Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen af Trollliätte kanaloch vattenverk m. m.

1905-04-11 · 65 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 59 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1905:85, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen af Trollliätte kanaloch vattenverk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

1

N:o 85.

Ank. till Kiksd. kansli den 11 april 1905, kl. 1,30 e. m.

Statsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition

angående förvaltningen af Trollliätte kanal- och

vattenverk m. m. (R. A.)

I proposition (n:o 90) af den 10 mars 1905 har Kungl. Maj:t under

åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

dels medgifva, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och kronan

genom köpekontrakt den 31 maj 1904 förvärfvat från nya Trollhätte

kanalbolag, skall, under benämningen Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk,

från den tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes, stå under förvaltning

af en styrelse, bestående af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda

ledamöter, af hvilka en, under benämning öfverdirektör, skall hafva

den närmaste ledningen och tillsynen öfver Trollhätte kanal- och

vattenverk;

dels godkänna ej mindre i statsrådsprotokollet omförmäldt förslag

till aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanaloch

vattenverk samt öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande

villkor och bestämmelser i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden

än äfven hvad som i statsrådsprotokollet föreslagits i fråga om statsbidrag

till beredande af pension åt änkor och oförsörjda barn efter

tjänstemän vid kanal- och vattenverket;

dels medgifva, att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

må i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angifna grunder och enligt de särskilda föreskrifter, som må finnas

Bih. till Riksd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 46 Håft. (N:o 85). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

Kung!.

propositionen

1904.

erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdas, ej mindre verkställa försäljning

af tomter från det till stadsplan indelade området vid Trollhättan

och ett inom det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning afsedda

området, sådant det blifvit till sina gränser angifvet å eu af

grefve C. G. Taube upprättad karta, afsatt område för egna hem,

omfattande omkring 100 tomter, än äfven genom utarrendering eller

på annat sätt, som finnes lämpligt, bereda afkastning af den öfriga

under styrelsens förvaltning ställda jordegendomen, som ej är för kanaloch

vattenverket omedelbart erforderlig, med stadgande att inflytande

arrendeafgifter skola ingå i kanal- och vattenverkets kassa, att köpeskillingarna

för försålda tomter skola förvaltas och bokföras såsom en

särskild fond, att af denna fond skola utgå ersättningar för byggnader,

då sådana skola af staten från tomtinnehafvare lösas, samt att räntan

å sagda fond skall ingå i kanal- och vattenverkets kassa;

dels ock medgifva att, sedan af kanal- och vattenverkets inkomster

guldits kostnaden för verkets förvaltning jämte utgifterna för nödiga

underhålls- och förbättringsarbeten, äfvensom af samma inkomster till

riksgäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens 3,6

procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af årliga inkomsten,

med undantag af hvad som inflyter för försäljning af tomter, må

öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.

Åberopande statsrådsprotokollet innehåller följande yttrande af statsrådet

och chefen för civildepartementet.

»Genom nådig proposition den 15 april 1904 (n:o 113) föreslog

Kungl. Maj:t Riksdagen att

ej mindre, med godkännande af upprättadt förslag till kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte

kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags egendom,

medgifva, att Kungl. Maj:t finge i enlighet med samma kontrakt träffa

öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets

räkning af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyndiga,

fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa likviden i enlighet med

kontraktet,

än äfven medgifva, dels att kanalverket med hvad till detsamma»

drift erfordrades i jord, byggnader, inventarier, materialier in. m. finge

ställas under förvaltning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning finge

utaf kanalverkets inkomster tillsvidare användas ett belopp af högst

120,000 kronor om året,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

dels att, sedan af kanalverkets inkomster gnidits såväl nyssnämnda

förvaltningskostnad som oek utgifterna för kanalverkets underhåll jämte

hvad därmed ägde sammanhang samt af samma inkomster till riksgäldskontor

öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens 3,6 procent

obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga inkomsten

af kanalverket finge öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,

dels ock att, beträffande de i köpet ingående delar af det till

stadsplan indelade området vid Trollhättan samt det öster därom belägna,

till stadsplanens utvidgning afsedda området, samma områden finge, intill

dess utredning hunnit verkställas såväl i fråga om villkoren för upplåtelser

från dessa områden som beträffande arrendevillkoren för redan

upplåtna tomter, sedan gällande arrendekontrakt gått till ända, stå

under den förvaltning, som af Kungl. Maj: t bestämdes, och kostnaden

för förvaltningen utgå af inflytande tomt- och andra afgifter.

Uti skrifvelse den 19 maj 1904 (n:o 161) anmälde Riksdagen Sitt Rikedagsskrifbeslut

i anledning af denna framställning och yttrade därvid, att Riks- ''c 36

dagen, som ansåge den föreslagna öfverenskommelsen med bolaget vara

för statsverket antaglig, funnit sig böra godkänna densamma. Beträffande

förvaltningen af den egendom, som sålunda skulle af staten inköpas,

erinrade Riksdagen, att Kungl. Maj:t i den nådiga propositionen

omförmält, att rörande förvaltningen af de i köpet ingående såsom

jordbruksfastigheter utarrenderade hemman och lägenheter särskilda

bestämmelser icke syntes erforderliga, enär i detta hänseende föreskrifterna

i kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder

för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner vore på dem tillämpliga;

och förklarade sig Riksdagen icke hafva något att erinra emot afsikten

att ställa dessa fastigheter under domänstyrelsens förvaltning. Däremot

ansåg Riksdagen den af Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagna anordningen

icke fullt lämplig. Dels hade det, säger Riksdagen, synts Riksdagen,

som om så väl kanalverket som de till stadsplanen redan utlagda eller

till dennas framtida utvidgning afsedda områdena allt framgent borde

stå under en och samma förvaltning, enär eljest möjligen en del frågor

skulle kunna af den ena förvaltningen handläggas på ett sätt, som

kunde medföra olägenheter för den andra, dels kunde det enligt Riksdagens

mening ej vara lämpligt att åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som så godt som uteslutande vore en kontrollerande myndighet,

uppdraga förvaltningen af en så pass omfattande affärsrörelse som

Trollhätte kanal- och slussverk, och ansåge Riksdagen med anledning

häraf, att med det slutliga ordnandet af förvaltningen af kanalverket

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

samt tomtområdena borde anstå, till dess Kungl. Maj:t framlagt ett för

den affärsmässiga skötseln mera betryggande förslag än det då föreliggande.

Under tiden syntes det provisoriska ordnandet af förvaltningen

så i det ena som det andra hänseendet kunna öfverlämnas åt

Kungl. Maj:t, hvarvid det belopp af högst 120,000 kronor om året,

som af kanalverkets inkomster äskats för dettas förvaltning, syntes

kunna anses tillräckligt jämväl för förvaltningen af tomtområdena. Med

hänsyn slutligen till den utredning rörande frågorna om tomtupplåtelsen,

hvilken Kungl. Maj:t förklarat sig ämna låta verkställa, uttalade Riksdagen,

som jämväl funnit en dylik undersökning nödig, den förvissning,

att uti det förslag, som Kungl. Maj:t efter fullbordad utredning komme

att för Riksdagen framlägga, tillbörlig hänsyn skulle tagas till de nuvarande

tomtinnehafvarnas befogade intressen.

Riksdagen tillkännagaf således, att Riksdagen på det sätt bifallit

Ktfngl. Maj:ts förslag, att Riksdagen

ej mindre, med godkännande af omförmälda förslag till kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af

Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte ‘kanalbolags egendom,

medgifvit, att Kungl. Maj:t Unge i enlighet med samma kontrakt

träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets

räkning af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyndigat

fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa likviden i enlighet

med kontraktet,

än äfven medgifvit, dels att såväl kanalverket med hvad till detsammas

drift erfordrades i jord, byggnader, inventarier, materialier in. in.

som de i köpet ingående delar af det till stadsplan indelade området

vid Trollhättan samt det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning

afsedda området finge, intill dess annorlunda blefve beslutadt, stå

under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämdes,

dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning finge

utaf kanalverkets inkomster tills vidare användas ett belopp af högst

120,000 kronor om året,

dels ock att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyssnämnda

förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets underhåll

jämte hvad därmed ägde sammanhang samt af samma inkomster

till riksgäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens

3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga

inkomsten af kanalverket finge öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

Sedan jag, på grund af nådigt bemyndigande, den 31 maj 1904

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknat omförmälda kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

af Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags

egendom, behagade Kungl. Maj:t vid ärendets förnyade föredragning

den 17 därpåföljande juni tillsätta två kommittéer med uppdrag, den

ena att uppgöra förslag till bestämmelser rörande förvaltningen genom

eu för ändamålet tillsatt styrelse af så väl kanalverket med den för

detsammas drift erforderliga fästa och lösa egendom som ock de i köpet

ingående delar af det till stadsplan indelade området vid Trollhättan

samt det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning afseclda området,

och den andra att verkställa utredning i fråga om villkoren för

upplåtelse till enskilda af de från nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade,

till tomter indelade eller afsedda områden.

De båda kommittéerna hafva inkommit med utlåtanden och förslag,

den förra den 8 november 1904 och den senare den 22 i samma månad.

Öfver det förra förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

yttrande inhämtats.

Den kommitté, som fått i uppdrag att afgifva förslag till bestämmelser

rörande förvaltningen af kanalverket jämte tillhörande egendom,

anför följande.

Vid uppgörande af sitt förslag hade kommittén icke kunnat undgå

att fästa uppmärksamheten därpå, att en elektrisk kraftstation för användande

af den staten tillhörande vattenkraften i Trollhättan omedelbart

borde komma till utförande för statens räkning. Platsen för denna

anläggning syntes med nödvändighet blifva i kanalens omedelbara närhet.

En sådan anläggning borde afse att i främsta rummet vid kraftstationen

lämna elektrisk kraft åt industriidkare eller andra, hvilka ville

därifrån leda kraft till sina anläggningar. Vid detta förhållande ansåge

sig kommittén böra utgå därifrån, att åt den styrelse, som kunde komma

att inrättas för Trollhätte kanal, lämpligen kunde lämnas i uppdrag

jämväl anläggningen och förvaltningen af den elektriska kraftstationen.

Omfattningen af de göromål, som kanalens förvaltning medförde

äfven under tiden för en blifvande ombyggnad af kanalen, utgjorde

icke något hinder för att åt kanalverkets styrelse gifva i uppdrag att

för kronans räkning låta anlägga och förvalta den närbelägna elektriska

kraftstationen.

Göromålen vid bådadera anläggningarna vore ock hvarandra lika

däri, att de afsåge förvaltningen för statens räkning af en industriell

Köpets verkställighet

m. m.

Kommittéförslag

om

förvaltningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

anstalt. Då staten genom eftertagande af den jordegendom, hvilken

tillhört aktieägarna i nya Trollhätte kanalbolag enskilda blifvit ägare

af mark, hvarå industriella anläggningar med fördel läte sig anordnas

för användning af elektrisk drifkraft, hämtad från Trollhättefallen,

skulle det sannolikt ej sällan komma att inträffa, att förhandlingar från

- kronans sida med enskilda angående upplåtelse af elektrisk drifkraft

blefve förknippade med förhandlingar angående upplåtelser af kronans

mark till den anläggning, som skulle använda drif kraften. Fördelen

häraf att i sådana fall samma styrelse hade att föra förhandlingar angående

upplåtelser af så väl det ena som det andra slaget vore uppenbar,

och då afsikten vore, att styrelsen för kanalverket skulle förvalta

den mark, som, angränsande kanalen, lämpade sig för angifna ändamål,

låue äfven däri ett skäl för öfverlämnande åt denna styrelse af

förvaltningen af den elektriska kraftstationen.

Vid dessa förhållanden och då sammanförandet i eu styrelses hand

af förvaltningen af såväl kanalen med till densamma hörande jord, som

den elektriska kraftstationen icke syntes i öfrigt medföra någon olägenhet,

kunde genom en sådan anordning en lämplig styrelse för båda

anläggningarna erhållas med minsta kostnad för statsverket.

Den verksamhet för statens räkning, hvilken skulle tillkomma styrelsen

med afseende å de båda anläggningarna, vore enligt kommitténs

uppfattning i mycket likartad den verksamhet, som utöfvades af styrelsen

för ett större affärsföretag, tillhörande enskilda. Eu sådan anordning

af styrelsen syntes därför kommittén vara lämplig, att, med bibehållande

af de bestämmelser för styrelsen, hvilka kräfdes af de båda

anläggningarnas egenskap af statsinstitutioner, denna styrelse i någon

mån anordnades efter de grunder, som af enskilda i liknande fall följdes.

Kommittén ansåge följaktligen, att styrelsen öfver Trollhätte kanal- och

vattenverk, med hvilken benämning den gemensamma styrelsen för Trollhätte

kanalverk med dithörande jord och den elektriska kraftstationen

syntes lämpligen kunna betecknas, borde bestå af eu ledamot, utsedd

på viss tid med en befogenhet, i viss mån motsvarande den, som i enskilda

affärsföretag vanligen tillkomme eu disponent eller verkställande

direktör, och ett visst antal ledamöter, likaledes utsedda på viss tid och

tagande del i afgörandet af de viktigare ärenden, hvilka enligt instruktion

vore styrelsen in pleno förbehållna. Benämningen å förstnämnda

ledamot syntes lämpligen kunna blifva öfverdirektör. Antalet ledamöter

i styrelsen förutom öfverdirektören syntes böra bestämmas till fyra, och

hade kommittén, då den föreslagit detta antal, tänkt sig, att af styrel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

7

sens ledamöter en särskild! skulle äga erfarenhet i handläggning af allmänna

ärenden, en äga tekniska insikter samt två vara industriidkare

eller andra affärsmän, särskild! representerande trafikanterna, den ene

med hufvud sakliga intressen å orter belägna nedanom kanalen och den

andre med sådana intressen å orter ofvanom densamma.

Inom styrelsen skulle ordförande förordnas af Kungl. Maj:t.

Då öfverdirektören, förordnad allenast på viss tid, saknade och i

hvarje fall icke heller borde hafva sådan förvissning om bibehållande

intill uppnådd pensionsålder af tjänsten, som innehafvande af statstjänst

i allmänhet medförde, måste, därest sannolikhet skulle förefinnas att till

denna befattning erhålla fullt lämplig person, afiönings- och pensionsförhållandena

för öfverdirektören ordnas på annat sätt än det i fråga

om statstjänst vanliga.

Beloppet af de honom tillkommande löneförmåner syntes böra bestämmas

i någon mån motsvarande disponentarfvodet i större affärsföretag,

hvarvid det ur flera synpunkter syntes vara lämpligt att låta

löneförmånen utgå dels i form af ett fast arfvode dels såsom tantiem å

den vid kanal- och vattenverket uppkommande nettovinsten för hvarje

år. Då denna tantiem, bland annat, hade till ändamål att uppbringa

öfverdirektörens löneförmåner utöfver det fasta arfvode! till ett belopp,,

som kunde anses erforderligt för vinnande af angifna syfte, ansåge

kommittén densamma böra utgå efter procentsatser i viss mån sjunkande

med nettovinstens stigande, hvarigenom allt för stora växlingar i öfverdirektörens

löneförmåner skulle förebyggas.

Med tillämpning af dessa grunder och under förutsättning att,

intill dess den elektriska kraftstationen blifvit anlagd och fullbordad,

öfverdirektören, i stället för den tantiem, som därefter af den behållna

inkomsten från kraftstationen syntes höra till honom utgå, komme att,

på grund af det ansvarsfulla arbete, som anläggningen af denna för

honom medförde, åtnjuta ett särskild! arfvode, utgående från det anslag,

som för kraftstationens anläggning kunde komma att anvisas, hade

kommittén funnit öfverdirektörens löneförmåner å kanalverkets stat böra

bestämmas till dels arfvode, 10,000 kronor, dels ock tantiem å nettobehållningen

af kanalverkets rörelse, beräknad till 4 % å hvad af nettobehållningen

ej öfverstege 50,000 kronor, till 3 % å hvad öfverstege

50,000 men icke 100,000 kronor samt till 2 % å hvad öfverstege 100,000

kronor.

Därjämte syntes böra tillkomma öfverdirektören fri bostad och vedbrand,

och upplyste kommittén, att tillgång -till bostad för öfverdirektö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

ren kunde beredas i Trollhättan, utan att någon nybyggnad däraf föranleddes.

Öfyerdirektörens pensionsförhållanden syntes böra ordnas så, att

han dels efter vissa tjänstår utan hänsyn till uppnådd lefnadsålder

skulle vara berättigad till full pension, hvilken lämpligen syntes kunna

bestämmas till 6,000 kronor, dels så att, därest han antingen på grund

af sjukdom af sådan beskaffenhet, att den gjorde honom för framtiden

oförmögen att sköta sin befattning, eller ock utan egen begäran eljest

före uppnådd pensionsålder afginge från sin befattning utan att genom

tjänstefel hafva förverkat densamma, han erhölle någon ersättning,

hvilken lämpligen syntes kunna utgå under, formen af afkortad pension.

Då näppeligen kunde antagas att till öfverdirektör någon blefve

förordnad, hvars ålder afsevärdt understege 40 år, och enligt kommitténs

förslag förordnande för öfverdirektör skulle gifvas på 6 år i sänder, syntes

antalet tjänstår, hvilka skulle berättiga öfverdirektör till full pension,

ej böra sättas högre än till 24 år.

I fråga om den afkortade pensionen syntes i öfverensstämmelse

därmed densamma, hvilken icke borde sättas lägre än till 4,500 kronor,

böra bestämmas till detta belopp, om entledigandet ägt rum före eller

vid 12 tjänstår, och utgå med 5,000 kronor efter 12 men före eller

vid 18 tjänstår samt med 5,500 kronor efter 18 men före 24 tjänstår.

För öfriga styrelseledamöter syntes, då deltagande i styrelsegöromålen

antagligen för dem i regeln icke kunde komma att medföra synnerligt

besvär eller i afsevärd mån upptaga deras tid, vara erforderligt endast

ett ersättningsbelopp motsvarande vanligt styrelsearfvode i enskilda

affärsföretag af liknande omfattning, i hvilket afseende ett arfvode för

en hvar af dessa ledamöter af 1,500 kronor jämte reseersättning syntes

vara tillräckligt.

För förande af protokoll vid styrelsens sammanträden och för uppsättande

af från styrelsen utgående expeditioner syntes ett arfvodesbelopp

af 600 kronor böra upptagas i kanalverkets stat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

9

För kanalens skötsel vore för närvarande anställd följande personal

med nedan angifna löneförmåner:

Pension efter

Kontant af-

Ålderstillägg.

sammanlagdt

95 lefnads-

1

.

och tjänstår.

1

!

Tvä å 500 kronor,!

det ena efter feml

j 1 mekanikvis.....................................................

5,000

och (let andra efter (

inalles tio års inne-

4,600

—

hafvande af tjänsten

med godt vitsord.

1 kamrerare oek materialförvaltare.......................

4,500

—

d:o d:o

4,200

—

• '' "i ‘ ''■

fTvå ä 300 kronor,''

det ena efter fem

1 1 kontrollinspektor, tillika bokhållare ..................

r . '' 1: ’

2,500

_

och det andra efter

inalles tio års inne- hafvande af tjänsten

med godt vitsord.

2,400

1 bokhållare.....................................................

1,800

_

©

r©

©

”6

1,800

—

! i » .....................................................

1,600

d:o d:o

1,600

—

j 1 kanalinspoktor i Vänersborg.............................

2,200

_

d:o d:o

2,200

—

1 n vid Brinkeborgskulle...................

2,200

—

d:o d:o

2,200

--1

1

j 1 ii vid Ström.................................

2,200

—

Pi

©

P''

ö

2,200

—

Efter kanalverkets öfvergång till staten syntes enligt kommitténs

uppfattning, intill dess en ombyggnad af kanalen eller anläggning af

en ny kanal ifrågakomme och ovillkorligen erfordrade ökadt tekniskt

biträde, för kanalens skötsel hufvudsakligen samma tjänstepersonal, som

den för närvarande anställda, vara behöflig allenast med följande jämkningar.

Nödig kassakontroll erfordrade anställandet af en särskild kassör,

helst enligt kommitténs förslag någon kassadirektör icke skulle finnas

bland styrelsens ledamöter. Kassörens åliggande skulle blifva att emottaga

och kvittera alla ingående medel, verkställa ifrågakommande utbetalningar

samt föra kassaboken, hvaremot kassakontrollboken skulle

föras af kamreraren.

Från kamreraren syntes skyldigheten att vara materialförvaltare

böra öfverflyttas å kontrollinspektoren, hvilken® öfriga göromål medgåfve

en sådan öfverflyttning.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 46 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

Tredje bokhållarplatsen syntes kunna indragas och ersättas genom

förordnande af en extra bokhållare under seglationstiden.

Kanalinspektorsplatsen i Vänersborg, vid hvilken station göromålen

vore af ringa omfattning, syntes lämpligen kunna indragas vid nuvarande

innehafvare^ afgång, och kanalinspektorens åligganden därstädes,

under tillsyn af kanalinspektoren vid Brinkebergskulle, ombesörjas mot

ett särskild! arfvode af någon bland kanalbetjänte såsom stationsmästare.

De aflöningsförmåner, Indika för närvarande utginge till tjänstemännen

vid kanalverket, syntes vara väl afpassade och borde därför i

det hela bibehållas i den blifvande staten för kanalverket. Aflöningsförmanerna

för kassören kunde lämpligen upptagas till samma belopp,

som för närvarande utginge till kontrollinspektoren, hvilken tillika vore

bokhållare.

Da kommittén vore af den uppfattning att, i öfverensstämmelse

med hvad vanligast vore fallet, pensionen för ifrågavarande tjänstemän

oorde sättas lika med den egentliga lönen, däri jämväl inbegripna

ålderstilläggen, hade fördelningen af aflöningsförmånernä i lön och tjänstgöringspenningar

skett . med hänsyn till beloppet af den pension, som

enligt kommitténs mening borde till de särskilda tjänstinnehafvarne

utgå. Därvid hade kommittén ansett de pensionsbelojap, som för närvarande

förefunnes vid de olika tjänstebefattningarna, böra bibehållas,

allenast med det undantag att pensionsbeloppet för öfveringenjören, hvilken

benämning kommittén användt i stället för mekanikus, föreslagits

till 4,500 kronor, under det att för närvarande pension till mekanikus

vid kanalen utginge med 4,600 kronor.

Hvad pensionsåldern åter vidkomma, vore för närvarande de vid

kanal verket anställda tjänstemän pensionsberättigade, då de uppnått

sammanlagdt 95 lefnads- och tjänstår. Kommittén ansåge emellertid, att

vid detta liksom i allmänhet vid statens verk pensionsrätt icke borde

inträda före uppnådda 65 lefnadsår.

Då antagligt vore, att öfveringenjören först vid högre ålder än den

för inträde i statens tjänst vanliga finge anställning vid kanalverket,

och möjlighet borde förefinnas att besätta öfveringenjörsplatsen med

lämplig person, oafsedt om denne förut varit i statens tjänst eller icke,

syntes för pensionsrätt för öfveringenjören tjänståren icke höra sättas

högre än till SO. 4 ör öfriga tjänstemän åter syntes den vanliga fordran

å 35 tjänstår böra bibehållas.

Hvad öfriga tillkor och bestämmelser för åtnjutande af de föreslagna

löneförmånerna anginge, syntes dessa böra uppställas i hufvudsaklig^

likhet med de bestämmelser, hvilka af Riksdagen gifvits vid senast

fastställda lönestater.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

11

Däribland hade kommittén intagit föreskriften, att tjänstinnehafvare

skulle såsom bidrag till kostnader för beredande af pension erlägga en

pensionsafgift, hvars belopp kommittén beräknat såväl för öfverdirektören

som för tjänstemännen enligt de grunder, som af senaste kommittén

för ordnandet af det civila pensionsväsendet blifvit följda, och Indika af

senaste Riksdag tillämpats å då fastställda lönestater såsom allmänna

läroverkens stat och tullstaten.

Enligt sålunda angifna grunder hade kommittén upprättat följande

förslag till aflöningsstat jämte öfvergångsstat:

A. Åflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid TrollMtte kanalverk,

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa

arfvode.

1 öfverdirektör.............................

_

10,000

1 ledamot af styrelsen.................

—

—

—

—

1,500

—

3 ledamöter» » ..................

—

—

—

—

4,500

—

1 protokollsföraro..........................

—

—

-— ■

—

600

—

1 öfveringenjör..............................

3,500

—

1,500

—

O

5

o

rC

—

1 kamrerare .................................

3,200

1,300

_

4,500

_

1 kassör, tillika bokhållare.............

1,800

700

2,500

1 kontrollinspektor och materiaiför-

valtare, tillika bokhållare...........

1,800

—

700

—

2,500

—

1 bokhållare.................................

1,200

—

600

1,800

—

1 kanalinspektor (vid Ströms station)

1,600

—

600

2,200

—

1 » (vid Brinkebergskullc

''

station)...................................

1,600

—

600

—

2,200

_

Lönen kan höjas efter

5 år med 500 kronor

och efter 10 år

med ytterligare 500j

kronor.

Lönen kan höjas efter

5 år med 300 kro>

nor och efter 10 år

med ytterligare 300

kronor.

Amu. 1. Öfverdirektören, öfveringenjören, kamreraren, kassören,

kontrollinspektoren, bokhållaren samt kanalinspektorerna åtnjuta förmånen

af fri bostad och vedbrand samt de i Trollhättan boende elektrisk

belysning, allt efter styrelsens bestämmande
Anm.

2. Öfverdirektören äger uppbära tantiem å nettobehållningen

af kanalverkets rörelse, sådan denna behållning, efter det räkenskaperna

för året blifvit afskräde och af revisorerna granskade, af Kungl. Maj:t

bestämmes, och skall denna tantiem utgå med 4 procent a hvad al

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

nettobehållningen icke öfverstiger 50,000 kronor, 3 procent å hvad

öfverstiger 50,000 kronor, men icke 100,000 kronor, samt 2 procent å

hvad öfverstiger 100,000 kronor.

Anm. 3. Felräkningspenningar tillkomma kassören med 500 kronor

samt en hvar af kontrollinspektoren och bokhållaren med 150 kronor,

allt för år räknadt.

Anm. 4. Så länge kanalinspektorerna vid Ströms och Brinkebergskulles

stationer äga uppbära provision, den förre å honom af Göteborgs

hamnstyrelse och den senare å honom af styrelsen för betryggande af

sjöfarten å Vänern anförtrodd uppbörd, afdragas från hvarje års lön

60 procent af det belopp, hvarmed provisionen under nästföregående

år öfverstigit för kanalinspektoren vid Ströms station 1,200 kronor och

för kanalinspektoren vid Brinkebergskulles station 1,000 kronor, dock

att i intet fall detta afdrag må ske för någondera af dem med större

belopp än 1,200 kronor.

Anm. 5. För åtnjutande af de i aflöningsstaten för öfverdirektören

uppförda aflöningsförmåner skola gälla följande villkor och bestämmelser

:

att öfverdirektören skall vara bosatt i Trollhättan eller dess omedelbara

närhet;

att innehafvare af öfverdirektörsbefattningen skall ej mindre vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som kan varda föreskrifven, än äfven, i händelse beslut

fattas om anläggning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan, vara

pliktig, att mot den särskilda ersättning, som kan blifva bestämd, fullgöra

de åligganden beträffande kraftstationens anläggning och förvaltning,

som åt öfverdirektören kunna blifva öfverlämnade;

att med öfverdirektörsbefattningen icke må förenas annan tjänst å

rikets, riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den vid pröfning af Kungl. Maj:t befinnes icke vara

hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och vattenverket;
att,

där öfverdirektör beviljats ledighet och vikarie för honom förordnats,

på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet

skall till vikarien afstås;

att öfverdirektör, hvilken i minst 24 år innehaft öfverdirektörs förordnande,

skall var berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor;

att den öfverdirektör, hvilken, innan han uppnått 24 tjänstår,

antingen på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring

oförmögen eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befatt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

13

ning, utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall

vara berättigad att i pension uppbära 4,500 kronor, där afgången sker

före eller vid 12 tjänstår, 5,000 kronor, där afgången sker efter 12

men före eller vid 18 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker

efter 18 men före 24 tjänstår;

att öfverdirektör, där han före utgången af den tid, erhållet förordnande

afser, befinnes af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig tjänstgöring,

skall vara underkastad skyldighet att afgå mot åtnjutande

af det pensionsbelopp, som enligt nyss angifna bestämmelser honom tillkommer;

samt

att såsom pensionsafgift skall å det för öfverdirektören bestämda

arfvodet af dragas och till statsverket ingå ett belopp af 360 kronor.

Anm. 6. För åtnjutande af ofvan i aflöningsstaten för öfveringenjören,

kamreraren, kassören, kontrollinspektoren, bokhållaren och

kanalinspektorerna uppförda begynnelseaflöning med därtill hörande

ålderstillägg skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser:

att tjänstinnehafvaren skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda

föreskrifven;

att med tjänst vid kanal- och vattenverket ej må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes

icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och

vattenverket;

att tjänstgörings- och felräkningspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattningshafvande verkligen tjänstgjort, dock att han jämväl

under tjänstledighet under sammanlagdt högst 30 dagar af samma kalenderår

äger uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgörings- och felräkningspenningar

;

att den, som undfår ledighet under mer än 30 dagar af samma

kalenderår, äger, därest han af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, uppbära hela lönen; undfår han ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, eller är han

från tjänstgöring afstängd eller eljest lagligen förhindrad att befattningen

sköta, kan lian förpliktas att utöfver tjänstgörings- och felräkningspenningarna

af aflöningen afstå så mycket, som för tjänstens

uppehållande under tiden ytterligare erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att den, som är sjuk i följd af kroppsskada, ådragen i tjänstutöfning,

äger under högst sex månader uppbära samtliga aflöningsför
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.5.

måner oafkortade samt efter denna tid det belopp af aflöningsförmånerna,

som af Kung'']. Maj:t bestämmes;

att, om tjänstinnehafvare aflider i följd af olyckshändelse under

tjänstutöfning, ett belopp motsvarande eu månads aflöning skall såsom

begrafningshjälp tilldelas stärbhuset;

att med afseende å rätt till ålderstillägg tjänstinnehafvare indelas i

följ ande grader, nämligen:

Andra graden: öfver ingenj ören och

kamrer aren;

Första graden: kassören,

bokhållarna samt

kanalinspektorerna;

att rätt till första ålderstillägget inträder efter fem år och rätt

till andra ålderstillägget efter tio år, sedan tjänstinnehaf varen tillträd t

innehafvande tjänst, eller tjänst tillhörande samma ålderstil]äggsgrad, under

villkor att tjänstinnehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstgöringstid,

som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning, med nit och

skicklighet bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan

statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit sådan kostnadsfri

ledighet, som härofvan finnes angifven;

att hvart och ett af dessa ålderstillägg ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern

blifvit uppnådd, hörande löntagaren därvid tillgodoräknas den

tid, som må hafva förflutit från hans tillträde till motsvarande befattning

hos nya Trollhätte kanalbolag;

att löntagare, som befordras till tjänst i andra ålderstilläggsgraden

från tjänst i den första, må tillgodoräknas den tid intill fem år, under

hvilken han må hafva innehaft och bestridt tjänst i sistnämnda

grad, sedan lian där intjänt stadgad tid för rätt till båda ålderstillläggen;
att

löntagare, hvilken, då han intjänt stadgad tid för erhållande

af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma ålderstillägg tillträda;

att tjänstinnehafvare skall vara förpliktad att, öfver ingenjören då

han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjänstår samt annan tjänstinnehafvare

då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med

oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kungl. Maj:t eller

styrelsen, där det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o So.

15

taget att låta med detsamma anstå, därest och. så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå;

skolande vid beräkning af tjänståren inräknas den tid, under hvilken

tjänstinnehafvaren kan hafva varit anställd såsom tjänsteman hos nya

Trollhätte kanalbolag;

att tjänstinnehafvaren skall vara skyldig underkasta sig de förändrade

bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stadgade,

samt

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension träd! i kraft, å de bestämda löneförmånerna för en

hvar af förut nämnda tjänstemän skola afdragas och till statsverket

ingå följande belopp nämligen:

för öfver ingenjören

vid lön utan ålderstillägg

b » med ett »

» » med två »

för kamreraren

100 kronor

180 ).

200 »

vid lön utan ålderstillägg............................................................ 135 »

» » med ett b 155 „

b » med två » 175 »

för kassören och kontrollinspektoren

vid lön utan ålderstillägg......................................................... 55 .»

» » med ett » 65 »

» » med två b ............................................................ 75 »

för bokhållaren

vid lön Titan ålderstillägg

b » med ett b

b B med två »

för kanalinspektor

vid lön utan ålderstillägg

» y> med ett »

» » med två b

35 »

45 »

55 »

50 »

60 »

70 b

Anm. 7. Tjänsteman, som vid kanalverkets öfvertagande af Kung!.

Magt och kronan är där anställd och enligt § 12 i det emellan Kungl.

Maj it och kronan och nya Trollhätte kanalbolag den 31 maj 1904

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N;o 85.

afskräde kontrakt äger rätt att utan minskning i honom tillkommande

aflönings- och pensionsförmåner öfvergå i statsverkets tjänst, äger ej,

så framt lian icke före den 1 januari 1906 förklarat sig villig ingå

på den nya staten, uppbära andra löne- eller pensionsförmåner än

dem, som genom nämnda kontrakt blifvit honom tillförsäkrade.

B. Öfvergåiigsaflöniugstat.

Kontant

aflöning.

Ålderstillägg.

Pension efter

sammanlagdt

95 lefnads- och tjänstår.

Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjalmar Ossian

Sckagerström................................................

2,200

Två å 300 kronor''

det ena efter fem

och det andra efter

2,200

inalles tio ars inne- hafvande af tjänsten

med godt vitsord

| Föreståndarinnan för fiickslöj dskolan Sigrid Magda-

lena Cecilia Lagercrantz.................................

900

—

800

—

Till tjänsteman, hvilken enligt 12 § i det emellan Kungl. Maj:t

och kronan samt kanalbolaget den 30 maj 1904 afslutade kontrakt

äger rätt att utan minskning i honom tillkommande aflöningsförmåner

öfvergå i statsverkets tjänst och förklarat sig icke vilja ingå på den

nya staten, skall aflöningen utgå enligt bestämmelserna i nämnda kontrakt.

Kommittén yttrar vidare.

I de af Riksdagen under senare tider fastställda stater, till exempel

för statens järnvägar, telegrafverket, postverket med flera, lämnades

från statsverket under eu eller annan form bidrag till pensioner för

tjänstemännens änkor och oförsörjda barn. Billigheten syntes därför

kräfva, att äfven de vid kanalverket anställda tjänstemän komme i

åtnjutande af något statsunderstöd för nämnda ändamål.

Antalet af dessa tjänstemän vore emellertid så ringa, att upprättandet

af egen änke- och pupillkassa för dem icke kunde ifrågakomma,

och icke heller syntes utsikt förefinnas, vare sig att inträde kunde för

dem beredas i någon förutvarande af staten understödd änke- och pupillkassa,

eller att staten själf skulle åtaga sig pensionering af deras

änkor och oförsörjda barn. Vid sådant förhållande hade kommittén

ansett en lämplig utväg för uppnående af det åsyftade ändamålet kunna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

17

vinnas därigenom, att till de tjänstemän, Indika i allmänna änke- och

pupillkassans premieafdelning vunnit delaktighet för beredande af pension

åt efterlefvande änka och oförsörjda barn, från statsverket lämnades ett

bestämdt bidrag till årspremier.

Kommittén hade härvid icke förbisett, att enligt allmänna änkeoch

pupillkassans reglemente den, som vid ansökan om inträde befunnes

vara behäftad med mycket svår sjukdom, icke erhölle inträde i

kassan och att sålunda i sådant fall den af kommittén föreslagna anordningen

icke ledde till målet, men till ett sådant sällsynt undantagsfall

syntes i detta sammanhang hänsyn icke behöfva tagas.

Vid beräkningen af storleken af det bidrag, hvithet skulle för änkepensioneringen

från statsverket lämnas, hade kommittén utgått därifrån,

att begynnelsepensionen till änka och oförsörjda barn skulle uppgå för

öfveringenjörens och kamrerarens till 750 kronor och för öfriga tjänstemäns

till 500 kronor, Indika begynnelsepensioner på grund af villkoren

i allmänna änke- och pupillkassans premieafdelning komme att stiga i

förhållande till den tid mannen lefde efter inträdet i kassan. I)å premierna

i kassan vore växlande och utginge i förhållande till såväl mannens

som hustruns ålder vid inträdet, måste, vid en beräkning af premiernas

storlek, man utgå från sannolika medeltalet dels af mannens

inträdesålder dels ock af åldersskillnaden emellan mannen och hustrun.

Af kommittén hade antagits såsom mannens sannolika ålder vid inträdet

40 år för öfveringenj ören och 30 år för öfriga tjänstemän och

såsom sannolikt medeltal för åldersskillnaden emellan man och hustru

fem år.

Under förenämnda antaganden skulle årliga premien, då sådan

erlades, så länge under försäkringstagarens lifstid pensionären lefde,

blifva för öfveringenj ören 300 kronor, för kamreraren 270 kronor och

för öfriga tjänstemän 170 kronor. Halfva beloppet af de sålunda beräknade

årspremierna syntes kommittén lämpligen kunna bestämmas såsom

statens bidrag. Därvid syntes dock böra fästas de villkor, att tjänstemannen

själf för ifrågavarande ändamål bidroge med minst lika stort

belopp och att tjänstemannens andel i premierna afdroges å hans lön

eller pension.

Kommittén föresloge därför,

att i staten upptoges ett belopp af 710 kronor att användas såsom

bidrag till pensionsafgifter å premieafdelningen i allmänna änke- och

pupillkassan för tjänstemännens vid Troll häfte kanal verk änkor och

oförsörjda barn med 150 kronor till öfveringenj ören, 135 kronor till

kamreraren samt 85 kronor till hvar och en af öfriga tjänstemän, med

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

Villkor att tjänstemannen bidroge till pensionspremien till minst lika

belopp som statsbidraget och medgåfve, att hans bidrag till pensionspremien

afdroges å den honom tillkommande lön eller pension.

1 aflöningsstaten bordo, yttrar kommittén vidare, förutom redan omförmälda

anslag, upptagas anslag till arfvoden för e. o. tjänstemän, för

biträden vid kontrollräkning och silf ergranskning'' samt för stationsmästare

och biträden åt kanalinspektörerna. Med anledning af hvad

för närvarande utginge för sådant ändamål syntes beloppet af detta

anslag kunna sättas till 4,600 kronor.

Vidare borde i nämnda stat upptagas anslag till aflönande af kanal-,

bro- och sluss\rakter samt till material- och nattvakter. Dessa vakter

både dittills antagits genom kontrakt med tre månaders uppsägningstid,

och bestämdes i kontrakten, bland annat, att kanalbetjänt, som

varit i kanalbolagets tjänst i 25 år, ägde, där sammanlagda antalet af

hans lefnad»''- och tjänstår uppginge till 85, erhålla en pension af 300

kronor om året, och, där detta icke vore fallet, efter direktionens bepröfvande

kunde erhålla i pension så många åttiofemtedelar af 300 kronor,

som svarade mot sammanlagda antalet af hans lefnads- och tjänstår,

äfvénsom att änka efter kanalbetjänt, som aflidit, under det han vore i

tjänst eller uppbure pension, kunde, så länge hon léfde ogift, tilldelas

i pension högst så många åttiofemtedelar af 200 kronor, som svarade

mot sammanlagda antalet af mannens lefnads- och tjähstår.

De vakter, hvilka vid kanalens öfvergång till staten funnes anställda,

vore genom aftalet med nya Trollhätte känalbolag försäkrade att bibehållas

vid de i kontrakten bestämda förmåner; och enligt kommitténs

uppfattning borde äfven hädanefter vakter antagas genom kontrakt i

hufvudsak Öfverensstämmande med de äldre kontrakten, hvarigenom åt

sistnämnda vakter skulle gifvas samma förmåner med afseende å pension

för sig och änka, som åtnjötes af de af kanalbolaget antagna

vaktbetjänte.

Kostnaden för de särskilda slagen af vaktbetjänte utgjorde för närvarande

omkring 41,000 kronor, och ett anslag af detta belopp syntes

därför för dessa betjände hora i staten upptagas.

Aflöning till arbetsförmän, bogserångbåtsbefalhafvare och maskinister

uppginge för närvarande till omkring 10,500 kronor, hvadan till deras

aflöning borde i staten upptagas detta belopp. I likhet med vaktbetjänte

syntes äfven dessa höra antagas genom kontrakt och tillförsäkras

Motsvarande förmåner i fråga om pension för sig och änka.

Genom § 5 i aftalet med nya Trollhätte kanalbolag hade Kung!.

Mai:t och kronan förpliktats att från tillträdesdagen öfvertaga an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o So.

19

svårigheten för pensioner och understöd till före detta direktörer,

tjänstemän och betjente vid kanal ver ket med deras änkor och barn till

ett belopp, i september månad 1904 uppgående till 11,269 kronor 88 öre.

Därjämte skulle Kung!. Maj:t och kronan ansvara dels för ersättningar

till strandägare utmed kanalen till ett belopp af omkring 6,700

kronor dels för afgifter till kyrkoherden, till skolläraren och till kyrkan

till ett sammanlagdt belopp af omkring 2,600 kronor.

I utgiftsstaten för kanalverket syntes följaktligen böra upptagas för

pensioner 11,269 kronor 88 öre och till ersättningar och onera 9,800

kronor.

Å omkostnadsstaten syntes böra upptagas följande poster i regeln

beräknade efter medeltalet, hvartill de under senaste fem åren hade

uppgått, nämligen:

Underhåll af kanalen med därtill hörande byggnader

och anläggningar............................................................ kronor 50,000: —

Omkostnader för direktion sbyggnaden, tjänstemännens

bostadslägenheter och ved för tjänstemännen...... • )• 7,000: —

Förbättringsarbeten vid kanalen.......................................... » 10,000: —

Expenser................................................. " 5,000: —

Resekostnader för styrelsens ledamöter och revisions
kostnader

.............................................. » 2,000: —

Diverse omkostnader: sjukunderstöd, läkarvård, medicin

m. m.....................i.,,......................................... » , 2,520: 12

Enligt Riksdagens beslut skulle af kanalverkets inkomster till riksgäldskontoret

öfverlämnas 3,6 % å köpeskillingen, erlagd i svenska statens

3,6 % obligationer, i följd hvaraf i utgiftsstaten borde upptagas till

räntor ett belopp af 208,800 kronor.

Hvad inkomsterna anginge, kunde kanalafgifterna efter nuvarande

förhållanden beräknas uppgå till 500,000 kronor.

I den köpeskilling för Trollliätte kanalverk och viss annan nya

Trollhätte kanalbolags egendom, hvarå ränta skulle af kanalverkets

inkomster till riksgäldskontoret erläggas, inginge jämväl köpeskillingen

såväl för tomterna vid Trollhättan som för den jord, hvilken skulle

öfverlämnas till domänstyrelsens förvaltning. A id nämnda förhållande

syntes ej mindre tomtafgifterna än äfven den behållna afkastningen åt

sistnämnda jord böra användas såsom bidrag till ifrågavarande räntelikvid;

och hade kommittén ansett inkomsten af arrenden och tomtören

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

tillika med diverse andra smärre inkomster kunna upptagas till 15,000

kronor.

Då för närvarande icke vore afgjordt, hvilka af nuvarande tjänstemän

vid kanalverket komme att ingå på den nya lönestaten, kunde

bland inkomsterna pensionsafgifter icke upptagas till högre belopp än

400 kronor, utgörande sådan afgift af öfverdirektören och kassören.

Sammanfattades utgifts- och inkomstposterna, sådana de af kommittén

föreslagits, skulle utgifts- och inkomststaten för Trollhätte kanaloch

vattenverk blifva följande:

Utgifter.

I. AUöningsstaten:

Styrelsens arfvoden.......

Tjänstemännens aflönin,

Alderstillägg ...................

F elräkningspenningar....

16,600

20,700

1,100

800

39,200:

Arfvoden till e. o. tjänstemän, biträden

för kontrollräkning och siffergranskning,

stationsmästare och biträden åt kanal
inspektorerna.

..................................................

Aflöning och ved till kanal-, bro- och

slussvakter samt material- och nattvakter

(förslagsanslag) .............................................

Aflöning till arbetsförmän, bogserbåtsbefäl
hafvare

och maskinister (förslagsanslag) 10,500: — gg ^qq._

4,600:

41,000:

II. öfvergångsstaten:

Kanalinspektoren i Vänersborg

Slöjdlärarinnan..........................

2,200:

900:

3,100:

III. Pensionsstaten:

Pensioner............................................................... 11,269: 88

Bidrag till utgifter för änkors och barns

pensionering

710:

11,979: 88

Transport 110,379: 88

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o S5.

21

IV. Ersättningar oeli (mera:

Ersättningar: Vänersborgs stad

strandägare.........

Onera: kyrkoherden

skolläraren...

kyrkan ........

Transport 110,379: 88

3,000: —

3,700: —

1,540: —

560: —

500: —

6,700: —

2,600: —

9,300: —

Omkostnadsstaten (förslagsanslag).

Underhåll af kanalen samt därtill hörande

byggnader och anläggningar ..................

Omkostnader för direktionsbyggnaden samt

för bostadslägenheter och ved för öfver
direktören

och tjänstemännen..................

Förbättringsarbeten vid kanalen..................

Expenser.............................................................

Resekostnader för styrelsens ledamöter och

revisionskost fläder.........................................

Diverse omkostnader, sjukunderstöd, läkarvård,

medicin in. m................................

50,000: —

7,000: —

10,000: —

5,000: —

2,000: —

2,520: 12

76,520: 12

VI. Räntor:

Till riksgäldskontoret 3,6 % å kronor 5,800,000 ......... 208,800: —

Kronor 405,000: —

Inkomster.

Kanalafgifter ...................................................................................... 500,000: —

Arrenden, tomtafgifter och diverse inkomster ....... 15,000: —

Pensionsafgifter................................................................................. 400: —

Afdrag å kanalinspektorernas löner............................................ 1,600: —

Kronor 517,000: —

Afgå utgifter........................................................................ 405,000: —

Nettobehållning........................................................................ 112,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 85,

Väg- och

vatteiibj^gg*

nadsstyrelsens
utlåtande.

Tantiem: 4 % å 50,000 = 2,000: —

3 % å 50,000 = 1,500: —

2 % å 12,000= 240: — 3,740: —

Till handels- och sjöfartsfonden............................ kronor 108,260: —

Såsom redan i det föregående blifvit antvdt vore kommitténs förslag

i fråga om öfverdirektörens aflöningsförmåner å kanalverkets stat

grnndadt på den förutsättning, att öfverdirektören redan från början af

sin tjänstgöring såsom öfverdirektör erhölle ett särskild! arfvode för

befattning med anläggningen af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan;

och ville kommittén framhålla, att, med hänsyn till det maktpåliggande

arbete, som i sådant afseende komme att blifva åt honom uppdraget,

detta arfvode syntes lämpligen kunna bestämmas till ett årligt belopp af

6,000 kronor.

Vid sitt utlåtande fogade komittén jämväl förslag till instruktion

för styrelsen samt karta öfver det område, som ansåges böra tillhöra

kanal- och vattenverket.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uti sitt öfver kommittéförslaget

afgifna underdåniga utlåtande, hvithet är dägtecknadt den 14

december 1904, anfört följande.

Kommitténs förslag syntes på ett betryggande sätt tillgodose det allmännas

intressen och styrelsens sammansättning innebära trygghet för

att de insikter på olika områden, som kunde anses erforderliga för eu

rationell skötsel af kanal- och vattenverket, blefve representerade, äfven

om organisationsplanen innebure en ganska vidlyftig förvaltningsapparat

med däraf följande rätt stora kostnader. Mot antalet ledamöter,

som skulle af Kungl. Maj:t förordnas att tills vidare fungera, eller

fyra, syntes intet vara att erinra, ehuru möjligen detsamma kunde inskränkas

till tro, däraf en ordförande, en ledamot besittande tekniska

insikter och en ledamot för industriens eller handelns intressen, då det

kunde ifrågasättas, huruvida intressena behöfde så specialiseras, att

representanter erfordrades för trafikanter från orter belägna nedanom och

ofvanom kanalen.

Beträffande aflöningsförmånerna till verkställande direktören vore

desamma visserligen föreslagna att utgå i väsentligt gynsammare man

än hvad hittills anvisats till ämbetsmän af motsvarande éller högre grad;

men då å andra sidan förslaget vore uppgjordt efter de förhållanden,

som i allmänhet vore rådande vid större affärsföretag, och förvaltningen,

när. anläggningarna vunnit den omfattning, kommittén syntes hafva tänkt

sig, afsåge värdefull statsegendom, som kunde inbringa betyd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o So.

28

liga belopp, kunde den föreslagna allöningen vid jämförelse med hvad privata

affärsföretag erbjöde, icke anses för hög. Vid jämförelse med de aflöningsförmåner,

som för närvarande vore anvisade åt chefer i ämbetsverk,

Indika både sig anförtrodda förvaltning af statsegendom, hvaraf

betydliga statsinkomster härflöte, vore däremot de föreslagna aflöningsförmånerua

rikligt tilltagna; men då eu helt ny princip gjort sig gällande

vid ifrågavarande organisationsförslag, syntes någon anmärkning

emot de för verkställande direktören föreslagna aflöningsförmåner ej

kunna framställas.

Däremot syntes de föreslagna pensionsförmånerna till verkställande

direktören eller öf v erdirektören kunna i viss mån jämkas, utan att därigenom

äfventyrades att icke för befattningen fullt lämplig och kompetent

person skulle kunna erhållas. Kommittén hade föreslagit, att, därest öfverdirektör

antingen på grund af sjukdom af sådan beskaffenhet, att den

gjorde honom för framtiden oförmögen att sköta sin befattning, eller

ock utan egen begäran eljest före uppnådd pensionsålder af gånge från

sin befattning utan att genom tjänstefel hafva förverkat densamma, han

skulle erhålla någon ersättning, hvilken lämpligen kunde utgå under

formen af afkortad pension. I detta afseende föresloge kommittén, att

sådan pension icke borde sättas lägre än till 4,500 kronor, om entledigandet

ägde rum före eller vid 12 tjänstår, och utgå med 5,000 kronor

efter 12 men före eller vid 18 tjänstår samt med 5,500 kronor efter DS

men före 24 tjänstår. Förutsättningen om för tidig afgång utan öfverdirektörens

egen begäran och utan att genom tjänstefel hafva förverkat

befattningen syntes afse, att öfverdirektören af en eller annan anledning

icke skulle för sitt uppdrag befinnas lämplig. Under sådana omständigheter

syntes den lägsta pension, som skulle tillkomma öfverdirektören,

kunna bestämmas till 3,000 kronor med ökning äf 500 kronor efter

samma förhållande, som kommittén föreslagit, och borde denna nedsättning

i förmånerna icke äga någon afgörande betydelse vid tillsättningen

af den i öfrigt i aflönings- och pensionshänseende ganska väl tillgodosedda

öfver direktörsbefattfiingem

Emot kommitténs förslag om tj änstinnehafvares skyldighet att erlägga''

årliga pensions afgift (1 r och sättet för beredande af pension åt

tjänstemännens änkor och oförsörjda barn äfvensom beloppet af statens

bidrag för tjänstinnehafvarnas utgifter till allmänna änke- och pupillkassan

hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen intet att erinra.

Förutom hvad beträffande öfverdirektörens aflönings- och pensionsförmåner

framhållits hade väg- och vatten byggnadsstyrelsen icke någon

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o So.

anmärkning att framställa emot kommitténs förslag till inkomst- och

ntgiftsstat för Trollhätte kanal- och vattenverk.

Den af kommittén framlagda planen för förvaltningen vore nppgjord

under förutsättning att staten själf komrne att icke allenast anlägga

utan ock för framtiden drifva den eller de anläggningar, som erfordrades

för tillgodogörande af statens vattenkraft vid Trollhättan. Hvarken

af Riksdagens vid köpets godkännande gjorda uttalande eller genom de

uteslutande från tekniska synpunkter verkställda utredningar, som afsett

olika förslag för tillgodogörande af statens vattenkraft i Trollhättan,

framginge såsom en gifven följd, att staten själf borde anlägga och drifva

en elektrisk kraftstation därstädes eller ombyggnaden af kanalen anförtros

åt samma förvaltning, som omhänderhade kanaltrafiken. Frågan

därom vore ännu icke så skärskådad och ej heller i kommitténs utlåtande

utvecklad så, att ett beslut borde fattas i sammanhang med förslaget

till ett definitivt ordnande af förvaltningen vid Trollhättan. Med

det nu sagda hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen emellertid icke velat

påstå, att det icke kunde befinnas ändamålsenligt att staten bedrefve

den af kommittén föreslagna affärsrörelsen. Då organisationsförslaget

således grundade sig på en ännu icke bestämd men omfattande verksamhet,

vore det påtagligt, att de föreslagna anordningarna under nuvarande

förhållanden vore allt för vidlyftiga och dyrbara. Den föreslagna

förvaltningsstyrelsens verksamhet inskränktes därför i betydlig mån och

återstode, sedan jordbruksfastigheterna undantagits, hvilka jämlikt Riksdagens

medgifvande skulle tillhöra domänstyrelsens förvaltning, förvaltningen

af kanalen såsom trafikled och de vid inköpet af kanalbolagets

egendom ingående delar af det till stadsplan indelade området vid Trollhättan

samt de för stadsplanens utvidgning afsedda jordarealer eller

sålunda ungefär enahanda bestyr, som tillkommit dittillsvarande bolagsstyrelse.

Vid sådant förhållande syntes det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke vara behöfligt att för uppehållande af dessa förvaltningsbestyr,

hvilka, så länge kanalen ej vore ombyggd, ej kunde afsevärdt tillväxa,

för närvarande inrätta en särskild styrelse af den omfattning kommittén

föreslagit. Kanaltrafikens dagliga tillsyn och skötsel hade dittills på

ett fullt tillfredsställande sätt kunnat äga rum genom de vid kanalen

anställda tjänstemän, oaktadt bolagets styrelse och verkställande direktör

hade haft sitt säte i Stockholm. På ungefär enahanda sätt förvaltades

Göta kanalbolags angelägenheter, fastän denna kanals trafikled voro

väsentligen större än Trollhätte kanals. Någon sådan penningförvaltning,

som ägt rum vid Trollhätte kanalbolag, kunde ej heller ifrågakomma,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

25

sedan kanalen öfvergått till statsegendom, ity att de influtna medel, som

icke erfordrades för bestridande af utgifter för kanalens räkning, syntes

böra öfverlämnas till statskontorets förvaltning.

Med bibehållande af den förvaltningsform, som dittills iakttagits

vid kanalverket, skulle dess styrelse tills vidare kunna hafva sitt säte i

Stockholm och bestå af en ordförande samt fyra ledamöter, af hvilka

en vore verkställande direktör. Arfvoden till ordförande och de tre

ledamöterna syntes böra bestämmas enligt kommitténs förslag till 1,500

kronor för år till en hvar, förutom reseersättning. Arfvodet till verkställande

direktören syntes af följande skäl kunna begränsas till

6,000 kronor för år räknadt jämte reseersättning i likhet med föredragande

ledamot i centralt ämbetsverk. Då kanalbolagets dittills varande

verkställande direktör tillåtits innehafva annan befattning och

hans göromål under det provisoriska ordnandet icke kunde ökas, syntes

det icke höra honom förmenas att tills vidare innehafva annan befattning

eller utöfva annan verksamhet, så länge Kung!. Maj:t pröfvade

sådant icke vara hinderlig! för verkställande direktörsbefattningen.

Därjämte syntes böra afses arfvode för protokollsförare äfvensom juridiskt

biträde åt styrelsen, hvartill det för sådant ändamål vid kanalbolaget

utgående arfvode 1,500 kronor syntes böra beräknas. För sin del ansåge

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, därest kanalens administration

förlädes till Stockholm, kassaredovisningen borde dit ingå och

ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad styrelsen, under

förutsättning att förvaltningen öfverflyttades till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

föreslagit uti sin skrifvelse den 10 mars 1904, däruti

styrelsen afgifvit yttrande och förslag rörande förvaltningen af Trollhätte

kanal, för den händelse aftal komme till stånd om förvärfvande för

kronans räkning af nya Trollhätte kanalbolags egendom. I följd däraf

upptoges för sådant ändamål beräknad kostnad med 7,000 kronor. Hela

årliga kostnaden skulle alltså blifva:

Artvoden till ordförande och 3 styrelseledamöter......... kronor 6,000: —

Arfvode till verkställande direktör.................................... » 6,000: —

Ersättningar för protokollsföring, till juridiskt biträde,

bokförings-, revisions- och kontrollkostnader...... » 8,500: —

kronor 20,500: —-.

Redan i förutnämnda skrifvelse den 10 mars 1904 hade väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att förvaltningen af Trollhätte kanalBih.

till Rilcsd. Prof. 1905. 4 Samt 1 Afd. 46 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

verk, i likhet med hvad förhållandet vore beträffande statens förut

ägande Väddö och Albrektssunds kanaler, skulle anförtros åt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, och detta förslag, som endast afsåge kanalen

och träfiken därå, biträddes af Kungl. Maj:t.

I anledning af hvad Riksdagen anfört emot detta förslag, hade vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen endast velat erinra, att enligt såväl förutvarande

som nu gällande instruktion väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsförvaltning omfattade handläggning af tekniska och administrativa

ärenden, som anginge olika slag af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten,

och bland sådana äfven dem, som utfördes af staten och

på dess bekostnad genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omedelbara

försorg, äfvensom sådana, Indika fortfarande vore ställda under

styrelsens öfverinseende och förvaltning.

Ett annat förslag till ordnande af ifrågavarande förvaltning ansåge

sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ock böra framställa, helst detta

enligt styrelsens förmenande vore lämpligaste sättet att ordna denna angelägenhet.

Förvaltningen kunde nämligen öfverlämnas till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, för hvilket ändamål skulle hos styrelsen anställas

eu föredragande, hvilken skulle handlägga alla Trollhätte kanalverk

rörande angelägenheter, med undantag af ärenden rörande uppbörd,

redovisning och bokföring, Indika skulle behandlas af byrådirektören

för administrativa ärenden. Denne föredragande borde äga samma befogenhet,

som dittills tillkommit verkställande direktören, samt därför endast

de ärenden, som nu afgjordes af kanalbolagets styrelse, anmälas till behandling

och afgörande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i närvaro

af styrelsens chef, byråchefen för allmänna tekniska ärenden samt byrådirektören

för administrativa ärenden, hvilka personer vid handläggningen

af den mångfald olikartade ärenden, som hörde under väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsförvaltning, däribland äfven kanaler,

förvärfvat erfarenhet och kunde förutsättas besitta erforderliga insikter,

jämväl när fråga gällde att pröfva och afgöra ärenden rörande Trollhätte

kanal.

Denna anordning skulle jämväl ur ekonomisk synpunkt medföra

minsta kostnader för staten. Föredraganden för kanalärendena skulle

åtnjuta det för honom såsom verkställande direktör föreslagna arfvodet,

6,000 kronor med det jämväl föreslagna medgifvandet om förening af

annan befattning samt i öfrigt anvisas endast 8,500 kronor för bestridande

af ersättningar till protokollsföring, juridiskt biträde, revisionsmed

flera göromål, som. angåfves i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o <9.7.

27

förutnämnda skrifvelse den 10 mars 1904. Aflöning^) för administrationen

skulle i så fall begränsas till 6,000 kronor emot de af kommittén

föreslagna arfvode]! 16,000 kronor, förutom tantiem till verkställande

direktören.

Beträffande i kanalbolagets tjänst anställda personel-, Indika vore

tillförsäkrade att bibehållas vid innehafvande aflönings- och pensionsförmåner,

syntes någon nedsättning för närvarande eller under den provisoriska

anordningen icke kunna ifrågakomma.

Då Riksdagen vid behandlingen år 1904 af Kung!. Maj:ts proposition

angående inköp af nya Trollhätte kanalbolags egendom uttalade sig

emot förslaget, att kanalens förvaltning skulle uppdragas åt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, åberopades såsom skäl härför, dels att kanalverket

samt de till stadsplanen redan utlagda eller till dennas framtida

utvidgning afsedda områdena allt framgent borde stå under en och

samma förvaltning, dels ock att man borde söka erhålla en för den

affärsmässiga skötseln af kanalverket mera betryggande anordning af

dess förvaltning. Att det är af synnerlig vikt, att den ifrågavarande

betydande trafikleden kommer att skötas på ett sätt, som ur affärsmässig

synpunkt blir fullt tillfredsställande) är jämväl uppenbart. Det

förslag, som nu afgifvits af den för frågans utredning tillsatta kommittén,

synes mig ock hafva på ett synnerligen lyckligt sätt löst uppgiften

att söka finna en sådan anordning, på samma gång kommitténs

förslag i fiffigt synes vara godt. Äfven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har ansett kommitténs förslag på ett betryggande

sätt tillgodose det allmännas intresse och funnit den föreslagna styrelsens

sammansättning innebära trygghet för att de insikter på olika

områden, som kunde anses erforderliga för en rationell skötsel af kanalverket,

blefve representerade. Den af kommittén föreslagna styrelsen

synes jämväl vara väl lämpad för att öfvertaga förvaltningen af tomtområdena.

Den liufvudsakliga anledningen, hvarför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansett den af kommittén förordade anordningen icke genast

böra träda i verket, har varit, att kommittén afsett att den blifvande

styrelsen från början skulle få befattning med de anläggningar, som

erfordras för tillgodogörande af statens vattenkraft vid Trollhättan, men

att, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt, denna fråga ännu

icke vore så utredd, att något beslut i berörda hänseende kunde redan

nu komma till stånd. Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgaf

sitt yttrande i fråga om förvaltningen, har från styrelsen den 22 sistlidna

februari inkommit ett den 20 december 1904 dagtecknadt utlåtande

Departementschefens

yttrande

rörande

organisationen

af förvaltningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

rörande tillgodogörandet af vattenkraften; ocli inhämtas där af, att styrelsen

funnit anläggningen för vattenkraftsuttagningen, utan hinder af

de anordningar, som erfordras för ombyggnad af kanalen, kunna med

största fördel utföras på den staten nu tillhöriga östra stranden, äfvensom

hemställt om ofördröj ligt upprättande af sådana detaljerade förslag, som

vore erforderliga för att söka domstols tillstånd till utförande af de för

vattenkraftens tillgodogörande nödiga vattenbyggnader. Genom den af

väg- och vattenbyggnadsstyrelselsen sålunda verkställda utredningen af

frågan om vattenkraftsuttagningen torde denna viktiga fråga, som icke

bör uppskjutas, hafva förts ett stort steg fram emot sin lösning. Att

anläggningen och förvaltningen af eu blifvande kraftstation bör anförtros

åt styrelsen öfver kanalen synes mig äfven gifvet, då bägge anläggningarna

stå i ett synnerligen nära samband med hvarandra, och

kommitténs förslag visar, att det icke möter svårighet att organisera

styrelsen så, att den väl lämpar sig jämväl att leda kraftstationens förvaltning.

Äfven de arbeten, som snarast möjligt böra äga rum till

fortsatt utredning af frågan om anordningarna för vattenkraftsuttagningen,

synas lämpligen kunna öfverlämnas åt den föreslagna styrelsen.

Vid nu angifna förhållanden förfaller hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört till stöd för eu provisorisk anordning under den närmaste

tiden.

För .öfrig! synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsens i sådant hänseende

framställda alternativa förslag i allt fall icke böra vinna godkännande.

Enligt det ena alternativet skulle kanalens förvaltning under

provisoriet öfverlämnas åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Då emellertid

Riksdagen år 1904 uttalade sig mot eu sådan anordning och

kommittéförslaget, på sätt förut anförts, synes gifva garanti för att det

af Riksdagen angifna viktiga önskemålet i afseende å förvaltningen

vinnes, lärer icke förefinnas skäl att nu åter upptaga frågan om förvaltningens

uppdragande åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Icke

heller torde det andra alternativet böra ifrågasättas, enligt hvithet kanalverkets

styrelse tills vidare skulle förläggas till Stockholm och aflöningsförmånerna

till verkställande direktören betydligt nedsättas men honom

i stället medgifvas innehafva annan befattning. Det synes mig alldeles

gifvet, att en sådan anordning icke kan lämna lika stor garanti för en

god förvaltning som den af kommittén föreslagna. Det är icke möjligt

annat än att, därest direktören bor på platsen och ägnar sig helt och hållet

åt kanalverket och hvad därmed äger samband, han skall kunna på ett

vida mer effektivt sätt leda och öfvervaka verkets skötsel och utveckling,

än om han bor i Stockholm och har sin direktörsplats allenast såsom eu

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets Utlåtande K:o 85.

bisyssla bredvid en annan kräfvande befattning-. Att direktören finnes

på platsen erfordras jämväl med hänsyn till den tomtförvaltning, som

skulle tillkomma styrelsen. Den större kostnad, som blir en följd af

kommitténs förslag, skall helt säkert mer än uppvägas af högre behållen

inkomst af kanalverket.

På nu anförda skäl tvekar jag icke att biträda kommitténs förslagom

upprättande af en särskild styrelse för Trollhätte kanal- och vattenverk

med säte i Trollhättan; och synes den föreslagna styrelsens sammansättning,

med afseende å verkets beskaffenhet och omfattning, för

sitt ändamål lämpligt anordnad beträffande så väl styrelseledamöternas

antal som deras af kommittén antydda personliga kvalifikationer.

Beträffande de föreslagna aflöningsförmånerna för den blifvande

öfverdirektören äro dessa visserligen beräknade efter eu högre måttstock

än den för statens tjänstemän i allmänhet gällande. Sådant synes emellertid

i detta fall icke kunna undvikas, för så vidt staten skall kunna

påräkna att till den viktiga befattningen erhålla fullt lämplig person.

Aflöningen bör tydligen vara så afpassad, att den motsvarar de aflöningsförmåner,

som pläga tillkomma chefer för enskilda affärsföretag

af jämförlig omfattning. Hvad kommittén härutinnan föreslagit, eller

10,000 kronor i kontant lön och tantiem, på visst sätt beräknad, af

nettoinkomsten af kanalverkets rörelse jämte fri bostad och vedbrand,

synes vara af förhållandena påkalladt och därför böra vintra godkännande.

Jag har redan förut yttrat, att jag anser, att till deri blifvande

styrelsen bör öfverlämnas att verkställa utredning af frågan rörande

kraftstationens anläggande. Denna utredning torde hufvudsakligen

komma att utföras af öfverdirektören. På sätt kommittén föreslagit,

torde särskild ersättning böra utgå till öfverdirektören för detta arbete

liksom ock för det arbete, som, efter det anläggandet af kraftstationen

blifvit definitivt beslutadt, må komma att af öfverdirektören utföras för

kraftstationens anordnande. Likaledes lärer, på sätt kommittén ansett,

sedan kraftstationen kommit i gång, öfverdirektören böra erhålla ersättning

för förvaltningen däraf. Storleken af den ersättning, som i dessa

afseenden bör tillkomma öfverdirektören, torde emellertid lämpligen icke

böra nu bestämmas, utan synes frågan därom böra stå öppen till dess

vidare bestämmelser komma att meddelas i kraftstationsfrågan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär framställt anmärkning mot

de af kommittén för öfverdirektören föreslagna pensionsbestämmelserua,

i det att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som icke käft något att erinra

mot, att öfverdirektören efter 24 tjänstår blefve berättigad till eu

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o Sä.

årlig pension af 6,000 kronor, ansett den afkortade pension, som enligt

kommitténs förslag under vissa förutsättningar skulle komma att utgå

till öfverdirektören, kunna väsentligen minskas. Kommittén har föreslagit

denna pension att utgå med 4,500 kronor, om, under de af kommittén

angifna förutsättningar, öfverdirektören komme att entledigas

före eller vid 12 tjänstår, med 5,000, om entledigandet ägde rum efter

12 men före eller vid 18 tjänstår, och med 5,500 efter 18 men före

24 tjänstår. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett begynnelsepensionen

kunna sättas till 3,000 kronor med ökning af 500 kronor

efter samma förhållande, som kommittén föreslagit.

Då jag, såsom jag redan yttrat, anser de af kommittén för öfverdirektören

föreslagna aflöningsförmånerna höra vinna godkännande, kan

jäg icke, då pensionen måste stå i visst förhållande till aflöningen, anse

den af kommittén föreslagna pension af 6,000 kronor efter 24 års tjänst

såsom öfverdirektör vara för högt tilltagen. Emellan denna pension

och afkortad pension synes och böra råda eu viss proportion. Detta

synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke hafva beaktat, då med

tillämpning af styrelsens förslag clet skulle inträffa att, om öfverdirektören

entledigades efter t. ex. 23 tjänstår men före 24, den afkortade

pensionen komme att utgå med 4,000 kronor, under det att, om han

komme att kvarstå i tjänsten endast ett år till, pensionen skulle utgå

med 6,000 kronor. Detta kan jag icke finna vara öfverensstämmande

med rättvisa och billighet. Däremot anser jag den afkortade pensionen,,

sådan den af kommittén föreslagits, vara i förhållande till den oafkortade

val afpassad; och finner jag mig följaktligen kunna biträda kommitténs

förslag jämväl i denna del.

Emot de föreslagna arfvodena till styrelsens öfriga ledamöter och

till styrelsens protokollsförare synes icke något vara att erinra.

I afseende å kanalverkets tjänstemannapersonal har kommittén föreslagit

allenast smärre ändringar uti den organisation, personalen ägde

vid statens öfvertagande af kanalbolagets egendom, liksom också allenast

obetydligare jämkningar föreslagits beträffande tjänstemännens aflöningsoch

pensionsförmåner.

Dessa ändringar och jämkningar synas, lika litet som de af kommittén

föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för öfverdirektören

och tjänstemännen föreslagna aflönings- Och pensionsförmåner,

kunna gifva anledning till anmärkning, då kommittén uti sitt förslagtagit

tillbörlig hänsyn till den i § 12 af det mellan Kung!. Magt

och kronan samt nya Trollhätte kanalbolag upprättade köpekontrakt

intagna bestämmelse om de i bolagets tjänst anställda personers rätt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85. 31

att med oförminskade aflönings- och pensionsförmåner öfvergå i statens

tjänst.

Under åberopande af de skäl, kommittén anfört till stöd för sitt

förslag om skyldighet för pensionstagare att med årligt belopp bidraga

till sin pensionering och om statens deltagande i kostnaden för pensionering

åt tjänstemäns änkor och barn, instämmer jag uti kommitténs

förslag härutinnan.

Mot den af kommittén gjorda utgifts- och inkomstberäkning,

grundad som den är dels på de föreslagna aflönings- och pensionsbestämmelserna

och dels på hittills varande förhållanden, synes icke vara

något att erinra.

Den sålunda gjorda beräkningen kan emellertid icke i sina detaljer

gälla för framtiden. Många af de däri ingående posterna äro af natur

att vara underkastade växlingar; och då det för det affärsmässiga bedrifvandet

af ifrågavarande rörelse lärer vara af vikt att största möjliga

frihet i afseende å förvaltningen lämnas åt Ivungl. Maj:t och

verkets blifvande styrelse, synes nu ej böra fastställas mer än aflöningsstater

för styrelsen och tjänstemännen med därtill hörande villkor och

bestämmelser.

Hvad beträffar den egendom, som bör öfverlämnas till den blifvande

styrelsens förvaltning, erinrar jag, att kronan enligt 1 § af kontraktet

den 31 maj 1904 förvärfvat Trollhätte kanalverk med alla dess tillhörigheter

i fast och löst, med visst särskildt angifvet undantag, äfvensom

kanalbolagets öfriga, från själfva kanalverket särskilda och kanalbolagets

aktieägare enskildt tillhöriga egendom.

Kanalverket med dess tillhörigheter angifves i kontraktet omfatta:

1) den rätt kanalbolaget ägde på grund af det af Ivungl. Maja för

kanalbolaget i nåder gifna privilegium af den 2 februari 1838;

2) den rätt kanalbolaget ägde till de af Kungl. Maj:t och kronan

till kanalbolaget på perpetuel arrende upplåtna och med kanalvei-ket

oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter eller därför lämnadt

vedeidag;

3) kanalen med dess dammar, slussar och andra inrättningar;

4) all den rätt till jord och vatten, som genom förberörda nådiga

privilegium tillagts kanalbolaget eller eljest för kanalverket förvärfvats;

5) samtliga de kanalbolaget tillhöriga hus och byggnader, som vore

belägna å de i punkt 2) angifna fastigheter;

G) alla kanalverket tillhöriga telefon- och signalledningar med därtill

hörande apparater;

Departementschefens

yttrande

rörande den

egendom, som

skulle ställas

under

styrelsens

för Trollhätte

kanal- och

vattenverk

förvaltning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o So.

7) samtliga till kanalverket hörande materialier och instrumentalier,

möbler och andra lösören af hvad slag de vara måtte.

Från köpet nndantogos de kanalverket tillhöriga Sveriges allmänna

hypoteksbanks 4 procent obligationer, hvari kanalverkets reparationsfond

redovisades.

De af Kungl. Maj:t och kronan till kanalbolaget på perpetuel^

arrende upplåtna och med kanal verket oskiljaktigt förenade hemman,

verk och lägenheter eller därför lämnadt vederlag utgjordes af:

åttondelshemmanet Hulan vid Carls graf;

fjärdedelshemmanet Hjulkvarnen;

fem sextondelar i hemmanet Stora Hojum;

en fjärdedel i hemmanet Olidan samt den rättighet, Kungl. Maj:t

och kronan af enskilda tillköpt sig att draga kanalen öfver Trollhättebergen;
två

mjölkvarnar, den ena vid Carls graf och den andra vid Trollhättan

;

eu finbladig såg med de husbyggnader, som åtföljde sågen och de

två kvarnarna;

en kalk- och en cementugn samt krutbodarna;

V-i mantal Åkerström med tillhörande mjölkvarn; samt

hela Kafledammen vid Trollhättan med stranden därifrån till öfra

ändan af slussen i Polhems kanal.

Beträffande dessa hemman, verk och lägenheter har jag inhämtat

följande.

Åttondelshemmanet Hulan vid Carls graf är för närvarande upplåtet

till boställsjord åt kanalinspektoren vid Brinkebergskulle.

Fjärdedelshemmanet Hjulkvarnen, beläget vid Göta älf och i öster

begränsadt af hemmanet Stafvered, är utarrenderadt på tjugu år, räknadt

från den 1 november 1902, till aktiebolaget Nydqvist & Holm.

Genom laga skiften, som år 1867 fastställts af Väne ägodelningsrätt,

hafva 5/ie mantal Störa Hojum och 1U mantal Olidan undfått den

mark, å hvilken kanalen framgår, med dess slussar från Trollhättan till

nedersta slussen vid Göta älf samt utmål och ett smalt område å ömse

sidor om kanalen, hvarförutom Stora Hojum tillagts ett ägoskifte, beläget

öster om men icke invid kanalen. Af det område, som tilldelats

dessa hemman invid kanalen och som hufvudsakligen är att anse såsom

utmål till kanalen, äro vissa delar disponerade till boställslägenheter för

i kanalverkets tjänst anställda personer och några delar utarrenderade.

Det hemmanet Störa Hojum tillagda ägoskiftet österut är utarrenderadt

såsom jordbruksfastighet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85,

33

De omnämnda mjölkvarnarna vid Carls graf och vid Trollhättan

samt den finbladiga sågen äro för länge sedan nedlagda och de till

dessa verk hörande husbyggnader samt kalk- och cementugnarna äfvensom

krutbodarna finnas ej heller kvar numera.

Hemmanet bh mantal Åkerström, beläget längre ned vid Göta

älf på västra sidan af älfven vid gränsen mot Göteborgs och Bohus

län, är utarrenderadt såsom jordbrukslägenhet på 20 år från den 14

mars 1895 till Alfred Jonsson. Den till hemmanet hörande mjölkvarnen

är numera nedlagd.

Den fastighet, som betecknas med »hela kafledammen vid Trollhättan

med stranden därifrån till öfre ändan af slussen i Polhems kanal»

utgör en strandremsa mellan kanalen och Göta älf och ingår numera i

hemmanet Lilla Hojum. Å denna fastighet äro uppförda skola, fiskodhngsanstalt

och badhus, hvarförutan delar af densamma äro uthyrda

till upplagsplatser.

Den egendom, som i kontraktet angifves såsom aktieägarna eu skil dt

tillhörig och som ingick i köpet, utgöres af:

1) följande fastigheter inom Vane härad, nämligen:

11 /16 mantal kronoskatte Stora Hojum med Hojums och Kafles kvarnar;

x/2 mantal frälse Lilla Hojum;

b/2 mantal frälse Åker;

5/24 mantal kronoskatte Stafvered med bh i Stafvereds mosse;

samt Stubbereds skattlagda tullmjölkvarn om ett par stenar jämte

den mark, hvarå de till kvarnen hörande byggnader äro uppförda;

med undantag af från nämnda fastigheter försåld och afsöndrad jord;

2) 17 1 /''5 kappland af ängslyckan n:o 255 af den till staden Vänersborg

donerade jord;

3) den s. k. Krullska tomten vid Gropbron, hvarå rådhusrätten i

Vänersborg den 24 augusti 1835 meddelat fasta för Trollhätte kanaloch

slussverks bolag;

4) den s. k. Tullplatsen vid Lilla Edet, som »Trollhätte bolag» å

offentlig auktion den 30 januari 1832 inköpt från generaltullstyrelsen;

5) all den rätt till jord eller vatten, som eljest tillkommit kanalbolaget

såsom aktieägarna enskildt tillhörig;

6) samtliga å de under 1), 2), 3) och 4) angifna fastigheter belägna,

kanalbolaget tillhöriga hus och andra byggnader jämte därtill

hörande telefonledningar och apparater; samt

7) de porträtt, taflor, möbler och andra husgeråd, som varit afsedda

för direktionsbyggnaden vid Trollhättan.

Bill. till Rilcscl. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

I fråga om huru de i köpet ingående, aktieägarna förut enskildt

tillhöriga fastigheterna för närvarande äro disponerade är jag i tillfälle

meddela följande.

De delar af hemmanen 11 lie mantal Stora Hojum och 1 2 mantal

Lilla Hojum, som äro belägna öster om Nydqvist & Holms järnväg, äro

jämte förutnämnda till hemmanet 6/ie mantal Stora Hojum hörande, öster

ut belägna ägoskifte genom kontrakt den 1 november 1898 utarrenderade

såsom jordbruksfastigheter till Frans Andersson för tiden till den

1 november 1918. Likaledes är genom kontrakt den 1 november 1898

till samme Frans Andersson för tiden till den 1 november 1918 utarrenderad

såsom jordbruksfastighet den öster om nyssnämnda järnväg belägna

delen af hemmanet 5/24 mantal Stafvered. Efter öfverenskommelse

med arrendatorn hafva dessa arrendekontrakt blifvit uppsagda

till den 1 november 1905. Det till stadsplan redan utlagda området

vid Trollhättan utgöres af delar af Stora och Lilla Hojum samt Stafvered.

Såsom redan är nämndt, ingår jämväl i hemmanet Lilla Hojum en strandremsa

mellan kanalen och Göta älf. Till hemmanet Stora Hojum hör

ock ett söder därom beläget område mellan kanalen och älfven. Äfven

från detta område äro en del mindre arrendeupplåtelser gjorda, men i

öfrigt har detsamma varit under kanalbolagets disposition. Hemmanet

V2 mantal Åker, hvaraf 1U mantal äfven benämnes Åkersberg, utgör

Trollliätteområdets sydliga del och är hufvudsakligen upplåtet såsom

boställsjord till kanalverkets mekanikus och kamrerare.

Stubbereds kvarn, belägen på östra sidan af Göta älf midt emot

hemmanet Åkerström, är utarrenderad med 1 års uppsägning till C. E.

Hgeger i Lilla Edet.

Krullska tomten, belägen vid kanalens (Carls grafs) utträde ur sjön

Vassbotten, och den något söder därom på kanalens östra sida belägna

del af ängslyckan N:o 255 disponeras för kanalens behof.

Den s. k. tullplatsen vid Lilla Edet (tullhustomten vid Lilla Edet

jämte gamla kanalen och slussen därstädes), belägen å älfvens östra sida,

är utarrenderad till C. E. Hreger på 49 år från den 1 juli 1894.

Uti nådiga propositionen den 15 april 1904 föreslogs, att själfva

kan al verket med hvad till detsammas drift erfordrades i jord, byggnader,

inventarier, materialier m. m. skulle ställas under förvaltning af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen och att det till stadsplan redan utlagda

området vid Trollhättan samt det öster därom belägna, till stadsplanens

utvidgning afsedda området skulle tillsvidare stå under särskild förvaltning;

och förutsattes härvid, att jordbruksfastigheterna skulle komma att

förvaltas af domänstyrelsen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

35

I enlighet med Riksdagens uttalande, att så väl kanalverket som

de till stadsplan redan utlagda eller till dennas framtida utvidgning

afsedda områdena allt framgent borde stå under en och samma förvaltning,

men att denna förvaltning icke lämpligen borde uppdragas åt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har den för afgifvande af förslag

rörande ordnandet af förvaltningen tillsatta kommittén uti sitt utlåtande

föreslagit tillsättande af en särskild styrelse för hela denna egendoms

gemensamma förvaltning.

I det föregående har jag redogjort för kommitténs förslag rörande

denna styrelses sammansättning, och har jag uttalat min anslutning

till hvad kommittén härutinnan föreslagit. Då sålunda förvaltningen af

kanalverket torde böra omhänderhafvas af en särskild styrelse, synes

mig också helt naturligt vara, att jämväl åt donna styrelse anförtros förvaltningen

af de till stadsplan redan utlagda och till deras framtida utvidgning

afsedda områdena. Då uti propositionen till 1904 års Riksdag föreslagits,

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle omhänderhafva kanalverkets

förvaltning, men denna styrelse icke ansågs lämpligen kunna

ombestyra förvaltningen af jordbruksfastigheter, hade, på sätt jag nyss

erinrat, uti propositionen förutsatts, att förvaltningen af jordbruksfastigheterna

skulle öfvertagas af domänstyrelsen. Kommer nu eu särskild

styrelse till stånd med uppgift att handhafva förvaltningen af kanalverket

med dess tillhörigheter, har detta skäl för domänstyrelsens öfvertagande

af förvaltningen af jordbruksfastigheterna förfallit. Visserligen

kunde det oaktadt ifrågasättas, att dessa jordbruksfastigheter skulle ställas

under förvaltning af domänstyrelsen, under hvilken myndighets inseende

kronans jordbruksdomäner i allmänhet äro ställda. Åtskilliga skäl synas

mig dock tala mot en sådan anordning. Sålunda torde till en början böra

bemärkas, att äfven jordbruksfastigheterna ingått i det köp, hvarigenom

kronan förvärfvat Trollhätte kanalverk, och att af sådan anledning äfven

afkomsten af dessa fastigheter af kommittén föreslagits skola ingå bland

kanalverkets inkomster och deltaga i räntebetalningarna å köpeskillingen.

De utarrenderade jordbruksfastigheterna utgöras af fn mantal Hjulkvarnen,

delar af 1 mantal Stora Hojum, fn mantal Lilla Hojurn och b/n mantal Stafvered

äfvensom fn mantal Åkerström. På grund af utredning, till

hvilken jag framdeles återkommer, hafva bägge de för ifrågavarande

ärendes utredning tillsatta kommittéer ansett, att det område, som vore

behöfligt till utvidgning af nuvarande tomtområdet vid Trollhättan, borde

omfatta hela den utarrenderade delen af hemmanet Stafvered samt de icke

odlade delarna af det utarrenderade området af hemmanen Störa och Lilla

Hojum. Goda skäl synas tala för, att det till tomtområdets utvidgning

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

Skrifvelse

frånTrollhätte

kommun i

fråga om tomtupplåtelse.

afsedda området till sina gränser bestämmes på sätt, sålunda föreslagits.

Då genom den redan omnämnda uppsägningen af arrendekontrakten

kronan efter den 1 november 1905 kan fritt förfoga öfver de

hittills utarrenderade delarna af Stora och Lilla Hojum samt Stafvered,

utgöra icke arrendeupplåtelserna numera hinder för ett sådant bestämmande

af det utvidgade tomtområdet. Vid nu angifna förhållanden torde

icke vara lämpligt, att de för närvarande utarrenderade delarna af Stora

och Lilla Hojum samt Stafvered ställas under domänstyrelsens förvaltning,

utan synas de böra förvaltas i sammanhang med Trollhätte kanalverks

öfriga egendom. Hvad beträffar de jämförelsevis obetydliga hemmanen

Hjulkvarnen och Åkerström, som ligga intill kanalen och beröras

af dess eventuella ombyggnad, torde anledning saknas att frånskilja dem

från den öfriga egendom, som ingått i köpet af Trollhätte kanalverk,

för att ställa dem under domänstyrelsens förvaltning.

Under den blifvande styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk

förvaltning skulle sålunda komma all den egendom, hvartill Kungl.

Maj:t och kronan genom köpeaftalet med nya Trollhätte kanalbolag

förvärfvat ägande- eller dispositionsrätt.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t den

21 december 1904 föreskrifvit, att kanalverket äfvensom all den öfriga

egendom, till hvilken Kungl. Magt och kronan genom köpekontraktet

den 31 maj samma år förvärfvat ägande- eller dispositionsrätt, med

undantag tills vidare af de områden af hemmanen Störa Hojum, Lilla

Hojum och Stafvered, som enligt kontrakt innehades på arrende af

Frans Andersson, skulle intill dess annorlunda kunde varda bestämdt,

under benämning af Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, stå under

förvaltning af en direktör, äfvensom förordnat kaptenen F. V. Hansen

att från och med den 1 januari 1905 tills vidare uppehålla nämnda

befattning.

Vid tiden för anordnandet af denna provisoriska förvaltning hade

arrendekontrakten rörande hemmanen Störa och Lilla Hojum samt

Stafvered ännu icke blifvit uppsagda.

Jag öfvergå!'' härefter till frågan om villkoren för upplåtelse till enskilda

af de från nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade, till tomter indelade

eller afsedda områden. I denna fråga inkom redan den 11

maj 1904 från Trollhättans kommun en skrift, däruti kommunen, med

uttalande af sitt gillande och instämmande i en af Trollhättans husägarförening

till Kungl. Maj:t den 24 mars 1904 ingifven skrift, anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte upptaga samma skrift såsom varande

kommunens egen. Husägarföreningens skrift är af följande innehåll.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o So.

37

Bland nya Trollhätte kanalbolags egendom inginge äfven den

del af det mellan kanalen och Nydkvist & Holms järnbanespår belägna

området, å hvilket byggnadsstadgan för rikets städer ägde tillämpning

och där hufvudparten af Trollhättans befolkning vore boende. Enligt

hvad framginge af en skriften bifogad förteckning öfver bolaget tillhöriga

tomter inom detta område, oppginge dessa tomter till icke mindre än

269, däraf de flesta vore mot årlig »tomtskatt» för viss tid upplåtna åt

enskilda, som där uppfört bostadshus.

Den för dessa tomter utgående tomtskatten hade dittills varit ganska

låg. Enligt en bilagd tablå rörande 49 på måfå utvalda dylika tomter

utgjorde tomtskatten för 15 af dessa mellan 4 och 7 kronor, för 23

tomter mellan 7 och 10 kronor samt endast för 11 mer än 10 kronor.

I följd däraf hade för Trollhättans talrika arbetarbefolkning och andra

mindre bemedlade därstädes varit möjligt att, genom arrendering af

tomter och uppförande därå af byggnader antingen blott för eget behof

eller för ännu någon familj, skapa en art af egna hem med undvikande

af de olägenheter, som alltid åtföljde de stora hyreskasernerna. I hvilken

omfattning detta skett, kunde slutas däraf, att åbyggnaderna å de nämnda

49 tomterna ägde i 31 fall ett taxeringsvärde af 3,000 kronor eller därunder,

i endast 9 fall ett värde af 3,001—5,000 kronor samt i likaledes

9 fall högre värde än 5,000 kronor.

Äfven med den dittillsvarande billiga tomtskatten både hyrorna

för arbetarbostäder i Trollhättan icke ställt sig allt för låga utan i

medeltal utgjort för ett rum och kök 75—110 kronor samt för två rum

och kök 140—200 kronor. Då kostnaden för uppförande af eu byggnad

med endast en lägenhet alltid ställde sig proportionsvis högre än vid en

byggnad med flera lägenheter af motsvarande storlek, syntes kunna antagas,

att för dem, hvilka bebyggt arrenderade tomter endast för eget

behof, utgifterna för bostad komme att starkt närma sig de angifna

maximi talen.

De nuvarande arrendekontrakten beträffande bolaget tillhöriga tomter

utginge emellertid år 1906. Nu hade för kort tid sedan verkställts ny

värdering af ifrågavarande tomter, därvid dessa för eventuell försäljning

åsatts ett pris, växlande mellan 2 kronor 50 öre och 10 kronor per

kvadratmeter. Af de nämnda 49 tomterna skulle 5 betinga ett pris af

2,000—3,000 kronor, 27 ett pris af 3,000—5,000 kronor, 12 ett pris

af 5,000—10,000 kronor och 5 ett pris af mer än 10,000 kronor. Vid

en jämförelse af det satta priset för kvadratmeter med prisuppgifter från

vissa andra kommuner visade sig, att tomtprisen i arbetarsamhället Trollhättan

blefve vida högre än i det närbelägna Strömslund, i Lilla Edet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

och i residensstaden Vänersborg samt nära jämförliga med tomtprisen i

Uddevalla.

Därest vid öfverlåtelse å kronan af dessa tomter priset å desamma

komme att beräknas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sålunda satta

tomtvärden, tedde sig förhållandena för den mindre bemedlade befolkningen

i Trollhättan ganska allvarsamma. Då ju ej kunde tänkas, att

staten skulle finnas villig realisera tomterna med ren förlust, skulle dessa

tomter, där endast ränta och amortering å köpeskillingen kräfde minst

200—300 kronor årligen, blifva oåtkomliga för mindre bemedlade under

annan förutsättning, än att de sammansloge sig för uppförande af byggnader

med ett större antal lägenheter i hvarje och således uppgåfve

tanken på egentliga egna hem. Men tillfälle skulle ej ens vidare stå

dem Öppet att arrendera dessa tomter, ty tomtskatten måste ju uppenbarligen

ställas i relation till tomtpriset. Bolaget hade också för sin del

gifvit tillkänna, att detsamma ärna! i årlig tomtskatt fordra för åren

1906—1910 4 % och för åren 1911—1915 5 % af tomtvärdet. Redan

under den förra perioden skulle således af de nämnda 49 tomterna 16

betinga en årlig tomtskatt af 89—150 kronor, 27 eu tomtskatt af 151

—300 kronor och 6 en tomtskatt af mer än 300 kronor. Vid jämförelse

med nuvarande tomtskatt för samma lägenheter skulle detta innebära

minst en tjugudubbling af skatten. Om nu än kunde tänkas, att staten

vid bestämmande af tomtskatten utginge från en något lägre räntefot,

torde dock denna, under förutsättning att tomtpriset skulle förräntas, svårligen

kunna sättas lägre, än att tomtskatten komme att blifva 12 a 15

gånger högre än den nuvarande. Men eu dylik ökning i de årliga utgifterna

för bostad med 110—140 kronor kunde ej bäras af en arbetare

eller mindre bemedlad.

Hårdast skulle emellertid däraf drabbas de, hvilka genom sparsamhet

och försakelser lyckats å arrenderade tomter uppföra egna hem.

Dessa skulle de nödgas rifva och bortföra kanske medan ännu för åtskilliga

år en dryg amorteringsafgift för byggnadernas uppförande påla

vilade dem.

Naturligen vågade tomtinnehafvarna ej sträcka sina förhoppningar

så långt, att de skulle behållas vid sin nyttjanderätt till tomt, äfven

om tillfälle erbjöde sig till dess gynnsamma försäljning. Men mycket

vore redan vunnet, om dem bereddes möjlighet att, där försäljning af

tomten till annan ej skedde, få under viss tid, så pass vidsträckt tilltagen,

att byggnadskostnaden kunde tänkas amorterad, disponera tomten

mot en årlig afgift, som icke allt för mycket öfverstege den nu utgående,

och vidare syntes goda skäl tala äfven för det medgifvande att,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

39

där tomt förr eller senare såldes, arrendatorn ej tvingades nedrifva de

honom tillhöriga åbyggnader, till afsevärd ekonomisk förlust för sig,

utan att lösen efter gode mäns bestämmande finge honom för åbyggnaderna

tillförsäkras.

Därest kanalbolaget fortfarande skulle varit ägare af ifrågavarande

område efter år 1906, då nu gällande tomtarrenden upphörde, hade,

efter hvad man trodde sig veta, åtminstone i vissa fall en modifikation

af bolagets bestämmelser varit att förvänta i nyss berörda syfte.

I sammanhang därmed påpekades ännu en omständighet, som för

Trollhättans talrika arbetarbefolkning vore af synnerligt intresse. Det

tilltänkta köpet omfattade äfven ett öster om Nydqvist & Holms järnvägsspår

beläget, till tomter planlagdt område, hvithet af kanalbolaget

torde varit afsedt att upplåtas för bildande af egna hem. Därest nu

å området väster om nämnda järnvägsspår ej vidare funnes tillfälle till

skapande af egna hem, vore uppenbarligen desto mera angeläget, att

för sådant ändamål bevarades området öster om järnvägsspåret.

På grund däraf hemställdes att, därest köp för kronans räkning

af nya Trollhätte kanalbolags egendom komme till stånd, bestämmelser

tillika måtte meddelas i syfte att

dels nuvarande innehafvare af i köpet ingående tomt, hvarå vore

uppförd byggnader till värde af högst 10,000 kronor, berättigades att,

därest ej tomten blefve till annan försåld, under någon längre tid,

exempelvis 30 år, bevaras vid sin besittningsrätt mot årlig afgift,

som icke allt för mycket öfverstege hvad i sådant hänseende nu erlades,

dels vid försäljning af bebyggd tomt, som under nyttjanderätt innehades,

innehafvaren finge komma i åtnjutande af ersättning efter gode

mäns bestämmande för därå varande åbyggnader,

och dels det närmast öster om Nydqvist & Holms järnvägsspår

belägna, till tomter indelade området måtte upplåtas hufvudsakligen åt

arbetare eller andra mindre bemedlade för bildande, å billiga villkor, af

egna hem.

Den kommitté, hvilken, på sätt förut är närnndt, fått i uppdrag

att afgifva förslag uti förevarande ämne och till hvilken nyss omförmälda

skrift öfverlämnats, har i sitt utlåtande yttrat följande.

Kommittén hade gått i författning om upprättande af eu förteckning

öfver de af staten förvärfvade, inom det till stadsplan indelade

området belägna tomter, upptagande för hvarje tomt det af nya Trollhätte

kanalbolag åsätta försäljningsvärdet jämte därå befintliga byggnaders

brandförsäkrings- och taxeringsvärden äfvensom den årliga afgäld, som

enligt de af kommittén antagna grunder borde utgå för tomt, som,

Kommittéförslag

om

tomtupplåtelse.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

förut till enskild upplåten, komme att äfven efter den nuvarande

arrendetidens utgång af arrendatorn med nyttjanderätt innehafvas.

Därjämte hade kommittén, beträffande det område, som borde afses

för blifvande utvidgning af stadsplanen, funnit nödigt, att närmare

bestämmelser, än de dittills angifna, om dess storlek och gränser

blefve meddelade; och som kommittén, i likhet med den för uppgörande

af förslag rörande förvaltningen af Trollhätte kanalverk tillsatta

kommitté, vid samtidigt hållen besiktning på stället kommit till

den uppfattning, att — med hänsyn till dels det mycket stora behof åt

så väl fabriks- som bostadstomter, hvithet, då vattenkraften i Trollhätte

strömmar en gång blefve tillgodogjord, otvifvelaktigt komme att gorå

sig gällande, och dels den af markens naturliga beskaffenhet angifna

lämpliga gränsen mellan fabriks- och bostadsområdet, å ena sidan, samt

jordbruksområdet, å andra sidan — betydligt vidsträcktare marker, än

dittills ifrågasatts, borde frånskiljas jordbruksegendomen och tilläggas

området för framtida bebyggande, hade kommittén låtit genom vice

kommissionslandtmätaren Grefve C. G. Taube utstaka och kartlägga

gränserna för ett område, som, enligt kommitténs åsikt, inom eu icke

allt för aflägsen framtid skulle finnas erforderligt, och uträkna arealen

af detsamma.

Det område, för hvilket Kungl. Maj:t den 14 oktober 1904 fastställt

stadsplan, omfattade -— jämte gator, torg och allmänna platser,

b vilka, sådana de å stadsplanen utlagts, syntes, i enlighet med § 5

i köpekontraktet emellan Kungl. Maj:t och kronan samt nya Trollhätte

kanalbolag, böra till kommunen gratis öfverlämnas, samt tomter,

som före detta kronans förvärf föryttrats till enskilda personer, — 264

af staten inköpta tomter eller delar af sådana, af hvilka tomter och

tomtdelar dock, i enlighet med det i § 8 i berörda köpekontrakt gjorda

förbehåll, 20 blifvit inom utgången af oktober månad 1904 af bolaget

försålda. Af öfriga 244 tomter och tomtdelar voro 191 upplåtna på

arrende till enskilda personer, 190 intill den 1 januari 1906 och 1 på

obestämd tid, under det de återstående 53 dels vore med en kortare

uppsägningstid upplåtna till upplagsplatser, planteringsland o. d., dels

vore under ägarens fria disposition.

Då innehafvarna af de intill den 1 januari 1906 utarrenderade tomterna

å dem uppfört byggnader under grundadt antagande af upplåtelsekontraktens

förnyande vid arrendetidens slut, kunde kommittén icke annat

än till fullo instämma i Riksdagens uttalade mening därom, att vid ordnande

för framtiden af förhållandet mellan kronan såsom ägare och omförmälda

arrendator^'' hänsyn borde tagas till arrendatorernas befogade intressen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets Utlåtande ,N:o 85.

Detta syntes kommittén böra ske dels därigenom, att möjligheten

för arrendator att blifva ägare till af honom innehafd tomt underlättades,

och dels genom vidtagande af sådana anordningar, att arrendator,

som ändock icke förmådde inköpa den arrenderade tomten, finge vid

nyttjanderätten till densamma bibehållas samt, i händelse kronan vid

arrendetidens slut eller dessförinnan ville disponera tomten, komma i

åtnjutande af skalig ersättning för sina därå befintliga byggnader.

Möjligheten för innehafvare af tomt att inköpa densamma berodde

på pris och betalningsvillkor.

I fråga om priset både kommittén tagit i betraktande, att värdet

af samtliga af staten förvärfvade tomter inom det planlagda området,

för hvilket jämväl tomtindelning af Trollhättans kommun antagits, men

ännu icke vunnit fastställelse, blifvit, såsom af tomtförteckningen inhämtades,

af kanalbolaget upptaget till 1,237,718 kronor, under det att

kronan för samma tomter betalt endast det af värderingsmännen därå

satta värdet 973,000 kronor. Vid sådant förhållande och då kronan

för de utaf kanalbolaget för tillhopa 55,353 kronor 50 öre försålda 20

tomterna erhölle godtgörelse genom afdrag å köpeskillingen, skulle försäljningspriset

för samtliga oförsålda tomter, därest de genast försåldes,

kunna utan förlust för kronan nedsättas med 264,718 kronor. Kommittén

funne sig dock icke böra i allmänhet föreslå motsvarande nedsättning

i tomtpriset, utan ansåge lämpligare, att staten i stället bidroge

till tomternas förbättring genom att deltaga i kostnaderna för ett för

Trollhättans kommun såväl i sanitärt som i andra hänseenden högst

nödigt företag, nämligen dränering af hela det planlagda området och

dess förseende med vattenledning. Detta, i anseende till den i allmänhet

bergiga grunden, ganska dyrbara företag hade kommunen redan

beslutit utföra för eu beräknad kostnad af 400,000 kronor och ämnade

utverka sig nådigt tillstånd att för ändamålet upptaga ett amorteringslån

å nämnda belopp. Dä dräneringen och vattenledningen, jämte det

gagn den beredde de delar af ifrågavarande område, som förblefve i

kronans ägo, otvifvelaktigt komme att ej mindre göra de öfriga tomterna

därstädes mera begärliga för enskilda köpare, hvarigenom den

önskvärda försäljningen af dessa främjades, än äfven bereda utlopp lör

vattnet från det område, som vore afsett till utvidgning af stadsplanen,

ansåge kommittén staten böra bidraga till utförande af detta företag.

1 fråga om i hvad mån sådant borde ske, ansåge kommittén, vid det

förhållande att, enligt hvad kommittén inhämtat, kommunen af nya

Trollhätte kanalbolag för dess fastigheter och rörelse dittills uppburit

kommunalutskylder, som i medeltal för de senaste fem åren uppgått till

Bih. till Rihd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 A/cl. 40 Itäft. ti

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

16,8 procent af kommunens hela kommunalskatt, men staten vore för

sådana utskylder fri, rättvisa och billighet fordra, att statens bidrag

icke sattes lägre än detta procenttal, att utgå antingen genom anslag

på en gång eller genom deltagande i förräntning och amortering af''

det lån, kommunen komine att för ändamålet upptaga.

Under förutsättning att staten komme att, på sätt nu antydts, bidraga

till dränering och vattenledning hade kommittén funnit skäligt,

att de af kanalbolaget åsätta, i omförmälda tomtförteckning upptagna tomtvärden

borde tills vidare och intill dess ändrade förhållanden kunde

betinga andra pris vid försäljning i allmänhet följas, dock med rätt för

den myndighet, som finge försäljningen sig anförtrodd, att i särskilda

fall, då tomt på grund af markens mera oländiga beskaffenhet eller af

andra skäl funnes vara för bebyggande mindre lämplig, nedsätta priset

intill 80 procent af tomtens i berörda förteckning upptagna försäljningsvärde,

ett medgifvande, som äfven det borde finna stöd i skillnaden

emellan statens inköpspris och det föreslagna försäljningspriset.

Förekomme anledning till vidare prisnedsättning, syntes Kung!.

Maj:ts medgifvande därtill böra inhämtas,

Emellertid vore, enligt det af kommunalmyndigheterna antagna

förslaget till tomtindelning, många tomter till arealen så stora i förhållande

till därå uppförda åbyggnader, att det försäljningspris, hvarje

tomt enligt kommitténs nu framställda förslag skulle betinga, kunde

antagas i allmänhet ställa sig väl högt i förhållande till innehafvare^

köpförmåga. En önskvärd ändring därutinnan syntes åtminstone delvis

kunna vinnas genom eu omreglering af tomtindelningen; och som gällande

byggnadsstadga föranledde därtill att, sedan stadsplanen, men

icke tomt-indelningen, blifvit af Ivungl. Maj:t fastställd, kvarterens indelning

i tomter måste underställas pröfning af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länet, torde kunna förväntas, att en blifvande

förvaltningsmyndighet komme att därvid framlägga ett till nuvarande byggnadsförhållanden

å hvarje tomt mera lämpadt förslag till tomtindelning.

Den svårighet, som oaktadt sådan omreglering möjligen kunde

förefinnas för innehafvare af utarrenderad tomt att blifva ägare af tomten,

undanröjdes eller åtminstone minskades i väsentlig mån därigenom,

att, såsom kommittén ansåge sig böra förorda, tomtinnehafvare vid köp

af tomten medgåfves rätt att få åtnjuta samma förmånliga betalningsvillkor,

som genom nådiga bref vet till domän styrelsen den 25 september

1896 vore bestämda, eller rätt att under tio år med en tiondel om året

inbetala köpeskillingen, för hvilken annan säkerhet under betalningstiden

än inteckning i lägenheten icke syntes vara erforderlig.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

43

Däremot syntes vid försäljning af utarrenderad tomt till annan än

arrendatorn liksom vid försäljning af tomt, hvartill staten själf innehade

dispositionsrätten, hela köpeskillingen böra erläggas vid tillträdet.

Då vid nu föreslagna förmånliga betalningsvillkor för tomtinnehafvare,

som ville förvärfva äganderätten till af honom innehafd tomt,

väl kunde antagas, att inom en jämförelsevis kort tidrymd de flesta

tomterna blifvit försålda, men eu del tomtinnehafvare måhända ändock

icke vore i tillfälle att förvärfva äganderätt till respektive tomter, hade

kommittén ansett böra fastställas, att med innehafvare af tomt skulle

kunna upprättas kontrakt, hvarigenom han bibehölles vid besittningen

i högst tjugu år från den 1 januari 1906, under staten förbehållen rätt

att äfven före arrendetidens utgång för föryttrande eller af annan anledning

efter uppsägning återtaga tomten, hvilkens dittills varande innehafvare

i tv fall, och såvida han ej själf vore köparen, skulle äga att

för byggnad, hvars uppförande påbörjats före år 1905, af staten bekomma

ersättning efter värdering i den ordning i lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887 vore stadgadt, dock ej med högre belopp än 1904

års taxeringsvärde.

Tomtinnehafvare borde sålunda icke vid nuvarande arrendetidens

utgång erhålla ny upplåtelse af besittningsrätten till innehafd tomt för

längre tid än tjugu år, efter hvilken tids förlopp nya bestämmelser,

lämpade efter då rådande förhållanden, syntes böra gifvas. Likväl syntes

redan nu kunna bestämmas att, därest vid utgången af berörda

tjuguåriga arrendetid nytt arrendeaftal icke kunde komma till stånd af

den anledning, att kronan ville disponera tomten, ersättning efter värdering,

på sätt förut sagts, borde af staten utgifvas till afgående arrendatorn

för byggnad, hvars uppförande påbörjats före år 1905. Äfven den arrendator,

som för närvarande innehade tomt, hvilken i följd af läget eller af

annat skäl funnes vid utgången af arrendetiden — den 1 januari 1906

— icke böra till enskild ånyo upplåtas, borde skäligen tillerkännas ersättning

för byggnad, som uppförts före år 1905, efter förenämnda grunder.

Vid bestämmande af det arrendebelopp, som under förlängd besittningstid

borde af tomtinnehafvaren årligen utgifvas, hade kommittén

tagit hänsyn ej mindre till de förhållanden, hvarunder samhället uppvuxit

och tomterna förut upplåtits, än till tomternas försäljningsvärden

och — i viss män med hänsyn till statens här föreslagna eventuella

inlösningsskvldighet och möjlighet för tomtinnehafvare att erhålla

inkomst af uthyrda lägenheter — värdena af därå uppförda åbyggnader,

därvid kommittén efter verkställda sådana beräkningar, som framginge

af omförmälda tomtförteckning med däri upptagna värden, funnit skäligt

föreslå, att årliga afgälden måtte beräknas

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.0.

för tomt, hvars försäljningsvärde uppginge till sex kronor kvadratrnetérn

eller därntöfver, till två öre kvadratmetern jämte en procent å

taxeringsvärdet af »byggnader enligt 1904 års taxeringslängd, samt

för tomt, hvars försäljningsvärde nnderstege sex kronor kvadratmetern,

till ett öre kvadratmetern jämte en procent å taxeringsvärdet

af »byggnader enligt 1904 års taxeringslängd.

Då denna föreslagna afgäld komme att ifråga om flertalet tomter

understiga en procent af tomtens försäljningsvärde, för öfriga utgöra

en procent eller däröfver, men endast i några få fall, då åbyggnaderna

vore af mera värde, uppgå till eller öfverstiga två procent af försäljningsvärdet,

måste afgälden betecknas såsom för tomtinnehafvaren synnerligen

förmånlig och syntes sålunda motsvara Riksdagens uttalade mening,

att tomtinnehafvarnas berättigade intressen borde tillgodoses; men då

samma afgäld ändock ställde sig väsentligen högre än den afgäld, som

för närvarande utginge, borde likväl tomtinnehafvarna i allmänhet känna

sig manade att med hjälp af de billiga betalningsvillkor, kommittén

ansett för underlättande af tomtförsäljningen böra fastställas, söka blifva

ägare af innehafda tomter.

Arrendeupplåtelse för längre tid af tomt, som icke förut varit till

enskild upplåten, komme nog endast undantagsvis att blifva ifrågasatt

och borde icke ske för tid utöfver tjugu år eller för afgäld, understigande

fyra procent af tomtens, enligt hvad förut sagts, antagna försäljningsvärde.

På kortare tid borde tomt kunna uthyras mot lägre

afgäld. 1 bägge dessa fall borde dock kronan förbehållas rätt att efter

kort uppsägningstid få återtaga tomt utan någon skyldighet att lösa

därå uppförda byggnader.

Det område, kommittén funnit böra beräknas såsom erforderligt för

utvidgning af stadsplanen, begränsades enligt den af vice kommissionslandtmätaren

grefve Taube upprättade kartan med'' beskrifning, i väster

af firman Nydqvist & Holms järnväg, i norr af hemmanen Hjulkvarn,

Stallbacka och Dannebacken, i öster af jordbruksegendomen och i söder

af hemmanet Sylte Kronogården samt omfattade en areal af 174 hektar

Öl) ar eller 1,743,000 kvadratmeter.

Kommittén, som vid beräkning af denna areal tagit hänsyn till de

för industriens utveckling gynsamma förhållandena inom Trollhättan,

ansåge emellertid icke nuvarande folkmängd och industriella inrättningar

därstädes betinga, att hela detta område genom dränering och anläggning

af gator m. m. redan inom den närmaste framtiden lämpades för bebyggande.

Tills vidare vore det, enligt kommitténs mening, tillräckligt att

inom ifrågavarande område ordna två mindre områden, det ena till fabrikstomter

och det andra till tomter för så kallade egna hem.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

45

De marker, som läge närmast intill Trollhättans järnvägsstation

och utefter firman Nydqvist & Holms järnväg, och livilka på grund af

detta sitt läge vore synnerligen lämpliga för anläggning af fabriker,

borde af sättas för tomter till sådana ändamål samt för erforderliga gator

och järnvägsspår, hvilka dock syntes behöfva utläggas endast i den män,

föryttring af fabrikstomter kunde ske.

Genom indelning af en del af det öfriga området till tomter för sa

kallade egna hem blefve behofvet af ökadt bostadsområde, som gjorde

sig kännbart hufvudsakligast inom den kroppsarbetande befolkningen,

tillgodosedt, och syntes ett förslag till sådan tomtindelning icke för närvarande

böra omfatta mer än omkring ett hundratal tomter, ett antal,

som måste anses fullt tillräckligt för den närmaste framtiden.

För att vinna upplysning angående eu antaglig medelkostnad förordnande

af ett dylikt egnahemsområde hade på kommitténs uppdrag

löjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren O. Nordenstrahl utarbetat

kostnadsberäkningar med afseende å eu plan, omfattande etthundratjugutvå

tomter, hvarvid lagts till grund ett på nya Trollhätte kanalbolags

föranstaltande uppgjordt förslag till stadsplan å ägorna närmast öster

om firman Nydqvist & Holms järnväg, hvilken förslag synts väl kunna

tjäna till ledning för ifrågavarande beräkningar, äfven om detsamma

icke vid eu blifvande utläggning af stadsplan syntes böra i allt följas.

Nämnda kostnadsberäkningar hade uppgjorts för tvenne alternativa

förslag, här betecknade med alternativ I och alternativ IT.

Alt. I omfattade gatornas planering och makadamisering till full

bredd, med undantag af tillfartsvägarna och eu del af yttergatorna kring

området, hvilka endast upptagits till 6 meters bredd, samt alla gatornas

förseende med behöfliga afloppsledningar, däri dock icke servisledningar

från tomterna inginge.

Alt. II omfattade ordnandet af alla gator och tillfartsvägar med

endast 6 meters bredd, då detta till en början val kunde vara tillfyllest

och kostnaden därigenom kunde betydligt nedbringas. Behöfliga afloppsledningar

inginge till samma utsträckning som i alt. L

Approximativ kostnad för alt. I:

plansprängning af gator och vägar ................................... 35,000: —

planering och makadamisering .............................................. 41,000: —

sprängning af rörgrafvar............. ....................................... 20,000: —

afloppsledningar................................. .............................................. 20,000: —

diverse ............................ ................................................................... 1.0,000: —

Summa kronor 126,000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 85

Approximativ kostnad för alt. II:

plansprängning af gator och vägar ....

planering och makadamisering ..............

sprängning af rörgrafvar.........................

afloppsledn irigar.........................................

diverse .......................................................

Summa kronor 94,000: —

De genom dessa arbeten tillgängliga tomterna vippgalge till ett

antal af 122 stycken och innehölle en sammanlagd areal af cirka 82,000

kvadratmeter. Kostnaden för ordnandet, fördelad per kvadratmeter tomtyta,

utgjorde således

för alt. I ............................................................... kronor 1,54

» alt. II ............................................................ » 1,15

19.000

27.000

20.000

20,000

8,000

Vid kommitténs beräkningar hade blifvit förutsatt, att gator, torg och

andra allmänna platser komme att gratis öfverlämnas till kommunen,

äfvensom att vid ordnandet af här afsedda egnahemsområde i öfverensstämmelse

med byggnadsstadgans bestämmelser angående anläggning

af ny stadsdel gatornas bredd skulle, för prisbillighetens skull, bestämmas

till den minsta medgifna eller tolf meter, hvilket för stadsdel af ifrågavarande

beskaffenhet syntes vara tillfyllest. Med iakttagande däraf hade

sålunda en medelväg tagits emellan de af Nordenstrahl beräknade två

alternativen, så att kostnaden för hvarje kvadratmeter tomtyta kunde

beräknas uppgå till en krona 32 Vs öre. När nu staten för 600,000

kvadratmeter af ifrågavarande marker betalt 250,000 kronor, så skulle,

efter afdrag af till gator, torg och andra allmänna platser anslagna

180.000 kvadratmeter, detta inköpspris, då det fördelades på det återstående

till tomtupplåtelse afsedda området, blifva 60 öre för kvadratmeter.

Tomtvärdet skulle sålunda på detta område uppgå till en krona

92 Va öre, men då för fabrikstomterna borde kunna betingas ett vida högre

pris och hela området utöfver berörda 600,000 kvadratmeter eller

1.143.000 kvadratmeter af staten betalts endast efter markens jordbruksvärde,

syntes berörda tomtvärde kunna skäligen nedsättas och bestämmas

till en krona 50 öre kvadratmetern, ett försäljningspris, som

syntes vara väl afvägdt med hänsyn ej mindre till tomtområdets välbelägenliet

än äfven till pris och öfriga köpevillkor om deltagande i

dränering och i vissa gators anläggning och underhåll in. in., hvarom

aftal skedde vid köp af de mindre välbelägna tomterna å andra sidan

af älfven, där under senare år ett samhälle af ett ganska stort antal så

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

47

kallade egna hem uppstått. Medgåfves därjämte, såsom kommittén föresloge,

åt köpare af tomt inom egnahemsområdet att få åtnjuta de

gynnsamma betalningsvilkor, som genom omförmälda nådiga brefvet till

domänstyrelsen den 25 september 1896 blifvit bestämda, bereddes honom

en förmån, som borde göra ifrågavarande tomter för köpare synnerligen

begärliga. Åt köpare, som begagnade sig af nämnda förmån med afseende

å köpeskillingens erläggande, borde genom inteckning i den köpta lägenheten

ställas säkerhet för köpeskillingen.

Under förutsättning att pris och betalningsvilkor vid försäljning af

egna hems tomter blefve bestämda i enlighet med hvad kommittén sålunda

föreslagit, ansåge kommittén, att upplåtelse af sådana tomter på arrende

under viss tid icke vore af behofvet påkallad och icke heller borde

ifrågakomma.

Fabrikstomt, hvarom förut nämnts, borde hafva åtminstone samma

värde, hvartill närliggande byggnadstomter inom det till stadsplan indelade

området blifvit upptagna. I den män vattenkraften i älfven blefve

tillgodogjord, syntes fabrikstomternas försäljningsvärde böra komma att afsevärdt

stiga. Kommittén ansåge, att sådan tomt borde föryttras till det pris,

hvartill konjunkturerna föranledde, dock icke understigande tomtens

lörenämnda värde i förhållande till närliggande byggnadstomt å planlagda

området eller annorledes än mot kontant likvid vid tillträdet.

Hvad beträffade slutligen frågan om sättet för försäljning och utarrendering

till enskilda af tomter å det till stadsplan utlagda och det

till utvidgning af stadsplanen föreslagna område samt om hvilken myndighet,

som borde därmed hafva befattning, syntes, då de bestämmelser i

dessa hänseenden, som i allmänhet gällde i fråga om kronans fastigheter,

i betraktande af här förevarande säregna förhållanden och det stora

antal tomter, hvars försäljning eller utarrendering förestode, icke syntes

kunna utan stor olägenhet, omgång och tidsutdräkt tillämpas, ett enklare

och mera affärsmässigt förfarande här böra äga rum, och funne kommittén

ingen betänklighet vid att föreslå, att den styrelse, som finge sig förvaltningen

af ifrågavarande områden anförtrodd, äfven bemyndigades att,

sedan på styrelsens förslag blifvit af Kungl. Maj:t bestämdt, hvilka

delar af ifrågavarande områden borde under kronans egen disposition

bibehållas, å kronans vägnar, i enlighet med de grunder och villkor,

som för försäljning och utarrendering blefve fastställda, sluta aftal om

försäljning eller utarrendering af öfriga tomter och lägenheter.

På grund af hvad sålunda anförts och under förutsättning att staten

till dränering och vattenledning å det planlagda området bidroge med

minst 16,8 procent af kostnaden, föresloge kommittén i underdånighet

följande bestämmelser att tjäna till efterrättelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

4H
-

Statsutskottet» VtUtcmäc N:o 85.

A. I fråga om upplåtelse af tomt, belägen inom clet område, för livilket

stadsplan är fastställd:

l:o. Vid försäljning:

a) Det tomt åsätta värde, som finnes upptaget i omförmälda tomtförteckning,

utgör tomtens försäljningspris.

b) År tomt oländig- eller af annan orsak för bebyggande mindre

tjänlig, må försäljningspriset nedsättas intill 80 procent af tomtens i

tomtförteckningen upptagna värde.

c) Förekommer anledning till vidare nedsättning i tomts försäljningspris,

skall frågan därom underställas Kling!. Maj:ts pröfning.

d) Vid försäljning af tomt, som icke varit på arrende upplåten, eller

af tomt, som varit utarrenderad, men efter uppsägning återtagits af

staten, skall köparen tillförbindas att vid tillträdet inbetala hela köpeskillingen.

e) Innehafvare af tomt, som redan före äganderättens öfvergång

till'' staten varit på arrende upplåten, skall vid köp af samma tomt äga

inbetala köpeskillingen under loppet af tio år med en tiondel årligen,

såvida för köpeskillingen ställes säkerhet genom inteckning i lägenheten.

2:o. Vid arrendeupplåtelse:

a) Tomt, hvartill besittningsrätten redan före äganderättens öfvergång

till staten varit till enskild upplåten genom kontrakt, gällande

intill den 1 januari IDOG, må ånyo till samme innehafvare upplåtas på

arrende i högst tjugu år från och med nämnda dag, mot skyldighet för

arrendator!! att, om sådant från kronans sida påfordras, när som helst

under arrendetiden efter sex månaders uppsägning afträda tomten och

att under den förlängda besittningstiden erlägga årlig afgäld, som beräknas
för

tomt, hvars värde enligt tomtförteckningen beräknas efter sex

kronor kvadratmetern eller därutöfver, till två öre kvadratmetern jämte

eu procent å taxeringsvärdet af åbyggnader enligt 1904 års taxeringslängd,

samt

för tomt, hvars i tomtförteckningen upptagna värde understiger sex

kronor kvadratmetern, till ett öre kvadratmetern jämte en procent å

taxeringsvärdet af ^byggnader enligt 1904 års taxeringslängd.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

49

b) Innehafvare af arrenderad tomt, som vid utgången af arrendetid

måste afträda tomt af den anledning, att kronan vill disponera tomten,

eller nödsakas att på grund af uppsägning, hvarom i nästförestående moment

sägs, afträda tomten före arrendetidens slut, skall af staten bekomma

ersättning för byggnader, hvilkas uppförande påbörjats före år 1905,

efter värdering i den ordning i lagen om skiljemän den 28 oktober

1887 är stadgadt, dock ej med högre belopp än byggnadernas värde

enligt 1904 års taxeringslängd.

c) Tomt, som är under statens egen disposition, må, då särskild

anledning därtill föranleder, antingen utarrenderas för tid intill tjugu år

från och med den 1 januari 1906 mot årlig afgäld, motsvarande fyra

procent af det tomten åsätta värde, sådant det upptagits i omförmälda

tomtförteckning, eller för kortare tid uthyras till upplagsplats, planteringsland

eller dylikt mot lägre afgäld; skolande vid sådan upplåtelse,

hvarom här är fråga, staten förbehållas rätt att under arrendetiden efter

kort uppsägningstid återtaga tomten utan skyldighet att lösa därå uppförda

byggnader.

B. I fråga om upplåtelse af tomt, belägen inom det till stadsplanens

utvidgning afsedda området enligt den däröfver af vice kommissions
landtmätaren

Grefve Taube upprättade kartan med beskrifning.

a) Sedan af detta område, där det är beläget intill Trollhättans

järnvägsstation samt utefter firman Nydqvist & Holms järnväg, erforderlig

mark till fabrikstomter, gator och järnvägsspår blifvit afsatt samt

inom öfriga området genom dränering och anläggning af gator m. m.

anordnats ett mindre egnahemsområde, omfattande ett hundratal tomter,

hvardera af omkring sexhundra kvadratmeters areal, må upplåtelse

till enskilda af ej mindre fabrikstomter än egna hems lägenheter genom

försäljning äga rum.

b) Inom det till fabrikstomter anslagna området må till gata, torg

eller annan allmän plats icke afsedd mark försäljas till det högsta pris,

hvartill omständigheterna kunna föranleda, dock icke understigande

värdet af närliggande tomter inom det till stadsplan indelade området;

och skall köpare vid tillträdet inbetala hela köpeskillingen.

c) Inom egnahemsområdet belägen tomt försäljes till pris af en

krona 50 öre kvadratmetern; och äger köparen inbetala köpeskillingen

under loppet af tio år med en tiondedel om året, såvida han för oguldna

delen af köpeskillingen ställer säkerhet genom inteckning i tomten.

Bill. Ull Ri/csd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afä. 46 Haft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o SB.

Departementschefens

yttrande

i fråga om

tomtupplåtelser.

C. I fråga om verkställigheten af försäljning och utarrendering

af tomter:

Med fastställande af dessa grunder och villkor för upplåtelse till

enskilda af tomter inom de till stadsplan indelade och till framtida utvidgning''

af stadsplanen afsedda områden, bemyndigas den styrelse, åt

hvilken förvaltningen däraf varder anförtrodd, att i enlighet med samma

grunder och villkor å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar försälja eller

utarrendera alla inom ifrågavarande områden belägna tomter, hvilka

Kungl. Maj:t icke förklarat skola under kronans egen disposition bibehållas.

»

Den i kommitténs utlåtande omförmälda tomtförteckning återfinnes

i statsrådsprotokollet sid. 52—60.

Slutligen har departementschefen för egen del anfört följande:

»Af den föregående redogörelsen inhämtas, att af de tomter inom

Trollhättans municipalsamhälle, hvilka med köpet af Trollhätte kanalbolags

egendom öfvergått till kronan, de flesta äro upplåtna på arrende

till enskilda personer, hvilka i allmänhet hafva dem tillhöriga hus därå

uppförda. Gifvet är, att för dessa husägare skall vara af största intresse

att kunna erhålla mera betryggad rätt till de tomter, de innehafva. För

municipalsamhällets utveckling är det emellertid af vikt, att jämväl för

nybyggnader mark må kunna erhållas på betryggande villkor. Det är

med hänsyn till nu angifna omständigheter som kommittén föreslagit

stadganden, enligt hvilka Kungl. Maj:t skulle bemyndigas att till enskilda

försälja såväl de kronan tillbörliga tomterna inom municipalsamhället

som ock tomterna inom förutnämnda, till stadsplanens utvidgning

afsedda omiådet.

Det synes mig emellertid böra ifrågasättas, huruvida staten bör sålunda,

låt vara endast så småningom, afhända sig äganderätten till hela

ifrågavarande område. Man har på senare tider kommit till erfarenhet

däraf att det är af vikt, att i städer och därmed likställda platser med

tätare sammanträngd befolkning en ej allt för obetydlig del af den mark,

å hvilken samhället är beläget, äges af samhället eller staten, som då

bör kunna upplåta mark under nyttjanderätt antingen för all framtid

eller för tid, som väsentligen öfverskrider den för nyttjanderättsupplåtelser

i allmänhet medgifna. Genom eu sådan anordning har man ansett,

att städernas bebyggande befordras, ett ändamålsenligt ordnande af deras

bostads- och hyresförhållanden underlättas och den naturliga stegringen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

51

af tomtvärdet åt det allmänna bevaras. Af dessa grunder bär ock lagberedningen

i sitt den 4 februari 1905 afgifna betänkande rörande ny

lagstiftning om nyttjanderätt till fast egendom framställt förslag om införande

af ett nytt rättsinstitut under benämning tomträtt, enligt hvilket

förslag inom stad, köping eller annat samhälle, där byggnadsstadgan

för städerna tillämpas, skulle af samhället eller kronan kunna upplåtas

tomt inom det planlagda området för viss tid, minst 26 och högst 100

år. Detta förslag synes mig vara förtjänt af det allra största beaktande.

Då det emellertid helt nyligen afgifvits, torde det dröja någon tid,

innan det kan blifva pröfvadt. Att i afvaktan på sådan pröfning inställa

all försäljning af tomter vid Trollhättan synes mig emellertid icke

tillrådligt. Det skulle lägga alldeles för stort hinder i vägen för samhällets

utveckling. Det torde ej heller vara ur den omförmälda synpunkten

erforderligt. Såsom lagberedningen påpekat, vore det icke

önskligt, att den nya upplåtelseformen blefve den i fråga om byggnadsmark

i städerna uteslutande använda; det enskilda intresset är äfven

härvidlag en faktor, som ej utan skada kan uteslutas eller förlamas.

Det viktiga är, att det område, som förbekålles det allmänna, är tillräckligt

stort för att från det allmännas sida må kunna bibehållas tillbörligt

inflytande å utvecklingen. Med afseende å hvad sålunda anförts har jagtrott

det vara lämpligt att för närvarande icke ifrågasätta bemyndigande

af Riksdagen att försälja mer än dels de tomter, som äro belägna inom

det planlagda området, och dels tomterna inom det egnahemsområde,

som enligt kommitténs förslag borde afsättas utanför den nuvarande

stadsplanen. Då hela det planlagda området innehåller omkring 61

hektar och till egna hem skulle afsättas närmare 7 hektar, men det till

stadsplanens utvidgning afsedda området i dess helhet innefattar öfver

174 hektar, skulle det område, som för närvarande blefve alldeles uteslutet

från försäljning, blifva så stort, att staten därigenom finge i

sin hand att reglera utvecklingen, I öfrigt skulle naturligtvis de till

försäljning afsedda obebyggda tomterna icke afyttras annat än i den

mån byggnadsbehof förefinnes.

Hvad beträffar villkoren för försäljning af de tomter, som sålunda

skulle kunna afyttras, har jag icke någon erinran att göra emot kommitténs

förslag.

Likaledes biträder jag hvad kommittén föreslagit i fråga om utarrendering

af tomter inom det nu till stadsplan utlagda området.

Öfver de delar af det till stadsplanens utvidgning afsedda området,

hvilka komma att tills vidare bibehållas i statens hand, likasom äfven

den öfriga jordegendomen lärer förvaltningen böra få förfoga på lämp
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

Utskottets

yttrande.

ligaste sätt antingen genom upplåtelse på sådana villkor, att staten må

kunna förfoga öfver marken, när så erfordras, eller annorledes, efter

som i hvarje fall pröfvas lämpligt.

Arrendeafgifter för all den egendom, som ställes under den ifrågasatta

särskilda förvaltningen, torde, på sätt först omförmälda kommitterade

ansett, böra ingå i kanal- och vattenverkets kassa.

Beträffande användningen af de medel, som torde komma att inflyta

för försäljning af tomter, föreligger för närvarande icke sådan utredning,

att förslag härutinnan nu kan framläggas. Jag vill endast i detta sammanhang

erinra, att kommittén vid bestämmandet af försäljningsvärdet

å tomter från det ännu oreglerade området tagit i beräkning kostnaden

för anläggande af vägar och gator, afloppsleclningar och dylikt. Tills

vidare torde dessa medel böra af styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk förvaltas och bokföras såsom en särskild fond och endast

räntan därå ingå i kanalverkets kassa; och torde ur denna fond böra utgå

den ersättning för byggnader, som, enligt hvad förut angifvits, i vissa

fall skall af staten till tomtinnehafvare gäldas.

Rörande kommitténs förslag, att staten skulle deltaga i kostnaden

för anordnande af dränering och vattenledning inom det planlagda området

vid Trollhättan, synes nog sådant vara öfverensstämmande med

billighet, men torde äfven denna fråga för närvarande böra lämnas

öppen. Det synes mig nämligen, som om denna fråga icke lämpligen

borde afgöras förr, än den blifvande styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk kommit i tillfälle att yttra sig och afgifva förslag i ämnet.

Den föreslagna nya förvaltningen torde lämpligen böra träda i

verksamhet så snart som möjligt. Detta är af vikt särskildt med

hänsyn till utredningen af frågan om vattenkraftsuttagningen. Det

närmare bestämmandet af tidpunkten torde kunna öfverlämnas åt

Kung!. Maj:t.))

Med afseende å förvaltningen af den egendom, som statsverket för-,

värfvat från Nya Trollhätte kanalbolag, innebär det af Kung!. Maj :t nu

framställda förslaget i ett hänseende en afvikelse från den uppfattning,

som vid nästlidet års riksdag gjorde sig gällande. I den då till Riksdagen

aflåtna propositionen förutsattes nämligen, att förvaltningen af

de såsom jordbruksfastigheter utarrenderade hemmansdelarna och lägenheterna

skulle öfvertagas af domänstyrelsen, och uti sin i ämnet aflåtna

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o So.

53

skrifvelse förklarade sig Riksdagen icke hafva något att häremot erinra.

Vid det förhållande, att i enlighet med Riksdagens i samma skrifvelse

uttalade mening en särskild styrelse borde komma till stånd för förvaltningen

af kanalverket jämte de till stadsplanen utlagda och de till dennas

framtida utvidgning afsedda områdena, har emellertid departementschefen

funnit anledning tillstyrka, att jämväl jordbruksfastigheterna ställdes under

denna förvaltning. På sätt i statsrådsprotokollet närmare utvecklats,

måste det ock ur flera synpunkter anses lämpligast, att all den genom

ifrågavarande köpeaftai förvärfvade egendomen står under samma förvaltning,

och har utskottet därför funnit sig böra biträda hvad Kungl.

Maj:t i detta hänseende föreslagit.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till organisation af ifrågavarande

förvaltning synes utskottet stå i full öfverensstämmelse med

den af 1904 års Riksdag uttalade önskan om ett sådant ordnande af

kanalverkets förvaltning, att dess affärsmässiga skötsel därigenom betryggades.

För ernående af detta syfte finner utskottet, i likhet med

departementschefen och den för organisationsfrågans utredning tillsatta

kommittén, det särskilt vara nödvändigt att åt öfverdirektören, som

skulle hafva den närmaste ledningen och tillsynen öfver kanal- och

vattenverket och därvid erhålla en betydligt större befogenhet men på

samma gång en mindre fast ställning än som i allmänhet är fallet vid

statens tjänster, beredas sådana aflöningsförmåner, att de ej alltför

mycket skilja sig från dem, som tillkomma chefer för enskilda affärsföretag

af jämförlig beskaffenhet. Endast därigenom har man utsikt att

till denna befattning kunna erhålla eu person i besittning af såväl de

stora tekniska insikter som ock den framstående praktiska duglighet,

som platsen kräfver. De aflöningsförmåner, som af Kungl. Maj:t nu

föreslagits för den blifvande öfverdirektören, äro jned hänsyn till ofvan

berörda förhållanden beräknade efter eu annan och högre måttstock än

den, som eljest i allmänhet tillämpas för statens tjänstemän. Det föreslagna

sättet för aflöningens utgående, nämligen dels såsom fast arfvode

jämte bostad och vedbrand, dels i form af tantiem å nettoinkomsten af

kanalverkets rörelse, synes utskottet vara i detta fall lämpligt; och på

det hela kunna de för öfverdirektören föreslagna aflönings- och pensionsförmånerna

enligt utskottets mening icke anses vara för högt tilltagna,

helst om man tager i betraktande den i jämförelse med andra statstjänster

mindre säkra anställning, som öfverdirektören vid ifrågavarande

verk skulle erhålla. Utkottet finner sig därför hafva skäl förorda hvad

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

af Kungi. Maj:t nu föreslagits beträffande öfverdirektörens aflöningsoch

pensionsförmåner. Hvad angår frågan om den ersättning, som må

kunna tillerkännas denne tjänsteman för arbete med kraftstationens anläggning

och förvaltning, anser utskottet, lika med föredragande departementschefen,

det vara lämpligt att denna fråga för närvarande lemnas

öppen.

Hvad den föreslagna aflöningsstaten för styrelsen och tjänstemännen

vid Trollhätte kanal- och vattenverk i öfrig! vidkommer, har utskottet

icke haft anledning att mot densamma med därtill hörande villkor och

bestämmelser i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden framställa

någon erinran. Likaledes anser sig utskottet hafva skäl tillstyrka godkännande

af såväl förslaget till öfvergångsstat med därtill hörande anmärkning

som ock hvad i statsrådsprotokollet föreslagits i fråga om

statsbidrag till beredande af pension åt änkor och oförsörjda barn efter

tjänstemän vid kanal- och vattenverket.

I fråga om tomtupplåtelse till enskilda har af Kung!. Magt begärts

medgifvande för styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att

verkställa försäljning af tomter dels från det till stadsplan indelade området

vid Trollhättan, hvithet område är beläget väster om firman

Nydqvist & Holms järnvägsspår, dels ock från ett mindre område för

egna hem, som, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, framdeles

kommer att afsättas inom det öster om nämnda järnvägsspår belägna,

till stadsplanens utvidgning afsedda området. Kungl. Maj:ts förslag

afser vidare, att styrelsen skulle äga att genom utarrendering eller på

annat lämpligt sätt bereda afkastning af den del af den under styrelsens

förvaltning ställda jordegendomen, som icke försäljes och som icke är

för kanal- och vattenverket omedelbart erforderlig. Såväl vid tomtförsäljningen

som vid utarrendering och därmed likställd disposition af

jordegendom skulle ^tyrelsen förfara i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angifna grunder och enligt de särskilda

föreskrifter, som kunde finnas erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdades.

Hvad af Kungl. Maj :t sålunda föreslagits anser sig utskottet kunna

biträda. Härvid har utskottet emellertid velat framhålla, att bemyndigandet

för styrelsen att inom det till stadsplan indelade området försälja

tomter icke får anses medföra rätt för arrendator af sådan tomt att få

köpa densamma på de för försäljning af bostadstomter bestämda villkor,

utan bör det vara styrelsen i hvarje fall förbehållet att pröfva och afgöra,

såväl huruvida tomten lämpligen bör försäljas såsom bostadstomt eller

såsom fabrikstomt, som ock huruvida försäljning af tomten öfver hufvud

bör ske. I händelse arrendatorn förvägras att få såsom bostadstomt

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

55

köpa den af honom arrenderade tomten, torde han emellertid böra hafva

företrädesrätt att få köpa en tomt inom egnahemsområdet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anser utskottet det höra föreskrifvas,

att inflytande arrendeafgifter skola ingå till kanal- och vattenverkets

kassa, men köpeskillingarna för försålda tomter förvaltas och

bokföras såsom en särskild fond, hvaraf skola utgå ersättningar för

byggnader, då sådana skola af staten lösas från tomtinnehafvare. Beträffande

räntan å denna fond bär Kungl. Maj:t föreslagit, att den skulle

ingå till kanal- och vattenverkets kassa. Denna bestämmelse synes

emellertid utskottet icke vara fullt lämplig. Ofriga till kanal- och

vattenverkets kassa ingående medel måste nämligen anses vara mer än

tillräckliga för bestridande af verkets förvaltning jämte kostnaden för

nödiga underhålls- och förbättringsarbeten äfvensom för gäldande af

räntan å köpeskillingen, men däremot kan det synas tvifvelaktigt, om

fondens medel lämna erforderlig tillgång för bestridande af de utgifter,

som å densamma äro anvisade. Med hänsyn härtill anser utskottet

ifrågavarande ränta böra bibehållas åt fonden.

Med afseende å Kungl. Maj:ts i sista momentet af propositionen

gjorda framställning om öfverlämnande till handels- och sjöfartsfonden

af det efter vissa angifna afdrag återstående beloppet af kanal- och

vattenverkets årliga inkomster har utskottet ej något att erinra.

Slutligen har utskottet velat påpeka, hurusom den kommitté, som

verkställt utredning af frågan om villkoren för tomtupplåtelser till

enskilda, i sitt betänkande meddelat, att Trollhättans kommun dittills

af nya Trollhätte kanalbolag för dess fastigheter och rörelse uppburit

kommunalutskylder, som i medeltal för de senaste fem åren uppgått till

16,8 procent af kommunens hela kommunalskatt, och har kommittén,

vid det förhållande att staten vore fri från sådana utskylder, funnit

anledning föreslå, att staten med minst samma procenttal lämnade

kommunen bidrag för anordnande af dränering och vattenledning inom

det planlagda området vid Trollhättan. Denna fråga föreligger emellertid

icke nu till Riksdagens afgörande, och kan utskottet därför endast

uttala, att det af kommittén sålunda framställda förslaget synes utskottet

vara med billighet öfverensstämmande.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition må

l:o) medgifva, att all den egendom, som Kungl.

Maj:t och kronan genom'' köpekontrakt den 81 maj

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

1904 förvärfvat från nya Trollhätte kanalbolag, skall,

under benämningen Kungi. Trollliätte kanal- och

vattenverk, från den tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes,

stå under förvaltning af en styrelse, bestående

af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda ledamöter,

af hvilka en, under benämning öfverdirektör, skall

hafva den närmaste ledningen och tillsynen öfver Trollhätte

kanal- och vattenverk;

2:o) godkänna ej mindre i den vid detta utlåtande

fogade bilaga A upptagna aflöningsstat för styrelsen

och tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vattenverk

samt öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande

villkor och bestämmelser i fråga om aflöning»- och

pensions förhål länder] än äfven hvad som i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 10 mars 1905

föreslagits i fråga om statsbidrag till beredande af

pension åt änkor och oförsörjda barn efter tjänstemän

vid kanal- och vattenverket;

3: o) medgifva, att styrelsen för Trollhätte kanaloch

vattenverk må i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de i nämnda statsrådsprotokoll angifna grunder

och enligt de särskilda föreskrifter, som må finnas

erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdas, ej mindre

verkställa försäljning af tomter från det till stadsplan

indelade området vid Trollhättan samt från ett omkring

100 tomter omfattande område för egna hem, som

kommer att afsättas inom det öster om firman Nydqvist

& Holms järnvägsspår belägna, till stadsplanens utvidgning

afsedda området, sådant det blifvit till sina

gränser angifvet å en af grefve C. G. Taube upprättad

karta, än äfven genom utarrendering eller på

annat sätt, som finnes lämpligt, bereda afkastning af

den del af den under styrelsens förvaltning ställda jordegendomen,

som icke försälj es och som ej är för kanalocli

vattenverket omedelbart erforderlig, med stadgande

att inflytande arrendeafgifter skola ingå i kanal- och

vattenverkets kassa, att köpeskillingarna för försålda

tomter skola med inflytande räntor förvaltas och bokföras

såsom en särskild fond, samt att af denna fond

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

57

skola utgå ersättningar för byggnader, då sådana skola

af staten från tomtinnehafvare lösas; samt

4:o) medgifva att, sedan af kanal- och vattenverkets

inkomster guldits kostnaden för verkets förvaltning

jämte utgifterna för nödiga underhålls- och förbättringsarbeten

äfvensom af samma inkomster till riksgäldskontoret

öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska

statens 3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen,

återstoden af årliga inkomsten, med undantag af hvad

som inflyter för försäljning af tomter, må öfverlämnas

till handels- och sjöfartsfonden.

Stockholm den 11 april 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

«

Reservation

af herrar 1. Wijk, E. Fränekel, N. A. H. Palmstierna, N. Boström,

C. Persson, S. O. Nyländer, A. Petersson, N. Nilsson, O. Emthén, N.

Svensson och O. Andersson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och

hemställan bort hafva följande lydelse:

»Med afseende å — — — (= utskottets yttrande) — —---

hänseende föreslagit.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till organisation af ifrågavarande

förvaltning synes utskottet på det hela väl motsvara den af

1904 års Riksdag uttalade önskan om ett sådant ordnande af kanalverkets

förvaltning, att verkets affärsmässiga skötsel därigenom betryggades.

Hvad angår de föreslagna aflöningsförmånerna för den blifvande

öfverdirektören har utskottet dock icke kunnat undgå att finna desamma

vara alltför rikligt tilltagna. Enligt förslaget skulle nämligen öfverdirektören

åtnjuta ett fast arfvode af 10,000 kronor äfvensom fri bostad

och vedbrand samt därjämte viss, å kanalverkets nettobehållning beräknad

tantiem, hvilken enligt statsrådsprotokollet ansetts komma att uppgå

till omkring 3,740 kronor. Häruti är icke inberäknad den särskilda ersättBih.

till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 46 Raft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

ning, som öfverdirektören enligt statsrådsprotokollet skulle erhålla för

arbetet med kraftstationens anläggning och förvaltning. Då exempelvis

aflöningen till chefen för statens järnvägar utgår med 12,000 kronor och

till chefen för telegrafstyrelsen med 10,000 kronor, i båda fallen utan

förmån af fri bostad, och då i statens tjänst anställda öfverdirektörer,

med hvilka nu ifrågavarande tjänsteman snarare är att likställa, åtnjuta

ej obetydligt lägre aflöning än de nyss nämnda beloppen, kan det

icke synas utskottet, lämpligt att tillmäta aflöningsförmånerna för öfverdirektören

vid Trollhätte kanal- och vattenverk efter en så hög måttstock,

som nu föreslagits. Enligt utskottets mening skulle en fullt tillräcklig

godtgörelse beredas denne tjänsteman, om, med bibehållande af

öfriga för honom föreslagna förmåner, det kontanta, arfvodet sattes till

ett belopp af 7,000 kronor; och anser sig utskottet därför böra tillstyrka

en sådan förändring i Kungl. Maj:ts förslag.

Hvad den föreslagna aflöningsstaten — — — — — (= utskottets

yttrande) — — vara med billighet öfverensstämmande.

På grand af det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition må

l:o) (= utskottet);

2:o) godkänna ej mindre i den vid detta utlåtande

fogade bilaga B upptagna aflöningsstat för styrelsen

och tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vattenverk

samt öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande

villkor och bestämmelser i fråga om aflönings- och

pensionsförhållanden än äfven hvad som i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 10 mars 1905

föreslagits i fråga om statsbidrag till beredande af

pension åt änkor och oförsörjda barn efter tjänstemän

vid kanal- och vattenverket;

3:o) (= utskottet);

4:o) (= utskottet).

Herrar P. Pehrson och H. Andersson hafva begärdt få antecknadt,

att de icke öfvervarit förestående ärendes slutliga behandling inom utskottet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

59

Bilaga A.

Aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte

kanal- och vattenverk.

L ö n.

Tjänst- görings- penn ingår.

Summa

arfvode.

10,000

■-

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

4,500

—

•-

—

-—

—

600

—

3,500

1,500

—

5,000

—

3,200

—

1,300

—

4,500

—

1,800

700

—

2,500

—

1,800

700

2,500

—

1,200

—

000

—

1,800

—

1,600

■

—

600

—

2,200

—

1,000

-

000

_

2.200

1--

1 öfverdirektör.............

1 ledamot af styrelsen.

8 ledamöter » »

1 protokollsförare''.-.........

1 öfveringenjör.............

1 kamrerare.................

1 kassör, tillika bokhållare.............

1 kontrollinspektor och materiaiför

valtare, tillika bokhållare...........

1 bokhållare.................................

1 kanalinspektor (vid Ströms station)

1 » (vid Brinkebergs

station).......................)......

. Lönen kan höjas efter

■. 5 år med 500 kro|

nor och efter 10 år

’ med ytterligare 500

kronor.

Lönen kan höjns efter

5 år med 300 kronor

och efter 10 år

med ytterligare 300

kronor.

Anm. 1. Ofverdirektören, öfveringenjören, kamreraren, kassören,

kontrollinspektoren, bokhållaren samt kanalinspektorerna åtnjuta förmånen

af fri bostad och vedbrand samt de i Trollhättan boende elektrisk

belysning, allt efter styrelsens bestämmande.

Anm. 2. Ofverdirektören äger uppbära tantiem å nettobehållningen

af kanalverkets rörelse, sådan denna behållning, efter det räkenskaperna

för året blifvit afslutade och af revisorerna granskade, af Kungl. Maj it

bestämmes, och skall denna tantiem Utgå med 4 procent å hvad af nettobehållningen

icke öfverstiger 50,000 kronor, 3 procent å hvad öfverstiger

50,000 kronor, men icke 100,000 kronor, samt 2 procent å hvad öfverstiger

100,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

Anm. 3. Felräkningspenningar tillkomma kassören med 500 kronor

samt enhvar af kontrollinspektoren och bokhållaren med 150 kronor,

allt för år räknadt.

Anm. 4. Så länge kanal inspektörerna vid Ströms och Brinkebergskulles

stationer äga uppbära provision, den förre å honom af Göteborgs

hamnstyrelse och den senare å honom af styrelsen för betryggande af

sjöfarten å Vänern anförtrodd uppbörd, afdragas från hvarje års lön 60

procent af det belopp, hvarmed provisionen under nästföregående år

öfverstigit för kanalinspektoren vid Ströms station 1,200 kronor, och för

kanalinspektoren vid Brinkebergskulles station 1,000 kronor, dock att i

intet fall detta afdrag må ske för någondera af dem med större belopp

än 1,200 kronor.

Anm. 5. För åtnjutande af de i aflöningsstaten för öfverdirektören

uppförda aflöningsförmåner skola gälla följande villkor och bestämmelser:

att öfverdirektören skall vara bosatt i Trollhättan eller dess omedelbara

närhet;

att innehafvare af öfverdirektörsbefattningen skall ej mindre vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som kan varda föreskrifven, än äfven, i händelse beslut

fattas om anläggning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan, vara

pliktig att mot den särskilda ersättning, som kan blifva bestämd, fullgöra

de åligganden beträffande kraftstationens anläggning och förvaltning,

som åt öfverdirektören kunna blifva öfverlämnade;

att med öfverdirektörsbefattningen icke må förenas annan tjänst ä

rikets, Riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den vid pröfning af Kungl. Maj:t befinnes icke vara hinderlig

för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och vattenverket;

att, där öfverdirektör beviljats ledighet och vikarie för honom förordnats,

på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet

skall till vikarien afstås;

att öfverdirektör, hvilken i minst 24 år innehaft öfverdirektörs förordnande,

skall vara berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor;

att den öfverdirektör, hvilken, innan han uppnått 24 tjänstår,

antingen på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöringoförmögen

eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning,

utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall

vara berättigad att i pension uppbära 4,500 kronor, där afgången sker

före eller vid 12 tjänstår, 5,000 kronor, där afgången sker efter 12

men före eller vid 18 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker

efter 18 men före 24 tjänstår;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

61

att öfverdirektör, där lian före utgången af den tid, erhållet förordnande

afser, befinnes af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig tjänstgöring,

skall vara underkastad skyldighet att afgå mot åtnjutande af

det pensionsbelopp, som enligt nyss angifna bestämmelser honom tillkommer;

samt

att såsom pensionsafgift skall å det för öfverdirektören bestämda

arfvodet afdragas och till statsverket ingå ett belopp af 360 kronor.

Arnm. 6. För åtnjutande af ofvan i aflöningsstaten för öfveringenjören,

kamreraren, kassören, kontrollinspektoren, bokhållaren och kanalinspektorerna

uppförda begynnelseaflöning med därtill hörande ålderstillägg

skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser:

att tjänstinnehafvaren skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda

föreskrifven;

att med tjänst vid kanal- och vattenverket ej må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes

icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och

vattenverket;

att tjänstgörings- och felräkningspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattningshafvande verkligen tjänstgjort, dock att han jämväl

under tjänstledighet under sammanlagdt högst 30 dagar af samma kalenderår

äger uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgörings- och felräkningspenningar;
att

den, som undfår ledighet under mer än 30 dagar af samma

kalenderår, äger, därest han af sjukdom hindras att sin befattningförrätta,

uppbära hela lönen; undfår han ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, eller är han

från tjänstgöring afstängd eller eljest lagligen förhindrad att befattningen

sköta, kan han förpliktas att utöfver tjänstgörings- och felräkningspenningarna

af aflöningen afstå så mycket, som för tjänstens

uppehållande under tiden ytterligare erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att den, som är sjuk i följd af kroppsskada, ådragen i tjänstutofning,

äger under högst sex månader uppbära samtliga aflöningsförmåner

oafkortade samt efter denna tid det belopp af aflöningsförmånerna,

som af Kung!. Maj:t bestämmes;

att, om tjänstinnehafvare aflider i följd af olyckshändelse under

tjänstutöfning, ett belopp motsvarande eu månads aflöning skall såsom

begrafningshjälp tilldelas stärbhuset;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

att med afseende å rätt till ålderstillägg tjänstinnehafvare indelas i

följande grader, nämligen:

Andra graden: öfveringeniören och

kamreraren;

Första graden: kassören,

bokhållarna samt

kanalinspektorerna;

att rätt till första ålderstillägget inträder efter fem år och rätt till

andra ålderstillägget efter tio år, sedan tjänstinnehafvaren tillträdt innehafvande

tjänst, eller tjänst tillhörande samma ålderstiliäggsgrad, under

villkor att tjänstinnehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstgöringstid, som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning, med

nit och skicklighet bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan

statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit sådan kostnadsfri

ledighet, som härofvan finnes angifven;

att hvart och ett af dessa ålderstillägg ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern

blifvit uppnådd, börande löntagaren därvid tillgodoräknas den

tid, som må hafva förflutit från hans tillträde till motsvarande befattning

hos nya Trollhätte kanalbolag;

att löntagare, som befordras till tjänst i andra ålderstilläggsgraden

från tjänst i den första, må tillgodoräknas den tid intill fem år,4 under

hvilken han må hafva innehaft och bestridt tjänst i sistnämnda

grad, sedan han där intjänt stadgad tid för rätt till båda ålderstillläggen;
att

löntagare, hvilken, då han intjänt stadgad tid för erhållande af

ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma ålderstillägg tillträda;

att tjänstinnehafvare skall vara förpliktad att, öfveringenjören då

han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjänstår samt annan tjänstinnehafvare

då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med oafkortad

lön såsom pension från befattningen afgå, Ivungl. Maj:t eller

styrelsen, där det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

63

skolande vid beräkning af tjänståren inräknas den tid, under hvilken

tjänstinnehafvaren kan hafva varit anställd såsom tjänsteman hos nyä

Troillxätte kanalbolag;

att tjänstinnehafvaren skall vara skyldig underkasta sig de förändrade

bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stadgade,

samt

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, å de bestämda löneförmånerna för

enhvar af förut nämnda tjänstemän skola afdraga^ och till statsverket

ingå följande belopp, nämligen:

för öfveringenjören

vid

lön

utan

ålderstillägg..........................................

.................. 160

kronor

b

B

med

ett

B ..........................................

.................. 180

B

))

»

med

två

B ..........................................

.................. 200

B

föi-

kamreraren

vid

lön

utan

ålderstillägg...........................................

.................. 135

B

»

B

med

ett

B ...........................................

................. 155

B

b

B

med

två

B ...........................................

.................. 175

B

föi-

kassören

och kontrollinspektoren

vid

lön

utan

ålderstillägg.........................................

................. 55

B

b

B

med

ett

B ..........................................

................ 65

B

b

B

med

två

B .................................

................ 75

B

föi-

bokhållaren

vid

lön

utan

ålderstillägg...........................................

................. 35

B

B

B

med

ett

B .........................................

................. 45

B

B

B

med

två

B ..........................................

................ 55

B

föi-

kanalinspektor

vid

lön

utan

ålderstillägg..........................................

................. 50

B

B

B

med

ett

B ...........................................

................. 60

B

B

B

med

två

B ...........................................

................. 70

B

Anm. 7. Tjänsteman, som vid kanalverkets öfvertagande af Kungl.

Maj :t och kronan är där anställd och enligt § 12 i det emellan Kungl.

Maj :t och kronan och nya Trollhätte kanalbolag den 31 maj 1904

afslutade kontrakt äger rätt att utan minskning i honom tillkommande

aflönings- och pensionsförmåner öfvergå i statsverkets tjänst, äger ej,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

så framt han icke före den 1 januari 1906 förklarat sig villig ingå på

den nya staten, uppbära andra löne- eller pensionsförmåner än dem,

som genom nämnda kontrakt blifvit honom tillförsäkrade.

Öfvergångsäflöningsstat.

Kontant

aflöning.

Älderstillägg.

Pension efter

sammanlagdt

95 lefnads- och tjänstår.

Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjalmar Ossian

Schagerström.................................................

2,200

Två å 300 kronor

det ena efter fem

och det andra efter

inalles tio års inne- hafvande af tjänsten

med godt vitsord

2,200

Föreståndarinnan för flickslöjdskolan Sigrid Magda-

lena Cecilia Lagercrantz..................................

900

—

800

—

Anm. Till tjänsteman, hvilken enligt 12 § i det emellan Kungl.

Maj:t och kronan samt kanalbolaget den 30 maj 1904 afskräde kontrakt

äger rätt att utan minskning i honom tillkommande aflöningsförmåner

öfvergå i statsverkets tjänst och förklarat sig icke vilja ingå på den nya

staten, skall aflöningen utgå enligt bestämmelserna i nämnda kontrakt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

65

Bilaga B.

(tillhör reservationen.)

Aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanal
ocli

vattenverk.

.

L ö n.

Tjänst-

görings

Summa

arfvode.

penningar.

7.000

1.500

4.500

600

5.000

1 protokollsförare

1 öfveringeniör.......................

3,500

1,500

, 5 är med 500 kro-

l nor och efter 10 år

1 kamrerare.................................

3,200

1,300

4,500

| med ytterligare 500

kronor.

1 kassör, tillika bokhållare .............

1,800

700

2,r>00

1 kontrollinspektor och materiaiför-

valtare, tillika bokhållare............

1,800

—

700

—

2,500

—

Lönon kan höjas efter

5 år med 300 kro-

L bokhållare .............................

1,200

—

600

—

1,800

/ nor och efter 10 år

1 kanalinspektor (vid Ströms station)

1 » (vid Brinkebergskuile

1,600

—

600

—

2,200

mod ytterligare 300

kronor.

station)....................................

1,600

—

600

—

2,200

—

Amu. 1—7 (— Bil. A.)

Öfvermangsaflöningsstat med anm. (= Bil. A.)

Bih. till nitid. Vrot. 1005. 4 Sami. 1 Afd. 46 Häft.

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:185 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen af Irollliätte kanaloch vattenverk m. m. s. 1 i texten