Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om tull å mursten och taktegel.

1906-04-20 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:13, Betänkande, i anledning af väckt motion om tull å mursten och taktegel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1906, kl. 2,3 0 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tull å mursten och

taktegel.

(l:a A.)

I en inom Andra Kammaren af herr H. Andersson i Grimbo jämte

två andra af kammarens ledamöter väckt motion, n:o 115, har framställts

yrkande, »att Riksdagen måtte besluta ett sådant tillägg i gällande

tulltaxa, att vanlig mursten måtte åläggas en tull af 3 kronor per

1,000 stycken och taktegel (takpannor) 4 kronor per 1,000 stycken,

och att samma tull så fort ske kan måtte träda i kraft.»

Till stöd för berörda yrkande hafva motionärerna användt en

motivering, som — med uteslutande af i densamma intagna statistiska

uppgifter, i afseende å hvilka utskottet tillåter sig att hänvisa till nedan

införda tabellariska öfversikt — är af följande lydelse:

»På grund af den stora utländska konkurrens, vår tegelindustri,

förnämligast den på västkusten, är utsatt för, hvilken konkurrens på

senare åren utvecklat sig därhän, att en kolossal import af mursten

och taktegel ägt rum, som hotar att tillintetgöra hela den på västkusten

varande fabrikationen af dessa artiklar, ha vi ansett, att något från

Riksdagens sida bör göras för att från undergång rädda denna för vårt

land så viktiga näring.

Uti närlagda skrifvelse från tillverkare finnas flera för skydd

talande skäl anförda. Enligt kommerskollegiums officiella statistik var

Sveriges import i rundt tal:

Bih. till Riksd. Prat. 1906. 5 Samt. 1 Afd. 13 Höft. (N:o 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

För år 1905 saknas exakta uppgifter, men är def bekant, att

importen särskildt från Norge detta år varit afsevärdt högre än någonsin.

Våra tillverkare hafva nedlagt stort kapital i maskiner, redskap,

ugnar och byggnader m. m., hvilket kapital det bör vara Riksdagens

plikt att på föreslaget sätt skydda, hvarigenom våra tillverkare äfven

sättas i tillfälle att fortfarande bereda sysselsättning åt det stora antal

arbetare, som af denna industri ha sitt uppehälle.

Då äfven, som framgår af en annan här bifogad skrifvelse, 25

stycken byggmästare uttalat sig för den af tillverkare begärda tullen

på mursten, torde detta utgöra ett kraftigt skäl för behöfligheten af

samma.»

Den i motionen åberopade skriften från tegeltillverkare är undertecknad

af nitton fabrikanter af mursten och taktegel inom västra

Sverige och lyder sålunda:

»Till följe det tryckta läge, uti hvilket vår industri kommit, få

undertecknade, fabrikanter af mursten och taktegel, härmed vördsamt

begära, att Ni hos Riksdagen ville göra framställan om att Riksdagen

måtte genom beslutandet af eu lämplig tull skydda vår industri, som

eljest hotas med undergång.

Att vår industri kommit i ofvannämnda belägenhet är orsakadt

af flere omständigheter, såsom stegrade arbetslöner m. in., men hufvudsakligast

på grund af obehörig utländsk konkurrens, förnämligast från

Norge.

Då någon nedgång i arbetslönerna eller importen icke kan förväntas,

våga vi hoppas, att statsmakterna skola behjärta vår billiga

framställan om skydd.

Att Norge med fördel kan upptaga en konkurrens på Sverige

framför våra egna tillverkare är förnämligast att söka däri, att Norge

dels häfver en för ändamålet mera lättarbetad lera, och dels att de flesta

norska tegelbruken äro belägna i omedelbar närhet af sågverk, hvarifrån

de så godt som för intet erhålla en stor del bränsle, som svenska näringsidkare

nödgas köpa. Kommer härtill, att de norska tegelbruken genom

sitt läge vid hafsvikar kunna lasta ur ugn direkt å fartyg, hvarigenom

inga kanal- eller slussafgifter drabba transporten från Norge till Sverige,

såsom fallet är vid transport af mursten och taktegel från flera bruk

vid Göta älf, torde tillräckliga skäl vara anförda om de norska brukens

gynnsamma ställning framför de svenska.

Enligt Norges nya, under sistlidne augusti månad utfärdade tulltaxa

är taktegel af ordinärt slag belagdt med en tull af kronor 5 per

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 3

1,000 stycken och taktegel af prima beskaffenhet med kronor 7: 50 per

1,000 stycken.

Genom denna höga tullsats är all tanke på framtida export af

taktegel på Norge utesluten.

Beträffande åter vanlig mursten är denna i Norge tullfri, då ingen

import af sådan sker.

Enligt norsk statistik har till Sverige exporterats i rundt tal

år 1899 111/* millioner stycken mursten

» 1900 5 » » )>

» 1901 12 » » »

» 1902 21 » » >j

och hvilken skada denna export åstadkommer för de svenska tillverkarna,

torde ej behöfva närmare påvisas.

Då det är allom bekant, att vårt land har god tillgång på för

ändamålet lämpligt materiel, torde detta utgöra ännu ett skäl att skydda

svenskt arbete och kapital.

Af anförda torde det vara uppenbart, att ett tullskydd är nödvändigt,

och anse vi, att en tull af 3 kronor per 1,000 stycken af vanlig

mursten och 4 kronor per 1,000 stycken taktegel är mycket rimlig.»

Vid motionen finnes jämväl fogad en af tjugufem byggmästare i

Göteborg undertecknad skrift, däri desse, med instämmande i förenämnda

framställning från åtskilliga tegel bruksägare, anfört, att enligt

deras åsikt en tull af tre kronor för ettusen stycken murtegel icke

komme att nämnvärdt inverka till varans fördyrande, men däremot

skulle förhjälpa våra tegelbruksidkare till en bättre och säkrare afsättning

af deras tillverkningar samt åstadkomma sundare ekonomiska förhållanden

såväl bland dem som ock bland de inom tegelbruksindustrien

anställda arbetare, hvarjämte i skriften framhållits, att genom ett d}dikt

tull skydd vårt land skulle tillförsäkras de stora summor, som nu utgåfves

till Norge för nämnda vara.

Rikets in- och utförsel af mur- och klinkertegel samt taktegel

jämte tillverkningen inom landet af nämnda artiklar har, såvidt af den

officiella statistiken kunnat inhämtas, under nedannämnda år omfattat

de i efterföljande tabell upptagna kvantiteter; varande däri särskildt

angifvet, huru stor de! af de införda kvantiteterna kommit från Norge.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

I n f ö

r s e 1.

Utförsel. Tillverkning.

Mur- och. klinkertegel.

Taktegel.

År.

Hela in- Införseln från

förseln. Norge.

Hela in- förseln.

Införseln från

Norge.

klinkertegel.

Taktegel. klinkertegel.

Taktegel.

St. |

st.

St.

St.

st.

st. ! st.

St,

1895

5,591,337

5,204,142

1,782,139

1,772,929

25,283,553

45,200 —

1896

8,919,845

8,434,167

1,599,081

1,597,881

24,934,601

36,325 246,666,9471

14,965,100

1897

13,501,891

11,746,553

1,724,246

1,721,646

22,860,007

37,750 270,527,000!

17,144,000

1898

21,214,218

15,908,820

1,420,587

1,407,991

29,353,071

16,000 298,300,394;

19,836,960

1899

15,330,388

12,074,295

838,380

818,510

32,964,266

38,650 319,169,660

18,447,737

1900

6,964,197

6,509,050

1,097,407

1,045,898

41,231,159

42,110 285,994,053

28,018,696

1901

13,318,147

12,987,870

1,089,389

1,000,968

39,926,694

18,340 282,444,142

20,942,522

1902

22,816,975

21,670,293

1,290,194

1,069,545

52,293,389

13,708 330,926,143

20,796,656

1903

34,932,698

34,503,078

1,501,236

1,187,903

46,845,657

94,820! 375,164,947

20,637,847

1904

30,977,533;

29,796,080

1,810,877

1,466,848

27,146,734

74,800 —

—

1905

32,885,665

32,055,301

2,145,137

1,762,913

29,276,262

222,1501

—

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 5

Murtegel eller mursten, såsom samma vara benämnes inom vissa

delar af landet, samt taktegel hänföras enligt nu gällande tulltaxa till

lervaror, tegel, andra slag, ej specificerade, och äro följaktligen tullfria.

Vid 1898 års riksdag väcktes i särskilda motioner inom Andra

Kammaren förslag om åsättande af tull å mur- och taktegel. Bevillningsutskottet

erinrade i sitt med anledning af omförmälda motioner

afgifna betänkande, bland annat, hurusom den inhemska tillverkningen

af mur- och taktegel i allmänhet redan genom dessa varors i förhållande

till värdet stora tyngd hade ett afsevärdt skydd mot utländsk konkurrens,

i det att transportkostnaden i följd af nämnda omständighet måste

i väsentlig grad höja priset på den från utlandet införda varan. På

dessa och i öfrigt anförda skäl blef förslaget af bevillningsutskottet

afstyrkt och vann icke heller Riksdagens bifall.

Vid granskning af här ofvan intagna tabellariska öfversikt framgår,

att den införsel af mur- och taktegel, som äger rum, härrör nästan

uteslutande från Norge äfvensom att under vanliga förhållanden någon

mer afsevärd import af nämnda artiklar från annat land icke förekommer.

Af den officiella handelsstatistiken framgår vidare, att af omförmälda

införsel en ren obetydlighet går till andra platser än Göteborg och

några norr om denna stad belägna orter inom Bohuslän. Ser man å

andra sidan till utförseln af ifrågavarande artiklar, finner man, att

denna till allra största delen sker från Skåne och så godt som uteslutande

på Danmark och Tyskland.

Dessa omständigheter synas till fullo bestyrka det för öfrigt väl

kända och redan förut åberopade förhållande, att transporten af dessa

varor icke förmår bära några dryga omkostnader och att det följaktligen

icke kan vara lönande, att varorna hämtas från längre bort

belägna platser.

Redan af det anförda torde framgå, att en tull å dessa artiklar

sannolikt icke komme att sträcka sina verkningar utöfver Göteborg och

närliggande trakter, dit den egentliga importen äger rum. För öfriga

delar af landet lärer således frågan om tull å dessa artiklar icke vara

af någon egentlig betydelse.

Enligt hvad för utskottet uppgifvits och hvilket för öfrigt torde

vara allmänt kändt, kommer det norska tegel, som hit importeras, till

största delen från Fredrikstad och närliggande trakter. På sätt i en

af de motionen åtföljande bilagor framhållits och såsom äfven från sakkunnigt

håll vitsordats, arbeta de norska tegelbruken under betydligt

gynnsammare produktionsvillkor än deras svenska konkurrenter. Dels

är nämligen den norska leran mera lättarbetad än den svenska och dels

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

bör ihågkommas, att vid den norska tillverkningen, som på sätt nyss

antydts försiggår hufvudsakligen i trakten af Fredrikstad, bränsle, hvartill

användes affall från de i nämnda trakt belägna sågverken, erliålles så

godt som kostnadsfritt. Också lärer norskt murtegel på produktionsorten

betinga ett pris af endast 11 å 12 kronor för 1,000 stycken

eller med tillägg af frakt i Göteborg 17 å 18 kronor, under det att

medelpriset inom landet, enligt 190-1 års officiella handelsstatistik, utgör

42 kronor för 1,000 stycken. Härvid bör emellertid tilläggas, dels

att det norska teglet är af mindre dimensioner än det svenska, dels ock

att jämväl af svenskt tegel förekomma olika dimensioner.

Det lärer under sådana förhållanden icke få anses opåkallad! att

genom införande af en måttlig tullsats bereda nödigt skydd åt en industri,

för hvars fördelaktiga bedrifvande naturliga förutsättningar finnas inom

den del af landet, hvarom nu är fråga, äfven där dessa förutsättningar

hittills icke kunnat tillgodogöras.

Beträffande härefter frågan, i hvad mån åsättandet af tull skulle

komma att verka fördyrande å varans pris, synes därvid böra erinras,

hvad jämväl af det ofvan anförda lärer framgå, eller att tegelpriset

inom andra delar af landet än de västra kusttrakterna val näppeligen

skulle komma att påverkas af en dylik åtgärd; och med hänsyn därtill,

att den ojämförligt största delen af det från Norge införda murteglet

kommer till användning inom Göteborg och kringliggande trakter,

blifver frågans betydelse, från nu anförda synpunkt sedt, ytterligare

begränsad. Men äfven om mot förmodan tullen skulle med hela sitt

belopp höja varans pris, torde i allt fall den möjligen ökade byggnadskostnaden

icke blifva så pass betydlig, att den kan komma att i nämnvärd

mån inverka på hyrornas belopp.

Hvad som måhända kunde i någon mån tala emot den föreslagna

tullen voro det förhållande, att transporten från Norge af ifrågavarande

artiklar bereder en del af den bohuslänska skärgårdsbefolkningen fraktinkomster.

Denna omständighet torde emellertid gent emot här ofvan

anförda skäl för tulls åsättande icke böra tillmätas någon afgörande

betydelse, så mycket mindre som, enligt hvad inom utskottet blifvit

upplyst, omförmälda fraktfart lämnar eu förtjänst, hvilken uppgår

till ett med hänsyn till nuvarande arbetspriser mycket lågt belopp.

Ovisst synes ock vara, i hvad mån denna inkomst med hänsyn till

konkurrens från norska fartyg kan för framtiden bibehållas för de svenska

skepparne. Skulle för öfrigt i följd af åsättandet af tull nya tegelbruk

uppstå inom Bohuslän, torde i allt fall fraktförtjänster fortfarande komma

att stå befolkningen till buds.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och då utskottet

är öfvertygadt om att en tull å berörda artiklar, så afpassad, att den

kunde uppväga Norges förmånligare ställning i afseende å produktionsvillkoren,

skulle vara ägnad att bereda tegelbruken i västra Sverige

ökad afsättning för deras tillverkningar inom den del af landet, som

nu förser sig med dessa varuslag från Norge, och dymedelst sätta nämnda

anläggningar i tillfälle att i högre grad än hittills varit möjligt utnyttja

sin produktionsförmåga och samtidigt gifva arbete åt större

delen af de talrika svenska arbetare, hvilka hittills varit hänvisade att

söka sin utkomst vid norska tegelbruk, så har utskottet lika med motionärerna

funnit, att tull bör åsättas nu ifrågavarande artiklar. Däremot

har utskottet icke kunnat biträda motionärernas förslag om tullens bestämmande

efter stycketal, utan har utskottet ansett lämpligt, dels enär,

hvad särskild! murtegel angår, denna vara förekommer i ganska växlande

dimensioner, dels ock med hänsyn därtill, att tullen å för närvarande

tullpliktiga lervaror utgår efter vikt, att jämväl här ifrågakomma

artiklar, i öfverensstämmelse med hvad fallet är exempelvis i Tyskland,

åsättas vikttid].

Mursten och taktegel draga i Tyskland tull — beräknad för 100

kilogram — enligt följande i tulltaxan stadgade bestämmelser:

Mursten af tegellera: (Mauerziegel, Backsteine) 713/14

oglaserad:

hålstenar (Hohlsteine, Lochsteine), hålplattor (Lochplatten) och

formstenar (Formsteine):

enligt allmänna tariffen

0,2 0 Riksmark

däri dock

viljats för hålstenar och

traktater nedsättning

be
-

hålplattor till ...

andra slag:

skrofliga (rauh) och släta (glatt, Verblendsteine):
enligt

allmänna tariffen ..................................

däri dock genom traktater nedsättning beviljats

till .........................................................

glaserad (715) ...............................................................

Taktegel af lera (Dachziegel aus Ton), obränd eller bränd:

(717/18)

oglaserade:

taktegel (Dachziegel) och håltaktegel (Hohldach
-

0,15

0,io

0,0 5

1:—

zieffi

el)

takpannor (Dachpfannen) och falstaktegel (Falz
dachziegel).

.........................................................

glaserade, alla slag ...............................................

0,15

0,50

1:—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Vidkommande härefter storleken af de tullsatser, som böra åsättas,

vill utskottet till en början i fråga om murtegel meddela, att, enligt

hvad inom utskottet upplysts, vikten af det slags murtegel, som företrädesvis

användes i de västra kusttrakterna, utgör omkring 3 kilogram

per sten. Den af motionärerna föreslagna tullsatsen af 3 kronor för

1,000 stycken skulle alltså, om tullen bestämdes att utgå efter vikt,

motsvara en tull af 10 öre för 100 kilogram, hvilken tullsats torde få

anses vara väl afvägd. Beträffande vidare taktegel hafva motionärerna

föreslagit en tullsats af 4 kronor för 1,000 stycken. Då enligt utskottet

lämnad uppgift vikten af en takpanna af det i allmänhet använda räfflade

slaget uppgår till omkring 2 kilogram, skulle således den af motionärerna

föreslagna tullen motsvara 20 öre för 100 kilogram. Af dessa taktegel

förekomma emellertid två skilda slag, hvilka hafva ett afsevärdt olika

värde, nämligen dels oglaseradt taktegel med ett pris af omkring 70

kronor för 1,000 stycken och dels glaseradt dylikt tegel med ett pris

af omkring 175 kronor för samma myckenhet. Vid bestämmande af

tullen bör därför tydligtvis hänsyn tagas till sagda olikhet i pris, och

liar utskottet af denna anledning funnit sig böra föreslå skilda tullsatser

å oglaseradt och glaseradt taktegel. Ofvannämnda tullsats, 20 öre för

100 kilogram, synes emellertid hvad angår det oglaserade takteglet,

hvilket, omfattande äfven enklare kvaliteter, kan hafva lägre värde än

det ofvan angifna, vara väl hög; och har utskottet funnit denna tull

skäligen böra sättas till 15 öre för 100 kilogram. Hvad åter beträffar

det glaserade takteglet, borde detta på grund af sitt betydligt större värde

rätteligen draga en afsevärdt högre tull än oglaseradt taktegel. Utskottet

har likväl ansett lämpligast att stanna vid en tullsats af 25 öre för

100 kilogram.

Därest, i enlighet med hvad utskottet föreslagit, tull åsättes taktegel,

torde i tulltaxan böra införas särskilda rubriker för glaseradt och

oglaseradt taktegel. Däremot synes artikeln murtegel fortfarande böra hänföras

till lervaror, tegel, andra slag, ej specificerade, hvilken sistnämnda

rubrik nu förutom taktegel knappast omfattar någon annan artikel än murtegel.

Den för murtegel nu förordade tullsatsen, 10 öre för 100 kilogram,

skulle alltså upptagas såsom gällande för tegel, andra slag, ej specificerade.

Tillika och på det att icke verkan af de sålunda föreslagna tullarna

måtte för längre tid framåt undanskjutas, har utskottet ansett sig böra,

i enlighet med motionärernas hemställan, föreslå, att samma tullar snarast

möjligt vinna tillämpning.

På grund af hvad sålunda blindt anfördt hemställer bevillningsutskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

9

att Riksdagen, i anledning af förevarande motion

om tull å mursten och taktegel, måtte besluta,

l:o) att andra, ej specificerade slag af tegel än

taktegel, eldfast tegel, fasadtegel och trottoarsten samt

golf- och väggplattor skola åsättas en tullsats af 10

öre för 100 kilogram;

2:o) att artikeln taktegel, oglaseradt, skall åsättas

en tullsats af 15 öre för 100 kilogram;

3ro) att artikeln taktegel, glaseradt, skall åsättas

en tullsats af 25 öre för 100 kilogram; samt

4:o) att, vid bifall till hvad utskottet under

punkterna l:o), 2:o) och 3:o) hemställt, Riksdagen jämväl

måtte besluta, att berörda nya tullar skola såsom

tilläggsafgifter till nu gällande tulltaxa jämväl innevarande

år utgöras från den tid, som af Kungl. Maj:t

bestämmes, samt i skrifvelse till Kungl. Maj:t, jämte

öfverlämnande af sitt sålunda fattade beslut, anhålla,

det Kungl. Maj:t ville, så fort ske kan, förordna om

beslutets trädande i kraft.

För den händelse Riksdagen godkänner, hvad utskottet under

punkterna l:o), 2:6} och 3:o) bär ofvan hemställt, kommer utskottet att

framdeles afgifva förslag till förändrad lydelse af tulltaxerubriken Lervaror,

ej specificerade; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

5: o) anmäla.

Stockholm den 20 april 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALL!.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 5 Samt. 1 Afd. 13 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Reservation

vid punkterna l:o)—3:o):

af herrar J. Bromée, friherre Bonde, K. G. Karlsson, Höjer och

B fänting, h vilka ansett, att utskottets betänkande bort hafva följande

lydelse:

»I eu inom — — — —--— — — — — — —----

Dessa omständigheter------belägna platser (sid. 1—5).

Af det anförda framgår, att en tull å dessa artiklar sannolikt icke

skulle komma att sträcka sina verkningar till andra delar af landet än

Göteborg och kringliggande trakter, dit den egentliga importen äger rum.

Det är visserligen sant, ''såsom ock i motionen erinras, att införseln

från Norge, särskild^ hvad angår den ojämförligt mest betydande af

här ifrågavarande artiklar eller murtegel, är anmärkningsvärd t stor,

äfvensom att densamma under de senare åren i ganska afsevärd grad

ökats. Fråga är emellertid, om icke denna stegrade införsel är af mera

tillfällig natur, och antagligt är, att densamma kommer att minskas, i

samma mån de norska tegelbruken komma att vinna ökad afsättning

för sina produkter inom eget land. Vid sådant förhållande synes berörda

införsel icke utgöra tillräcklig anledning att belägga tegel med

eu tull, som sannolikt komme att om än i ringa mån verka fördyrande

å varans pris. Vidare må icke förbises det förhållande, att transporten

från Norge af ifrågavarande artiklar bereder en del af den bohuslänska

skärgårdsbefolkningen fraktinkomster, hvilka i händelse af tulls åsättande

komme att minskas och kanske helt upphöra. Då slutligen hvarken i

motionen eller i öfrigt tillräckliga skäl anförts till stöd för motionärernas

påstående, att den ifrågavarande tegelindustrien skulle vara i behof af

skydd för sina tillverkningar, har utskottet ej funnit anledning tillstyrka

bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte med afslag å förevarande

motion om tull å mursten och taktegel besluta, att

gällande tullfrihet för sagda artiklar skall bibehållas.»

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.