Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tre dj e hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1905-02-17 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:4, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tre dj e hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 17 februari 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

tre dj e hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(1 :a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o) I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken

finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade

881,750 kronor, har Kungl. Maj:t, under hänvisande till det vid kung],

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokollet

öfver utrikesdepartementsärenden den 14 januari innevarande

år, föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag å tillhopa 887,800 kronor

må af Riksdagen anvisas att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under enahanda

villkor som hittills.

fiabiuettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena ................................................ kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet........................ » 32,365: —

[3.] ministerstaten....................................... » 360,705: —

[4.] militärattachéer................................... » 8,470: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter..................................................................... » 77,560: — 503,100: —

transport kronor 503,100: —

Bih. till Riksd. Prot. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4.) 1

Angående

ordinarie

anslagen.

[1-9.]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

transport kronor 503,100: —

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet., kronor 10,300: —

[7.] konsulsstaten ............... » 358,150: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter ............... » 25,800: — 394,250:_

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas

kunna bestxddas af inflytande expeditionsafgifter 12,500: — 381,750: -__

summa kronor 884,850: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris ....................................... » 2,950: —

tillsammans kronor 887,800: —

Vid jämförelse mellan den för innevarande år gällande riksstat

och de af Kungl. Maj:t nu äskade anslagen framgår, att en ökning af

5,300 kronor å anslagen till kabinett skassans utgifter blifvit föreslagen.

Denna ökning utgör Sveriges andel dels i den med 2,000 kronor

upptagna höjningen i det för arbetsbiträde vid beskickningarna afsedda

belopp, eller 1,410 kronor, och dels i den med 5,500 kronor upptagna

höjningen i det gemensamma anslaget till skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter, eller 3,890 kronor.

I afseende å anslagen till konsulskassans utgifter, till livilka Sverige

och Norge bidraga med hälften hvardera, har föreslagits en förhöjning

i anslaget till konsulsstaten med 750 kronor, utgörande Sveriges andel

i en ökning af konsulskassan å 1,500 kronor.

I de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har icke

ifrågasatts någon ändring.

I fråga om anslagen till kabinettskassan har till protokollet i sammansatt

statsråd den 6 december 1904 (sid. 13) dåvarande ministern för

utrikes ärendena anfört följande:

För år 1906 föresloge departementschefen ingen ändring beträffande

rubrikerna ministern för utrikes ärendena, utrikesdepartementet

och militärattachéer. Däremot syntes någon höjning böra äga rum i

de återstående två rubrikerna, ministerstaten samt skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter.

Under minister staten funnes uppfördt ett anslag af 10,000 kronor

till arbetsbiträde vid beskickningarna. Detta anslag, som första gången beviljades

af 1902 års Riksdag och Storting, hade hufvudsakligen användts

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

till arfvoden åt en tjenstförrättande kanslist vid enhvar af beskickningarna

i Berlin, Paris och S:t Petersburg. För år 1904 vore dessa kanslistarfvoden

beräknade att utgå med tillhopa 9,300 kronor. Sedan emellertid

ministern i Berlin anmält, att den nuvarande t. f. kanslisten vid beskickningen,

hvilken visat sig vara synnerligen lämplig för befattningen,

förklarat sig nödsakad att lämna sin anställning och såsom uteslutande

grund därtill angifvit omöjligheten att kunna reda sig med det honom

tillerkända arfvode af 3,600 kronor, men på förfrågan förklarat sig villig

att åtnöjas med en aflöning af 4,000 kronor om året, hemställde ministern,

med framhållande af svårigheten att finna en lämplig efterträdare,

att åt t. f. kanslisten vid beskickningen måtte utverkas en förhöjning i

arfvodet till sistnämnda belopp. Då häremot icke kunde göras någon

erinran, blef en sådan förhöjning jämlikt nådigt beslut den 22 juni 1904

beviljad för senare halfåret af år 1904.

Under förutsättning af att denna förhöjning äfven framdeles kornme

att utgå, hvilket måste anses oundvikligt, skulle redan summan af arfvodena

till de t. f. kanslisterna vid ofvannämnda tre beskickningar komma

att öfverskrida de för arbetsbiträde vid samtliga beskickningar beräknade

10,000 kronor, och intet skulle finnas att disponera för de öfriga.

Af dessa vore särsldldt de i Bryssel och Haag, Rom samt Wien, vid

hvilka hvarken legationssekreterare eller fasta kanslister funnes anställda,

ofta i behof af tillfälligt biträde. Härtill komine, att det inom de närmaste

åren sannolikt skulle blifva nödvändigt att öka det för närvarande

till endast 2,600 kronor bestämda kanslistarfvodet i Paris. Fn förhöjning

af anslaget vore därför behöflig; och syntes denna icke böra sättas lägre

än till 2,000 kronor, hvarigenom summan skulle uppgå till 12,000 kronor.

De från kabinettskassan utgående pensioner hade under år 1904

minskats med 6,000 kronor, som uppbimts af aflidne f. d. envoyén friherre

L. Beck-Friis. Som emellertid ökning af utgifterna under rubriken

exspektanslöner och pensioner lätt kunde uppstå, syntes icke böra ifrågasättas

någon ändring af det i 1905 års budget för ifrågavarande ändamål

beräknade beloppet af 35,000 kronor.

Det i 1905 års budget för skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

upptagna beloppet, 106,000 kronor, vore fördeladt på följande under
-

rubriker :

skrifmaterialier och expenser.................................... kr. 31,000

ekiperingspenningar ...................................................... » 10,000

hemliga utgifter ............................................................ » 20.000

öfriga extra utgifter...................................................... » 45,000

kr. 106,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Det för skrifmaterialier och expenser afsedda beloppet både under

de senare åren visat sig otillräckligt. Utgifterna hade hvarje år öfverskridit

beräkningen, år 1900 med ett belopp af 3,700 kronor. Medeltalet

af öfverskridningen under perioden 1900—1903 hade utgjort 1,300 kronor.

Enär det läge i sakens natur, att utgifter af detta slag småningom

måste växa i bredd med en tillväxt i arbetets omfattning, syntes

den ifrågavarande underrubriken i 1906 års budget icke böra sättas

lägre än 34,000 kronor.

Jämväl det för ekipering spenningar afsedda beloppet, 10,000 kronor,

hade under en längre följd af år visat sig icke förslå. Medeltalet af

utgifna ekiperingspenningar under nyssnämnda period, 1900—1903, hade

utgjort 20,000 kronor, och äfven om man toge en så lång period som

10 år, eller 1894—1903, hade medeltalet utgjort närmare 14,000 kronor.

Vid sådant förhållande ansåge departementschefen, att äfven denna

underrubrik borde i 1906 års budget höjas; och syntes med ledning af

nyss anförda siffror 16,000 kronor vara ett lämpligt belopp, således en

ökning af 6,000 kronor.

Hufvudrubriken i fråga föresloges alltså att ökas med inalles 9,000

kronor.

Af protokollet i sammansatt statsråd för den 14 januari innevarande

år (sid. 18—19) inhämtas, att norska handels- och industridepartementet

i det utlåtande, som läge till grund för norska regeringens

den 29 december 1904 afgifna betänkande öfver förslaget till de Förenade

Rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1906, tillstyrkt den af

Kungl. Maj:t nu ifrågasatta förhöjning af anslaget till arbetsbiträde vid

beskickningarna med 2,000 kronor eller till 12,000 kronor.

Hvad däremot angår den föreslagna förhöjningen af anslaget till skrifmaterialier,

expenser och extra utgifter med 3,000 kronor eller till 34,000

kronor, har norska handels- och industridepartementet anfört, att en ökning

af utgifterna för skrifmaterialier och expenser visserligen vore en naturlig

och oundgänglig följd af arbetets tillväxt, men att, om hänsyn toges till den

öfverskridning af anslaget, som ägt rum under 4-årsperioden 1900—1903

eller 1,300 kronor, departementet vore böjdt att tro, att man skulle

kunna inskränka sig till en förhöjning af 1,500 kronor, således från

31,000 kronor till 32,500 kronor. Och beträffande den föreslagna förhöjningen

af det för ekiperingspenningar beräknade beloppet med 6,000

kronor eller till 16,000 kronor har departementet uttalat, att, då de betydliga

utbetalningar, som under de senare åren ägt rum under denna

post, finge antagas till en väsentlig del härröra från ovanligt talrika

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

utnämningar och förflyttningar inom den diplomatiska staten, departe.

mentet förmenade, att man skulle kunna stanna vid en förhöjning med

4,000 kronor eller från 10,000 kronor till 14,000 kronor, eller det belopp,

som i medeltal under de sista 10 åren för ändamålet utgått. _

Ehuru ministern för utrikes ärendena ansåge önskvärdt, att i det

definitiva budgetförslaget blefve för ifrågavarande utgifter upptagna de

vid föredragningen den 6 december 1904 beräknade törhöjda beloppen,

ville han dock icke mot norska regeringens uttalande påyrka detta, utan

hemställde, i anslutning till norska regeringens förslag, att de förevarande

anslagsrubrikerna skulle upptagas, skrifmaterialier och expenser

till 32,500 kronor och ekiperingspenningar till 14,000 kronor.

Beträffande slutligen anslagen till konsulskassans utgifter har ministern

för utrikes ärendena till förenämnda protokoll i sammansatt statsråd

den 6 december 1904 (sid. 15—16) meddelat följande:

Konsulsstatens rubrik a. löner m. m. vore ökad med 1,000 kronor,

utgörande två första ålderstil]ägg, hvartdera å 500 kronor, till hvilka

vicekonsulerna W. Eckell i London och Th. Hansen i New York, jämlikt

nådiga beslutet den 8 december 1882, vid ingången af år 1906

blifva berättigade.

Under rubriken b. kostnadsersättningar vid lönade konsulat uppstode

ökning af 500 kronor därigenom, att Kungl. Maj:t den 20 maj 1904 beslutit,

att å förslaget till utrikesbudget för 1906 skulle upptagas en från

2,500 kronor till 3,000 kronor förhöjd kontorskostnadsersättning till generalkonsulatet

i Genua.

Under konsulsstatens rubrik c. kontor skostnadsersättningar vid olönade

konsulat ökades på grund af Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 25

nästlidne november

dels ersättningarna af 800 kronor eller därutöfver

med ersättningen till vicekonsulatet i Boston............

» förhöjningen af ersättningarna till

konsulaten

i San Francisco från kr. 4,000 till kr. 5,000

» Königsberg ... »

» Singapore...... »

vicekonsulaten

i Durban ......... »

» Grina sby......... »

» 2,000 * > 2,500

» 1,000 » » 1,500

* 1,200 » » 2,000

» 1,500 » » 2,000

eller med

» »

» >

» »

kr. 1,000

» 1,000

* 500

» 500

» 800

* _____500 kr. 4,300

transport kr. 4,300

opaginerad Kontrollera mot PDF

f)

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

transport kr. 4,300

dels ersättningarna under 800 kronor, hvilka i budgeten

upptoges i en gemensam summa,

med ersättningarna till vicekonsulaten i Zaandam... kr. 200

och i Memel.................................................................. » 200

» förhöjningen af ersättningen till vicekonsulatet

i Middlesborough från 500 kronor till 700 kronor

eller med............................................................... » 200 > 600

kr. 4,900

Däremot hade en mindre nedsättning företagits i det under ifrågavarande

rubrik förekommande reserverade beloppet. Då vid konsulatafgiftens

upphörande i 1904 års budget skulle upptagas ett reserveradt

belopp till mötande af oförutsedda utgifter till kontorskostnadsersättningar

vid olönade konsulat eller personliga godtgörelser för mistade

konsulatafgifter, bestämdes detta belopp till 10,000 kronor. Häraf togs

inom kort i anspråk 700 kronor för konsulatet i Fremantle samt 500

kronor för en förhöjning i den personliga godtgörelsen till vicekonsuln

i Valencia, tillsammans 1,200 kronor. Återstoden, 8,800 kronor, intogs

i budgeten för 1905. Af detta belopp hade nu genom ofvan omförmälda

nådiga beslut den 25 november 1904 disponerats 4,900 kronor, hvadan

återstoden utgjorde allenast 3,900 kronor. Detta belopp syntes vara

för ringa till mötande af eventuellt uppstående behof af ytterligare

ersättningar i en eller annan form. Att höja beloppet till det ursprungliga

af 10,000 kronor sjmtes dock vara obehöfligt, utan borde ett belopp

af 8,000 kronor kunna anses vara tillräckligt. I budgetförslaget

för 1906 hade därför det under rubriken kontorskostnadsersättningar

vid olönade konsulat upptagna reserverade belopp nedsatts med 800

kronor till 8,000 kronor.

Om från ofvannämnda ökningar af kontorskostnadsersättningarna

vid olönade konsulat................................................................................. kr. 4,900

dragés nedsättningen af det reserverade beloppet..................... » 800

återstode en höjning af ifrågavarande rubrik med..................... kr. 4,100.

De från konsulskassan utgående, under konsulsstaten uppförda

pensioner hade under år 1904 minskats dels med den pension af 4,000

kronor, som uppburits af aflidne generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt,

dels med en af konsuln A. Kirseboms aflidna änka innehafd pension

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

7

å 700 kronor. Det syntes dock icke föreligga skäl att föreslå någon

nedsättning i det för exspektanslöner och pensioner beräknade beloppet,

26,300 krono!'', då nya konsulära pensioner kunde ifrågakomma att före

eller under år 1906 beviljas.

Hufvudrubriken Jconsulsstaten vore sålunda i budgetförslaget ökad

med 5,600 kronor.

Af förberörda protokoll i sammansatt statsråd den 14 januari

innevarande år (sid. 21) framgår, att norska handels- och industridepartementet

i sitt betänkande förklarat sig anse obehöflig!, att nu upptaga

det reserverade beloppet högre än till ofvannämnda summa, 3,900 kronor.

Då nämligen nu ett år förflutit, sedan konsulatafgiften upphäfdes, syntes

det departementet, att man kunde vara berättigad att gå ut från att

de flesta konsulat, som funne sig hafva anledning till att framställa

begäran om bidrag till kontorsutgifterna — eller om förhöjning i redan

medgifvet sådant bidrag — till följd af inkomstförlust genom konsulatafgiftens

upphörande, nu redan hade inkommit med framställning därom.

Dessutom kunde det, enligt departementets förmenande, antagas, att

det skulle kunna finnas grund till att vid inträffande ledighet af särskilda

poster nedsätta de för desamma bestämda bidrag.

Den sålunda af norska regeringen tillstyrkta nedsättning af det

reserverade beloppet ville ministern för utrikes ärendena icke motsätta

sig, utan hemställde, att detsamma måtte i budgeten upptagas till 3,900

kronor. Den vid föredragningen den 6 december föreslagna höjningen

af underrubriken kontorskostnadsersättningar vid olönade konsulat bortfölle

härmed, och hela ökningen af konsulskassan blefve 1,500 kronor.

Den af Kungl. Maj:t gjorda framställningen om ökning af det på

Sveriges andel belöpande bidrag till kabinettskassans och konsulskassans

utgifter anser sig utskottet böra förorda.

Emot hvad Kungl. Maj:t beträffande de ordinarie anslagen under

denna hufvudtitel i öfrigt. föreslagit har utskottet icke haft något att

erinra och hemställer alltså,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen

anvisas att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och

under enahanda villkor som hittills, nämligen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Kabinettskassans utgifter:

a) departementschefen,

ministern för utrikes

ärendena.............................kronor 24,000:

b) utrikesdepartementet » 32,365:

c) ministerstaten............ » 360,705:

d) militärattachéer......... '' » 8,470:

e) skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter » 77,560:

503,100: —

Konsulskassans utgifter:

f) utrikes
departementet

.................. kronor 10,300: —

g) konsuls
staten.

........... » 358,150: —

h) skrifmaterialier,

expenser

och

extra utgifter » 25,800: — 394,250: —

eller efter afdrag af hvad som

häraf beräknas kunna bestridas

afinflytande expeditionsafgifter 12,500: — 381,750: —

summa kronor 884,850: —

Utgifter, som bestridas af svenska

statsverket allena:

i) svenska kyrkan i Paris ............ kronor 2,950: —

tillsammans kronor 887,800: —

Extra anslag.

Angående

anslag till

»Sveriges

traktater».

[10.]

2:o) För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kungl.

Maj:t jämväl för år 1906 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor.

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet öfver utrikes
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4. 9

departementsärenden (sid. 3) innehåller angående arbetets fortskridande,

hemställer utskottet,

att, till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater», må

på extra stat för år 1906 anvisas ett anslag af 4,500

kronor.

3:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

punkten 11 af denna liufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med föregående år, till

bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under

innevarande år för den internationella skiljedomstolens

byrå i Haag, å extra stat för år 1906 anvisa ett belopp

af 2,500 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har i punkten 12 under denna liufvudtitel föreslagit

Riksdagen att, till beredande af dyrtidstilhigg för innevarande år

åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning af Kungl.

Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag bevilja å extra stat för år 1906 ett

belopp af 4,200 kronor.

Öfver ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles

afgifva utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

5:o) Uti punkten 13 af samma liufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att såsom bidrag till den internationella fredsbyrån i

Bern å extra stat för år 1906 bevilja 750 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med föregående år, såsom

bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern, på

extra stat för år 1906 bevilja ett anslag af 750 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har under punkten 14 af denna liufvudtitel

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1906 anvisa till konsulsstipendier

8,000 kronor samt till bestridande, i mån af behof, af stipendiats

•resekostnader 3,000 kronor eller tillsammans 11,000 kronor.

Bi/i. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 4 Saft.

Angående

anslag till

internationella

byrån

i Haag.

[11.]

Angående

anslag till

dyrtidstillägg.

[12.]

Angående

anslag till

internationella

fredsbyrån

i

Bern.

[13.]

Angående

konsuls
stipe.

ndier.

[14.]

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Departementschefen har beträffande denna framställning anfört

följande:

1 enlighet med Kungl. Maj:ts proposition hade 1904 års Riksdag

medgifvit, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar finge för

år 1905 användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor

till bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader, eller tillsammans

11,000 kronor.

Riksdagen hade därvid ansett sig böra erinra, att 1902 års Riksdag

vid beviljande af motsvarande anslag uttalat den mening, att, då

konsulsstipendier vore afsedda att bereda unga män tillfälle att förvärfva

sådan utbildning, att konsulatens tjänstepersonal måtte kunna

med dem rekryteras, för detta ändamåls vinnande syntes vara önskligt,

att antalet stipendiater icke alltför mycket inskränktes. Jämte förmälan

att Riksdagen icke vore i tillfälle att bedöma, huruvida förhållandena

hittills medgifvit, att dessa stipendier kunnat till flera personer utdelas,

hade Riksdagen emellertid velat framhålla önskvärdheten däraf, att

tiden för hvarje stipendiats bibehållande vid rätten till stipendiet icke

utsträcktes längre än nödigt vore, på det att ett större antal stipendiater

måtte komma i åtnjutande af den utbildning, dessa stipendier vore

afsedda att bereda.

Departementschefen anförde vidare, att under hvarje af åren

1896—1898 användes, enligt Riksdagens medgifvande, af konsulskassans

besparingar ett belopp af 4,000 kronor till ett konsulsstipendium jämte

1,500 kronor till bestridande af stipendiats resekostnader. Detta stipendium

hade under de tre åren uppburits af samma person. Under

åren 1899—1901 hade 8,000 kronor årligen jämte 3,000 kronor till

bestridande af resekostnader anvisats till tvenne konsulsstipendier, hvardera

å 4,000 kronor. Under nämnda tidsperiod hade ock två personer

kommit i åtnjutande af dessa stipendier. Från och med 1902 hade ett

belopp likaledes af 8,000 kronor jämte 3,000 kronor till resekostnader

för hvarje år beviljats, dock med rätt för Kungl. Maj:t att efter omständigheterna

bestämma, huruvida medlen borde användas till ett eller

derå stipendier, äfvensom beloppet af hvarje stipendium; och blefvo

genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1902 och den 7 november

samma år tvenne konsulsstipendier upprättade, hvilka, med anlitande

af uppkomna öfverskott å de anslagna medlen, kunde bestämmas,

det ena till 7,000 kronor för år jämte högst 1,500 kronor till bestridande

af resekostnader och det andra till 4,000 kronor för år jämte

högst 700 kronor till resekostnader. Dessa stipendier utdelades vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

underdånig föredragning den 3 oktober 1902 och den 12 januari

1903 samt utgå fortfarande till de personer, som vid sistberörda tillfällen

utsagos till stipendiater. Af öfriga stipendiater alltifrån 1896,

tre till antalet, både en befordrats till diplomatisk tjänst och eu kvarstode

såsom extra ordinarie kontorist å konsulsstaten. Den tredje hade

öfvergått till annan verksamhet.

Vid sidan af de af statsmedel utgående konsulsstipendierna hade

dessutom sedan 1891 af den s. k. Johnsonska donationsfonden utdelats

ett stipendium å 4,000 kronor årligen jämte (sedan 1894) ersättning för

resekostnader med högst 1,500 kronor om året, i syfte att bereda unga

män, som ägnade sig åt konsulsbanan-, tillfälle, att i utlandet studera

handel och näringar. Detta stipendium hade hittills innehafts af fyra

personer, hvar och en under omkring tre år. Af dessa hade två er^

hållit fast anställning å konsulsstaten, under det att en innehade en

olönad vicekonsulsbefattning och en öfvergått till annan verksamhet.

Den nuvarande femte innehafvare!! af stipendiet åtnjöte detsamma sedan

den 1 januari 1904.

Det framginge sålunda, att alltsedan konsulsstipendier först började

iitdelas tiden för stipendiats bibehållande vid stipendiet gällt för en

tid af omkring tre år, och eu begränsning af stipendietiden till att omfatta

en kortare tidsperiod, än hvad som hittills varit brukligt, i syfte

att härigenom öka antalet stipendiater syntes det departementschefen

icke vara att anbefalla, åtminstone icke såsom allmän regel. Antalet

underordnade befattningar å den lönade konsulsstaten, till hvilka eu

stipendiat förr eller senare efter stipendietidens utgång kunde tänkas

blifva befordrad, vore nämligen mycket begränsad! Det vore därför

med hänsyn till stipendiemedlens lämpliga användande af vikt, att de

icke fördelades på ett större antal personer än som, därest de i öfrigt

ansåges lämpliga, kunde tänkas vid en icke alltför aflägsen tidpunkt

erhålla fast anställning vid konsulat. Om såsom allmän regel tiden för

hvarje stipendiats bibehållande vid rätten till stipendiet skulle begränsas

i ytterligare mån än som hittills skett, kunde det lätt komma att inträffa,

att antalet stipendiater ökades på ett sätt, som icke stode i förhållande

till möjligheten att sedermera kunna bereda dem fast anställning''.

Följden häraf syntes åter blifva den, att åtskilliga stipendiater

skulle efter stipendietidens utgång anse befordringsutsikterna alltför

ringa för att på egen bekostnad kunna eller vilja fortsätta arbetet på

sin utbildning för konsulstjänsten, och stipendiemedlen skulle i sådana

fall icke kunna anses hafva blifvit använda på ett med anslagets ändamål

öfverensstämmande sätt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Anvisandet af statsmedel till stipendier skedde på initiativ af

kommerskollegiet och förordades jämväl på sin tid af den af Kungl.

Maj:t den 1 juli 1898 tillsatta kommitté för behandling af vissa sjöfartsnäringen

och den utrikes handeln rörande frågor. Stipendierna hade

hittills kunnat bestridas af besparingarna på konsulskassan, och då de

för stipendiernas upprättande anförda skäl fortfarande hade sin giltighet,

skulle departementschefen anse det önskvärdt, om dylikt anslag

fortfarande finge utgå. Enär emellertid till följd af konsulatafgiftens

upphäfvande konsulskassans besparingar icke kunde väntas komma att

vinna någon nämnvärd tillökning, syntes de för ändamålet erforderliga

medel icke vidare böra anvisas å dessa besparingar, utan syntes i stället

framställning till Riksdagen böra göras om beviljande af anslag å

extra stat.

Departementschefen hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1906 anvisa till konsulsstipendier

8,000 kronor samt till bestridande, i män af behof, af stipendiats resekostnader

3,000 kronor, eller tillsammans 11,000 kronor, under förutsättning

att i fråga om tilldelandet och åtnjutandet af stipendierna de

för de nu utgående stipendierna fastställda bestämmelser iakttoges, samt

med rätt för ministern för utrikes ärendena att använda möjligen uppkommande

öfverskott å stipendiemedlen på samma sätt, som medgifvits

beträffande eventuellt öfverskott å stipendiemedlen för 1902 och följande

år, nämligen till att bereda den, som innehaft ett stipendium, tillfälle

att studera merkantila och industriella förhållanden i hemlandet eller

ock, när så funnes lämpligt, under en begränsad tid tjänstgöra i utrikesdepartementet

eller kommerskollegiet.

Då utskottet icke haft något att emot denna framställning erinra,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må å extra stat för år 1906 anvisa

till konsulsstipendier 8,000 kronor samt till bestridande,

i mån af behof, af stipendiats resekostnader 3,000

kronor, eller tillsammans 11,000 kronor.

JmumÉeaf ^:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 15 af denna hufvudförskott.

titel föreslagit Riksdagen att, till ersättning för den på Sverige beP6-1

löpande, af statskontoret förskottsvis bestridda hälften af kostnaderna i

anledning af vissa reklamationer mot Venezuela, å extra stat för år

1906 anvisa ett belopp af 15,350 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

Af statsrådsprotokollet inhämtas, att Sveriges andel i berörda

kostnader uppgått till 15,282 kronor 79 öre, som för afrundande till

jämnt hundratal af slutsumman af denna hufvudtitels extra anslag

syntes böra uppföras till 15,350 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till ersättande af ifrågavarande

förskott, å extra stat för år 1906 anvisa ett belopp

af 15,350 kronor.

8:o) Slutligen har Kungl. Maj:t under punkten 16 af denna hufvud- Avgående

titel föreslagit Riksdagen medgifva, att af hyresinkomsterna från kronans lönetillökning

fastighet i Konstantinopel måtte år 1906 för Svenska kyrkan i Paris vi/svenska

användas 1,169 kronor att utgå såsom lönetillökning för pastorn. kyrkan

I detta ämne har ministern för utrikes ärendena till statsråds- 1 fjgT

protokollet anfört följande:

1899 års Riksdag medgaf, med anledning af en af Kungl. Maj:t

gjord framställning, att af öfverskotten å de från kronans fastighet i

Konstatinopel inflytande hyresinkomster finge för svenska kyrkan i Paris

användas under fem år från och med år 1900 ett belopp af 1,169

kronor årligen att utgå såsom lönetillökning för pastorn.

Då den femårsperiod, för hvilken anslaget blifvit beviljadt, komme

att utgå med år 1904, anhöll svenska församlingen i Paris genom dess

kyrkoråd i underdånig skrifvelse den 20 november 1903, att Kungl.

Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition, att kyrkan tills

vidare från och med innevarande år, så länge Kung]. Maj:t funne anslaget

hehöfligt, finge åtnjuta det senast beviljade anslaget af 1,169

kronor till upphjälpande af pastorslönen vid kyrkan.

Vid underdånig föredragning den 12 januari 1904, i sammanhang

med regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för

innevarande år, af förenämnda ansökning anförde dåvarande ministern

för utrikes ärendena, bland annat, att han ansåge sig böra hemställa

till Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra nådig framställning om att

det ifrågavarande anslaget, hvilket vore erforderligt, för att pastorslönen

skulle kunna utgå med 10,000 francs om året, måtte fortfarande beviljas.

Då man emellertid icke kunde på förhand veta, huru kyrkans ekonomi

komme. att ställa sig under de närmaste åren, ansåge ministern det

vara mindre lämpligt att af Riksdagen begära anvisande af anslaget på

obestämd tid, utan borde församlingen i mån af behof inkomma med

ny ansökan i ämnet. I enlighet med ministerns hemställan gjordes

opaginerad Kontrollera mot PDF

14t

Statsutskottets Utlåtande N:o 4-.

hos Riksdagen framställning om anslagets beviljande endast för år

1905, hvilken framställning blef af Riksdagen bifallen.

Församlingen hade nu genom dess kyrkoråd anmält, att kyrkan,

hvars ekonomiska ställning under det sista året icke undergått någon

förändring, fortfarande vore i det största behof af det ifrågavarande

anslaget. Utan detta skulle pastorslönen icke kunna bibehållas vid det

allt sedan 1902 utgående beloppet af 10,000 francs, som vore det lägsta

• belopp, för hvilket pastorn utan alltför stora ekonomiska svårigheter

kunde uppehålla sig i Paris; och hade församlingen, i syfte att åt

kyrkans budget bevara största möjliga säkerhet, anhållit om aflåtande

af nådig proposition till Riksdagen af innehåll, att anslaget måtte få

utgå tills vidare eller åtminstone under fem år från och med år 1906.

Kungl. Maj:ts minister i Paris hade vitsordat behöfligheten af det

ifrågavarande lönetilläget åt pastorn och därvid erinrat om de skäl,

som för detsammas beviljande tillförene gifvits, ej minst de sedan

världsutställningen 1900 alltjämt stegrade lefnadskostnaderna i Paris.

Det fortfarande behofvet för församlingen af det ifrågavarande

anslaget syntes genom hvad kyrkorådet och ministern i Paris anfört

få anses ådagalagdt. På grund af ovannämnda vid den underdåniga

föredragningen den 12 januari 1904 anförda skäl syntes dock lämpligt,

, att anslaget nu begärdes endast för ett år, och att frågan, om dylikt

anslags beviljande därefter blefve föremål för särskild pröfning.

Mot denna framställning har utskottet icke haft något att erinra

och hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att af hyresinkomsterna

från kronans fastighet i Konstantinopel må år 1906 för

svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor, att

utgå såsom lönetillökning för pastorn.

Stockholm den 17 februari 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

15

Bil, LiU. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

T r e d j e hufvudtitel.

1905 års

riksstat

anslår:

Förslag till

blifvande

riksstat:

...

Anvisning

i kontant.

Utrikesdepartementet.

Anvisning

i kontant.

Kronor.

Ö.

Kabiuettskassans utgifter.

Kronor.

Ö.

24,000

32,365

359,295

—

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ......

Utrikesdepartementet .........................................................

24,000

32,365

360,705

8,470

77,560

—

_

Ministerstaten ...................................................................

8,470

73,670

_

Militärattachéer ..................................................................

—

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ..................

—

497,800

—

S:gr

503,100

Konsulskassaus utgifter.

10,300

357,400

25,800

—

Utrikesdepartementet.................. 10,300: —

Konsulsstaten ...................... 358,150: —

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter........................ 25,800: — 394 250''

393,500

eller efter af- drag af etc.

12,500

eller efter afdrag af hvad som häraf be- räknas kunna bestridas af inflytande

expeditionsafgifter.................................... 12,500: —

381,000

—

S:gr

381,750

—

2,950

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket

allena.

Svenska kyrkan i Paris ...................................................

2,950

1

881,750

—

* Summa

887,800 —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. Litt. B.

Tabell öfyer extra ordinarie anslagen under riksstatens

T r e d j e liufyudtitel.

Utrikesdepartementet.

Till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» .......................................

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år 1905 för

den internationella skiljedomstolens byrå i Haag..............................

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern ....................................

Till konsulsstipendier .................................................................................

» bestridande af stipendiats resekostnad................................................

» ersättning för den på Sverige belöpande, af statskontoret förskottsvis

bestridda hälften af kostnaderna i anledning af vissa reklamationer

mot Venezuela......................................................................................

Summa

Kronor.

Ö.

4,500

2,500

_

750

—

8,000

3,000

—

| 15,350

—

34,100

—

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.