Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kung}. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till vissa kanaloch hamnarbeten.

1905-03-14 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:34, Utlåtande, i anledning af Kung}. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till vissa kanaloch hamnarbeten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

1

N:o 34,

Ank. till Riksd, kansli den 14 mars 1905, kl. 2,30 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kung}. Majds i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till vissa kanal- och

hamnarbeten.

(R. A.)

l:o.

I Propositionen angående statsverkets tillstånd ocli behof har

Kungl. Maj:t under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att för

utvidgning och fördjupning af Ålbrektsunds kanal på extra stat för år IDOG

anvisa ett belopp af 91,000 kronor.

i -i Kung!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

bär 1904 års Riksdag för utvidgning och fördjupning af Ålbrektsunds

kanal till minst de dimensioner, som afsåges med det i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 12 januari 1904 omförmälda, med

alternativ I a) betecknade förslag, beviljat ett anslag af 182,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1905 anvisat 91,000 kronor, dock att

arbetet icke finge påbörjas förr, än staden Marstrand förbundit sio- att

eftei det arbetet blifvit fullbordadt och afsynadt, för framtiden utan

bidrag af statsmedel i fullgod^ skick och med bibehållande af de dimensioner,

till hvilka kanalen blifvit upprensad, underhålla densamma i

hela dess sträckning, deruti inberäknad jämväl den farled, som såsom

fortsättning till den egentliga kanalen framginge i mera öppet vatten.

Bih- tiU Prof. 1005. 4 Samt, 1 Afd. 23 Höft, (N:is 31, 35). l

Utvidgning

och fördjupning

af Alhrelctsunds

kanal.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

Ombyggnad

af Simrishamns

hamn

I sammanhang därmed uttalade Riksdagen, att det borde medgifvas

staden att upptaga kanalafgifter efter taxa, som borde af Kung!. Maj:ts

befallningshafvande i länet fastställas hvarje gång för eu tid af fem

år. Med denna rättighet borde naturligtvis vara förenad skyldighet

för staden att aflöna den kanalvakt, som måste anställas för afgifternas

upptagande och för besörjande af den med underhållsskyldigheten följande

tillsyn. Vidare borde det föreskrifvas, att öfver kanalens inkomster

och utgifter skulle föras särskilda räkenskaper utan sammanblandning

med statens förvaltning i öfrigt, att nettobehållningen af kanaltrafiken

skulle reserveras till en fond för kanalens underhåll och reparation,

samt att i den årliga granskningen af kanalräkenskaperna skulle

deltaga ett af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utsedt ombud.

Af det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 14 januari 1905 inhämtas, att stadsfullmäktige

i Marstrand genom beslut den 29 juni 1904 förbundit staden att uppfylla

af Kungl. Maj:t i enlighet med Riksdagens förenämnda beslut och

uttalande föreskrifna villkor, samt att Kungl. Maj:t den 11 november

1904 fastställt plan för arbetet och uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att föranstalta om detsammas utförande.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för utvidgning och fördjupning

af Älbrektsunds kanal, på extra stat för år 1906 anvisa

ett belopp af 91,000 kronor.

2:o.

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till ombyggnad af

Simrishamns hamn bevilja ett anslag al 253,500 kronor under villkor, att

de nu gällande allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och

tillgodonjutande af statsbidrag från bro- och hamnbyggnadsfonden böra

i tillämpliga delar blifva gällande för det till berörda hamnombyggnad

nu ifrågasatta statsbidrag, samt däraf på extra stat för år 1906 anvisa

ett belopp af 53,500 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhämtas, att stadsfullmäktige.i Simrishamn

uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den 31 juli 1902 anhållit, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till hamnbyggnad i Simrishamn bevilja

staden ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 253,500 kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

3

motsvarande hälften af för hamnbyggnaden beräknad kostnad, och därvid

anfört hufvudsakligen följande.

Redan i äldre tider och innan ännu hamnbyggnader påtänkts vare

sig i Ystad eller Malmö hade stranden invid Simrishamnsbukten tillvunnit

sig stor uppmärksamhet såväl ur handels- som ock då för tiden

ur militär synpunkt såsom lämplig för hamnanläggning genom dess form

och den rikliga tillgången på hamnbyggnadsmaterialier i dess omedelbara

närhet. Långt tillbaka i tiden hade med bidi-ag af allmänna medel

flera försök gjorts att där anskaffa eu ändamålsenlig hamn, men de

verkställda ai’betena hade icke utförts af tillräckligt stark beskaffenhet

för att kunna motstå den våldsamma sjö, för hvilken platsen vid ostliga

och nordostliga stormar vore utsatt. Trots dessa tidigare misslyckade

försök hade åren 1756 och 1770 nya förslag till hamnanläggning

å platsen uppgjorts, men hade icke bragts till verkställighet.

Efter att dock under årens lopp hafva hållits vid lif och varit föremål

för behandling vid olika riksmöten både frågan om hamnanläggning

vid Simrishamn , mot midten af förra århundradet tillvunnit sig den

uppmärksamhet, att Rikets Ständer år 1841 till utförande af den länge

projekterade hamnbyggnaden anvisat ett anslag utan återbetalningsskyldighet

af 15,000 riksdaler banko och lämnat ett samtidigt låneunderstöd

af 25,000 riksdaler banko, medan staden för ändamålet anslagit

10,000 riksdaler banko. Hamnbyggnadsarbetet, som mot slutet

af år 1845 hunnit nära sin fullbordan, hade emellertid då till stor

omfattning ånyo skadats af stormar och ej kunnat bringas till fullbordan

förr än år 1854, då kostnaden för detsamma uppgått till sammanlagdt

177.395 kronor, däraf staden bidragit med eller iklädt sig betalningsskyldighet

för sammanlagt 100,000 kronor, under det återstoden eller

77.395 kronor erhållits såsom anslag af staten. Efter det staden därpå

i hamnen låtit uppföra en större lastbrygga för en kostnad af 33,000

kronor, hade hamnen redan under åren 1860, 1861 och 1862 åter blifvit

svårt skadad af vinterstormarna. Efter det hamnen genom förnyade

ansträngningar från stadens sida äfvensom med ett år 1862 lämnadt

statsanslag blifvit ånyo iståndsatt, både den åter i november 1872 och

oktober 1875 härjats af svåra stormar, hvilket medfört stora kostnader

för de omfattande skadornas reparation. Därtill hade staten bidragit

med ett anslag å 50,000 kronor.

Ehuru de verkställda förstärkningsarbetena å vågbrytarna därefter

visat sig kunna motstå stormarna, hade emellertid för hvarje år allt

tydligare framgått, att det skydd, som genom vågbrytarna bereddes i

hamnen liggande fartyg, vid ostliga stormar voro ringa eller intet.

Riktigheten däraf hade på ett ödesdigert sätt blifvit till fullo ådagalagd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 3i.

vid den våldsamma snöstorm, som den 14 och den 15 december 1901

rasat utmed Skånes ostkust, i det att vid denna storm — utom att såväl

lastbryggan som öfriga i hamnen uppförda mindre bryggor till större

delen sönderslagits — utaf de vid tillfället i hamnen liggande 13 fartyg

icke mindre än 5, om tillhopa omkring 300 ton och med inneliggande

last representerande ett värde af mera än 50,000 kronor, fullständigt

blifvit vrak, medan de öfriga mer eller mindre skadats.

Eu både sommar och vinter fullt trygg och säker hamn vore för

Simrishamns sjömansdistrikt ett berättigadt behof, då distriktet — till

hvilket hörde, förutom staden, bland andra orter de framåtgående rederisamhällena

Skillinge, Brantevik, Baskemölla, Vik, Kivik och Hvitemölla

— räknade 236 segelfartyg med ett sammanlagdt tontal af öfver

46,600 ton, hvilket vore ett större tontal i segelfartyg än något Jän

i Sverige med undantag af Malmöhus län hade att uppvisa.

Stadens och distriktets redare och fartygsbefälhafvare såväl som

stadens handlande, handtverkare och arbetare och den kringliggande

landsbygdens befolkning skulle äfven beredas stora fördelar, därest

Simrishamn kunde erbjuda distriktets fartyg ett tryggt vinterkvarter, däri

vinterliggare kunde af de på platsen bosatta redarna och befälhafvarna

ägnas behöflig tillsyn under vintern samt repareras och utrustas för

segelkampanjen. I brist på en säker hamn å distriktets kust måste

detta mestadels ske i aflägset belägna hamnar. Oaktadt hamnens stora

bristfälligheter, hade importen och exporten vid hamnen såväl som tontalet

afgiftspliktiga in- och utgående fartyg likvisst afsevärdt ökats, men

med en god hamn skulle ökningen varit större. Med rätta borde

kunna på hamnen ställas det kraf, att den kunde tillgodose ej blott

importen af handelsvaror för staden och den tätt befolkade, välmående

omnejden, utan ock importen och exporten för de icke få industriella

inrättningar, som nu funnes i staden och dess närhet, bland Indika

vore att nämna en läderfabrik, som med en årlig omsättning af omkring

850,000 kronor sannolikt vore den största i sitt slag i landet,

eu ångkvarn med 750,000 kronors årlig omsättning, ångtegelbruk,

bryggeri, ättiksfabrik, bränneri, större stenhuggeriföretag med hufvudsaklig

afsättning på Tyskland, större andelsmejerier och andelsstärkelsefabriker.

Karlshamns sockerfabrik erhölle äfven från trakten kring

Simrishamn och öfver dess hamn en stor del af sitt råmaterial. Den

stora risk, som fartyg löpte, när de lågo i stadens hamn, medförde

stora svårigheter för stadens affärsmän att utan tyngande fraktförhöjningar

erhålla lastrum, helst importen och exporten plägade ske mestadels

under oktober, november och december månader, då de ostliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

5

stormarna vore mest fruktansvärda. Vidare vore hafsfiske! utanför den

staden närbelägna delen af skånska kusten det största vid södra Sveriges

kuster, och Simrishamns hamn vore mötesplatsen för ett hundratal

större, däckade fiskebåtar, mestadels från Blekinge, Indika med utrustning

ägde ett värde per båt af 1,000 å 1,200 kronor, och hvilkas

ägare hade rätt att fordra, att den enda hamn, där de med fördel

kunde vara stationerade, erbjöde dem en trygg tillflyktsort. Därtill

komme, att det med den nuvarande hamnens begränsade utrymme ofta

nog vore. förenad! med stora svårigheter att bereda plats åt alla fiskebåtarna,

i synnerhet när lastbryggorna vore upptagna af andra fartyg.

Slutligen vore det af icke ringa betydelse för fartyg, som lede haveri

i närheten, att kunna taga sig in till Simrishamn, som, försedd med en

säker hamn, äfven kunde utgöra eu fördelaktig tillflykt för fartyg, som

af västliga stormar hindrades att på utgående ur Östersjön passera

Sandhammaren.

Hamnens förbättrande vore vidare af allmänt intresse särskild! af

den anledning, att den så godt som aldrig tillfröse, så att aldrig fartyg

i följd af is hindrades att angöra densamma. Sålunda hade vintern

1893 94, då samtliga östersjöhamnar, utom Hängd i Finland, Nexö å

Bornholm och Simrishamn, varit blockerade af is under flera månader,

en stor del af Finlands export gått öfver Simrishamn och därifrån per

järnväg till Göteborg eller andra platser. Under samma tid hade äfven

den dansk-bornhol raska betydande posttrafiken måst befordras öfver

Simrishamn.

Då en förbättring af Simrishamns hamn sålunda vore ett oafvisligt

lera!, som icke längre kunde åsidosättas, vore stadsfullmäktige, som med

säkerhet höile före, att genom eu trygg hamn stadens^handel och rörelse

skulle ökas och den industriella verksamhet, som inom staden och

oi ten under senare tid uppstått, afsevärdt förkofran, villiga och beredda

att för sådant ändamål ikläda staden de förpliktelser, som denna skäligen

kunna anses, mäkta bära, och hade stadsfullmäktige därför genom

beslut den 30 juni 1902 åtagit sig att till en hamnbyggnad, i enlighet

med ett af dåvarande tillförordnade distriktschefen i södra väg- och

vattenbyggnadsdistriktet upprättadt förslag, alternativ A, för hvilket

kostnaden vore beräknad till 507,000 kronor, anskaffa halfva kostnadsbeloppet

eller 253,oOO kronor, därest staten bidroge med den andra

hälften af beräknade kostnaden.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare inhämtas, har Kung],

Mapts befallningshafvande i Kristianstads län med skrifvelse den 6

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

september 1902 till Kungl. Maj:t öfverlämnat omförmälda framställning

och förslag samt därvid för egen del anfört följande.

Efter tillkomsten af Malmö—Simrishamns järnväg och de till densamma

ledande järnvägar hade staden Simrishamns betydelse för rörelsen

i orten högst väsentligt ökats. Därtill bidroge äfven den ganska

betydliga fabriksverksamhet, som a platsen idkades, äfvensom det förhållande,

att Karlshamns sockerfabrik öfver Simrishamn uppköpte eu

stor mängd sockerbetor från orten närmast däromkring. Uppgifter om

hamnens import och export under de senaste tio aren utvisade äfven

en mycket betydlig uppgång i rörelsen, och det vore allt skäl att antaga,

icke allenast att detta förhållande skulle fortfara, utan ock att rörelsen

skulle komma att ökas. Endast med hänsyn till handelsomsättningen

i orten måste det således anses i hög grad önskvärd!, om i Simrishamn

inrättades en fullt betryggande hamn af den storlek, som för rörelsen

på platsen kunde vara erforderlig. _ ....

En hamn därstädes, som kunde erbjuda tillräckligt skydd, skulle

äfven vara till stort gagn för det allmänna, i det den vid kiitiska tillfällen

skulle kunna tjäna till nödhamn för den mängd fartyg, som passerade

segelleden utanför denna kust. Den borde med stol sta fördel

kunna användas såsom vinterförläggningsort för flertalet^ segelfaityg

från Simrishamns sjömanshusdistrikt äfvensom utgöra en hållpunkt och

tillflyktsort för den talrika fiskarflotta, som årligen drefve fiske i liafvet

utanför Simrishamn och af hvilken det öfvervägande antalet icke voie

hemmahörande där eller i närmaste orten därintill.

Med fäst afseende dels å den stora nytta för det allmänna, som

inrättandet i Simrishamn af en god hamn otvifvelaktigt skulle medföra,

som ock å de betydliga uppoffringar, staden för sin hamnanläggning

redan haft och nu vore beredd att ytterligare göra, och då staden

utan bidrag från statens sida svårligen vore i stånd att utföra liamnbyggnaden

enligt det föreliggande förslaget, hvilket äfven enligt Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes förmenande vore. att föredraga ^såsom det

lämpligaste, tillstyrkte Kungl. Maj:ts befallningshafvande på det allra

kraftigaste ansökningen.

Till följd af remiss har därefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till Kungl. Maj:t afgifvit utlåtande af den 27 oktober 1904 och därvid

öfverlämnat af styrelsen infordrade yttranden af lotskaptenen i Malmö

och lotsstyrelsen. ... . ,

Lotskaptenen anförde däri, att Simrishamns hamn i dess nuvarande

skick ej kunde betraktas som eu säker tillflyktsort för fartyg under

stormar'' som blåste i andra riktningar än från land eller långs kusten,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

7

hvarför ock under årens lopp timat åtskilliga skeppsbrott i själfva hamnen.

Olyckshändelserna den 14 och den 15 december 1901 vittnade

äfven om behofvet af bättre skj^dd. Det af stadsfullmäktige antagna förslaget,

alternativ A, vore, såsom erbjudande större utrymme och kajplats,

i det icke allenast inre bassängen vore betydligt rymligare än

enligt de andra alternativen, utan därjämte en särskild båthamn (fiskarhamn)

funnes anordnad, det för sjöfarten fördelaktigaste. Då förbättringen

ginge ut på att skydda de fartyg, som besökte hamnen, och

ett förbättradt skydd för dessa fartyg ansåges medföra ökad sjöfart, syntes

det, om någon egentlig fördel för Simrishamns samhälle och därmed

för sjöfarten skulle vinnas, vara nödvändigt att genast tillgripa alternativ

A. Ett viktigt intresse, som borde tillvaratagas vid hamnförbättringens

utförande, vore beredandet af lämplig plats åt fiskarbåtar.

Simrishamn vore nämligen den förnämsta afsättningsorten för den s. k.

bornholmssillen, som därifrån med bantåg försändes öfver hela Skåne.

Lämpliga anordningar för det stora antalet fiskarbåtar, förnämligast från

Blekinge, som under fisketiden besökte hamnen, vore därför af behofvet

påkallade och realiserades egentligen endast genom alternativ A. Ehuru

förslagen icke berörde den utanför skyddsarmarna befintliga hamnen

på annat sätt, än att en fördjupning till 5 meter inom ett visst område

närmast skyddsarmarna och norröfver föreslagits, borde denna bassäng,

som först skulle mottaga fartygen, ej alldeles lämnas ur räkningen.

Därvid vore att erinra, att den så kallade sugen i den nuvarande hamnen

genom de föreslagna anordningarna efter all sannolikhet komme att

ökas, såsom en följd däraf att den inrullande sjön ej längre finge tillfälle

att löpa upp på stranden i den så kallade Gåfvokroken och där

genom friktion mot stranden dämpas i sin rörelse utan i stället komme

att slå emot de yttre nära lodräta sidorna af skyddsarmarna för att

därifrån återstudsa. Den bräsch, som funnes i norra hamnarna nära

hamnöppningen, hade med stöd af erfarenheten från den tid, hamnarmen

ännu varit oskadad af de förutvarande äldre lotsarna, ansetts

verka förmildrande å sugen, och man vore däraf berättigad antaga, att

en öppning längre in i samma arm i någon mån borde kompensera den

förökade sug, som de föreslagna anordningarna kunde medföra. I alla

händelser borde åtminstone en öppning finnas i norra armen. Den yttre

hamnbassängens fördjupning till 5 meter något längre norröfver, än

föreslaget vore, skulle lämna ett välbehöfligt ökadt manöverutrymme

lör större fartyg och vore därför önskvärd. De kantiga hörnen å östra

skyddsarmens innerända och landarmens ytterända vid öppningen till

inre hamnen borde afrundas för att undvika skada å kajer och fartyg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

Lotsstyrelsen yttrade, att, enligt livad den i ärendet verkställda utredningen

gåfve vid handen, Simrishamns hamn — hvarest tilloppet af

såväl större som mindre fartyg på grund af stadens utveckling och den

därstädes och i kringliggande ort rådande industriella verksamheten

syntes stadigt ökas — i dess nuvarande skick vore icke blott för liten

för rörelsen på platsen, utan lämnade ock under vissa förhållanden otillräckligt

skydd för där förankrade fartyg, något, som erfarenheten noggrant

visat. Med hänsyn särskildt till hamnens betydelse ej mindre

för det stora antalet dit inlöpande fiskarbåtar än äfven såsom nödhamn

vore det af vikt, att tryggande anstalter träffades för undanröjande af

förenämnda olägenheter, hvilket ändamål kunde vinnas genom utförande

af det utaf stadsfullmäktige gillade förslaget alternativ A. På grund

däraf hyste lotsstyrelsen den åsikt, att de ifrågasatta anordningarna

korum© att afsevärdt gagna den allmänna sjöfarten, men att den yttre

bassängen, något längre norröfver än det uppgjorda förslaget angåfve,

borde, på sätt lotskaptenen föreslagit, fördjupas till 5 meter för att

lämna ett välbehöfligt ökadt manöverutrymme för större fartyg, samt

att pirhufvudet till den östra skyddsarmen borde afrundas för underlättande

af manövreringen samt förstärkas och förses med grafva

pollare. Ehuru slutligen den ifrågavarande hamnförbättringen i Simrishamn

vore både behöflig och, väl utförd, blefve till stor nytta för sjöfarten,

kunde den dock icke anses vare sig för den stora eller lilla

sjöfarten vara af samma betydelse som jämväl ifrågasatt ombyggnad

af Skanörs hamn, och då båda dessa arbeten för utförandet kräfde

statsanslag, ansåge lotsstyrelsen, att, därest anslag1 ej kunde erhållas

för dem båda, hamnförbättringen i Skanör borde i första rummet ihågkommas

med anslag och den i Simrishamn först därefter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär i sitt ofvanberörda utlåtande

anfört hufvudsakligen följande.

Enligt det förslaget bifogade utlåtandet hade den nuvarande hamnen

i Simrishamn en vattenyta af omkring 73,000 kvadratmeter med

en längd af omkring 350 meter från gattet till motliggande land och

eu bredd, som föga öfverstege 200 meter. Med dessa relativt små

längd- och breddförhållanden å hamnbassängen uppkomme vid ostliga

stormar, då störa vattenmassor med hvarje våg rullade in i hamnen, en

stor höjning af vattenytan därstädes, och då vattnet mellan hvarje inrullande

våg sökte strömma ut igen, uppstode däraf eu våldsam sug

i hamnbassängen. Då för närvarande endast en tredjedel af denna vore

någorlunda djup, men med sträckning från gattet rakt i väster, så att

cfenna djupare del vore utsatt för de direkta sjöarna vid ostliga stor
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Ko 34. 9

mar, vore fartyg i hamnen vid dylika tillfällen utsatta för eu oupphörlig

slitning mellan de ingående svåra sjöarna och den återgående starka

SUS®”- „P?nna slitning hade vid hårda stormar antagit en sådan styrka

att förtöjningarna bruste och fartygen drefve på grund och gjorde

haveri, hörslaget afsåge, att å den nuvarande helt grunda sydvästra

delen åt det område, som inneslötes af de nuvaraude hamnarmarna

genom fördjupning och utbyggande af två skyddsarmar anordna en

innerbassäng, där fartygen icke blefve utsatta för sug och vågslag, utan

kunde vid ostliga stormar ligga förtöjda utan fara att slita förtöjningarna

och drif vas på grund. Så snart en ostlig storm stucke upp och oron

i yttre hamnen började blifva besvärande, skulle samtliga i hamnen

befintliga fartyg och båtar förhalas in i den lugna innerbassängen och

stormportarna stängas. Den ökning af sugen, som lotskaptenen befarat

kunna uppstå under de ostliga stormarna, skulle sålunda icke vara af

någon olägenhet eller betydelse för fartygen, enär de enligt själfva afsikten

med hela den nya hamnanordningen skulle, genom att redan vid

uppstickande ostlig storm ingå i den skyddade innerhamnen, alldeles

undandraga sig den nu så ödesdigra slitningen mellan den inrullande

sjon och den utgående sugen. I ifrigt skulle såväl det ökade djupet i

y re. hamnen som den i svag stigning 1: 3 föreslagna landsidan (sektmn

i—k), där vågen skulle löpa uppför utan att tvärt återstudsa från

en lodi ätt strandkaj, bidraga till att motverka en ökning af sugen, som

i hvarje fall aldrig kunde undgås i en hamn af så ringa areal och

öppen mot det vida biafvel, utan att vågorna brötes mot skär och

grund, innan de nådde hamnmynningen. Just den omständigheten, att

denna sug och därmed följande slitning icke kunde undvikas och

en tiygg och lugn bassäng icke erhållas på annat sätt än det föreslagna

såvida icke högst betydande kostnader skulle nedläggas på

åstadkommandet af en hamn med långt större vidd — hade gjort det

nödvändigt att grunda planläggningen för hela hamnförbättringen på

clen giundtanken, att fartygen i Simrishamns hamn vid ostlig storm

bolde sa att säga helt och hållet rymma fältet och i tid draga si»'' in

i en sluten och fullkomligt lugn inre bassäng för att där afvakta stormens

bedarrande.

Vid sådant förhållande vore det enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

mening, hvilken äfven syntes vara lotsstyrelsens, icke välbetänkt

att, såsom af. lotskaptenen föreslagits, upptaga en öppning i

den nuvarande norra vågbrytaren, då därigenom komme att framkallas

en ständig, mer eller mindre stark strömsättning genom den yttre hamnBih.

till llikscl. Prof. 1005. 4 Sami. 1 Afd. 23 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

bassängen till stor olägenhet för manövreringen i hamnen med dess

jämförelsevis tränga utrymme. .

Däremot skulle det utan tvifvel utgöra eu ytterligare förbättring

af hamnen, om den yttre bassängens fördjupning till 5 meter utsträcktes

än längre norröfver, än hvad förslaget afsåge, men då det område

af den nuvarande hamnbassängen, där fartyg af 4 meters ^djupgående

eller därutöfver kunnat framgå för att inkomma eller afgå från Störa

Skeppsbron, icke ägde mer än omkring hälften så stor bredd som det

område, som enligt förslaget nu skulle fördjupas till 5 meter, och då

detta senare äfven å den inre smalare delen norr om den nya skeppsbron

och västra delen'' af östra skyddsarmen blefve ungefär dubbelt bredare

än den motsvarande delen af det minst 4 meter djupa, nuvai ande

området, och sålunda manöverutrymmet vid angöring af den nya skeppsbron

eller vid ingång i innerhamnen i hvarje fall vore dubbelt större

än det, som dittills stått till buds vid angöring eller afgång från den

nuvarande skeppsbron, så hade den ökade kostnaden och. den därmed

ökade svårigheten att anskaffa de för. hamnförbättringen i dess helhet

erforderliga penningmedlen gjort det till en nödvändighet att inskränka

arbetena till endast den omfattning, som erfordrades för erhållande åt

eu säker innerhamn samt den fördjupning af ytterbassängen,. som voie

mest trängande, och att låta anstå med en ytterligare utvidgning nonut

af fördjupningen i yttre bassängen, till dess ökad rörelse kunde eitoidia

eu dylik förbättring och ökade hamninkomster kunde medgifva dess

gradvisa utförande utan särskild skuldsättning. En afrundning af östra

skyddsarmens pirhufvud för underlättande af manövreringen kunde, sasom

af lotsstyrelsen påyrkats, med fördel ske, hvaremot tillägg om pirhufvudets

förstärkning eller förseende med grofva pollare voio obehöt

ligt, enär arbetsplanen och tillhörande .kostnadsförslag redan förutsatte

och upptoge anbringandet af grofva frihultsföljare längs sidoina af hela

östra skyddsarmen och dess pirhufvud samt af grofva förtöjnings- och

förhalningspollare, inmurade i och a skyddsarmen och piihufvudet.

Efter de synnerligen svåra haverier, som inträffat i själfva hamnen

i Simrishamn, kunde det icke förnekas, att det för Simi ishamns sam

liälle vore en ren lifsfråga att utan uppskof försätta sin hamn i sådant

skick, att där inkomna fartyg och fiskebåtar icke längre skulle riskera

att gå under i själfva hamnen.

Då emellertid staden Simrishamns ekonomiska ställning icke gjorde

det möjligt för staden att utan hjälp af staten genomföra den föreslagna

hamnförbättringen och denna otvifvelaktigt vore. ett oafvis.ligt behof, då

staden utan denna måste icke blott afstanna i sin utveckling, utan med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutsliottets Utlåtande N:o 34.

11

all säkerhet gå tillbaka i samma mån som dess handel och sjöfart aftynade

och dess industri droges bort till andra samhällen med tryggare

hamnar, och då vidare hamnens förbättring på föreslaget sätt skulle

lända till stort gagn för den allmänna sjöfarten och för landet i sin

helhet, enär det måste vara af stor allmän betydelse, att utvecklingen

icke afstannade eller ginge tillbaka inom ett förut lifskraftigt och framåtgående

samhälle, detta måtte nu vara jämförelsevis ringa eller ej \

förhållande till andra mera betydande, samt då anledning icke föreflinnés

att göra tillgodoseendet af det synnerligen trängande behofvet.

af understöd från statens sida för utförandet af hamnförbättringen i

Simrishamn beroende af, huruvida statens hjälp kunde erfordras äfven

för iståndsättandet af Skanörs hamn, hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att Kung]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja

staden Simrishamn ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 253,500

kronor till förbättring af dess hamn i enlighet med ifrågavarande af

stadsfullmäktige antagna plan.

För egen del har föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Till eu början ber jag få meddela, att till Eders Kungl. Maj:t

inkommit jämväl underdånig framställning om statsbidrag till förbättrande

af Skanörs hamn, men att samtliga vederbörande myndigheter

ännu icke yttrat sig i detta ärende.

Af hvad jag här förut anfört angående Simrishamns hamn inhämtas,

att iståndsättandet af densamma måste vara af stor betydelse

icke blott för rörelsen i staden med den däromkring belägna orten,

utan också för den stora mängd fiskare från såväl nämnda trakt som

andra håll, hvilka i hafvet utanför drifva sitt yrke. Äfven för det allmänna

skulle hamnen, om den vore i godt stånd, kunna vara till stort

gagn, då dess belägenhet hänvisar den att fylla en viktig post såsom

nödhamn vid en under den svårare årstiden synnerligen stormig segelled.

Stadsfullmäktiges framställning likasom de i ärendet hörda myndigheternas

yttranden gifva emellertid tydligt vid handen, att hamnen

i dess nuvarande tillstånd är alldeles otillräcklig samt icke ens heller

kan under alla förhållanden lämna nödigt skydd åt de fartyg, som där

måste söka sin tillflykt. Erfarenheten har äfven, senast på ett särskild!

oroväckande sätt i slutet af förra året, bekräftat faran af hamnens bibehållande

i dess nuvarande, högst bristfälliga skick. Efter hvad af

därifrån synliga meddelanden inhämtas, har nämligen en häftig ostlig

storm ånyo bragt förödelse inom dess anläggningar.

Af den redogörelse, som stadsfullmäktige lämnat angående ham
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande 2?:o 34.

nens upprepade iståndsättande efter densamma ågångna skador, framgår

vidare, hurusom staden fått alltemellanåt därför vidkännas för

dess ekonomiska förhållanden särdeles dryga kostnader, ehuru visserligen

äfven staten ansett sig böra vid flera tillfällen träda hjälpande

emellan. De anslagsbelopp, som i sådant afseende af statsmedel anvisats,

hafva utgjort tillsammans omkring 140,000 kronor.

Enligt det förslag till hamnbyggnad, för hvars utförande stadsfullmäktige

bestämt sig och, under förutsättning af statsbidrag med

halfva beloppet, äfven beslutit själfva anskaffa öfriga medel, skulle

kostnaderna för ombyggnaden uppgå till 507,000 kronor. Förslaget,

som är npprättadt af numera byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

öfverstlöjtnanten O. Z. Ekdahl och betecknadt med alternativ

A, afser erhållande af eu 5 meters djup bassäng af 19,300 kvadratmeters

areal med en invändig kajlängd af 571 meter och en 188 meter

lång utvändig kaj samt dessutom eu särskild bassäng för fiskarbåtar

af 2 meters djup. Förslagsställaren hade äfven uppgjort två andra

alternativ, af hvilka det ena, alternativ B, slutade på en kostnadssumma

af 436,000 kronor. Enligt detta förslag skulle skyddsarmarnas dimensioner

och konstruktion bibehållas lika med alternativ A, men bassängen

erhålla ett djup af 5 meter å en areal af blott 14,340 kvadratmeter samt

ett djup af endast 3 meter å eu areal af 3,360 kvadratmeter. Kajlängden

skulle blifva 376 meter invändig och 188 meter utvändig för 5

meters vattendjup samt 98 meter för 3 meters djup. Härigenom skulle

således, förutom minskningen af den inre kajlängden, saknas fördelen

af eu från den större bassängen afskild båthamn och ett djup af 5 meter

öfver bassängens hela areal. Enligt alternativ C, som betingade en

kostnad af 354,000 kronor, skulle den nödvändiga kajlängden ytterligare

minskas till 357 meter och den utvändiga kajen erhålla samma längd af

188 meter, men bassängen fördjupas endast öfver en areal af 12,570

kvadratmeter till 5 meter samt återstoden af hamnen lämnas ofördjupad.

Någon särskild båthamn ingår naturligtvis ej heller i detta alternativförslag.

För ärendet särskildt utsedda kommitterade äfvensom drätselkammaren

hade tillstyrkt, hvilket ock, såsom jag förut nämnt, blef stadsfullmäktiges

beslut, antagandet af alternativ A såsom det för erhållande

af eu fullt ändamålsenlig hamn lämpligaste förslaget.

Såsom framgår af det jag förut anfört, hafva äfven de myndigheter,

som yttrat sig i ärendet, uttalat sig för detta förslag, därvid särskildt

lotskaptenen framhållit vikten af att vid hamnförbättringen lämplig plats

bereddes för det störa antalet fiskarbåtar, som hade behof af hamnen.

Fördelen att, då eu större och kostbar ombyggnad af hamnen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

13

skall ske, gifva arbetet därmed en sådan omfattning, att ändamålet i

alla afseenden fullt vinnes, synes mig ock ligga i öppen dag.

Enligt införskaffade uppgifter utgjorde vid 1903 års bokslut staden

Simrishamns tillgångar i fastigheter, inventarier, räntebärande aktier,

fonder och kontanta tillgångar omkring 494,700 kronor, medan skulderna

belöpte sig till omkring 155,100 kronor. Stadens inkomster hade

uppgått till omkring 29,100 kronor, däraf omkring 14,300 kronor åtgått

till räntor och kapitalafbetalningar å dess skulder. Hamnens inkomster

hade under femårsperioden 1899—1903 i medeltal uppgått till omkring

14,600 kronor och dess utgifter till omkring 11,500 kronor. Dess kontanta

tillgångar vid 1904 års slut belöpte sig till omkring 80,000 kronor.

Att ett samhälle med sådana jämförelsevis begränsade ekonomiska

tillgångar, som här omnämnts, och hvilket samhälle tillförene fått vid

flera tillfällen vidkännas afsevärda uppoffringar med anledning af större

eller mindre skador å hamnen, icke skall kunna nu åtaga sig hela den

med hamnombyggnaden förenade kostnaden, torde vara uppenbart.

Vidare s}Tnes mig böra beaktas, att, såsom här påvisats, en fullt trygg

och rymlig hamn i Simrishamn är af den största vikt ej blott för staden

själf, utan ock för hela den skånska ostkusten äfvensom och icke minst

för de sjöfarande i allmänhet.

Med de synpunkter, jag här tillåtit mig framhålla, anser jag det

därför billigt, att staten jämväl denna gång lämnar sitt bidrag till den

ifrågasatta förbättringen af Simrishamns hamn, hvilket företag särskildt

efter den senaste olyckshändelsen icke synes kunna längre uppskjutas.

Emellertid torde hela statsbidraget, hvilket jag anser höra utgå

med det belopp, hvarom stadsfullmäktige hemställt och hvilket äfven

af samtliga myndigheter tillstyrkts, icke behöfva anvisas att utbetalas

på en gång, utan lämpligen kunna fördelas på tre år. För detsamma

bör lämpligen äfven stadgas de villkor, som pläga föreskrifvas för erhållande

af bidrag från hamn- och brobyggnadsfonden.))

Genom den utredning, som i detta ärende lämnats, synes det utskottet

vara ådagalagdt, att ett iståndsättande af Simrishamns hamn är af

stor betydelse icke blott för nämnda stad med dess omnejd, utan äfven

för det stora antal fiskarbåtar, såväl från skånska som ock från blekingska

fiskelägen, som under fisketiden uppehålla sig utanför den staden

närbelägna delen af den skånska kusten. Och jämväl för den allmänna

sjöfarten skulle eu god hamn å denna plats blifva till afsevärdt gagn.

Af de särskilda förslag till hamnens ombyggnad, som nu blifvit upprättade,

hafva såväl stadsfullmäktige i Simrishamn som de i ärendet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

hörda myndigheterna ansett företräde böra gifvas åt det mest omfattande

förslaget, hvilket såväl genom den särskilda bassäng för fiskarbåtar,

som enligt detsamma skulle anläggas, som ock genom sina

anordningar i öfrigt synes vara bäst ägnadt att tillgodose behofvet.

De beräknade kostnaderna för detta ombyggnadsförelag, hvilket äfven

enligt utskottets mening bör komma till utförande, äro emellertid så

betydande, att staden Simrishamn icke lärer kunna ensam bära desamma,

och anser utskottet med afseende härå och i betraktande af det gagn

som, enligt hvad ofvan framhållits, skulle genom hamnens ombyggnad

beredas det allmänna, sig hafva skäl tillstyrka, att staten bidrager till

företaget med halfva den beräknade kostnaden eller sålunda 253,500

kronor. Då, på sätt af Kung]. Maj:t föreslagits, de allmänna villkoren

och bestämmelserna för statsbidrag från bro- och hamnbyggnadsfonden

böra i tillämpliga delar blifva gällande äfven i förevarande fall, skall

det åligga staden Simrishamn ej blott att bestrida öfriga kostnader för

arbetets utförande, utan äfven att för framtiden underhålla detsamma.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till ombyggnad af Simrishamns

hamn bevilja ett anslag af 253,500 kronor under villkor,

att de nu gällande allmänna villkor och bestämmelser

för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från

bro- och hamnbyggnadsfonden böra i tillämpliga delar

blifva gällande för det till berörda hamnombyggnad

beviljade statsbidrag, samt däraf på exti-a stat för år

1906 anvisa ett belopp af 53,500 kronor.

Stockholm den 14 mars 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:105 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till vissa kanaloch hamnarbeten. s. 10 i texten