underdånig skrifvelse den 2 december 1901 gjorde riksantikvarien

framställning om företagande genom sakkunniga personer af en systematisk

undersökning af svenska ortnamn. Han anförde därvid hufvudsakligen

följande.

Under en följd af årtionden hade det svenska folkets uppmärksamhet

allt mera riktats på betydelsen af de fornminnen, som vore de enda vittnesbörden

om de långa tider, öfver hvilka skrifna urkunder och med dem

historien icke sprede något ljus. Fornsakerna samlades och studerades, de

fasta fornlämningarna uppsöktes, afbildades och undersöktes. Man ifrade

Bih. till Rilcsd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 16 Haft. (N:o 19). \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

ock på ett berömvärdt sätt för bevarandet af de minnnesmärken från den

historiska tiden, soin vittnade om gångna århundradens människor, om

deras sträfvanden och deras odling. De handskrifter, som funnes bevarade

från den historiska tidens äldsta skeden, blefve allt mera studerade, allt

mera gjorda tillgängliga för forskarne och allmänheten. Detta vore ett

godt och vackert drag, som karakteriserade större delen af det senast

försvunna århundradet och som visade si» lifskraftigt ga in i det nya

århundradet, a hvilket det helt visst också skulle trycka sin prägel. Men

det funnes i vårt land en ytterligt stor och därjämte ytterst viktig grupp,

som ännu icke blifvit föremål för systematisk undersökning, nämligen

ortnamnen. Detta vore så mycket betänkligare, som dessa fornminnen

ingalunda stode inför våra granskande blickar lika orörda som de fornsak

er, som hittades i vår jord. En del ortnamn vore visserligen af nyare

och nyaste ursprung, men dessa vore dock få. Den stora massan af°ortnamn

vore uråldriga och därför vittnesbörd om förhållanden, som radde

i vårt land under långt aflägsna perioder. När namnen från början gåfvos,

tillhörde de det språk, som då talades. Men språket hade under tidernas

lopp varit underkastadt ändringar, och detsamma gällde ortnamnen; och

med afseende på ortnamnen hade förändringarna ofta varit i viss man

godtyckliga. Det vore därför mången gång betänkligt att af ett ortnamns

nuvarande form draga några vidt gående slutsatser. Det vore emellertid

icke fråga allenast om en undersökning af intresse för språkforskningen.

Våra ortnamn vore af den beskaffenhet, att de förmådde gifva mycket

långt gående historiska upplysningar, när namnen sammanställdes med

kartornas uppgifter om orternas lägen. För att vinna de historiska resultaten

fordrades dels urlcundsforsknirig, dels språklig undersökning. Men

det stannade icke därvid. Äfven de arkeologiska undersökningarna maste

påkallas för att kunna konstatera, till hvilken ålder gårdar hörande till

de olika namngrupperna borde hänföras.

I Sverige och Danmark hade enstaka ansatser gjorts för fastställande

af ortnamnens betydelse, men det hade varit endast ansatser, och de, soin

hade gjort dessa, hade i regeln lidit af att icke hafva tillräckligt och icke

nog sofradt material. Däremot hade Norge i detta afseende varit ett^förstegsland.

Där hade för en del år sedan tillsatts en kommitté af nagra

sakkunniga vetenskapsmän för att genomgå alla de norska ortnamnen och

leta sig fram till deras ursprungliga form och betydelse. Kommittén hade

afslutat sina undersökningar, och resultatet häraf hade framlagts i en

publikation med titel »Norske Gaardnavne, Oplysninger samlede til Brug

ved Matrikelens Revision, udgivne med tilföiede Forklaringer». Med anledning

af hvad riksantikvarien sålunda framhållit och med hänvisning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

3

till det vackra, resultat, som i Norge vunnits, anhölle riksantikvarien, det

Eders Kung!. Maj:t ville utse en mindre kommitté af sakkunnige för att

för Sverige utföra ett motsvarande arbete, till båtnad för den svenska

vetenskapen och Sverige till heder. Den norska skriftens titel talade om

gårdsnamn. I Sverige syntes det böra heta by- och gårdsnamn. Dessutom

ansåge riksantikvarien, att till det svenska verket borde fogas en särskild

afdelning, upptagande namn å berg, större skogar, sjöar och landsträckor,

hvilka också hade namn, som tarfvade en utredning.

Efter nådig remiss afgaf vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

den 4 mars 1902 underdånigt utlåtande i “ärendet och åberopade därvid

eu bifogad, af riksantikvarien i ämnet afbiten promemoria, innehållande,

bland annat, följande.

Frågan om utgifvandet af det norska nationalverket »Norske Gaardnavne»

hade behandlats i två afdelningar. Först hade därstädes tillsatts

en kung!, kommission för revisionen af namnen i matrikeln, d. v. s. jordebok

en. Sedan denna kommissions arbete fullbordats, hade år 1894 flera

medlemmar af det norska stortinget gjort hemställan om en förberedande

penningbevillning för utgifvande af de utaf nyssnämnda kommission samlade

upplysningar om norska ortnamn, hvilket ansetts skola komma att

kosta omkring 25,000 kronor; och detta förslag hade enhälligt antagits af

stortinget. Vid tiden för affattande! af riksantikvariens promemoria hade

af det norska verket utgifvits förord och inledning (tryckta i 7,500 exemplar),

Smaalenenes, Akershus, Hedemarkens, Kristians (förra afdelningen)

och Söndre Trondhjems amf (amternas gårdsnamn i 750 exemplar). De

af stortinget intill den 31 mars 1902 anvisade medlen uppginge till 18,700

kronor. För tiden den 1 april 1902—den 31 mars 1903 hade beviljats

5,200 kronor. Det framginge häraf, att, då för så många amt ortnamnen

icke vore utgifna, kostnaderna komme att ganska betydligt öfverstiga de

ursprungligen beräknade omkring 25,000 kronor. Riksantikvarien hade

från Norge fått den upplysningen, att för tryckfärdig! manuskript, som

fyllde ett tryckark, betalades ett arfvode af 50 kronor och för korrekturläsning

och registreringsarbeten 13 kronor för ark.

Enligt meddelande från kammarkollegium skulle från och med år 1904

i anledning af grundskatternas afskrifning en omarbetning af jordeboken

företagas. Det torde vara för alla klart, att den reviderade jordeboken

borde vara, äfven hvad namnen anginge, fullt korrekt. Förr hade underordnade

tjänstemän i kammarkollegium, hvilka icke varit i besittning af

språkliga och lokalhistoriska kunskaper, erhållit uppdrag att rätta de i

jordeboken förekommande ortnamnen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

Riksantikvarien hemställde, det akademien ville tillstyrka tillsättande af

en kommitté af tre personer, en språkforskare, en arkeolog, som därjämte

vore historiker, och en representant för kammarkollegium. Denna kommitté

skulle ordna arbetet, utse personer att utarbeta de olika afdelningarna —

landskap eller län — samt helt eller ur vissa synpunkter, språkliga eller

historiska, granska det inkomna materialet och sörja för dess tryckning.

För dem, som utförde det skriftliga arbetet, hemställde riksantikvarien om

samma, arfvode, som betalats i Norge, 50 kronor för författare af tryckt

ark och 13 kronor för dem, som läste korrektur och samtidigt registrerade.

En del alldeles speciella unflersökningar torde kunna kräfva mycken tid

och mycket arbete, hvilket ingalunda motsvarades af de rader, som resultatet

upptoge i tryck. Om sådana borde kommittén få träffa särskilda

aftal. Därest, såsom riksantikvarien hoppades, särskildt efter det exempel

Norge gifvit, Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen ville på dagordningen upptaga

detta ärende, såsom ett i hög grad viktigt ur fosterländsk synpunkt, måste

riksantikvarien naturligtvis framhålla, att en beräkning af arbetet och

kostnaderna för detsamma vore omöjlig. Riksantikvarien hemställde därför,

att akademien måtte tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att låta göra ett

förberedande försök, från hvilket man kunde hämta viktig erfarenhet, och

föreslog riksantikvarien af uppgifna skäl, det Eders Kung! Maj:t måtte

bevilja anslag för utgifvande af ett fullgiltig!, arbete öfver ortnamn i

Bohuslän. Stortinget hade år 1896 beviljat för ett försöksarbete 1,000

kronor, men då hade allt arbetet för jordeboken redan undangjorts, det

hade endast varit materialierna för det förra, som skulle utgifvas. Hos

oss måste arbetet för jordeboken och för utgifvandet af undersökningsmaterialet

gå samtidigt. Riksantikvarien hemställde därför, att hos Eders

Kungl. Maj:t måtte begäras anvisande af 2,500 kronor till utgifvande af

eu vetenskaplig, för kammarkollegium fullt användbar redogörelse för

Bohusläns ortnamn. Därest kostnaderna för detta arbete skulle öfverstiga

denna af riksantikvarien föreslagna summa, borde det vara den ifrågasatta

kommittén medgifvet att göra framställning om det som bruste.

Uti sitt förberörda utlåtande den 4 mars 1902, hvarmed vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien öfverlämnade riksantikvariens promemoria,

vitsordade akademien lifligt det ifrågasatta verkets särdeles stora betydelse

i såväl vetenskapligt som fosterländskt hänseende, och, med framhållande

af sin anslutning i hufvudsak till riksantikvariens framställning,

hemställde akademien om tillsättande af en kommitté, så sammansatt som

riksantikvarien föreslagit.

Kammarkollegium, som erhöll befallning att i ärendet sig yttra, anförde

i underdånigt utlåtande den 4 april 1902: Sedan med år 1904

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

5

grundskatterna till största delen afskrifvits samt rustnings- och roteringsböidan

i det hela aflyftats, maste kollegium vara betänkt på uppläggandet

efter förändradt formulär af nya jordeböcker, därvid kollegium särskildt

tänkt sig tryckande af förteckningar, upptagande för hvarje socken i alfabetisk

ordning samtliga hemman och lägenheter med namn, nummer och

mantal samt öfriga anteckningar, som kunde vara af särskild vikt. De

namn, som nu förekomme i jordeböckerna, hade i ett stort antal fall fått

mer eller mindre oriktiga former, liksom de ock ofta ej stämde öfverens

med de i orten brukliga. Det maste därför vara af största vikt, att desamma,

före utgifvandet i tryck af berörda förteckningar, underkastades

en noggrann och sakkunnig undersökning, och då kollegium för ett

dylikt arbete ej hade att tillgå tillräckliga krafter med erforderliga språkvetenskapliga

och historiska förutsättningar, ville kollegium på det kraftigaste

tillstyrka nådigt bifall till att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, efter förslag af

riksantikvarien, hemställt, Eders Kungl. Maj:t täcktes för ändamålet utse

en . kommitté af tre personer, nämligen en språkforskare, en arkeolog, som

tillika vore historiker, samt en representant för kammarkollegium, hvilken

senare särskildt skulle hafva att iakttaga hvad som kunde påkallas med

hänsyn till jordeboksarbetet, samt ställa till kommitténs förfogande för

utförande försöksvis af undersökningen beträffande ett län eller landskap

äfvensom för bestridande af de med uppdraget till en början i öfrigt förenade

utgifter ett belopp af 2,500 kronor, med åliggande för kommittén

att, sedan efter vunnen erfarenhet fullständig plan för arbetet i dess helhet

blifvit uppgjord, sa fort ske kunde underställa densamma Eders Kungl.

Maj:ts nådiga pröfning med beräkning tillika af de penningbelopp, som

för arbetets fullständiga utförande kunde antagas erforderliga.

När detta ärende under Eders Maj:ts frånvaro den 2 maj 1902 af

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet föredrogs inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, fann Kungl. Magt, som ansåg förberedande

undersökningar böra vidtagas för astadkommande för Sveriges del af ett

arbete, väsentligen motsvarande det i Norge med anslag af allmänna medel

utgrina samlingsverket »Norske Gaardnavne», godt uppdraga åt en kommitté,

bestående af riksantikvarien H. O. H. Hildebrand såsom ordförande

samt kammarrådet G. Thulin och professorn vid universitetet i Uppsala

A. G. Noreen såsom ledamöter, att i sådant syfte dels för ett län eller

landskap, låta verkställa undersökning af namnen å byar och gårdar äfvensom

å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock

efter vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Eders

Kungl. Maj:ts pröfning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

de penningbelopp, som. för arbetets fullständiga utförande kunde antagas

vara erforderliga.

För kommitténs arbeten under åren 1902—1904. redogöres i Eders

Kungl. Maj:ts berättelser om livad i rikets styrelse då sig tilldragit.

I slutet af år 1903 fick kommittén från jordbruksdepartementet till sig

remitterad en till chefen för nämnda departement aflaten skrifvelse från

chefen för rikets allmänna kartverk, som däri, under framhållande att det

vid redigeringen af de frän kartverket utgrina kartor och kartbeskrifningar

ofta rådde ovisshet om huru ett svenskt, lappskt eller finskt namn a orter,

sjöar och fjäll m. in. rätteligen borde stafvas samt i hvilken man dei nya

stafningssättet i allmänhet borde tillämpas vid utgifning af nya kartblad,

och enär det för honom af denna anledning vore af synnerligen stort

värde att vid dylika frågors afgörande få rådgöra med sakkunniga personer,

hemställde, att i öfvervägande måtte tagas, om och i hvad mån

samarbete kunde anordnas mellan rikets allmänna kartverk och kommittén.

Med anledning häraf afgaf kommittén, sedan den tagit del af det för

rikets allmänna kartverk'' för år 1904 uppgjorda förslaget till arbetsplan

samt af vissa från kartverket erhållna karteskisser, utvisande^ kartarbetets

ställning i december 1903, den 10 i samma manad ett utlåtande, däii

anfördes, bland annat: De kartor, som utgåfves genom rikets allmänna

kartverk, vore att hänföra till tre grupper, ekonomiska, topografiska och

ekonomiskt-topografiska. De ekonomiska kartorna, som afsage bvea- och

Götaland med undantag af Kopparbergs län, utarbetades i skalan 1 : 20,000

och utgåfves för närvarande med färgtryck i skalan 1 : 50,000. Dessa kar

tor åtföljdes af tryckta beskrifningar efter fastställdt formulär, upptagande

sockenvis bland annat i alfabetisk ordning namn på i jordeboken införda

eller eljest för sig bestående hemman eller lägenheter med angifvande af

natur, nummer, mantal etc. De i beskrifningarna upptagna namnen återfunnes

i regel jämväl pa de ekonomiska kartorna, i den man plats för

dem kunnat beredas, men dessa kartor upptoge tillika ett-stort antal namn

på afsöndrade lägenheter, upplåtna för alltid eller viss tid, äfvensom s. k.

naturnamn. Hvad namnen pa de territoriella indelningarna, joideboks

enheterna och de fastställda afsöndringarna anginge, hade de i regel officiell

fastställelse. I fråga om dessa skulle man därför väntat, att kartorna

skulle upptagit de fastställda namnen. Men sa vore ej alltid fallet, utan

hade man, efter hvad kommitténs undersökningar för Alfsborgs län gåfve

vid handen, enligt bruket i orten förändrat saväl namnen pa berörda indelningar

som i stor utsträckning namnen på jordeboksenheterna och de

fastställda afsöndringarna. I många fall vore dessa förändringar gifvetvis

förbättringar, som kommittén vid sitt arbete jämväl torde komma att upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

7

taga, men ej alltid vore så händelsen, och syntes det i hvarje fall ej böra

tillkomma kartutgifvarne att utan vederbörlig pröfning å officiella kartor

företaga ändring af fastställda namn. I fråga om namnen på öfriga lägenheter

äfvensom naturnamnen saknades i regel officiell fastställelse. Där

dessa namn ej förekomma i skriftliga källor, såsom mantals- och taxeringslängder,

kyrkoböcker etc., vore kartograferna därför hänvisade till dialektuttalet

i orten. För att med ledning af detta kunna rätt uppteckna namnen

fordrades emellertid särskild språkvetenskaplig utbildning jämte kännedom

om ortens dialekt, och då kartograferna väl i regel torde sakna dylik

särskild utbildning och dialektkännedom, läge däri en tillräcklig förklaring

till att, trots de noggranna regler, som lämnats för namnuppteckningen,

på sätt framginge af de undersökningar, kommittén låtit verkställa för

Alfsborgs län, namnen i så många fall blifvit mer eller mindre felaktigt

angifna. Det syntes kommittén därför, som om, innan de ekonomiska

kartorna jämte beskrifningarna till desamma utgåfves i tryck, namnen

borde granskas från språkvetenskaplig synpunkt samt, beträffande de territoriella

indelningarna, jordeboksenheterna och de fastställda afsöndringarna

jämväl från kameral synpunkt för tillseende, att ej utan skälig anledning

ändring ägde rum i de fastställda namnen. Enligt utlåtandet bilagd plan,

som kommittén förslagsvis uppgjort för sitt arbete, vore det just en dylik

granskning, kommittén skulle hafva att verkställa för hela riket, och i sagda

plan inginge bland annat, att samtliga ortnamn undersöktes genom personer

fullt kunniga i dialektuttalet i orten. Det syntes därför vara lämpligt,

att förberörda granskning öfverlämnades till kommittén, så länge dess

arbete påginge, hvarvid kommittén då tillika, skulle äga i hvarje särskildt

fall afgöra, i hvad mån, på sätt chefen för rikets allmänna kartverk ifrågasatt,

det nya stafningssättet borde användas på ortnamnen. Ett sådant

uppdrag förutsatte emellertid, att kommittén i god tid före kartornas läggande

under gravyr erhölle kännedom om, för hvilka trakter ekonomiska

kartor under den närmaste tiden kunde ifrågakomma till utgifning, och

torde, efter hvad kommittén inhämtat, i regel den tid, som sedan fältmätningarna

afslutats förflöte, innan kartornas gravering påbörjades, vara

fullt tillräcklig för kommitténs granskningsarbete. Kommittén hade vid

sitt arbete börjat med Alfsborgs och Värmlands län, men hinder syntes

ej föreligga, att kommittén jämsides därmed läte bearbeta de andra län

eller delar däraf (Södermanlands och Stockholms), öfver hvilka kartor

vore under utarbetande. Hvad anginge de topografiska och ekonomisktopografiska

kartorna, som ej åtföljdes af tryckta beskrifningar, finge man

skilja emellan södra och norra Sverige, gränsen dragen vid breddgraden

61 Y2. För södra Sverige hade de topografiska kartorna uppmätts dels i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

skalan 1:50,000, dels i skalan 1:100,000, men utgifvits i skalan 1:100,000.

För norra Sverige hade kartbladen likaledes utarbetats dels i skalan

1:50,000, dels i skalan 1:100,000, men utgifvits för öfre delen såsom topografisk-ekonomiska

kartor samt i öfrigt såsom topografiska kartor i regel

i skalan 1:200,000. A de kartor, som utgåfves i denna lilla skala

(1 : 200,000), kunde i regel ej medtagas ens alla namn på jordeboksenheterna

utan endast de viktigare samt af öfriga namn på lägenheter och

naturnamn allenast ett fåtal. Det oaktadt syntes äfven i fråga om de å

dessa kartor införda namnen, beträffande hvilka i hufvudsak gällde hvad

nyss anförts om namnen å de ekonomiska kartorna, före utgifningen en

granskning från språkvetenskaplig och kameral synpunkt vara erforderlig;

men torde för detta ändamål en sådan fullständig undersökning, som

kommittén ifrågasatt beträffande de ekonomiska kartorna, ej vara nödvändig,

utan syntes det vara tillräckligt, att kommittén genom personer,

som ägde full kännedom om dialektuttalet i orten, läte, i den mån kartorna

hunne utarbetas, å ort och ställe undersöka de å kartbladen upptagna

namnen, hvarefter kommittén, efter jämförelse med jordeboken och

de undersökningar’, som i öfrigt kunde erfordras beträffande särskilda af

dessa namn, skulle hafva att uttala sig om, i hvilken form och med hvilken

stafning de borde upptagas å kartbladet. A de topografiska kartorna

öfver Södra Sverige, som utgåfves i skalan 1 :100,000, både väl i regel ett

vida större antal ortnamn fått plats än å kartbladen för norra Sverige,

hvarför en omsorgsfullare granskning af namnen där torde påkallas. Någon

nyutgifning af dylika kartor förestode dock ej under år 1904, och torde

det i allt fall få bero på omständigheterna, om för dessa kartor en sådan

fullständig granskning, som kommittén ifrågasatt beträffande de ekonomiska

kartorna, skulle anses erforderlig. Ansåges det önskligt, att vid revidering

af äldre kartor jämväl namnen undersöktes, gällde därom hvad

förut anförts beträffande nyutgifning af de olika kartslagen. Skulle det

befinnas lämpligt, att kommittén finge i uppdrag att före utgifningen af

kartorna från rikets allmänna kartverk på angifvet sätt granska namnen,

torde de närmare reglerna för samarbetet med kartverket få bero på

öfverenskommelse mellan kommittén och chefen för sagda kartverk. Den

ifrågasatta utvidgningen af kommitténs uppdrag och de däraf orsakade

ändringar i dess arbetsplan komme gifvetvis att föranleda något ökade

anslagskraf från kommitténs sida.

Till åtlydnad af den i nådiga brefvet den 2 maj 1902 kommittén

gifna föreskrift beträffande däri omnämnda arbete angående svenska ortnamn

har kommittén uti underdånig skrifvelse den 9 september 1904 anfört,

att, sedan kommittén efter åtskilliga förberedande undersökningar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

9

stan nät vid>det slut, att den för ett län eller landskap anbefallda ortnamnsundersökningen

lämpligast borde omfatta Ålfsborgs län, kommittén,

med särskild hänsyn till sagda län, utarbetat ett skrivelser! bifogad t förslag

till plan för arbetet i dess helhet.

.1 detta förslag redogöres under särskilda rubriker för ortnamnsundersökmagens

betydelse och uppgift, undersökningens källor, sättet för materialets

insamlande och den omfattning, i hvilken kommittén ansett uppgriter

böra hämtas ur de angifva källorna, samt sättet för materialets bearbetande.

billigt kommitténs förslag skulle ortnamnen fördelas på två

hufvudgrupper, den ena bestående af namn på territoriella indelningar

(landskap, län, härad, socknar o. s. v.) äfvensom på byar, hemman och

lägenheter samt verk och inrättningar, eller hvad man skulle kunna kalla

territoriella namn, och den andra utgörande benämningar på sjöar, vattendrag,

öar och holmar, höjder, dalar samt terränger, eller s. k. naturnamn,

\ samband hvarmed kommittén ansett böra behandlas jämväl eu del viktigare

namn på broar, led, vad och dylikt. Hvardera hufvudgruppen

skulle, pa sätt bilagda proftryck närmare utvisade, behandlas för sig, så

att hvarje läns beskrifning skulle komma att bestå af två delar, den förra

redogörande för de territoriella namnen, ordnade härads- och sockenvis,

den senare upptagande hela länets naturnamn i ett sammanhang. Hvarje

band skulle börja med en kort inledning, innehållande redogörelse för

länets allmänna namngifningsprinciper och förklaring på allmännare förekommande

ortnamnsbeståndsdelar, eventuellt med ett bihang, upptagande

utredning af mera invecklade namnförhållanden, äfvensom afslutas med

nödiga register. Sedan alla Sveriges län blifvit på detta sätt publicerade,

borde _ enligt _ kommitténs åsikt verket förses i sin helhet med en allmän

inledning, däri skulle redogöras för verkets tillkomst, publikationens historia

och de principer, som kommittén vid sitt arbete följt, samt lämnas en på

det publicerade materialet i dess helhet grundad utredning af Sveriges

namnskick, hvad ortnamnen beträffade.

Kommittén hemställde i underdånighet, det Eders Kungl. Maj:t täcktes

anbefalla kommittén att lata med iakttagande af de i sagda plan angifna

grundsatser utarbeta och till trycket befordra [redogörelsen för ortnamnen

i Ålfsborgs län. 1 hufvudsak ansag kommittén nämnda plan äga tillämpning

äfven på det öfriga Sverige, men då skiljaktiga förhållanden förekornme

i eu del län, hvilka kunde antagas föranleda vissa ändringar i

planen, syntes det kommittén lämpligast, att, i den mån beslut komme

att fattas om arbetets vidare utsträckning’ till det öfriga Sverige, kommittén

finge i uppdrag att, innan tryckningen af redogörelsen för ett nytt

län vidtoge, underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning förslag till de än
Bih.

till Riksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Åfd. 16 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

dringar i berörda plan, som med hänsyn till förhållandena i sagda län

kunde finnas erforderliga.

Hvad kostnaderna för arbetet beträffade anförde kommittén, att dittills

af Eders Kungl. Maj:t anvisats för kommitténs arbeten 18,500 kronor,

hvarjämte statskontoret förskottsvis utanordnat 3,109 kronor 24 öre. Af

dessa belopp kunde emellertid omkring 6,500 kronor beräknas hafva användts

för sådana förberedande arbeten, som ej afsett särskildt Alfsborgs

län, eller jämte detta riket i dess helhet, såsom dels försöksvis utförda

undersökningar i Bohuslän och Värmland, dels excerpering af ortnamn

från urkunder, som rörde hela riket, in. m. Då nu för Alfsborgs län,

efter uppgjord beräkning, erfordrades ytterligare omkring 14,000 kronor,

däraf förslagsvis för år 1904 4,000 kronor och under år 1905 10,000

kronor, torde kostnaden för en efter förberörda plan verkställd ortnamnsundersökning

för Alfsborgs län kunna beräknas till omkring 29,000 kronor.

I detta län funnes 9,556 jordeboksenheter och i hela riket 146,517. för

att få fram kostnaden för eu hela riket omfattande ortnamnsundersökning

kunde man möjligen vilja lägga till grund hvad kostnaden inom Alfsborgs

län utgjort per jordeboksenhet. Att använda ett sådant beräkningssätt

skulle emellertid, efter den erfarenhet kommittén dittills vunnit, komma

att, visa en alltför hög slutsumma, då dels förhållandena i åtskilliga län

torde vara enklare än i Alfsborgs län, dels, allteftersom arbetet fortskrede

och medarbetarne vunne större vana vid detsamma, kommittén

torde kunna, på sätt redan visat sig beträffande Alfsborgs län, i väsentlig

mån nedbringa kostnaderna och införa förenklingar i arbetet. Att redan

nu uppgöra eu slutgiltig beräkning af kostnaderna för arbetet i dess helhet

torde därför vara hvarken möjligt eller lämpligt, utan syntes det kommittén

bäst, att, sedan primärundersökningarna för ett län blifvit till större

delen afslutade, kommittén finge till Eders Kungl. Maj:t inkomma med

förslag å det län, som, enligt kommitténs uppfattning, därefter ''lämpligast

borde blifva föremål för behandling, och efter undersökning af förhållandena

beträffande detta län uppgöra kostnadsberäkning för detsamma, För

Alfsborgs län syntes primärundersökningarna komma att med 1904 ars

utgång vara i hufvudsak afslutade, hvarför kommittén tänkt sig kunna

blifva i tillfälle att under loppet af år 1905 påbörja arbetena för ett nytt

län, och syntes det kommittén, med hänseende till de stora likheter, som

förekomme mellan Alfsborgs och Skaraborgs län, lämpligast, om sistnämnda

län blefve behandladt efter Alfsborgs län. Hvad kostnaderna för Skaraborgs

län anginge, hade kommittén, på sätt en bifogad uträkning utvisade,

ansett dem kunna uppskattas till 26,000 kronor, däraf — i händelse Eders

Kungl. Maj:t ej med hänsyn till sambandet med jordeboksarbetet eller af

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

11

andra anledningar funne arbetet böra bedrifvas hastigare, än hvad hittills

varit fallet — under år 1905 skulle erfordras 6,000 kronor. För så vidt

livad kommittén sålunda ifrågasatt vunne Eders Kung]. Majits nådiga

bifall, skulle för afsilande af undersökningarna beträffande Älfsborgs län

och påbörjande af sagda undersökningar för Skaraborgs län under år 1905

erfordras tillhopa 16,000 kronor. T kostnadsberäkningen både ej intagits

tryckningskostnad, dä sadant anbud till kommittén inkommit, hvarigenom

tryckningen torde kunna verkställas utan någon som helst kostnad för

statsverket.

Sedan jag hos norska regeringens kyrko- och undervisningsdepartement

begärt upplysning om huru mycket af samlingsverket »Norske Gaardnavne»

hunnit utgifvas och när verket i sin helhet kunde väntas blifva

färdigt, äfvensom huru stort anslag för verkets utgifvande redan beviljats

och kunde beräknas ytterligare erfordras, har nämnda departement uti

skrifvelse den 21 november 1904 meddelat, bland annat: att, så länge numera

aflidne professorn Rygh förestått utgifningen af berörda arbete, lian

utan ersättning tillhandahållit manuskript i tryckfärdigt skick; att för därefter

utgifna delar af arbetet fastställts eu godtgörelse af 50 kronor per

ark; att utgifterna för arbetets tryckning utgjort, för »förord och inledning»,

som tryckts i 7,500 exemplar, 169 kronor 50 öre per ark, papper

däld i oberäknad!, samt för de särskilda amtsbanden, som tryckts i 750

exemplar, för de första banden 59 kronor per ark, likaledes papper inbegripet.

Detta belopp hade emellertid senare stigit, så att de numera

utgjorde 67 kronor 63 öre per ark. Till berörda kostnadsbelopp komine

därjämte utgifter för korrekturläsning och registreringsarbete (tillsammans

13 kronor per ark) samt utgifter till extra korrektur, inbindning o. s. v.

Af arbetet hade hittills utkommit: Förord och inledning (94 sidor), Smaalenenes

amf (448 sidor), Akershus amt (479 sidor), Hedemarkens amf

(500 sidor) och Kristians amt, första hälften (278 sidor), alla dessa delar

efter manuskript af professor Ryghs hand, samt Kristians amt, andra

hälften (376 sidor), Söndre Trondhjems amt (449 sidor) och Nordre

Trondhjems amt (444 sidor). Förutom dessa band hade utgifvits ett band

»Norske elvenavne» (393 sidor). För närvarande vore under tryckning

»Nordlands amt», hvarjämte under innevarande och nästkommande budgetstermin

troligen skulle påbörjas och säkerligen i det närmaste afslutas

arbetena med »Nedenes amt» samt »Jarlsbergs og Larviks amt». Till

ifrågavarande arbete torde, när det för budgetsåret 1905 —1906 föreslagna

men ännu icke beviljade anslaget å 4,000 kronor medräknades, i sin helhet

blifva beviljade 35,500 kronor, hvaraf dock 1,000 kronor vore bestämda

till utarbetande af ett handskrifvet register till allt hvad som funnes af

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

S/atsutskottats Utlåtande. N:o 19.

professor Ryghs hand till förklaring al norska stadsnamn. Da i iNorge

funnes 18 amf, kunde man beräkna, att till beskrifning af de återstående

amten skulle erfordras ett lika stort belopp som det, som redan beviljats,

och då man därtill icke kunde påräkna mer än ett amtsband i medeltal

för hvarje år, skulle ännu återstå tio år, innan hela arbetet blefve fuli
bordadt.

_ ^ r

Sedan ifrågavarande kommitté tillsattes, har dels Eders Kungl. Maj:t,

på särskilda framställningar, till bestridande af de med fullgörandet åt

kommitténs uppdrag förenade utgifter, hittills mot redovisningsskyldighet

anvisat sammanlagdt 25,000 kronor, hvaraf 2,500 kronor genom beslut

den 16 december 1904 anvisats för fortsättande af kommitténs arbete

under år 1905, dels ock statskontoret förskottsvis till arfvoden jämte

resekostnads- och traktamentsersättning åt kommitténs ordförande och ledamöter

utanordnat tillhopa 3,109 kronor 24 öre. Om ersättande af dessa

belopp, såvidt desamma afse utgifter för kommittén intill utgången af är

1904, kommer jag att yttra mig senare i sammanhang med frågor om

andra förskott, som synas mig höra hos Riksdagen anmälas till godtgörande.

Beträffande kommitténs nu gjorda utredning och dess därå grundade

framställning finner jag mig i anledning däraf för närvarande ej ^böra

ifrågasätta anslag till högre belopp, än som enligt kommitténs utredning

erfordras för fullbordandet af arbetet beträffande Adfsborgs län enligt

kommitténs plan, och anser jag, att detta arbete bör föreligga tryckt,

innan beslut fattas om utförande af liknande arbete rörande något

annat län.»

På grund af det sålunda anförda hemställde departementschefen, att

Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen göra nu förevarande framställning, hvarjämte

departementschefen förklarade sig anse, att vid bifall härtill hinder

ej mötte för Kungl. Maj:t att af tillgängliga medel under år 1905 förskottera

erforderligt belopp.

Utskottet anser det ändamål, för hvars uppnående deri i statsrådsprotokollet

omförmälda kommitté blifvit tillsatt, vara förtjänt af intresse.

Emellertid har det icke undgått utskottets uppmärksamhet, att under fortgången

af kommitténs arbete planen för detsamma alltmera utvidgats och

kostnaderna långt öfverstigit hvad härför från början lär hafva beräknats.

Med hänsyn till de synnerligen stora kostnader, som skulle ^blifva en följd

af, att den af kommittén föreslagna arbetsplanen följdes^ i fråga om landets

samtliga län, anser sig utskottet icke kunna underlåta att uttala sina

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

13

betänkligheter mot ett sådant fortsättande af det påbegynna kommittéarbetet.

Efter de af kommittén gjorda förarbetena och gifna anvisningarna

synes också en fortsättning af den planlagda undersökningen kunna ske i

lämpligare form än genom kommittéarbete. Då emellertid Kung! Magt,

oaktadt kommittén därom gjort framställning, ej ifrågasatt beviljande af

anslag för arbetets fortsättning, anser sig utskottet icke böra göra något

vidare uttalande därom, huruvida eller i hvilken ordning ifrågavarande

undersökning bör fullföljas.

För afsilande af undersökningen rörande Älfsborgs län lärer det

äskade anslaget vara erforderligt; och hemställer därför utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts därom

gjorda framställning, må till fullbordande af den

påbörjade utredningen angående ortnamn i Älfsborgs

län enligt plan, som uppgjorts af den i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905

omförmälda kommitté, på extra stat för år 1906 anvisa

ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

Stockholm den 21 februari 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bill. till Riksd. Prof, 1905. 4 Sami. 1 Afd. 16 Haft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:19 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag för utarbetande af en a1 i texten