Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde liufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
1905-03-03 · 40 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 35 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1905:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde liufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
1
*r
N:o 8.
Ank. till Riksd. kansli den 3 mars 1905, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde liufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
(2: a U. A).
Ordinarie anslag.
Tullverket.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1905 aflåtna propositionen Ang.
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t under sjunde
lmfvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen dels att, med godkännande [i.]
af det enligt statsrådsprotokollet öfver linansärenden för samma dag
förordade förslag till utgiftsstater för tullverket, för år 1906 bestämma
anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp
af 3,852,100 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,
hvarigenom nämnda anslagstitel, i nu gällande riksstat upptagen
till 3,849,000 kronor, komme att höjas med 3,100 kronor, dels
ock att i sammanhang därmed medgifva, att, i afvaktan på definitiv
reglering af kustbevakningen i Stockholms skärgård, tills vidare under
år 1906, så länge den nuvarande kontrollören vid tullbevakningsinspektionen
i Stockholm kvarstår i tjänsten, till aflöning åt honom
må, utöfver det enligt förenärnlida förslag å tullverkets indragningsstat
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. (N:o 8). 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
för honom uppförda lönebelopp, af tullmedlen disponeras ett belopp, motsvarande
tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt 1904 års aflönings-
och ålders tilläggsstater.
Den i ärendet lämnade utredningen innefattas å sidorna 2—7 i
statsrådsprotokollet, hvaraf inhämtas, att enligt Kung!. Maj:ts förslag
tullverkets ordinarie utgiftsstater för år 1906 skulle komma att utvisa
följande slutsummor:
aflöningsstaten....................................................... kronor 2,816,150
ålderstilläggsstaten ................................. }) 250 000
öfvergångsaflöningsstaten ............................................ » 2^00
indragningsstaten .......................................................... 5, 10?080
|)ensionsstaten för afskedade tjänstemän och be
tjänte
................ » 300,000:
pensionsstaterna för aflidne tjänstemäns och betjäntes
efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000
kronor bestämdt anslag) ........................................ » 35 000:
omkostnadsstaten ........................................................... » 4384 70-
summa kronor 3,852,100:
De sålunda föreslagna staterna innefatta, i jämförelse med de för
innevarande ar fastställda, allenast följande ändringar:
i öfvergångsaflöningsstaten minskning med kronor 1,300: —
i indragningsstaten ökning ................. v 4 40O:_
eller sålunda på det hela ökning med 3,100 kronor.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts omförmälda, i statsverkspropositionen
gjorda förslag har utskottet till behandling förehaft en af Kung].
Maj.t den 20 januari 190o till Riksdagen aflåten särskild proposition
(n:o 29), hvari Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt
utdrag åt protokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att medgifva, att till tillförordnade gränsridaren i Kopparbergs
län Rer Kr i k Staffanssons änka Maria Josefina Staffansson, född
Larsson, och makarnas tre minderåriga barn, sonen Cingal samt döttrarna
Svea Margareta och Signe, finge af tullmedlen utbetalas årliga lifräntor,
att från och med den 1 juli 1904 utgå, till änkan med 300 kronor, så
länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, samt till hvart oclgett
af barnen med 75 kronor, till dess detsamma uppnått aderton års ålder.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
3
Till stöd för detta förslag liar föredragande departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört följande:
»Sedan tullkammaren i Falun med skrifvelse till generaltullstyrelsen
ötvorlämnat dels i styrkt afskrift eu af föreståndaren för tullstationen i
Svenska Fördalen afgifven rapport, utvisande, att tillförordnade gränsridaren
i Kopparbergs län För Erik Staffansson den 27 juni 1904 under
färd från sitt hem i Storbron för att till nämnda tullstation afl ämna
tjänstehandlingar drunknat vid försök att ridande passera ett vadställe
öfver Lörälfven i närheten af Sätermoen i Norge, dels äfven en till
generaltullstyrelsen ställd skrift, däri StafFanssons änka Maria Josefina
Staffansson, född Larsson, med framhållande, att mannen Staffansson vid
olyckstillfället varit stadd i tjänsteutöfning samt att änkan och makarnes
tre minderåriga barn befunne sig i synnerligen bekymmersamma ekonomiska
omständigheter och ägde mycket ringa utsikt till att för framtiden
kunna försörja sig, anhållit, att något understöd måtte tilldelas
henne och barnen, i hvilken ansökning länsmannen Axel Nordström, i
egenskap af förmyndare för barnen, instämt, har generaltullstyrelsen i
underdånig skrifvelse den 20 sistlidne oktober gjort framställning om
beredande af något understöd af allmänna medel åt StafFanssons änka
och barn; och har statskontoret, efter nådig remiss, den 16 sistlidne
december afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet.
Af handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Staffansson,
hvilken, född don 24 januari 1872, blifvit, efter att från den 1 november
1892 hafva tjänstgjort vid Första Göta artilleriregemente, den 17 juni 1895
antagen i tullverkets tjänst såsom extra ordinarie gränsridare i Kopparbergs
län, sedermera från den 30 september sistnämnda år, då han erhållit
entledigande från krigstjänsten, ägnat sig uteslutande åt tullverket
samt, efter åtskilliga kortare förordnanden såsom gränsridare, sedan den
1 november 1897 oafbrutet bestridt sådan tjänst, därvid Staffansson
åtnjutit dagtraktamente efter 3 kronor för dag och under senare åren
därjämte ett årligt anslag till resekostnader af 150 kronor; att Staffansson
efterlämnat, förutom änkan, född den 9 januari 1882, tre barn,
nämligen sonen Cingal, född den 10 juni 1901, samt döttrarna Svea
Margareta, född den 27 augusti 1902, och Signe, som efter faderns
död föddes den 25 juli 1904, samt att den efter Staffansson upprättade
bouppteckningen utvisade en behållning i boet af 834 kronor 41 öre.
I sin ofvanberörda skrifvelse har tullkammaren i Falun meddelat,
att enligt de upplysningar, vederbörande tullförvaltare under inspektionsresa
inhämtat, ifrågavarande olyckshändelse icke vore att i någon mån
tillskrifva vårdslöshet å Staffanssons sida, utan att helt och hållet anse
4
Statsutskottets Utlåtande N:o S.
såsom ett rent olycksfall under Staffanssons sträfvan att äfven under
ogynnsamma omständigheter fullgöra sin tjänsteplikt, samt att Stafifansson
under hela sin tjänstetid med nit och mycken duglighet fullgjort
sina tjänsteåligganden och i öfrigt ådagalagt en hedrande vandel.
Med förmälan, att, då Staffansson ej vunnit ordinarie anställning
vid tullverket, hans änka och barn ej vore berättigade till pension vare
sig från tullverket eller från tullstatens enskilda pensionsinrättning, har
generaltullstyrelsen vidare anfört, att af hvad i ärendet'' förekommit syntes
styrelsen otvetydigt framgå, att dödsfallet förorsakats af olyckshändelse
och således utan Staffanssons eget förvållande, samt att Staffansson
under sin tjänstgöring städse ådagalagt nit och duglighet; och har
styrelsen,, med afseende å de af styrelsen sålunda anförda omständigheter
och då ofvan omförmälda efter Staffansson upprättade bouppteckning
icke utvisade större behållning än 834 kronor 41 öre, hemställt,
att åt Staffanssons änka och barn måtte beredas något understöd, i
hvithet afseende styrelsen föreslagit, att till dem måtte få af tullmedlen
utbetalas årliga lifräntor, att från och med den 1 juli 1904 utgå, till
änkan med 300 kronor, så länge hon lefde ogift, samt till hvart och
ett af barnen med 75 kronor, till dess detsamma uppnått aderton
års ålder.
Statskontoret, som i sitt ofvanberörda utlåtande förklarat sig
icke hafva något att erinra mot hvad generaltullstyrelsen sålunda föreslagit,
har tillstyrkt nådigt bifall till berörda förslag.
Då, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst, Staffansson utan eget förvållande
ljutit döden under utöfningen af sin tjänsteplikt, synes mig
billigheten fordra, att från statens sida någon ersättning beredes hans
änka och minderåriga barn för den förlust i ekonomiskt afseende, som
genom olycksfallet drabbat dem; och har jag icke funnit något att erinra
vare sig beträffande de understödsbelopp, generaltullstyrelsen föreslagit,
eller i fråga om de villkor för deras åtnjutande, hvarom samma myndighet
hemställt.»
Deparlementschefen hemställde därför om aflåtande till Riksdagen
af den framställning, som i nämnda proposition innefattas.
Emot förslaget om årliga lifräntor åt den under tjänsteutöfning
omkomne gränsridaren Per Erik Staffanssons änka och barn har utskottet
endast ansett sig böra anmärka, att, då enligt lagen angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete af den 5 juli 1901 ersättning
till barn efter arbetare, som aflidit till följd af olycksfall i arbetet,
utgår endast till dess barnet uppnått femton års ålder, samt Riksdagen
vid beviljande i särskilda fall af understöd åt barn efter aflidna stats
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
5
tjänare icke keller lärer hafva i allmänhet utsträckt rätten till understöd
utöfver nämnda ålder, Kungl. Maj:ts förslag synes böra i detta afseende
undergå jämkning. Då emellertid det under tullverkets pensionsstater
uppförda anslag, hvarifrån de ifrågavarande lifräntorna böra utgå, är af
förslagsanslags natur, synes någon ändring i slutsumman för pensionsstaterna
icke böra af Riksdagens beslut i detta ämne föranledas.
Emot de i statsverkspropositionen föreslagna ändringarna i tullverkets
stater har utskottet icke funnit anledning till någon erinran.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, med bifall till ifrågavarande af
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar
och i. anledning af omförmälda särskilda proposition,
må
a) medgifva, att till tillförordnade gränsridaren
i Kopparberg» län Per Erik Staffanssons änka Maria
Josefina Staffansson, född Larsson, och makarnas tre
minderåriga barn, sonen Gingal samt döttrarna Svea
Margareta och Signe, må af tullmedlen utbetalas årliga
lifräntor, att från och med den 1 juli 1904: utgå, till
änkan med 300 kronor, sa länge hon i sitt nuvarande
änkestånd förblifver, samt till hvart och ett af barnen
med 75 kronor, till dess detsamma: uppnått femton
års ålder;
b) med godkännande af de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 14 januari 1905 förordade
ändringar i tullverkets stater, för år 1906 beräkna
dessa stater till följande belopp:
aflöningsstaten................................. kronor 2,816,150
ålderstilläggsstaten .................... ,,
öfvergångsaflöningsstaten............ ,,
indragningsstaten ....................... „
pensionsstaten för afskedade
tjänstemän och betjänte ......... ,,
pensionsstaterna för aflidne tjänstemäns
och betjäntes efterlämnade
änkor och barn (däraf
10,000 kronor bestämdt anslag) „
omkostnadsstaten.............................________
summa kronor 3,852,100: —
250,000
2,700
10,080
300,000:
35,000:
438,170:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
och sålunda för år 1906 bestämma anslaget för tullverket
till ett mot staternas slutsumma svarande belopp
af 3,852,100 kronor, att såsom förslagsanslag utgå
direkt af tullmedlen; samt
c) medgifva, att, i afvaktan på definitiv reglering
af kustbevakningen i Stockholms skärgård, tills
vidare under år 1906, så länge den nuvarande kontrollören
vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm kvarstår
i tjänsten, till aflöning åt honom må, utöfver det
a indragningsstaten för honom uppförda lönebelopp,
af tullmedlen disponeras ett belopp, motsvarande tjänstgöringspenningarna
vid tjänsten enligt 1904 års aflöna
gs- och ålderstilläggsstater.
Statistiska centralbyrån.
Ang:, 2:0) Kmigh Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att med
centraibyrån,
g‘ifVib att} den för statistiska centralbyrån gällande stat uppföres aflöning
[2.] för ytterligare en andra aktuariebefattning med enahanda löneförmåner,
som nu äro med sådan befattning i ämbetsverket förenade, med skyldighet
dock för den nya befattningens innehafvare att underkasta sig
de förändrade aflöningsvillkor, som framdeles må komma att fastställas,
och således för ifrågavarande ändamål höja de under denna anslagstitel
för statistiska centralbyrån nu anvisade aflöningsmedel, utgörande 28,400
kronor, till 31,400 kronor, eller med 3,000 kronor, dels att höja det i
nu gällande riksstat för samma ämbetsverk uppförda reservationsanslaget
till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar från
20,000 kronor till 28,000 kronor, eller med 8,000 kronor, vid bifall
hvartill hela anslagstiteln statistiska centralbyrån skulle komma att höjas
från 69,600 kronor till 80,600 kronor, dels ock att medgifva, att af det
för bestridande af tryckningskostnaderna för en aflönings- och pensionsstatistik
anvisade reservationsanslag måtte få under åren 1905 och 1906
användas ett belopp af 6,000 kronor till utarbetande af samma statistik.
Den utredning, som i detta ärende blifvit förebragt, innefattas å
sid. 7 — 23 i statsrådsprotokollet.
Då frågan om statistiska centralbyråns behof af arbetskrafter och
dessas aflöning lärer blifva föremål för utredning af den afKungl. Maj:t
den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande af förslag rörande
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
7
regleringen af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden
och då dessutom Kungi. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatt en särskild
kommitté med uppdrag att verkställa utredning och till Kungl. Maj:t
inkomma med förslag, huru inom rikets officiella statistik största möjliga
enhet och planmässighet i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet vid
publikationen må kunna åstadkommas, har utskottet ansett sig icke
kunna nu förorda någon ökning af byråns ordinarie tjänstemannapersonal
och ej heller kunna tillstyrka någon höjning i det ordinarie anslaget
till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.
Emellertid har utskottet, med afseende å den förebragta utredningen,
funnit de af Kungl. Maj:t äskade medlen vara för fortgången
af byråns arbeten i enlighet med därom nu gällande bestämmelser behöriga,
hvadan enligt utskottets åsikt de ifrågavarande medlen böra på
extra stat för år 1906 beviljas.
Emot det begärda medgifvandet i frågan om användningen af
anslaget för tryckning af en aflönings- och pension sstatistik- har utskottet
icke funnit anledning till någon erinran.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) till arfvode åt en extra tjänsteman i statistiska
centralbyrån med enahanda löneförmåner, som
nu äro med befattning såsom andre aktuarie i ämbetsverket
förenade, på extra stat för år 1906 anvisa ett
anslag å 3,000 kronor;
b) till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga
biträden hos statistiska centralbyrån samt till
vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anslagna
medel på extra stat för år 1906 anvisa ett anslag å
8,000 kronor; samt
c) medgifva, att af det för bestridande af tryckningskostnaderna
för en aflönings- ofall pensionsstatistik
anvisade reservationsanslag må under åren 1905 och
1906 användas ett belopp af 6,000 kronor till utarbetande
af samma statistik.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang.
höjning eif
anslaget till
reseunderstöd
åt idkarc af
handtverk
m, fl.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
3:o) Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 92) har herr
C. J. F. Ljunggren föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att det
i årets statsverksproposition under sjunde hufvudtitelns ordinarie utgifter
uppförda anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna»
skulle för år 1906 ökas med 5,000 kronor till understöd åt sådana
idkare af handtverk och annan mindre indus fri, hvilka bedrifva sin
verksamhet i den omfattning, att de själfva i allmänhet icke deltaga i
yrkesarbetet, och som önska att genom inhämtande i främmande länder
af nya arbetsmetoder m. m. förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet.
Till stöd för detta förslag har motionären yttrat följande:
»Till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre
industri, hvilka bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de i allmänhet
icke själfva deltaga i yrkesarbetet, och som önska att genom
inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder m. m. förvärfva
ytterligare insikter och erfarenhet, har Riksdagen år 1902 anvisat ett
.ordinarie anslag af 5,000 kronor, som oföi’ändradt utgått under de två
sistförflutna åren.
I min motion n:o 148 vid sistlidna riksdag gjorde jag framställning
om detta anslags höjande till 10,000 kronor, alldenstund det redan
.första året visat sig, att anslaget var alltför knappt tillmätt.
Statsutskottets utlåtande med anledning af min motion var af
följande lydelse:
»Till sådana understöd, hvarom i motionen förmärs, bär Riksdagen
år 1902 på ordinarie stat uppfört ett anslag af 5,000 kronor,
hvilket belopp, enligt hvad af den då förebragta utredningen framgår,
kommerskollegium ansett lämpligen kunna under dåvarande förhållanden
för ändamålet anslås. Äfven om utskottet icke kan bestrida, att höjning
af anslaget kan komma att visa sig behöflig, synes likväl tillräcklig
erfarenhet härutinnan ännu icke hafva kunnat förvärfvas. På grund
häraf och då i hvarje fall någon förhöjning af anslaget icke synes böra
vidtagas, med mindre behofvet af eu sådan åtgärd blifvit genom utredning
af vederbörande myndigheter ådagalagdt, får utskottet hemställa,
att herr Ljunggrens förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Riksdagen fattade sitt beslut i enlighet med statsutskottets hemställan.
Då i föreliggande statsverksproposition ofvannämnda anslag
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
9
under den ordinarie titeln »befrämjande i allmänhet af slöjderna» uppförts
till oförändradt belopp 5,000 kronor och samma skäl fortfarande
finnes för anslagets ökning, som jag i min förra motion tillät mig anföra,
vågar jag ånyo fästa Riksdagens uppmärksamhet på den allmänna
fördel å handtverkeriernas och den mindre industriens område, som skulle
vinnas därigenom, att staten med tillräckliga medel understödde handtverksmästarnes
stipendieresor.
Att det nuvarande anslaget 5,000 kronor är för knappt, har sistlidne
höst ådagalagts genom kommerskollegii här nedan intagna underdåniga
utlåtande med anledning af remiss af följande framställning till
Ivungl. Maj:t från centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation.
Nämnda under sistlidne september aflåtna underdåniga framställning
var af följande lydelse:
»Till Konungen.
Åt sådana kikare af handtverk och annan mindre industri, hvilka
i allmänhet icke sjkifva deltaga i yrkesarbetet, ha på Eders Kung!.
Maj:ts nådiga proposition de senare årens Riksdagar beviljat ett årligt
anslag af 5,000 kronor för att bereda tillfälle till studier i främmande
länder af nyare arbetsmetoder och dymedelst förvärfvandet af ökade
insikter i tekniskt och kommersiellt hänseende o. s. v.
Centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation,
som på sin tid gjorde framställning hos Eders Kung!. Maj:t i ofvanberörda
syfte och sedermera fått sig anförtrodt att afgifva förberedande
yttrande om de sökande, har kunnat konstatera det stora intresse, hvarmed
denna sak omfattats i de kretsar, som däraf berörts, och vågar på
grund af vunnen erfarenhet säga, att utbytet af hittills företagna stipendieresor
för de orter och grenar af industri och handtverk, hvilka
nåtts af resultaten af dessa studier och impulser, visat sig godt och
för framtiden löftesbringande.
Med tacksamt erkännande häraf beslöt centralorganisationens för
Sveriges industri och handtverk årsmöte i juli månad innevarande år att
hos Eders Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om ett ökadt anslag
för detta ändamål — detta under betonande af att om vår inhemska industri
skall kunna tillfredsställa nutidens högt uppdrifna fordringar, måste
dess utöfvare hämta ingifvelser från de stora industricentra. Vidare
ansåg årsmötet det alldeles otvifvelaktigt, att de erfarenheter, som själfständiga
yrkesutöfvare äro i tillfälle att inhämta utomlands, bäst komma
Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
den svenska industrien till godo, då de med säkerhet återkomma till
fäderneslandet och där göra sina erfarenheter fruktbärande genom att
inplanta dem hos sina arbetare.
Centralstyrelsen, som nu går att fullgöra årsmötets uppdrag,
erinrar sig därvid det ganska gynnsamma mottagande en enskild motionärs
yrkande i denna riktning rönte af statsutskottet vid detta års riksdag,
och då exempelvis i vårt broderland Norge motsvarande önskemål tillgodosetts
på ett långt frikostigare sätt, än hvad hittills skett i vårt
land, vågar centralstyrelsen hoppas på ett välvilligt tillmötesgående af
årsmötets underdåniga anhållan, det Eders Kungl. Maj:t behagade till
1905 års Riksdag göra nådig framställning om ett anslag af 25,000 kr.
för ofvan sagda ändamål.
Underdånigst
Centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation
C. J. F. LJUNGGREN
Ordförande.
N. J. Welinder.
Sekreterare.»
Kommerskollegii underdåniga utlåtande med anledning af förestående
framställning är afgifvet den 11 oktober 1904 och lydde sålunda:
»Sedan Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kungl. Magt uti
nådig proposition den 14 januari 1902 angående statsverkets tillstånd
och behof föreslagit, under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af
slöjderna» till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre
industri, hvilka bedrefve sin verksamhet i en omfattning, att de i allmänhet
icke själfva deltoge i yrkesarbetet, och som önskade genom
inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder in. in. förvärfva
ytterligare insikter och erfarenhet, uppfört ett särskildt anslag af 5,000 kr.,
samt Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref till kommerskollegium den
31 december 1902 uppdragit åt kollegium att årligen ej mindre på
lämpligt sätt meddela allmänheten underrättelse om anslaget med föreläggande
af viss tid, inom hvilken de, som önskade komma i åtnjutande
af ifrågavarande understöd, skulle till kollegium ingifva ansökning
därom samt med tillkännagifvande om de uppgifter, sådan ansökning
borde innehålla, och om de intyg, hvaraf densamma borde vara åtföljd,
än äfven därefter, sedan kollegium inhämtat yttrande från centralstyrel
-
11
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
sen för Sveriges handtverks- ock industriföreningar, eller, som denna
styrelse nu benämnes, centralstyrelsen för Sveriges industri- och liandtverksorganisation,
till Eders Kungl, Maj:t öfverlämna de inkomna ansökningarna
med underdånigt förslag å dem, som företrädesvis böra
komma i åtanke vid anslagsbeloppets fördelning, bär i eu till Eders
Kungl. Maj:t ingifveu skrift centralstyrelsen för Sveriges, industri- och
handtverksorganisation efter uppdrag af centralorganisationens för
Sveriges industri- och handtverk årsmöte innevarande år i underdånighet
anhållit, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till 1905 års Riksdag göra
nådig framställning om höjning af ifrågavarande anslag till 25,000
kronor, till stöd för hvilken ansökning anförts hufvudsakligen, att centralstyrelsen
på grund af vunnen erfarenhet vågade uttala, att utbytet
af hittills företagna stipendieresor visat sig godt och för framtiden löftesbringande,
att, om vår inhemska industri skulle kunna tillfredsställa nutidens
högt uppdrifna fordringar, deras utöfvare måste inhämta ingifvelser
från de stora industricentra, samt att det vore otvifvelaktigt, att
de erfarenheter, som själfständiga yrkesutöfvare vore i tillfälle att inhämta
utomlands, komrne den svenska industrien till godo, enär ifrågavarande
understödstagare med säkerhet återkomme till fäderneslandet
och där gjorde sina erfarenheter fruktbärande genom att inplanta dem
hos sina arbetare.
Kommerskollegium, som genom nådig remiss fått sig anbefalldt
att i detta ärende afgifva underdånigt utlåtande, får i sådant afseende
med återställande af remissakten i underdånighet anföra följande.
Antalet af de för erhållande af understöd från anslaget i fråga
till kollegium inkomna ansökningarna hafva år 1903 — eller det första
år, för hvithet anslaget utgått — uppgått till 70 och under innevarande
år utgjort 39; och har anslaget fördelats sålunda, att reseunderstöd
beviljats år 1903 åt 12 personer och år 1904 åt 11, med belopp, växlande
från 300 kr. till och med 550 kr., därvid i fråga om reseunderstödens
belopp hänsyn tagits till bland annat resornas längd och lefnadskostnaderna
i de länder, där vederbörande sökande skulle uppehålla
sig.
Då med anslagsbeloppets nuvarande begränsning icke alla de
sökande, Indika visat sig kompetenta, kunnat erhålla reseunderstöd från
ifrågavarande'' anslag, finner kollegium, med hänsyn härtill samt med
afseende å hvad i förevarande framställning anförts särskilt beträffande
de goda resultaten af de med understöd från anslaget hittills företagna
resorna, i likhet med centralstyrelsen en förhöjning af anslaget af
omständigheterna påkallad.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Beträffande beloppet af den ifrågasatta förhöjningen synes kollegium
emellertid anledning för närvarande icke föreligga att i sådant afseende
föreslå mer än 5,000 kronor, en förhöjning, som i allt fall innebär en
fördubbling af det nuvarande anslagsbeloppet.
Kollegium får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes vidtaga åtgärd, att ifrågavarande med 5,000 kronor nu
utgående anslag till reseunderstöd åt sådana idkare af handtverk och
annan mindre industri, hvilka bedrefve sin verksamhet i den omfattning,
att de i allmänhet icke själfva deltoge i yrkesarbetet, må varda höjdt
med 5,000 kronor och sålunda för framtiden tills vidare komma att utgå
och å ordinarie stat uppföras med belopp af 10,000 kronor.
I anseende till detta gynsamma uttalande af kommerskollegium och
med stöd af statsutskottets här ofvan intagna utlåtande vid förliden riksdag
hade man ju anledning att göra sig förhoppning, att Kungl. Maj:t
skulle hafva beslutat göra framställning till Riksdagen om nämnda ordinarie
anslags ökning till det belopp, kommerskollegium föreslagit, eller
just samma belopp, hvarom min motion sistliden riksdag rörde sig. Då
nu så icke skett, har jag vågat ånyo motionera i frågan med bibehållande
af samma anslagsyrkande som förlidet år. Det kunde för frågans bedömande
hafva sitt särskilda intresse att taga i betraktande, huru pass
omfattande landets handtverksmästarekår i själfva verket är. Enligt senaste
statistik funnos år 1902 icke mindre än 51,089 själfständiga handtverksidkare
i riket. Detta är ju ett högst respektabelt antal, som i och för
sig borde kunna vitsorda behofvet af större anslag för resestipendier än
det nuvarande obetydliga beloppet af allenast 5,000 kronor, hvilket, belopp
också enligt kommerskollegii åsikt är otillräckligt för att komma alla
kompetenta sökande till del. Och det förhåller sig tyvärr också på det
sättet, att man icke ens för den närmaste framtiden kan se någon möjlighet
att med ett otillräckligt stipendieanslag tillfredsställa ens de mest
kompetenta sökande, då för det första vid upprepade ansökningar en
viss ordningsföljd alltid måste komma att tillämpas, som måhända stundom
sätter många meriterade tillbaka ett eller annat år för andra lika
berättigade, och för det andra det knappast kan vara att förvänta, att
vederbörande skola under en följd af år vilja upprepa sina ansökningar
om stipendier, till hvilkas erhållande sådan ringa sannolikhet förefinnes,
om än meriterna kunna vara aldrig så utmärkta.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
13
Å andra sidan kan det icke vara tänkbart, att man genom minskning
af beloppet för studieresorna skulle kunna vinna något beträffande
ökadt antal stipendier, ty de hittills utgifna beloppen äro visst icke för
höga, snarare motsatsen.
Jämför man det för handtverksmästares stipendieresor afsedda beloppet
5,000 kronor med det för arbetares i de särskilda näringsyrkena
i riksstaten uppförda beloppet 35,000 kronor, torde den bristande öfverensstämmelsen
dem emellan oförtydbart framgå icke allenast därutinnan,
att det gifvetvis bland landets handtverksmästare förefinnes ett relativt
större antal personer, som kunna anses lämpliga för åtnjutande af statens
reseunderstöd, än yrkesarbetarnes klass omfattar, utan äfven därutinnan,
såsom också af kommerskollegium vitsordats, att handtverksmästarestipendiaterna
med all säkerhet återkomma till fäderneslandet och där göra sina
erfarenheter fruktbärande genom att inplanta dem hos sina arbetare, vid
hvilket förhållande sålunda mångdubbelt gagn skulle kunna vinnas af
mästarnes stipendieresor.
Statistiken för år 1902 utvisade, att näringsarbetarne kunde fördelas
sålunda:
handtverksarbetare....................... 45,319 st.
fabriksarbetare ........................ 263,244 ))
bergsbruksarbetare............................. 30,750 »
hvartill kunde läggas mejeriarbetare... 5,500 »
summa 344,813 näringsarbetare.
Af detta stora antal arbetare — som numera får taxeras till cirka
350,000 — lärer man nu kunna frånräkna en stor del, som såsom icke
varande »fackarbetaren knappast kunna komma att reflektera på sökande
af resestipendier. Blott med approximativ beräkning kan man emellertid
komma till något resultat härutinnan, och torde det sålunda få antagas
tillnärmelsevis riktigt, att antalet fackarbetare utgör cirka 250,000. För
dessas vidkommande är emellertid 35,000 kronor anvisadt till stipendieresor,
under det att för långt öfver 50,000 handtverksmästare blott utgår
5,000 kronor.
För min del behjärtar jag fullt och inser fördelen af tillräckligt
anslag för fackarbetares studieresor och hoppas, att det nu utgående anslaget
måtte vinna ökning i mån af näringarnas utveckling, så mycket
snarare som näringarna skälfva vinna gagn af arbetarnes ökade insikt i
yrkena. Jämförelsen, som jag här gjort, har emellertid tillkommit för
att ådagalägga behofvet af att mästarnes stipendieanslag måtte komma
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
i bättre öfverensstämmelse med det mycket äldre anslaget för fackarbetarnes
stipendieresor.
Då år 1903 mästarestipendier för första gången skulle utdelas,
väckte saken det lifligaste intresse öfverallt i landets handtverkskretsar.
70 sökande anmälde sig, och fördelade sig dessa å 32 yrken och
46 olika platser i riket.
Resultatet blef, att af dessa 70 sökande kunde blott 12 erhålla stipendier,
växlande mellan 300 och 500 kronor, för det mesta dock 400
kronor.
Stipendierna tillkommo följande yrken:
bagare, bildhuggare, bokbindare, fotokemigraf, färgare, körsnär,
metallfabrikör, målare, skomakare, skräddare, snickare och vagnmakare,
d. v. s. en representant för hvardera af dessa yrken.
Andra året, som stipendier utdelades, funnos emellertid blott 39
sökande. Att minskning inträdt, hade sin giltiga förklaring dels däri,
att det under tiden blifvit bekant i landet angående anslagets obetydlighet
och om den ringa sannolikheten, som funnes att utfå resestipendium,
dels ock i den helt naturliga obenägenheten hos sökandena att
utsätta sig för upprepadt afslag, som gifvetvis hos konkurrenter i yrket
skulle kunna framkalla obehagliga reflexioner.
De 11 sökande, som 1904 undfingo stipendier, fördela sig på
följande lika många yrken:
byggmästare, fotograf, formmakare, förgyllare, guldsmed, målare,
smidesfabrikant, svarfvare, snörmakare, tenngjutare och mindre mekanisk
fabrikant.
Stipendiebeloppen blefvo 400—550 kronor, mest dock det lägre
beloppet.
Då man betänker, att det linnes cirka 60 olika yrken bland handtverk
och mindre industri, och att, såsom ofvan anförts, dessa yrkens
representanter uppgå till öfver 51,000 personer, lärer det vara uppenbart,
att dessa näringsidkare för det närvarande icke i anförda hänseende
uppmärksammas på sådant sätt, som man kan säga det är statens plikt
att göra.
Statsutskottet yttrade förlidet år, att någon förhöjning af anslaget
icke synes böra vidtagas, med mindre behofvet af en sådan åtgärd
blifvit genom utredning af vederbörande myndigheter ådagalagdt. Då,
såsom här ofvan anförts, kommerskollegium lifligt förordat ökning af
stipendieanslaget från nuvarande 5,000 kronor till 10,000 kronor, torde
det af statsutskottet önskade officiella vitsordandet af behofvet af förevarande
åtgärd nu förefinnas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
15
Näringarna äro i behof af all den hjälp och uppmuntran, som
statsintresset kan gifva, och därvid hör då icke förbises den klass
näringsidkare, som mera än någon annan behöfver det allmännas understöd
till vinnande af framsteg och ökade insikter i yrket. Särskilt
torde denna statens medverkan vara nyttig under en tid, då den större
industrien söker att inkräkta på handtverkeriernas område, därvid beklagligen
understödd af den tilltagande utländska konkurrensen och
den sedan länge inrotade smaken för allt utländskt.»
Utskottet har funnit det vara genom kommerskollegii i motionen
återgifna utlåtande utredt, att det i ordinarie anslaget till »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» ingående, af 1902 års Riksdag beviljade anslag
å 5,000 kronor till reseunderstöd åt sådana idkare af handtverk; och
annan mindre industri, hvarom i motionen förmäles, är för sitt ändamål
otillräckligt; och synas vid sådant förhållande de skäl, som vid 1904
års riksdag af statsutskottet anfördes för afslag å motionärens i enahanda
syfte då väckta motion, numera icke böra utgöra hinder för bifall till
motionen.
I anledning häraf och på grund af hvad motionären till stöd för
sitt förslag yttrat, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till herr Ljunggrens
förevarande motion, må med 5,000 kronor till 10,000
kronor öka anslaget till understöd åt sådana idkare af
handtverk och annan mindre industri, hvilka bedrifva
sin verksamhet i den omfattning, att de själfva i allmänhet
icke deltaga i yrkesarbetet, och som önska att
genom inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder
m. m. förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet.
I
I händelse af bifall härtill kommer anslaget till befrämjande i
allmänhet af slöjderna, i nu gällande riksstat upptaget till 73,500 kronor,
att ökas till 78,500 kronor.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Patent- och registreringsverket.
Ang. 4:o) Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att, med godkännande
Upatent?1 och" af det enliS''t statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 14 januari
registrerings- 1905 tillstyrkta förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket
verket m. m. fgp g,r 1906, medgifva,
L att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken
äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af de
utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patentoch
registreringsverket betingas af tillämpning under år 1906 af förordningen
angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen
om skydd för vissa mönster och modeller, samt
att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska
bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna
för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren
äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande
åt de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat
betingas af tillämpning under år 1906 af lagen om aktiebolag,
lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag
och lagen om försäkringsrörelse eller ock af Kung]. Maj:t finnas betingade
af tillämpning under år 1906 af lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura
tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda lag, lagen
om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.
Omförmälda förslag till utgiftsstat är af följande lydelse:
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
17
Utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1906.
Kronor.
Lön.
Tjänst- I
görings-j Summa
| pen- aflöning,
ningar.
A. Aflöningar.
1 öfverdirektör....................
1 öfveringenjör....................
1 öfveringenjör....................
1 ledamot och sekreterare
2 ledamöter och sekreterare
1 registrator och arkivarie
1 notarie .........................
1 byråingenjör .................
7 byråingenjörer .............
1 bokhållare .....................
1 förste vaktmästare .....
1 vaktmästare .................
2 vaktmästare .................
5.000
3,700
3,700
3.000
6.000
1,800
1,800
1,800
12,600
1,800
800
500
1,000
2,000.
1,800
1,800
1,500
3,000;
1,200
1,200
1,200;
8,400
1,200;
300;
300;
600
7.000
5,500
5.500
4.500
9.000
3.000
3,000
3,000
21,000
3,000
1,100
800
1,600
Lönen kan
| efter 5 år
/liöjas med 500
J kronor.
Lönen kan
liöjas efter 5
år med 500
kronor och
efter 10 år
med ytterligare
500
kronor.
l .
jhöj
Lönen kan
efter 5 år
3jas med 100
kronor.
Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bo
stad, skall, så länge denna förmån kvarstår, lönen
minskas med 150 kronor.
Anslag till ålderstillägg, förslagsvis .....................................
B. Omkostnader.
Förslagsanslag.
Till adjungerande ledamöter, biträdande ingenjörer, amanuenser,
särslcildt tillkallade tekniska biträden, extra
skrifbiträden, extra vaktmästare, vikariatsersättningar,
renskrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror,
ved, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. m.....................................
„ böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag
af influtna prenumerationsafgifter och dylikt''............
„ återställda registreringsafgifter ....................................
[.„ bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern....|
summa kronor)
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.
68,000
6,800;-
93,000;
70,600
3,000
1,600
74,800
168,200-
— ]—| 243,000:
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Beträffande den utredning, som i ärendet förekommit, tillåter sig
utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 23—27.
Den föreslagna utgiftöstaten för år 1906 skiljer sig från den för
ämbetsverket nu gällande stat endast i fråga om beloppet af det däri
uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, hvithet anslag enligt förslaget
skulle höjas från 6,300 kronor till 6,800 kronor, och har denna höjning
vidtagits för att möta den ökade utgift, som kunde under år 1906 tillkomma
för beredande af ålderstillägg åt en ämbetsverkets tjänsteman,
hvilken tillträdt sin befattning år 1900 och fördenskull kunde finnas
berättigad till åtnjutande af ålderstillägg med 1906 års ingång.
Under erinran härom får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med godkännande af ofvan intagna
förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket
för år 1906, må medgifva,
att afgifterna för patent samt för registrering af
varumärken äfvensom af mönster och modeller må
användas till bestridande af de utgifter, hvilka i enlig1- het med den godkända utgiftsstaten för patent- och
registreringsverket betingas af tillämpning under år
1906 af förordningen angående patent, lagen om skydd
för varumärken samt lagen om skydd för vissa mönster
och modeller, samt
att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag,
solidariska bankbolag, föreningar för
ekonomisk verksamhet samt afgifterna för andra uppgifter
till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren
äfvensom för anmälanden till handelsregistren
må användas till bestridande af de utgifter, hvilka
antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat betingas
af tillämpning under år 1906 af lagen om aktiebolag,
lagen angående solidariska bankbolag, lagen
angående bankaktiebolag och lagen om försäkringsrörelse
eller ock af Kungl. Maj:t finnas betingade af
tillämpning under år 1906 af lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet,slagen om handelsregister,
firma och probera tillika med lagarna om
ändringar i vissa delar af sistberörda lag, lagen om
liandelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
19
Rese- och traktamentspenningar.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det a sjunde
hufvudtitoln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 18,769 kronor till 22,269 kronor, eller således med 3,500 kronor.
Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 28—33 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslagshöjning har ansetts erforderlig för att åt
yrkesinspektörerna, Indika för närvarande åtnjuta ersättning lör resekostnad
och dagtraktamente enligt fjärde klassen i gällande resereglemente,
bereda rättighet att erhålla dylik ersättning enligt tredje klassen
i samma reglemente. Eu af Kungl. Maj:t till 1902 års Riksdag gjord
framställning i detta syfte afslogs af Riksdagen, som till stöd för sitt
beslut i ämnet i skrifvelse till Kungl. Maj: t den 15 maj 1902 anförde,
att, då, på sätt föredragande departementschefen antydt, förslag till nytt
resereglemente vore på Kungl. Maj:ts pröfning beroende, det både synts
Riksdagen olämpligt att då förklara yrkesinspektörerna berättigade att
för sina tjänsteresor åtnjuta ersättning efter resereglementets tredje
klass, enär, vid det förhållande att nytt sådant reglemente måste antagas
komma att utfärdas, full visshet ej förefunnes om de förmåner,
som skulle komma att på sådant sätt dem tillförsäkras.
Ku bär emellertid i statsrådsprotokollet meddelats, att visserligen
statskontoret och kammarrätten äfvensom vissa andra myndigheter afgifvit
yttranden öfver ett på uppdrag af chefen för civildepartementet
utarbetadt förslag till nytt resereglemente, men att detta ärende, som
vore af mycket vidlyftig beskaffenhet, kräfde åtskillig ytterligare beredning,
innan detsamma blefvc i skick att kunna föreläggas Kungl.
Maj:t till slutlig pröfning, hvarförutom det syntes vara ovisst, huruvida
det ifrågavarande förslaget vore af beskaffenhet att böra läggas till
grund för en ny författning i ämnet.
Med afseende härå och på grund af hvad i statsrådsprotokollet
blifvit upplyst angående den rätt till rese- och traktamentsersättning,
som tillkommer vissa andra, med yrkesinspektörerna jämförliga grupper
af statstjänare, har utskottet ansett Kungl. Maj ds nu gjorda framställning
böra af Riksdagen bifallas.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förevarande
framställning, må höja det å sjunde hufvud
-
Ang.
höjning af
anslaget.
. M
20
Statsutskottets Utlåtande, Avo 8.
titeln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
med 3,500 kronor, eller från 18,769
kronor till 22,269 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
Ang öfrig* 6:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvud
°ansia™
^ar Ake någon förändring blifvit föreslagen.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under denna
hufvudtitel, som här ofvan icke blifvit omförmälda,
må lör år 1906 fastställas till samma belopp som i
innevarande års riksstat.
Extra anslag.
Med anledning åt de för tillfälliga behof, hänförliga till sjunde
hufvudtiteln, gjorda, framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag:
Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.
Ang. 7;o) I öfverensstämmelse med Kung!. Maj:ts i ämnet gjorda fram
nr/vode
för m ställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad förut under
en följd af år ägt rum, till beredande af arfvode för
eu byråassistent å finansdepartementets bankbyrå på extra
stat för år 1906 anvisa ett belopp af 4,500 kronor.
Ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet.
8:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för fortsatt ordnande
Ritande oc!1 ^filtrerande af kammararkivets handlingar bevilja ett extra anslag
*f viss* åt 10,000 kronor att utgå under två år samt däraf för år 1906 anvisa
hckammar. * ^PP* kronor, att ställas till kammarkollegii disposition mot den redoarkivet.
visning och kontroll, som Kungi. Maj:t kunde finna skäligt föreskrifva.
[6-] Af den i statsrådsprotokollet (sid. 34—39) lämnade utredningen i
detta ^ ärende inhämtas, bland annat, att kammarkollegium i skrifvelse
till Kung], Maj:t den 23 september 1904 meddelat, att det af anförda
ä finansdepartementets
bankby tå.
[5.]
Ang.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
21
skäl kunde förväntas, att, under förutsättning att det ifrågavarande
arbetet finge enligt nuvarande anordning fortgå jämväl efter 1905 års
slut, detsamma skulle vara i hufvudsak afslutadt vid utgången af år 1907.
Med framhållande häraf och på grund af den utredning, som i
ärendet förekommit, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts förevarande-
förslag, må för fortsatt ordnande och registrerande
af kammararkivets handlingar bevilja ett extra
anslag af 10,000 kronor, att utgå under två år, samt
däraf för år 1906 anvisa 5,000 kronor, att ställas till
kammarkollegii disposition mot den redovisning och
kontroll, som Kung], Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.
Förstärkning af statskontorets arbetskrafter.
Ehuru den öfverflyttning till länsstyrelserna af den statskontoret
hittills åliggande granskningen af rektorernas vid de allmänna läroverken
och vissa andra undervisningsanstalters aflöningsrekvisitioner,
som enligt hvad i det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 14 januari 1905 under punkten 1 förmäles
blifvit genomförd genom kung], kungörelsen den 8 december
1904, medfört eu minskning i statskontorets arbetsbörda och vid sådant
förhållande det synes kunna frågasättas, att förenämnda anslag numera
skulle vara af behofvet mindre påkalladt, anser sig utskottet, då frågan
om statskontorets omorganisation för närvarande är på grund af löneregleringskommittéus
i ärendet afgifna förslag på Kungl. Maj:ts pröfning
beroende, böra hemställa om beviljande af ifrågavarande anslag äfven
för år 1906.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må till förstärkande af statskontorets
arbetskrafter på extra stat jämväl för år 1906
anvisa ett anslag af 3,000 kronor.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
10:o) Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande af
utaf statskontoret gjorda förskott, 356,097 kronor 23 öre, å extra stat
för år 1906 anvisa ett belopp, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
béräkuadt till 356,141 kronor.
Ang. förstärkning
af stats•
kontorets
arbetskrafter.
[7-]
Ang. ersättning
för af
statskontor et
gjorda förskott,
[«■]
22
Statsutskottets Utlåtande N:q 8.
Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde till
ersättande hos Riksdagen anmälas, vore enligt uppgift från statskontoret:
till anskaffande af en ny furstlig krona .... kronor
„ förstärkning af statskontorets arbetskrafter för år
1903, jämlikt Riksdagens medgifvande i skrifvelse
den 22 maj 1903 ........... „
,, ersättning till ägare af skuttefrälsehemman,
livilkas ränta icke blifvit af statsverket inlöst „
,, ersättning för förskott till inlösen af skattefrälse
räntor.
..............
„ kommerskollegium, enligt kung!, brefvet den 17
juni 1893, utanordnade medel för godtgörande
af vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk
in. m., 22,300 kronor, samt, enligt kung],
brefvet den 22 januari 1897 angående ordningen
och sättet för gäldande af vissa utgifter, som
föranledas af stadgande^ i 319 och 321 §§ i
sjölagen, utanordnade medel, 600 kronor, eller
tillsammans............. ?
„ generaltullstyrelsen, jämlikt kung], brefvet den
8 april 1904, utanordnade medel såsom godtgörelse
för förskjuten kostnad för anbringande
år 1903 af registreringsnummer å svenska fartyg „
,, kostnader för den under den 3 oktober 1902
tillsätta löneregleringskommittén...... ..
,, kostnader för den under den 9 juni 1899 tillsatta
kommittén för utredning angående förändradt
ordnande af det civila pensionsväsendet „
,, kostnader för den under den 9 november 1900
12,000: —
3,000: —
32,784: 6 7
12,524: 6 c
22,900:
311: 55
49,671: 24
39,742: 2 4
ii
ii
tillsatta kommittén för utredning angående förbättradt
pensioneringssätt för sjömän .
kostnader för den under den 21 februari 1902
tillsatta värnskattskommittén.......
kostnader för den under den 7 oktober 1898
52,652: 4 4
4,820: 6 0
tillsatta kommittén för revision af förordningen
angående försäljning af vin och maltdrycker,
11,016 kronor 46 öre, äfvensom för utarbetande
af förslag till förordning angående försäljning
åt svagdricka m. in., 1,000 kronor, eller tillhopa „ 12,016: 4 6
transport kronor 242,424: o 6
Statsutskottets Utlåtande Xto 8.
23
transport
till kostnader för den under den 4 april 1902 tillsatta
kommittén för förnyad utredning af frågan
om lämpligaste sättet för anordnande af en
maltdrycksbeskattning.........
„ kostnader för den under den 31 oktober 1902
tillsatta hvitbetssockerbeskattningskommittén.
„ kostnader för verkställande af revision af förordningen
den 12 februari 1864 angående hvad
i afseende å passagerareångfartygs byggnad, utrustning
och begagnande iakttagas bör m. m.
,, kostnader för revision af förordningen den 22
november 1878 angående befälet å svenska handelsfartyg,
reglementet för navigationsskolorna
i riket den 6 juni 1890 med flera författningar
rörande sjöfartsnäringen.........
„ kostnader för utarbetande af förslag till kontrollföreskrifter
till förekommande af ångpannors
exploderande. . . . ,........
,, kostnader för utredning angående behöfligheten
af ändringar i gällande bestämmelser rörande
bokföringen i statskontoret och utarbetande af
förslag i ämnet m. m..........
,, kostnader för utarbetande af förslag till bestämmelser
till betryggande af viktigare offentliga
handlingars bestånd in. m. ........
kronor 242,424: 0G
6,299: 9 0
27,672: 09
12,044: 74
8,955: 58
10,608: 3 8
15,000: —
4,616: 42
ersättning för anställande af vissa undersökningar
rörande artificiella sötämnen äfvensom utarbetande
af förslag till bestämmelser angående importen
af och rörelsen med dylika ämnen.....
kostnader för utredning och uppgörande af förslag
i anledning af beslutade tullförhöjningar i
främmande länder...........
kostnader för utredning och utarbetande af förslag
rörande ökad beskattning å tobak och tobaksfabrikat
..............
996: so
14,219:
89
13,259: 31
summa kronor
356,097: 2:
Utskottet, som får hänvisa till hvad i statsrådsprotokollet, sid.
43 och 44, finnes beträffande förenämnda förskott meddeladt, hemställer,
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
att Riksdagen må, till ersättning för ofvanberörda
af statskontoret gjorda förskott, å extra stat för år
1906 anvisa ett belopp af 356,141 kronor; dock att i
anslagets belopp må få göras den järn åkning, som
till jämnande af hufvndtitelns slutsumma kan erfordras.
Förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.
Ang. förstärkning
af arbetskrafterna
hos
g ener alt tillstyr
elsen.
[9-]
ll:o). På grund af Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning och
under åberopande af hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet,
sid. 44 och 45, anfört, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt ruin, till bestridande af kostnaderna
för uppehållande på förordnande under år 1900 af eu
notarietjänst å generaltullstyrelsens kanslibyrå samt af
två révisorstjänster och en akt it arietjurist å samma styrelses
revisionsbyrå på extra stat för år 1906 anvisa
ett belopp af 12,000 kronor.
Underhåll och reparationer af publika byggnader.
Ang. underhall
och reparationer
af
publika
byggnader.
[lo.]
12:o). Kungl. Maj: t har föreslagit Riksdagen att till underhåll
och reparationer af publika byggnader på extra stat för år 1906 bevilja
ett anslag af 50,000 kronor.
Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 45 — 48 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900
—1905 ägt rum, må på extra stat för år 1906 anvisa
ett belopp af 50,000 kronor till underhåll och reparationer
af publika byggnader.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
25
Underhålls- och restaureringsarbeten vid Borgholms slottsruin.
13:o). Kling].. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utförande af
underhålls- och restaureringsarbeten vid Borgholms slottsruin, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 14 januari 1905 omförmälda plan, på extra stat bevilja
ett anslag af 35,000 kronor, att utgå under sju år, och häraf för år
1906 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.
Den utredning, som i detta ärende blifvit förebragt, återfinnes å
sid. 48—52 i ofvannämnda statsrådsprotokoll.
Då utskottet går att afgifva yttrande öfver Kung!. Maj:ts ifrågavarande
framställning, anser sig utskottet böra erinra om hvad Riksdagen
år 1901 anförde i anledning af ett af Kung!. Magt under
åttonde hufvudtiteln framställd! förslag om beviljande af anslag för utförande
af restaureringsarbeten å Bohus fästningsruin. I skrifvelse
den 29 maj 1901, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufyudtitol, yttrade Riksdagen i nämnda fråga, bland annat:
»Riksdagen har funnit ömkligt, att. åtgärder vidtagas i syfte att
de ännu kvarstående delarna af Bohus fästning må bevaras från
ytterligare förstöring, men har ansett sig på grund af den i statsrådsprotokollet
lämnade redogörelse för ärendets förberedande behandlingböra
uttala den mening, att enligt Riksdagens åsikt planen för de
ifrågavarande arbetena bör på det sätt noga begränsas, att något återställande
af fästningens särskilda delar till deras förutvarande skick
icke bör ifrågakomma i vidsträcktare omfattning, än som för vinnande
af ofvan angifna syfte kan finnas vara oundgängligen nödvändigt. Endast
under förutsättning att arbetena sålunda begränsas, har Riksdagen ansett
sig kunna för ändamålet bevilja statsanslag, hvilket därför också
synts Riksdagen böra beviljas icke i den form, som af Eders Kung].
Maj:t föreslagits, utan till utförande af »konserver ngsarbeten» å fästningsruinen.
»
De allmänna grunder, enligt hvilka Riksdagen sålunda ansett
byggnadsarbetena å Bohus fästningsruin böra utföras, synas böra
vinna tillämpning äfven beträffande de ifrågasatta arbetena å Borgholms
slottsruin, hvilken med afseende å sin historiska märklighet och sin
dominerande belägenhet synes väl förtjänt att skyddas från förfall.
Emellertid har utskottet af utredningen i ärendet funnit, att den
Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 4
Ang. underliålls-
och
restaureringsarheten
vid
Borgholms
slottsruin.
[H-]
26 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
uppgjorda byggnadsplanen omfattar åtskilliga arbeten, hvilkas syfte
icke inskränker sig- till att bevara slottsruinen från ytterligare förstöring,
utan som, på sätt jämväl i Kung]. Maj:ts till Riksdagen gjorda
hemställan uttryckligen angifves, afse att i viss mån »restaurera» ruinen.
Då enligt utskottets mening dessa arbeten icke böra komma till utförande,
har utskottet ansett anslaget böra minskas till det belopp, som
kan motsvara kostnaden för nödiga underhållsarbeten) och bär utskottet
ansett ett belopp af 20,000 kronor, fördeladt på fvra år, vara härför
tillräckligt.
•
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kung]. Maj:ts
förevarande framställning, må till utförande af underhållsarbeten
vid Borgholms slottsruin på extra stat
bevilja ett anslag af 20,000 kronor samt däraf för år
1906 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.
Arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.
Ang. arfvode
till ett sjölekniskt
biträde
hos kommerskollegium.
[12.]
14:o) Kung!. Magt bär föreslagit Riksdagen att å extra stat för
år 1906 anvisa ett anslag af 2,000 kronor, att utgå såsom arfvode till
ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.
Utredningen i detta ärende återfinnes i statsrådsprotokollet, sid.
53-61.
Af hvad i ärendet förekommit synes framgå, att den kommerskollegium
åliggande granskningen af verkställda undersökningar angående
inträffade sjöolyckor, till följd af bristen på sakkunskap inom
kollegium i sjötekniska frågor, icke kunnat medföra afsedt gagn. Det
försteg till afhjälpande af nämnda brist, som den af Kung!. Magt den
1 juli 1898 tillsatta kommitté för behandling af vissa sjöfartsnäringen
och den utrikes handeln rörande frågor framställt och som sedermera
upptagits och förordats af Sveriges allmänna sjöfartsförening och af
kommerskollegium, har nu af Kung!. Maj:t blifvit förelagdt Riksdagen;
och anser sig utskottet böra förorda hvad afKungl. Maj:t föreslagits, helst
som Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 maj 1904 förordat
anställande hos kommerskollegium af ett sjötekniskt biträde för ombesörjande
af ofvannämnda granskning och för vidtagande af vissa däraf
förän ledd a åtgärder.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
27
På grund af hvad sålunda förekommit och då beloppet af det
äskade anslaget icke gifvit anledning till någon erinran, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förevarande
framställning, må på extra stat för år 1906
anvisa ett anslag af 2,000 kronor att utgå såsom
arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.
Arbetsstatistiska undersökningar i kommerskollegium.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för arbetsstatistiska
undersökningar på extra stat lör år 1906 anvisa ett belopp
af 24,852 kronor.
Den utredning, hvarpå detta förslag grundats, återfinnes i statsrådsprotokollet,
sid. 61—82.
Det begärda anslagets belopp bär af föredragande departementschefen
beräknats sålunda:
arfvoden till två tjänstemän, hvardera till belopp motsvarande
aflöning till en första gradens tjänsteman kronor 6,000: —
vikariatsersättningar
ersättning
och räknebiträden
gratifikationer .....
arfvoden till amanuenser
arfvoden till extra skrif
och
_
till ombud i orterna för införskaffande af
primäruppgifter för den allmänna socialstatistiken
ersättning för bekommande af primäruppgifter för de
särskilda specialundersökningarna .................................
ersättning till särskild! tillkallade kommitterade och
sakkunnige samt till författarearfvoden.
3,000
3,240
612
6,000:
5,000:
1,000:
Summa kronor
24,852:
Då anslaget till arbetsstatistiska undersökningar för innevarande
år, likasom för hvardera af åren 1903 och 1904, är bestämdt till
15,000 kronor, belöper sig den nu ifrågasatta ökningen till sammanlagdt
9,852 kronor.
Hvad i statsrådsprotokollet meddelats angående planläggningen
af de arbetsstatistiska undersökningarna inom kommerskollegium för
Ang. arbetsstatistiska
under sökningar.
[13.]
28 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
de närmaste åren synes gifva anledning'' befara, att detta arbete
kan blifva sa vidtomfattande, att för dess genomförande måste förutsättas
en synnerligen betydande ökning i statens anslag för ändamålet
och att dessutom gagnet af arbetet kommer att förringas därigenom,
att bearbetningen och ul gifvande t af den planlagda statistiken icke
skall kunna inom skälig tid medhinnas. Eu begränsning af det statistiska
aibetet till endast sadana områden, där detsamma är af verkligt
behof påkalladt, synes därför vara högeligen önskvärd. Då emellertid,
enligt hvad utskottet i punkten 2:o) här ofvan meddelat, Kung!. Maj:t
den 20 januari 1905 tillsatt eu kommitté för åvägabringande af utredning
och förslag, huru inom rikets officiella statistik största möjliga
enhet och planmässighet i det officiella statistiska arbetet äfvensom
ökad skyndsamhet vid publikationen må kunna åstadkommas, och sålunda
anledning linnes till antagande, att de af utskottet antydda farhågor
skola vinna nödigt beaktande, har utskottet ansett sig’ kunna hemställa
om beviljande af det för år 1906 äskade anslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts
ifrågavarande framställning, må på extra stat för år
1906 anvisa för arbetsstatistiska undersökningar ett
anslag af 24,852 kronor.
Handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs
registrering.
Ang. svenska
fartygs register
in n.
[14-]
16:°) Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
åi 1906 anvisa dels till bestridande af kostnader för handläggning hos
kommer skoll eg lam _ af ärenden rörande svenska fartygs registrering 7,500
kronor, dels ock för bestridande af utgifterna för dylika ärendens handläggning
hos kommerskollegium under innevarande år, utöfver det för
ändamålet vid nästlidna års riksdag anvisade anslag'', ytterligare 1,000
kronor.
lill bestridande af kostnaden för handläggning hos kommerskollegium
af ärenden rörande svenska fartygs registrering har 1904 års
Riksdag på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 6,500 kronor,
som af Kungl. Magt disponerats sålunda, att till arfvode åt en för
nämnda ärendens behandling adjungerad ledamot af kollegium anvisats
4,500 kronor och till godtgörelse åt en amanuens åt den adjungerade
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
29
ledamoten 2,000 kronor. Emellertid har kommerskollegium funnit
ytterligare biträde åt den adjungerade ledamoten vara behöflig!, och för
detta ändamål äfvensom till vikariatsersättning under den adjungerade
ledamotens semester åt den som förordnades att under tiden uppehålla
befattningen begärt, dels att för år 1905 måtte ställas till kollegii förfogande
ytterligare 1,000 kronor, dels ock att anslaget för år 1906 måtte
bestämmas till 7,500 kronor.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. . So—88) åberopats,
hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må på extra stat för år 1906
anvisa
a) till bestridande af kostnader för handläggning
I103 kommerskollegium af ärenden rörande svenska
fartygs registrering ett belopp af 7,500 kronor; samt
b) till bestridande af utgifterna för dylika ärendens
handläggning hos kommerskollegium under innevarande
år, utöfver det för ändamålet redan anvisade anslag,
ett belopp af 1,000 kronor.
Arfvode till en vaktmästare hos kommerskollegium.
17:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till beredande af arfvode åt en
vaktmästare hos kommerskollegium på extra stat för år
1906 anvisa ett belopp af 800 kronor.
Ang. arfvode
till eu vaktmästare
hos
k omm er stolleqium.
[15.]
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
18:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
och i öfverensstämmelse med hvad under en följd af år ägt rum,
får utskottet hemställa,
Ang. anslag
till väfikolan
i Borås.
[16.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
■SO
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
att Riksdagen må på extra stat för år 1906 anvisa:
a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
\ Moras — med villkor att från Ålfsborgs läns landsting
eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst
hälften af statsanslaget — 3,800 kronor; samt
b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare
vid samma skola 1,000 kronor, under villkor att enahanda
belopp varder för ändamålet från nämnda läns
landsting eller eljest tillskjutet.
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.
jt/ff. anslag 19:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar
ZdlrvUnL och lmder åberopande af bvad departementschefen i detta ärende till
[17.]'' statsrådsprotokollet (sid. 90 — 92) anfört, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1902—1905 ägt rum, på extra stat för år 1906 anvisa
ett anslag af 28,000 kronor, alt af Kungl. Maj:t användas
till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och
grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans
Schartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning,
hvad Göteborgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs
stadsfullmäktige och, hvad Frans Schartaus
handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm
fortfarande till instituten lämna årligt understöd
till minst samma belopp som hittills, samt på de
villkor i öfrig!, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma.
Ang. anslag 20:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
fÖrjanIcTf'' ocl1 nnder åberopande af livad departementschefen i detta ärende till
svenska aisiere statsrådsprotokollet (sid. 93—94) anfört, hemställer utskottet,
afsättning i
utlandet samt
till handelsstipendier.
[18, 19.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1906 anvisa:
a) till befrämjande af afsättning i främmande
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
31
länder af alster af svensk industri och svenska näringar
ett belopp af 18,000 kronor; samt
b) till handel sstipendier ett belopp af 30,000
kronor.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
21:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
med hänvisning till hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet
(sid. 94 och 95) anfört, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med livad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1906 anvisa
ett belopp af 23,000 kronor, att till brukssocietetens
fullmäktige i järnkontoret utbetalas såsom bidrag till
uppehållande af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad
och Falun, under villkor att skolorna under år
1906 fortsätta sin verksamhet i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 12 januari 1904 angifna plan, hvarom
Kungl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig
person sig förvissa.
Anordnande af fabriksinspektion.
22:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart
och ett af åren 1902—1905 ägt rum, för anordnande
af fabriksinspektion, på extra stat för år 1906 anvisa:
a) till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000
kronor med 5,000 kronor till enhvar, för år räknadt;
b) till arfvode åt en assistent i kommerskollegium
3,000 kronor;
c) till bestridande af kostnaden för skrifbiträden
och likartade utgifter 12,000 kronor; samt
Ang. anslag
till bergsskolorna.
[20.]
Ang. anslag
för anordnande
af fabriksinspektionen.
[21-1
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. anslag
för ersättning
till sjömanshus.
[22.]
Ang. brandförsäkring
af
operabyggnaden
i Stockholm.
[23,j
Ang. anslag
till mellanfolkliga
arbetsamtet
i Basel.
d) till Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse
åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor,
eller tillhopa 57,000 kronor.
Ersättning till sjömanshusen.
23:o) I anledning af Kungl. Mapts därom gjorda framställning
och under åberopande af hvad i afseende härå blifvit, till statsrådsprotokollet
(sid. 96 och 97) anfördt, hemställer utskottet,
*
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900
—1905 ägt rum, må å extra stat för år 1906 under
benämning »ersättning till sjömanshusen» anvisa ett anslag
af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen
af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med
värnpliktiges inskrifning och redovisning samt med
utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under
villkor, att aflöningarna till tjänstemännen vid sjömanshus,
som erhålla sådan ersättning, icke må utan
kommerskollegii medgifvande höjas.
Brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm.
24:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart
af åren 1900—1905 ägt rum, till bestridande af kostnaden
för gäldande af årspremie för brandförsäkring
af operabyggnaden i Stockholm, anvisa ett extra anslag
för år 1906 af 18,314 kronor.
Meiianfolkliga arbetsamtet i Basel.
25:o) I två särskilda sinsemellan lika lydande motioner, väckta
den ena (n:o 16) i Första Kammaren af friherre N. Trolle och den
andra (n:o 140) i Andra Kammaren af herr J. Genterwall, har före
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
:38
slagits, att Riksdagen måtte till det mellanfolklif!a arbetsamtet i Basel
för år 1906 lämna ett bidrag af 750 kronor.
Beträffande de skäl, hvarpå motionärerna grundat detta förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.
• HÖ1I & tf 1 r»
Då utskottet icke funnit det vara af motionärerna visadt, att det
åtminstone i vårt land föga kända arbetsamtets verksamhet skulle för
oss hafva sådan betydelse, att anledning skulle förefinnas för svenska
staten att med penninganslag understödja detsamma, anser sig utskottet
böra hemställa,; ■ *
: . ■ '' , ■'''' . • . '' i • : ■ :■ '' ■ • ''■'' - ;
att friherre Troll©»'' och herr Centerwalls omförmälda
motioner icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
:!• ;-v : - ö . -mm
Dyrtidstillägg.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 14
januari 1905 angifna grunder, af dyrtidstillägg för samma år åt en del
tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af Kungl.
Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk och
kårer å extra stat för år 1906 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
af 50,000 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet härigenom skolat för
Riksdagen
anmäla.
Stockholm den 3 mars 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Äng. dyr lidstillciqq.
[24-''. ]
Bill. till jRiksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afä. 8 Käft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
31
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Reservation
vid punkten 5:o) (angående höjning af anslaget till rese- och traktamentepenningar):
åt
herrar P. Pehrson, H. Andersson, N. Boström, C. Persson,
8. 0. Nyländer, G. Odqvist, J. Å. Sjö, A. Petersson, N. Nilsson och
O. Emthén, Indika ansett utskottet böra hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
måtte vinna Riksdagens bifall.
btatsutskottels Utlåtande N:o 8.
36
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1905 års riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
i Indelning och
''därmed jämför1
lig anvisning
| på förslag.
Friheter.
Kronor.
17,000
68,100
122,100
112,000
234.000
140.000
20,300
10,500
191,900
39,100
3.849.000
2.100.000
85,110
33.000
69,600
ö. | Kronor, ö.
73,500— j — — :—|
Summa.
Kronor.
17,000
68,100!
122,100
112,000;
234,000!
140.000
20,300
10,500
191,900;
39,100
3,849,000|
2,100,000''
85,110!
33.000
69,600
ö.
73,500 -
... ;; Finans
■
{Departementschefen ........................................................
.Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ....
Kammarkollegium................ ...........................................
Statskontoret....................................................................
J Stämpelomkostnader, förslagsanslag ...........................
Kostnader för allmänna bevilln ingens uttaxering,
(Mynt- och kontrollverken ............................................
; Omkostnader för kontroll verket, förslagsanslag ........
Kammarrätten ................................................................
; Ofverintendentsämbetet....................................................
{Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt
I Ökas med ...........................................................
{Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags
Iiommerskollegium
........................................................
Bergsstaten ...................................................................
''Statistiska centralbyrån:
Åflöningsmedel för statistiska centralbyrån...........
Reservationsanslag:
Till bibliotekets underhållande ............................
Till arfvode!! åt tillfälliga biträden samt till
Till officiella statistiska trycket...........................
Till en statistisk tidskrift ...................................
Till utarbetande af eu aliönings- och pensions
Befrämjande
i allmänhet af slöjderna. Nuvarande
Ökas med ............................................................
T: pi 7,165,210!—
7,165,210!—
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
37
Litt. A.
£* i:-sf*nx - . '' i QiAi-av.i i
riksstatens Sjunde hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
i1'' f-u:t
j: "il U- J
An visning i
kontant.
Indelning och
därmed jämför- lig anvisning
på förslag.
Summa.
Friheter.
departementet.
M! '' - f''T.T; 10 /
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor. ,
ö.
{U.M-d yflUrÅ ‘KK
17,000
68,100
122,100
112,000
234.000
140.000
20,300
10,500
17,000
68,100
122,100
112,000
234.000
140.000
20,300
10,500
..................................
_
_
-_ _
_
_
_
_
förslagsanslag ... a..,.....................i...i... ...i.....;-....
—
—
—
—
_
__
_
_
191,900
39,100
3,852,100
2,100,000
85,110
33,000
191,900
39,100
3,852,100
2,100,000
85,110
33,000
_
_
utgå. Nuvarande belopp...
3,849.000: —
3.100: —
anslag ...............................................................................
_
—
—
—
_
28,400: —
41,200: —
vikariatsersättningar..........
statistik ...............................
. 1,500: —
. 20,000: —
. 17,300: —
. 1,400: —
. 1,000: -
69,600
69,600
belopp..................................
73,500: - 5,000: —
78,500
78,500
Transport 7,173,310
— —
—
7,173,310
—
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
1905
års riksstat anslår:
Indelning och j
därmed jämför-!
Anvisning
lig anvisning
kontant.
på förslag. [
Summa.
Friheter.
Kronor.
ö.
Kronor.
kl
1
Kronor.
Ö.
7,165,210
—
—
_
7,165,210
—
11,500
—
- -
11,500
8,700
—
— —
—!
8,700
—
30,000
—
- -
—;
30,000
250,000
—
- -
—
250,000
21,550
■—
30
—
21,580
15,000
- -
—i
15,000
_
750,000
- -
—
750,000
8,000
- -
—''
8,000
75,000
—
- —*
—I
75.000
45,466
—
- -
—!
45,466
18,769
---
—
18,769
61,568
__j
61,568
_|
32,000
i
— —
-’
32,000
60,000
_1
!
60,000
—1
8,552,763
30
—| 8,552,793
1
T:pt
S:a
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ........
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ...................
Lyshållning in. fl. utgifter för kronans publika hus
Ökas med
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
39
.........i
i Stockholm, förslagsanslag
anslag
förslagsanslag, högst
varande belopp
anslag
Förslag till blifvande riksstat:
Transport
18,769: —
3,500: — ;
Anvisning i
kontant.
Indelning och
därmed jämför- lig anvisning
på förslag.
Friheter.
Summa.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
7,173,310
—
— —
—
7,173,310
—
11,500
•
_ _
_
11,500
_
8,700
-- -
—
8,700
—
30,000
- ''-i
—
30,000
—
250,000
—
- -
—
250,000
—
21,550
—
30
—
21,580
15,000
—
- -
—
15,000
—
750,000
—
- -
—
750,000
—
8,000
—
- -
—
8,000
—
75,000
—
- -.
—
75,000
—
45,466
—
— —
—
45,466
—
22,269
_
_ _
_
22,269
__
61,568
—
- - ■
—
61,568
—
32,000
—
- -
—
32,000
—
60.000
—
—
60.000
—
Summa! 8,561,363 30 — 8,564,393''—
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
: n
V;>: i
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjunde hufvudtifel.
Kronor.
»•
Finansdepartementet.
- i
:..... - '' * *....... ’ ; ‘1 ..........
Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj.is kansli:
Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets banj^byrå ...
k-v«,v ja
4,500
!
Kammarkollegium:
För fortsatt ordnande och registrerande af kammararkivets handlingar
5,000
Statskontoret:
Till förstärkande af statskontorets arbetskrafter............ 3,000: —
» ersättning för af statskontoret gjorda förskott....... 356,141: —
859.141
r A
Tullverket:
Till förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen ...........
12,000
— ■
Ofverintendentsänibetet:
Till underhåll och reparationer af publika byggnader.... 50,000: —
» utförande af underhållsarbeten vid Borgholms slotts- ruin ................................................................................ 5.000: —
55,000
Kommerskollegium:
Till arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommers- kollegium ......................................................................... 2,000: —
För arbetsstatistiska undersökningar ................. 24,852: —
Till bestridande af kostnader för handläggning hos
kommerskollegium af ärenden rörande svenska far- tygs registrering............................................................ 7,500: —
Transport 34,352: —
435,641
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
41
Transport
Till bestridande af utgifterna för dylika ärendens handläggning
hos kommerskollegium under år 1905 utöfver
förut anvisadt anslag, ytterligare..............•.....
» arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium
Statistiska centralbyrån:
!
Kronor.
ö.
34,352: —
435,641
1,000: —
800: —
36,152
Till arfvode åt en extra tjänsteman därstädes................ 3,000: — !
» förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden
därstädes m. m. anslagna medel ................................ 8,000:j
11,000 —
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande;
af en andre lärare vid samma skola................................................
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:
Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietens
i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handels-1
institut ............................................................................ 28,000: —
» befrämjande af afsättning i främmande länder af
alster af svensk industri och svenska näringar........ 18,000: — !
» handelsstipendier............................................................ 30,000: — |
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
4,800
76,000 —
Till uppehållande af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad
och Falun ............................................................................................
23,000 I — |
Fabriksinspektion:
Till anordnande af fabriksinspektion........................................................j 57,000 —|
Diverse anslag:
Till ersättning till sjömanshusen........................................ 30,000: — j
» brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm .... 18,314: — j 48,3141_-1
Summa 691,907 —
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.
6
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.