Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1905 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

1905-04-07 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:83, Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1905 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

1

N:o 83.

Ank. till Biksd. kansli den 7 april, kl. 4.15 e. m.

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och

nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag

för beredande af dyrtidstillägg för år 1905 åt en del

tjänstemän och betjänte m. m. (2:a U. A.)

I den af Kungi. Maj:t den 14 januari 1905 till Riksdagen aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t

föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för samma dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande

år åt en del tjänstemän och betjänte, å extra stat för år 1906

måtte anvisas såsom förslagsanslag under

andra hufvudtiteln (punkt 17)...................

.................... kronor

63,000

—

tredje

»

( »

12)...................

........... »

4,200

—

fjärde

»

( »

40) ...................

»

14,548

—

femte

»

( *

37) ..................

»

36,000

—

sjätte

»

( »

47) ...................

..................... »

900,000

—

sjunde

»

( »

24)....................

»

50,000

—

åttonde

( »

133) ....................

»

80,000

—

nionde

»

( »

55)...................

»

85,000

—

Bill. till lliksd. Prof. 1905.

Summa kronor

4 Smil. 1 Afd. 44 Haft. (N:o 83).

1,232,748

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

Tillika har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte hufvudtiteln,

punkten 38, föreslagit Riksdagen att medgifva, att dyrtidstillägg, i

enlighet med samma grunder, finge för år 1905 utgå till tjänstemän och

vaktmästare vid flottans pensionskassa.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

justitieombudsmannen i dennes ämbetsberättelse (sid. 166) gjord framställning,

att Riksdagen, under förutsättning att dyrtidstillägg innevarande år

beviljades statens ämbets- och tjänstemän, måtte tillerkänna enahanda förmån

jämväl åt tjänstemännen i justitieombudsmansexpeditionen.

Till åberopade statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 14 januari

innevarande år har chefen för finansdepartementet anfört följande:

»Sedan Eders Kungl. Maj:t i den till nästlidet års Riksdag aflåtna

nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande

af dyrtidstillägg för år 1904 åt en del tjänstemän och betjänte,

anmälde Riksdagen i skrifvelse den 17 maj samma år, att, i anledning af

hvad Eders Kungl. Maj:t under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde,

åttonde och nionde hufvudtitlarna föreslagit i fråga om beviljande af anslag

till dyrtidstillägg, Riksdagen, för beredande af dyrtidstillägg för år 1904

åt en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen jämte därtill

hörande ämbetsverk, kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar

på extra stat för år 1905 anvisat särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln ..................................................... kronor

» tredje » .........

fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

nionde

63.000

4,200

15.000

36.000

900.000

200.000

450,000

85.000

Angående dyrtidstillägg för år 1904 åt en del tjänstemän och betjänte

utfärdades den 20 maj 1904 nådig kungörelse.

På sätt jag hade tillfälle att anföra till det vid 1904 års statsverksproposition

fogade protokoll öfver finansärenden den 12 januari samma år,

bär den af Eders Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté,

hvilken erhållit i uppdrag att afgifva underdånigt utlåtande och förslag

rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden

samt att därvid tillika taga under öfvervägande, huruvida genom förenklingar

i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning af tjänster.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

3

som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras, den 18 november

1903 afgifvit betänkande rörande dels allmänna förutsättningar ocli

* grunder för eu reglering af löneförhållandena in. in. inom de centrala

ämbetsverken, dels ock reglering af löneförhållandena m. m. vid kammarkollegium.

Öfver kommitténs sistnämnda förslag har kammarkollegium

den 29 april 1904 afgifvit underdånigt utlåtande. Detta förslag, hvilket i

flera afseenden är af ganska ingripande beskaffenhet, kräfver emellertid

åtskillig ytterligare utredning, innan detsamma kan föreläggas Eders Kungl.

Magt till slutlig pröfning; och med all säkerhet kan detta .icke ske så

tidigt, att frågan om lönereglering vid kammarkollegium kan i år framläggas

för Riksdagen.

Nämnda kommitté har vidare afgifvit betänkande dels den 16 juni

1904 angående reglering af löneförhållandena in. m. vid kammarrätten,

dels den 24 november samma år beträffande reglering af löneförhållandena

in. m. vid statskontoret. Hvad angår dessa förslag hafva kammarrätten

den 15 juli 1904 samt statskontoret den 16 december samma år anbefallts

att inkomma med underdånigt utlåtande, hvardera ämbetsverket öfver

det förslag, som samma ämbetsverk rörer. När dessa utlåtanden äro att

införvänta, -kan ännu icke med visshet uppgifvas. Sedan desamma inkommit,

måste gifvetvis frågan om regleringen af löneförhållandena vid ifrågavarande

ämbetsverk jämte hvad därmed äger sammanhang blifva föremål

för ytterligare beredning och pröfning. Då kommittén så pass nyligen

afslutat behandlingen af statskontoret, lärer kommittén, hvilken erhållit i

uppdrag att därefter öfvergå till frågan om reglering af löneförhållandena

in. in. vid landsstaten, icke medhinna att under den närmaste tiden afgifva

något ytterligare förslag. Med afseende å nu berörda förhallanden torde

det sålunda med visshet kunna antagas, att något förslag till lönereglering

icke kommer att föreläggas innevarande års Riksdag. I anseende härtill

och då någon afsevärd förändring i fråga om hyresutgifter eller lefnadskostnader

i öfrigt icke inträdt sedan Riksdagen år 1904 beviljade dyrtidstillägg

för det året, anser jag mig böra hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t af Riksdagen äskar erforderligt anslag för beredande åt dyrtidstilllägg

äfven för år 1905.

De af 1904 års Riksdag för samma år i sådant afseende anvisade

anslag uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande

hufvudtitlar i 1905 års riksstat. På enahanda sätt torde dyrtidstilläggen för

år 1905 böra uppföras i riksstaten för år 1906, därvid förutsättes, att

Eders Kungl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under

år 1905 utbetala beloppen.

De ifrågavarande förslagsanslagen torde få uppföras till enahanda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

belopp, med hvilka do äro upptagna i 1905 års riksstat, med undantag

dock för dyrtidstilläggen under fjärde, sjunde och åttonde hufvudtitlarna.

Hvad beträffar anslaget under fjärde hufvudtiteln, liar chefen för <

landtförsvarsdepartementet meddelat, att enligt beräkning, som anställts

af arméförvaltningen å civila departementet, dyrtidstilläggen för de under

landtförsvarsdepartementet lydande löntagare, hvilkas aflöningsförmåner

icke vid 1901 års riksdag eller sedermera reglerats, komme att uppgå till

allenast 14,287 kronor 50 öre. För utjämnande af hufvudtitelns slutsumma

borde emellertid härtill läggas ett belopp af 260 kronor 50 öre, hvadan

anslaget komme att uppgå till 14,548 kronor. Vidkommande dyrtidstilläggen

under sjunde och åttonde hufvudtitlarna föranledes ändring af

vid nästlidet års riksdag verkställda löneregleringar. Sådan reglering ägde

nämligen då rum dels, under sjunde hufvudtiteln, i fråga om tullverket,

med undantag af generaltullstyrelsen, dels, å åttonde hufvudtiteln, beträffande

de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och högre lärarinneseminariet.

Enligt under sistlidne december månad från generaltullstyrelsen

lämnad uppgift har dyrtidstillägget för tullverkets personal (med

undantag af generaltullstyrelsens) för år 1904 beräknats komma att utgå

med sammanlagdt 185,789 kronor 61 öre. Dragés detta belopp från det

å sjunde hufvudtiteln till dyrtidstillägg för sistnämnda år uppförda anslaget,

200,000 kronor, återstår 14,210 kronor 39 öre. Enär det emellertid visat

sig, att nyssnämnda anslag, som för år 1903 anvisats till samma belopp,

det året öfverskridits med icke mindre än 39,061 kronor 86 öre, och förhållandet

säkerligen gestaltar sig på ungefärligen enahanda sätt år 1904,

torde den sänkning i dyrtidstilläggsanslaget för år 1905, som föranledes

af löneregleringen för tullverket, icke böra beräknas till hela det belopp,

som motsvarar hvad i dyrtidstillägg utgått till tullverkets personal (med

undantag gf generaltullstyrelsens), utan lämpligen böra stanna vid, i afrundadt

tal räknadt, 150,000 kronor. Under sådan förutsättning skulle

samma anslag för år 1905 upptagas till 50,000 kronor. Hvad beträffar

de under åttonde hufvudtiteln verkställda löneregleringarna, föranleda

dessa en minskning i det förut å denna hufvudtitel uppförda anslaget till

dyrtidstillägg med tillhopa 370,000 kronor, hvadan anslaget nu bör uppföras

med allenast 80,000 kronor. Inalles skulle sålunda de särskilda anslagen

för dyrtidstillägg komma att förete en minskning af 520,452 kronor.

I de grunder för dyrtidstilläggens utgående, som af 1904 års Riksdag

fastställdes, påkallas icke någon annan ändring, än som föranledes af ofvan

omförmälda, samma år verkställda löneregleringar; och skulle således de

grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år 1905 borde utgå, blifva följande:
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

5

l:o) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp Un 500 kronor,

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstenmän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller

boställsförmån in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete,

dyrtidstillägget oberäknadt, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901,

1902, 1903 eller 1904 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra

grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller

eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå

af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår af statsmedel,

dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten, i hvilkas aflöning

ingå jämväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas

å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående moment

sägs, bestämd att minst uppgå.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer

än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;

samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.»

I sin ofvanberörda framställning erinrar justitieombudsmannen, hurusom

Riksdagen med anledning af särskilda af Kung!. Maj:t gjorda fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

ställningar åren 1901, 1902, 1903 och 1904 beviljat dyrtidstillägg att till

statens ärnbets- och tjänstemän med vissa undantag och under vissa förbehåll

för samma år utgå med tio procent af deras aflöningsförmåner

äfvensom på särskilda framställningar åren 1902, 1903 och 1904 anvisat

medel till erforderligt belopp för beredande af samma förbättrade löneförmåner

åt tjänstemännen i justitieombudsmansexpeditionen.

Då några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke syntes

hafva inträdt under den tid, som förflutit efter det Riksdagen senast beviljade

dyrtidstillägg, och Riksdagen följaktligen torde komma att äfven

under innevarande år pröfva, huruvida medel för sådant ändamål må anvisas,

hemställde justitieombudsmannen, att enahanda förmån måtte för

år 1904 beredas sistnämnda tjänstemän.

Vid 1903 års riksdag yttrade statsutskottet i afgifvet utlåtande (n:o

12) angående gjorda framställningar om dyrtidstillägg för år 1903 åt en

del tjänstemän och betjänte, bland annat, följande:

»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet

ånyo böra erinra därom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12 april 1900

framhöll, att, därest Kung]. Maj:t, efter förutgången utredning, skulle

finna vissa statens tjänare eller vissa grupper af statstjänare, hvilkas aflöning

bestämts enligt äldre stater eller enligt stater uppgjorda enligt

samma grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i

behof af någon förbättring i aflöningsvillkoren, en revision af dessa statstjänares

aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade

tillika, att härigenom vunnes jämväl den fördel, att Riksdagen komme i

tillfälle att, där löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om

och till hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje

särskild! fall betingad. Riksdagen kunde af dessa skäl icke bifalla Kung].

Maj:ts då gjorda framställning om beredande af dyrtidstillägg åt ämbetsoch

tjänstemän.

Samma mening omfattades också af 1901 års statsutskott, som tilläde,

att då en sådan utredning påginge beträffande flera bland de större staterna,

borde denna utredning jämväl afse möjligheten af förenklingar i

administrationen och eventuell indragning af tjänster, som genom förändrade

anordningar skulle kunna undvaras. Riksdagen beviljade emellertid

sistnämnda år anslag till dyrtidstillägg åt vissa statens ämbets- och tjänstemän

samt betjänte.

Jämväl nästlidet år biföll Riksdagen Kungl. Maj:ts framställningar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statutskottets Utlåtande N:o 83.

7

om beredande af dyrtidstillägg, men statsutskottet, som då förordade

denna framställning, ansåg sig vid behandlingen af denna fråga böra ytterligare

betona, att den enda fullt tillfredsställande lösningen af denna fråga

vore att vinna på den sålunda antydda vägen.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhämtas, har Kungi.

Maj:t nu uppdragit åt en kommitté att afgifva utlåtande och förslag rörande

reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden,

därvid kommittén skulle hafva att taga under öfvervägande, huruvida

genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning

af tjänster, som genom de förändrade anordningarna kunde

undvaras.

Förberedande åtgärder hafva alltså vidtagits för att tillmötesgå de

i sammanhang med anvisande af medel till dyrtidstillägg under de senare

riksdagarna uttalade önskningsmål om en allmän lönereglering. Under

sådana förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen

att jämväl för innevarande år bevilja anslag till dyrtidstillägg åt vissa

statens tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner icke blifvit vid

1901 eller 1902 årens riksdagar reglerade.»

Riksdagen biföll den af statsutskottet gjorda hemställan om beviljande

af dyrtidstillägg för år 1903 i enlighet med de af Kungl. Maj:t föreslagna

grunder.

Äfven den vid 1904 års riksdag af Kungl. Maj:t gjorda framställningen

om beviljande af dyrtidstillägg för samma år blef, jämlikt statsutskottets

därom gjorda hemställan, af Riksdagen bifallen.

I de grunder för dyrtidstilläggens utgående och i de anslagsbelopp,

som af 1904 års Riksdag blifvit fastställda, har nu icke föreslagits annan

ändring än som föranledts dels af en mera i detalj gående beräkning af

anslagsbehofvet under fjärde hufvudtiteln och dels af de nämnda år beslutade

löneregleringarna för tullverket, med undantag af generaltullstyrelsen,

samt för de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och högre

lärarinneseminariet, hvarigenom de från sjunde och åttonde hufvudtitlarna

utgående anslagen till dyrtidstillägg ansetts kunna nedsättas från 200,000

kronor och 450,000 kronor till respektive 50,000 kronor och 80,000 kronor.

Vid sådant förhållande och då de förberedande arbetena för åstadkommande

af en allmän tjänste- och lönereglering alltjämt pågå, har utskottet

ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att, i enlighet med hvad af Kungl.

Maj:t föreslagits, äfven för innevarande år bevilja erforderliga anslag till

dyrtidstillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

icke blifvit vid riksdagarna 1901, 1902, 1903 och 1904 reglerade.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

Beträffande de af Kung]. Maj:t under de särskilda hufvud titlarna för

ifrågavarande ändamål uppförda anslagsbelopp, har utskottet icke haft

annat att erinra än att, då Riksdagen, med bifall till utskottets hemställan

i punkt 28:o) af utlåtandet angående reglering af utgifter under riksstatens

fjärde hufvudtitel, beslutat, att anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. må jämkas i den mån, som för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma kan erfordras, den af Kungl. Maj:t för sådant ändamål

föreslagna jämkningen i anslaget till dyrtidstillägg icke är behöflig, hvadan

detta anslag synts utskottet böra upptagas till 14,288 kronor.

Mot den af justitieombudsmannen gjorda framställningen om dyrtidstillägg

åt tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen har utskottet

ej heller något att erinra. För detta ändamål torde böra anvisas ett

belopp af 800 kronor, att utbetalas af riksgäldskontor^

Utskottet får därför hemställa,

I) att Riksdagen, i anledning af hvad Kungl. Maj:t

under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarna föreslagit

i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg, må,

för beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt

en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen

jämte härtill hörande ämbetsverk, kårer och

stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat

för år 1906 anvisa särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln kronor 63,000: —

» tredje » » 4,200: —

» fjärde » » 14,288: —

» femte » » 36,000: —

» sjätte » » 900,000: —

» sjunde » » 50,000: —

» åttonde » » 80,000: —

» nionde » » 85,000: —

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af

dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant

aflöning, dock icke i något fall med högre belopp

än 500 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning

ingår bostads- eller boställsförmån in natura;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

9

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst

för innevarande år uppgå till högre belopp än

7,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ år 1904

''ef vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till

högre belopp än 7,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, 1902, 1903 eller 1904 årens riksdagar

ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem,

som följts vid de äldre staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung och

Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter af

Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides

dels af statsmedel, dels ock af andra medel, beräknas

dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår

af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten,

i hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel

än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det

belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af

aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
kontant

bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställ dt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel

åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,

utgår endast för en af dessa, nämligen för den,

som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på

mer än ett ställe- är lika, för den af dem, till hvilken

han först blifvit befordrad; samt

Bill. till Riksd. Prof. 1.905. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

iO

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet

föreslagna grunder jämväl må för innevarande

år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa;

III) att, i anledning af hvad justitieombudsmannen

föreslagit, Riksdagen må, för beredande af dyrtidstillägg

enligt ofvanstående grunder åt tjänstemännen

vid justitieombudsmansexpeditionen, för år 1905 anvisa

ett belopp af 800 kronor att utbetalas af riksgäldskontoret.

Stockholm den 7 april 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservation

af herrar P. Pehrson, H. Andersson, N. Boström, C. Persson, S. O.

Nyländer, G. Odqvist, D. Persson, A. Petersson, P. Olsson, N. Nilsson, G.

Lindgren och L. Eriksson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

i ämnet bort erhålla följande lydelse:

»Då statsutskottet vid 1903 års riksdag afgaf utlåtande (n:o 12) angående

giorda framställningar om dyrtidstillägg för år 1903 åt en del

tjänstemän och betjänte, yrkade tolf reservanter’ inom utskottet, att utskottets

yttrande måtte erhålla följande lydelse:

»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet

ånyo böra erinra därom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12 april 1900

framhöll, att, därest Kung! Maj:t, efter förutgången utredning, skulle

finna vissa statens tjänare eller vissa grupper af statstjänare, hvilkas

aflöning bestämts enligt äldre stater eller enligt stater, uppgjorda enligt

samma grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i

behof af någon förbättring i aflöningsvillkoren, en revision af dessa statstjänares

aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

11

tillika, att -härigenom vunnes jämväl den fördel, att Riksdagen komme i

tillfälle att, där löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om

och till hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje

särskild! fall betingad. Riksdagen kunde af dessa skäl icke bifalla Kungl.

Maj:ts då gjorda framställning om beredande af dyrtidstillägg åt ämbetsoch

tjänstemän.

Samma mening omfattades också af 1901 års statsutskott, som tilläde,

att då eu sådan utredning påginge beträffande flera bland de större staterna,

borde denna utredning jämväl afse möjligheten af förenklingar i

administrationen och eventuell indragning af tjänster, som genom förändrade

anordningar skulle kunna undvaras. Riksdagen beviljade emellertid

sistnämnda år anslag till dyrtidstillägg åt vissa statens ämbets- och

tjänstemän samt betjänte.

De af Kungl. Maj:t nu föreslagna grunder för dylikt tilläggs utgående

öfverensstämma med dem, som af nästlidet års Riksdag fastställdes,

allenast med de jämkningar, som föranledts af verkställda löneregleringar

för personal, tillhörande landtförsvaret. Utskottet har dock funnit skäl nu

föreligga att tillse, huruvida icke en förändring, ledande till nedsättning

i de äskade anslagsbeloppen, kunde ske. Den för närvarande mindre

gynnsamma ekonomiska ställningen inom landet gör det nämligen nödvändigt

att söka åstadkomma den minskning i utgifter för statskassan,

som kan låta sig göra. På grund häraf har utskottet velat föreslå, att

maximibeloppet af dyrtidstillägg, hvilket hittills utgjort 500 kronor, måtte

nedsättas till 300 kronor, samt att från åtnjutande af dylikt tillägg måtte

undantagas de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för

innevarande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor, samt ■ de, hvilkas

sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1902

af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än

5.000 kronor. De ämbets- och tjänstemän, hvilka komma att beröras

af dessa förändringar, äro sådana, som äga en löneinkomst öfverstigande

3.000 kronor, i det att hittills åtnjutet dyrtidstillägg å lön mellan 3,000

och 5,000 kronor nedsättes och å lön öfver 5,000 kronor helt och hållet

bortfaller. För dem, som äro lägst aflönade och sålunda i allmänhet mest

i behof af dyrtidstillägg, kommer däremot någon minskning af detta icke

att äga rum.

Den minskning i utgifter, som genom dessa förändringar i grunderna

för tilläggets utgående uppkommer, utgör enligt verkställda beräkningar i

jämnade tal:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande 1V:o 83.

å andra hufvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» nionde »

kronor 50,500

» 1,800

» 5,500

» 8,000

» 81,300

» 38,000

» 128,500

»_ 17,100

eller tillhopa kronor 330,700.

Mot öfriga grunder för dyrtidstiIläggets beräknande och utbetalande

har utskottet icke haft något att erinra.

Hvad angår justitieombudsmannens framställning om dyrtidstillägg åt

tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen — för hvilket ändamål

nästlidet års Riksdag anslog 850 kronor — torde, vid bifall till utskottets

nyss omförmälda förslag, beloppet böra af Riksdagen bestämmas till allenast

600 kronor.»

Emellertid biföll Riksdagen den af statsutskottet gjorda hemställan

om beviljande af dyrtidstillägg för år 1903 i enlighet med de af Kungl.

Maj:t föreslagna grunder.

Äfven vid 1904 års riksdag yrkades i en vid statsutskottets utlåtande

(n:o 12) angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

om anslag till dyrtidstillägg fogad, af elfva utskottsledamöter

afgifven reservation nedsättning i de af Kungl. Maj:t äskade anslagen i

enlighet med de grunder, som anförts i reservationen vid 1903 års utskottsutlåtande

i ämnet; och voro de af reservanterna föreslagna anslagen,

jämförda med de af Kungl. Maj:t äskade, följande:

enligt Kung], Maj:ts förslag enligt reservanternas förslag

under andra hufvudtiteln kronor

63,000

— kronor 12,500

—

» tredje

» »

4,200

2,400

—

» fjärde

» »

15,000

— » 9,500

—

» femte

» »

36,000

— » 28,000

—

» sjätte

» »

900,000

— » 818,700

—

» sj unde

» »

200,000

— » 162,000

—

» åttonde

» »

450,000

— » 321,500

—

» nionde

» . »

85,000

— » 67,900

—

Summa kronor

1,753,200

— kronor 1,422,500

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

13

Kung! Maj:ts förslag i ämnet blef vid företagen gemensam omröstning

af Riksdagen bifallet.

T de grunder för dyrtidstilläggens utgående och i de anslagsbelopp,

som af 1904 års Riksdag blifvit fastställda, har nu icke föreslagits annan

ändring än som föranledts dels af en mera i detalj gående beräkning af

anslagsbehofvet under fjärde hufvudtiteln och dels af de nämnda år beslutade

löneregleringarna för tullverket, med undantag af generaltullstyrelsen,

samt för lärarne vid de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna

och högre lärarinneseminariet, hvarigenom de från sjunde och åttonde

hufvudtitlarna utgående anslagen till dyrtidstillägg ansetts kunna nedsättas

från respektive 200,000 kronor och 450,000 kronor till respektive 50,000

kronor och 80,000 kronor.

Till följd af omförmälda, af 1904 års Riksdag genomförda löneregleringar

skulle enligt verkställda beräkningar anslagen under sjunde och

åttonde hufvudtitlarna, med tillämpning af de grunder för dyrtidstilläggens

utgående, som i ofvannämnda båda reservationer förordats, icke behöfva

bestämmas till högre belopp än 30,000 kronor under sjunde och 65,000

kronor under åttonde hufvudtiteln.

Då utskottet på de skäl, som i ofvannämnda vid 1903 års riksdag

afgifna reservation blifvit anförda, anser nedsättning i de nu af Kung!.

Maj:t äskade anslagen böra åvägabringas i enlighet med de i samma reservation

angifna grunder, får utskottet hemställa:

I) att Riksdagen, i anledning af hvad Ivungl. Maj:t

under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarna föreslagit

i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg, må,

för beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt

en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen

jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och

stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat

för år 1906 anvisa särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nämligen:

under

andra hufvudtiteln

kronor 12,500

—

»

tredje

»

» 2,400

—

»

fjärde

»

» 9,500

—

»

femte

»

» 28,000

—

»

sjätte

»

» 818,700

—

»

sjunde

»i

» 30,000

—

»

åttonde

»

» 65,000

—

nionde

» 67,900

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af

dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant

aflöning, dock icke i något fall med högre belopp

än 300 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:''

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning

ingår bostads- eller boställsförmån in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst

för innevarande år uppgå till högre belopp än

5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^

år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 5,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, 1902, 1903 eller 1904 årens riksdagar

ny- eller omreglerats efter andra grunder än

dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung och

Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter af

Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides

dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår

af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid universiteten, i hvilkas aflöning ingå jämväl andra

medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela

det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå.

öro) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af

aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar

;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande j\r:o SB.

15

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel

åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,

utgår endast för en af dessa, nämligen för den,

som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på

mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken

han först blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet

föreslagna grunder jämväl må för innevarande

år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa;

III) att, i anledning af hvad justitieombudsmannen

föreslagit, Riksdagen må, för beredande af dyrtidstilllägg

enligt ofvanstående grunder åt tjänstemännen vid

justitieombudsmansexpeditionen, för år 1905 anvisa ett

belopp af 600 kronor, att utbetalas af riksgäldskontoret.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:110 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudti s. 18 i texten