Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde liufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1905-03-03 · 40 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 35 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde liufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

*r

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 3 mars 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjunde liufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

(2: a U. A).

Ordinarie anslag.

Tullverket.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1905 aflåtna propositionen Ang.

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t under sjunde

lmfvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen dels att, med godkännande [i.]

af det enligt statsrådsprotokollet öfver linansärenden för samma dag

förordade förslag till utgiftsstater för tullverket, för år 1906 bestämma

anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp

af 3,852,100 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,

hvarigenom nämnda anslagstitel, i nu gällande riksstat upptagen

till 3,849,000 kronor, komme att höjas med 3,100 kronor, dels

ock att i sammanhang därmed medgifva, att, i afvaktan på definitiv

reglering af kustbevakningen i Stockholms skärgård, tills vidare under

år 1906, så länge den nuvarande kontrollören vid tullbevakningsinspektionen

i Stockholm kvarstår i tjänsten, till aflöning åt honom

må, utöfver det enligt förenärnlida förslag å tullverkets indragningsstat

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. (N:o 8). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

för honom uppförda lönebelopp, af tullmedlen disponeras ett belopp, motsvarande

tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt 1904 års aflönings-

och ålders tilläggsstater.

Den i ärendet lämnade utredningen innefattas å sidorna 2—7 i

statsrådsprotokollet, hvaraf inhämtas, att enligt Kung!. Maj:ts förslag

tullverkets ordinarie utgiftsstater för år 1906 skulle komma att utvisa

följande slutsummor:

aflöningsstaten....................................................... kronor 2,816,150

ålderstilläggsstaten ................................. }) 250 000

öfvergångsaflöningsstaten ............................................ » 2^00

indragningsstaten .......................................................... 5, 10?080

|)ensionsstaten för afskedade tjänstemän och be
tjänte

................ » 300,000:

pensionsstaterna för aflidne tjänstemäns och betjäntes

efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000

kronor bestämdt anslag) ........................................ » 35 000:

omkostnadsstaten ........................................................... » 4384 70-

summa kronor 3,852,100:

De sålunda föreslagna staterna innefatta, i jämförelse med de för

innevarande ar fastställda, allenast följande ändringar:

i öfvergångsaflöningsstaten minskning med kronor 1,300: —

i indragningsstaten ökning ................. v 4 40O:_

eller sålunda på det hela ökning med 3,100 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts omförmälda, i statsverkspropositionen

gjorda förslag har utskottet till behandling förehaft en af Kung].

Maj.t den 20 januari 190o till Riksdagen aflåten särskild proposition

(n:o 29), hvari Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag åt protokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att medgifva, att till tillförordnade gränsridaren i Kopparbergs

län Rer Kr i k Staffanssons änka Maria Josefina Staffansson, född

Larsson, och makarnas tre minderåriga barn, sonen Cingal samt döttrarna

Svea Margareta och Signe, finge af tullmedlen utbetalas årliga lifräntor,

att från och med den 1 juli 1904 utgå, till änkan med 300 kronor, så

länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, samt till hvart oclgett

af barnen med 75 kronor, till dess detsamma uppnått aderton års ålder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

Till stöd för detta förslag liar föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört följande:

»Sedan tullkammaren i Falun med skrifvelse till generaltullstyrelsen

ötvorlämnat dels i styrkt afskrift eu af föreståndaren för tullstationen i

Svenska Fördalen afgifven rapport, utvisande, att tillförordnade gränsridaren

i Kopparbergs län För Erik Staffansson den 27 juni 1904 under

färd från sitt hem i Storbron för att till nämnda tullstation afl ämna

tjänstehandlingar drunknat vid försök att ridande passera ett vadställe

öfver Lörälfven i närheten af Sätermoen i Norge, dels äfven en till

generaltullstyrelsen ställd skrift, däri StafFanssons änka Maria Josefina

Staffansson, född Larsson, med framhållande, att mannen Staffansson vid

olyckstillfället varit stadd i tjänsteutöfning samt att änkan och makarnes

tre minderåriga barn befunne sig i synnerligen bekymmersamma ekonomiska

omständigheter och ägde mycket ringa utsikt till att för framtiden

kunna försörja sig, anhållit, att något understöd måtte tilldelas

henne och barnen, i hvilken ansökning länsmannen Axel Nordström, i

egenskap af förmyndare för barnen, instämt, har generaltullstyrelsen i

underdånig skrifvelse den 20 sistlidne oktober gjort framställning om

beredande af något understöd af allmänna medel åt StafFanssons änka

och barn; och har statskontoret, efter nådig remiss, den 16 sistlidne

december afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet.

Af handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Staffansson,

hvilken, född don 24 januari 1872, blifvit, efter att från den 1 november

1892 hafva tjänstgjort vid Första Göta artilleriregemente, den 17 juni 1895

antagen i tullverkets tjänst såsom extra ordinarie gränsridare i Kopparbergs

län, sedermera från den 30 september sistnämnda år, då han erhållit

entledigande från krigstjänsten, ägnat sig uteslutande åt tullverket

samt, efter åtskilliga kortare förordnanden såsom gränsridare, sedan den

1 november 1897 oafbrutet bestridt sådan tjänst, därvid Staffansson

åtnjutit dagtraktamente efter 3 kronor för dag och under senare åren

därjämte ett årligt anslag till resekostnader af 150 kronor; att Staffansson

efterlämnat, förutom änkan, född den 9 januari 1882, tre barn,

nämligen sonen Cingal, född den 10 juni 1901, samt döttrarna Svea

Margareta, född den 27 augusti 1902, och Signe, som efter faderns

död föddes den 25 juli 1904, samt att den efter Staffansson upprättade

bouppteckningen utvisade en behållning i boet af 834 kronor 41 öre.

I sin ofvanberörda skrifvelse har tullkammaren i Falun meddelat,

att enligt de upplysningar, vederbörande tullförvaltare under inspektionsresa

inhämtat, ifrågavarande olyckshändelse icke vore att i någon mån

tillskrifva vårdslöshet å Staffanssons sida, utan att helt och hållet anse

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

såsom ett rent olycksfall under Staffanssons sträfvan att äfven under

ogynnsamma omständigheter fullgöra sin tjänsteplikt, samt att Stafifansson

under hela sin tjänstetid med nit och mycken duglighet fullgjort

sina tjänsteåligganden och i öfrigt ådagalagt en hedrande vandel.

Med förmälan, att, då Staffansson ej vunnit ordinarie anställning

vid tullverket, hans änka och barn ej vore berättigade till pension vare

sig från tullverket eller från tullstatens enskilda pensionsinrättning, har

generaltullstyrelsen vidare anfört, att af hvad i ärendet'' förekommit syntes

styrelsen otvetydigt framgå, att dödsfallet förorsakats af olyckshändelse

och således utan Staffanssons eget förvållande, samt att Staffansson

under sin tjänstgöring städse ådagalagt nit och duglighet; och har

styrelsen,, med afseende å de af styrelsen sålunda anförda omständigheter

och då ofvan omförmälda efter Staffansson upprättade bouppteckning

icke utvisade större behållning än 834 kronor 41 öre, hemställt,

att åt Staffanssons änka och barn måtte beredas något understöd, i

hvithet afseende styrelsen föreslagit, att till dem måtte få af tullmedlen

utbetalas årliga lifräntor, att från och med den 1 juli 1904 utgå, till

änkan med 300 kronor, så länge hon lefde ogift, samt till hvart och

ett af barnen med 75 kronor, till dess detsamma uppnått aderton

års ålder.

Statskontoret, som i sitt ofvanberörda utlåtande förklarat sig

icke hafva något att erinra mot hvad generaltullstyrelsen sålunda föreslagit,

har tillstyrkt nådigt bifall till berörda förslag.

Då, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst, Staffansson utan eget förvållande

ljutit döden under utöfningen af sin tjänsteplikt, synes mig

billigheten fordra, att från statens sida någon ersättning beredes hans

änka och minderåriga barn för den förlust i ekonomiskt afseende, som

genom olycksfallet drabbat dem; och har jag icke funnit något att erinra

vare sig beträffande de understödsbelopp, generaltullstyrelsen föreslagit,

eller i fråga om de villkor för deras åtnjutande, hvarom samma myndighet

hemställt.»

Deparlementschefen hemställde därför om aflåtande till Riksdagen

af den framställning, som i nämnda proposition innefattas.

Emot förslaget om årliga lifräntor åt den under tjänsteutöfning

omkomne gränsridaren Per Erik Staffanssons änka och barn har utskottet

endast ansett sig böra anmärka, att, då enligt lagen angående ersättning

för skada till följd af olycksfall i arbete af den 5 juli 1901 ersättning

till barn efter arbetare, som aflidit till följd af olycksfall i arbetet,

utgår endast till dess barnet uppnått femton års ålder, samt Riksdagen

vid beviljande i särskilda fall af understöd åt barn efter aflidna stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

5

tjänare icke keller lärer hafva i allmänhet utsträckt rätten till understöd

utöfver nämnda ålder, Kungl. Maj:ts förslag synes böra i detta afseende

undergå jämkning. Då emellertid det under tullverkets pensionsstater

uppförda anslag, hvarifrån de ifrågavarande lifräntorna böra utgå, är af

förslagsanslags natur, synes någon ändring i slutsumman för pensionsstaterna

icke böra af Riksdagens beslut i detta ämne föranledas.

Emot de i statsverkspropositionen föreslagna ändringarna i tullverkets

stater har utskottet icke funnit anledning till någon erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till ifrågavarande af

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar

och i. anledning af omförmälda särskilda proposition,

må

a) medgifva, att till tillförordnade gränsridaren

i Kopparberg» län Per Erik Staffanssons änka Maria

Josefina Staffansson, född Larsson, och makarnas tre

minderåriga barn, sonen Gingal samt döttrarna Svea

Margareta och Signe, må af tullmedlen utbetalas årliga

lifräntor, att från och med den 1 juli 1904: utgå, till

änkan med 300 kronor, sa länge hon i sitt nuvarande

änkestånd förblifver, samt till hvart och ett af barnen

med 75 kronor, till dess detsamma: uppnått femton

års ålder;

b) med godkännande af de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 14 januari 1905 förordade

ändringar i tullverkets stater, för år 1906 beräkna

dessa stater till följande belopp:

aflöningsstaten................................. kronor 2,816,150

ålderstilläggsstaten .................... ,,

öfvergångsaflöningsstaten............ ,,

indragningsstaten ....................... „

pensionsstaten för afskedade

tjänstemän och betjänte ......... ,,

pensionsstaterna för aflidne tjänstemäns

och betjäntes efterlämnade

änkor och barn (däraf

10,000 kronor bestämdt anslag) „

omkostnadsstaten.............................________

summa kronor 3,852,100: —

250,000

2,700

10,080

300,000:

35,000:

438,170:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

och sålunda för år 1906 bestämma anslaget för tullverket

till ett mot staternas slutsumma svarande belopp

af 3,852,100 kronor, att såsom förslagsanslag utgå

direkt af tullmedlen; samt

c) medgifva, att, i afvaktan på definitiv reglering

af kustbevakningen i Stockholms skärgård, tills

vidare under år 1906, så länge den nuvarande kontrollören

vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm kvarstår

i tjänsten, till aflöning åt honom må, utöfver det

a indragningsstaten för honom uppförda lönebelopp,

af tullmedlen disponeras ett belopp, motsvarande tjänstgöringspenningarna

vid tjänsten enligt 1904 års aflöna

gs- och ålderstilläggsstater.

Statistiska centralbyrån.

Ang:, 2:0) Kmigh Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att med
centraibyrån,

g‘ifVib att} den för statistiska centralbyrån gällande stat uppföres aflöning

[2.] för ytterligare en andra aktuariebefattning med enahanda löneförmåner,

som nu äro med sådan befattning i ämbetsverket förenade, med skyldighet

dock för den nya befattningens innehafvare att underkasta sig

de förändrade aflöningsvillkor, som framdeles må komma att fastställas,

och således för ifrågavarande ändamål höja de under denna anslagstitel

för statistiska centralbyrån nu anvisade aflöningsmedel, utgörande 28,400

kronor, till 31,400 kronor, eller med 3,000 kronor, dels att höja det i

nu gällande riksstat för samma ämbetsverk uppförda reservationsanslaget

till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar från

20,000 kronor till 28,000 kronor, eller med 8,000 kronor, vid bifall

hvartill hela anslagstiteln statistiska centralbyrån skulle komma att höjas

från 69,600 kronor till 80,600 kronor, dels ock att medgifva, att af det

för bestridande af tryckningskostnaderna för en aflönings- och pensionsstatistik

anvisade reservationsanslag måtte få under åren 1905 och 1906

användas ett belopp af 6,000 kronor till utarbetande af samma statistik.

Den utredning, som i detta ärende blifvit förebragt, innefattas å

sid. 7 — 23 i statsrådsprotokollet.

Då frågan om statistiska centralbyråns behof af arbetskrafter och

dessas aflöning lärer blifva föremål för utredning af den afKungl. Maj:t

den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande af förslag rörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

regleringen af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden

och då dessutom Kungi. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatt en särskild

kommitté med uppdrag att verkställa utredning och till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag, huru inom rikets officiella statistik största möjliga

enhet och planmässighet i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet vid

publikationen må kunna åstadkommas, har utskottet ansett sig icke

kunna nu förorda någon ökning af byråns ordinarie tjänstemannapersonal

och ej heller kunna tillstyrka någon höjning i det ordinarie anslaget

till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.

Emellertid har utskottet, med afseende å den förebragta utredningen,

funnit de af Kungl. Maj:t äskade medlen vara för fortgången

af byråns arbeten i enlighet med därom nu gällande bestämmelser behöriga,

hvadan enligt utskottets åsikt de ifrågavarande medlen böra på

extra stat för år 1906 beviljas.

Emot det begärda medgifvandet i frågan om användningen af

anslaget för tryckning af en aflönings- och pension sstatistik- har utskottet

icke funnit anledning till någon erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) till arfvode åt en extra tjänsteman i statistiska

centralbyrån med enahanda löneförmåner, som

nu äro med befattning såsom andre aktuarie i ämbetsverket

förenade, på extra stat för år 1906 anvisa ett

anslag å 3,000 kronor;

b) till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga

biträden hos statistiska centralbyrån samt till

vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anslagna

medel på extra stat för år 1906 anvisa ett anslag å

8,000 kronor; samt

c) medgifva, att af det för bestridande af tryckningskostnaderna

för en aflönings- ofall pensionsstatistik

anvisade reservationsanslag må under åren 1905 och

1906 användas ett belopp af 6,000 kronor till utarbetande

af samma statistik.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang.

höjning eif

anslaget till

reseunderstöd

åt idkarc af

handtverk

m, fl.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

3:o) Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 92) har herr

C. J. F. Ljunggren föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att det

i årets statsverksproposition under sjunde hufvudtitelns ordinarie utgifter

uppförda anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

skulle för år 1906 ökas med 5,000 kronor till understöd åt sådana

idkare af handtverk och annan mindre indus fri, hvilka bedrifva sin

verksamhet i den omfattning, att de själfva i allmänhet icke deltaga i

yrkesarbetet, och som önska att genom inhämtande i främmande länder

af nya arbetsmetoder m. m. förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet.

Till stöd för detta förslag har motionären yttrat följande:

»Till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre

industri, hvilka bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de i allmänhet

icke själfva deltaga i yrkesarbetet, och som önska att genom

inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder m. m. förvärfva

ytterligare insikter och erfarenhet, har Riksdagen år 1902 anvisat ett

.ordinarie anslag af 5,000 kronor, som oföi’ändradt utgått under de två

sistförflutna åren.

I min motion n:o 148 vid sistlidna riksdag gjorde jag framställning

om detta anslags höjande till 10,000 kronor, alldenstund det redan

.första året visat sig, att anslaget var alltför knappt tillmätt.

Statsutskottets utlåtande med anledning af min motion var af

följande lydelse:

»Till sådana understöd, hvarom i motionen förmärs, bär Riksdagen

år 1902 på ordinarie stat uppfört ett anslag af 5,000 kronor,

hvilket belopp, enligt hvad af den då förebragta utredningen framgår,

kommerskollegium ansett lämpligen kunna under dåvarande förhållanden

för ändamålet anslås. Äfven om utskottet icke kan bestrida, att höjning

af anslaget kan komma att visa sig behöflig, synes likväl tillräcklig

erfarenhet härutinnan ännu icke hafva kunnat förvärfvas. På grund

häraf och då i hvarje fall någon förhöjning af anslaget icke synes böra

vidtagas, med mindre behofvet af eu sådan åtgärd blifvit genom utredning

af vederbörande myndigheter ådagalagdt, får utskottet hemställa,

att herr Ljunggrens förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Riksdagen fattade sitt beslut i enlighet med statsutskottets hemställan.

Då i föreliggande statsverksproposition ofvannämnda anslag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

9

under den ordinarie titeln »befrämjande i allmänhet af slöjderna» uppförts

till oförändradt belopp 5,000 kronor och samma skäl fortfarande

finnes för anslagets ökning, som jag i min förra motion tillät mig anföra,

vågar jag ånyo fästa Riksdagens uppmärksamhet på den allmänna

fördel å handtverkeriernas och den mindre industriens område, som skulle

vinnas därigenom, att staten med tillräckliga medel understödde handtverksmästarnes

stipendieresor.

Att det nuvarande anslaget 5,000 kronor är för knappt, har sistlidne

höst ådagalagts genom kommerskollegii här nedan intagna underdåniga

utlåtande med anledning af remiss af följande framställning till

Ivungl. Maj:t från centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation.

Nämnda under sistlidne september aflåtna underdåniga framställning

var af följande lydelse:

»Till Konungen.

Åt sådana kikare af handtverk och annan mindre industri, hvilka

i allmänhet icke sjkifva deltaga i yrkesarbetet, ha på Eders Kung!.

Maj:ts nådiga proposition de senare årens Riksdagar beviljat ett årligt

anslag af 5,000 kronor för att bereda tillfälle till studier i främmande

länder af nyare arbetsmetoder och dymedelst förvärfvandet af ökade

insikter i tekniskt och kommersiellt hänseende o. s. v.

Centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation,

som på sin tid gjorde framställning hos Eders Kung!. Maj:t i ofvanberörda

syfte och sedermera fått sig anförtrodt att afgifva förberedande

yttrande om de sökande, har kunnat konstatera det stora intresse, hvarmed

denna sak omfattats i de kretsar, som däraf berörts, och vågar på

grund af vunnen erfarenhet säga, att utbytet af hittills företagna stipendieresor

för de orter och grenar af industri och handtverk, hvilka

nåtts af resultaten af dessa studier och impulser, visat sig godt och

för framtiden löftesbringande.

Med tacksamt erkännande häraf beslöt centralorganisationens för

Sveriges industri och handtverk årsmöte i juli månad innevarande år att

hos Eders Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om ett ökadt anslag

för detta ändamål — detta under betonande af att om vår inhemska industri

skall kunna tillfredsställa nutidens högt uppdrifna fordringar, måste

dess utöfvare hämta ingifvelser från de stora industricentra. Vidare

ansåg årsmötet det alldeles otvifvelaktigt, att de erfarenheter, som själfständiga

yrkesutöfvare äro i tillfälle att inhämta utomlands, bäst komma

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

den svenska industrien till godo, då de med säkerhet återkomma till

fäderneslandet och där göra sina erfarenheter fruktbärande genom att

inplanta dem hos sina arbetare.

Centralstyrelsen, som nu går att fullgöra årsmötets uppdrag,

erinrar sig därvid det ganska gynnsamma mottagande en enskild motionärs

yrkande i denna riktning rönte af statsutskottet vid detta års riksdag,

och då exempelvis i vårt broderland Norge motsvarande önskemål tillgodosetts

på ett långt frikostigare sätt, än hvad hittills skett i vårt

land, vågar centralstyrelsen hoppas på ett välvilligt tillmötesgående af

årsmötets underdåniga anhållan, det Eders Kungl. Maj:t behagade till

1905 års Riksdag göra nådig framställning om ett anslag af 25,000 kr.

för ofvan sagda ändamål.

Underdånigst

Centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation

C. J. F. LJUNGGREN

Ordförande.

N. J. Welinder.

Sekreterare.»

Kommerskollegii underdåniga utlåtande med anledning af förestående

framställning är afgifvet den 11 oktober 1904 och lydde sålunda:

»Sedan Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kungl. Magt uti

nådig proposition den 14 januari 1902 angående statsverkets tillstånd

och behof föreslagit, under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af

slöjderna» till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre

industri, hvilka bedrefve sin verksamhet i en omfattning, att de i allmänhet

icke själfva deltoge i yrkesarbetet, och som önskade genom

inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder in. in. förvärfva

ytterligare insikter och erfarenhet, uppfört ett särskildt anslag af 5,000 kr.,

samt Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref till kommerskollegium den

31 december 1902 uppdragit åt kollegium att årligen ej mindre på

lämpligt sätt meddela allmänheten underrättelse om anslaget med föreläggande

af viss tid, inom hvilken de, som önskade komma i åtnjutande

af ifrågavarande understöd, skulle till kollegium ingifva ansökning

därom samt med tillkännagifvande om de uppgifter, sådan ansökning

borde innehålla, och om de intyg, hvaraf densamma borde vara åtföljd,

än äfven därefter, sedan kollegium inhämtat yttrande från centralstyrel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

sen för Sveriges handtverks- ock industriföreningar, eller, som denna

styrelse nu benämnes, centralstyrelsen för Sveriges industri- och liandtverksorganisation,

till Eders Kungl, Maj:t öfverlämna de inkomna ansökningarna

med underdånigt förslag å dem, som företrädesvis böra

komma i åtanke vid anslagsbeloppets fördelning, bär i eu till Eders

Kungl. Maj:t ingifveu skrift centralstyrelsen för Sveriges, industri- och

handtverksorganisation efter uppdrag af centralorganisationens för

Sveriges industri- och handtverk årsmöte innevarande år i underdånighet

anhållit, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till 1905 års Riksdag göra

nådig framställning om höjning af ifrågavarande anslag till 25,000

kronor, till stöd för hvilken ansökning anförts hufvudsakligen, att centralstyrelsen

på grund af vunnen erfarenhet vågade uttala, att utbytet

af hittills företagna stipendieresor visat sig godt och för framtiden löftesbringande,

att, om vår inhemska industri skulle kunna tillfredsställa nutidens

högt uppdrifna fordringar, deras utöfvare måste inhämta ingifvelser

från de stora industricentra, samt att det vore otvifvelaktigt, att

de erfarenheter, som själfständiga yrkesutöfvare vore i tillfälle att inhämta

utomlands, komrne den svenska industrien till godo, enär ifrågavarande

understödstagare med säkerhet återkomme till fäderneslandet

och där gjorde sina erfarenheter fruktbärande genom att inplanta dem

hos sina arbetare.

Kommerskollegium, som genom nådig remiss fått sig anbefalldt

att i detta ärende afgifva underdånigt utlåtande, får i sådant afseende

med återställande af remissakten i underdånighet anföra följande.

Antalet af de för erhållande af understöd från anslaget i fråga

till kollegium inkomna ansökningarna hafva år 1903 — eller det första

år, för hvithet anslaget utgått — uppgått till 70 och under innevarande

år utgjort 39; och har anslaget fördelats sålunda, att reseunderstöd

beviljats år 1903 åt 12 personer och år 1904 åt 11, med belopp, växlande

från 300 kr. till och med 550 kr., därvid i fråga om reseunderstödens

belopp hänsyn tagits till bland annat resornas längd och lefnadskostnaderna

i de länder, där vederbörande sökande skulle uppehålla

sig.

Då med anslagsbeloppets nuvarande begränsning icke alla de

sökande, Indika visat sig kompetenta, kunnat erhålla reseunderstöd från

ifrågavarande'' anslag, finner kollegium, med hänsyn härtill samt med

afseende å hvad i förevarande framställning anförts särskilt beträffande

de goda resultaten af de med understöd från anslaget hittills företagna

resorna, i likhet med centralstyrelsen en förhöjning af anslaget af

omständigheterna påkallad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Beträffande beloppet af den ifrågasatta förhöjningen synes kollegium

emellertid anledning för närvarande icke föreligga att i sådant afseende

föreslå mer än 5,000 kronor, en förhöjning, som i allt fall innebär en

fördubbling af det nuvarande anslagsbeloppet.

Kollegium får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärd, att ifrågavarande med 5,000 kronor nu

utgående anslag till reseunderstöd åt sådana idkare af handtverk och

annan mindre industri, hvilka bedrefve sin verksamhet i den omfattning,

att de i allmänhet icke själfva deltoge i yrkesarbetet, må varda höjdt

med 5,000 kronor och sålunda för framtiden tills vidare komma att utgå

och å ordinarie stat uppföras med belopp af 10,000 kronor.

I anseende till detta gynsamma uttalande af kommerskollegium och

med stöd af statsutskottets här ofvan intagna utlåtande vid förliden riksdag

hade man ju anledning att göra sig förhoppning, att Kungl. Maj:t

skulle hafva beslutat göra framställning till Riksdagen om nämnda ordinarie

anslags ökning till det belopp, kommerskollegium föreslagit, eller

just samma belopp, hvarom min motion sistliden riksdag rörde sig. Då

nu så icke skett, har jag vågat ånyo motionera i frågan med bibehållande

af samma anslagsyrkande som förlidet år. Det kunde för frågans bedömande

hafva sitt särskilda intresse att taga i betraktande, huru pass

omfattande landets handtverksmästarekår i själfva verket är. Enligt senaste

statistik funnos år 1902 icke mindre än 51,089 själfständiga handtverksidkare

i riket. Detta är ju ett högst respektabelt antal, som i och för

sig borde kunna vitsorda behofvet af större anslag för resestipendier än

det nuvarande obetydliga beloppet af allenast 5,000 kronor, hvilket, belopp

också enligt kommerskollegii åsikt är otillräckligt för att komma alla

kompetenta sökande till del. Och det förhåller sig tyvärr också på det

sättet, att man icke ens för den närmaste framtiden kan se någon möjlighet

att med ett otillräckligt stipendieanslag tillfredsställa ens de mest

kompetenta sökande, då för det första vid upprepade ansökningar en

viss ordningsföljd alltid måste komma att tillämpas, som måhända stundom

sätter många meriterade tillbaka ett eller annat år för andra lika

berättigade, och för det andra det knappast kan vara att förvänta, att

vederbörande skola under en följd af år vilja upprepa sina ansökningar

om stipendier, till hvilkas erhållande sådan ringa sannolikhet förefinnes,

om än meriterna kunna vara aldrig så utmärkta.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

Å andra sidan kan det icke vara tänkbart, att man genom minskning

af beloppet för studieresorna skulle kunna vinna något beträffande

ökadt antal stipendier, ty de hittills utgifna beloppen äro visst icke för

höga, snarare motsatsen.

Jämför man det för handtverksmästares stipendieresor afsedda beloppet

5,000 kronor med det för arbetares i de särskilda näringsyrkena

i riksstaten uppförda beloppet 35,000 kronor, torde den bristande öfverensstämmelsen

dem emellan oförtydbart framgå icke allenast därutinnan,

att det gifvetvis bland landets handtverksmästare förefinnes ett relativt

större antal personer, som kunna anses lämpliga för åtnjutande af statens

reseunderstöd, än yrkesarbetarnes klass omfattar, utan äfven därutinnan,

såsom också af kommerskollegium vitsordats, att handtverksmästarestipendiaterna

med all säkerhet återkomma till fäderneslandet och där göra sina

erfarenheter fruktbärande genom att inplanta dem hos sina arbetare, vid

hvilket förhållande sålunda mångdubbelt gagn skulle kunna vinnas af

mästarnes stipendieresor.

Statistiken för år 1902 utvisade, att näringsarbetarne kunde fördelas

sålunda:

handtverksarbetare....................... 45,319 st.

fabriksarbetare ........................ 263,244 ))

bergsbruksarbetare............................. 30,750 »

hvartill kunde läggas mejeriarbetare... 5,500 »

summa 344,813 näringsarbetare.

Af detta stora antal arbetare — som numera får taxeras till cirka

350,000 — lärer man nu kunna frånräkna en stor del, som såsom icke

varande »fackarbetaren knappast kunna komma att reflektera på sökande

af resestipendier. Blott med approximativ beräkning kan man emellertid

komma till något resultat härutinnan, och torde det sålunda få antagas

tillnärmelsevis riktigt, att antalet fackarbetare utgör cirka 250,000. För

dessas vidkommande är emellertid 35,000 kronor anvisadt till stipendieresor,

under det att för långt öfver 50,000 handtverksmästare blott utgår

5,000 kronor.

För min del behjärtar jag fullt och inser fördelen af tillräckligt

anslag för fackarbetares studieresor och hoppas, att det nu utgående anslaget

måtte vinna ökning i mån af näringarnas utveckling, så mycket

snarare som näringarna skälfva vinna gagn af arbetarnes ökade insikt i

yrkena. Jämförelsen, som jag här gjort, har emellertid tillkommit för

att ådagalägga behofvet af att mästarnes stipendieanslag måtte komma

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

i bättre öfverensstämmelse med det mycket äldre anslaget för fackarbetarnes

stipendieresor.

Då år 1903 mästarestipendier för första gången skulle utdelas,

väckte saken det lifligaste intresse öfverallt i landets handtverkskretsar.

70 sökande anmälde sig, och fördelade sig dessa å 32 yrken och

46 olika platser i riket.

Resultatet blef, att af dessa 70 sökande kunde blott 12 erhålla stipendier,

växlande mellan 300 och 500 kronor, för det mesta dock 400

kronor.

Stipendierna tillkommo följande yrken:

bagare, bildhuggare, bokbindare, fotokemigraf, färgare, körsnär,

metallfabrikör, målare, skomakare, skräddare, snickare och vagnmakare,

d. v. s. en representant för hvardera af dessa yrken.

Andra året, som stipendier utdelades, funnos emellertid blott 39

sökande. Att minskning inträdt, hade sin giltiga förklaring dels däri,

att det under tiden blifvit bekant i landet angående anslagets obetydlighet

och om den ringa sannolikheten, som funnes att utfå resestipendium,

dels ock i den helt naturliga obenägenheten hos sökandena att

utsätta sig för upprepadt afslag, som gifvetvis hos konkurrenter i yrket

skulle kunna framkalla obehagliga reflexioner.

De 11 sökande, som 1904 undfingo stipendier, fördela sig på

följande lika många yrken:

byggmästare, fotograf, formmakare, förgyllare, guldsmed, målare,

smidesfabrikant, svarfvare, snörmakare, tenngjutare och mindre mekanisk

fabrikant.

Stipendiebeloppen blefvo 400—550 kronor, mest dock det lägre

beloppet.

Då man betänker, att det linnes cirka 60 olika yrken bland handtverk

och mindre industri, och att, såsom ofvan anförts, dessa yrkens

representanter uppgå till öfver 51,000 personer, lärer det vara uppenbart,

att dessa näringsidkare för det närvarande icke i anförda hänseende

uppmärksammas på sådant sätt, som man kan säga det är statens plikt

att göra.

Statsutskottet yttrade förlidet år, att någon förhöjning af anslaget

icke synes böra vidtagas, med mindre behofvet af en sådan åtgärd

blifvit genom utredning af vederbörande myndigheter ådagalagdt. Då,

såsom här ofvan anförts, kommerskollegium lifligt förordat ökning af

stipendieanslaget från nuvarande 5,000 kronor till 10,000 kronor, torde

det af statsutskottet önskade officiella vitsordandet af behofvet af förevarande

åtgärd nu förefinnas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

Näringarna äro i behof af all den hjälp och uppmuntran, som

statsintresset kan gifva, och därvid hör då icke förbises den klass

näringsidkare, som mera än någon annan behöfver det allmännas understöd

till vinnande af framsteg och ökade insikter i yrket. Särskilt

torde denna statens medverkan vara nyttig under en tid, då den större

industrien söker att inkräkta på handtverkeriernas område, därvid beklagligen

understödd af den tilltagande utländska konkurrensen och

den sedan länge inrotade smaken för allt utländskt.»

Utskottet har funnit det vara genom kommerskollegii i motionen

återgifna utlåtande utredt, att det i ordinarie anslaget till »befrämjande

i allmänhet af slöjderna» ingående, af 1902 års Riksdag beviljade anslag

å 5,000 kronor till reseunderstöd åt sådana idkare af handtverk; och

annan mindre industri, hvarom i motionen förmäles, är för sitt ändamål

otillräckligt; och synas vid sådant förhållande de skäl, som vid 1904

års riksdag af statsutskottet anfördes för afslag å motionärens i enahanda

syfte då väckta motion, numera icke böra utgöra hinder för bifall till

motionen.

I anledning häraf och på grund af hvad motionären till stöd för

sitt förslag yttrat, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till herr Ljunggrens

förevarande motion, må med 5,000 kronor till 10,000

kronor öka anslaget till understöd åt sådana idkare af

handtverk och annan mindre industri, hvilka bedrifva

sin verksamhet i den omfattning, att de själfva i allmänhet

icke deltaga i yrkesarbetet, och som önska att

genom inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder

m. m. förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet.

I

I händelse af bifall härtill kommer anslaget till befrämjande i

allmänhet af slöjderna, i nu gällande riksstat upptaget till 73,500 kronor,

att ökas till 78,500 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Patent- och registreringsverket.

Ang. 4:o) Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att, med godkännande

Upatent?1 och" af det enliS''t statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 14 januari

registrerings- 1905 tillstyrkta förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket

verket m. m. fgp g,r 1906, medgifva,

L att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken

äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af de

utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patentoch

registreringsverket betingas af tillämpning under år 1906 af förordningen

angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen

om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska

bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna

för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande

åt de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat

betingas af tillämpning under år 1906 af lagen om aktiebolag,

lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag

och lagen om försäkringsrörelse eller ock af Kung]. Maj:t finnas betingade

af tillämpning under år 1906 af lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura

tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda lag, lagen

om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.

Omförmälda förslag till utgiftsstat är af följande lydelse:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

17

Utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1906.

Kronor.

Lön.

Tjänst- I

görings-j Summa

| pen- aflöning,

ningar.

A. Aflöningar.

1 öfverdirektör....................

1 öfveringenjör....................

1 öfveringenjör....................

1 ledamot och sekreterare

2 ledamöter och sekreterare

1 registrator och arkivarie

1 notarie .........................

1 byråingenjör .................

7 byråingenjörer .............

1 bokhållare .....................

1 förste vaktmästare .....

1 vaktmästare .................

2 vaktmästare .................

5.000

3,700

3,700

3.000

6.000

1,800

1,800

1,800

12,600

1,800

800

500

1,000

2,000.

1,800

1,800

1,500

3,000;

1,200

1,200

1,200;

8,400

1,200;

300;

300;

600

7.000

5,500

5.500

4.500

9.000

3.000

3,000

3,000

21,000

3,000

1,100

800

1,600

Lönen kan

| efter 5 år

/liöjas med 500

J kronor.

Lönen kan

liöjas efter 5

år med 500

kronor och

efter 10 år

med ytterligare

500

kronor.

l .

jhöj

Lönen kan

efter 5 år

3jas med 100

kronor.

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bo

stad, skall, så länge denna förmån kvarstår, lönen

minskas med 150 kronor.

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis .....................................

B. Omkostnader.

Förslagsanslag.

Till adjungerande ledamöter, biträdande ingenjörer, amanuenser,

särslcildt tillkallade tekniska biträden, extra

skrifbiträden, extra vaktmästare, vikariatsersättningar,

renskrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror,

ved, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. m.....................................

„ böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader,

kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag

af influtna prenumerationsafgifter och dylikt''............

„ återställda registreringsafgifter ....................................

[.„ bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern....|

summa kronor)

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

68,000

6,800;-

93,000;

70,600

3,000

1,600

74,800

168,200-

— ]—| 243,000:

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Beträffande den utredning, som i ärendet förekommit, tillåter sig

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 23—27.

Den föreslagna utgiftöstaten för år 1906 skiljer sig från den för

ämbetsverket nu gällande stat endast i fråga om beloppet af det däri

uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, hvithet anslag enligt förslaget

skulle höjas från 6,300 kronor till 6,800 kronor, och har denna höjning

vidtagits för att möta den ökade utgift, som kunde under år 1906 tillkomma

för beredande af ålderstillägg åt en ämbetsverkets tjänsteman,

hvilken tillträdt sin befattning år 1900 och fördenskull kunde finnas

berättigad till åtnjutande af ålderstillägg med 1906 års ingång.

Under erinran härom får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af ofvan intagna

förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket

för år 1906, må medgifva,

att afgifterna för patent samt för registrering af

varumärken äfvensom af mönster och modeller må

användas till bestridande af de utgifter, hvilka i enlig1- het med den godkända utgiftsstaten för patent- och

registreringsverket betingas af tillämpning under år

1906 af förordningen angående patent, lagen om skydd

för varumärken samt lagen om skydd för vissa mönster

och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag,

solidariska bankbolag, föreningar för

ekonomisk verksamhet samt afgifterna för andra uppgifter

till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden till handelsregistren

må användas till bestridande af de utgifter, hvilka

antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat betingas

af tillämpning under år 1906 af lagen om aktiebolag,

lagen angående solidariska bankbolag, lagen

angående bankaktiebolag och lagen om försäkringsrörelse

eller ock af Kungl. Maj:t finnas betingade af

tillämpning under år 1906 af lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet,slagen om handelsregister,

firma och probera tillika med lagarna om

ändringar i vissa delar af sistberörda lag, lagen om

liandelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

Rese- och traktamentspenningar.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det a sjunde

hufvudtitoln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 18,769 kronor till 22,269 kronor, eller således med 3,500 kronor.

Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 28—33 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslagshöjning har ansetts erforderlig för att åt

yrkesinspektörerna, Indika för närvarande åtnjuta ersättning lör resekostnad

och dagtraktamente enligt fjärde klassen i gällande resereglemente,

bereda rättighet att erhålla dylik ersättning enligt tredje klassen

i samma reglemente. Eu af Kungl. Maj:t till 1902 års Riksdag gjord

framställning i detta syfte afslogs af Riksdagen, som till stöd för sitt

beslut i ämnet i skrifvelse till Kungl. Maj: t den 15 maj 1902 anförde,

att, då, på sätt föredragande departementschefen antydt, förslag till nytt

resereglemente vore på Kungl. Maj:ts pröfning beroende, det både synts

Riksdagen olämpligt att då förklara yrkesinspektörerna berättigade att

för sina tjänsteresor åtnjuta ersättning efter resereglementets tredje

klass, enär, vid det förhållande att nytt sådant reglemente måste antagas

komma att utfärdas, full visshet ej förefunnes om de förmåner,

som skulle komma att på sådant sätt dem tillförsäkras.

Ku bär emellertid i statsrådsprotokollet meddelats, att visserligen

statskontoret och kammarrätten äfvensom vissa andra myndigheter afgifvit

yttranden öfver ett på uppdrag af chefen för civildepartementet

utarbetadt förslag till nytt resereglemente, men att detta ärende, som

vore af mycket vidlyftig beskaffenhet, kräfde åtskillig ytterligare beredning,

innan detsamma blefvc i skick att kunna föreläggas Kungl.

Maj:t till slutlig pröfning, hvarförutom det syntes vara ovisst, huruvida

det ifrågavarande förslaget vore af beskaffenhet att böra läggas till

grund för en ny författning i ämnet.

Med afseende härå och på grund af hvad i statsrådsprotokollet

blifvit upplyst angående den rätt till rese- och traktamentsersättning,

som tillkommer vissa andra, med yrkesinspektörerna jämförliga grupper

af statstjänare, har utskottet ansett Kungl. Maj ds nu gjorda framställning

böra af Riksdagen bifallas.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förevarande

framställning, må höja det å sjunde hufvud
-

Ang.

höjning af

anslaget.

. M

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande, Avo 8.

titeln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

med 3,500 kronor, eller från 18,769

kronor till 22,269 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Ang öfrig* 6:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvud
°ansia™

^ar Ake någon förändring blifvit föreslagen.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under denna

hufvudtitel, som här ofvan icke blifvit omförmälda,

må lör år 1906 fastställas till samma belopp som i

innevarande års riksstat.

Extra anslag.

Med anledning åt de för tillfälliga behof, hänförliga till sjunde

hufvudtiteln, gjorda, framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden

och förslag:

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

Ang. 7;o) I öfverensstämmelse med Kung!. Maj:ts i ämnet gjorda fram
nr/vode

för m ställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad förut under

en följd af år ägt rum, till beredande af arfvode för

eu byråassistent å finansdepartementets bankbyrå på extra

stat för år 1906 anvisa ett belopp af 4,500 kronor.

Ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet.

8:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för fortsatt ordnande

Ritande oc!1 ^filtrerande af kammararkivets handlingar bevilja ett extra anslag

*f viss* åt 10,000 kronor att utgå under två år samt däraf för år 1906 anvisa

hckammar. * ^PP* kronor, att ställas till kammarkollegii disposition mot den redoarkivet.

visning och kontroll, som Kungi. Maj:t kunde finna skäligt föreskrifva.

[6-] Af den i statsrådsprotokollet (sid. 34—39) lämnade utredningen i

detta ^ ärende inhämtas, bland annat, att kammarkollegium i skrifvelse

till Kung], Maj:t den 23 september 1904 meddelat, att det af anförda

ä finansdepartementets

bankby tå.

[5.]

Ang.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

21

skäl kunde förväntas, att, under förutsättning att det ifrågavarande

arbetet finge enligt nuvarande anordning fortgå jämväl efter 1905 års

slut, detsamma skulle vara i hufvudsak afslutadt vid utgången af år 1907.

Med framhållande häraf och på grund af den utredning, som i

ärendet förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts förevarande-

förslag, må för fortsatt ordnande och registrerande

af kammararkivets handlingar bevilja ett extra

anslag af 10,000 kronor, att utgå under två år, samt

däraf för år 1906 anvisa 5,000 kronor, att ställas till

kammarkollegii disposition mot den redovisning och

kontroll, som Kung], Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

Förstärkning af statskontorets arbetskrafter.

Ehuru den öfverflyttning till länsstyrelserna af den statskontoret

hittills åliggande granskningen af rektorernas vid de allmänna läroverken

och vissa andra undervisningsanstalters aflöningsrekvisitioner,

som enligt hvad i det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 14 januari 1905 under punkten 1 förmäles

blifvit genomförd genom kung], kungörelsen den 8 december

1904, medfört eu minskning i statskontorets arbetsbörda och vid sådant

förhållande det synes kunna frågasättas, att förenämnda anslag numera

skulle vara af behofvet mindre påkalladt, anser sig utskottet, då frågan

om statskontorets omorganisation för närvarande är på grund af löneregleringskommittéus

i ärendet afgifna förslag på Kungl. Maj:ts pröfning

beroende, böra hemställa om beviljande af ifrågavarande anslag äfven

för år 1906.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må till förstärkande af statskontorets

arbetskrafter på extra stat jämväl för år 1906

anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

10:o) Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande af

utaf statskontoret gjorda förskott, 356,097 kronor 23 öre, å extra stat

för år 1906 anvisa ett belopp, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma

béräkuadt till 356,141 kronor.

Ang. förstärkning

af stats•

kontorets

arbetskrafter.

[7-]

Ang. ersättning

för af

statskontor et

gjorda förskott,

[«■]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:q 8.

Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde till

ersättande hos Riksdagen anmälas, vore enligt uppgift från statskontoret:

till anskaffande af en ny furstlig krona .... kronor

„ förstärkning af statskontorets arbetskrafter för år

1903, jämlikt Riksdagens medgifvande i skrifvelse

den 22 maj 1903 ........... „

,, ersättning till ägare af skuttefrälsehemman,

livilkas ränta icke blifvit af statsverket inlöst „

,, ersättning för förskott till inlösen af skattefrälse
räntor.

..............

„ kommerskollegium, enligt kung!, brefvet den 17

juni 1893, utanordnade medel för godtgörande

af vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk

in. m., 22,300 kronor, samt, enligt kung],

brefvet den 22 januari 1897 angående ordningen

och sättet för gäldande af vissa utgifter, som

föranledas af stadgande^ i 319 och 321 §§ i

sjölagen, utanordnade medel, 600 kronor, eller

tillsammans............. ?

„ generaltullstyrelsen, jämlikt kung], brefvet den

8 april 1904, utanordnade medel såsom godtgörelse

för förskjuten kostnad för anbringande

år 1903 af registreringsnummer å svenska fartyg „

,, kostnader för den under den 3 oktober 1902

tillsätta löneregleringskommittén...... ..

,, kostnader för den under den 9 juni 1899 tillsatta

kommittén för utredning angående förändradt

ordnande af det civila pensionsväsendet „

,, kostnader för den under den 9 november 1900

12,000: —

3,000: —

32,784: 6 7

12,524: 6 c

22,900:

311: 55

49,671: 24

39,742: 2 4

ii

ii

tillsatta kommittén för utredning angående förbättradt

pensioneringssätt för sjömän .

kostnader för den under den 21 februari 1902

tillsatta värnskattskommittén.......

kostnader för den under den 7 oktober 1898

52,652: 4 4

4,820: 6 0

tillsatta kommittén för revision af förordningen

angående försäljning af vin och maltdrycker,

11,016 kronor 46 öre, äfvensom för utarbetande

af förslag till förordning angående försäljning

åt svagdricka m. in., 1,000 kronor, eller tillhopa „ 12,016: 4 6

transport kronor 242,424: o 6

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Xto 8.

23

transport

till kostnader för den under den 4 april 1902 tillsatta

kommittén för förnyad utredning af frågan

om lämpligaste sättet för anordnande af en

maltdrycksbeskattning.........

„ kostnader för den under den 31 oktober 1902

tillsatta hvitbetssockerbeskattningskommittén.

„ kostnader för verkställande af revision af förordningen

den 12 februari 1864 angående hvad

i afseende å passagerareångfartygs byggnad, utrustning

och begagnande iakttagas bör m. m.

,, kostnader för revision af förordningen den 22

november 1878 angående befälet å svenska handelsfartyg,

reglementet för navigationsskolorna

i riket den 6 juni 1890 med flera författningar

rörande sjöfartsnäringen.........

„ kostnader för utarbetande af förslag till kontrollföreskrifter

till förekommande af ångpannors

exploderande. . . . ,........

,, kostnader för utredning angående behöfligheten

af ändringar i gällande bestämmelser rörande

bokföringen i statskontoret och utarbetande af

förslag i ämnet m. m..........

,, kostnader för utarbetande af förslag till bestämmelser

till betryggande af viktigare offentliga

handlingars bestånd in. m. ........

kronor 242,424: 0G

6,299: 9 0

27,672: 09

12,044: 74

8,955: 58

10,608: 3 8

15,000: —

4,616: 42

ersättning för anställande af vissa undersökningar

rörande artificiella sötämnen äfvensom utarbetande

af förslag till bestämmelser angående importen

af och rörelsen med dylika ämnen.....

kostnader för utredning och uppgörande af förslag

i anledning af beslutade tullförhöjningar i

främmande länder...........

kostnader för utredning och utarbetande af förslag

rörande ökad beskattning å tobak och tobaksfabrikat

..............

996: so

14,219:

89

13,259: 31

summa kronor

356,097: 2:

Utskottet, som får hänvisa till hvad i statsrådsprotokollet, sid.

43 och 44, finnes beträffande förenämnda förskott meddeladt, hemställer,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

att Riksdagen må, till ersättning för ofvanberörda

af statskontoret gjorda förskott, å extra stat för år

1906 anvisa ett belopp af 356,141 kronor; dock att i

anslagets belopp må få göras den järn åkning, som

till jämnande af hufvndtitelns slutsumma kan erfordras.

Förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.

Ang. förstärkning

af arbetskrafterna

hos

g ener alt tillstyr

elsen.

[9-]

ll:o). På grund af Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning och

under åberopande af hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet,

sid. 44 och 45, anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt ruin, till bestridande af kostnaderna

för uppehållande på förordnande under år 1900 af eu

notarietjänst å generaltullstyrelsens kanslibyrå samt af

två révisorstjänster och en akt it arietjurist å samma styrelses

revisionsbyrå på extra stat för år 1906 anvisa

ett belopp af 12,000 kronor.

Underhåll och reparationer af publika byggnader.

Ang. underhall

och reparationer

af

publika

byggnader.

[lo.]

12:o). Kungl. Maj: t har föreslagit Riksdagen att till underhåll

och reparationer af publika byggnader på extra stat för år 1906 bevilja

ett anslag af 50,000 kronor.

Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 45 — 48 i statsrådsprotokollet.

På grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900

—1905 ägt rum, må på extra stat för år 1906 anvisa

ett belopp af 50,000 kronor till underhåll och reparationer

af publika byggnader.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

25

Underhålls- och restaureringsarbeten vid Borgholms slottsruin.

13:o). Kling].. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utförande af

underhålls- och restaureringsarbeten vid Borgholms slottsruin, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 14 januari 1905 omförmälda plan, på extra stat bevilja

ett anslag af 35,000 kronor, att utgå under sju år, och häraf för år

1906 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Den utredning, som i detta ärende blifvit förebragt, återfinnes å

sid. 48—52 i ofvannämnda statsrådsprotokoll.

Då utskottet går att afgifva yttrande öfver Kung!. Maj:ts ifrågavarande

framställning, anser sig utskottet böra erinra om hvad Riksdagen

år 1901 anförde i anledning af ett af Kung!. Magt under

åttonde hufvudtiteln framställd! förslag om beviljande af anslag för utförande

af restaureringsarbeten å Bohus fästningsruin. I skrifvelse

den 29 maj 1901, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufyudtitol, yttrade Riksdagen i nämnda fråga, bland annat:

»Riksdagen har funnit ömkligt, att. åtgärder vidtagas i syfte att

de ännu kvarstående delarna af Bohus fästning må bevaras från

ytterligare förstöring, men har ansett sig på grund af den i statsrådsprotokollet

lämnade redogörelse för ärendets förberedande behandlingböra

uttala den mening, att enligt Riksdagens åsikt planen för de

ifrågavarande arbetena bör på det sätt noga begränsas, att något återställande

af fästningens särskilda delar till deras förutvarande skick

icke bör ifrågakomma i vidsträcktare omfattning, än som för vinnande

af ofvan angifna syfte kan finnas vara oundgängligen nödvändigt. Endast

under förutsättning att arbetena sålunda begränsas, har Riksdagen ansett

sig kunna för ändamålet bevilja statsanslag, hvilket därför också

synts Riksdagen böra beviljas icke i den form, som af Eders Kung].

Maj:t föreslagits, utan till utförande af »konserver ngsarbeten» å fästningsruinen.

»

De allmänna grunder, enligt hvilka Riksdagen sålunda ansett

byggnadsarbetena å Bohus fästningsruin böra utföras, synas böra

vinna tillämpning äfven beträffande de ifrågasatta arbetena å Borgholms

slottsruin, hvilken med afseende å sin historiska märklighet och sin

dominerande belägenhet synes väl förtjänt att skyddas från förfall.

Emellertid har utskottet af utredningen i ärendet funnit, att den

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 4

Ang. underliålls-

och

restaureringsarheten

vid

Borgholms

slottsruin.

[H-]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

uppgjorda byggnadsplanen omfattar åtskilliga arbeten, hvilkas syfte

icke inskränker sig- till att bevara slottsruinen från ytterligare förstöring,

utan som, på sätt jämväl i Kung]. Maj:ts till Riksdagen gjorda

hemställan uttryckligen angifves, afse att i viss mån »restaurera» ruinen.

Då enligt utskottets mening dessa arbeten icke böra komma till utförande,

har utskottet ansett anslaget böra minskas till det belopp, som

kan motsvara kostnaden för nödiga underhållsarbeten) och bär utskottet

ansett ett belopp af 20,000 kronor, fördeladt på fvra år, vara härför

tillräckligt.

•

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kung]. Maj:ts

förevarande framställning, må till utförande af underhållsarbeten

vid Borgholms slottsruin på extra stat

bevilja ett anslag af 20,000 kronor samt däraf för år

1906 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.

Ang. arfvode

till ett sjölekniskt

biträde

hos kommerskollegium.

[12.]

14:o) Kung!. Magt bär föreslagit Riksdagen att å extra stat för

år 1906 anvisa ett anslag af 2,000 kronor, att utgå såsom arfvode till

ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.

Utredningen i detta ärende återfinnes i statsrådsprotokollet, sid.

53-61.

Af hvad i ärendet förekommit synes framgå, att den kommerskollegium

åliggande granskningen af verkställda undersökningar angående

inträffade sjöolyckor, till följd af bristen på sakkunskap inom

kollegium i sjötekniska frågor, icke kunnat medföra afsedt gagn. Det

försteg till afhjälpande af nämnda brist, som den af Kung!. Magt den

1 juli 1898 tillsatta kommitté för behandling af vissa sjöfartsnäringen

och den utrikes handeln rörande frågor framställt och som sedermera

upptagits och förordats af Sveriges allmänna sjöfartsförening och af

kommerskollegium, har nu af Kung!. Maj:t blifvit förelagdt Riksdagen;

och anser sig utskottet böra förorda hvad afKungl. Maj:t föreslagits, helst

som Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 maj 1904 förordat

anställande hos kommerskollegium af ett sjötekniskt biträde för ombesörjande

af ofvannämnda granskning och för vidtagande af vissa däraf

förän ledd a åtgärder.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

27

På grund af hvad sålunda förekommit och då beloppet af det

äskade anslaget icke gifvit anledning till någon erinran, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förevarande

framställning, må på extra stat för år 1906

anvisa ett anslag af 2,000 kronor att utgå såsom

arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.

Arbetsstatistiska undersökningar i kommerskollegium.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för arbetsstatistiska

undersökningar på extra stat lör år 1906 anvisa ett belopp

af 24,852 kronor.

Den utredning, hvarpå detta förslag grundats, återfinnes i statsrådsprotokollet,

sid. 61—82.

Det begärda anslagets belopp bär af föredragande departementschefen

beräknats sålunda:

arfvoden till två tjänstemän, hvardera till belopp motsvarande

aflöning till en första gradens tjänsteman kronor 6,000: —

vikariatsersättningar

ersättning

och räknebiträden

gratifikationer .....

arfvoden till amanuenser

arfvoden till extra skrif
och

_

till ombud i orterna för införskaffande af

primäruppgifter för den allmänna socialstatistiken

ersättning för bekommande af primäruppgifter för de

särskilda specialundersökningarna .................................

ersättning till särskild! tillkallade kommitterade och

sakkunnige samt till författarearfvoden.

3,000

3,240

612

6,000:

5,000:

1,000:

Summa kronor

24,852:

Då anslaget till arbetsstatistiska undersökningar för innevarande

år, likasom för hvardera af åren 1903 och 1904, är bestämdt till

15,000 kronor, belöper sig den nu ifrågasatta ökningen till sammanlagdt

9,852 kronor.

Hvad i statsrådsprotokollet meddelats angående planläggningen

af de arbetsstatistiska undersökningarna inom kommerskollegium för

Ang. arbetsstatistiska

under sökningar.

[13.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

de närmaste åren synes gifva anledning'' befara, att detta arbete

kan blifva sa vidtomfattande, att för dess genomförande måste förutsättas

en synnerligen betydande ökning i statens anslag för ändamålet

och att dessutom gagnet af arbetet kommer att förringas därigenom,

att bearbetningen och ul gifvande t af den planlagda statistiken icke

skall kunna inom skälig tid medhinnas. Eu begränsning af det statistiska

aibetet till endast sadana områden, där detsamma är af verkligt

behof påkalladt, synes därför vara högeligen önskvärd. Då emellertid,

enligt hvad utskottet i punkten 2:o) här ofvan meddelat, Kung!. Maj:t

den 20 januari 1905 tillsatt eu kommitté för åvägabringande af utredning

och förslag, huru inom rikets officiella statistik största möjliga

enhet och planmässighet i det officiella statistiska arbetet äfvensom

ökad skyndsamhet vid publikationen må kunna åstadkommas, och sålunda

anledning linnes till antagande, att de af utskottet antydda farhågor

skola vinna nödigt beaktande, har utskottet ansett sig’ kunna hemställa

om beviljande af det för år 1906 äskade anslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts

ifrågavarande framställning, må på extra stat för år

1906 anvisa för arbetsstatistiska undersökningar ett

anslag af 24,852 kronor.

Handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs

registrering.

Ang. svenska

fartygs register

in n.

[14-]

16:°) Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

åi 1906 anvisa dels till bestridande af kostnader för handläggning hos

kommer skoll eg lam _ af ärenden rörande svenska fartygs registrering 7,500

kronor, dels ock för bestridande af utgifterna för dylika ärendens handläggning

hos kommerskollegium under innevarande år, utöfver det för

ändamålet vid nästlidna års riksdag anvisade anslag'', ytterligare 1,000

kronor.

lill bestridande af kostnaden för handläggning hos kommerskollegium

af ärenden rörande svenska fartygs registrering har 1904 års

Riksdag på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 6,500 kronor,

som af Kungl. Magt disponerats sålunda, att till arfvode åt en för

nämnda ärendens behandling adjungerad ledamot af kollegium anvisats

4,500 kronor och till godtgörelse åt en amanuens åt den adjungerade

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

29

ledamoten 2,000 kronor. Emellertid har kommerskollegium funnit

ytterligare biträde åt den adjungerade ledamoten vara behöflig!, och för

detta ändamål äfvensom till vikariatsersättning under den adjungerade

ledamotens semester åt den som förordnades att under tiden uppehålla

befattningen begärt, dels att för år 1905 måtte ställas till kollegii förfogande

ytterligare 1,000 kronor, dels ock att anslaget för år 1906 måtte

bestämmas till 7,500 kronor.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. . So—88) åberopats,

hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må på extra stat för år 1906

anvisa

a) till bestridande af kostnader för handläggning

I103 kommerskollegium af ärenden rörande svenska

fartygs registrering ett belopp af 7,500 kronor; samt

b) till bestridande af utgifterna för dylika ärendens

handläggning hos kommerskollegium under innevarande

år, utöfver det för ändamålet redan anvisade anslag,

ett belopp af 1,000 kronor.

Arfvode till en vaktmästare hos kommerskollegium.

17:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till beredande af arfvode åt en

vaktmästare hos kommerskollegium på extra stat för år

1906 anvisa ett belopp af 800 kronor.

Ang. arfvode

till eu vaktmästare

hos

k omm er stolleqium.

[15.]

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

18:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

och i öfverensstämmelse med hvad under en följd af år ägt rum,

får utskottet hemställa,

Ang. anslag

till väfikolan

i Borås.

[16.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

■SO

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

att Riksdagen må på extra stat för år 1906 anvisa:

a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

\ Moras — med villkor att från Ålfsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget — 3,800 kronor; samt

b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare

vid samma skola 1,000 kronor, under villkor att enahanda

belopp varder för ändamålet från nämnda läns

landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

jt/ff. anslag 19:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar

ZdlrvUnL och lmder åberopande af bvad departementschefen i detta ärende till

[17.]'' statsrådsprotokollet (sid. 90 — 92) anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1902—1905 ägt rum, på extra stat för år 1906 anvisa

ett anslag af 28,000 kronor, alt af Kungl. Maj:t användas

till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning,

hvad Göteborgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs

stadsfullmäktige och, hvad Frans Schartaus

handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm

fortfarande till instituten lämna årligt understöd

till minst samma belopp som hittills, samt på de

villkor i öfrig!, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma.

Ang. anslag 20:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

fÖrjanIcTf'' ocl1 nnder åberopande af livad departementschefen i detta ärende till

svenska aisiere statsrådsprotokollet (sid. 93—94) anfört, hemställer utskottet,

afsättning i

utlandet samt

till handelsstipendier.

[18, 19.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1906 anvisa:

a) till befrämjande af afsättning i främmande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

31

länder af alster af svensk industri och svenska näringar

ett belopp af 18,000 kronor; samt

b) till handel sstipendier ett belopp af 30,000

kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

21:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

med hänvisning till hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet

(sid. 94 och 95) anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med livad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1906 anvisa

ett belopp af 23,000 kronor, att till brukssocietetens

fullmäktige i järnkontoret utbetalas såsom bidrag till

uppehållande af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad

och Falun, under villkor att skolorna under år

1906 fortsätta sin verksamhet i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 12 januari 1904 angifna plan, hvarom

Kungl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa.

Anordnande af fabriksinspektion.

22:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart

och ett af åren 1902—1905 ägt rum, för anordnande

af fabriksinspektion, på extra stat för år 1906 anvisa:

a) till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000

kronor med 5,000 kronor till enhvar, för år räknadt;

b) till arfvode åt en assistent i kommerskollegium

3,000 kronor;

c) till bestridande af kostnaden för skrifbiträden

och likartade utgifter 12,000 kronor; samt

Ang. anslag

till bergsskolorna.

[20.]

Ang. anslag

för anordnande

af fabriksinspektionen.

[21-1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. anslag

för ersättning

till sjömanshus.

[22.]

Ang. brandförsäkring

af

operabyggnaden

i Stockholm.

[23,j

Ang. anslag

till mellanfolkliga

arbetsamtet

i Basel.

d) till Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse

åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor,

eller tillhopa 57,000 kronor.

Ersättning till sjömanshusen.

23:o) I anledning af Kungl. Mapts därom gjorda framställning

och under åberopande af hvad i afseende härå blifvit, till statsrådsprotokollet

(sid. 96 och 97) anfördt, hemställer utskottet,

*

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900

—1905 ägt rum, må å extra stat för år 1906 under

benämning »ersättning till sjömanshusen» anvisa ett anslag

af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen

af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med

värnpliktiges inskrifning och redovisning samt med

utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under

villkor, att aflöningarna till tjänstemännen vid sjömanshus,

som erhålla sådan ersättning, icke må utan

kommerskollegii medgifvande höjas.

Brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm.

24:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart

af åren 1900—1905 ägt rum, till bestridande af kostnaden

för gäldande af årspremie för brandförsäkring

af operabyggnaden i Stockholm, anvisa ett extra anslag

för år 1906 af 18,314 kronor.

Meiianfolkliga arbetsamtet i Basel.

25:o) I två särskilda sinsemellan lika lydande motioner, väckta

den ena (n:o 16) i Första Kammaren af friherre N. Trolle och den

andra (n:o 140) i Andra Kammaren af herr J. Genterwall, har före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

:38

slagits, att Riksdagen måtte till det mellanfolklif!a arbetsamtet i Basel

för år 1906 lämna ett bidrag af 750 kronor.

Beträffande de skäl, hvarpå motionärerna grundat detta förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

• HÖ1I & tf 1 r»

Då utskottet icke funnit det vara af motionärerna visadt, att det

åtminstone i vårt land föga kända arbetsamtets verksamhet skulle för

oss hafva sådan betydelse, att anledning skulle förefinnas för svenska

staten att med penninganslag understödja detsamma, anser sig utskottet

böra hemställa,; ■ *

: . ■ '' , ■'''' . • . '' i • : ■ :■ '' ■ • ''■'' - ;

att friherre Troll©»'' och herr Centerwalls omförmälda

motioner icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

:!• ;-v : - ö . -mm

Dyrtidstillägg.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 14

januari 1905 angifna grunder, af dyrtidstillägg för samma år åt en del

tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af Kungl.

Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk och

kårer å extra stat för år 1906 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp

af 50,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet härigenom skolat för

Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 3 mars 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Äng. dyr lidstillciqq.

[24-''. ]

Bill. till jRiksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afä. 8 Käft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Reservation

vid punkten 5:o) (angående höjning af anslaget till rese- och traktamentepenningar):
åt

herrar P. Pehrson, H. Andersson, N. Boström, C. Persson,

8. 0. Nyländer, G. Odqvist, J. Å. Sjö, A. Petersson, N. Nilsson och

O. Emthén, Indika ansett utskottet böra hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

måtte vinna Riksdagens bifall.

s. 36 Kontrollera mot PDF

btatsutskottels Utlåtande N:o 8.

36

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1905 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

i Indelning och

''därmed jämför1

lig anvisning

| på förslag.

Friheter.

Kronor.

17,000

68,100

122,100

112,000

234.000

140.000

20,300

10,500

191,900

39,100

3.849.000

2.100.000

85,110

33.000

69,600

ö. | Kronor, ö.

73,500— j — — :—|

Summa.

Kronor.

17,000

68,100!

122,100

112,000;

234,000!

140.000

20,300

10,500

191,900;

39,100

3,849,000|

2,100,000''

85,110!

33.000

69,600

ö.

73,500 -

... ;; Finans
■

{Departementschefen ........................................................

.Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ....

Kammarkollegium................ ...........................................

Statskontoret....................................................................

J Stämpelomkostnader, förslagsanslag ...........................

Kostnader för allmänna bevilln ingens uttaxering,

(Mynt- och kontrollverken ............................................

; Omkostnader för kontroll verket, förslagsanslag ........

Kammarrätten ................................................................

; Ofverintendentsämbetet....................................................

{Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt

I Ökas med ...........................................................

{Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags
Iiommerskollegium

........................................................

Bergsstaten ...................................................................

''Statistiska centralbyrån:

Åflöningsmedel för statistiska centralbyrån...........

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ............................

Till arfvode!! åt tillfälliga biträden samt till

Till officiella statistiska trycket...........................

Till en statistisk tidskrift ...................................

Till utarbetande af eu aliönings- och pensions
Befrämjande

i allmänhet af slöjderna. Nuvarande

Ökas med ............................................................

T: pi 7,165,210!—

7,165,210!—

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

37

Litt. A.

£* i:-sf*nx - . '' i QiAi-av.i i

riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

i1'' f-u:t

j: "il U- J

An visning i

kontant.

Indelning och

därmed jämför- lig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

departementet.

M! '' - f''T.T; 10 /

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor. ,

ö.

{U.M-d yflUrÅ ‘KK

17,000

68,100

122,100

112,000

234.000

140.000

20,300

10,500

17,000

68,100

122,100

112,000

234.000

140.000

20,300

10,500

..................................

_

_

-_ _

_

_

_

_

förslagsanslag ... a..,.....................i...i... ...i.....;-....

—

—

—

—

_

__

_

_

191,900

39,100

3,852,100

2,100,000

85,110

33,000

191,900

39,100

3,852,100

2,100,000

85,110

33,000

_

_

utgå. Nuvarande belopp...

3,849.000: —

3.100: —

anslag ...............................................................................

_

—

—

—

_

28,400: —

41,200: —

vikariatsersättningar..........

statistik ...............................

. 1,500: —

. 20,000: —

. 17,300: —

. 1,400: —

. 1,000: -

69,600

69,600

belopp..................................

73,500: - 5,000: —

78,500

78,500

Transport 7,173,310

— —

—

7,173,310

—

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1905

års riksstat anslår:

Indelning och j

därmed jämför-!

Anvisning

lig anvisning

kontant.

på förslag. [

Summa.

Friheter.

Kronor.

ö.

Kronor.

kl

1

Kronor.

Ö.

7,165,210

—

—

_

7,165,210

—

11,500

—

- -

11,500

8,700

—

— —

—!

8,700

—

30,000

—

- -

—;

30,000

250,000

—

- -

—

250,000

21,550

■—

30

—

21,580

15,000

- -

—i

15,000

_

750,000

- -

—

750,000

8,000

- -

—''

8,000

75,000

—

- —*

—I

75.000

45,466

—

- -

—!

45,466

18,769

---

—

18,769

61,568

__j

61,568

_|

32,000

i

— —

-’

32,000

60,000

_1

!

60,000

—1

8,552,763

30

—| 8,552,793

1

T:pt

S:a

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ...................

Lyshållning in. fl. utgifter för kronans publika hus

Ökas med

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

39

.........i

i Stockholm, förslagsanslag

anslag

förslagsanslag, högst

varande belopp

anslag

Förslag till blifvande riksstat:

Transport

18,769: —

3,500: — ;

Anvisning i

kontant.

Indelning och

därmed jämför- lig anvisning

på förslag.

Friheter.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

7,173,310

—

— —

—

7,173,310

—

11,500

•

_ _

_

11,500

_

8,700

-- -

—

8,700

—

30,000

- ''-i

—

30,000

—

250,000

—

- -

—

250,000

—

21,550

—

30

—

21,580

15,000

—

- -

—

15,000

—

750,000

—

- -

—

750,000

—

8,000

—

- -

—

8,000

—

75,000

—

- -.

—

75,000

—

45,466

—

— —

—

45,466

—

22,269

_

_ _

_

22,269

__

61,568

—

- - ■

—

61,568

—

32,000

—

- -

—

32,000

—

60.000

—

—

60.000

—

Summa! 8,561,363 30 — 8,564,393''—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

: n

V;>: i

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjunde hufvudtifel.

Kronor.

»•

Finansdepartementet.

- i

:..... - '' * *....... ’ ; ‘1 ..........

Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj.is kansli:

Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets banj^byrå ...

k-v«,v ja

4,500

!

Kammarkollegium:

För fortsatt ordnande och registrerande af kammararkivets handlingar

5,000

Statskontoret:

Till förstärkande af statskontorets arbetskrafter............ 3,000: —

» ersättning för af statskontoret gjorda förskott....... 356,141: —

859.141

r A

Tullverket:

Till förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen ...........

12,000

— ■

Ofverintendentsänibetet:

Till underhåll och reparationer af publika byggnader.... 50,000: —

» utförande af underhållsarbeten vid Borgholms slotts- ruin ................................................................................ 5.000: —

55,000

Kommerskollegium:

Till arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommers- kollegium ......................................................................... 2,000: —

För arbetsstatistiska undersökningar ................. 24,852: —

Till bestridande af kostnader för handläggning hos

kommerskollegium af ärenden rörande svenska far- tygs registrering............................................................ 7,500: —

Transport 34,352: —

435,641

—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

41

Transport

Till bestridande af utgifterna för dylika ärendens handläggning

hos kommerskollegium under år 1905 utöfver

förut anvisadt anslag, ytterligare..............•.....

» arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium

Statistiska centralbyrån:

!

Kronor.

ö.

34,352: —

435,641

1,000: —

800: —

36,152

Till arfvode åt en extra tjänsteman därstädes................ 3,000: — !

» förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden

därstädes m. m. anslagna medel ................................ 8,000:j

11,000 —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande;

af en andre lärare vid samma skola................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietens

i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handels-1

institut ............................................................................ 28,000: —

» befrämjande af afsättning i främmande länder af

alster af svensk industri och svenska näringar........ 18,000: — !

» handelsstipendier............................................................ 30,000: — |

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

4,800

76,000 —

Till uppehållande af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad

och Falun ............................................................................................

23,000 I — |

Fabriksinspektion:

Till anordnande af fabriksinspektion........................................................j 57,000 —|

Diverse anslag:

Till ersättning till sjömanshusen........................................ 30,000: — j

» brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm .... 18,314: — j 48,3141_-1

Summa 691,907 —

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.