Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under_ riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
1905-02-21 · 59 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 50 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1905:7, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under_ riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
N:o 7.
Ank. till Eiksd. kansli den 21 februari 1905, kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under_ riksstatens
sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
(2;a U. A.)
Ordinarie anslag.
Landsstaterna i liinen.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1905 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungh Maj:t i punkten 1
under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen medgifva, att det under
anslaget till landsstaterna i länen uppförda reservationsanslag till arfvoden
åt extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna
samt till vikariatsersättning under semester för därtill berättigade tjänstemän
måtte höjas från 140,000 kronor till 155,000 kronor, eller med
15,000 kronor; kommande, i händelse af bifall härtill, anslagstiteln
landsstaterna i länen (däraf 140,000 kronor reservationsanslag) med
följande ändrade lydelse: »landsstaterna i länen (däraf 155,000 kronor
reservationsanslag)® att höjas från 2,728,275 kronor till 2,743,275 kronor,
eller med 15,000 kronor.
Den utredning, som till stöd för berörda framställning åberopats,
innefattas i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver
civilärenden den 14 januari 1905, sid. 2 5.
Den förebragta utredningen utvisar, att en höjning af reservationsanslaget
till arfvoden åt extra länsnotarier m. m. är af behofvet på
Bih.
till Riksd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. (N:o 7). 1
Ang. höjning
af anslaget
till extra biträden
m. m.
[1-]
2 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
kallad. Då emellertid inom den närmaste tiden förslag i fråga om
länsstyrelsernas organisation lärer vara att förvänta från den af Kuno-1.
Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande af utlåtande
och förslag rörande regleringen af statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden, och kommittén därvid icke lärer underlåta att
framlägga utredning och förslag äfven beträffande länsstyrelsernas behof
af extra arbetskrafter och dessas aflönmgsvillkor, synes höjningen af
anslaget för närvarande böra begränsas till hvad som visats vara under
den allra närmaste framtiden oundgängligen behöflig! Enligt hvad
af statsrådsprotokollet inhämtas, torde för tillgodoseende af länsstyrelsernas
anslagskraf för år 1905 utöfver anslagets nuvarande belopp
erfordras tillhopa 8,750 kronor, däraf 1,000 kronor till lönefyllnad
åt en extra länsbokhållare i Malmöhus län, 4,000 kronor för aflönande
af ytterligare en extra länsnotarie och en extra länsbokhållare i Göteborgs
och Bohus län samt 3,750 kronor för begärd höjning af de till
Kungl. Majrts befallningshafvande i Malmöhus län och tre andra län
anvisade medel. För mötande af dessa anspråk i den mån de befinnas
vara på oafvistigt behof grundade, och då härutöfver möjligen
kunna yppas nya anslagskraf, som icke skäligen kunna afvisas, har
utskottet ansett förhöjningen böra bestämmas till ett afrundadt belopp
af 10,000 kronor; och får alltså utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må höja det under anslaget till
landsstaterna i länen uppförda reservationsanslag till
arfvoden åt extra länsnotarie!'' och öfriga extra biträden
vid länsstyrelserna samt till vikariatsersättning
under semester för därtill berättigade tjänstemän från
140,000 kronor till 150,000 kronor, eller med 10,000
kronor.
I händelse af bifall härtill, kommer anslagstiteln landsstaterna i
länen (däraf 140,000 kronor reservationsanslag) med följande ändrade
lydelse, »landsstaterna i länen (däraf 150,000 kronor reservationsanslag)»
att höjas från 2,728,275 kronor till 2,738,275 kronor, eller med 10,000
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
3
Väg- och vatten byggnadsstaten.
2:o). Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att
reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten måtte från och
med år 1906 höjas från 35,000 kronor till 45,000 kronor, samt att
reservationsanslaget till vägundersökmngar måtte tran och med ar iy0b
höjas från 40,000 kronor till 45,000 kronor. . .
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende (sid. 5 it)
blifvit anfördt, hemställer utskottet,
Ang. höjning
af reservationsanslagen
till expenser
för allmänna
arbeten och
till vägundersökningar.
[2.]
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, må från och med år 1906 höja
a) reservationsanslaget till expenser för allmänna
arbeten från 35,000 kronor till 45,000 kronor, eller
med 10,000 kronor; samt
b) reservationsanslaget till vägundersökmngar tran
40,000 kronor till 45,000 kronor, eller med 5,000
kronor.
I händelse af bifall härtill kommer anslagstafla väg- och vattenbvggnadsstaten
med följande ändrade lydelse: »väg- och vattenbyggnadsstaten
(däraf två särskilda reservationsanslag, till expenser för allmänna
arbeten och till vägundersökmngar, hvartdera å 45,000 kronor)» att
höjas från 161,400 kronor till 176,400 kronor, eller med 15,000 kronor.
Postverket.
3-o) Kungl Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att Ang. postför
år 1905, under förutsättning att dyrtidstillägg i allmänhet komme verk^tater
att för samma år utgå, finge till de postinspektörer, som före 1903 års in- [3.]
gång tillträdt sina befattningar och som, i följd af upphörandet i sammanhang
med den med samma års ingång vidtagna lönereglering för
postverket af dittills till postinspektörerna utgående dyrtidstillägg, lidit
inkomstminskning, utgå personliga aflöningstillägg, motsvarande för
enhvar af dem det till honom under år 1902 utgående dyrtidstillägg,
samt att de belopp, som erfordrades för bestridande af dessa aflönings
-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
tillägg, finge utgå af postverkets öfverskottsmedel, dels, med godkännande
_ af de enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den
14 januari 1905 tillstyrkta ändringarna i postverkets stater, för år 1906
bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 15 685 000
kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom anslaget till postverket
skulle okas med 582,000 kronor, dels och medgifva, att såväl
den benalina inkomster! af de under åren 1903 och 1904 af generalpoststyrelsen
verkställda försäljningarna af äldre handlingar och makuerade
frimärken som ock den behållning, hvilken framdeles kunde
uppstå vid försäljning af postverket tillhörig makulatur och sådana
aldre handlingar jamte därå anbragta makulerade frimärken, till hvilkas
afyttrande generalpoststyrelsen erhållit Kungl. Makts tillstånd, finge
ofverlämnas till den i 26 § af kungl. instruktionen för styrelsen den
31 december 1902 omförmälda kassa för understöd åt änkor och barn
etter personer, som varit vid postverket anställda.
Slutsummorna af de för år 1906 föreslagna staterna, jämförda med
de for innevarande år af Kungl. Maj:t fastställda, äro, enligt hvad
åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:
år 1905
år 1906
aflöningsstaten .............................
kr.
7,583,350
— kr.
7,894,350
öfvergångsstaten ..........................
17,400
— »
15''000
pensionsstaten..........................
j>
119,650
- ))
132 000
omkostnadsstaten.....................
»
7,073,000
- 1!
7,420,000
oförutsedda utgifter...............
»
150,000
— :»
50,000
afkortningar o. restitutioner in. m.
159,600
— >:>
173,650
tillsammans
kr.
15,103,000
— kr.
15,685,000
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredning inhämtas, att de
iöieslagna ändringarna i de särskilda staterna afsett:
Ökning.
Aflöning sstaten.
i anslaget till öfriga postförvaltare
vid fullständiga fasta postanstalter
..................................... kronor 26,000: —
Transport kronor 26,000: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
5
Transport
i anslaget till aflönande af post
stationsföreståndare.
.................
i anslaget till aflönande af extra
biträden vid distriktsförvaltningarna
och postanstalterna
i anslaget till arfvoden åt extra
postbetjänte och till hushyresbidrag
för en del betjänte ...
i anslaget till arfvoden åt ordinarie
postbetjänte för tjänstgöring
såsom förmän m. m.
kronor 26,000: —
» 120,000: —
» 30,000: —
)> 100,000: —
»__________35,000: — k^or 311,000:
Pensionsstaten.
genom af Kung!. Maj:t beviljade
nya pensioner .................................................
kronor 23,325: —
Omkostnadsstaten.
i anslaget till felräkningspennin
gar
................................................
i anslaget till expensutgifter ...
i anslaget till traktamenten för
postbetjänte...............................
i anslaget till postbetjäntes beklädnad
och beväring .......
i anslaget till postföringskostnad
vid befordran å järnväg.......
i anslaget till postföringskostnad
vid befordran å landsväg och
inom postanstalternas områden
samt till landtbrefbäring
i anslaget till tillverkning af
frimärken, frankotecken, bref
kort
och k ort bref.....................
i anslaget till diverse utgifter...
kronor 10,000: —
» 100,000: —
» 17,000: —
» 30,000: —
» 100,000: —
)) 75,000: —
» 20,000: —
» 15,000: —i kronor 367,000:
Transport kronor 701,325:
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Transport kronor 701,325: —
Afkortningar och restitutioner m. in.
höjning af anslaget med.................................................. kronor 14,050: —
Summa ökning kronor 715,375: —
Minskning.
besparing med..........
Öfvergång sstaten.
...... kronor 2,400:
Pensions staten.
besparing med .........
Omkostnadsstaten.
...... kronor 10,975:
i anslaget till förhyrande af för postverket erforderliga
lägenheter samt till bestridande af utgifterna
för posthusens underhall in. in........................ kronor 20 000* _
Oförutsedda utgifter.
minskning af anslaget med .......................................... kronor 100,000:
Summa minskning kronor 133,375: —
Om från summan af ökningen...................................... kronor 715 375-
dragés summan af minskningen ................................... » 133 375!
erhålles det belopp af kronor 582,000: —
hvarmed enligt Kung!. Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater skulle
komma att för år 1906 på det hela ökas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7■ 7
Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med
16,245,000 kronor, hafva för år 1906 beräknats till 16,770,000 kronor.
Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för ar
1906 af Kung]. Maj:t beräknats till 15,685,000 kronor, skulle alltså
inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 1,085,000 kronor.
De skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts bär ofvan omförmalda
framställningar, innefattas i departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet, sid. 12—43.
I sammanhang med ofvan omförmälda förslag har utskottet till
behandling förehaft eu af herr J. Eriksson i Valista inom Andra Kammaren
väckt motion (n:o 112), hvari föreslagits, att Riksdagen ville
från 1906 års början och framgent under hennes återstående lifstid tilldela
förra föreståndaren vid Färila poststation i Gäileborgs län Falka
Elisabeth Holmstedt, ett årligt ålderdomsunderstöd _ eller pension åt 300
kronor, enligt villkor och bestämmelser, som af Riksdagen kunde närmare
beslutas. , „ ,
I fråga om de skäl, på hvilka berörda förslag grundats, far utskottet
hänvisa till motionen.
Emot Kungl. Makts förslag, att, under angifven förutsättning,
personliga aflönmgstiliägg skulle för år 1905 - i likhet med hvad
under år 1904 ägt rum — utgå till vissa postinspektörer, har utskottet
icke funnit anledning till erinran, men har velat uttala den mening,
att sådant personligt aflönmgstiliägg icke bör tillkomma ifrågavarande
postinspektörer utöfver den tid, som det dem före år 1903 gitna förordnande
omfattar. . ,
Förslaget att, för upptagande i aflönmgsstaten åt 10. vakanta postkontor,
tillhörande fjärde aflöningsklassen, öka anslaget till ofnga postförvaltare
vid fullständiga fasta postanstalter med 26,000 kronor, likasom
öfriga i statsverkspropositionen framställda förslag till höjningar i
anslag å aflönmgsstaten synas, såsom betingade af poströrelsens utveckling
och öfverensstämmande med af Riksdagen förut antagna grunder
för postverkets utgifter, böra vinna Riksdagens bifall.
Kungl. Maj:ts förslag om minskning i anslaget till öfvergangsstaten,
om upphörande af vissa under pensionsstaten uppförda ans ag
och om uppförande å samma stat af nya pensioner har icke föranledt
någon anmärkning från utskottets sida. „
Hvad angår herr Erikssons ofvan omförmälda förslag om ärligt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
aldcrdomsundersföd eller pension åt förra poststationsföreståndaren Erika
Elisabeth Holmstedt har utskottet inhämtat, att Erika Elisabeth Holmstedt
i januari månad 1903 hos Kung!. Maj:t gjort framställning om
erhållande af ett ärligt understöd, i form af pension eller gratifikation
under sm återstående liftid, att generalpoststyrelsen den 3 februari
samma ar öfver denna framställning afgifvit infordradt utlåtande och
därvid, bland annat, med framhållande att de i ärendet upplysta förhållandena
icke kunde för sökanden grundlägga någon rätt till erhållande
åt ärligt understöd eller pension, såsom sin åsikt uttalat, att det
störa antalet poststation er, uppgående till 2,631, gjorde det betänkligt
»i at, en Person såsom poststationsföreståndare bestridda göro
mål
tilldela denne af postmedel, under en eller annan form, annaS ersättning
an den, som för tjänstgöringstiden varit i vederbörlig ordning
bestämd, äfvensom erinrat, att icke heller tillförene understöd af postmedlen
åt f. d. poststationsföreståndare i denna hans egenskap medgifvits,
samt att Kungl. Maj:t vid detta ärendes föredragning den 27
mars 1903 funnit ansökningen icke till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd
föranleda.
På de skal, generalpoststyrelsen i sitt omförmäla utlåtande anfört,
anser sig utskottet hora afstyrka herr Erikssons ifrågavarande motion.
Emot Kungl. Majrts förslag om bestämmande af beloppen af dels
Ed UIl„ er, onjkoBtnadsstaten uppförda förslagsanslagen, dels ock anslagen
till oförutsedda utgifter samt till afkortningar och restitutioner har utskottet
icke funnit anledning till någon erinran.
1 Redning af det ifrågasätta medgifvandet om öfverlämnande till
den i § åt nu gällande instruktion för generalpoststyrelsen omförmalda
unclerstödskassa af den behållna inkomsten å försäljning af mauiatur,
äldre handlingar och makulerade frimärken, har utskottet beträffande
nämnda kassa inhämtat: att kassan bildats på det sätt, att i
c en a ungl. Maj. t den 5 december 1873 fastställda förnyade instruktmn
för generalpoststyrelsen, § 43 mom 2, blifvit stadgadt, att såväl
böter tor förseelser vid försändelsers aflämnande till postbefordran, som
f '' , ,^?s'' oc^ bötesmedel, som af generalpoststyrelsen jämlikt 88
o» och 42 i samma instruktion för andra förseelser ådömdes posttjänsteman,
poststationsföreståndare eller postbetjänte, skulle till hälften
fördelas mellan angifvaren och en särskild kassa, afsedd att bereda
understöd åt änkor och barn efter personer, som varit i postverket
anstalkla, hvarefter generalpoststyrelsen genom cirkulär den 7 februari
1874 meddelat allmänna bestämmelser angående uppbörden af berörda
vites- och bötesmedel samt bildandet och förvaltandet af understöds
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
9
kassan och tillika föreskrifvit, att kassans medel skulle tills vidare omhänderhafvas
af förvaltaren af postverkets hufvudkassa, hvilken skulle
öfver understödskassans medel föra särskild räkenskap; att generalpoststyrelsen
den 23 november 1883 förordnat, att den särskilda räkenskapen
rörande understödskassan skulle, efter verkställd granskning
å styrelsens kameralbyrå, åtfölja postverkets hufvudbok, när densamma
från styrelsen aflämnades till kammarrätten för granskning; att, sedan
generalpoststyrelsen i skrifvelse till Kung!. Magt meddelat, bland annat,
att understödskassan vid 1885 års utgång ägde allmänna hypoteksbankens
41 l> procents obligationer till nominellt belopp af 24,400
kronor förutom 1,672 kronor 70 öre, som innestode i Stockholms läns
sparbank, Kungl. Maj:t genom beslut den 28 maj 1886 medgifvit, att
understöd från kassan, som fortfarande skulle stå under generalpoststyrelsens
förvaltning, därefter finge årligen utdelas, samt i afseende
härå vidare förordnat, att ansökningar om understöd från kassan borde
årligen till generalpoststyrelsen inlämnas före utgången af december
månad samt att, efter det i början af nästföljande året kassans räkenskap
för det förflutna året afslutats och å generalpoststyrelsens kameralbyrå
behörigen granskats, styrelsen skulle äga att af behållna räntemedlen
för föregående år utdela understöd bland de i behof stadda
änkor och barn efter ej mindre ämbets- och tjänstemän i postverket
än äfven postbetjänte, hvilka styrelsen ansåge böra därtill ifrågakomma,
med iakttagande dels att till kassans kapitaltillgång skulle utöfver inflytande
bötes- och vitesmedel årligen läggas minst en femtedel af behållna
ränteinkomsten, dels att understöd tills vidare finge utgå med
högst 100 kronor för änka och 50 kronor för hvarje barn, dels att
understöd ej finge lämnas åt barn, som uppnått femton års ålder, dels
ock att de vederbörande tilldelade understöd borde med hela beloppet
på en gång utbetalas; att generalpoststyrelsen den 30 november 1887
till efterrättelse för förvaltaren af postverkets hufvudkassa föreskrifvit,
att de medel, som inflöte till kassan, skulle af bemälde förvaltare insättas
i postsparbanken samt att, så snart de för kassans räkning i
postsparbanken innestående medel uppginge till 1,000 kronor, förvaltaren
hade att ofördröjligen därom göra anmälan hos styrelsen; att
generalpoststyrelsen den 15 juni 1898 förordnat, att inventering af
kassans tillgångar skulle för framtiden verkställas af chefen för styrelsens
kameralbyrå vid utgången af hvarje kaledenderår i samband
med inventering af hufvudpostkassan; att genom §§ 26 och 69 i den
af Kungl. Maj:t den 31 december 1902 för generalpoststyrelsen utfärdade
instruktion bestämmelser, i hufvudsak liknande dem uti 1873 års
Bih, till Itiksd. Fjol 1905. 4 Sami. 1 Afä. 7 Haft. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
]()
Statsutskottet$ Utlåtande N:o 7.
instruktion, vore meddelade rörande vissa böters och vitens öfverlämnande
till kassan; samt att kassans tillgångar vid 1902 års slut utgjort
47,988 kronor 86 öre.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet finnas angifva, och då erforderliga
åtgärder för kontroll å ifrågavarande kassas förvaltning synas
vara vidtagna, anser sig utskottet böra tillstyrka hvad af Kungl.
Maj:t i nu förevarande afseende blifvit föreslaget.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen i enlighet med hvad af Kungl.
Maj:t föreslagits och med utslag å herr Erikssons
ofvanberörda motion, må
a) medgifva, att för år 1905, under förutsättning
att dyrtidstillägg i allmänhet kommer att för
samma år utgå, må till de postinspektörer, som före
1903 åps ingång tillträdt sina befattningar och som
i följd af upphörandet i sammanhang med den med
samma års ingång vidtagna lönereglering för postverket
af dittills till postinspektörerna utgående dyrtidstillägg
lidit inkomstminskning, utgå personliga
aflöningstillägg, motsvarande för enhvar af dem det
till honom under år 1902 utgående dyrtidstillägg,
samt att de belopp, som erfordras för bestridande af
dessa aflöningstillägg, må utgå af postverkets öfverskottsmedel;
b)
med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 14 januari 1905 föreslagna
ändringar i postverkets stater, för år 1906
beräkna dessa stater till följande belopp:
aflöningsstaten...........................................
öfvergångsstaten......................................
pensionsstaten............................................
omkostnadsstaten......................................
oförutsedda utgifter................................
afkortning^!- och restitutioner in. m.
7,894,350: —
15,000: —
132,000: —
7,420,000: —
50,000: —
173,650: —
tillsammans kronor 15,685,000: —
och sålunda bestämma postverkets anslag för år 1906,
förslagsvis beräknadt, till 15,685,000 kronor, att utgå
direkt af postmedlen; samt
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
11
c) medgifva, att såväl deri. behållna inkomsten
af de under åren 1903 och 1904 af generalpoststyrelsen
verkställda försäljningarna af äldre handlingar
och makulerade frimärken som ock den _ behållning,
hvilken framdeles kan uppstå vid försäljning af postverket
tillhörig makulatur och sådana äldre handlingar
jämte därå anbragta makulerade frimärken, till hvilkas
afyttrande generalpoststyrelsen erhållit Kungl.
Maj:ts tillstånd, må öfverlämnas till den i 26 § af
kungl. instruktionen för styrelsen den 31 december
1902 omförmälda kassa för understöd åt änkor och
barn efter personer, som varit vid postverket anställda.
Vid bifall härtill kommer anslaget till postverket att ökas med
582,000 kronor.
4:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 142) har herr
A. Hedin — med förmälan, bland annat, att Riksdagen år 1899 besluta
öka postexpeditörsbefattningarnas lönegrader från två till fyra
och därvid förklarat de nya, tredje och fjärde, lönegraderna vara »afsedda
hufvudsakligen för kvinnliga expeditörer», att sedan Riksdagen
år 1902 ökat antalet af dessa, de sämst afiönade tredje och fjärde
lönegradernas platser med 35 i den tredje och 35 i den fjärde, alla de
35 tjänsterna i den tredje graden blifvit gifna åt manliga expeditörer,
samt att, af förekommen anledning, generalpostdirektören förklarat
uteslutandet af alla kvinnliga sökande från de 35 nya platserna i tredje
lönegraden vara föranledt af en oklarhet i Riksdagens skrifvelse af år
1899 — anhållit, att statsutskottet ville, om möjligt, för Riksdagen
framlägga förslag till undanröjande af den oklarhet, som i fullständigt
mörker insvept orden »hufvudsakligen)) etc.
I anledning af denna motion har utskottet från generalpoststyrelsen
fått mottaga följande utredning:
»P. M.
I sammanhang därmed att vid 1899 års riksmöte Riksdagen medgaf
ett betydligt antal nya postexpeditörsbefattningar, beslöts inrättande af
två nya lönegrader för sådana befattningar, den 3:dje och den 4:de,
hufvudsakligen afsedda för kvinnliga expeditörer och med lägre aflöning
än de förutvarande lista och 2:dra lönegraderna.
Ang. befordringar
inom
poststaten.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
I.%a.,om an^edningei1 till de nya lägre lönegradernas tillkomst
hamgar af nksdagshandlingarna, att, då kvinnliga expeditörer icke kunde
i allo likställas med manliga i afseende a användbarhet inom joostverket,
ity att den kvinnliga tjänstemannapersonalen hvarken kunde tjänstgöra
vid järnvägs posten eller vid mera kroppsansträngande sysslor'' och icke
heller annat än undantagsvis påräknas vid skötandet af nattposterna,
utan dessa besvärligare befattningar måste anförtros åt manlig personal’
det icke syntes vara orättvist, om jämväl aflöningen för den ordinarie
kvinnliga postpersonalen i regel blefve, likasom förhållandet redan var
med aflöningen för de kvinnliga extra biträdena, satt något lägre än
ör den manliga, personalen. Hvad särskildt ålderstilläggen angår, påpekades,
att, då sådana tillägg till aflöningen vore dels en uppmuntran
till fortsatt träget arbete, dels ock ett medel att fylla det behof af
ökade inkomster, hvilket vanligen vid mera framskriden ålder uppstode
för familjeförsörjare, allenast det förra af dessa skäl för ålderstillägget
förefanns beträffande kvinnlig personal; hvadan ålderstilläggen för de
ifrågavarande nya lönegraderna sattes till lägre belopp än för l:sta och
2:dra lönegraderna.
Såsom i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1902 n:o 155 omförmäles,
grundade sig det af Kungl. Maj:t vid detta riksmöte framlagda
förslag till omreglering af postverkets stat hufvudsakligen på betänkande
af den post- och telegrafkommitté, som Kungl. Maj:t, i anledning af
Riksdagens uttalanden i skrifvelsen den 14 maj 1899, tillsatt den 2 juni
sistnämnda år. J
Kommittén hade föreslagit inrättande af ytterligare 250 nya postexpeditörsbefattningar,
däraf 15 på hvardera af 3:dje och 4:de lönegraderna.
I sistnämnda hänseende yttrade kommittén, att, enär kvinnliga
extra biträden plägade, om och i den mån placeringsmöjligheter
förefunnes, befoidras till ordinarie tjänst i tur och ordning med de
manliga, beräknadt i allmänhet efter tiden för antagande till extra ordinarie
tjänstemän, borde allenast så stort antal tilläggas de kvinnliga
lönegraderna, att^ denna befordringsgrund kunde upprätthållas, och då
af de till tjänsteålder 250 äldsta bland de extra biträdena allenast ett
mindre antal utgjordes af kvinnor, hade, på grund af gjorda beräkningar,
kommittén ansett allenast 15 af de föreslagna nya befattningarna
böra tilldelas 3:dje och 15 4:de lönegraden.
Emot den af kommittén angifna beräkningsgrunden ansåg sig Riksdagen,
i sin .skrifvelse den 15 maj 1902, endast böra anmärka, att antalet
befattningar i 3:dje och 4:de lönegraderna, hvilka lönegrader icke
vore uteslutande förbehållna den kvinnliga personalen, syntes böra be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
13
stämmas på sådant sätt, att sannolikhet förefunnes, att, äfven vid starkare
tillströmning af kvinnliga extra biträden, befordran måtte kunna
dessa beredas i tur och ordning med de manliga extra biträdena; och
då alltså enligt Riksdagens åsikt hänsyn jämväl borde tagas till framtida
befordringsförhållanden, i den mån de kunde på förhand beräknas,
tilldelade Riksdagen, då den medgaf de begärda 250 nya postexpeditörsbefattningarna,
35 af dessa åt 3:dje och 35 åt 4:de lönegraden.
Af hvad sålunda anförts lärer oförtydbart framgå, att det varit
meningen, att kvinnliga extra biträden, i den mån placeringsmöjligheter
"för dem förefinnas, skola till ordinarie postexpeditörer befordras
allenast i tur och ordning med manliga extra biträden, och att det fördenskull
måst förutsättas, att de hufvudsakligen för kvinnlig personal
afsedda 3:dje och 4:de lönegraderna dock icke skulle vara uteslutande
förbehållna den kvinnliga personalen.
Då nu vid tillsättning, såsom i slutet af år 1902, af ett betydligt
antal postexpeditörstjänster det, med tillämpning af ofvannämnda befordringsgrund,
befunnits, att af (fem, som borde befordras, var ett större
antal manliga extra biträden än att dessa alla kunde rymmas i grad
öfver den 3:dje °), hafva naturligen för dem, som ej kunnat placeras i
sådan högre grad, måst tagas i anspråk tillgängliga platser inom 3:dje
och 4:de"graderna; och enär af 1899 års riksdagsbeslut måste framgå,
att i regel manlig postexpeditör skall hafva högre aflöning än kvinnlig,
har ock ansetts, att i regel, och därest ej särskilda förhållanden förefunnes,
manlig postexpeditör, som vid befordran ej kunde erhålla plats
i högre grad, borde tilldelas plats i 3:dje lönegraden.
Där emellertid särskilda und an tagsförhåll anden förefinnas (såsom
kvinnlig postexpeditörs tjänstgöring på mycket dyr ort eller då hennes
tjänstgöring är af mera ansvarsfull beskaffenhet), anses, da fråga samtidigt
förekommer om manlig och kvinnlig postexpeditörs placering,
kvinnlig postexpeditör kunna sättas i 3:dje lönegraden, oaktadt däraf
föranledes den manliga expeditörens placering i 4:de graden tills vidare
och intill dess möjlighet till hans uppflyttning yppar sig.
För närvarande äro placerade
i 3:dje lönegraden: 9 manliga och 76 kvinnliga postexpeditörer; *)
*) Af do sökande till de lediga 244 postexpeditörstjänsterna, Indika voro i tur
och ordning att befordras, voro 213 man och 31 kvinnor. Da nu af dessa tjänster
funnos att besätta i lista och 2:dra graderna 176 platser, men 213 män voro i tur
och ordning att befordras, måste åt de öfriga 37 manliga sökandena beredas platser
i lägre grad.
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
i 4:de lönegraden: 10 manliga och 67 kvinnliga postexpeditörer, hvarjemte
8 platser i 4:de graden äro vakanta.»
Då af hvad sålunda blifvit meddeladt angående^fördelningen mellan
manliga och kvinliga postexpeditörer af platserna inom tredje och fjärde
lönegraderna framgar, att dessa numera hufvudsakligen innehafvas af
kvinnor, får utskottet, utan att i öfrigt ingå i pröfning af hvad i
promemorian blifvit anfördt, hemställa,
att herr Hedins förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Telegrafverket.
venrketseIBtgatt 5„:o) KimSL MaJ:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna i
m. m. statsiadsprotokollet öfver civilärendeif^ för den 14 januari 1905 intaget
[4.] förlag till ändrad lydelse ap 2, 3 och 4 §§ i det af Kungl. Maj:t genom
nådig kungörelse den 6 juni 1902 fastställda aflöningsreglemente för
tjänstemän och betjänte vid telegrafverket, dels medgifva, att extra
biträdet hos telegrafstyrelsen Fredrika Charlotta Eugenia Hjelm finge
från och med månaden näst efter den, under hvilken Hjelm erhölle
entledigande _ från sin anställning hos telegrafstyrelsen, under sin återstående
lifstid af telegrafverkets medel uppbära ett årligt understöd
till belopp af femhundra kronor, att utbetalas i den ordning, som gäller
för fyllnadspensioner från telegrafverket; att för telegrafverkets behof
för ett pris a,f 300,000 kronor finge inköpas i statsrådsprotokollet omförmäld
fastighet i Gäfle, hvari telegrafverket nu har förhyrda lokaler;
att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm finge reserveras
ett belopp af 100,000 kronor; samt att för anskaffande af lokaler
i landsorten för telegrafverkets behof finge reserveras ett belopp af
100,000 kronor; dels ock, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet
tillstyrkta ändringarna i telegrafverkets stater, för år 1906 bestämma
telegrafverkets anslag, förslagsvis beräknadt till 7,900,000
kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen, hvarigenom anslaget till telegrafverket
skulle ökas med 540,000 kronor.
Ofvan. omförmälda §§ i aflöningsreglementet för tjänstemän och
betjänte vid telegrafverket skulle enligt det nu föreliggande förslaget
erhålla följande ändrade lydelse:
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
15
§ 2.
För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och därtill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande
allmänna bestämmelser:
för tjänstemän och betjänte i telegrafstyrelsen:
att tjänsteman eller betjänt skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
af delningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende vara förpliktad att, med bibehållande af den tjänstegrad och
aflöning, han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål;
att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af
tjänstgöringen i styrelsen;
att tjänsteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden, där styrelsen, till
befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller —
beträffande vaktbetjänt — sådan kostnadsfri ledighet, som i 3 § omförmäles,
men skola för den tid, befattningens innehafvare eljest varit från tjänstgöring
befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjänstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, vid sjukdomsförfall eller när det .erfordras till följd af tjänsteresor
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar men eljest af däremot svarande belopp
i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
att emellertid, därest byråchef till följd af tjänsteresa eller för
handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar
hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman af lägre grad skall vara
pliktig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen
hörande löpande göromål;
atti därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst,
dock; att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester eller — beträffande vaktbetjänt — sådan kostnadsfri ledighet, som
i 3 § omförmäles, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem
år, på samma villkor,
under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, däraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren därvid tillgodoräknas
den tid, som före . den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial. eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation
i anledning af telefonväsendets tillkomst; samt
att tjänsteman eller betjänt i styrelsen skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjänstår vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från befattningen afgå, Kungl. Maj:t eller telegrafstyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå;
skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning
enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel;
för tjänstemän och betjänte vid distriktsförvaltninaarna och
stationerna:
att tjänsteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade
eller förändrade tjänstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör
och telefondirektör — den förflyttning till annan tjänstgöringsort
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
17
eller annan befattning af motsvarande tjänstegrad och med enahanda
aflöning å stat, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt
vaktbetjänt vara pliktig underkasta sig den förändring i tjänstgöring
och den förflyttning till annan tjänstgöringsort, som honom i behörig
ordning ålägges;
att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjänstgöringen i verket;
att tjänstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester
eller — beträffande vaktbetjänt — sådan kostnadsfri ledighet, som i 4 §
omförmäles, men skola för den tid, befattnings innehafvare eljest vant
från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
att, därest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tie
månader af ett och samma kalenderår, den tjänstledige äger uppbära
hela lönen eller i de fall, där aflöningen är fördelad i arfvode och
tjänstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som pa
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jämte tjänstgöringspenningar och spoitlei,
äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen
häraf, bör af den tjänstledige afstås;
att under ledighet, som åtnjutes för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under, afstängning från tjänstgöring
eller under eljest förekommande lagligt tjänsteförhinder, den
tjänstledige kan af styrelsen förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar
och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
alt, °därest emellertid tjänsteman eller betjänt i följd af kroppsskada,
ådragen under tjänsteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjänstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är . stadgadt, aflöningen
å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå
oafkortad under högst sex månader; ankommande däremot på pröfning
af Kungl. Maj:t till huru stor del aflöning kan böra till den skadade
utgå efter omförmälda tid af sex månader;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om.han förordnas
till'' högre befattning vid distriktsförvaltning eller station, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår; ägande han, om förordnandet erfordras till
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 /Sami, 1 Afd. \ 7 Höft. 3
18 Statsutskottet* Utlåtande N:o 7.
följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar,
men, da förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast den
honom eljest tillkommande aflöning;
att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjänst, tjänstemännen skola anses tillhöra följande fyra
grupper, nämligen.-
första gruppen: telegraf-, telefon- och linjedirektörer äfvensom
kommissarier af l:a klass;
andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linjeingenjörer,
kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;
tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;
fjärde gruppen: telegrafisk, kvinnliga bokhållare och vaktföreståndare
samt interurbantelefonister;
, tidpunkten,. då tjänsteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande
tjänst eller tjänst, tillhörande samma grupp;
att tjänsteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjänst af ifrågavarande
slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda
tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den afiönino-sgrupp,
som befattningen från 1903 års början tillhör;
att för öfrigt, hvad hvar och eu af de omförmälda löneförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjänsteman under mera än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan
statens tjänst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han
åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
ti ån hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisatmn
i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder särskilt
till efterrättelse, att kommissarie af första klass bör tillgodoräknas den
tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning af l:a
klass enligt hittillsvarande stat;
^kväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
19
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning
tillträda;
att enhvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning
såsom tjänsteman vid telegrafverkets distriktsförvaltningar eller
stationer, skall vara pliktig att underkasta sig nu gifna villkor och
bestämmelser;
att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, Indika före
den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års
aflöningsstat samt dessa villkor och bestämmelser och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för
dem nu gällande grunder;
att vaktbetjänte må tillträda medgifvet aflöningstillägg respektive
fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vaktbetjäntbefattning vid
telegrafverket;
att för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjänt under mera än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med
godt vitsord bestridt innehafvande tjänst, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i 4 §
omförmäles, samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd;
att likväl vaktbetjänt, som, då han intjänat stadgad tid för erhålllande
af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tilllägg
tillträda;
att, om vaktbetjänt i l:a graden, hvilken intjänat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till
honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,
men att däremot till vaktbetjänt, som uppflyttats till l:a från 2:a graden,
aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre
belopp; samt
att tjänsteman eller betjänt vid distriktsförvaltning eller station skall
efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjänstår vara förpliktad
att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kung!.
Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, därest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
kvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pen
-
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
sionsinrättning enligt det för denna inrättning gällande reglemente,
dels ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och
skall jämväl iakttagas, att, om betjänt enligt reglementet för pensionsinrättningen
är berättigad till högre pension än lönens belopp, den
högre pensionen må till honom utgå.
§ 3.
Tjänstemännen i telegrafstyrelsen äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,
byråcheferna och tjänstemännen af 2:a lönegraden enhvar
under en och en half månad samt tjänstemännen af lägsta lönegraden
enhvar under en månad.
Hos telegrafstyrelsen anställd vaktbetjänt md kunna tilldelas ledighet
under högst femton dagar under ett och samma kalenderår med bibehållande
af sin aflöning.
§ 4.
Semester af en månad årligen må af tjänsteman vid distriktsförvaltning
eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske
utan hinder för göromålens gång.
Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.
Vid distriktsförvältning eller station anställd vaktbetjänt må kunna
tilldelas ledighet under högst femton dagar under ett och samma kalenderår
med bibehållande af sin aflöning.
Slutsummorna af de för de för år 1906 föreslagna staterna, jämförda
med de för innevarande år af Ivungl. Maj: t fastställda, äro, enligt
hvad åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:
år 1905. år 1906.
aflöningsstaten.......................................... kr. 2,954,900: — kr. 3,059,750: —
pensions- och understödsstaterna...... » 272,980:— » 277,480: —
omkostnadsstaten.................................... :» 2,393,720: — » 2,629,620: —
ränta och amortering ........................... » 1,581,200:— » 1,594,400.- —
fastigheter ............................. » 150,000: — » 319,000: —
telegraflinjebyggnader........................... » 7,200:— » 19,750: —
tillsammans kr. 7,360,000: — kr. 7,900,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 7. -l
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredning inhämtas, att det
belopp, 540,000 kronor, hvarmed enligt Kungl. Maj:ts förslag telegrafverkets
utgiftsstater skulle komma att för år 1906 på det hela okas, pa
följande sätt fördelats på de särskilda staterna.
Aflöning sstaten
å anslaget för stationerna ...........................
å anslaget till ålderstillägg för telegrafstyrelsens
personal .....................•_.......
å anslaget till ålderstillägg för distrikts
förvaltningarnas
personal ........................
å anslaget till arfvoden till extra ordinarie
tjänstemän, vikariatsersättning
in. m. för styrelsen..................................
å eko d:o för stationerna...........■.........
å anslaget till extra ordinarie vaktbetjänte,
vikariatsersättning m. m.........................
4,750: —
900: —
1,800: —
15,000: —
60,900: —
21,500: —• kr_ 104,850: —
Pensions- och under stödsstaterna
genom uppförande i staten af ett ärligt
understöd åt extra biträdet hos telegrafstvrelsen
Fredrika Charlotta Eugenia
Hjelm.............................................................. kr- 500. —
å anslaget till fyllnadspensioner ............... » 4,UUU: kr. 4,500: —
Omkostnadsstaten
å anslaget till stationers och linjers
underhåll......................................................
å anslaget till blanketter, telefonkataloger,
skrifmaterialier, böcker, renskrif
ning
m. .................................................
å anslaget till hyror....................................
å anslaget till eldning, belysning och
städning ....................................................
kr. 135,000:
» 15,000:
» 10,000:
)> 26,000:
Transport kr. 186,000:
kr. 109,350: —
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
af
å anslaget till postporto.....
å anslaget till beklädnad.....................
a anslaget till inköp och underhåll
inventarier, verktyg m. m...................
å anslaget till frakt- och transportkostnader
..............................................
å anslaget till Sveriges bidrag till underhållet
af internationella
byrån i Bern ...........................
å anslaget till diverse utgifter
Transport kr. 186,000
................... » 5,000
16,000
telegraf
-
— kr. 109,350: —
25,000:
3,000:
500:
400:
kr. 235,900:
höjning af anslaget med
Ränta och amortering
kr. 13,200:
Fastigheter
höjning af anslaget med
kr. 169,000:
höjning af anslaget med.
Telegraflinjebyggnader
kr. 12,550: —
Summa kr. 540,000:
7 f;nnnl?rfmedleni ®om } östaten för innevarande år uppförts med
7,500,000 kronor, hafva_ för år 1906 beräknats till 8,000,000 kronor.
” ion«SatJ °“anaa§lfvits, telegrafverkets utgifter enligt staterna för
M 1906 af Kung], Maj:t beräknats till 7,900,000 kronor, skulle alltså
inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 100,000 kronor.
I)en utredning, på hvilken Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställningar
grundats, innefattas i statsrådsprotokollet, sid. 44—81.
Förslaget om godkännande af vissa ändringar i gällande aflöningsreglemente
för telegrafverket afser att bereda de ordinarie vaktbetiänte
hos telegrafstyrelsen samt vid telegrafverkets distriktsförvaltningar och
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
23
stationer, som däraf äro i behof, ledighet under högst femton dagar af
ett och samma kalenderår med bibehållande af sin aflöning. Vid 1904
års riksdag begärde Kungl. Maj:t, för beredande af kostnadsfri ledighet
åt postverkets samtliga ordinarie betjänte, ökning i det för, bland
annat, detta ändamål afsedda anslaget till traktamenten för postverkets
vaktbetjänte, bland hvilka de vid distrikts- och lokalförvaltningarna
anställde förut varit i åtnjutande af dylik förmån, i den mån ett i
sådant afseende till vikariers ersättande anvisadt anslag af 16,000 kronor
kunnat förslå. Pdksdagen, som ansåg sig icke böra godkänna en
sådan utsträckning af ifrågavarande förmån, som den kungl. propositionen
syntes innebära, medgaf med afseende å jämväl föreslagen ökning
i antalet vaktbetjänte och för att den ifrågavarande förmånen måtte
kunna i ej obetydlig mån utvidgas, att det belopp, som finge för ändamålet
användas för betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,
finge bestämmas till högst 25,000 kronor.
I öfverensstämmelse med omförmälda, af 1904 års Riksdag fattade
beslut rörande betjänte vid postverket anser utskottet, att möjlighet till
erhållande af semester bör beredas äfven de vid telegrafverkets distriktsoch
lokalförvaltningar anställde betjänte, som däraf äro i behof, men
att däremot någon rätt till semester icke bör tillerkännas de hos telegrafstyrelsen
anställde vaktbetjänte. Under förutsättning af bifall härtill
och då beredandet af semester åt betjänte inom telegrafstaten icke
synes böra föranleda större kostnad än hvad med hänsyn till deras
antal motsvarar utgifterna för semester åt postbetjänte, bör ifrågavarande
kostnad för semester åt betjänte inom telegrafverket, hvilken af
telegrafstyrelsen enligt de i dess förslag angifua grunder ansetts icke
kunna komma att uppgå till 1,500 kronor årligen, icke öfverskrida 1,000
kronor årligen. Någon nedsättning i anslaget till arfvoden till extra
ordinarie vaktbetjänte, vikariatsersättning m. in. synes emellertid, då
detta anslag är af förslagsanslags natur, icke behöfva företagas.
I öfverensstämmelse med hvad i postverkets aflöningsreglemente finnes
föreskrifvet, synes däremot bestämmelse i aflöningsreglementet för
telegrafverket, § 4, böra införas därom, att ifrågavarande kostnad icke
får öfverstiga det därför beräknade beloppet. I händelse att den af
utskottet i förevarande ämne uttalade uppfattning vinner Riksdagens
bifall, bör hvarken i den del af § 2 i aflöningsreglementet, som afser
tjänstemän och betjänte i telegrafstyrelsen, eller i § 3 af samma reglemente
vidtagas någon ändring, hvaremot de föreslagna ändringarna i
den del af § 2, som afser tjänstemän och betjänte vid distriktsförvalt
-
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
ningarna och stationerna, synas böra af Riksdagen godkännas. Tredje
stycket af § 4 bör enligt utskottets mening erhålla följande lydelse:
»Vid distriktsförvaltning eller station anställd vaktbetjänt må kunna,
i den mån i sådant afseende till vikariers ersättande beräknad t belopp
förslår, tilldelas ledighet under högst femton dagar under ett och samma
kalenderår med bibehållande af sin aflöning.»
Kungl. Maj:ts framställning angående årligt understöd af 500 kronor
åt extra biträdet hos telegrafstyrelsen Fredrika Charlotta Eugenia
Hjelm anser sig utskottet, på grund af hvad i statsrådsprotokollet därom
anförts, böra förorda.
Det förslag om inköp för telegrafverkets behof af fastigheten n:o 12
i tredje kvarteret i staden Gäfle med därå uppförd byggnad, som innefattades
i den till 1904 års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen,
afslogs af Riksdagen, som i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 20 maj 1904
såsom skäl för sitt beslut i ämnet anförde, att hvad i statsrådsprotokollet
blifvit anfördt icke syntes lämna tillräcklig ledning för bedömande
af byggnadens beskaffenhet och möjligheten att inom densamma för
framtiden bereda fullt ändamålsenliga lokaler för både telegraf- och
postverket samt att dessutom inköpspriset för fastigheten syntes vara
väl högt; och borde det därför enligt Riksdagens åsikt tagas i öfvervägande,
huruvida icke behofvet af telegraf- och postlokaler i Gäfle
snarare borde tillgodoses genom inköp af annan tomt och uppförande
därstädes af ny byggnad för telegraf- och postverkens behof, hvarigenom
tvifvelsutan större säkerhet skulle vinnas för lokalernas lämplighet
för deras ändamål.
Då emellertid en tillfredsställande utredning med afseende å byggnadens
beskaffenhet och ändamålsenlighet nu synes föreligga samt, efter
det priset å fastigheten blifvit nedsatt med 50,000 kronor, det föreslagna
köpet numera synes kunna äfven från ekonomisk synpunkt förordas,
har utskottet ansett sig böra hemställa om bifall till den af
Kungl. Maj:t i ämnet nu gjorda framställningen.
Likaledes anser utskottet förslagen om reserverande af medel dels
för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm, dels ock för
anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof vara på
goda skäl grundade och böra af Riksdagen bifallas.
Hvad härefter angår de föreslagna ändringarna i telegrafverkets
stater, har utskottet funnit sig böra förorda såväl Kungl. Maj:ts förslag
att, för beredande af ordinarie anställning åt fem telegramsorterare i
Göteborg, å aflöningsstaten för telegrafverkets stationer måtte uppföras
anslag till ytterligare fem vaktbetjänte af andra lönegraden med tillhopa
4,750 kronor som öfriga föreslagna förändringar.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
25
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må
a) med afslag å Kung]. Maj:ts förslag om vissa
ändringar ej mindre i den del af § 2 i det af Kungl.
Maj:t genom nådig kungörelse den 6 juni 1902 fastställda
aflöningsreglemente för tjänstemän och betjänte
vid telegrafverket, som atser tjänstemän och betjänte
i telegrafstyrelsen, än äfven i § 3 af samma reglemente,
godkänna de, på sätt här ofvan angifvits, föreslagna
ändringarna i den del af § 2, som afse tjänstemän och
betjänte vid distriktsförvaltningarna och stationerna,
samt i § 4;
b) medgifva, att extra biträdet hos telegrafstyrelsen
Fredrika Charlotta Eugenia Hjelm må från och
med månaden näst efter den, under hvilken Hjelm
erhåller entledigande från sin anställning hos telegrafstyrelsen,
under sin återstående lifstid af telegrafverkets
medel uppbära ett årligt understöd till belopp
af 500 kronor, att utbetalas i den ordning, som
gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket;
c) medgifva, att för telegrafverkets behof för
ett pris af 300,000 kronor må inköpas den i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 14 januari 1905
omförmälda fastighet i Gäfle, hvari telegrafverket nu
har förhyrda lokaler;
d) medgifva, att för utvidgning af telegrafverkets
lokaler i Stockholm må reserveras ett belopp af
100,000 kronor;
e) medgifva, att för anskaffande af lokaler i landsorten
för telegrafverkets behof må reserveras ett
belopp af 100,000 kronor; samt
f) under förutsättning af bifall till hvad utskottet
under mom. b)—e) föreslagit och med godkännande
i öfrigt af de utaf utskottet här ofvan tillstyrkta
ändringar i telegrafverkets stater, för år 1906 beräkna
dessa stater till följande belopp:
aflöningsstat.................................. kronor 3,059,750: ■
pensions- och understödsstater :» 277,480: —
omkostnadsstat .............................. » 2,629,620:
ränta och amortering.................. » 1,594,400: —
fastigheter ....................................... » 319,000:
telegraflinjebyggnader ............... »__19,750: —
Summa kronor 7,900,000: —
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
och sålunda bestämma telegrafverkets anslag för år
1906, förslagsvis beräknadt, till 7,900,000 kronor, att
utgå direkt af telegrafmedlen.
Vid bifall härtill kommer anslaget till telegrafverket att ökas med
540,000 kronor.
Bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård.
för8 rovUiTitr ®:0) Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva
läkare. sådan ändring af nu gällande bestämmelser för åtnjutande af de i
[5.] aflöningsstaten för provinsialläkare fastställda aflöningsförmåner, att
semester finge, när sådant utan hinder för tjänstens behöriga uppehållande
kunde ske, af medicinalstyrelsen, på därom gjord framställning,
beviljas ordinarie provinsialläkare, från och med året näst efter
det, hvarunder han blifvit till provinsialläkare utnämnd och tjänsten
tillirädt, under antingen en månad årligen eller två månader hvart annat
år, med skyldighet för provinsialläkaren att tillhandahålla eller bekosta
fri bostad för vikarien.
Då af skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, den i sammanhang
med fastställandet af nu gällande aflöningsstat för provinsialläkarne
meddelade bestämmelse, att provinsialläkare först efter tio års tjänstgöring
som sådan skulle äga rätt till semester, skäligen synes böra i
enlighet med Kungl. Maj:ts framställning ändras, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ris förevarande
framställning, må medgifva sådan ändring af
nu gällande bestämmelser för åtnjutande af de i aflöningsstaten
för provinsialläkare fastställda aflöningsförmåner,
att semester må, när sådant utan hinder för
tjänstens behöriga uppehållande kan ske, af medicinalstyrelsen,
på därom gjord framställning, beviljas ordinarie
provinsialläkare från och med året näst efter det,
hvarunder han blifvit till provinsialläkare utnämnd och
tjänsten tillträdt, under antingen en månad årligen
eller två månader hvart annat år, med skyldighet för
provinsialläkaren att tillhandahålla eller bekosta fri
bostad för vikarien.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
27
Ortopedisk;)! institutet.
7:o) Kung'']. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, under i
statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 14 januari 1905 angitven pediska
förutsättning, medgifva, att det såsom bidrag till gymnastiskt-ortope- “hädiska
institutet för närvarande under sjätte hufvudtiteln uppförda anslag
af 8,250 kronor finge ur riksstaten uteslutas.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagens lopp afgifva utlåtande; hvilket utskottet härigenom skolat
för Riksdagen
anmäla.
Hospitals underhåll.
8:o)
»hospitals
Makt har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget Ang. höjning
underhåll» med 500,000 kronor eller från 1,450,000 kronor a ansagL''
Kungl
till 1,950,000 kronor.
[7-]
Då, enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, utgifterna å ifrågavarande
förslagsanslag icke kunna beräknas för år 1906 och följande
år komma att understiga 1,950,000 kronor, anser utskottet anslaget
höra i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning höjas till detta belopp.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må höja förslagsanslaget »hospitals
underhåll» med 500,000 kronor eller från 1,450,000
kronor till 1,950,000 kronor.
9:o) Kungl. Majit har föreslagit Riksdagen att
dels för Växjö hospital godkänna följande aflöningsstat:
öfverläkaren.........................................................-.......;:...................
jämte ett arfvode af 500 kronor för tillsyn åt Korsberga-kolonien,
boställsvåning med ved och elektrisk
belysning;
läkaren vid avdelningen för kriminalpatienter .........................;;■■■
jämte boställsvåning med bränsle och lyse samt därjämte
ett första ålderstillägg af 500 kronor efter fem års
6,500
4,500
Ang. hospitalens
aflöningsstater.
[8.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
och ett andra alderstillägg af likaledes 500 kronor efter
ytterligare fem års väl vitsordad tjänstgöring, med rättighet
dessutom till sex veckors semester årligen;
biträdande läkaren ....................................................° }) 2 500
jämte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved,
tvätt och första klassens kost;
sysslomannen ....................................................................................... » 3,200
jämte boställsvåning, ved och elektrisk belysning;
dels beträffande denna stats tillämpning jämväl besluta, att två
tredjedelar af den kontanta aflöningen skola utgöra lön och en tredjedel
tjänstgöringspenningar; att biträdande läkare, som är medicine
licentiat och boende vid hospitalet, äger utöfver den i staten bestämda
aflöning bekomma årligen 1,000 kronor, under villkor att han icke
med befattningen såsom biträdande läkare förenar annan tjänst; samt
att för biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet, aflöningen
i alla händelser utgår med endast 2,000 kronor om året utan någon
rätt till naturaförmåner;
dels medgifva,. att i aflöningsstaterna för Lunds hospital och asyl
samt Uppsala hospital och asyl för hvardera anstalten åt ytterligare en
biträdande läkare vid hospitalet upptages ett kontant aflöningsbelopp
af 2,500 kronor jämte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved
och . tvätt samt första klassens kost, därvid borde föreskrifvas, att två
tredjedelar af den kontanta aflöningen skola utgöra lön och en tredjedel
tjänstgöringspenningar; att biträdande läkare, som är medicine licentiat
och boende vid hospitalet, äger utöfver den i staten bestämda aflöningen
bekomma årligen 1,000 kronor, under villkor att han icke med
befattningen såsom biträdande läkare lorenar annan tjänst; och att för
biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet, aflöningen i alla
händelser utgår med endast 2,000 kronor om året utan någon rätt till
naturaförmåner;
cMs medgifva, att i aflöningsstaten för Härnösands hospital den
till biträdande läkaren utgående första klassens kost utbytes mot »kost
lika med allmänna afdelningen samt såsom kostförbättringsnenningar
200 kronor»;
dels medgifva, att, på det Kung! Maj:t måtte komma i tillfälle att
lämna arfvode åt en bokhållare vid Växjö hospital, det belopp af högst
23,600 kionor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjänstemän,
hvilka ej äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagna, höjes
med 600 kronor till högst 24,200 kronor;
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
29
dels medgifva, att de vid statens sinnessjukvårdsanstalter anställda
bokhållare må förklaras berättigade att erhålla en första arfvodesförhöjning
af 200 kronor efter förn års och en andra arfvodesförhöjning å
likaledes 200 kronor efter ytterligare fem års väl vitsordad tjänstgöring;
dels ock medgifva, att hvad som erfordras för beredande af ifrågavarande
aflöningsförmåner skall utgå af förslagsanslaget till hospitals
underhåll med undantag af ålderstilläggen för läkaren vid Växjö hospitals
afdelning för kriminalpatienter, livilka borde påföras sjätte hufvudtitelns
förslagsanslag till ålderstillägg.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 93—112) anförts, har
utskottet ansett sig böra tillstyrka hvad af Kungl. Maj:t under denna
punkt i statsverkspropositionen blifvit föreslaget; och hemställer alltså
utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad åt Kungl.
Maj:t därom föreslagits, må
a) för Växjö hospital godkänna följande aflöningsstat:
öfverläkaren.
........................................................... kr. 6,500
jämte ett arfvode af 500 kronor för
tillsyn af Korsberga-kolonien, boställsvåning
med ved och elektrisk belysning;
läkaren vid afdelningen för kriminalpatienter » 4,500
jämte boställsvåning med bränsle och
lyse samt därjämte ett första ålderstillägg
af 500 kronor efter fem års och
ett andra ålderstillägg af 500 kronor
likaledes efter ytterligare fem års väl
vitsordad tjänstgöring, med rättighet
dessutom till sex veckors semester årligen;
-
biträdande läkaren............................................... ''» 2,500
jämte bostad med möbler och sängkläder,
lyse, ved, tvätt och första klassens
kost;
sysslomannen ...................................................... » 3,200
jämte boställsvåning, ved och elektrisk
belysning;
samt beträffande denna stats tillämpning jämväl
besluta, att två tredjedelar af den kontanta aflöningen
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
skola utgöra lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar;
att biträdande läkare, som är medicine licentiat
och boende vid hospitalet, äger utöfver den i
staten bestämda aflöning bekomma årligen 1,000 kronor,
under villkor att han icke med. befattningen såsom
biträdande läkare förenar annan tjänst; samt att
för biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet,
aflöningen i alla händelser utgår med endast
2,000 kronor om året utan någon rätt till naturaförmåner
;
b) medgifva, att i aflöningsstaterna för Lunds
hospital och asyl samt Uppsala hospital och asyl för
hvardera anstalten åt ytterligare en biträdande läkare
vid hospitalet upptages ett kontant aflöningsbelopp
af 2,500 kronor jämte bostad med möbler och sängkläder,
lyse, ved och tvätt samt första klassens kost,
med föreskrift, att två tredjedelar af den kontanta
aflöningen skola utgöra lön och eu tredjedel
tjänstgöringspenningar; att biträdande läkare, som är
medicine licentiat och boende vid hospitalet, äger utöfver
den i staten bestämda aflöningen bekomma årligen
1,000 kronor, under villkor att han icke med
befattningen såsom biträdande läkare förenar annan
tjänst; och att för biträdande läkare, som icke är boende
vid hospitalet, aflöningen i alla händelser utgår
med endast 2,000 kronor om året utan någon rätt till
naturaförmåner;
c) medgifva, att i aflöningsstaten för Härnösands
hospital den till biträdande läkaren utgående första
klassens kost utbytes mot »kost lika med allmänna
afdelningen samt såsom kostförbättringspenningar 200
kronor»;
d) medgifva, att, på det Kung!. Maj:t måtte
komma i tillfälle att lämna arfvode åt en bokhållare
vid Växjö hospital, det belopp af högst 23,600 kronor,
som af Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjänstemän,
hvilka ej äro i hospitalens och asylernas lönestater
upptagna, höjes med 600 kronor till högst 24,200
kronor;
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
31
e) medgifva, att de vid statens sinnessjukvårdsanstalter
anställda bokhållare må förklaras berättigade
att erhålla en första arfvodesförhöjning af 200 kronor
efter fem års och en andra arfvodesförhöjning å likaledes
200 kronor efter ytterligare fem års väl vitsordad
tjänstgöring; samt
f) medgifva, att hvad som erfordras för beredande
af ifrågavarande aflöningsförmåner skall utgå af förslagsanslaget
till hospitals underhåll med undantag af
ålderstilläggen för läkaren vid Växjö hospitals afdelning
för kriminalpatienter, hvilka skola påföras sjätte
hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
Statens järnvägstrafik.
10:o) Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen under sjätte .Ang.^tatene
hufvudtiteln föreslagit: _ _ rg_jg.l
i punkten 9: att. Riksdagen måtte medgifva, att i staten öfver fasta L''
arfvoden för personal vid statens järnvägar finge uppföras arvoden till
ytterligare två notarier, samt att den ena af dessa tjänstemän finge
anställas redan under år 1905; _ „
i punkten 10: att Riksdagen måtte medgifva, att materialvakt måtte
berättigas erhålla uniformspersedlar in natura eller ock beklädnadsersättning
till visst årligt belopp, allt enligt reglemente, som af järnvägsstyrelsen
fastställes;
i punkten 11: att Riksdagen matte medgifva, att i staten öfvei
fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar måtte, med uteslutande
ur samma stat af arfvoden till en stationsinspektor och en underinspektör
å första klassens station samt till två expeditionsföreståndare, uppföras
arfvode till en stationsinspektor a andra klassens station, samt
i punkten 12: att Riksdagen måtte medgifva, att ett tillfälligt lönetillägg
af 60 kronor, för år räknadt, finge under år 1905 af trafikmedel
tilldelas de inom järnvägsstyrelsen anställda kontorsbiträden och de betjänte
vid statens järnvägars distrikt och ångfärja, som åtnjuta en aflöning
af 960 kronor eller därunder, med undantag dock för den personal,
som på grund af Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1904 uppflyttats
i högre löneklass utan att, enligt de för uppflyttning i löneklass gällande
allmänna grunder, hafva varit från och med ar 1905 berättigad
till dylik uppflyttning, samt att detta lönetillägg icke skulle utgöra hinder
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Angående
öfriga ordinarie
anslag.
[13.]
Angående
förvaltningsbidrag
åt
sjukkassor
m. in.
[14.]
för uppbärande af vare sig sig särskild! tilläggsarfvode eller aflöningsförbättring,
som enligt gällande bestämmelser kan tillerkännas vissa
tjänsthafvare, eller, därest allmänt dyrtid stillägg skulle tilldelas statens
tjänstemän och betjente, sådant dyrtidstillägg, hvithet dock icke finge
beräknas å förberörda lönetillägg.
Öfver dessa Kungl. Maj:ts framställningar kommer utskottet att
framdeles under riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat
härigenom
anmäla.
Öfriga ordinarie anslag.
ll:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas å sjätte hufvudtiteln uppförda, har Kungl. Maj:t
icke föreslagit någon annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
måtte ökas med 57 kronor eller från 285,751 kronor till 285,808
kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ifrågavarande anslag, som här ofvan
icke blifvit omförmälda, må för år 1906 fastställas till
samma belopp som i innevarande års riksstat; dock
att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
in. m. må få göras den jämkning, som till jämnande af
hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.
Arbetareförsäkringen.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att Kungl.
Maj:t måtte äga för år 1906 använda de till underlättande af åtgärder
för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp,
i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under
enahanda villkor, som i Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1904 (n:o 134)
äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom
kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik af statistiska årsredogörelser
ej mindre för sjukkasseväsendet i riket än äfven för olycksfall
i arbetet.
Statsutslcottets Utlåtande N:o 7.
33
De i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse för utbetalande af förvaltningsbidrag
åt sjukkassor angifna villkor äro följande:
l:o) att sjukkassan skall vara bos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;
2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,
uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt ^ _
3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till det
antal afgiftspliktiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående år
städse haft,
med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona för hvarje medlem därutöfver till och med 300,
med 50 öre för hvarje medlem därutöfver till och med 2,600 samt
med 25 öre för hvarje medlem därutöfver.
Utskottet, som framdeles under riksdagen kommer att afgifva utlåtande
öfver Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen utom hufvudtitlarne
gjorda framställning, att till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande måtte afsättas en
summa af 500,000 kronor, har icke funnit anledning till någon erinran
emot Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag; och hemställer alltså utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majrts förevarande
framställning, må medgifva, att Kungl. Maj:t
må äga för år 1906 använda de till underlättande af
åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande afsätta belopp, i mån af behof,
dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under
villkor:
Do) att sjukkassan skall vara hos vederbörande
myndighet registrerad i enlighet med lagen om sjukkassor;
2:o)
att sjukkassan skall under föregående år haft
egna inkomster, uppgående till minst lika mycket som
det begärda förvaltningsbidragets belopp; samt
3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i
förhållande till det antal afgiftspliktiga medlemmar,
sjukkassan under näst föregående år städse haft,
Bih. till Rikad. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afl. 1 Haft.
5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ang. biträde
inom civildepartementet
vid beredning
af ärenden
rörande försäkringsväsendet.
[15.]
Ang. utgifvande
af
Polisunderrättelser.
[16.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och
med 100,
med 1 krona för hvarje medlem därutöfver till och
med 300,
med 50 öre för hvarje medlem därutöfver till och
med 2,600 samt
med 25 öre för hvarje medlem därutöfver,
dels ock till utarbetande och offentliggörande genom
kommerskollegii afdelning för arbetestatistik af statistiska
årsredogörelser ej mindre för sjukkasseväsendet
i riket än äfven för olycksfall i arbetet.
Extra anslag.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjätte
hufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag.
Civildepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.
13:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1904 och 1905 ägt rum, för år 1906 till biträde inom
civildepartementet vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet
på extra stat anvisa ett belopp ''af
3,000 kronor.
Öfverståthållareämbetet.
14:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1903, 1904 och 1905 ägt rum, för år 1906 till utgifvande
under sistnämnda år af tidningen »Polisunderrättelser.
», på extra stat anvisa ett belopp af
17,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
35
Landsstaterna i länen.
15:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, A;<f1''“d
hemställer ntskottet, pä »“det
m. m.
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- [17, 18.]
varande år ägt rum, på extra stat för år 1906 anvisa
a) ett anslag af 110,000 kronor att enligt de i
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari
1905 angifna grunder användas till aflöning och underhåll
af särskild polisstyrka på landet, där sådan kan af
förhållandena påkallas, under medgifvande tillika, att
reservationer å detta anslag jämväl må användas för
det i nästföljande moment b) omförmälda ändamål,
när sådant finnes behöfligt; samt
b) ett anslag af 25,000 kronor att användas till
åtgärder för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande och gripande.
16:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hem- Aån^apaprff0Tg°ddaern
ställer utskottet, m- m
att
Riksdagen må, i likhet med hvad förut agt [19.]
rum, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska
lapparne i Norge samt till lappfogdar och lappförmän
äfvensom ordningsmän inom lappbyarna pa extra stat
för år 1906 anvisa ett belopp af 17,500 kronor.
l7:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsradsproto- tre landsstatskollet
(sid. 214) anfördt, hemställer utskottet,
[20.J
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1902—1905 ägt rum, för uppehållande under år 1906
af en kronofogdetjänst och en liäradsskrifvaretjänst i
Vasternorrlands län samt en länsmanstjänst i Norrbottens
län på extra stat för samma år anvisa ett
anslag af 8,400 kronor, att utgå i den mån sådant
xan varda erforderligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Tåg- och vattenbyggnadsstatcii.
rtZZtZ , 18''\o) 1 anledning af Kungl. Majits där o in gjorda framställning
mtdreTam- hemställer utskottet,
nar m. m.
Riksdagen må, i likhet med hvad förut under
eu följd af år ägt rum, på extra stat för år 1906 anvisa
ett anslag af 10,000 kronor till undersökning''
af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller ombyggnad af
broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.
tDon afTnk'' j 19;°} På grund af Kung]- Majits därom framställda förslag och
skilda järn- j111 åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 215) i detta ärende
vägars rui- innehåller, hemställer utskottet,
lande materiel.
[22.] Riksdagen må, i likhet med hvad för inne
varande
år ägt rum, för anordnande af inspektion ä
enskilda järnvägars rullande materiel, på extra stat för
år 1906 anvisa 5,000 kronor att för ändamålet ställas
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
Ang. anläggning
af vägar
m. m.
[23.]
+-ii Ii''ing1'' Ma-i:t har föreslagit Riksdagen att för år 1906 ställa
1 Rungl. Majits förfogande till bidrag för anläggning af nya samt
i om^99n^n9 af backiga eller eljest mindre goda vägar
1,000,000 kronor, eller samma belopp, som för hvart och ett af åren
1900 1905 blifvit för ändamålet anvisadt.
I statsrådsprotokoll er, (sid. 215) meddelas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrifvelse till Kungl. Maj it den 8 november 1904 anfört;
att ifrågavarande anslag visserligen toges starkt i anspråk, men att
styrelsen ansåge sig för närvarande ej böra ifrågasätta förhöjning däri.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 169) har herr ./.
Ström,, med hvilken åtskilliga ledamöter af kammaren instämt, föreslagit,
Riksdagen ville besluta, att bidraget för anläggning af nya samt
förbättring^ eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar
måtte för år 1906 höjas från nu utgående 1,000,000 kronor till 1,500,000
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7
37
Beträffande de skäl, hvarpå motionären grundat sitt förslag, far
utskottet hänvisa till motionen.
Enligt hvad utskottet inhämtat, har vägbyggnadsfonden för år 1904
fördelats på det sätt, att tillsammanlagdt 70 arbeten med en väglängd
af 326,905 meter och en beräknad kostnad af 1,453,435 kronor anslag
beviljats till följande belopp för företag inom nämnda län, nämligen:
inom Stockholms län
)> Södermanlands »
» Östergötlands »
» Jönköpings »
» Kronobergs »
» Kristianstads »
» Malmöhus >>
» Hallands »
>;> Göteborgs och Bohus »
» Ålfsborgs »
» Skaraborgs »
» Värmlands »
).> Örebro »
» Västmanlands »
» Kopparbergs »
» Gäfleborgs »
y> Västernorrlands »
)) Jämtlands »
» Västerbottens »
» Norrbottens »
....... kronor 41,100: —
......... ). 14,200: —
............. » 52,700: —
» 26,300: —
............ ... 26,200: —
........... >. 19,200: —
>. 8,800: —
.......... » 12,800: —
............. » 41,900: —
.............. » 63,800: —
.............. ). 47,100: —
............ » 32,700: —
.............. » 3,300: —
............. >. 37,200: —
.............. >. 52,500: —
.............. » 12,200: —
.............. » 83,700: —
.............. » 69,600: —
............. ... 78,700: —
.............. )) 276,000:
Summa kronor 1,000,000: —
Mot anvisande till ifrågavarande ändamål för år 1906 af enahanda
anslag, som för åren 1900—1905 därtill beviljats, har utskottet icke
haft något att erinra; men att, på sätt motionären föreslagit, höja anslaget
utöfver hvad Kungl. Maj:t, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hemställan, föreslagit, har utskottet icke funnit tillrådligt,
i synnerhet som hänsyn maste tagas till de stora anslagskraf, som för
många andra viktiga statsändamål för närvarande ställas på statsverket.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med afslag å Herr J. Ströms i
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
ämnet väckta motion, i hvad den skiljer sig från
Kung!. Majrts framställning, må, till bidrag för anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af
m backiga eller eljest mindre göda vägar, på extra stat
för år 1906 anvisa ett anslag af 1,000,000 kronor.
Ang. bro- och 21.0 ) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen attj för år 1906 ställa
hd™nbmSm.a ^ Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande af brobyggnader och,
[24 i företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder
L 400,000 kronor.
Den i ärendet lämnade utredningen återfinnes å sid. 216 i statsrådsprotokollet.
_ För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under en följd af år
beviljat extra anslag å 300,000 kronor årligen. Då behofvet af anslagets
bestämmande för år 1906 till det af Kungl. Maj:t nu begärda
beloppet synes utskottet vara ådagalagdt, hemställer utskottet
att Riksdagen, med bifall Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, må, till understödjande af brobyggnader
och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder, på extra stat
för år 1906 bevilja ett anslag af 400,000 kronor.
Ang. villkor .. 22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att i afseende å de
melser för här ofvan under punkterna 20:o) och 21:o) omförmälda anslag må fort^statsbidrag
farande gälla de allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och tilloch
hamn- godonjutande af statsbidrag samt kontrollen därå att fastställda planer
byggnader varda vid arbetenas utförande följda, hvilka innehållas i Riksdagens
skrifvelse den 15 mars 1899 (n:o 17) och blifvit till allmänhetens kännedom
meddelade, genom kungl. kungörelse den 29 i samma månad
(Svensk författningssamling 1899 n:o 21).
1 enlighet härmed får utskottet hemställa,
att Riksdagen må besluta, att i afseende å de af
Riksdagen för år 1906 beviljade statsbidrag till väganläggningar
och vägförbättringar samt till bro- och
hamnbyggnader äfvensom upprensningar af åar och
farleder skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser,
hvilka finnas intagna i Riksdagens skrifvelse
den 15 mars 1899 (n:o 17).
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
39
Medicinalstaten.
23:o)
hemställer
Med
utskottet
anledning
af
Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning Ang. biträde
vid revisionen
af hospitalens
räkenskaper.
att Riksdagen må på extra stat för år 1906 be- [28.]
vilja till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper
ett belopp af 1,200 kronor.
24:0) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- Ang. bekand
Ställer
Utskottet, _ _ _ ^lösa^upna*-1
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- patienter.
varande år ägt rum, på extra stat för år 1906 anvisa
ett anslag af 7,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t meddelar, användas till bekostande
af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af
medellösa, med sjukdomen »lupus vulgär is» behäftade
personer från landsorten, under villkor att genom bidrag
från vederbörande landsting eller kommun eller
annorledes bestrides det belopp, som erfordras för
patientens resa fram och åter mellan hemorten och
den anstalt, där behandlingen äger rum, äfvensom för
hans underhåll, så länge behandlingen varar.
[29.]
25:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning A”gtalk"[''
och under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 230—231) Sans Souci.
i detta ärende anförts, hemställer utskottet, [30.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1906 bevilja
ett anslag af 4,000 kronor att utgå till understöd åt
kuranstalten Sans Souci invid Uppsala på villkor, som
af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga.
26:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och Ang. stockunder
åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 231—232) blifvit ^“sthem!
i ämnet anfördt, får utskottet hemställa, C31.]
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1906 bevilja
ett anslag af 6,000 kronor att utgå till understöd åt
Stockholms alkoholisthem på villkor, som af Kungl.
Maj:t pröfvas lämpliga.
Ang. folksanatorierna.
[32.]
27:o) Sedan Riksdagen år 1904, i anledning af inom Riksdagen
väckta motioner, till upprätthållande af verksamheten vid de genom medel
ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna, under
villkor att något lotteri till förmån för sanatoriernas verksamhet icke
anordnades, för år 1905 anvisat 400,000 kronor, hvaraf hälften eller
200,000 kronor finge af tillgängliga medel förskjutas under år 1904,
att användas enligt de ytterligare bestämmelser, som kunde blifva af
Kungi. Maj:t fastställda, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att
till upprätthållande af verksamheten vid folksanatorierna för år 1906
anvisa ett belopp af 200,000 kronor att användas i enlighet med af
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Den i ärendet lämnade utredningen återfinnes a sid. 232—234 i
statsrådsprotokollet; och har utskottet däraf, bland annat inhämtat, att
öfverstyrelsen för jubileumsfonden af anförda skäl förklarat frågan om
anordnande af ett penningelotteri till fondens förstärkande numera hafva
förfallit.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning må till upprätthållande af verksamheten
vid de genom medel ur konung Oscar II:s
jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna på extra
stat för år 1906 anvisa ett belopp af 200,000 kronor
att användas i enlighet med af Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.
Ang^Jerfsö 28:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
S3spetaT8ke°r hemställer utskottet,
[33.] att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne
varande
år ägt rum, på extra stat för år 1906 anvisa
ett anslag af 18,000 kronor till underhåll af Järf so
sjukhus för spetälske.
fing'' aUftVKri- .29:o) ,S.edan Riksdagen år 1903 för utvidgning af Kristinehamns
stinehamns hospital beviljat ett extra anslag af 1,304,925 kronor och däraf på extra
hospital.
[34.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
41
stat för år 1904 anvisat ett belopp af 250,000 kronor och för år 1905
ett belopp af 475,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att af omförmälda anslag på extra stat för år 1906 anvisa ett belopp
af 300,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må af det för utvidgning af Kristinehamns
hospital beviljade anslag å 1,304,925 kronor
på extra stat för år 1906 anvisa ett belopp af
300,000 kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för byggnadsarbeten Ang. byggeri!
Hernösands hospital, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett i “^Häraö”
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari 1905 omförmäldt, sands hospital,
af medicinalstyrelsen upprättadt förslag, bevilja ett anslag af 325,900 [35. |
kronor och däraf på extra stat för år 1906 anvisa 135,000 kronor.
Den i ärendet lämnade utredningen återfinnes å sid. 234—247 i
statsrådsprotokollet, hvarest, bland annat, erinras, att 1902 års Riksdag
af slagi t en af Kungl. Maj:t gjord framställning om anvisande för byggnadsarbeten
vid Härnösands hospital af ett anslag å 288,000 kronor
och till stöd för sitt beslut härom anfört hufvudsakligen följande:
Genom de byggnadsarbeten vid Härnösands hospital, hvartill anslag
begärts, skulle icke vinnas någon tillökning af antalet platser vid nämnda
hospital. Vid sådant förhållande och då behofvet af ökadt utrymme
å vårdanstalterna för sinnessjuka alltjämt vore synnerligen kännbart,
hade Riksdagen hyst tvekan, huruvida så stort belopp, som ifrågasatts,
skäligen kunde böra uppoffras för en modernisering af Härnösands
hospital, hvilket visserligen, efter hvad som framginge af statsrådsprotokollet,
icke vore tidsenligt inredt och utrustadt, men emellertid torde
vara för sitt ändamål användbart. På grund däraf och med hänsyn
särskildt därtill att, intill dess behofvet af utrymme å rikets hospital
blefve nödtorfteligen tillgodosedt, utgifterna för hospitalsväsendet borde,
jämte nödigt underhåll af de förutvarande hospitalen, åsyfta hufvudsakligen
beredande af möjlighet till intagande å hospitalen af ökadt antal
patienter, hade Riksdagen ansett sig icke kunna för det dåvarande och
samtidigt därmed att ett betydande anslag beviljades till Växjö hospital
äfven bevilja det begärda anslaget till byggnadsarbeten vid Härnösands
hospital.
Utskottet har emellertid genom hvad till stöd för den nu gjorda
framställningen blifvit anfördt funnit, att ett ytterligare undanskjutande
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 6
V
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Ang. anläggning
af hospital
vid Säter.
[36.]
af de ifrågavarande arbetena skulle för sjukvården vid hospitalet medföra
allvarsamma olägenheter. På grund häraf och då genom den nu
föreliggande byggnadsplanen skulle vinnas — jämte andra afsevärda
fördelar ett tjugutal nya sjukplatser, samt anledning till anmärkningar
emot samma byggnadsplan icke förekommit, har utskottet ansett
sig böra förorda bifall till hvad af Kungl. Maj:t blifvit föreslaget.
Beträffande den af medicinalstyrelsen ifrågasatta anordningen, att
kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle fördelas emellan dels ett
för ändamålet särskildt beviljadt anslag och dels förslagsanslaget till
hospitals underhåll, delar utskottet departementschefens till statsrådsprotokollet
uttalade uppfattning att en sådan fördelning icke vore
lämplig och anser, att anslaget för arbetena bör bestämmas till hela det
belopp, hvartill arbetskostnaden bör antagas uppgå.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, må för byggnadsarbeten vid
Härnösands hospital, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den
14 januari 1905 omförmälda, af medicinalstyrelsen
upprättade förslag, bevilja ett anslag af 325,900 kronor
och däraf på extra stat för år 1906 anvisa 135,000
kronor.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för uppförande
af ett nytt hospital å Säters kungsgård och härintill gränsande mark bevilja
ett anslag af 2,586,300 kronor och däraf på extra stat för år 1906
anvisa 320,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1905 af
tillgängliga medel förskjuta hvad af sistnämnda belopp under sagda år
kan erfordras, dels medgifva, att de till Säters kungsgård hörande
ägor, som upptagits å en af vice kommissionslandtmätaren C. E. Bergin
år 1904 upprättad karta öfver de ägor som föreslagits till plats för
hospital, åt Säters stad och Säters kungsgård, må från den 14 mars
1910 upplåtas till Säters hospital för att för hospitalets räkning disponeras,
med stadgande att den mindre del af nämnda ägor, som erfordras
för hospitalsbyggnadernas uppförande, må i mån af behof redan dessförinnan
tagas i anspråk.
Den utredning, hvarpå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag grundats,
innefattas i statsrådsprotokollet, sid. 247—286.
»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 40
I sammanhang med denna Kung!. Maj:ts framställning har utskottet
till behandling förehaft en af herr P. Olsson i Fläsbro inom Andra
Kammaren väckt motion (n:o 28), hvari föreslagits, att Riksdagen matte
på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts framställning, att för erhållande åt
erforderlig mark till ett nytt hospital i närheten af staden Säter markutbyte
mellan staten och berörda stad beslutas på sätt medicinalstyrelsen
föreslagit. ,
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»Vid genomläsandet af 36 punkten under sjätte hufvudtiteln i den
till innevarande Riksdag afgifna statsverkspropositionen har jag fäst
min uppmärksamhet vid, att domänstyrelsen afstyrkt ett af medicinalstyrelsen
föreslaget jordutbyte mellan staten och staden Säter för beredande
af plats till ett nytt hospital, samt att Kungl. Maj:t, på grund
af detta afstyrkande, i stället för byte föreslagit markinköp af staden
Säter för ett beräknadt pris af 30,000 kronor.
Att Kungl. Maj:t mot domänstyrelsens uttalande icke ansett sig
kunna tillstyrka medicinalstyrelsens förslag finner jag naturligt, helst
domänstyrelsens framställning vid första påseende synes väl grundad.
Men det ställer sig dock annorlunda, då man tager i. betraktande, att
den jord staden Säter skulle lämna i utbyte icke blifvit värderad efter
samma grunder som statens jord, utan beräknad efter det pris staden
betalt för densamma. Det är dock bekant, att staden lyckats förvärfva
vissa jordområden för ett relativt billigt pris, emedan säljande voro
intresserade af att hospitalet förlädes till Säter och sålunda i sin mån
ville bidraga till förverkligandet af detta önskemål.
Nu har man emellertid icke någon garanti för att staden Säter
är villig eller genom expropriation blir tvungen att för nyssnämnda
pris afstå ifrågavarande mark. Men äfven om så komme att ske, vill
det synas mig, att det för staten blefve fördelaktigare, om byte komme
till stånd i enlighet med medicinalstyrelsens förslag. Ty den arrendesumma
staten nu får för hela Säters kungsgård utgör endast 750 kronor,
oafsedt den skog, som arrendator!! årligen får taga för egendomens
behof, då däremot räntan å 30,000 kronor efter 5 procent uppgår till
dubbelt detta belopp. .
Af dessa omständigheter har jag ansett mig böra framställa yrkande
på bifall till medicinalstyrelsens förslag, så att Riksdagen må blifva i
tillfälle att antaga det förslag, som vid ärendets pröfning befinnes vara
för staten förmånligast.»
44 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Otvifvelaktigt torde vara, att ett nytt större hospital i rikets nordligare
delar är af behofvet påkalladt, och utskottet har funnit förslaget
om dess förläggande till Säters kungsgård och därtill gränsande mark
vara grundad^ på goda skäl. Emot planen för hospitalets anläggning
har ^ utskottet icke heller funnit anledning till någon erinran. Hvad
^ m'' *r ^rvarfvandet den för ändamålet behöfhga jord, som nu icke
tillhör kronan, har utskottet, jämväl med hänsyn till hvad motionären
därom. anfört, ansett jordutbyte böra föredragas framför förvärf af erorderlig
jord genom köp eller expropriation; och har utskottet fördenskull
ansett, att det för hospitalets anläggning erforderliga anslaget bör
beviljas under förutsättning att sådant bytesaftal, som, enligt hvad
andlingarna utvisa, preliminärt upprättats emellan medicinalstyrelsen, å
"ronans vägnar, å ena, samt staden Säter, å andra sidan, och som den
22 augusti 1904 prolongerats att gälla till den 1 juli 1905, kommer i
hufvudsakliga delar till stånd. Såsom en ytterligare förutsättning för
anslagets beviljande synes. böra bestämmas, att, på sätt af stadsu
lmäktige i Säter den 22 juni 1903 medgifvits, för hospitalet behöflig
kloakledning far utan kostnad för staten framdragas öfver staden eller
enskilda jordägare tillhörig mark samt att staden lämnar fri jord för
en bibana från Säters station fram till hospitalet.
Hvad beträffar det behöfhga anslagsbeloppet anser sig utskottet
icke kunna föreslå någon annan nedsättning i det belopp, som af Kungl.
Maj:t äskats, än att detsamma, på grund af hvad ofvan anförts, bör
minskas med 30,000 kronor, motsvarande den för jordens förvärf »■enom
köp eller expropriation beräknade kostnaden.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och herr P. Olssons omförmälda
motion, må
a) medgifva, att de Säters kungsgård tillhörande
jordområden om tillhopa 96 hektar 38 ar, som finnas
upptagna å en af vice kommissionslandtmätaren C. E.
Bergin år 1904 upprättad »karta öfver de ägor, som
enligt bytesbref af den 22 augusti 1904 blifvit föreslagna
att bortbytas till Säters stad af Säters kungsgård»,
. må afhändas kronan i utbyte mot de kronan
icke tillhöriga jordägor om sammanlagdt 65 hektar
39 ar 60 kvadratmeter, som finnas upptagna å en
annan af bemälde Bergin år 1904 upprättad karta,
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
45
benämnd »karta öfver de ägor, som föreslagits till
plats för hospital, af Säters stad och Säters kungsgård»,
samt på de villkor, som i öfrigt må blifva
bestämda;
b) under förutsättning dels att det i mom. a) omförmälda
bytesaftal kommer till stånd, dels ock att för
hospitalet behöflig kloakledning får utan kostnad för
staten framdragas öfver staden eller enskilda jordägare
tillhörig mark samt att staden lämnar fri jord
för en bibana från Säters station fram till hospitalet,
för uppförande af ett nytt hospital å Säters kungsgård
och härintill gränsande mark bevilja ett anslag
af 2,556,300 kronor och däraf på extra stat för år
1906 anvisa 320,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att under år 1905 af tillgängliga medel förskjuta
hvad af sist nämnda belopp under sagda år kan erfordras;
samt
c) medgifva, att de till Säters kungsgård hörande
ägor, som upptagits å den i mom. a) här ofvan sist
omförmälda karta, må från den 14 mars 1910 upplåtas
till Säters hospital för att för hospitalets räkning
disponeras, med stadgande att den mindre del af
nämnda ägor, som erfordras för hospitalsbyggnadernas
uppförande, må i mån af behof redan dessförinnan
tagas i anspråk.
Anordnande af inspektion för elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöfverföring.
539-340 blif
-
Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning ^a”^ea“f01^‘
spektion för
elektriska anläggningar
för
belysning
32:o)
och under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet sid
vit i ärendet anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för anordnande af inspektion för
elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfver
-
eller arbetsöfverföring.
[45.]
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Ang. ersätt*
ning för af
statskontoret
gjorda förskott.
[46.]
färing, på extra stat för år 1906 anvisa 20,000 kronor
till arfvoden under samma år åt fyra inspektörer med
5,000 kronor till livar, för år räknadt.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
33:o). Af statsrådsprotokollet inhämtas att, enligt hvad statskontoret
anmält, nämnda ämbetsverk förskjutit följande belopp, hvilka borde
anmälas till ersättande af Riksdagen under sjätte hufvudtiteln, nämligen:
godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt kungl. brefvet
den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjänster, hvarmed boställen
varit förenade, ägt undfå i anledning däraf att företrädarna åtnjutit
.. kr. 2,457: 50
fardagsår
maj
aflöningsfyllnad, enligt kungl. brefven den 2
och den 31 december 1902, till två länsmän .........
ersättning, enligt kungl. brefven den 18 oktober
1889 och den 7 februari 1896, till innehafvarna af två
boställen för saknad afkomst af exproprierad jord.........
enligt kungl. brefven den 8 mars, den 31 maj och
den 20 september 1901, den 3 december 1903 samt
den 26 augusti 1904 utbetalda kostnader för bangårdskommittén,
nämligen resekostnads- och traktamentsersättning
samt arfvoden till kommitténs ordförande och
ledamöter, i afräkning å sekreterararfvode, för verkställande
af vissa undersökningar och utredningar samt
för kommitténs expenser .........................................................
enligt kungl. brefven den 29 oktober 1897, den
18 mars 1898, den 15 december 1899 och den 2 mars
1900 utbetalda kostnader för kommittén för utredning
i fråga om inrättande af en statsmedicinsk anstalt,
nämligen arfvoden till kommitténs ordförande och ledamöter,
löpande utgifter för kommittén, sekreterararfvode
samt tryckning af kommitténs betänkande........................
enligt kungl. brefven den 6 november 1903 och
den 1 juli 1904 utbetalda kostnader för kommittén för
afgifvande af förslag rörande erforderliga åtgärder mot
smittosamma könssjukdomars spridande, nämligen rese
-
835:
44: 91
53,242:
80
10,504: 60
Transport kr. 67,084: 81
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
47
Transport kr.
kostnads- ock traktamentsersättning, arfvoden till kommitténs
ordförande och ledamöter samt utgifter för
kommittén........................................................................................ »
enligt kungl. brefven den 6 november och den 31
december 1903 samt den 1 juli 1904 utbetalda kostnader
för järnvägspensioneringskommittén, nämligen
arfvode till kommitténs ordförande, sekreterararfvode
och till löpande utgifter............................................................ »
enligt kungl. brefvet den 23 oktober 1903 för
tryckning m. m. af skiljenämndskommitténs utlåtanden
i fråga om inrättande af förliknings- och skiljenämnder
i tvister mellan arbetsgifvare och arbetare........................ ''»
enligt kungl. brefvet den 2 september 1904 godtgörelse
för bestridda utgifter för en militärkommendering
till biträde vid ordningens upprätthållande i
Gäfle under hamnarbetarkonfiikten därstädes år 1903 ))
enligt kungl. brefven den 6 november 1903 utbetalda
kostnader för militärkommendering och biträde
vid släckningen af en skogsbrand å Ålfdalens kronopark
år 1902................................................................................. »
enligt kungl. brefvet den 11 december 1903 utbetald
godtgörelse för å persedlar uppkomna skador
m. m. vid lämnadt biträde för bekämpande af skogsbrand
i Jämtlands län år 1901............................................................ »
enligt kungl. brefvet den 3 juni 1904 till åtskilliga
personer utbetald godtgörelse för förlust vid borttagande
af dem tillhöriga byggnader vid Gellivare
malmberg, i anledning af Riksdagens skrifvelse den 20
maj 1903 .......................................................................................
enligt kungl. brefven den 24 juli 1903 samt den
18 mars och den 17 juni 1904 utbetalda kostnader för
utarbetande af förslag till bestämmelser rörande frågan
om ordnande af automobiltrafiken, nämligen arfvoden
och reseersättning till särskildt tillkallade sakkunniga,
ersättning till en af dessa för mistade tjänstgöringspenningar,
reseunderstöd till en af dem för studier
utomlands samt arfvode till sekreteraren, renskrifnings-,
trycknings- och häftningskostnader........................................»
Transport kr.
67,084: 81
641: 20
10,690: —
934: 15
33: 77
4,803: 80
4,106: 33
1,700: —
6,643: 79
96,637: 85
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Transport kr. 96,637: 85
enligt kungl. brefven den 13 december 1901 och
den 21 februari 1902 utbetalda kostnader för inom
civildepartementet lämnadt biträde vid utarbetande af
förslag till ändringar och tillägg i gällande resereglemente » 2,023: 75
tryckningskostnader, på grund af kung], brefvet
den 6 december 1901, för en förteckning öfver de från
och med år 1895 utgifna kommittébetänkandena jämte
öfver desamma af ämbetsverk och myndigheter afgifna
utlåtandena.............................................................................. j, g 452- 65
enligt kungl. bref den 2 september 1904 utbetald
ersättning för mistade tjänstgöringspenningar till en
ledamot i den med anledning af Riksdagens skrifvelse
den 20 maj 1903 tillsatta kommission för utredning rörande
vissa försäkringsanstalter och utarbetande af
förslag till lagbestämmelser i ämnet ................................ » 500: _
enligt kungl. brefven den 24 juli och den 31 december
1903 samt den 15 april 1904 utbetalda kostnader
för en kommission för granskning af gällande bestämmelser
angående vård och försäljning af arsenik
m. m., nämligen resekostnadsersättning och traktamente
till kommitterade, kemikalier, utensilier, undersökningar
och prof......................................................... » 1,346: 77
Summa kr. 102,961: 02.
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal af kronor hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett anslag af 102,962
kronor; och har sådan framställning nu blifvit af Kungl. Maj:t till Riksdagen
aflåten.
Utskottet hemställer
att Riksdagen må, till ersättning af ofvan omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
på extra stat för år 1906 bevilja ett anslag af 102,962
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
49
Dyrti (Istillägg.
34:o). Kungl. Maj:t bär under sjätte hufvudtiteln i punkten 47
föreslagit Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 14 januari 1905 angifna grunder,
af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i
civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet
börande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1906
anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 900,000 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagens lopp afgifva särskild! utlåtande, hvilket utskottet härmed
skolat för Riksdagen
anmäla.
Öfver Kungl. Majrts under sjätte hufvudtiteln framställda förslag
om anvisande af medel till utvidgning och fördjupning af Albrektsunds
kanal, till ombyggnad af Simrishamns hamn, till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens järnvägstrafik, till utläggning af ytterliaare
ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, till
anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar,
till godtgörelse åt statens järnvägstrafik för transport af vissa till nödlidande
inom Värmlands m. fl. län afsända varor, till fortsättning af statsbanan
från Göteborg till Skee, till fortsättning af statsbanan från Mot järn öfver
Storträsk till Lappträsk samt af landsvägen från Boden till Morjärv och
vidare från Morjärv till Lappträsk, till fortsättande af fullständiga undersökningar
för en norrnalspårig järnväg från hamnplats å bohuslänska
kusten öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig punkt å Gellivarebanan
samt till betäckande af vissa i statsrådsprotokollet omförmälda, af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter för inköp af fastigheter för bangårdsanordningar
i Stockholm m. m. afgifver utskottet särskilda utlåtanden.
Stockholm den 21 februari 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Ang. dyrtidstillägg.
[47.]
Bill. till Riksd. Prat. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.
1
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Reservationer:
vid punkt bo) (ang. höjning af anslaget till extra biträden m. m.
vid länsstyrelserna):
af friherre N. A. H. Palmstierna, hvilken yrkat, att utskottet måtte
hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, måtte medgifva, att det under
anslaget till landsstaterna i länen uppförda reservationsanslag
till arfvoden åt extra länsnotarie! och
öfriga extra biträden vid länsstyrelserna samt till
vikariatsersättning under semester för därtill berättigade
tjänstemän måtte höjas från 140,000 kronor
till 155,000 kronor, eller med 15,000 kronor.
I händelse af bifall härtill, skulle anslagstiteln
landsstaterna i länen (däraf 140,000 kronor reservationsanslag)
med följande ändrade lydelse: »landsstaterna
i länen (däraf 155,000 kronor reservationsanslag)»
komma att höjas från 2,728,275 kronor till
2,743,275 kronor, eller med 15,000 kronor.
vid punkt 5:o) mom. c) (ang. anslag för inköp af en fastighet i
Gäfle för telegrafverkets behof):
af herrar P. Olsson och K. Starbäck, hvilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»Förslaget om godkännande — — — — — — — — — _ _
— — — — böra förorda.
Af Kungl. Maj:ts förevarande framställning samt hvad utskottet
i öfrigt inhämtat har utskottet icke blifvit. öfvertygadt därom, att det
ifrågasatta inköpet, oaktadt köpesumman nu nedbringats med 50,000
kronor, är att föredraga framför nybyggnad. Visserligen skulle sistnämnda
åtgärd, enligt den åvägabragta utredningen, ställa sig något dyrare än
inköpet, men af samma utredning framgår också, att reparationer till
betydande kostnadsbelopp, hvilka icke upptagits i Kungl. Maj:ts framställning,
under den närmaste framtiden äro att motse. Enligt utskottets
mening skulle dessutom vissa till uthyrning afsedda lokaler
i den till inköp föreslagna fastigheten komma att gifva betydligt min
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
51
dre inkomst än den beräknade, k varjämte en nybyggnad komme att
lämna afsevärdt större trygghet mot eldfara.
På dessa skäl, och då nu gällande hyresaftal beträffande telefonlokalerna
utgår först år 1912, anser sig utskottet böra afstyrka hvad
Kungl. Maj:t i denna del föreslagit.
Då emellertid, utöfver det belopp af 100,000 kronor, som 1904 års
Riksdag reserverat för beredande af lokaler i Gäfle för telegrafverkets
behof, ytterligare anslag tvifvelsutan är behöflig!, har utskottet ansett
lämpligt, att ett belopp af 100,000 kronor må reserveras för detta
ändamål.
Utskottet anser förslagen — — — — — — — — — — —
föreslagna förändringar.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må
cj i anledning af Kungl. Maj:ts förslag om inköp
af en fastighet i Gäfle medgifva, att för anskaffande
af lokaler "i nämnda stad för telegrafverkets behof,
må ytterligare reserveras ett belopp af 100,000 kronor,
f) — — — — — — direkt af telegrafmedlen.»
vid punkt 20:o) (ang. anslag till anläggning af vägar m. in.):
af herrar iV. Boström, D. Persson och P. Olsson, hvilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»De af utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtade
upplysningar angående beloppen af de beräknade kostnaderna för de
väganläggningar, för hvilka statsbidrag under åren 1893 —1904 begärts
men ej erhållits, öfverensstämma med de af motionären därom lämnade
uppgifter. Äfven om — med hänsyn därtill att statens bidrag till vägbyggnaderna
icke får öfverstiga 2/3 af deras beräknade kostnad — hvad
motionären yttrat angående den långa väntetiden för en del vägdistrikt,
som önska erhålla bidrag från anslaget, icke kan anses vara i allo
grundadt på de anförda siffrorna, har utskottet likväl funnit det vara
ådagalagdt, att en höjning af anslaget utöfver det belopp, som under
de senare åren för ändamålet utgått, är åt beliofvet påkallad. Vid fråga
om höjning i detta anslag har utskottet emellertid icke kunnat under
-
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
lata att fästa afseende å de anslagskraf, som för många andra viktiga
ändamål för närvarande ställas på statsverket; och har utskottet "med
hänsyn härtill ansett höjningen å ifrågavarande anslag böra begränsas
till 200,000 kronor och anslaget sålunda bestämmas till 1,200,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herr J. Ströms i ämnet väckta
motion må, till bidrag för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest
mindie goda vägar, på extra stat för år 1906 anvisa
ett anslag af 1,200,000 kronor.» •
• i ■?: Persson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i slutbehandlingen af det under punkt 5:o) i förestående hufvudtitel
upptagna ärende.
opaginerad Kontrollera mot PDF
)
. (
■ •»*''
’
? r -
•5
• • • V- - • •; : ■
„ v>t
i; [
■ {<<■{
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1905 års riksstat anslår:
Anvisning
kontant.
i
Indelning och
därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.
Ersättningar.
Summa.
Civil-
Kronor.
ö.
*
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
6,500
—
—
—
6,500
—
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst....................
36,000
—
—
36,000
—
Statsråden utan departement 3 å 12,000 kronor.................
17,000
—
—
—
17,000
—
Departementschefen .............................................................
83,700
—
—
—
83,700
—
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.....................
87,422
—
—
—
87,422
—
Ofverståthållareämbetet ...............................
2,728,275
2,728,275
Landsstaterna i länen (däraf 140,000 kronor reservationsanslag).
Okas å reservationsanslaget till arfvoden åt extra läns- serna samt till vikariatsersättning med...........................
hvarigenom rubriken ändras till:
Landsstaterna i länen (däraf 150,000 kronor reservations-
161,400
161,400
Väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda reserva- arbeten och ett å 40,000 kronor till vägundersökningar)
Okas: dels å reservationsanslaget till expenser för all- dels å reservationsanslaget till vägundersökningar
hvarigenom rubriken ändras till;
Väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda
vägundersökningar, hvartdera å 45,000 kronor).
12,000
—
—
12,000
—
Vägar och kommunikationer .....................................................
2,700
—
4,567
7,267
—
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag
15,103,000
15,103,000
.Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmed- Okas med ..............................................................................
18,237,997
—
4,567
-1
18,242,564
—
Trpt
Statsutskottets Utlåtande N:o 7,
55
Litt. A.
riksstat ens Sjätte hufvudtitel.
..... -....... .................. ......r
Förslag till blifvande riksstat:
departementet.
Anvisning i
kontant.
Indelning och
därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.
Ersättningar.
Summa.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
6,500
_
__
_
6,500
—
36,000
—
—
—
36,000
—
17,000
—
—
—
17,000
—
83,700
—
—
—
83,700
—
Nuvarande belopp................................................... 2,728,275: —
notarier och öfriga extra biträden vid länsstyrel-
87,422
87,422
........................................................................... 10,000: -
anslag).
tionsanslag, ett å 35,000 kronor till expenser för allmänna
Nuvarande belopp .................................................. 161,400: —
manna arbeten med................................ 10,000: —
2,738,275
2,738,275
med ......................................................... 5’000; — 15,000: —
reservationsanslag, till expenser för allmänna arbeten och till
176,400
—
—
—
176,400
—
12.000
_
__
__
12,000
—
len. Nuvarande belopp...................................... 15,103,000: —
2,700
—
4,567
—
7,267
—
.............................................................................. 582,000: —
15,685,000
—
—
—
15,685,000
—
Trpt
] 18,844,997
i-
4,567
—
18,849,564
|—
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
1905 års riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
Indelning och
därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.
Summa.
Ersättningar.
Trpt
Små
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
18,237.997
_
4,567
18,242,564
i- ---
7,360,000
—
—
—
7,360,000
—
503,100
503,100
104,250
—
—
—
104,250
•-
12,000
—
.--
—
12,000
—
3,500
—
—
—
3,500
—
8,250
—
—
—
8,250
__
15,000
—
—
—
15,000
_
145,000
—
--.
—
145,000
_
3,000
—
—
—
3,000
_
15.774
—
—
15,774
_
1,450,000
—
—
—
1,450,000
—
75,000
_
__
75,000
15,850
—
—
—
15,850
—
233,576
--''
—
—
233,576
_
50,000
—
—
—
50,000
_
400,000
—
—
—
400,000
_
285,751
—
■--
—
285,751
—
12,000
—
12,000
_
28,930,048
-|
4,567
—
28,934,615
—
Telegrafverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af teleOJcas
med .........................................................................
Medicinalstyrelsen med _ dithörande stater (däraf 4,000 kronor
Hyresersattning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst ......
Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsanslag...
Resestipendier åt civile läkare ...................................
Ortopediska institutet *) ..............................................................
Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag .......................
Till bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård,
Svenska läkaresällskapet ............................................................
Lasaretts underhåll ...................................................................
Hospitals underhåll, förslagsanslag. Nuvarande belopp .........
Okas med ............................................................................
Anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag.....................
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst............
Ålderstillägg, förslagsanslag.......................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.......................
Postafgifter för tjänstebref och dylika försändelser, förslagsSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m., för slag sanslag. NuOkas
med ..............................................................................
Extra utgifter, reservationsanslag..............................................
*) Öfver detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
57
Förslag till blifvande riksstat:
] Anvisning i
kontant.
Indelning och
därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.
Summa.
Ersättningar.
Krono!*.
ö. Kronor.
grafmedlen.
o
Nuvarande belopp
reservationsanslag) ..................
Trpt
7,360,000: —
540,000: —
förslagsanslag.
18,844,997 — 4,567
7,900,000 -
503,100— |
104,250''.....
12,000 —
3,500!—
8,250—i
15,0001—
145,000; —
3,000.....
15,774 -i
1,450,000: —
500,000: —|
anslag ..............
varande belopp
285,751:
57:
Summa
1,950,000
75.000
15.850
233,576
50.000
400,000
285,808
12.000
30,577,105
4,567;
Kronor.
18,849,564
7.900.000
503,100
104,250
12,000
3,500-
8,2505
15,000-
145.000 - 3,000-
15,774;
1.950.000
75,000
15,850-
233,570-
50,000;-
400.000 -
285,808.—
12,000;—
30,581,672;
Bill. till Rilcsd. Prof. 11)05. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft.
8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjätte liufvudtitel.
Civildepartementet.
Kronor. ö.
Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:
Till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden
rörande försäkringsväsendet......................................................
Of ver ståthållareämbetet:
Till utgifvande af »Polisunderrättelser»............................................
3,000''—
17,000
Landsstaterna i länen:
Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet 110,000:
» gröfre brotts upptäckande m. m........................... 25,000:
» ersättning för juridiskt biträde åt de svenske
lapparne i Norge samt till lappfogdar och lappförmän
äfvensom ordningsmän inom lappbyarna 17,500:
» uppehållande under år 1906 af en kronofogdetjänst
och eu häradsskrifvaretjänst i Yästernorrlands
län samt en länsmanstjänst i Norrbottens
län ....................................................... 8,400:
160,900
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
Till undersökningar af mindre hamnar och farleder
äfvensom till upprättande af planer till anläggning
eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten
icke äro förenade med vägföretag........
Trpt
10,000:
10,000:
180,900
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
59
Trpt
10,000: —
5,000: —
Till anordnande af inspektion å enskilda järnvägars
rullande materiel............................."
» bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar ................................... ; ...... 1,090,000:
» understödjande af brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder............................................
400,000:
Medicinalstaten:
Till arfvode för granskning af hospitalens läken
skaper.
.....................•..................••...........•...........
» bekostande af behandling enligt den s. k. ijnsmetoden
af medellösa lupuspatienter irån
landsorten......................................-......
» understöd åt kuranstalten Sans Souci invid
Upsala....................................p. •••.....................
» understöd åt Stockholms alkoholisthem —■_
» upprätthållande af verksamheten vid de s. k. folk
sanatorierna.
....................................•;••••..............
» underhåll af Järfsö sjukhus för spetälske .........
» utvidgning af Kristinehamns hospital _...............
För byggnadsarbeten vid Härnösands hospital .....-■
» uppförande af ett hospital å Säters kungsgård och
därtill gränsande mark......................................
Diverse anslag:
För anordnande af inspektion för elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöfverfönng...
Till betäckande af vissa af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter..........................................
1,200: -
7,000: -
4,000: —
6,000: —
200,000
18,000
300.000
135.000
320,000:
20,000: —
102,962: —
Summa
Kronor. ö.
I
180,900
1,415,000
991,200
122,962 -
2,710,062-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.