Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1905-04-07 · 43 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 43 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:82, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

1

X:o 83.

Ank. till Riksd. kansli den 7 april 1905, kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i

det nya reglementet för riksgäldskontor et. (R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, h vilka stadganden angå: riksgäldskontorets

föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar

för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen

af de till riksgäldskontoret ingående medel: fullmäktiges sammankomster;

fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; betjäningen vid

riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.;

samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.

Det i 50 § af nu gällande reglemente intagna bemyndigandet för

fullmäktige att för beredande åt riksgäldskontoret af tillräckliga kassareserver

i utlandet upplåna intill 15,000,000 kronor har, sedan dessa medel

numera blifvit anskaffade, uteslutits från de nu föreslagna stadgandena. Den

i samma reglementsparagraf förekommande föreskriften om ifrågavarande

medels placering har däremot bibehållits och ansetts lämpligen böra intagas

i den föreslagna § 52 (motsvarande § 53 i 1904 års reglemente), hvilken

§ i sammanhang härmed fått undergå en mindre omredigering.

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 43 Häft. (.N:o 82).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 82.

Af § 79 har det sista stycket, afseende möbleringen af det nya riksdagshuset,

ansetts kunna numera utgå och därför ej upptagits i förslaget.

Förutom nu nämnda förändringar äro de föreslagna stadgandena af

lika innehåll med motsvarande stadganden i nu gällande reglemente.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 7 april 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

3

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

ifrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, höra, sa till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 82.

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige

göres framställning, på viss namn gifven person öfverlåtas för att endast i

dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo

kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i

afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets

räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;

för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;

samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,

fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med

riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår

till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000

kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,

då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt

myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad

bilaga, böra i öfrig! de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående

riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma

föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 8-

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

5

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas

en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års

lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år

1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall

utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas

till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5-

Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska

statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen

utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå

ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och

å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 82.

reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,

jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande

tjäna till efterrättelse.

§ 7.

Riksdagen har år 1904 bestämt:

att statens kapital- och räntefordran hos Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag

till den del, samma fordran öfverskjuter 800,000 kronor, från

1904 års utgång och tills vidare i statsräkenskaperna föres inom linjen;

att bolaget skall å detta belopp 800,000 kronor erlägga dels 4 1/2 %

ränta om året från och med den 1 januari 1905 samt dels från och med

ingången af år 1906 i kapitalafbetalning så stor procent, att berörda belopp

varder till fullo inbetaldt inom loppet af 50 år därefter;

att bolaget skall vara skyldigt att sist den 81 juli 1905 ställa sådan

säkerhet för annuiteternas ordentliga erläggande, som fullmäktige i riksgäldskontoret

finna erforderlig utöfver den inteckningssäkerhet, hvilken förut

aflämnats;

att, sedan bolaget ställt sådan säkerhet som ofvan sägs, statens fordran

utöfver angifna kapitalbeloppet 800,000 kronor och därå upplupen ränta

varder afskrifven; samt

att, därest bolaget icke före den 31 juli 1904 ingått på här uppställda

villkor eller bolaget, sedan dessa villkor å dess sida antagits, skulle

brista i uppfyllandet af gjorda åtaganden, fullmäktige i riksgäldskontoret

skola äga vidtaga åtgärd för järnvägens exekutiva försäljning.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 43.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas

eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

7

må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 44.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, k vilka kunna inflyta

vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål

anvisade.

§ 45.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstion des utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut

till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de

ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp,

hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret

inbetalas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 82.

§ 46.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 47.

Erån statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1905 och 1906 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående

från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader

samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å

statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret

med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras

det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret

utgått.

§ 48.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att

där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kung!.! Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

9

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,

som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den

18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,

af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet

den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bofven

den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till

och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge

försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande

och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret

och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,

af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande

beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1908, finge för

inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t

disponeras.

Slutligen har Riksdagen ar 1908 medgifvit, att köpeskillingarna för

de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. blefven den 18 maj 1888,

den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 43 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 82.

med utgången af år 1906, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl.

Maj:t disponeras.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts

rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade

försälj nin gsmedel.

§ 49.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas

till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess

rekvisitioner tillhandahålla.

§ 50.

(.Kommer att innehålla Riksdagens beslut om riksgäldskontorets upplåning.)

§ 51.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, bvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger innestå bos de för lånen afsätta

likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna

kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 52.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i

riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för

beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel

hållas innestående bos utländska banker och bankirhus eller vara placerade

i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så

länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

11

insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras

o

räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för

sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som

anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek

åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,

lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande

lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl

penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 58.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 54.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga

medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande

fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning

åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets

skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till

inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret

verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med

hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 82.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontor^

ingående medel.

§ 55.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna

upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och

afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör

föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och

amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven

dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma

under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda

redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den

1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade

och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar

må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.

§ 56.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda

ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och jämte allmänna tidningarna

utdelas.

§ 57.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med

statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt

godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit

försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör

till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok

biläggas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

13

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 68.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

*

§ 69.

Med undantag af de enligt § 64 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras,

§ 70.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller bos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 71.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§ 72.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 82.

§ 73.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 74.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

.höra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, samman - jämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 75.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet

anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade

beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;

hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad

före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,

därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,

af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller

statsutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Biksdagens eller revisorernas

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar

efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande

till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

15

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 76.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

§ 77.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å det till lokal

för riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes

bör besiktning årligen af fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket

jämväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 78.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna

varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 82.

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 79.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor

att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års Riksdag bildade

byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,

som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader

för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med

de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 mai

1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 80.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 81.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 82.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

17

statsverket ock riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser

jämte därtill körande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges

försorg böra till näst sammanträdande Riksdag ock revisorer öfverlämnas.

§ 83.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med därtill börande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens

bus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan oek vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 84.

Som, enligt de af Kung!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den

ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Smil. 1 Afd. 43 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutslwttets Memorial N:o 82.

§ 85.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens

fortsatta likviderande.

§ 86.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje

år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 87.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 88.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 89.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

19

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

men kamrarne icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §

regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige

i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 90.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 82.

Angående betjäningen yid riksgäldskontor^.

§ 91.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:

en sekreterare och ombudsman,

en kamrerare,

en kassör,

en revisor,

en kassabokhållare,

en lånebokhållare,

eu registrator och kanslist samt

två kammarskrifvare.

§ 92.

Vaktbetjäningen utgöres af:

en förste vaktmästare och

tre vaktmästare.

§ 93.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och

vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och

bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara

underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles

kunna varda meddelade.

2: o) Eiksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder

för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half

månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

21

3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller

nhssräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han

eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;

dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som

af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma

tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon

del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,

anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på

förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till

belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande

erhållit tjänstledighet, bör han själ! vidkännas kostnaden för tjänstens

förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.

5:o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande

af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar

eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt

stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda

efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer

än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst

inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år under samma villkor.

7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontor får icke annan tjänstebefattning

utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontor

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning

genast frånträda.

§ 94.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller

annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande

bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets Memorial N:o 82.

samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten

anslaget.

§ 95.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan

stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt

till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å

tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.

§ 96.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 97.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 98.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

23

skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,

äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af* frågor rörande tjänsteförsummelser

in. in.

§ 99.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten

ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande

användas.

§ 100.

Därest tjänsteman, hvilken .förut blifvit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges

särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 101.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjänst.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 82.

§ 102.

Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 103.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir

ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

statsutskottet eller revisorerna af gjorda eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta.

§ 104.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne

efter hvarandra följande månader, eller ''vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin

rätt att i riksgäldskontor vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig

försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 99 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontor

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

25

Angående pensioneringen af riksgäldskontorets Ibetjäning.

§ 105.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön

såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 106.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar

af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem

tjänstår kan af skedssökan de endast i händelse af bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel

för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande

tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden

utfalla förmånligare.

§ 107.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång linnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna

lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,

dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

Bill. till Rihsd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 43 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 82.

Riksgäldskontorets vid 1904 års slut utbalanserade skulder.

Beglemen-

tets

Årtal.

§•

1880

38

Obligationer för 1880 års

statslåns tre emissioner å

tillsammanskr.il

motsvarande £ st.6,600,000,

francs 166,320,000 eller

rmk 134,640,000 ............

1886

42

Obligationer för 1886 års

statslån å kr. 72,000,000

eller rmk 81,000,000, hvar- af blifvit utlämnade obli- gationer å tillsammans rmk

70,364,500 ........................

1887

40

Obligationer för 1887 års

statslåns sex emissioner å

tillsammans kr. 60,000,000,

hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

1888

40

Obligationer för 1888 års

statslån å kr. 26,666,666:6 7,

motsvarande rmk 30,000,000

eller £ st. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

1890

39

Obligationer för1890 års stats- lån å kr. 35,555,555:56,mot-

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1904.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1880 d. y4

s1/, X

(Kr. 89,733,600

1 £ St. 4,944,000

I Frcs 124,588,800

[Rmk 100,857,600

1886 d. 7,

37, X

/Kr. 58,468,444:44

/Rmk 65,777,000

1887 d. 3712

»V,, x

Kr. 54,534,000

1888 d. 7S

3 X

[Kr. 24,666,666:6 7

Rmk 27,750,000

£ St. 1,359,750

[Frcs 34,243,500

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82

27

Reglemen

Årtal. §.

1894

1899

42

1900

1904

1866

1866

1895

44

51

13

18

16

svarande rmk 40,000,000,

£ st. 1,960,000 eller francs

49,360,000 ..................

Obligationer för 1894 års statslån

å kr. 36,000,000, motsvarande

francs 50,000,000,

£ st. 1,980,000 eller rmk

40.400.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligation er för 189 9 års statslån

å kr. 72,000,000, motsvarande

francs 100,000,000,

£ st. 3,960,000 eller rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1900 års statslån

å kr. 36,320,000, motsvarande

£ st. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs

50,400,000 ........................

Obligationer för 1904 års statslån

å kr. 36,000,000, motsvarande

francs 50,000,000,

£ st. 1,980,000 eller rmk

40,400,000 ........................

Det s. k. gamla lånet, utgörande

ouppsägbara skulder

till Södertälje stads kyrka

och skepparesocieteten i

Stockholm...........................

Innestående fond för Göta

kanals underhållande ......

Af Malmö—Billesholms järnvägsaktiebolag

upplagdt obligationslån,

för hvilket staten

i sammanhang med Yäst
-

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1904.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1890 d. 7S

37, X

(Kr. 30,757,777:78

Rmk 34,602,500

£ St. l,695,522:io

(Eros 42,699,485

1894 d. »/„

3 X

(Kr. 18,000.000

Eros 25,000,000

£ St. 990,000

Rmk 20,200,000

1899 d. ,6/6

37, X

Kr. 35,463,600

Frcs 49,255,000

£ St. 1,950,498

Rmk 39,798,040

1900 d.

4 X

t. o. m.

d i®/

u- / 8

1910,

därefter

37, X

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Eros 50,400,000

1904 d. V8

37. X

f Kr. 36,000,000

j Eros 50,000,000

)£ st. 1,980,000

(Rmk. 40,400,000

—

/1798 d. y3

11811 d.

5 X

Kr. 10,125

1833 d. ”/„

5 X

Kr. 140,889

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 82.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1904.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

Årtal.

§•

skuld.

kustbanans förvärfvande öf- vertag]! betalningsskyldig- heten ... ............

4 X

5 X

Kr. 1.131,000

1895

16

Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med

Yästkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skvldigheten ..................

Kr. 608,766:06

1895

16

Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med

Västkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldigheten ....................

4,7 X

Kr. 114,867:82

1899

18

Enligt kontraktet om för- värfvande åt staten af ban- delen Örebro—Erövi inne- stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel

4 %

Kr. 3,000,000

1902

23

Innestående köpeskilling för

fastigheten n:o 1 kvarteret

Lejonet i Stockholm (f. d.

Arffurstens palats) ...........

4

Kr. 2,250,000

—

_

Öfriga diverse skulder.........

Kr. 1,671,782:01

1890

14

Obligationer å 30,000,000

kr., hvilka utfärdats såsom

grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bok- förda inom linien med

nämnda belopp..................

1890 d. 16/s

1750 d. */8

37, X

1866

15

Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med r:mt 1,250

r:dr, jämte upplupen ränta

runt 2,286:88 ..................

6 %

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

29

Reglemen-

Tiden, då för-

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1904.

bindelserna blif- vit utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

Årtal.

§•

skuld.

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 r:dr

(icke kapitaliseradt)............

1815 d. yu

1866

17

Kanta å Hertigens af Sö- dermanland, sedermera Ko- nung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom

linien med r:mt 150,000

r:dr .................................

1778

5 %

1866

20

Fond för Hjälmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

1866

21

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ........................

1882

3

Dito för Södertälje kanals dito

(dito) .................................

1866

23

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med r.mt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

1866

25

Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

1869

|

77

Post-assuransfonden (ingår

bland riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente inne- håller) ..............................

Summa Kr.

383,944,088:89

8,927,429:89

Inom

linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 82.

Riksgäldskontorets vid 1904 års slut ut balanserade kapitalfordringar för de

af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån för vissa bestämda ändamål.

1 Reglemen-

...............

■■■"■ ......................

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalaterstod

vid 1904 års

Årtal.

slut.

§•

a) Byggnadslån.

1866

43

Lån till Yästerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

1866

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande af ett nytt

lärohus för elementarläro-

verket därstädes ...............

1861

5 °/

4 X

120,000

_

8,312

65

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af en byggnad

till inrymmande af gymna- stiklokal m. m. för elemen- tarläroverket därstädes......

1864

5 X

4 X

25,000

6,539

23

Transport

—

—

—

42,851

88

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

31

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1904 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

42,851

88

1866

37

Lån till staden Latun, för

uppförande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............

1864

5 X

4 X

40,000

10,531

34

1866

37

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............

1865

5 X

4 X

12,000

3,113

39

1866

37

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af ett nytt

läroverksbus därstädes......

1866

5 X

4 ,%

25,000

—

8,413

09

/1866

37 \

Lån till Kalmar domkapitel,

11899

7 1

för uppförande af en bygg- nad till inrymmandeafgym- nastiklokal m. m. för ele-

n

mentarläroverket i Kalmar

1866

*7, X

4 X

22,000

—

21,404

20

1866

1482)

Lån till staden Vänersborg,

för uppförande af ny

byggnad för elementarläro- verket därstädes ...............

1867-1868

5 X

4 X

40,000

14,973

54

1866

1488)

Lån till staden Västervik,

för uppförande af ny bygg-

nåd åt elementarläroverket

därstädes ...........................

1867-1868

5 X

4 X

20,000

7,772

59

1866

1484)

Lån till Upsala domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket

i Uppsala ....................

1867-1868

5 X

4 X

140,000

54,233

76

1866

1485)

Lån till Karlstads domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för elementarläro- verket i Karlstad...............

1868

5 X

4 X

40,000

16,356

37

Transport

—

—

179,650

16

*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts

till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan

aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4‘/2 X återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

‘) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

6) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 82.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1904 års

Årtal.

§•

sint.

Transport

—

—

—

179,650

16

1866

148J)

Lån till Skara domkapitel,

för ändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- huset i Skara.....................

1868-1869

5 X

4 X

40,000

26,169

18

1866

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes .................................

1873-1875

5 X

4 X

20,000

11,704

56

1874

5

Lån till seminarium för

bildande af lärarinnor, för

inköp af byggnad åt semi- nariet .................................

1875

5 X

4 X

59,000

27,933

40

1882

17

Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande af

tornbyggnaden å kyrkan...

1883

5 X

4 X

30,000

_

20,439

25

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................

1888

5 X

4 X

30,000

23,454

30

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

34,658

76

Transport

—

—

—

—

324,009

61

*) Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

5) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stätsutskottets Memorial N:o 82.

33

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

|

ifapitalåterstod

vid 1904 års

o

Årtal.

§■

Transport

_

—

—

324,009

61

1896

16

Lån till Hernösands dom-

kapitel, för uppförande af

Länet

|

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.

ärligen

—

15,000

—

11,500

!

1898

17

Lån till Yadstena och S:t

under

no Är

Pers församlingar, för full-

Lånet

bördande af Vadstena klo-

betala»

sterkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

År 1009

—

16,000

16,000

—

= 351,509: ei

med

minst

V». an.

b) Tomtregleringslån.

| 18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

0 X

5 X

50,000

_

35,933

81

i 11877

81

Lån till staden Söderhamn,

för ny tomtreglering efter

| \ 1878

6/

122,989

56

1876 års eldsvåda ............

1878- 1879

6 X

5 X

200,000

--

j/1880

131

Lån till staden Hudiksvall,

881

10/

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .................................

1881-1882

6 X

5 X

■■ ''

200,000

138,921

99

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda .....................

1889

5 X

4 X

100,000

_

84,974

21

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

-

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda .....................

1890

5 X

4 X

i 1 ''

200,000

173,027

29

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ............

1897

47,„ X

37,0 X

150,000

—

143,668

16

Transport

—

1,051,024

63

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Bih. till Bi/csil. Prof. 1905. 4 Sami 1 Afä. 43 Haft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sta imf skottets Memorial N:o 82.

fBeglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

1

| Kapitalåterstod

; vid 1904 års

Årtal.

! §■

Slut.

Transport

—

—

1,051,024

63

1902

20

Låii till staden Amål för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

= 999,515: 02

1903

5 %

4 X

300,000

300,000

—

c) Lån till kanal- och sluss-

■

anläggningar.

1866J

941)

118

143

Lån till Kinda kanalaktie- bolag, för utsträckning af

Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön

Rengen till bamnen vid

Linköping...........................

= 325,431: 7 7

1865-1870

5 X

3 X

437,500

325,431

77

cl) Lån till järnvägsanlägg- ningar.

1866

79

Lån till Borås järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Borås till

Herrljunga ........................

1862 1863

-l)

4 X

1,377,055

24

80,932

31

! 1866

80

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Helsing- borg och Årup ..................

1864 1865

5 X

4 ,%

1,100,000

193,231

31

Transport

—

i

1

1

—

1,950,620

02

'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

-) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Staisuiskotiets Memorial N:o 82.

35

Reglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

1

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod 1

vid 1904 års j

slut.

Årtal, i

§•

Transport

''

—

!

1

1

1,950,620

02

186(3

80

Lån till Kristianstad—Hess-

• 1

1

leholms järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

mellan Kristianstad och

TTfisslehnlm ..................

1864—1865

5 X

4 °/

* /©

720,000

90,942

55

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöf

454,274

65

.

till Ystad .........................

1864-1866

5 %

A. o/

4fc /o

2,450,000

—

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg mellan

Landskrona och Eslöf ......

1864-1866

5 %

4 X

1,200,00.0

—

213,350

16

/1866

(1897

821

13/

Lån till Uddevalla—Yäners- borg—Herrljunga järnvägs-

. 1

j aktiebolag, för anläggning

1 af järnväg från Herrljunga

j öfver Vänersborg till Udde-

" x • .‘t-

. X X'' .»4

.

valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- | ut fri spår! g...........................

J1865-1867/

| 1898

4 X

2,600,000'')

i 2,386,968

07

j ■ 5 X

1871

; 31

Lån till Karlskrona—Växjö

järnvägsaktiebolag, för an-

•

läggning af järnväg mellan

Karlskrona och Växjö......

1872—1871

| 5**)

47, X

2,600,000

1,623,776

82

Transport

—

- —

1

—

6,719,932

1

[21

■) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 ulbelaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af

järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ranta samman ag , ?

kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och okades med nytt låneunderstöd a

),000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

2) Se § 8 af 1886 års reglemente.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o

Reglementets

Årtal.

1871

1871

1871

1876

1876

§•

31

Tiden, då I T,

lånet ! Annuitet, j Räntefot. ursprungliga

utbetalts. i I beloppet.

31

81

Transport |

Lån till Kr yl bo—Norbergs {

järnvägsaktiebolag, för an- j

läggning af järnväg mellan I

Krylbo och Norberg .........

Lån till Upsala—Margretehills

järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uppsala till Galle med bibanor

,................................

Lån till Bergslagernas järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Ludvika

till Kil........................

Lån till Yästervik—Åtvida-:

berg—Bersbo järnvägsaktie- j

bolag, för anläggning afI

järnväg frånYästervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvidaberg

till Bersbo, med bibana.

...................................

Lån till Hultsfred—Yästerviks

järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg mellan

Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1872-1873

6 X

5 X i 406,000

Kapitalåterstod

vid 1904 års

slut.

6,719,932

168,885

27

4b:

1873

6 X

1874-1876 5''/, XX

Transport

5 % | 500,000

5 X 5,000,000

226,654

3.818,207

36!

1877-1879 j 5 %*)

1877-1879

5 Xa)

4''/, X

4V3 X

1,865,000

1,750,000

24

1,526,529

1,495,741

33:

78

13,955,950 46

*) 8e § 3 af 1888 års s’eglemente

) Se § 3 åt 1883 och 1886 års reglemeuteaV

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

37

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts, j

Annuitet.

1

Bäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1904 års

Årtal.

§•

sim.

|

1876

51)

Transport

Lån till Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Vislanda till Bolmen .........:

1877-1878

i

5 X2)

47? X

- I

785,000

13,955,950!

768,299

46

12

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Visby till

Hemso ..............................

1877—1879

5 X3)

41/* X

-500,000

402,673

i

75

(1876

\ 187 9

5)

13/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Krylbo

till Borlänge med bibana...

1879—1882

5 X2)

r..- 7— -!

4 Vs X

2,375,0.00

2,002,333

23

| 1876

5

Lån till Varberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Varberg

till Borås ...........................

1879—1881

5 %a)

47? X

2,600.000

2,192,027

92

! 1881

15

Lån till Lenna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Lenna till Norrtälje .........

1883—1886

K ©/

O /•

4.1/ o/

** / 2 /©

746,1977

m

■: •

7 46,197

94

1881

1 15

Lån till Siljans järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Borlänge

och Insjön ........................

1883—1886

r

| 5 %

47? X

L

950,000

905*444

•

94

| 1881

15

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Hvetlanda och Säfsjö.........

: 1883—1886

I 5 %''

47? X

j

300,000

265,921

01

Transport

|

—

—

1—

; 21,238,848

1

37

'') Jfr § 7 af 1904 års reglemente.

*)..8é-8 8 af 1883 och 1886 års reglementen.

*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,006 kronor äger benäget ej rättighet

att utbekomma.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Stafsutskottftfs Memorial N:ö 82.

38

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

1

| Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

vid 1904 års

Årtal.

§•

'' - • • '' ........- ■ ---------------

slut.

Transport

—

—

—

21,238,848

37

1881

15

Lån för anläggning af järn- väg från Finspong till Nors- liolm (numera öfvertäget af

Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolagl ..................

1883-1886

5 %

47* X

500,000

438,145

72

1881

15

Lån till Stockholm—Rintbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Stockholm och Rimbo ......

1883—1887

5 %

4 Vä %

500,000

443,201

65

1881

15

Lån till Kinds härads järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg mellan Bo- rås och Svenljunga (numera

öfvertäget af Borås—Alfve- sta järnvägsaktiebolag)......

1884—1887

5 ^

41/, %

500,000

448,039

86

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Vänern (numera

öfvertäget af Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) .................................

1887—1889

5 X

472 %

324,000

293,329

99

1886

16

Lån till Svartälfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af

järnväg mellan Karlsdal

och Grythyttehed jämte si- dospår .................................

1887—1890

5 X

47, X

341,000

341,000

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an-

Transport -

— ''

—

0

—

23,202,565

59

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskott?ts Memorial N:t 82.

39

Reglementets |

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet, i

■Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod i

vid 1904 års 1

slut.

i Årtal.

§•

i

Transport

—

—

—

23,202,565

59

läggning af järnväg från!

Halmstad till Bolmen med

sidospår..............................i

1887 — 1890

5 %

41/ V

1 / 2 /»

824,915*)

1

I

754,137

64:

1886

16

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeskögs järnvägsaktie- bolag för anläggning af järn- väg från Yadstena till Ödes- hög ....................................

1888-1890

5 V

° /©

300,000

274,260

i

14;

i 1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Karlshamn till Gullbärna

med bibana och hamnspår

1888—1893

K O/

/o

f Va X

? ■'' ii >'' t ■

1,102,250*)

1,007,686

63

! 1886

16

Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- . ning af järnväg från Mora

strand till Östra Yärmlands

järnväg jämte bibana.........

1889-1893

5 %

•i''/2 x

1,000,000

938,558

95

886

|

16

Lån till Mariestad—Kinne- kulle järnvägsaktiebolag,för

anläggning af järnväg från

Mariestad till Gössäter med

hi spår...............................

1890 -1891

i

5 X

4 V, x

305,000

294,756

78

1 1886

1

16

Lån för anläggning af järn- väg mellan Yittsjö och Hess- 1 leholm (numera öfvertaget

1

Transport

1

i

26,471,965

73:

*) Enligt kungl. bref af d. u/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. . -

*) Återstoden, 18,000 kr., af ået beviljade beloppet 1,120,250 kr. bär bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o SB.

j Reglementets

1

''

liden, då

lånet

\ Annuitet.

i Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1904 års

Årtal.

§•

I

utbetalts.

slut.

1

Transport

—

1

26,471,965

73

! af Hesslekolm—Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

i 1890-1892

5 %

: 4 % X

| 404,000

!

! 390,431

87

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an-

I |

! läggning af järnväg från

Björndalsbron till Munkfors

1891—1892

| 5 %

41/* X

90,835

85,254

Öl!

1886

16

Lån för anläggning af järn-

. ;

''

1

väg från Klippan till Ins- tänga (numera öfvertaget af

''

1

Helsingborg — Hessleholins

järnvägsak tiebolag) ............

1892—1893

5 */

41/, X

290,000

272,182

09

^ /2 • /«

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsåktiebolag, för an-

-

läggning af järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 %

41/2 X

1,300,000

1,256,340

21

1891

18

Lån till Norra Söderman-

.... ,, ;

lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor ..............

1892—1896

5 •/

41/» %

1,800,000

1,781,595

—

—

1891

19

Lån till Hernösand—Sol-

y- ■ ■ :

lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895,|

3 X

4Va X 1

2,350,000:

_

2,239,784

84

1891

18

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg-!

J • • J;[

1

ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till

Söderköping och från Kura- melby till Arkösund.........

1893—1895

*■

5 X :

- ... 1

11 / O/ |

*12/0

653,000

626,817

47,

I

Transport |

—

—

i

|

t

—

i

33,124,371

22

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

41

Eeglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1904 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

_

_

__

33,124,371

22

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895-1896

5 .%''

47, %

1,247,000

1,205,120

18

1896

14

Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Thorsås.....

1897-1899

5 X

47, X

537,500

529,069

24

1896

14

Lån till Klinteliamn—Korna

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Klintehamn till Boma ......

1897 1900

5 X

4 Vä X

213,25g1)

213,250

1896

14

Lån till Markaryd—Yeinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Markaryd till Yeinge ......

1897 1900

5 X

4 Va X

563,0002)

561,000

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Yest- kinde och Tingstäde .........

1899—1902

5 X

4 Va X

119,000 3)

116,723

54

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Galle järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Sala öfver Gysinge till Haga- ström .................................

1899 1901

5 °/

4 Va X

1,545,500

1,545,500

Transport! -

! '' i

37,295,034

18

’) Enligt kung! bref af den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr.; blifvit nedsatt med 750 kr.

) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

3) Enligt kung!, bref afdenz/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afä. 43 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 82.

! Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

bekmoet.

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1904 års

i .

utbetalts.

Slut.

| Årtal.

§■

1

i

I

Transport

—

—

—

37,295,034

18

1896

14

Lån till Östra Centralbanans

1

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Linköping öfver Rimforsa

och Kisa till Vimmerby ...

1899-1902

5 X

•±72 X

1,710,000

1,710,000

1896

14

Lån till Slite—Roma järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma

till Slite..............................

1900-1902

5 X

47r X

339,000 *)

_

339,000

_

/1900

19\

Lån till Borås—Alfvesta

[1901

18}

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Borås till Alfvesta............

1901-1903

5 o/

47a %

4,795,000

4,795,000

1896

14

Lån till Falkenbergs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- ljunga till Limmared.........

1902

5 X

47a X

505,000 2)

—

336,666

67

1896

14

Lån till Orsa—Herjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Orsa till Sveg ..................

1902

5 /b

47a X

1,838,0003)

—

1,233,000

—

J1896

\1901

}4l

Lån till Sköfde—Axvalls

17/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Sköfde till Axvall ............

1902

5 X

47a X

369,0004)

246,000

•

Transport

—

—

—

“

45,954,700

85

‘) Enligt kungl. bref af den 13/» 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

1.000 kr.

*) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 168,333:3 3.

’) Enligt kungl. bref af den "/„ 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med

12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 605,000.

*) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 123,000.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 82.

43

Ileglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1904 års

Årtal.

§•

Transport

__

—

—

—

45,954,700

85

1001

17

Lån till Enköping—Heby—

Runhällens järnvägsaktie- bolag, för anläggningaf järn- väg från Enköpings hamn

öfver Heby till Enåker j..

1904

5 X

4 V2 X

1,028,700!)

665,500

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Yxningen...........................

1904

5 X

472X

591,5002)

375,000

1901

17

Lån till Landskrona—Kjef-

linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Kjeflinge till

Sjöbo med sidospår till

Öfvedskloster .....................

1904

5 X

472 X

1,192,0003)

—

794,000

—

= 46,112,744: 45

e) Lån för utveckling af

statens telefonväsende.

1900

15

Lån till telegrafstyrelsen ...

1900

-4)

4 X

1,000,000

—

800,000

—

1901

16

D:o d:o

1901

-4)

4 X

1,000,000

—

900,000

—

1902

18

D:o d:o

1902

-4)

4 X

1,500,000

—

1,500,000

—

1903

18)

D:o d:o för

1904

19/

vissa interurbana telefon- ledningar ...........................

/1903\

-5)

4 X

2,759,4006)

1,720,000

1903

19

D:o d:o för

/1904/

lokala telefonnät med för- bindelseledningar ...............

1903

-5)

4 X

1,500,000

1,500,000

1904

20

D:o d:o för

lokala telefonnät med för- bindelseledningar ...............

1904

—5)

33A X

1,775,000

1,775,000

= 8,195,000: —

Summa

—

—

—

—

—

55,984,200

85

*) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 363,200: —.

*) D:o vid d:o d:o 216,500:-.

s) D:o vid d:o d:o 398,000: —.

4) Lånet skall återbetalas inom 12 år från första lyfta ingsdagen.

*) » » » inom 20 år från » »

*) Af det beviljade lånet återstodo vid 1904 års slut ej lyftade 1,039,400 kr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.