Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter aflidne muraren P. Ohmans hustru Ålaria Amalia Öhman, född Karlström.

1905-04-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:71, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter aflidne muraren P. Ohmans hustru Ålaria Amalia Öhman, född Karlström.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

17

N:o 71.

Ank. till Biksd. kansli den 4 April 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående

efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter aflidne

muraren P. Ohmans hustru Ålaria Amalia Öhman, född

Karlström. (I. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande behandling

öfverlämnad proposition (n:o 82) har Kungl. Maj:t under åberopande

af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden den

6 sistlidne mars föreslagit Riksdagen att medgifva, att kronans rätt

till danaarf efter aflidne muraren Petter Ohmans i Sandboda hustru

Maria Amalia Öhman, född Karlström, måtte efterskänkas till förmån

för hennes styfsöner hemmansbrukaren Johan Petter Öhman i Kyrkbyn

och arbetaren Karl August Öhman i Hargs by.

I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Muraren Petter Öhmans i Sandboda hustru Maria Amalia Öhman,

född Karlström, afled den 5 september 1900 utan att efterlämna någon

känd arfvinge.

Petter Öhman afled den 26 februari 1901, efterlämnande såsom

arfvingar två söner i ett tidigare äktenskap, hemmansbrukaren Johan

Petter Öhman i Kyrkbyn, Fasterna socken, och arbetaren Karl August

Öhman i Hargs by, Vätö socken, hvilka efter faderns död omhändertogo

makarne Öhmans kvarlåtenskap, bestående af hus och lösören,

som sedermera försåldes för tillhopa 1,262 kronor 31 öre.

Sedan härefter kammaradvokatfiskalsämbetet, som erhållit kunskap

om att hustru Öhman icke efterlämnat kända arfvingar, för kronans räkning

affordrat Johan Petter Öhman och Karl August Öhman kvarlåtenskapen

Bill. till Biksd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 39 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

efter styfmodern, men bröderna Öhman vägrat aflämna de för berörda

kvarlåtenskap influtna medel, instämde advokatfiskalsämbetet bröderna

Öhman till Mellersta Roslags häradsrätt, med yrkande att hustru Öhmans

andel i hennes och hennes aflidne mans bo måtte förklaras skola tillfalla

kronan såsom danaarf samt bröderna Öhman förpliktas att till

ämbetet redovisa danaarfsmedlen jämte ränta. Dom i målet afkunnades

den 3 oktober 1904, däri förklarades, att arfvet efter hustru Öhman

skulle falla Konungen till, hvarjämte häradsrätten, med föreskrift att

vid bodelningen efter makarne Öhman såsom tillgångar skulle upptagas

ofvannämnda 1,262 kronor 31 öre och såsom skulder 399 kronor

22 öre, utgörande de kostnader, bröderna Öhman haft för boet och

egendomens försäljning, förpliktade bröderna Öhman att, vid vite af 100

kronor, senast inom en månad efter det domen vunnit laga kraft, till

kammaradvokatfiskalsämbetet afgifva redovisning å hvad af behållningen

i boet belöpte å hustru Öhmans giftorättsandel däri, äfvensom gälda

ränta efter sex procent å det belopp, som skulle af dem utgifvas, från

den dag, redovisningen skolat afgifvas, tills betalning skedde. Denna

dom har vunnit laga kraft.

Nu hafva i en den 10 november 1904 till finansdepartementet

inkommen skrift Johan Petter Öhman och Karl August Öhman, under

uppgift att de i god tro satt sig i besittning af förevarande danaarf,

i underdånighet anhållit, att kronans rätt därtill måtte till förmån för

sökandena efterskänkas. Vid ansökningen är fogadt intyg af länsmannen

Erik Granlund, att sökandena befinna sig i fattiga omständigheter.

Öfver ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,

därvid Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfverlämnat yttranden från

kronofogden i orten och länsmannen O. Ljungqvist, hvilken senare i

förenämnda rättegång utfört Kungl. Maj:ts och kronans talan. Bemälde

Ljungqvist har vitsordat sökandenas fattigdom, hvarjämte kronofogden

upplyst, att Johan Petter Öhman, som vore gift och hade fyra barn,

arrenderade ett hemman om 5 s mantal, innehållande omkring 22 tunnland

åker, samt visserligen själf ägde å hemmanet varande inventarier

och kreatursbesättning men vore betydligt skuldsatt; att Karl August

Öhman ägde en mindre, till 1,800 kronor taxerad hemmansdel, hvilken

vore intecknad för 1,500 kronor; att jorden till nämnda fastighet vore

utarrenderad mot ett arrende, som utginge in natura med två liter

mjölk om dagen; att Karl August Öhman, som ägde lösegendom endast

till nödtorft, försörjde sig och sin af hustru jämte tre barn bestående

familj med kroppsarbete; att sökandena för kronofogden uppgifvit,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.7,

19

att de ej ägt kännedom om lagens föreskrifter rörande danaarf, då de

satt sig i besittning af kvarlåtenskapen efter sin styfmoder; samt att

de vidare meddelat, att styfmodern, som gift sig med sökandenas

fader på dennes ålderdom, varit barnhusbarn och i äktenskapet ej medfört

någon förmögenhet, hvadan sökandenas fader också ansett, att häri

ensam ägde allt i boet, hvilket framginge af innehållet i ett af honom

till förmån för hustru Ohman och sökandena upprättadt, i afskrift

yttrandet bilagdt testamente; och har kronofogden, med förmälan

att han ej hade anledning betvifla sanningsenligheten af sökandenas

uppgifter, och då sökandena befunne sig i mindre goda ekonomiska

förhållanden, förklarat sig anse det önskligt, att ansökningen bifölles.

För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande, särskild! med hänsyn

därtill att sökandena syntes hafva med stöd af ofvan omförmälda

testamente i god tro omhändertagit ifrågavarande kvarlåtenskap, som

ej uppginge till något betydligare belopp, samt då sökandena vore i

knappa omständigheter och, såvidt Kungl. Maj:ts befallningshafvande

hade sig bekant, något ofördelaktigt icke vore om dem kändt, tillstyrkt

bifall till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, hvars yttrande jämväl i ärendet infordrats,

har anfört, att ämbetet, som enligt förberörda dom beräknade

danaarfsmedlen i fråga till 409 kronor 97 öre jämte 6 procent ränta

därå från den 10 november 1904, efter erhållen kännedom om förevarande

ansökning låtit anstå med verkställigheten af domen.

Beträffande själfva ansökningen har advokatfiskalsämbetet, på

grund af hvad ortsmyndigheterna omförmält rörande sökandenas goda

tro vid besittningstagandet af egendomen samt med hänsyn till hvad

som upplysts dels om deras lefnadsförhållanden och dels därom, att hustru

Öhman icke medfört någon förmögenhet i boet, hemställt, att nådig

proposition måtte i det af sökandena angifna syftet till Riksdagen

aflåtas.»

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 april 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:90 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majds proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter aflidne muraren P. Okmans hustru Ma a1 i texten