Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tre dj e hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
1905-02-17 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1905:4, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tre dj e hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 17 februari 1905, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tre dj e hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
(1 :a U. A.)
Ordinarie anslag.
l:o) I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken
finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade
881,750 kronor, har Kungl. Maj:t, under hänvisande till det vid kung],
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokollet
öfver utrikesdepartementsärenden den 14 januari innevarande
år, föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag å tillhopa 887,800 kronor
må af Riksdagen anvisas att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet
samt med samma rätt till deras användande och under enahanda
villkor som hittills.
fiabiuettskassans utgifter:
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena ................................................ kronor 24,000: —
[2.] utrikesdepartementet........................ » 32,365: —
[3.] ministerstaten....................................... » 360,705: —
[4.] militärattachéer................................... » 8,470: —
[5.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter..................................................................... » 77,560: — 503,100: —
transport kronor 503,100: —
Bih. till Riksd. Prot. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4.) 1
Angående
ordinarie
anslagen.
[1-9.]
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
transport kronor 503,100: —
Konsulskassans utgifter:
[6.] utrikesdepartementet., kronor 10,300: —
[7.] konsulsstaten ............... » 358,150: —
[8.] skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter ............... » 25,800: — 394,250:_
eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas
kunna bestxddas af inflytande expeditionsafgifter 12,500: — 381,750: -__
summa kronor 884,850: —
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
[9.] svenska kyrkan i Paris ....................................... » 2,950: —
tillsammans kronor 887,800: —
Vid jämförelse mellan den för innevarande år gällande riksstat
och de af Kungl. Maj:t nu äskade anslagen framgår, att en ökning af
5,300 kronor å anslagen till kabinett skassans utgifter blifvit föreslagen.
Denna ökning utgör Sveriges andel dels i den med 2,000 kronor
upptagna höjningen i det för arbetsbiträde vid beskickningarna afsedda
belopp, eller 1,410 kronor, och dels i den med 5,500 kronor upptagna
höjningen i det gemensamma anslaget till skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter, eller 3,890 kronor.
I afseende å anslagen till konsulskassans utgifter, till livilka Sverige
och Norge bidraga med hälften hvardera, har föreslagits en förhöjning
i anslaget till konsulsstaten med 750 kronor, utgörande Sveriges andel
i en ökning af konsulskassan å 1,500 kronor.
I de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har icke
ifrågasatts någon ändring.
I fråga om anslagen till kabinettskassan har till protokollet i sammansatt
statsråd den 6 december 1904 (sid. 13) dåvarande ministern för
utrikes ärendena anfört följande:
För år 1906 föresloge departementschefen ingen ändring beträffande
rubrikerna ministern för utrikes ärendena, utrikesdepartementet
och militärattachéer. Däremot syntes någon höjning böra äga rum i
de återstående två rubrikerna, ministerstaten samt skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter.
Under minister staten funnes uppfördt ett anslag af 10,000 kronor
till arbetsbiträde vid beskickningarna. Detta anslag, som första gången beviljades
af 1902 års Riksdag och Storting, hade hufvudsakligen användts
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
3
till arfvoden åt en tjenstförrättande kanslist vid enhvar af beskickningarna
i Berlin, Paris och S:t Petersburg. För år 1904 vore dessa kanslistarfvoden
beräknade att utgå med tillhopa 9,300 kronor. Sedan emellertid
ministern i Berlin anmält, att den nuvarande t. f. kanslisten vid beskickningen,
hvilken visat sig vara synnerligen lämplig för befattningen,
förklarat sig nödsakad att lämna sin anställning och såsom uteslutande
grund därtill angifvit omöjligheten att kunna reda sig med det honom
tillerkända arfvode af 3,600 kronor, men på förfrågan förklarat sig villig
att åtnöjas med en aflöning af 4,000 kronor om året, hemställde ministern,
med framhållande af svårigheten att finna en lämplig efterträdare,
att åt t. f. kanslisten vid beskickningen måtte utverkas en förhöjning i
arfvodet till sistnämnda belopp. Då häremot icke kunde göras någon
erinran, blef en sådan förhöjning jämlikt nådigt beslut den 22 juni 1904
beviljad för senare halfåret af år 1904.
Under förutsättning af att denna förhöjning äfven framdeles kornme
att utgå, hvilket måste anses oundvikligt, skulle redan summan af arfvodena
till de t. f. kanslisterna vid ofvannämnda tre beskickningar komma
att öfverskrida de för arbetsbiträde vid samtliga beskickningar beräknade
10,000 kronor, och intet skulle finnas att disponera för de öfriga.
Af dessa vore särsldldt de i Bryssel och Haag, Rom samt Wien, vid
hvilka hvarken legationssekreterare eller fasta kanslister funnes anställda,
ofta i behof af tillfälligt biträde. Härtill komine, att det inom de närmaste
åren sannolikt skulle blifva nödvändigt att öka det för närvarande
till endast 2,600 kronor bestämda kanslistarfvodet i Paris. Fn förhöjning
af anslaget vore därför behöflig; och syntes denna icke böra sättas lägre
än till 2,000 kronor, hvarigenom summan skulle uppgå till 12,000 kronor.
De från kabinettskassan utgående pensioner hade under år 1904
minskats med 6,000 kronor, som uppbimts af aflidne f. d. envoyén friherre
L. Beck-Friis. Som emellertid ökning af utgifterna under rubriken
exspektanslöner och pensioner lätt kunde uppstå, syntes icke böra ifrågasättas
någon ändring af det i 1905 års budget för ifrågavarande ändamål
beräknade beloppet af 35,000 kronor.
Det i 1905 års budget för skrifmaterialier, expenser och extra utgifter
upptagna beloppet, 106,000 kronor, vore fördeladt på följande under
-
rubriker :
skrifmaterialier och expenser.................................... kr. 31,000
ekiperingspenningar ...................................................... » 10,000
hemliga utgifter ............................................................ » 20.000
öfriga extra utgifter...................................................... » 45,000
kr. 106,000
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Det för skrifmaterialier och expenser afsedda beloppet både under
de senare åren visat sig otillräckligt. Utgifterna hade hvarje år öfverskridit
beräkningen, år 1900 med ett belopp af 3,700 kronor. Medeltalet
af öfverskridningen under perioden 1900—1903 hade utgjort 1,300 kronor.
Enär det läge i sakens natur, att utgifter af detta slag småningom
måste växa i bredd med en tillväxt i arbetets omfattning, syntes
den ifrågavarande underrubriken i 1906 års budget icke böra sättas
lägre än 34,000 kronor.
Jämväl det för ekipering spenningar afsedda beloppet, 10,000 kronor,
hade under en längre följd af år visat sig icke förslå. Medeltalet af
utgifna ekiperingspenningar under nyssnämnda period, 1900—1903, hade
utgjort 20,000 kronor, och äfven om man toge en så lång period som
10 år, eller 1894—1903, hade medeltalet utgjort närmare 14,000 kronor.
Vid sådant förhållande ansåge departementschefen, att äfven denna
underrubrik borde i 1906 års budget höjas; och syntes med ledning af
nyss anförda siffror 16,000 kronor vara ett lämpligt belopp, således en
ökning af 6,000 kronor.
Hufvudrubriken i fråga föresloges alltså att ökas med inalles 9,000
kronor.
Af protokollet i sammansatt statsråd för den 14 januari innevarande
år (sid. 18—19) inhämtas, att norska handels- och industridepartementet
i det utlåtande, som läge till grund för norska regeringens
den 29 december 1904 afgifna betänkande öfver förslaget till de Förenade
Rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1906, tillstyrkt den af
Kungl. Maj:t nu ifrågasatta förhöjning af anslaget till arbetsbiträde vid
beskickningarna med 2,000 kronor eller till 12,000 kronor.
Hvad däremot angår den föreslagna förhöjningen af anslaget till skrifmaterialier,
expenser och extra utgifter med 3,000 kronor eller till 34,000
kronor, har norska handels- och industridepartementet anfört, att en ökning
af utgifterna för skrifmaterialier och expenser visserligen vore en naturlig
och oundgänglig följd af arbetets tillväxt, men att, om hänsyn toges till den
öfverskridning af anslaget, som ägt rum under 4-årsperioden 1900—1903
eller 1,300 kronor, departementet vore böjdt att tro, att man skulle
kunna inskränka sig till en förhöjning af 1,500 kronor, således från
31,000 kronor till 32,500 kronor. Och beträffande den föreslagna förhöjningen
af det för ekiperingspenningar beräknade beloppet med 6,000
kronor eller till 16,000 kronor har departementet uttalat, att, då de betydliga
utbetalningar, som under de senare åren ägt rum under denna
post, finge antagas till en väsentlig del härröra från ovanligt talrika
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
5
utnämningar och förflyttningar inom den diplomatiska staten, departe.
mentet förmenade, att man skulle kunna stanna vid en förhöjning med
4,000 kronor eller från 10,000 kronor till 14,000 kronor, eller det belopp,
som i medeltal under de sista 10 åren för ändamålet utgått. _
Ehuru ministern för utrikes ärendena ansåge önskvärdt, att i det
definitiva budgetförslaget blefve för ifrågavarande utgifter upptagna de
vid föredragningen den 6 december 1904 beräknade törhöjda beloppen,
ville han dock icke mot norska regeringens uttalande påyrka detta, utan
hemställde, i anslutning till norska regeringens förslag, att de förevarande
anslagsrubrikerna skulle upptagas, skrifmaterialier och expenser
till 32,500 kronor och ekiperingspenningar till 14,000 kronor.
Beträffande slutligen anslagen till konsulskassans utgifter har ministern
för utrikes ärendena till förenämnda protokoll i sammansatt statsråd
den 6 december 1904 (sid. 15—16) meddelat följande:
Konsulsstatens rubrik a. löner m. m. vore ökad med 1,000 kronor,
utgörande två första ålderstil]ägg, hvartdera å 500 kronor, till hvilka
vicekonsulerna W. Eckell i London och Th. Hansen i New York, jämlikt
nådiga beslutet den 8 december 1882, vid ingången af år 1906
blifva berättigade.
Under rubriken b. kostnadsersättningar vid lönade konsulat uppstode
ökning af 500 kronor därigenom, att Kungl. Maj:t den 20 maj 1904 beslutit,
att å förslaget till utrikesbudget för 1906 skulle upptagas en från
2,500 kronor till 3,000 kronor förhöjd kontorskostnadsersättning till generalkonsulatet
i Genua.
Under konsulsstatens rubrik c. kontor skostnadsersättningar vid olönade
konsulat ökades på grund af Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 25
nästlidne november
dels ersättningarna af 800 kronor eller därutöfver
med ersättningen till vicekonsulatet i Boston............
» förhöjningen af ersättningarna till
konsulaten
i San Francisco från kr. 4,000 till kr. 5,000
» Königsberg ... »
» Singapore...... »
vicekonsulaten
i Durban ......... »
» Grina sby......... »
» 2,000 * > 2,500
» 1,000 » » 1,500
* 1,200 » » 2,000
» 1,500 » » 2,000
eller med
» »
» >
» »
kr. 1,000
» 1,000
* 500
» 500
» 800
* _____500 kr. 4,300
transport kr. 4,300
opaginerad Kontrollera mot PDF
f)
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
transport kr. 4,300
dels ersättningarna under 800 kronor, hvilka i budgeten
upptoges i en gemensam summa,
med ersättningarna till vicekonsulaten i Zaandam... kr. 200
och i Memel.................................................................. » 200
» förhöjningen af ersättningen till vicekonsulatet
i Middlesborough från 500 kronor till 700 kronor
eller med............................................................... » 200 > 600
kr. 4,900
Däremot hade en mindre nedsättning företagits i det under ifrågavarande
rubrik förekommande reserverade beloppet. Då vid konsulatafgiftens
upphörande i 1904 års budget skulle upptagas ett reserveradt
belopp till mötande af oförutsedda utgifter till kontorskostnadsersättningar
vid olönade konsulat eller personliga godtgörelser för mistade
konsulatafgifter, bestämdes detta belopp till 10,000 kronor. Häraf togs
inom kort i anspråk 700 kronor för konsulatet i Fremantle samt 500
kronor för en förhöjning i den personliga godtgörelsen till vicekonsuln
i Valencia, tillsammans 1,200 kronor. Återstoden, 8,800 kronor, intogs
i budgeten för 1905. Af detta belopp hade nu genom ofvan omförmälda
nådiga beslut den 25 november 1904 disponerats 4,900 kronor, hvadan
återstoden utgjorde allenast 3,900 kronor. Detta belopp syntes vara
för ringa till mötande af eventuellt uppstående behof af ytterligare
ersättningar i en eller annan form. Att höja beloppet till det ursprungliga
af 10,000 kronor sjmtes dock vara obehöfligt, utan borde ett belopp
af 8,000 kronor kunna anses vara tillräckligt. I budgetförslaget
för 1906 hade därför det under rubriken kontorskostnadsersättningar
vid olönade konsulat upptagna reserverade belopp nedsatts med 800
kronor till 8,000 kronor.
Om från ofvannämnda ökningar af kontorskostnadsersättningarna
vid olönade konsulat................................................................................. kr. 4,900
dragés nedsättningen af det reserverade beloppet..................... » 800
återstode en höjning af ifrågavarande rubrik med..................... kr. 4,100.
De från konsulskassan utgående, under konsulsstaten uppförda
pensioner hade under år 1904 minskats dels med den pension af 4,000
kronor, som uppburits af aflidne generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt,
dels med en af konsuln A. Kirseboms aflidna änka innehafd pension
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
7
å 700 kronor. Det syntes dock icke föreligga skäl att föreslå någon
nedsättning i det för exspektanslöner och pensioner beräknade beloppet,
26,300 krono!'', då nya konsulära pensioner kunde ifrågakomma att före
eller under år 1906 beviljas.
Hufvudrubriken Jconsulsstaten vore sålunda i budgetförslaget ökad
med 5,600 kronor.
Af förberörda protokoll i sammansatt statsråd den 14 januari
innevarande år (sid. 21) framgår, att norska handels- och industridepartementet
i sitt betänkande förklarat sig anse obehöflig!, att nu upptaga
det reserverade beloppet högre än till ofvannämnda summa, 3,900 kronor.
Då nämligen nu ett år förflutit, sedan konsulatafgiften upphäfdes, syntes
det departementet, att man kunde vara berättigad att gå ut från att
de flesta konsulat, som funne sig hafva anledning till att framställa
begäran om bidrag till kontorsutgifterna — eller om förhöjning i redan
medgifvet sådant bidrag — till följd af inkomstförlust genom konsulatafgiftens
upphörande, nu redan hade inkommit med framställning därom.
Dessutom kunde det, enligt departementets förmenande, antagas, att
det skulle kunna finnas grund till att vid inträffande ledighet af särskilda
poster nedsätta de för desamma bestämda bidrag.
Den sålunda af norska regeringen tillstyrkta nedsättning af det
reserverade beloppet ville ministern för utrikes ärendena icke motsätta
sig, utan hemställde, att detsamma måtte i budgeten upptagas till 3,900
kronor. Den vid föredragningen den 6 december föreslagna höjningen
af underrubriken kontorskostnadsersättningar vid olönade konsulat bortfölle
härmed, och hela ökningen af konsulskassan blefve 1,500 kronor.
Den af Kungl. Maj:t gjorda framställningen om ökning af det på
Sveriges andel belöpande bidrag till kabinettskassans och konsulskassans
utgifter anser sig utskottet böra förorda.
Emot hvad Kungl. Maj:t beträffande de ordinarie anslagen under
denna hufvudtitel i öfrigt. föreslagit har utskottet icke haft något att
erinra och hemställer alltså,
att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen
anvisas att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet
samt med samma rätt till deras användande och
under enahanda villkor som hittills, nämligen
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Kabinettskassans utgifter:
a) departementschefen,
ministern för utrikes
ärendena.............................kronor 24,000:
b) utrikesdepartementet » 32,365:
c) ministerstaten............ » 360,705:
d) militärattachéer......... '' » 8,470:
e) skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter » 77,560:
503,100: —
Konsulskassans utgifter:
f) utrikes
departementet
.................. kronor 10,300: —
g) konsuls
staten.
........... » 358,150: —
h) skrifmaterialier,
expenser
och
extra utgifter » 25,800: — 394,250: —
eller efter afdrag af hvad som
häraf beräknas kunna bestridas
afinflytande expeditionsafgifter 12,500: — 381,750: —
summa kronor 884,850: —
Utgifter, som bestridas af svenska
statsverket allena:
i) svenska kyrkan i Paris ............ kronor 2,950: —
tillsammans kronor 887,800: —
Extra anslag.
Angående
anslag till
»Sveriges
traktater».
[10.]
2:o) För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kungl.
Maj:t jämväl för år 1906 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor.
Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet öfver utrikes
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4. 9
departementsärenden (sid. 3) innehåller angående arbetets fortskridande,
hemställer utskottet,
att, till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater», må
på extra stat för år 1906 anvisas ett anslag af 4,500
kronor.
3:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under
punkten 11 af denna liufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med föregående år, till
bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under
innevarande år för den internationella skiljedomstolens
byrå i Haag, å extra stat för år 1906 anvisa ett belopp
af 2,500 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har i punkten 12 under denna liufvudtitel föreslagit
Riksdagen att, till beredande af dyrtidstilhigg för innevarande år
åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning af Kungl.
Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag bevilja å extra stat för år 1906 ett
belopp af 4,200 kronor.
Öfver ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles
afgifva utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
5:o) Uti punkten 13 af samma liufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att såsom bidrag till den internationella fredsbyrån i
Bern å extra stat för år 1906 bevilja 750 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, i likhet med föregående år, såsom
bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern, på
extra stat för år 1906 bevilja ett anslag af 750 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har under punkten 14 af denna liufvudtitel
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1906 anvisa till konsulsstipendier
8,000 kronor samt till bestridande, i mån af behof, af stipendiats
•resekostnader 3,000 kronor eller tillsammans 11,000 kronor.
Bi/i. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 4 Saft.
Angående
anslag till
internationella
byrån
i Haag.
[11.]
Angående
anslag till
dyrtidstillägg.
[12.]
Angående
anslag till
internationella
fredsbyrån
i
Bern.
[13.]
Angående
konsuls
stipe.
ndier.
[14.]
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Departementschefen har beträffande denna framställning anfört
följande:
1 enlighet med Kungl. Maj:ts proposition hade 1904 års Riksdag
medgifvit, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar finge för
år 1905 användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor
till bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader, eller tillsammans
11,000 kronor.
Riksdagen hade därvid ansett sig böra erinra, att 1902 års Riksdag
vid beviljande af motsvarande anslag uttalat den mening, att, då
konsulsstipendier vore afsedda att bereda unga män tillfälle att förvärfva
sådan utbildning, att konsulatens tjänstepersonal måtte kunna
med dem rekryteras, för detta ändamåls vinnande syntes vara önskligt,
att antalet stipendiater icke alltför mycket inskränktes. Jämte förmälan
att Riksdagen icke vore i tillfälle att bedöma, huruvida förhållandena
hittills medgifvit, att dessa stipendier kunnat till flera personer utdelas,
hade Riksdagen emellertid velat framhålla önskvärdheten däraf, att
tiden för hvarje stipendiats bibehållande vid rätten till stipendiet icke
utsträcktes längre än nödigt vore, på det att ett större antal stipendiater
måtte komma i åtnjutande af den utbildning, dessa stipendier vore
afsedda att bereda.
Departementschefen anförde vidare, att under hvarje af åren
1896—1898 användes, enligt Riksdagens medgifvande, af konsulskassans
besparingar ett belopp af 4,000 kronor till ett konsulsstipendium jämte
1,500 kronor till bestridande af stipendiats resekostnader. Detta stipendium
hade under de tre åren uppburits af samma person. Under
åren 1899—1901 hade 8,000 kronor årligen jämte 3,000 kronor till
bestridande af resekostnader anvisats till tvenne konsulsstipendier, hvardera
å 4,000 kronor. Under nämnda tidsperiod hade ock två personer
kommit i åtnjutande af dessa stipendier. Från och med 1902 hade ett
belopp likaledes af 8,000 kronor jämte 3,000 kronor till resekostnader
för hvarje år beviljats, dock med rätt för Kungl. Maj:t att efter omständigheterna
bestämma, huruvida medlen borde användas till ett eller
derå stipendier, äfvensom beloppet af hvarje stipendium; och blefvo
genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1902 och den 7 november
samma år tvenne konsulsstipendier upprättade, hvilka, med anlitande
af uppkomna öfverskott å de anslagna medlen, kunde bestämmas,
det ena till 7,000 kronor för år jämte högst 1,500 kronor till bestridande
af resekostnader och det andra till 4,000 kronor för år jämte
högst 700 kronor till resekostnader. Dessa stipendier utdelades vid
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
11
underdånig föredragning den 3 oktober 1902 och den 12 januari
1903 samt utgå fortfarande till de personer, som vid sistberörda tillfällen
utsagos till stipendiater. Af öfriga stipendiater alltifrån 1896,
tre till antalet, både en befordrats till diplomatisk tjänst och eu kvarstode
såsom extra ordinarie kontorist å konsulsstaten. Den tredje hade
öfvergått till annan verksamhet.
Vid sidan af de af statsmedel utgående konsulsstipendierna hade
dessutom sedan 1891 af den s. k. Johnsonska donationsfonden utdelats
ett stipendium å 4,000 kronor årligen jämte (sedan 1894) ersättning för
resekostnader med högst 1,500 kronor om året, i syfte att bereda unga
män, som ägnade sig åt konsulsbanan-, tillfälle, att i utlandet studera
handel och näringar. Detta stipendium hade hittills innehafts af fyra
personer, hvar och en under omkring tre år. Af dessa hade två er^
hållit fast anställning å konsulsstaten, under det att en innehade en
olönad vicekonsulsbefattning och en öfvergått till annan verksamhet.
Den nuvarande femte innehafvare!! af stipendiet åtnjöte detsamma sedan
den 1 januari 1904.
Det framginge sålunda, att alltsedan konsulsstipendier först började
iitdelas tiden för stipendiats bibehållande vid stipendiet gällt för en
tid af omkring tre år, och eu begränsning af stipendietiden till att omfatta
en kortare tidsperiod, än hvad som hittills varit brukligt, i syfte
att härigenom öka antalet stipendiater syntes det departementschefen
icke vara att anbefalla, åtminstone icke såsom allmän regel. Antalet
underordnade befattningar å den lönade konsulsstaten, till hvilka eu
stipendiat förr eller senare efter stipendietidens utgång kunde tänkas
blifva befordrad, vore nämligen mycket begränsad! Det vore därför
med hänsyn till stipendiemedlens lämpliga användande af vikt, att de
icke fördelades på ett större antal personer än som, därest de i öfrigt
ansåges lämpliga, kunde tänkas vid en icke alltför aflägsen tidpunkt
erhålla fast anställning vid konsulat. Om såsom allmän regel tiden för
hvarje stipendiats bibehållande vid rätten till stipendiet skulle begränsas
i ytterligare mån än som hittills skett, kunde det lätt komma att inträffa,
att antalet stipendiater ökades på ett sätt, som icke stode i förhållande
till möjligheten att sedermera kunna bereda dem fast anställning''.
Följden häraf syntes åter blifva den, att åtskilliga stipendiater
skulle efter stipendietidens utgång anse befordringsutsikterna alltför
ringa för att på egen bekostnad kunna eller vilja fortsätta arbetet på
sin utbildning för konsulstjänsten, och stipendiemedlen skulle i sådana
fall icke kunna anses hafva blifvit använda på ett med anslagets ändamål
öfverensstämmande sätt.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Anvisandet af statsmedel till stipendier skedde på initiativ af
kommerskollegiet och förordades jämväl på sin tid af den af Kungl.
Maj:t den 1 juli 1898 tillsatta kommitté för behandling af vissa sjöfartsnäringen
och den utrikes handeln rörande frågor. Stipendierna hade
hittills kunnat bestridas af besparingarna på konsulskassan, och då de
för stipendiernas upprättande anförda skäl fortfarande hade sin giltighet,
skulle departementschefen anse det önskvärdt, om dylikt anslag
fortfarande finge utgå. Enär emellertid till följd af konsulatafgiftens
upphäfvande konsulskassans besparingar icke kunde väntas komma att
vinna någon nämnvärd tillökning, syntes de för ändamålet erforderliga
medel icke vidare böra anvisas å dessa besparingar, utan syntes i stället
framställning till Riksdagen böra göras om beviljande af anslag å
extra stat.
Departementschefen hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1906 anvisa till konsulsstipendier
8,000 kronor samt till bestridande, i män af behof, af stipendiats resekostnader
3,000 kronor, eller tillsammans 11,000 kronor, under förutsättning
att i fråga om tilldelandet och åtnjutandet af stipendierna de
för de nu utgående stipendierna fastställda bestämmelser iakttoges, samt
med rätt för ministern för utrikes ärendena att använda möjligen uppkommande
öfverskott å stipendiemedlen på samma sätt, som medgifvits
beträffande eventuellt öfverskott å stipendiemedlen för 1902 och följande
år, nämligen till att bereda den, som innehaft ett stipendium, tillfälle
att studera merkantila och industriella förhållanden i hemlandet eller
ock, när så funnes lämpligt, under en begränsad tid tjänstgöra i utrikesdepartementet
eller kommerskollegiet.
Då utskottet icke haft något att emot denna framställning erinra,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må å extra stat för år 1906 anvisa
till konsulsstipendier 8,000 kronor samt till bestridande,
i mån af behof, af stipendiats resekostnader 3,000
kronor, eller tillsammans 11,000 kronor.
JmumÉeaf ^:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 15 af denna hufvudförskott.
titel föreslagit Riksdagen att, till ersättning för den på Sverige beP6-1
löpande, af statskontoret förskottsvis bestridda hälften af kostnaderna i
anledning af vissa reklamationer mot Venezuela, å extra stat för år
1906 anvisa ett belopp af 15,350 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
13
Af statsrådsprotokollet inhämtas, att Sveriges andel i berörda
kostnader uppgått till 15,282 kronor 79 öre, som för afrundande till
jämnt hundratal af slutsumman af denna hufvudtitels extra anslag
syntes böra uppföras till 15,350 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, till ersättande af ifrågavarande
förskott, å extra stat för år 1906 anvisa ett belopp
af 15,350 kronor.
8:o) Slutligen har Kungl. Maj:t under punkten 16 af denna hufvud- Avgående
titel föreslagit Riksdagen medgifva, att af hyresinkomsterna från kronans lönetillökning
fastighet i Konstantinopel måtte år 1906 för Svenska kyrkan i Paris vi/svenska
användas 1,169 kronor att utgå såsom lönetillökning för pastorn. kyrkan
I detta ämne har ministern för utrikes ärendena till statsråds- 1 fjgT
protokollet anfört följande:
1899 års Riksdag medgaf, med anledning af en af Kungl. Maj:t
gjord framställning, att af öfverskotten å de från kronans fastighet i
Konstatinopel inflytande hyresinkomster finge för svenska kyrkan i Paris
användas under fem år från och med år 1900 ett belopp af 1,169
kronor årligen att utgå såsom lönetillökning för pastorn.
Då den femårsperiod, för hvilken anslaget blifvit beviljadt, komme
att utgå med år 1904, anhöll svenska församlingen i Paris genom dess
kyrkoråd i underdånig skrifvelse den 20 november 1903, att Kungl.
Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition, att kyrkan tills
vidare från och med innevarande år, så länge Kung]. Maj:t funne anslaget
hehöfligt, finge åtnjuta det senast beviljade anslaget af 1,169
kronor till upphjälpande af pastorslönen vid kyrkan.
Vid underdånig föredragning den 12 januari 1904, i sammanhang
med regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för
innevarande år, af förenämnda ansökning anförde dåvarande ministern
för utrikes ärendena, bland annat, att han ansåge sig böra hemställa
till Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra nådig framställning om att
det ifrågavarande anslaget, hvilket vore erforderligt, för att pastorslönen
skulle kunna utgå med 10,000 francs om året, måtte fortfarande beviljas.
Då man emellertid icke kunde på förhand veta, huru kyrkans ekonomi
komme. att ställa sig under de närmaste åren, ansåge ministern det
vara mindre lämpligt att af Riksdagen begära anvisande af anslaget på
obestämd tid, utan borde församlingen i mån af behof inkomma med
ny ansökan i ämnet. I enlighet med ministerns hemställan gjordes
opaginerad Kontrollera mot PDF
14t
Statsutskottets Utlåtande N:o 4-.
hos Riksdagen framställning om anslagets beviljande endast för år
1905, hvilken framställning blef af Riksdagen bifallen.
Församlingen hade nu genom dess kyrkoråd anmält, att kyrkan,
hvars ekonomiska ställning under det sista året icke undergått någon
förändring, fortfarande vore i det största behof af det ifrågavarande
anslaget. Utan detta skulle pastorslönen icke kunna bibehållas vid det
allt sedan 1902 utgående beloppet af 10,000 francs, som vore det lägsta
• belopp, för hvilket pastorn utan alltför stora ekonomiska svårigheter
kunde uppehålla sig i Paris; och hade församlingen, i syfte att åt
kyrkans budget bevara största möjliga säkerhet, anhållit om aflåtande
af nådig proposition till Riksdagen af innehåll, att anslaget måtte få
utgå tills vidare eller åtminstone under fem år från och med år 1906.
Kungl. Maj:ts minister i Paris hade vitsordat behöfligheten af det
ifrågavarande lönetilläget åt pastorn och därvid erinrat om de skäl,
som för detsammas beviljande tillförene gifvits, ej minst de sedan
världsutställningen 1900 alltjämt stegrade lefnadskostnaderna i Paris.
Det fortfarande behofvet för församlingen af det ifrågavarande
anslaget syntes genom hvad kyrkorådet och ministern i Paris anfört
få anses ådagalagdt. På grund af ovannämnda vid den underdåniga
föredragningen den 12 januari 1904 anförda skäl syntes dock lämpligt,
, att anslaget nu begärdes endast för ett år, och att frågan, om dylikt
anslags beviljande därefter blefve föremål för särskild pröfning.
Mot denna framställning har utskottet icke haft något att erinra
och hemställer alltså,
att Riksdagen må medgifva, att af hyresinkomsterna
från kronans fastighet i Konstantinopel må år 1906 för
svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor, att
utgå såsom lönetillökning för pastorn.
Stockholm den 17 februari 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
15
Bil, LiU. A.
Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
T r e d j e hufvudtitel.
1905 års
riksstat
anslår:
Förslag till
blifvande
riksstat:
...
Anvisning
i kontant.
Utrikesdepartementet.
Anvisning
i kontant.
Kronor.
Ö.
Kabiuettskassans utgifter.
Kronor.
Ö.
24,000
32,365
359,295
—
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ......
Utrikesdepartementet .........................................................
24,000
32,365
360,705
8,470
77,560
—
_
Ministerstaten ...................................................................
8,470
73,670
_
Militärattachéer ..................................................................
—
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ..................
—
497,800
—
S:gr
503,100
Konsulskassaus utgifter.
10,300
357,400
25,800
—
Utrikesdepartementet.................. 10,300: —
Konsulsstaten ...................... 358,150: —
Skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter........................ 25,800: — 394 250''
393,500
eller efter af- drag af etc.
12,500
eller efter afdrag af hvad som häraf be- räknas kunna bestridas af inflytande
expeditionsafgifter.................................... 12,500: —
381,000
—
S:gr
381,750
—
2,950
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket
allena.
Svenska kyrkan i Paris ...................................................
2,950
1
881,750
—
* Summa
887,800 —
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Bil. Litt. B.
Tabell öfyer extra ordinarie anslagen under riksstatens
T r e d j e liufyudtitel.
Utrikesdepartementet.
Till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» .......................................
» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år 1905 för
den internationella skiljedomstolens byrå i Haag..............................
Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern ....................................
Till konsulsstipendier .................................................................................
» bestridande af stipendiats resekostnad................................................
» ersättning för den på Sverige belöpande, af statskontoret förskottsvis
bestridda hälften af kostnaderna i anledning af vissa reklamationer
mot Venezuela......................................................................................
Summa
Kronor.
Ö.
4,500
2,500
_
750
—
8,000
3,000
—
| 15,350
—
34,100
—
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1905.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.