Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse till Örebro stad af mark för utvidgning af högre allmänna läroverkets i Örebro gårdstomt.

1905-03-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:45, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse till Örebro stad af mark för utvidgning af högre allmänna läroverkets i Örebro gårdstomt.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

N:o 45.

Ank. till Riksd. kansli den 24 mars 1905, kl. 3 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse

till Örebro stad af mark för utvidgning af högre

allmänna läroverkets i Örebro gårdstomt.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 3 sistlidne februari har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen

uflåten proposition (n:o 48) föreslagit Riksdagen medgifva, att den till

land skofdingbostället i Örebro hörande tomt n:o 23 vid Olaigatan därstädes

om 38,103 ar med därå uppförda byggnader måtte till staden Örebro

med full äganderätt upplåtas, mot det att staden till boställshafvaren årligen

betalade ett belopp, motsvarande 5 procent å det värde, som i den

ordning, förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof stadgade, på stadens bekostnad åsattes jordområdet

med åbyggnader.

I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Uti en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift har drätselkammaren i

Örebro gjort framställning om upplåtelse till Örebro stad af dispositionsrätten

till en till landshöfdingbostället i nämnda stad hörande tomt n:o 23

vid Olaigatan, kallad landshöfdingens stalltomt.

Af handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Hos magistraten i Örebro hade rektorn vid högre allmänna läroverket

därstädes framhållit, att den nuvarande låga och smala, af läroverket,

tekniska elementarskolan och stadens båda flickskolor använda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

17

samt utaf läroverkets läkare, gymnastiklärare och läroverkskollegiet enstämmigt

utdömda gymnastiklokalen icke i något, allra minst i hygieniskt,

afseende uppfyllde nutidens fordringar på en gymnastiklokal. Skolans

gårdstomt, hvarest utrymme för en välbelägen ny gymnastikinrättning

ej funnes, vore äfven otillräcklig för de talrika lärjungarnes lekar

och rörelser samt i öfrigt därför olämplig. Då den närliggande tomten,

eller landshöfdingens stalltomt, ansåges kunna förvärfvas" anhölle rektorn,

att magistraten ville snarast möjligt öfverlämna till kommunalstyrelsens

afgörande frågan om läroverkstomtens utvidgning på sätt antydts.

Sedan magistraten öfverlämnat framställningen till drätselkammaren

i Örebro, anhöll denna myndighet af tomtens dåvarande innehafvare landshöfdingen

A. G. J. Svedelius om yttrande, huruvida från hans sida hinder

mötte för afstående till staden af tomten på villkor, som kunde af vederbörande

varda bestämda.

Uti sitt häröfver afgifna yttrande meddelade landshöfdingen Svedelius

till en början, att å tomten funnes uppförda en stallbyggnad, innehållande

spiltor för tio hästar, samt vagnbod med höskulle öfver hela

byggnaden, ett mindre boningshus och en större bodbyggnad med foderskulle,

hvilka lägenheter jämte tomten i öfrigt vore åt landshöfdingen på

lön anslagna. Vidare anförde landshöfdingen Svedelius. Då det syntes

uppenbart, att läroverket väl behöfde utvidgadt område och sådant endast

genom förvärfvande af den nu omförmälda tomten kunde åstadkommas,

samt ingen svårighet syntes förefinnas för landshöfdingen i länet att på

annat fullt tillfredsställande sätt ordna för fyllande af sitt behof i fråga

om hästar och åkdon, vare sig genom förhyrande af stall och vagnshus

på annat håll eller genom aftal med befintligt hyrkuskverk, samt då man

syntes kunna antaga, att ett afträdande af ifrågavarande område till staden

af vederbörande medgåfves endast under enahanda villkor, som bestämts

vid medgifvandet om upplåtelse till Örebro stad af det äfvenledes

till landshöfdingbostället anslagna trädgårdsområde, hvilket numera användes

dels till hamnplats, dels till salutorg, hvarvid bestämts, att Örebro

stad skulle till landshöfdingen i länet årligen såsom ersättning för det afstådda

området erlägga 5 procent å det belopp, hvartill värdet å jordområdet

genom vederbörlig expropriation bestämts, så mötte under sistnämnda

förutsättning från landshöfdingens sida intet hinder för den ifrågasatta

öfverlåtelsen.

I skrifvelse till stadsfullmäktige anförde därefter drätselkammaren,

att, enär ifrågavarande stalltomt genom sin rymlighet och belägenhet

intill skoltomten syntes bäst lämpad för den ifrågasatta utvidgningen

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft. " 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

samt staden ej hade egna tomter, som för ändamålet knnde användas,

på närmare håll än å Alnängarna, å Väster och Rådmansjorden å Söder,

drätselkammaren tillstyrkte förvärfvande af stalltomten på de af landshöfdingen

Svedelins föreslagna villkor. Vid sammanträde den 11 november

1903 beslöto stadsfullmäktige, bland annat, att gilla och godkänna

drätselkammarens hemställan samt att uppdraga åt drätselkammaren

att å stadens vägnar vidtaga de för beslutets bringande till verkställighet

erforderliga åtgärder.

I enlighet med det sålunda lämnade uppdraget har drätselkammaren

uti förberörda skrift i underdånighet hemställt, att Eders Kung!. Maj:t

täcktes i nåder upplåta till Örebro stad dispositionsrätten till ifrågavarande

stalltomt med byggnader, mot ersättning för tomten af visst årligt

belopp till nuvarande och blifvande innehafvare af landshöfdingbeställningen

i Örebro län och mot lösen för byggnaderna.

Vid ansökningen fanns fogad dels karta öfver Örebro stad, å hvilken

karta stalltomten var betecknad med röd färg och enligt påskrift af

stadslandtmätaren Karl Davidson betygades innehålla i areal 38, loa ar

eller 24,7 kappland, dels ock utdrag af taxeringslängd öfver fast egendom

i Örebro stad för år 1903, enligt hvilken taxeringsvärdet för samma

egendom, som i längden uppgafs tillhöra kronan, utgjorde för tomten

8,000 kronor och för husen likaledes 8,000 kronor eller för hela fastigheten

16,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som med underdånig skrifvelse

den 31 december 1903 till Eders Kungl. Mai:! öfverlämnat drätselkammarens

ifrågavarande ansökning jämte däröfver af magistraten afgifvet

tillstyrkande yttrande, har, med vitsordande att en behöflig utvidgning

af läroverkets gårdstomt endast genom förvärfvande af nu ifrågavarande

stalltomt kunde åstadkommas, tillstyrkt, det Eders Kungl. Maj:t

täcktes lämna nådigt bifall till ansökningen på enahanda villkor, som bestämdes

vid medgifvande af upplåtelse till Örebro stad af förutnämnda

till landshöfdingbostället anslagna trädgårdsområde.

Öfver ansökningen har öfverintendentsämbetet den 9 februari 1904

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid anmält, att ämbetet

icke funnit något att för sin del erinra mot bifall till ansökningen, sådan

den blifvit af Eders Kungl- Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt.

Efter nådig remiss har statskontoret uti underdånigt utlåtande den

18 april 1904, alldenstund den ifrågasatta tomtupplåtelsen syntes vara

behöflig för beredande af ökadt utrymme åt allmänna läroverket och

jämväl kunde äga rum utan någon afsevärd olägenhet för kronan, hemställt

om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen att medgifva upp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

19

låtelse åt Örebro stad af berörda tomtområde mot ersättning såväl för

själfva tomten som för de därå uppförda byggnader med belopp, hvilket

på stadens bekostnad skulle bestämmas i den ordning, förordningen den

14 april 1866 angående jords eller lågenhets afstående för allmänt behof

stadgade; därvid statskontoret, då Eders Kung]. Maj:t, i fråga om den år

1885 af Riksdagen medgifna jordupplåtelsen, genom nådigt bref den 21

april 1886 anbefallt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillse, att

ersättningen bestämdes att utgå med visst årligt belopp till dåvarande och

blifvande innehafvare af landshöfdingbeställningen, föreställde sig, att

jämväl beträffande den nu ifrågakomna upplåtelsen en liknande föreskrift

kunde i sinom tid meddelas.

I afseende å den i ärendet åberopade jordupplåtelsen af år 1885

tillåter jag mig erinra om följande. För att komma i tillfälle att enligt

därför uppgjord plan verkställa reglering och kanalisering af Svartån på

sträckan mellan Storbron i staden och stadens östra gräns vid Skebäck,

anhöll Örebro stad om upplåtelse till staden af, bland annat, viss del af

den till landshöfdingbostället i Örebro län hörande s. k. slottsträdgården.

Vid underdånig föredragning af detta ärende yttrade dåvarande föredragande

departementschefen, att han ansåge sig kunna tillstyrka upplåtelsen,

mot det staden iakttoge vissa villkor, hvarjämte till dåvarande och blifvande

innehafvare af landshöfdingbeställningen i länet borde utgå årlig

ersättning för den mistade delen af trädgården, och hemställde förty, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen medgifva, att

till staden Örebro med full äganderätt upplätes, bland annat, mot lösen

till Eders Kungl. Maj:t och kronan samt ersättning, jämväl till vederbörande

indelningshafvare, för skada och intrång, med belopp, som skulle

bestämmas i den ordning, förordningen den 14 april 1866 angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade, den så kallade Slottsträdgården

med undantag af viss del däraf, mot skyldighet därjämte för

staden att med belopp, som i nyssnämnda ordning bestämdes, ersätta skada

och intrång, som äfven för andra än Eders Kungl. Maj:t och kronan samt

indelningshafvare kunde uppstå genom nämnda upplåtelse, samt att i öfrigt

ställa sig till efterrättelse de närmare villkor, förbehåll och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kunde finna af omständigheterna erfordras. I öfverensstämmelse

härmed afläts proposition till Riksdagen.

Sedan Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning, blef,

jämlikt nådigt bref den 21 april 1886, ifrågavarande område till Örebro

stad upplåtet, därvid Eders Kungl. Maj:t jämväl lämnade den af statskontoret

nu omförmälda föreskriften, att Eders Kungl. Maj:ts befallnings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

hafvande skulle tillse, att ersättningen bestämdes att utgå med visst belopp

till dåvarande och blifvande innehafvare af landshöfdingbeställningen.

Vid sedermera hållen expropriationsförrättning bestämdes, att årliga

afgiften för den del af slottsträdgården, som skulle åt staden med full

äganderätt öfverlåtas, jämte därå befintliga träd och buskar, som icke

enligt särskildt aftal redan voro lösta, skulle af staden utgå med 5 procent

å jordens af nämnden uppskattade värde, 26,322 kronor, eller med 1,316

kronor 10 öre, att af staden till landshöfdingen i länet utbetalas med

1/i-del den 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november hvarje år;

samt att värdet af den kronan tillhöriga, i slottsträdgården befintliga byggnad,

som utgjorde bostad för trädgårdsmästaren, skulle till Kungl. Maj:t

och kronan vid tillträdet gäldas med 2,000 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit anser jag hinder icke möta

mot ifrågavarande områdes upplåtande till Örebro stad mot årlig ersättning

att utgå till boställshafvaren.»

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit

remitteradt, har icke haft något att emot den ifrågavarande framställningen

erinra och hemställer alltså,

att Kung!. Maj:ts förevarande proposition må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 24 mars 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Stockholm 1905. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:70 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Örebro stad af mark för utvidgning af högre allmänna läroverkets i Ö a1 i texten