Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående försäljning af förra hofstalläng ärna Gorsingeholm n.ris 1 och 2 samt Stubbängen n:o 1 i Södermanlands län.

1905-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:27, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående försäljning af förra hofstalläng ärna Gorsingeholm n.ris 1 och 2 samt Stubbängen n:o 1 i Södermanlands län.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

15

JTso 27„

Ank. till Biksd. kansli den 3 mars 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående

försäljning af förra hofstalläng ärna Gorsingeholm n.ris

1 och 2 samt Stubbängen n:o 1 i Södermanlands län.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande behandling

remitterad proposition (n:o 35) bär Kungl. Maj:t under åberopande af

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 11

november 1904 föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att förra hofstallängarna Gorsingeholm n:ris 1 och 2 samt Stubbängen

n:o 1 i Strängnäs socken och Åkers härad, af Södermanlands län

måtte, sedan saluvärdering å egendomen i vanlig ordning ägt rum, under

de i kungl. brefvet den 29 maj 1874 omförmälda villkor å offentlig

auktion till den högstbjudande försäljas med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1906,

dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflöte,

måtte, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller

till skogsodling tjänlig mark.

I detta ärende har departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

»I underdånig skrifvelse den 27 sistlidne maj har domänstyrelsen

gjort framställning i fråga om dispositionen af de för statsverkets räkning

genom styrelsens kontrakt den 24 april 1885 mot en arrendeafgift

af 1,600 kronor till den 14 mars 1906 utarrenderade förra hofstallängarna

Gorsingeholm n:is 1 och 2 samt Stubbängen n:o 1 i Strängnäs

socken och Åkers härad af Södermanlands län, därvid styrelsen tillika

öfverlämnat instrument öfver å denna kronoegendom under år 1903 förrättad

arrendeuppskattning jämte en af förste landtmätaren H. R. Linder

år 1902 öfver egendomen upprättad karta med tillhörande beskrifning

äfvensom öfriga till ärendet hörande handlingar.

Af omförmälda handlingar inhämtas:

att mangården å egendomen vore belägen nära Mälaren, 0,5 mil

från Strängnäs stad;

att å egendomen ej funnes annat laga hus än en år 1894 uppförd

logbyggnad, 38,6 meter lång, 14,9 meter bred och 6 meter hög, innehållande

två sädesgolf, trösk- och rensbottnar samt försedd med vandringshus

och två uppkörsbroar, hvarjämte vid Mälarens strand vore utbyggd

eu kronan tillhörig lastbrygga, som dock på grund af sjöns uppgrundning

numera icke användes;

att arrendatorn ägde följande å egendomen uppförda hus, nämligen:

ett boningshus i två våningar, innehållande 5 rum med kök och källare

m. m., ett boningshus, innehållande 2 rum och kök, källare och bod, ett

stathus i två våningar, inredt till 2 större och 2 mindre rum samt bod

i två afdelningar, en ladugårdsbyggnad, inrymmande fähus för 49 större

kreatur, stall för 7 hästar och foderlada, en byggnad, innehållande brygghus

och spannmålsbod i tre bottnar, ett svinhus i 8 afdelningar, får- och

hönshus, vagn- och vedbod, reservstall med redskapslider samt en större

förfallen hölada vid lastbryggan, hvilka hus blifvit försäkrade mot eldskada

för sammanlagdt 9,800 kronor;

att det egendomen tillhörande ägoområde, enligt ofvanberörda kartbeskrifning,

omfattande en areal af 128,019 hektar, bestode af 79,416

hektar tomter och åker, 15,145 hektar äng, 3,6 01 hektar odlingsmark,

26,3 2 2 hektar backar, betes- och hagmark samt 3,53 5 hektar impediment;
att

jordmånen i åkern utgjordes af dels god lerjord, dels dyjord och

dels till en mycket stor anpart af mer eller mindre ofullständigt förmultnad

mylla, som synbarligen lede brist på kalk;

att en mindre del af den odlade jorden läge för lågt i förhållande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

17

till Mälarens vattenyta för att kunna fullständigt afdikas och en annan

del däraf ej sällan besvärades af vatten därigenom, att hufvudafloppen

icke voro rymliga nog att hastigt afföra det vatten, som inkomme från

högre belägna främmande ägor;

att vid tiden för arrendeuppskattningen påginge en år 1 902 beslutad

afdikning, berörande ifrågavarande och åtskilliga andra egendomar, hvilket

företag beräknats kosta omkring 6,000 kronor, däraf på kronoegendomen

komme att belöpa 35,5 6 procent;

att dikningsföretaget, som sannolikt icke blefve fullbordadt under

den nu löpande arrendeperioden för egendomen, blott fortskridit genom

den fastare delen af åkern, hvadan utdikningsmöjligheten för den bortre,

lägre liggande jorden, som vid tiden för uppskattningsförrättningen varit

till stor del förlagd till bete, ej kunnat vid förrättningen till fullo bedömas;
att

åkern, som i allmänhet hade en våt, lös och kall botten, hvarigenom

förmultningen af växtämnen ginge långsamt, och dessutom, enligt

uppgift, ofta vore utsatt för skadegörande frost både vår och höst, i följd

häraf lämpade sig endast för producering af midsommarråg;

att ängen bestode af jämna, men mycket vattensjuka marker, som

nog framdeles torde kunna odlas, sedan det visat sig, om den pågående

utdikningen gjorde tillfyllest, samt ej kräfde ett alltför dyrbart eller, såsom

kunde befaras, ofta behöfligt rensningsarbete;

att af den å kartan upptagna odlingsmarken endast två angifna

ägofigurer om tillsammans 1,248 hektar för närvarande syntes böra

ifrågakomma till odling, under det den öfriga odlingsmarken vida bättre

syntes lämpa sig att, såsom nu skedde, inhägnas tillika med betesmarken;

att betet, som förefunnes i tre med ek och annan löfskog bevuxna

hagar, varit endast hjälpligt för de kreatur, som hittills underhållits å

egendomen, samt, då bottenlagret i den kuperade marken utgjordes nästan

endast af grus och sten, näppeligen kunde äfven med tillägg af den

ängsmark, som ej för närvarande borde odlas, blifva tillräckligt för de

kreatur, som hädanefter borde kunna vid egendomen vinterfödas;

att skogen ej vore tillräcklig för husbehofvet, då densamma enligt

skriftligt utlåtande från jägmästaren i orten, som tillstädeskommit vid

arrendeuppskattningen, af denne beräknats under hela den arrendeperiod,

som började den 14 mars 1906, ej lämna större virkesafkastning än

1,000 kubikmeter, bestående af 550 vrakekar samt 77 kubikmeter torr

och vindfälld skog;

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 19 Saft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

att den å egendomen anställda tjänarepersonalen bestode af 5 män

och 1 hjon, hvarjämte i lega för arbete årligen åtginge omkring 1,500

kronor;

att egendomens taxeringsvärde utgjorde 38,000 kronor;

att, då egendomen icke vore försedd med annat laga hus än den

förut omförmälda logen och samtliga öfverloppshusen befunne sig i så

svagt skick, att det ej kunde blifva fråga om deras inlösande af staten

och antagligen ej heller af en blifvande arrendator, såvida det ej kunde

ske till ett mycket reduceradt pris, synemännen ansåge nödigt, att kronan

här företoge större nybyggnad;

att därvid i första rummet borde uppföras bostad åt arrendator^

hvarefter snart nog tillkomme byggandet af såväl ladugård och stall som

arbetarbostäder och spannmålsmagasin med redskapshus;

att det emellertid vore olämpligt att på en gång som kontraktsvillkor

stadga mer än en större byggnad, helst öfverloppshusen kunde vara användbara

ännu en tid framåt för gårdens folk, för erforderlig kreatursbesättning

och för spannmålens inrymmande;

att uppskattningsmännen ansåge kostnaden för nytt boningshus, uppfördt

i enlighet med af dem uppgjordt, i instrumentet intaget förslag,

kunna stanna vid ett belopp af 9,500 kronor;

att en blifvande arrendator syntes uppskattningsmännen böra genom

arrendekontrakt förbindas att verkställa, förutom nyssberörda nybyggnad,

omläggning af taket å logen, som bestode af sågad spån, med tegel, för

hvilket arbete erfordrades, enligt synemännens beräkning, materialier till

ett värde af 1,000 kronor, däri inberäknad kostnaden för behöflig förstärkning

af takresningen;

att enligt uppskattningsmännens åsikt arrendatorn borde för utförandet

af de föreslagna byggnadsarbetena tillerkännas ersättning genom afräkning

å arrendet med ett belopp, motsvarande de båda ofvan upptagna

summorna eller således med 10,500 kronor;

att uppskattningsmännen, som tillstyrkt, att nuvarande arrendatorn af

egendomen måtte vid den förnyade utarrenderingen af densamma komma

i åtnjutande af optionsrätt, föreslagit arrendevärdet för egendomen till

1,500 kronor; samt

att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förklarat sig icke hafva

något att erinra vare sig mot uppskattningen eller mot förrättningsmännens

yttrande i fråga om optionsrätten.

För egen del har domänstyrelsen anfört följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

19

Åt innehållet i instrumentet öfver arrendeuppskattningen å egendomen

i fråga framginge, att till denna hörande åker och äng i följd af markens

ringa höjd öfver Mälarens yta vore i hög grad vattensjuka samt att med

visshet ej kunde bedömas, om en fullständig afdikning af någon väsentlig

del af marken kunde ske, liksom ej heller, ifall en sådan afdikning läte

sig verkställa, huruvida kostnaden för densamma kunde begränsas, så att

företaget blefve lönande. Med afseende härå och då å egendomen ej funnes

annan kronan tillhörig byggnad än en loge, syntes styrelsen, i händelse af

egendomens utbjudande på nytt arrende och om därvid nuvarande arrendatorn,

såsom uppskattningsmännen hållit för sannolikt, ej begagnade sin

optionsrätt, högeligen tvifvelaktigt, huruvida ny arrendator skulle kunna

erhållas på de af uppskattningsmännen föreslagna villkor, bland hvilka ej

inginge bestämd utfästelse från kronans sida att bekosta uppförandet vid

egendomen af annan byggnad än ett boningshus för arrendatorn.

De byggnader, som, jämte boningshus, måste anses utöfver den vid

egendomen befintliga logen för en arrendator nödiga, vore statbyggnad,

inredd till bostad för fyra familjer och ett rum för ogifta arbetare, med

erforderligt uthus, ladugård, stall, oxhus och vagnbod, spannmåls- och

visthusbod, svinhus och vedbod samt källare, hvilkas uppförande enligt

styrelsens beräkning skulle medföra minst följande kostnader: för stafbyggnad

med uthus 6,000 kronor, för ladugård 9,000 kronor, för stall,

oxhus och vagnbod 4,000 kronor, för spannmåls- och visthusbod 1,200

kronor, för svinhus och vedbod 500 kronor samt för källare 200 kronor

eller tillhopa 20,900 kronor. Då kostnaden för boningshuset, såsom förut

nämnts, upptagits till 9,500 kronor, skulle utgifterna i sin helhet för egendomens

fullständiga bebyggande, för hvilkas bestridande styrelsen ej disponerade

andra medel än arrendeafgifterna för egendomen, i den mån de

förfölle, uppgå till mer än den totala arrendeinkomst, egendomen af uppskattningsmännen

ansetts kunna under den af dem föreslagna arrendetiden

af 20 år lämna.

Med afseende å hvad sålunda anförts, syntes styrelsen vidare utarrendering

af egendomen ej böra ifrågakomma, utan denna i stället för statsverkets

räkning böra försäljas.

I fall beslut fattades härom, kunde ifrågasättas, om ej egendomen

med afseende å dess närbelägenhet till stad borde efter styckning säljas i

delar, afpassade för mindre jordbruk. Häremot mötte emellertid för närvarande

hinder i inägornas vattensjuka beskaffenhet. Att kronan för undanröjande

af detta hinder skulle gå i författning om ägornas afdikning på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

egen bekostnad, kunde styrelsen ej tillstyrka, då i följd af de upplysningar,

som i uppskattningsinstrumentet meddelats angående den ifrågavarande

markens höjdläge i förhållande till vattenytan i Mälaren, det ej vore antagligt,

att företaget skulle lämna ett fullt tillfredsställande resultat, som

tillika uppvägde kostnaden för utförandet.

På grund af hvad i ärendet anförts har styrelsen hemställt, att egendomen

måtte ostyckad försäljas å auktion enligt bestämmelserna i nådiga

brefvet den 29 maj 1874.

De skäl, Indika af domänstyrelsen anförts för ifrågavarande egendoms

försäljning, synas mig fullt giltiga. Enligt hvad jag under hand af domänintendenten

i Södermanlands län inhämtat, voro äfven arrendeuppskattningsmännen

af den åsikt, att en sådan försäljning borde komma till

stånd, men funno de sig förhindrade att afgifva förslag därom, då dylikt

förslag författningsenligt kunde göras endast i det fall, att styckning ifrågasattes,

samt ansågo förevarande egendom vara för styckning särdeles

olämplig. Med afseende å hvad af domänintendenten i sistnämnda hänseende

sålunda upplysts och på grund af hvad domänstyrelsen anfört mot

styckning af egendomen finner jag mig äga all anledning biträda styrelsens

förslag jämväl i fråga om sättet för egendomens försäljning.))

Utskottet, som icke haft något att mot framställningen erinra, hemställer

alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 mars 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 19 05.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:33 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maf.ts proposition angående försäljning af förra hofstalläng ärna Gorsingéholm n:is 1 och 2 samt Stubbängen n:o s. 14 i texten