Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af Boma Mosters kungsgård i Gottlands län.

1905-04-04 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:78, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af Boma Mosters kungsgård i Gottlands län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

1

ST:o 78.

Ank. till Riksd. kansli den 4 april 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

försäljning af vissa delar af Boma Mosters kungsgård

i Gottlands län. (I. A.)

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 85) har Kungl. Maj:t

under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

den 17 sistlidne mars föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att det område, som å en af förste landtmätaren Oskar Warfvinge

år 1902 upprättad karta, innefattande förslag till tomtindelning

inom Roma stationsområde, betecknades med n:is 1 —101, måtte från

Roma klosters kungsgård om 519/g2 mantal i Roma socken och Norra

häradet af Gottlands län afsöndras samt, fördeladt i tomter i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med nämnda förslag, försäljas, den med n:o 1 betecknade

tomten till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265 kronor

63 öre, att erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906, och i öfrigt på de

i 6:te momentet af kungl. skrifvelsen till domänstyrelsen angående bestämmelser

att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande

från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 stadgade villkor

samt öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:e och följande momenten

af samma kungl. skrifvelse.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 41 Höft. (Bds 78—80.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

dels att vid samtliga förenämnda tomtupplåtelser köpare måtte förbehållas

rätt till användande af för gemensamt behof afsedda, å förberörda

karta utmärkta gator, esplanad och torg,

dels att — sedan Roma klosters kungsgård blifvit genom ägostyckning

i enlighet med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring

den 27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt, att lägenheterna

Bottängen, Hästhagen och Djurängen i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af förste landtmätaren Warfvinge år 1908 uppgjordt förslag

indelades i 14 lotter samt återstoden af egendomen utgjorde en lott

— förstnämnda 14 lotter måtte försäljas i enlighet med föreskrifterna i

8:e och följande momenten af förberörda kungl. skrifvelse den 25 september

1896,

dels att ett till kungsgården hörande, i en af Roma sockerfabriks

aktiebolag gjord underdånig ansökning omförmäldt och å samma ansökning

bifogade karta och kartutdrag utmärkt område om 49,5 8 9 hektar

måtte från kungsgården afsöndras och till Roma sockerfabriks aktiebolag

försäljas mot köpeskilling, som skulle på bolagets bekostnad bestämmas

i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof vore föreskrifven i kungl. förordningen den 14 april 1866, och

under villkor i öfrigt:

att området af bolaget må tillträdas den 14 mars 1906,

att den på nyssnämnda sätt bestämda köpeskillingen skall före tillträdet

till landtränteriet i länet inbetalas,

att bolaget bestrider alla med köpets lagfarande förenade kostnader,

att bolaget, oafsedt huruvida kronan kommer att deltaga i vattenafledningsföretag,

afseende utdikning af Roma och Store myrar, skall taga

del i detsamma för det till bolaget försålda området och erlägga kostnaderna

härför, samt

att bolaget ej mindre medgifver, att den öster om en från Roma

myr ledande kanal befintliga jordremsan får genomgräfvas för ledande af

vatten till kanalen, än äfven ansvarar för, att jordremsan icke öfverväxes

af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade ägor,

dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar komme

att inflyta, inåtte på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

kronoegendomar användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsodling tjänlig mark.

Departementschefen har i detta ärende till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

3

I underdånig skrifvelse den 2 december nästlidna år har domänstyrelsen

anmält, att vid år 1901 å Korna klosters kungsgård om 519/g2

mantal i Roma socken och Norra häradet af Gottlands län hållen uppskattning

för förnyad utarrendering från den 14 mars 1904 af denna

egendom, som lämnade ett årligt arrende af 3,500 kronor, förslag väckts

om frånstyckning och afsöndring samt försäljning af vissa delar utaf

egendomen; och har styrelsen, med tillkännagifvande, att styrelsen föranstaltat

om egendomens utarrendering på ytterligare två år till egendomens

förutvarande arrendator och under åberopande af nådiga skrifvelsen

till styrelsen angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i

fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25

september 1896, underställt den väckta frågan Kungl. Majrts nådiga pröfning,

därvid styrelsen tillika öfverlämnat samtliga till ärendet hörande

handlingar jämte en af förste landtmätaren Oskar Warfvinge åren 1900

och 1901 upprättad karta öfver alla ägorna till Korna kungsgård med

tillhörande beskrifning samt i bestyrkt kopia en af bemälde Warfvinge

år 1902 upprättad karta, innefattande förslag till tomtindelning inom

Roma stationsområde, likaledes med tillhörande beskrifning.

Af handlingarna inhämtas, att Roma klosters kungsgård, som är belägen

1,9 nymil från Visby och omkring 0,3 nymil från Roma järnvägsstation,

innehåller en areal af 950 hektar 42,3 ar och består af följande

hufvuddelar:

hufvudgården jämte Högbroängen och Högbrotorpet, å kartan öfver

kungsgården upptagna under ägofigurerna n:is 1 —1,185 och innehållande

en areal af 635 hektar 11,9 ar, däraf 238 hektar 94,2 ar tomter, åker

och dylikt, 230 hektar 63,6 ar äng och myr samt 165 hektar 54,i ar

bag- och betesmark samt vägar,

Hästhagen, å kartan upptagen under ägofigurerna nås 1,186—1,282

och innehållande en areal af 70 hektar 27,8 ar, däraf 61 hektar 32,1

ar tomter, åker och dylikt, 2 hektar 5,5 ar äng och myr samt 6 hektar

90,2 ar hag- och betesmark jämte vägar,

Bottängen med Bottåkern, å kartan upptagna under ägofigurerna

nås 1,283—1,351 och innehållande en areal af 33 hektar 80,9 ar, däraf

14 hektar 67,6 ar tomter, åker och dylikt samt. 19 hektar 13,3 ar äng

och myr,

Bjurängen med Djurhagen, å kartan upptagna under ägofigurerna

nås 1,352 —1,622 och innehållande en areal af 144 hektar 78,9 ar, däraf

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

58 hektar 66,2 ar tomter, åker och dylikt, 56 hektar 18,3 ar äng och

myr samt 29 hektar 94,4 ar hag- och betesmark jämte vägar, och

Gurpeskogen, å kartan upptagen under ägofigurerna n:is 1,628—

1,652 och innehållande en areal af 66 hektar 42,8 ar hag- och betesmark.

Uti instrumentet öfver 1901 års uppskattning å egendomen hafva

förrättningsmännen anfört beträffande:

lägenheten Bottängen, att den vore belägen på ett afstånd af omkring

0,3 nymil från bufvudgården, att, då till lägenheten hörande åker

vore på grund af afståndet från hufvudgården svår att bruka tillsammans

med denna, skäl visserligen syntes föreligga att skilja lägenheten från hufvudgården

och af densamma bilda ett särskildt arrende, men att, då lägenheten,

som saknade åbyggnader, i sådant fall måste bebyggas, hvilket

till följd af brist på skog blefve dyrbart, samt lägenheten såsom ängsoch

betesmark vore svårmistlig för hufvudgården, lämpligast syntes vara,

att lägenheten tills vidare bibehölles under gemensamt arrende med hufvudgården,

samt beträffande

lägenheterna Hästhagen och Djurängen, att lägenheterna vore belägna,

den förra omkring 0,8 och den senare omkring 0,5 nymil från hufvudgården,

att uppskattningsmännen, då dessa lägenheter genom sitt aflägsna

läge från hufvudgården endast med svårighet kunde brukas tillsammans

med denna, ansett skäl föreslå, att de utlämnades under särskilda arrenden,

för hvilket ändamål uppskattningsmännen uppgjort förslag ej mindre

till lägenheternas bebyggande, därför kostnaden beräknats till 12,000

kronor för Hästhagen och 15,000 kronor för Djurängen, än äfven till

deras utarrendering mot ett årligt arrende af 1,027 kronor 25 öre för

Hästhagen och 1,024 kronor 53 öre för Djurängen.

I anledning af ett till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvet, till

uppskattningsmännen öfverlämnadt förslag om afskiljande från kungsgårdens

hufvudgärd af ett å en af förste landtmätaren Warfvinge år 1899

upprättad, handlingarna i ärendet bilagd karta öfver föreslaget stationssamhälle

vid Roma upptaget, norr om Roma järnvägsstation beläget område,

hafva uppskattningsmännen, jämte det de verkställt saluvärdering

af detta område, utgörande delar af de till hufvudgården hörande Krogåkern,

Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen om tillsammans 46 hektar

54,7 ar, på anförda skäl afstyrkt detta förslag, men i sammanhang därmed

anfört, att, bland andra, de ofvannämnda lägenheterna Bottängen,

Hästhagen och Djurängen väl lämpade sig att försäljas till egna hem.

I skrifvelse af den 31 december 1901, hvarmed Kungl. Maj:ts be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78,

5

faliningshafvande till domänst.yrelsen insänat instrumentet öfver nyssberörda

uppskattning med tillhörande handlingar och kartor, har Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, som biträdt uppskattningsmännens förslag om

egendomens utarrendering i ofvan angifna tre delar, däremot, vidkommande

förslaget till afsöndring från egendomen af ofvannämnda område för bildande

af boningsplatser vid Roma järnvägsstation, förklarat sig anse det

påtagligt, att områdets försäljning skulle för kronan ur ekonomisk synpunkt

innebära en fördel, vida öfvervägande de olägenheter, som genom

områdets afyttrande kunde förorsakas kungsgården, samt vitsordat behofvet

af boningsplatser å ifrågavarande ställe, där en stor industriell anläggning,

korna sockerfabrik, vore belägen och tre järnvägar sammanstötte.

Som omförmälda område emellertid vore större än hvad behofvet

under en sannolikt lång framtid kräfde, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

i anslutning till en af Roma kommun hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

gjord framställning om upplåtande af ett mindre område

vid Roma station till boningsplatser, föreslagit, att allenast lägenheterna

Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen, å ofvan omförmälda karta öfver

kunnsffården betecknade med ägofigurerna n:is 7 64—848 och innehållande

i areal 23 hektar 15,3 ar, däraf 20 hektar 60,6 ar åker och 2 hektar 54,7

ar betesmark, linda och diken, måtte för det afsedda ändamålet upplåtas.

Detta område ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande fullt tillräckligt

och dess afskiljande från kungsgården syntes icke förorsaka någon synnerlig

olägenhet.

Domänstyrelsen har, då uppskattningsmännens ofvan anförda uttalande

rörande lämpligheten af försäljning utaf vissa områden af kungsgården

till egna hem syntes styrelsen vara liktydigt med, att samma områden

ansåges utan egentlig skada eller olägenhet för stamhemmanets

skötsel och brukande kunna därifrån skiljas och för bildande af smärre

jordbrukslägenheter afyttras, och sedan styrelsen från landtmäteristyrelsen

inhämtat upplysning därom, att hinder på grund af föreskriften i 2 §

2:a momentet af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring

den 27 juni 1896 icke mötte för egendomens styckning, under

åberopande af l:a momentet i of vanberörda nådiga skrifvelse den 25

september 1896, anmodat Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, därest

Kungl. Maj:ts befallningshafvande funne ifrågavarande delar eller andra

områden af egendomen till smärre jordbrukslägenheter lämpliga, förständiga

uppskattningsmännen att upprätta förslag till deras styckning eller

afsöndring från egendomen. Tillika har styrelsen, med anledning af Kungl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

Majrts befallningshafvandes ofvanberörda yttrande rörande lämpligheten

och behofvet af Vall gärdets och Norra Vallgärdshagens upplåtande till

bebyggande åt enskilde, anmodat Kungl. Ma,j:ts befallningshafvande att

ombesörja, att detta område eller möjligen annat, som Kungl. Maj:ts befallningshafvande

kunde anse därtill lämpligt, indelades i tomter för bildande

af stationssamhälle samt att förständiga uppskattningsmännen att

sedermera saluvärdera desamma, med iakttagande därvid, att de till gator

och allmänna platser afsätta områdena tilldelades tomterna, så att i de tomterna

åsätta värdena jämväl inginge värdena å nämnda gator och allmänna platser.

Med skrifvelse den 30 oktober 1902 har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

till styrelsen öfverlämnat dels ofvanberörda, af förste landtmätaren

Warfvinge den 20 september samma år uppgjorda, medelst karta och

beskrifning åskådliggjorda förslag till tomtindelning vid Roma station, upptagande

101 tomter med en areal, växlande mellan 13,04 ar och 26,06

ar, dels ock instrument öfver af uppskattningsmännen under oktober 1902

verkställd saluvärdering ej mindre af detta område, än äfven af de ofvannämnda

lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen; utvisande värderingsinstrumentet,

bland annat:

att Bottängen, som helt och hållet saknade åbyggnader, saluvärderats

till 19,632 kronor, hvaraf 1,260 kronor beräknats för växande skog, samt

att uppskattningsmännen ansett lägenheten lämpa sig till försäljning såväl

i sin helhet som till egnahemslägenheter af omkring 5 hektars areal;

att Hästhagen, som vore bebyggd med hus, tillhöriga dels kronan,

dels egendomens arrendator och dels en dennes brukare, åsatts ett saluvärde

af 32,532 kronor, hvaraf 1,074 kronor för växande skog, och likaledes

ansetts lämpa sig till försäljning antingen i sin helhet eller till

egnahemslägenheter om några hektar i areal;

att Djurängen, hvarå icke funnes andra byggnader än de kronan tillhöriga

husen å Djurängstorpet och Djurhagetorpet, saluvärderats till

44,219 kronor 60 öre, däraf 7,621 kronor 60 öre beräknats för växande

skog, och enligt uppskattningsmännens förmenande bäst lämpade sig att

försäljas i sin helhet, emedan åker och myr läge åt ett håll och skogen

åt motsatt håll; samt

att de till stationssamhälle indelade lägenheterna Vallgärdet och

Norra VallgärdsJiagen om 23 hektar 15,3 ar, hvaraf 20 hektar 20,8 ar

beräknats till själfva tomterna och återstoden till gator, esplanad och torg,

saluvärderats efter 11 till 15,7 öre för kvadratmeter till 24,298 kronor

86 öre, däri inberäknadt värdet å växande skog med 330 kronor, samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

7

att värdet å de särskilda tomterna bestämts till pris, växlande mellan

174 kronor 80 öre och 372 kronor 9 öre.

I sin ofvanberörda skrifvelse den 30 oktober 1902 har Kung]. Maj:ts

befallningshafvande, beträffande lägenheterna Bottängen, Hästhagen och

Djurängen, anfört, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge, icke blott

att desamma utan egentlig skada eller olägenhet kunde från egendomen

skiljas för bildande af särskilda jordbrukslägenheter, utan äfven att dessa

lägenheters frånskiljande från egendomen skulle innebära en fördel för

kronan, enär brukande under hufvudgården af dessa på skilda håll långt

från hufvudgården befintliga lägenheter vore så svårt, att arrendet i sin

helhet därigenom väsentligen nedtrycktes, under det att, om lägenheterna

skulle hvar för sig särskildt utarrenderas, de måste bebyggas, hvilket skulle

medföra stora kostnader för kronan. Däremot ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande

icke lämpligt eller af omständigheterna påkalladt, att

någon ytterligare afsöndring eller styckning af jord än de ofvan omförmälda

lägenheterna ägde rum. I fråga om de af uppskattningsmännen

åsätta saluvärdena å nu ifrågavarande tre lägenheter har Kungl. Majrts

befallningshafvande anmärkt, att, med hänsyn till kostnaden för blifvande

köpare att bebygga desamma, nämnda värden borde nedsättas till 13,500

kronor för Bottängen, 23,500 kronor för Hästhagen och 32,000 kronor

för Djurängen. Kungl. Majrts befallningshafvande har från egendomens

arrendator, hvilken, såsom ofvan nämnts, äger en del hus å lägenheten

Hästhagen, infordrat yttrande, huruvida han önskade förvärfva äganderätt

till denna lägenhet, men har arrendatorn i en till Kungl. Majrts befallhafvande

ingifven skrift förklarat sig icke önska förvärfva sådan rätt.

Vidare har Kungl. Majrts befallningshafvande förordat förslaget till

tomtindelning af lägerheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen samt

beträffande de af uppskattningsmännen för de särskilda tomterna bestämda

saluvärden förklarat sig icke hafva något att erinra.

Slutligen har Kungl. Majrts befallningshafvande uttalat den mening,

att lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen borde i händelse

af deras försäljning åsättas mantal att afräknas från kungsgårdens mantal,

men att lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen lämpligen

borde betraktas såsom afsöndringar från den öfriga delen af kungsgården.

Domänstyrelsen har emellertid ansett, att icke någon af de tre till

försäljning i sin helhet föreslagna lägenheterna Bottängen, Hästhagen och

Djurängen vore att hänföra till smärre jordbrukslägenheter; men då uppskattningsmännen,

på sätt ofvan anförts, uttryckligen förklarat sådana

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

lämpligen kunna bildas af Bottängen och Hästhagen tillhöriga ägor

samt hvad uppskattningsmännen i afseende å Djurängen anmärkt, eller att

åker och äng läge åt ett håll och skogen åt motsatt håll, icke syntes

styrelsen innebära giltigt skäl mot bildande af smärre jordbrukslägenheter,

har styrelsen anmodat Kungl. Maj:ts befallningshafvande att förständiga

uppskattningsmännen att upprätta förslag till indelning i smärre jordbrukslägenheter

af nämnda tre lägenheter.

Enligt ett af förste landtmätaren Warfvinge med anledning häraf i

december 1903 uppgjordt och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med

skrifvelse den 25 maj 1904 till domänstyrelsen insändt förslag skulle omförmälda

tre lägenheter uppdelas i följande, å ofvan omförmälda karta

öfver kungsgården utmärkta smärre jordbrukslägenheter, hvilka sedermera

enligt till styrelsen med berörda skrifvelse jämväl öfverlämnadt instrument

öfver saluvärdering i januari 1904 åsatts nedan angifna saluvärden,

nämligen: *

Areal, obe-

räknadt

undantag af

Saluvärde

mark för

gemensamt

behof.

Hektar

Kronor

öre

Bottängen:

lägenheten n:o I ...............

9,832

5,914

13

» n:o II ...............

9,503

5,381

50

» n:o III ...............

6,293

3,787

75

» n:o IV ...............

7,581

4,548

77

Hästhagen:

lägenheten n:o I ...............

8,059

3,018

10

» n:o II ...............

7,785

3,114

—

» n:o III ...............

31,828

16,539

25

» n:o IV ...............

10,433

5,178

30

» n:o V ...............

11,669

4,684

15

Djurängen:

lägenheten n:o I ...............

11,793

2,990

67

)) n:o II ...............

20,527

6,762

0 5

» n:o III ...............

35,390

11,167

08

» n:o IV ...............

43,503

14,806

90

» n:o V ...............

30,664

8,495

55

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

9

i hvilka värden inberäknats värdena å kronan tillhöriga hus å lägenheterna

n:is I och III under Hästhagen samt n:is I och II under Djurängen.

Med samma skrifvelse har Kung!. Maj:ts befallningshafvande tillika

öfverlämnat infordrade yttranden såväl från uppskattningsmännen rörande

anledningen till, att förslag till styckning i smärre delar än som skett

icke uppgjorts, som ock från förste landtmätaren Warfvinge i afseende å

lämpligheten att sönderstycka de ifrågavarande områdena i mindre delar

än uppskattningsmännen föreslagit. I förstberörda yttrande anföres, att,

utom det att på Gottland i allmänhet redan funnes mer än tillräcklig tillgång

på små hemmansdelar och backstugor, tillgången på små lägenheter

ytterligare ökats genom den föreslagna tomtindelningen vid Roma station,

hvadan det kunde befaras, att försäljningen af dylika små lägenheter

skulle komma att utsträckas öfver en alltför lång tid; samt att uppskattningsmännen

efter samråd med förste landtmätaren kommit till den

öfvertygelsen, att ifrågavarande ägor vore olämpliga att sönderstycka i

små egnahemslägenketer, utan bättre passade att afyttra i större lotter.

Förste landtmätaren Warfvinge har likaledes, på anförda skäl, ansett

vidare styckning än som föreslagits icke vara att tillråda.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har af de afgifna yttrandena funnit

det tydligen framgå, att de ifrågavarande områdena svårligen lämpade

sig till indelning i smärra jordbrukslägenheter än de af uppskattningsmännen

föreslagna och att i alla händelser en vidsträcktare sond erdelning

skulle komma att medföra förlust för kronan, som sannolikt ej skulle

kunna inom en lång framtid försälja andra än de lägenheter, som erhölle

det förmånligaste läget, under det att brukningen af de öfriga jordbrukslägenheterna

skulle blifva förenad med afsevärda svårigheter och medföra

föga inkomst för kronan. Därtill komme, att för det närvarande något

behof i orten ej förefunnes för kronan att träda emellan genom att bereda

tillfälle till bildande af smärre jordbruk, emedan någon svårighet ej

funnes för dem, som önskade bilda sådana, att på rimliga villkor förskaffa

sig mindre jordbruk, i det att ägostyckningar och hemmansklyfningar

alltjämt påginge, så att hemmansdelar i orten numera ofta omfattade

en helt obetydlig areal. Hvad ariginge de saluvärden, som af

uppskattningsmännen föreslagits å de särskilda lägenheterna, har vidare

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, på sätt i skrifvelsen den BO oktober

1902 i fråga om värdena å de då till försäljning i deras helhet föreslagna

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 41 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

områdena erinrats, ansett dem vara för höga och böra minskas med åtminstone

25 procent.

Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som med anledning

däraf, att en af de indelade tomterna vid Roma station, nämligen den med

n:o 1 betecknade om 16,92 ar, vore bebyggd med handlanden Aug. Stenberg

tillhöriga bostadshus, låtit för innehafvaren utfärda sådant föreläggande,

som föreskrifves i 6:te momentet af berörda nådiga skrifvelse den

25 september 1896, till styrelsen öfverlämnat skriftligt, af behörig borgen

åtföljdt förklarande från bemälde lägenhetsinnehafvare, att han önskade

mot erläggande på en gång af det föreslagna saluvärdet, 265 kronor 63

öre, förvärfva äganderätten till tomten i fråga med tillträdesrätt den 14

mars 1906.

För egen del har domänstyrelsen i ärendet hemställt, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva

dels att förenämnda, å den af förste landtmätaren Warfvinge år 1902

upprättade karta med n:is 1 —101 betecknade tomter finge från egendomen

afsöndras och, med köpare förbehållen rätt till användande af för

gemensamt behof afsedda gator, esplanad och torg, försäljas, tomten n:o

1 till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265 kronor 63 öre att

erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906 samt i öfrigt på de i 6:te momentet

af nådiga skrifvelsen den 25 september 1896 stadgade villkor och

öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:e och följande momenten

af samma nådiga skrifvelse,

dels ock att — sedan egendomen blifvit genom ägostyckning i enlighet

med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den

27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt, att dels lägenheterna

Bottängen, Hästbagen och Djurängen, i öfverensstämmelse med det af

förste landtmätaren Warfvinge år 1903 uppgjorda och å kartan öfver egendomen

utmärkta förslag, indelades i 14 lotter, med iakttagande därvid,

att de lotter, som af hvarje utaf förenämnda lägenheter bildades, skulle,

utom de dem hvar för sig tilldelade områden, tilläggas, såsom för dem

gemensamma, erforderliga vägar, dels ock återstoden af egendomen utgöra

en lott — förstnämnda 14 lotter finge försäljas i enlighet med stadgandena

i 8:e och följande momenten af förberörda nådiga skrifvelse den 25

september 1896.

Uti en till Kungl. Maj;t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Gottlands län med underdånigt yttrande den 31 december 1904 till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78,

11

Kung!. Maj:t öfverlämnad ansökning har Roma sockerfabriks aktiebolag i

underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig

proposition om rätt för bolaget att mot den köpeskilling, som kunde varda

bestämd, förvärfva ett till Roma klosters kungsgård hörande, å den underdåniga

ansökningen bifogade dels öfversiktskarta å ägorna till Roma kungsgård

och dels utdrag af kartan öfver Roma och Store myrar, vid laga

syn åren 1899—1900 upprättad af landtbruksingenjören John Conr. Wellenius,

utmärkt område om 49,5 8 9 hektar.

I den underdåniga ansökningen anföres, att bolaget för sockerfabrikens

förseende med vatten, efter aftal med kungsgårdens nuvarande arrendator,

år 1894 anlagt en vattenledning från en i den kungsgården tillhörande

Roma myr befintlig gammal kanal västerut öfver myren och intilliggande

fastmark till en samlingsbrunn invid fabriksbyggnaden, därvid ledningen

lagts så djupt, att dess öppning skulle, äfven sedan då uppgjordt förslag

till vattenafledning från den ofvanför Roma myr belägna Store myr kommit

till utförande, komma att ligga under den blifvande kanalbotten. Enligt

ett år 1900 upprättadt nytt förslag till torrläggning af Roma och

Store myrar skulle emellertid omförmälda kanal vid den punkt, där vattenledningen

till sockerfabriken inmynnade, erhålla sådant djup, att vattenledningsrörets

öfverkant komrne 1,2 meter öfver blifvande botten i kanalen.

Då bolaget därjämte blifvit genom laga dom frånkändt rätten att uppdämma

vattnet i kanalen till erforderlig höjd samt ombyggande och fördjupande

af vattenledningen skulle möta så stora svårigheter och förorsaka

så betydliga kostnader, att det syntes omöjligt på detta sätt lösa

frågan om beredande af tryggad vattentillgång för fabriken, återstode för

bolaget ingen annan utväg än att söka förvärfva nödig mark, så belägen

att, efter invallning och uppumpning af vatten från kanalen, därstädes

kunde bildas en reservoar, från hvilken vattnet kunde i mån af behof

inledas till fabriken. Samtidigt vore af största vikt att bekomma ett område,

hvarå det från fabriken utsläppta orena vatten kunde genom öfversilning

renas, innan det återfördes i kanalen, hvarigenom klagomål öfver

skada å fisket skulle förebyggas. Det enda område, som lämpade sig för

nämnda ändamål, utgjordes af ofvan omförmälda, öster om Roma järnvägsstation

belägna del af Roma klosters kungsgård om 49,58 9 hektar.

Den del af nämnda område, som läge söder om den nu befintliga vattenledningen,

vore afsedd att invallas medelst jordvall å kanalens västra sida

och bilda vattenreservoar, hvaremot den norr om vattenledningen belägna

delen, hvilken skulle komma att förses med en lägre jordvall, skulle an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

våndas till filtrering och rening af fabriksvattnet, innan det åter utsläpptes

i kanalen. Den öster om kanalen utlagda jordremsan, hvilken i norra

ändan tilltagits bredare för att bereda tillfälle att, där kanalen krökte,

flytta denna så mycket åt öster, att bolagets cementerade uppsamlingsbrunn

kunde förblifva orubbad, vore behöflig för att utmed vattenreservoaren

vinna tryggad vattenrätt, men skulle därigenom intet hinder läggas i vägen

för att hvar som helst genomgräfva jordremsan för beredande af aflopp för

nödiga diken från intilliggande mark. Slutligen har bolaget framhållit

fabriksdriftens välgörande inflytande såväl på länets jordbruk som ock

inom andra områden, hvadan fabrikens tryggade verksamhet vore för länet

af allra största vikt.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har jämväl öfverlämnat infordrade

yttranden från landtbruksingenjören Wellenius, domänintendenten i länet,

kungsgårdens arrendator samt kronofogden i orten.

Wellenius, hvilken vitsordat bolagets uppgift om vattenledningens

läge i förhållande till blifvande botten i kanalen, har ansett, att det för

fabriksdriften nödiga vatten kunde lämpligen erhållas på det af bolaget

föreslagna sätt; att den ^vallning, som afsåges, kunde anordnas utan intrång

på annans rätt; att den ifrågasatta flyttningen af kanalen kunde

utföras utan men för myrens torrläggning; samt att af den beräknade kostnaden

för myrarnas torrläggning, 417,000 kronor, skulle på nu ifrågavarande

område, hvilket åsatts ett jordvärde af 8,254 kronor 45 öre, belöpa

11,175 kronor, hvilken kostnad syntes böra erläggas af köparen utaf området.

Domänintendenten har, med förmälan, att kungsgården ägde god tillgång

på myrmark och väl kunde afstå någon del däraf, anfört, att bolaget

borde kunna medgifvas rätt att förvärfva ifrågavarande område på

ömse sidor om kanalen, dock under villkor, att bolaget ej mindre medgåfve,

att den öster om kanalen befintliga jordremsan finge genomgräfvas

för ledande af vatten till kanalen, än äfven ansvarade för, att jordremsan

icke finge öfverväxas af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade

ägor.

Kungsgårdens arrendator O. Myhrman har meddelat, att bolaget förbundit

sig att, därest den ifrågasatta invallningen redan under innevarande

år verkställdes, hålla arrendator! och torpare under kungsgården skadeslösa

för förlust under återstående arrendetiden.

Kronofogden har i sitt yttrande lifligt förordat bifall till bolagets

framställning, under betonande af den stora betydelse, sockerfabriken hade

såväl för länets landtbruk som för dess järnvägar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

13

Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sitt underdåniga

utlåtande anfört, att, därest driften vid Roma sockerfabrik skulle, till

följd af bristande tillgång på vatten, behöfva nedläggas, detta skulle lända

till oberäknelig skada för hela länet, till höjande af hvars jordbruk, järnvägsdrift

och öfriga näringar fabriken i mycket hög grad direkt eller indirekt

bidragit. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge därför, att det

vore af största vikt, att fabriken på föreslaget sätt kunde beredas tillfälle

till erhållande af den för fabriksdriften erforderliga vattentillgång. Då

kronans andel i den på kungsgården belöpande kostnad för den i behöig

ordning beslutade utdikningen af Roma och Store myrar, hvarmed början

torde komma att ske redan under den närmaste framtiden, skulle genom

öfverlåtelse af ifrågavarande område på bolaget, hvithet därmed naturligen

skulle ikläda sig skyldighet att för området ingå i utdikningsföretaget,

minskas med nära en åttondedel, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

funnit än ytterligare skål tillstyrka bifall till ansökningen, helst kungsgården

ändå hade så mycken myrmark, att afsaknaden af ifrågavarande

område ej kunde vara kännbar. Beträffande köpevillkoren har Kungl.

Maj:ts befallningshafvande hemställt, att köpeskillingen måtte bestämmas

på det sätt och i den ordning, som i nådiga förordningen angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefves;

att bolaget ensamt borde bestrida alla för köpeskillingens bestämmande

och köpets lagfarande uppkommande kostnader; samt att bolaget

måtte, oafsedt huruvida kronan komme att deltaga i vattenafiedningsföretaget,

förpliktas taga del i detsamma för det till bolaget försålda området

och att utgöra kostnaden härför.

Till följd af nådig remiss har domänstyrelsen den 31 sistlidne januari

häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och därvid anfört, att styrelsen,

som inom närmaste tiden komme att afgifva infordradt underdånigt utlåtande

i fråga om kronans deltagande för kungsgården i omförmälda vattenafledningsföretag,

icke hade något att erinra mot afsöndring från kungsgården

och försäljning till Korna sockerfabriks aktiebolag af det nu ifrågavarande

området om 49,589 hektar med tillträdesrätt den 14 mars 1906

samt på de af domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshafvande

föreslagna villkor.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit

remitteradt, har ansett sig böra tillstyrka bifall till framställningen, men

har därvid tillika velat uttala önskvärdheten af att, i sammanhang med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

deri föreslagna försäljningen till Roma sockerfabriks aktiebolag af därtill

afsedt område, sådana åtgärder om möjligt må vidtagas, att de vid försäljningen

fästade villkoren angående skyldighet för bolaget att deltaga i

blifvande vattenafledningsföretag samt att tillåta genomgräfning af viss

del af ifrågavarande mark för ledande af vatten, må blifva bindande jämväl

för framtida ägare af marken.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 4 april 1905.

t

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:97 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående försäljning af vissa delar af Roma klosters kungsgård i Gottlands län. s. 21 i texten