Sök i Ratio Lex

Betänkande angående en inkomstskatt för år 1907 m. m.

1906-05-08 · 44 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 41 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:19, Betänkande angående en inkomstskatt för år 1907 m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Kiksd. kansli den 8 maj 1906 kl. 3 e. m.

Betänkande angående en inkomstskatt för år 1907 m. m.

(2:a A.)

Under åberopande af bilagdt protokoll öfver finansärenden för

den 20 nästlidne april har Kung!. Maj:t i propositionen n:o 132 föreslagit

Riksdagen

dels att för år 1907 till upptagande i riksstaten för samma år

åtaga sig en särskild bevillning under namn af inkomstskatt af 12,000,000

kronor, att på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt

af inkomst vid de år 1908 infallande uppbördsstämmor uppbäras och i

behörig ordning redovisas,

dels ock att besluta, att nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet

med gällande förordning om inkomstskatt, dock att 8, 15, 21

och 25 §§ i förordningen jämte det vid förordningen fogade uppgiftsformulär

skola erhålla den förändrade lydelse, som af ett vid propositionen

fogadt förslag utvisas.

Till gemensam behandling med nämnda proposition har bevillningsutskottet

upptagit en inom Första Kammaren af friherre W. G.

von Schwerin väckt motion n:o 10, innefattande förslag att inkomstskatt

för fast egendom skall erläggas efter den verkliga inkomsten, äfvensom

en inom samma kammare af herr P. Sörensson väckt motion n:o 4, i

hvad denna motion afser införande i inkomstskatteförordningen af bestämmelse

om rätt till afdrag för erlagda utskylder.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle 8,'' 15, 21 och 25 §§ i inkomst- Kungi. Maj:,

skatteförordningen erhålla följande — i afseende å de föreslagna nya forslaebestämmelserna

med kursiv stil utmärkta — lydelse:

Bih. till Riksd. Prat. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 19 Höft. (N:o 19.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

))8 §.

1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för

skattskyldig åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utlänning äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld,

som ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt

skall här i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta

afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra

till kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den

skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af

svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af

utlänning.

3 mom. Skattskyldig, hvars inkomst enligt de liär ofvan i denna

förordning angifna grunder icke uppgår till 4,000 kronor, må vidare

njuta afdrag med 50 kronor för hvarje af den skattskyldige, på grund

af honom åliggande försörjningsplikt, underhållet barn, hvars ålder vid

början af det år, då taxeringen sker, understiger 15 år. För barn,

som själft åtnjuter inkomst, äger dock skattskyldig tillgodonjuta afdrag

allenast såvida barnets inkomst understiger nämnda afdragsbelopp och i

sådant fall icke för större belopp än det, hvarmed barnets inkomst understiger

50 kronor.

Afdrag, hvarom i detta moment är fråga, må icke åtnjutas af annan

än svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt

stärbhus efter sådan svensk medborgare.

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser;

c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter

;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:ö 19.

d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypoteksk assan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

e) järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare;

samt

/) sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom

sådana inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att

bereda vinst endast åt insättare.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och

arbete frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

'' om de icke är o svenska medborgare:

för annan inkomst än den, som utgöres af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension eller erhålles genom här idkad

rörelse; dock att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade

från utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c)

omförmäles;

om de äro svenska medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af sin tjänst hos den främmande

makten;

c) utlänning, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

d) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

21 §.

Uppgift, som i 20 § omförmäles, skall, i enlighet med fastställdt

formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken uppgiftspliktig är skyldig

erlägga fastiglietsbevillning, egendomens beskaffenhet af jordbruksfastighet

eller annan fastighet eller frälseränta, samt, därest egendomen

varit under nästföregående år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde,

dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och

arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta och för förlust samt för underhåll

af barn, som han yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

då inländskt aktiebolag eller enskildt bankbolag yrkar afdrag, hvarom i

9 § förmäles, beloppet af inbetaldt aktie- eller lottkapital och den bestämda

utdelningen därå.

Uppgift enligt 20 § 2 inom., som infordrats af ordförande i bevillningsberedning

eller kronans '' ombud hos taxeringsnämnd, må skattskyldig

dock äga att muntligen hos bevillningsberedningen eller nämnden

meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom a) sägs, skall

fogas dels bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade

räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna

vinst, ränta a eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift

eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för

senaste räkenskapsår.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom

hvad olvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och

premiebeloppet för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af

under samma tid utbetalade återförsäkringspremier.

25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

a) af styrelse för lifförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af syssloman

för utländsk sådan anstalt:

uppgift å namn och, där så ske kan, hemvist på enhvar person,

till hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts,

samt å lifräntans belopp;

b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, som under

nästföregående år lämnat utdelning till delägarne:

l:o) i fråga om enskildt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån

utdelning å aktie, på grund af lag eller bolagsordning, icke får

uppbäras af annan än den, som i behörig ordning styrkt sin rätt till

aktien:

uppgift å namn på och hemvist för delägare, som uppburit eller

ägt uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp,

2:o) i fråga om öfriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under l:o) omförmäles, i den mån ägare

af aktie är för styrelsen känd;

c) af kommanditbolag:

uppgift, innehållande upplysningar enligt fastställdt formulär i de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 5

uti 21 § omförmälda afseende!! äfvensom om den en hvar delägare i

bolaget tillkommande andel af bolagets inkomst; samt

d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynder
skåp

*

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år.

Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt för

hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.»

Härjämte har Kungl. Maj:t med afseende å deklarationsformuläret

föreslagit eu af det ifrågasatta afdraget för barn betingad ändring i

själfva formuläret äfvensom att till komplettering häraf en kortfattad

anvisning till ledning för uppgiftspliktig upptages å formulärets yttersida.

Vid ifrågavarande ärendes föredragning inför Kungl. Maj:t har °ep^fsnts''

chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet anlört följande, yttrande.

»Vid föredragning den 13 sistlidne januari af de till statsregleringen

för år 1907 hörande ämnen hemställde jag, att i samma ais

riksstat skulle upptagas skattetiteln inkomstskatt med en beräknad

afkastning af 12,000,000 kronor. Denna beräkning gjordes under förutsättning,

att inkomstskatten för nämnda år utginge enligt väsentligen

samma grunder som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen för innevarande

år åtagit sig. Visserligen påginge, såsom jag vid sagda tillfälle jämväl

erinrade, inom finansdepartementet arbete lör revision af gällande

bestämmelser rörande inkomstskatten i syfte hufvudsakligen att åstadkomma

en jämnare och rättvisare fördelning af skattebördan. Flera af

hithörande frågor hade emellertid visat sig vara af den invecklade och

svårlösta beskaffenhet, att något förslag till en mera fullständig reform

af inkomstskattelagstiftningen säkerligen icke kunde framläggas för

innevarande års Riksdag. Denna förmodan har äfven besannats, men,

såsom jag vid sagda tillfälle jämväl framhöll, synes dock hinder icke böra

möta, att förslag till förändrade bestämmelser i vissa mera fristående delar

af samma lagstiftning, i den mån så kan finnas möjligt och lämpligt,

göres till föremål för särskild framställning till Riksdagen. Vid fastställandet

af de grunder, hvilka böra tillämpas för en inkomstskatt för

år 1907, torde därför lämpligen kunna tagas under öfvervägande frågan

om en utvidgning af den för närvarande medgifna rätten till skattefria

afdrag för de mindre inkomsttagarna.

Beträffande bevillningsförordningen har jag redan haft. tillfälle

att inför Kungl. Maj:t anmäla denna fråga; och i Kungl. Maj:ts proposition

den 16 nästlidne mars om ändrad lydelse af vissa §§ i nämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

förordning m. m. hafva förändrade bestämmelser rörande allmänna

bevillningen. i förevarande afseende framlagts till Riksdagens pröfning.

Jämte det i propositionen sålunda föreslagits vissa ändringar i den

fasta af dragsskalan, hvarigenom gränsen för skattefrihet skulle höjas

från 500 kronor till 600 kronor och gränsen för åtnjutande af skattelindring

från 1,800 kronor till 2,100 kronor, skulle tillika, enligt det

vid propositionen fogade förslag till ändringar i bevillningsförordningen,

från enskild skattskyldigs uppskattade inkomst af kapital och arbete

kunna få afdragas, dels, där den sammanräknade årsinkomsten icke öfverstege

2,000 kronor, för den skattskyldige själf ett visst för orten i dess

helhet gällande belopp af högst 150 kronor, dels ock, där den sammanräknade

årsinkomsten icke ölverstege 3,000 kronor, för hvarje af den

skattskyldige på grund af honom åliggande försörjningsplikt underhållet

barn, hvars ålder vid början af det år taxeringen skedde, understege

15 år, ett visst likaledes för orten i dess helhet gällande belopp

af högst 50 kronor. Af dessa afdrag, hvilka taxeringsmvndighet i

orten ägde att bestämma, skulle afdraget för barn icke medgifvas i fall,

då barnet själf t åtnjöte inkomst till samma belopp, hvartill afdraget

bestämts eller däröfver. Uppginge barnets inkomst icke till detta

belopp, skulle den skattskyldige icke få afräkna större belopp än skillnaden

mellan barnets inkomst och det på orten bestämda afdragsbelopp

för barn.

I mitt vid tillstyrkandet af nämnda proposition till statsrådsprotokollet

afgifna yttrande, hvartill jag tillåter mig hänvisa, anförde jag i

afseende å nyssberörda afdrag bland annat, att lefnadskostnaderna å

orten och familjens storlek kunde anses såsom de normala omständigheter,

hvilka bestämde skatteförmågan vid eu viss inkomst. Till dessa

omständigheter borde lagstiftningen därför lämpligen taga hänsyn genom

afdrag af en mera regelbunden art. Sålunda borde bestämmas dels afdrag

för den skattskyldige personligen och dels afdrag med hänsyn

till storleken af den familj, han hade att försörja, hvilket sistnämnda

afdrag för vinnande af nödig enkelhet borde utgå efter antalet barn.

Rtt allmänt bevillningsfritt afdrag på sistnämnda grund stötte emellertid

på den svårigheten, att motsvarande lättnad i beskattningen icke tillika

kunde komma till godo den stora grupp af skattskyldige, som utgjordes

af fastighetsägarne. Hänsyn härtill förde mig till den öfvertygelsen,

att man beträffande bevillningsförordningen måste undvika ett för hela

riket lika afdrag för barn och i stället söka lösningen af den föreliggande

uppgiften på det sätt, att det öfverlämnades åt de lokala taxeringsmyndigheterna

att afgöra, om ett afdrag för barn vore behöfligt på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 7

orten och huruvida det kunde genomföras utan allt för stora rubbningar.

Uppenbarligen vore ett afdrag för barn framför allt behöfligt på orter

med särdeles höga lefnadskostnader och i regeln mindre behöfligt på

den egentliga landsbygden. Man borde därför öfverlämna åt taxeringsmyndigheterna

att, där lefnadskostnaderna å orten befunnes vara särdeles

höga, fastställa ett visst för orten i dess helhet gällande afdrag.

Med eu sådan bestämmelse kunde man förutsätta, att ett bevillningsfritt

afdrag för barn skulle komma att införas öfverallt, där det vore af förhållandena

särskildt påkalladt, medan kommuner, där ett dylikt afdrag

skulle medföra betydande olägenheter, säkerligen skulle afstå från detsamma.

De skäl, som föranledt de sålunda föreslagna lindringarna i bevillningen,

torde emellertid endast delvis äga sin tillämpning i fråga

om inkomstskatten. Till en början må framhållas, att, äfven efter vidtagande

af de föreslagna ändringarna med afseende å den fasta afdragsskalan

i bevillningsförordningen, denna förordning skulle bereda

de mindre inkomsttagarne betydligt mindre skattelindringar än som

nu åtnjutas enligt inkomstskatteförordningen. Utom det att skyldighet

att utgöra inkomstskatt, om man frånser inkomst af fast egendom,

icke inträder, förrän inkomst uppgår till minst 1,000 kronor, är att

märka, såväl att skattelindring enligt inkomstskatteförordningen får åtnjutas

af inkomst ända upp intill 4,000 kronor, och att äfven i fråga

om inkomster, som icke öfverstiga gränsen för skattelindring’ enligt de

föreslagna ändringarna i bevillningsförordningen, lindringen i inkomstskatt

är vida större än lindringen i bevillning. Därjämte synes mig

degressionsskalan för inkomstskatten, hvilken ju fastställts så nära i tiden

som år 1902 och alltså icke tillämpats mera än tre år, i och för sig taga

den hänsyn till skatteförmågan i allmänhet hos de mindre inkomsttagarne,

att något särskildt afdrag för den skattskyldige personligen,

på sätt i fråga om allmänna bevillningen föreslagits, icke för närvarande

torde höra ifrågakomma.

Beträffande afdrag för underhåll af barn ställer sig frågan helt

annorlunda. Såsom jag redan vid tillstyrkandet af nämnda proposition

framhöll, måste samma skäl, som anförts i fråga om rätt för skattskyldig

att vid bevillningstaxering åtnjuta afdrag för barn, hafva sin

fulla tillämpning jämväl å inkomstskattelagstiftningens område.

Vid fastställandet af reglerna för dylikt afdrag å sistnämnda område

har man emellertid betydligt friare händer än i fråga om allmänna

bevillningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Hvarje ändring- i skyldigheten att utgöra bevillning berör ju

betydligt mera de kommunala skattein tressena än statens. Vid den

föreslagna reformeringen af bestämmelserna om frihet från och lindring

i bevillningen har man därför måst framgå med större försiktighet än

nödigt varit, om den kommunala skattskyldigheten icke varit afhängig

af skattskyldigheten till staten. Hänsynen härtill samt till den omständigheten,

att afdraget icke kunde komma fastighetsägarne till godo

har sålunda bjudit att, på sätt redan nämnts, ej blott till kommuner, där

lefnadskostnaderna äro synnerligen höga, begränsa medgifvandet af

afdrag för underhåll af barn utan äfven i hvarje fall göra sådant medgifvande

beroende af taxeringsmyndighets i orten beslut.

Det är emellertid uppenbart, att, i fråga om de mindre inkomsttagarne,

skatteförmågan, oafsedt om lefnadskostnaderna å orten äro

synnerligen höga eller icke, i afsevärd mån är beroende på storleken

af den familj, den skattskyldige har att underhålla. Det kan således

icke vara annat än med rättvisa och billighet öfverensstämmande att,

då ej tvingande omständigheter stå hindrande i vägen, vid beskattningen

taga full hänsyn till sagda förhållande. Hvad rättvisa och billighet i förevarande

afseende fordra, kan ock utan svårighet tillgodoses. Inkomstskatten

är nämligen så anordnad, att lindringar i densamma å ena sidan icke

kunna öfva något inflytande på den kommunala skattskyldigheten och å

andra sidan komma alla inkomsttagare, således äfven fastighetsägarne, till

g-odo. På grund häraf, och då, äfven om afdraget bestämdes till högre

belopp än där detsamma, enligt min mening, bör stanna, inkomstskattesumman

i allt fall, på sätt jag strax skall visa, icke torde sjunka

under det för år 1907 i senast afgifna statsverksproposition beräknade

belopp, tvekar jag icke att föreslå, att nedom en viss gräns lindring i

inkomstskatten, oberoende af lefnadskostnaderna å orten, beredes samtliga

inkomsttagare, som hafva barn att underhålla och uppfostra.

Afdrag för barn skulle enligt de föreslagna bestämmelserna i

bevillningsförordningen kunna uppgå till högst 50 kronor. Motsvarande

afdrag i fråga om inkomstskatten synes mig böra bestämmas till jämt

nämnda belopp.

Jag vill emellertid framhålla, att det afdrag af 50 kronor, som

sålunda skulle komma att gälla äfven på orter med normala lefnadskostnader,

ingalunda motsvarar de nödvändiga utgifterna för ett barn.

Af den vid propositionen angående ändringar i bevillningsförordningen

fogade statistiska utredningen angående lefnadskostnaderna på olika

orter i Sverige finner man, att kostnaderna för allenast föda på de billigaste

däri upptagna orterna måste beräknas till åtminstone 75 kronor för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

hvarje barn. Om nu också motsvarande kostnader på den egentliga

landsbygden stundom skulle vara lägre, är det dock sannolikt, att

det föreslagna afdraget på alla orter understiger genomsnittet af

samtliga nödvändiga utgifter för underhåll och uppfostran af ett barn

under 15 år, åtminstone om man endast tager hänsyn till sådana

familjer, som träffas af inkomstskatten. Nödig försiktighet har emellertid

bjudit att åtminstone för närvarande stanna vid omförmälda belopp,

50 kronor.

Afdrag, hvarom nu är fråga, torde, i likhet med hvad som gäller

om skattefria afdrag enligt den nu gällande degressionsskalan för inkomstskatten,

icke böra tillkomma annan än svensk medborgare, som är i

riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus efter sådan svensk medborgare,

och i hvarje fall allenast för så vidt inkomsten är så ringa,

att densamma enligt nu gällande regler icke anses tillräckligt stark

att kunna bära full skatt. Endast inkomster under 4,000 kronor skulle

alltså komma i åtnjutande af omförmälda afdrag.

Om jag frånser den nu föreslagna utvidgningen af de skattefria

afdragen äfvensom, vidkommande de bestämmelser, som återfinnas i 15 § af

gällande förordning om inkomstskatt, en mindre ändring} hvilken betingas

af unionens upplösning, synes mig inkomstskatten för år 1907

böra utgå i enlighet med nämnda förordning.

Bestämmelserna om afdrag för underhåll af barn torde lämpligen

kunna inordnas såsom ett tredje moment i 8 § af förordningen.

Utom öfriga för inkomstskatten speciella afdrag skulle sålunda uppgiftspliktig

skattskyldig äga att själ! i deklaration yrka afdrag för underhåll

af barn, hvilkas antal därvid bör uppgifvas. Jämte ett stadgande

härom, som bör införas i 21 § af förordningen, måste tillika i sammanhang

därmed vidtagas en ändring i själfva uppgiftsformuläret, en ändring,

som jag ansett böra kompletteras med en kortfattad anvisning å formulärets

yttersida till ledning för uppgiftspliktig. Af samma anledning, som

den, på grund hvaraf i propositionen angående ändringar i bevillningsförordningen

föreslagits viss ändrad lydelse af 14 § i samma författning,

bör vidare 25 § af inkomstskatteförordningen ändras därhän, att förmyndarekammare

och gode män för tillsyn öfver förmynderskap ålägges att

lämna uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, oberoende af inkomstens storlek.

Såsom jag förut nämnt, torde den föreslagna utvidgningen af de

skattefria afdragen icke föranleda rubbning i den för år 1907 redan

beräknade inkomstskattesumman. Inkomstskatten, som för år 1907

Bih. till Rik sd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

beräknats gifva 12,000,000 kronor, bar nämligen enligt statskontorets

numera utkomna generalsammandrag öfver 1905 års bevillning och

inkomstskatt för samma år lämnat icke mindre än i rundt tal 12,682,000

kronor eller öfver 600,000 kronor mera än under år 1904. Äfven om

ökningen i inkomstskatten icke under åren 1906 och 1907 kommer att

fortgå i samma grad som under hittills gångna år, torde i allt fall

öfverskottet af den för år 1907 beräknade inkomstskattesumman mera

än betäcka summan af de lindringar, skattskyldige genom det ifrågasatta

afdraget för underhåll af barn skulle erhålla.»

Friherre von

Schwerins

motion.

I sin förut omförmälda motion har friherre von Schwerin hemställt

»att Riksdagen ville besluta, att nedannämnda paragrafer i förordningen

om inkomstskatt måtte erhålla följande förändrade lydelse:0)

2 §■

Till inkomst af fast egendom räknas den inkomst, som enligt gällande

bevillningsförordning är genom fastighetsbevillning beskattad, såsom

uppburen arrende- och hyresafgift samt förmån af egen bostad för

enskild skattskyldig och hans familj, såvida dylik förmån icke är att hänföra

till inkomst af tjänst eller pension;

all den afkastning, som härflyter af jordbruksnäring, därunder jämväl

inbegripet hvad som förvärfvas genom upplåtelse af avverkningsrätt till

skog eller genom skog saf verkning å mark, som af af verkaren äges eller annorledes

än på grund af upplåten rätt till afverkning innehafves;

inkomst af mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra binäringar

till jordbruket, i den mån de afse tillgodogörande af eget jordbruks produkter;
afgäld

eller ersättning i penningar eller i natura, som ingår till

fastighet;

frälseränta.

4 §.

Till inkomst af arbete räknas

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill

hörande verk, inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk, fabriker, *)

*) De af motionären ifrågasatta förändringarna äro kursiverade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18. 11

mekaniska verkstäder, brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning

eller förädling anlagda inrättningar; skog saf verkning på grund

af upplåten afverkningsrätt, mejerihandtering, potatismjölfabriker och

andra binäringar till jordbruket, i den mån inkomsten icke enligt 2 §

skall till inkomst af fast egendom hänföras; penningrörelse, handelsrörelse,

skeppsrederi, sjöfart, handtverk eller annan näring;

2:o) inkomst af till allmän trafik upplåten järnväg, kanal eller

annan farled samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst

eller handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjänst eller särskildt uppdrag, såsom:

aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest denna icke är

såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, och annan med

allmän eller enskild tjänst förenad förmån;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån;
d)

afl annan i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst,

som enligt gällande bevillningsförordning är att hänföra till inkomst

af arbete.

5 §•

1 mom. Inkomst enligt denna förordning taxeras för det löpande

året. Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade inkomst

utföres i fulla hundratal kronor, så att öfver skjutande belopp,

som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

2 mom. a) Inkomst af fast egendom och kapital och annan inkomst

af arbete än lön eller pension upptages med det belopp, hvartill

inkomsten under nästföregående året uppgått; med iakttagande likväl,

dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom då den icke

åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det belopp, hvartill

densamma, enligt de upplysningar taxeringsmännen kunna förskaffa

sig, skäligen må anses för det löpande året uppgå, dels ock att, då inkomsten

under det löpande året upphör, densamma upptages med det

belopp, som, med det nästföregående årets inkomst till beräkningsgrund,

motsvarar den tidrymd af det löpande året, för hvilken inkomsten

åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjänstebefattning förenad lön så ock

pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande

året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande däremot med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

tjänstebefattning förenade tjänstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning

och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under

a) är föreskrifvet.

c) Yikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjänst,

rörelse eller yrke och som tillfallit honom så sent under ett år, att

densamma icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd

beräknas, taxeras det näst därpå följande året.

d) Bostads- och andra naturaförmåner, hvilka skola vid taxering af

inkomst af fast egendom tagas i beräkning, uppskattas efter i orten gällande

medelpris. Däremot skall lön och annan inkomst, som utgår i spannmål

eller persedlar och ej är att till inkomst af fast egendom hänföra, upptagas

med det kontanta belopp, den efter senast för orten gällande markegångspris

utgör.

6 §.

Vid taxering af inkomst må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter;

b) för ränta å den skattskyldiges eget i hans fasta egendom eller

jordbruksnäring, rörelse eller yrke nedlagda kapital;

c) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

7 §•

Däremot må afdrag ske:

Do) vid taxering af inkomst af fast egendom

a) för underhåll af fastighet samt maskiner, redskap och öfriga inventariet",

som i jordbruksnäring användas;

b) för arrendeafgift, värdet af utgående undantags förmåner, aflöningar

i penningar eller i natura samt i öfrig! omkostnader för egendomens

skötsel och inkomstens förvärfvande samt, om frälseränta utgår

från fastigheten, räntans belopp:

2:o) vid taxering af inkomst af arbete

a) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom

arrende eller hyresafgift,

underhåll af fastighet och inventaider,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 13

aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda

biträden och arbetare,

samt andra därmed jämförliga utgifter;

b) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

c) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna

tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:

resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjänstehästar samt fourageringsersättning,

anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser,

dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än

tjänstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,

arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station,

fältaflöning under krigstid,

samt arfvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan

ort, än där arfvodes- eller traktamentstagaren är bosatt;

d) för följande med ämbete och tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift, tjänsteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-,

änke- och pupill- eller annan understödskassa,

aflöning eller annan ersättning till vikarie eller tjänstebiträde,

prästernas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke

äro eftergifna,

ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prästgårdarne i Skåne,

samt kostnader för sådana särskildt anbefallda tjänsteresor, för

hvilka ersättning icke är särskildt anvisad.

3 §.

1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för

skattskyldig åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utlänning äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som

ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall

här i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta

afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra

till kapitalförlust.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § 2:o a) och b) af skattskyldigs

inkomst viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den

skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af

svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af

utlänning.

12 §.

Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger med nedan angifna

undantag och inskränkningar

a) svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven:

för all inkomst, han åtnjuter vare sig här eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven:

för all inkomst han härifrån åtnjuter;

c) utlänning, som är i riket bosatt eller här sig uppehåller såsom

resande, vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af tre

på hvarandra följande år, eller som härifrån åtnjuter inkomst af fast

egendom eller uppbär lön eller pension eller här idkar näring:

för den inkomst af fast egendom, han härifrån åtnjuter, samt för

den inkomst af kapital och arbete, som af honom här förvärfvas eller

härifrån åtnjutes, eller ock, utifrån införd, här användes;

d) af utlänning, som icke afses i c) här ofvan, men som härifrån

åtnjuter inkomst, som i 3 § c) omförmäles:

för sistnämnda slags inkomst.

20 §.

1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och samvete

årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro:

a) verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig

kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som näst föregående år enligt gällande

bevillningsförordning eller denna förordning taxerats för minst 2,000

kronors inkomst eller samma år åtnjutit inkomst till enahanda belopp

af beskaffenhet, att den bör enligt sistnämnda förordning till inkomstskatt

taxeras; dock att uppgiftsplikt jämväl åligger skattskyldig, hvilkens

nästföregående år taxerade eller åtnjutna inkomst af nämnda beskaffenhet

icke uppgått till 2,000 kronor, såframt inkomsten utgjorts af eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 15

däri ingått minst 1,000 kronors sådan inkomst, som enligt denna förordning

är att hänföra till inkomst af kapital.

2 mom. Enhvar annan vare efter anmaning, som i denna förordning

sägs, skyldig lämna dylik uppgift.

21 §.

Uppgift, som i 20 § omförmäles, skall, i enlighet med fastställdt

formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:

dels beloppet af skattskyldigs inkomst nästföregående år,

dels de afdrag för skuldränta och förlust, som han yrkar att få

tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom, då inländskt aktiebolag eller enskildt

bankbolag yrkar afdrag, hvarom i 9 § förmäles, beloppet af inbetaldt

aktie- eller lottkapital och den bestämda utdelningen därå,

dels ock i fall, då uppgiftsskyldig äger eller arrenderar fast egendom,

samma egendoms beskaffenhet af jordbruksfastighet eller annan fastighet

eller frälseränta, samt, därest egendomen varit under nästföregående

år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde.

Uppgift enligt 20 § 2 inom., som infordrats af ordförande i

bevillningsberedning eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må

skattskyldig dock äga att muntligen hos bevillningsberedningen eller

nämnden meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom. a) sägs,

skall fogas dels bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senaste afslutade

räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret

uppkomna vinst, ränta å eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift

eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse

för senaste räkenskapsår.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom

hvad ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och

premiebeloppet för nästföregående år inom riket, äfvensom beloppet af

under samma tid utbetalade återförsäkringspremier.»

Till stöd för denna hemställan har motionären anfört följande.

»Vid 1903 års riksdag väckte jag i motionen n:o 5 inom Första

Kammaren förslag, gående ut därpå, att inkomstskatt för fast egendom

skulle erläggas efter den verkliga inkomsten och således icke såsom

nu efter den beräknade; men blef denna motion af bevillningsutskottet

afstyrkt och af Riksdagen afslagen.

Vid bevillningsutskottets utlåtande fanns fogad eu af utskottets

ordförande, juris doktorn H. Cavalli, afgifven, motiverad reservation,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

däri yrkades bifall i hufvudsak till min berörda motion samt fanns

intaget ett fullständigt förslag till ändrad lydelse af hithörande delar

af inkomstskatteförordningen.

Nämnda af herr Cavalli framställda förslag upptogs af mig i en

vid följande års riksdag väckt motion, n:o 12, samt blef af bevillningsutskottet

tillstyrkt med allenast några smärre ändringar.

Emellertid afslog Riksdagen såväl min sistberörda motion som

bevillningsutskottets i anledning af densamma framlagda förslag, och

var utan tvifvel skälet därtill, att man icke ville vidtaga någon partiell

förändring af inkomstskatteförordningen, utan afvakta den fullständiga

omarbetning af hela denna förordning, som väntades skola af Kung!.

Maj:t verkställas.

Då en mera fullständig reform af inkomstskattelagstiftningen,

enligt hvad statsrådet och chefen för finansdepartementet i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 innevarande

januari vid beräkningen af statsverkets tillgångar uttalat, säkerligen

icke kommer att framläggas för innevarande års Riksdag, men detta,

på sätt chefen för finansdepartementet i nyssnämnda yttrande jämväl

framhållit, icke synes böra hindra, att förslag till förändrade bestämmelser

i vissa mera fristående delar af samma lagstiftning, i den mån så kan

finnas möjligt och lämpligt, göras till föremål för särskild framställning

till Riksdagen, har jag ansett mig böra återupptaga ofvan omförmälda,

af bevillningsutskottet vid 1904 års riksdag i ämnet framlagda förslag.»

p. SörZssons Herr Sörensson har uti sin ifrågavarande motion föreslagit bemotion.

träffande inkomstskatteförordningen, att 6 och 8 §§ måtte erhålla följande

förändrade lydelse: *)

»6 §.

vid taxering af inkomst må afdrag icke -ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs lefnadskostnader samt därtill

hänförliga utgifter;

h) för arrende- eller hyresvärde å sådan, järnväg, kanal och annan

farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd

af médgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter

de i 2 § angifna grunder taxerad;

*) De af motionären ifrågasatta förändringarna äro kursiverade.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 17

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i lians fasta egendom,

rörelse eller yrke nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller lcapitalafbetalning å skuld.

8 §•

} mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för den

skattskyldiges och hans familjs under det nästföregående aret till stat och

kommun erlagda utskylder.

2 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag ske för skattskyldig

åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utlänning äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld,

som ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt

skall här i riket erläggas.

3 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta

afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till

kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den skattskyldiges

öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas ai svensk medborgare,

som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af utlänning.»

Med hänsyn till hvad för fyllande af statens skattebehof kräfves,

tillstyrker bevillningsutskottet, att Riksdagen jämväl för. år 1907 åtager

sig en särskild direkt skatt under namn af inkomstskatt.

Beträffande sättet för nämnda inkomstskatts utgörande har utskottet

funnit sig böra tillstyrka, att de grunder härför, som innefattas i nu

gällande förordning i ämnet, fortfarande skola äga tillämpning endast

med en mindre förändring i förordningens 15 § 2 mom.

Den hufvudsakliga förändring Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag

innebär är, att skattskyldig, hvars inkomst icke uppgår till

4,000 kronor, må utöfver de afdrag, hvartill lian i öfrigt kan jämlikt

inkomstskatteförordningen vara berättigad, njuta afdrag med 50 kronor

för hvarje af honom, på grund af åliggande försörjningsplikt, underBih.

till Biksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd, 19 Höft. 3

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o VA.

hållet barn, hvars ålder vid början af det år, då taxeringen sker,

understiger 15 år.

Senast i det betänkande, n:o 17, som bevillningsutskottet afgift

i anledning af Kungl. Maj:ts för innevarande Riksdag framlagda

proposition om ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen,

har utskottet haft anledning att uttala sig till förmån för principen,

att vid bestämmandet af skattskyldigs skatteförmåga afseende fästes

vid honom åliggande försörjningsplikt af minderåriga barn.

Förnämligast af hänsyn till det rådande sambandet mellan bevillningen

och den kommunala skattskyldigheten har utskottet emellertid

funnit sig föranlåtet att afstyrka det i nyssnämnda proposition framställda

förslaget om utsträckning af rätten till frihet från och lindring

i bevillningen. Visserligen förefinnes på inkomstskattelagstiftningens

område ej detta hinder för vidtagande af önskade reformer, men bevillningsutskottet

finner sig ändock icke kunna tillstyrka det i propositionen

föreslagna afdraget.

Till en början är det nämligen ur flera synpunkter eftersträfvansvärdt,

att de båda jämsides tillämpade skatteförordningarna icke innehålla

från hvarandra alltför afvikande bestämmelser. Tillämpningen af

de i så många hänseenden divergerande författningarna lärer redan nu

bereda taxeringsmyndigheterna åtskilliga svårigheter, hvilka gifvetvis

ökas i samma mån som beskattningsgrunderna i författningarna göras

hvarandra olika. På grund af berörda dualism samt det nuvarande

taxeringsförfarandet är det enligt utskottets uppfattning att befara, att

taxeringarnas behöriga fullgörande inom stadgad tid kunde komma att

äfventyras, därest genom dylika ändringar föranledd ytterligare svårighet

vid författningarnas tillämpning ökade taxeringsmyndigheternas

redan betydliga arbete.

Utöfver det nu anförda mera formella skälet har bevillningsutskottet

funnit äfven skäl af materiell innebörd förefinnas mot ett

bifall till det ifrågavarande förslaget.

Enligt 5 § 1 mom. inkomstskatteförordningen skall vid taxeringen

iakttagas, att skattskyldigs sammanräknade inkomst utföres i fulla

hundratal kronor, så att öfver skjutande belopp, som icke uppgår till

fullt hundratal, bortfaller. Då nu det af Kungl. Maj:t ifrågaställda

afdraget icke uppgår till mera än 50 kronor, följer, att i eu mängd

fall ett afdrag till nämnda belopp icke komme att bereda vederbörande

skattskyldig någon lättnad utöfver den, hvaraf han genom ofvan anförda

stadgande i 5 § redan kommer i åtnjutande. Ett exempel torde till

fullo klargöra detta förhållande. En skattskyldig med ett barn under

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

19

15 år, hvilkens sammanräknade inkomst utgör 2,175 kronor, skulle

enligt Kungi. Maj:ts förslag åtnjuta afdrag med 50 kronor, livilket

alltså minskade lians beskattningsbara inkomst till 2,125 kronor. Vid

taxeringen bortfalla de Överskjutande 25 kronorna, så att den taxerade

inkomsten blir 2,100 kronor. Med detta belopp skall emellertid hans

inkomst redan enligt gällande bestämmelser upptagas till beskattning,

hvadan barnafdraget icke varit honom till någon nytta.

Om samme skattskyldig^ hade 2 eller 3 barn, skulle den taxerade

inkomsten ändock i båda fallen blifva 2,000 kronor, livilket förefaller

inkonsekvent.

Särskildt bjärt framträder olämpligheten af det föreslagna afdragsbeloppet

i följande exempel. Två skattskyldige, hvardera med ett barn,

hafva en sammanräknad inkomst af resp. 1,175 och 1,225 kronor. Den

förstnämnde, som redan nu skall taxeras till 1,100 kronor, ernår äfven

med barnafdraget icke lägre taxering, hvaremot den sistnämnde, som nu

skall taxeras till 1,200 kronor, tack vare detta afdrag skulle blifva

uppskattad till samma belopp som den förstnämnde, hvilken dock har

lägre inkomst.

En skattskyldig utan barn och med 1,295 kronors sammanräknad

inkomst skulle taxeras till 1,200 kronor. En annan skattskyldig med

1 barn och 1,250 kronors inkomst skulle likaså upptagas till beskattningför

1,200 kronor.

De anförda exemplen torde vara tillräckliga för att ådagalägga,

att det. af Kungl. lVlaj:t föreslagna afdraget icke är i verklig mening

effektivt. Detta sammanhänger med det förhållande, att beloppet för

medgifvet afdrag bör sammanfalla med eller åtminstone icke understiga

det belopp, hvarmed inkomsten vid taxering afrundas nedåt. I utländsk

lagstiftning finnas exempel på att detta blifvit iakttaget.

Enligt 15 § 2 mom. b. i gällande inkomstskatteförordning äro

från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete frikallade

»vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska makter anställda,

jämte alla öfriga under utrikesdepartementet lydande ämbets- och

tjänstemän samt vaktbetjänte, för den del af deras aflöning eller pension,

som motsvarar norska statsverkets bidrag därtill». I Kungl. Maj:ts förslag

till ändrad lydelse af ifrågavarande moment har denna bestämmelse

blifvit borttagen. Denna fristående förändring bör i hvarje fall vidtagas.

Vid 1903 års Riksdag väckte friherre von Schwerin en motion Ang. taxering

i enahanda syfte som den förevarande. Bevillningsutskottet afstyrkte

motionen, därvid utskottet anförde, att därest, på sätt utskottet fastighet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.9.

i annat sammanhang uttalat, en ändring i grunderna för skattskyldigheten

vid inkomstskatten borde föregås af en på erfarenheten fotad

kännedom om verkningarna af de i sådant afseende gällande bestämmelser,

torde af samma anledning någon utsträckning af deklarationsskyldigheten

i den af motionären föreslagna riktning icke för det dåvarande

böra, under första året det nya taxeringsförfarandet ägde rum

och innan taxeringen ens verkställts, vidtagas. Utskottet, som således

redan af denna anledning ansåge sig böra afstyrka bifall till motionen,

.funne i allt fall det af motionären anmärkta förhållandet, att den inkomst,

jordbruksfastighet i verkligheten lämnade, ofta understege den

i inkomstskatteförordningen fastställda inkomstprocenten, icke ensamt

för sig böra föranleda en allmän skyldighet för fastighetsägare att, på

samma sätt som öfriga inkomsttagare, deklarera de verkliga inkomsterna.

Ty äfven om en rättelse i anmärkta hänseendet icke fullt skulle kunna

vinnas genom en noggrannare fastighetstaxering, finge man dock icke

förbise, att, såsom upprepade gånger inom Riksdagen framhållits, svårigheterna

för jordbrukare att uppgifva inkomsten af jordbruket, därunder

inbegripet för eget behof använda jordbruksprodukter, för närvarande

vore alltför stora, för att dylik skyldighet skulle kunna med

tillfredsställande resultat dem åläggas.

Bevillningsutskottets afstyrkande hemställan blef af Riksdagen

godkänd.

År 1904, dä friherre von Schwerin åter väckte motion i ämnet,

blef denna af bevillningsutskottet tillstyrkt, och utskottet framlade i

sammanhang härmed det förslag till förändrade bestämmelser i inkomstskatteförordningen,

hvilket motionären i sin förevarande motion upptagit.

Härvid anförde utskottet, att för vinnande af en mera jämn

och rättvis beskattning af inkomst af fast egendom utskottet ansett

tiden numera vara inne att öfvergå från den hittills följda anordningen

att beräkna denna inkomst till vissa procent af fastighets taxeringsvärde

till en anordning, som bättre träffade den verkliga inkomsten

af nämnda slag och samtidigt komme att i beskattningsafseende likställa

fastighetsägaren med inkomsttagaren af rörligt kapital och af

arbete. En taxering af den verkliga inkomsten af fast egendom förutsatte

uaturligen en viss utsträckning af den redan stadgade deklarationsplikten,

för att deklarationsuppgift äfven under dylika förhållanden i

fråga om inkomst af fast egendom omedelbarligen skulle kunna tjäna

till ledning vid inkomstskattetaxeringen. Uppgiftsskyldig, som åtnjöte

inkomst af fast egendom, borde nämligen uppgifva denna inkomst till

dess verkliga belopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 21

Riksdagen afslog emellertid bevillningsutskottets hemställan.

Hvad själfva principen i friherre von Schwerins förslag angår,

intager bevillningsutskottet nu samma ståndpunkt som 1904 års bevillningsutskott.

Utskottet vill sålunda uttala sig för att genom

upphäfvande vid taxering till inkomstskatt af den nu rådande olikheten

med afseende å beräknandet utaf inkomst af fast egendom samt

utaf inkomst af kapital och arbete ytterligare ett steg tages mot den

rena inkomstskatten.

Att nu föreslå Riksdagen att vidtaga förändring härutinnan

finner utskottet dock icke lämpligt, enär en dylik förändring torde

komma att föregripa det pågående arbetet för revision af den direkta

skattelagstiftningen, hvilket arbete, enligt hvad utskottet inhämtat,

för närvarande är riktadt på åtgärder till omorganisation af taxeringsmyndigheterna

och andra frågor, som äga sammanhang med förevarande

ämne.

I ett år 1904 inom finansdepartementet utarbetadt förslag till

förordning om skatt af inkomst och förmögenhet in. in. finnes den af

utskottet förordade grundsatsen genomförd. Detta förslag afviker

från det af friherre von Schwerin nu framlagda bland annat därutinnan,

att deklarationsplikten för mindre jordbrukare är i väsentlig

mån lättare än för brukare af större fastigheter. Som just deklarationsförfarandets

anordnande på ett sätt, lämpadt efter de olika

kategoriernas af jordbrukare förmåga att fullgöra uppgiftsskyldiglieten,

är af väsentlig betydelse, anser utskottet sig böra förorda, att framläggandet

af ett med vederbörlig hänsyn härtill genom Kungl. Maj:ts

försorg utarbetadt förslag afvaktas, innan reformen vidtages.

I sin förberörda motion n:o 4 har herr Sörensson väckt förslag om

ändringar dels i förordningen om inkomstskatt, dels ock i gällande bevillningsförordning

i syfte att vid taxering till inkomstskatt samt vid taxeringtill

bevillning af inkomst af kapital och arbete afdrag skulle få göras för

skattskyldigs och hans familjs under det nästföregående året till stat och

kommun erlagda utskylder. Efter att hafva erinrat om de af bevillningsutskottet

vid 1905 års lagtima riksdag i ämnet väckta förslag,

förklarar motionären sig till stöd för sin nu gjorda hemställan åberopa

den utaf bevillningsutskottet nämnda år använda motivering.

Vid 1905 års lagtima riksdag förekom i ärendet följande.

I sitt betänkande n:o 28 angående en inkomstskatt för år 1900

hade bevillningsutskottet, jämte framläggande af det förslag till ändrad

Ang. afdrag

för utskylder.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

lydelse af 6 och 8 §§ inkomstskatteförordningen, som af motionären nu

åter upptagits, anfört:

»Enligt 6 § i förordningen angående inkomstskatt får vid taxering

af inkomst afdrag icke ske för den skattskyldiges och hans familjs

utskylder, Indika i detta afseende likställas med den skattskyldiges

lefnadskostnader samt därtill hänförliga utgifter. Med fullt skäl kan

emellertid ifrågasättas, huruvida icke utskylder, i stället för att hänföras

till en persons direkta lefnadskostnader, fastmer torde vara att jämställa

med honom åliggande skuldräntor; och då jämlikt 8 § samma

förordning afdrag må ske för skattskyldig åliggande ränta å gäld,

synes ock dylikt afdrag böra medgifvas jämväl i fråga om utskylder.

Det bör särskildt bemärkas, att då inkomstskatten är afsedd att drabba

den behållna inkomsten, det måste anses vara i viss mån oegentlig^

att från denna inkomst ej få afräknas sådana direkta tvångsutgifter

som utskylder. Denna oegentlighet faller särskildt i ögonen, om man

erinrar sig, att personer, som äro boende i kommuner med olika höga

kommunalskatter, men hvilka i öfrigt hafva samma ekonomiska ställning,

drabbas af lika hög inkomstskatt trots skillnaden i utgifter för

de kommunala skatterna. Än tydligare framträder ifrågavarande missförhållande

vid en progressiv beskattning, där genom en bestämmelse

sådan som den, hvilken uti ifrågavarande afseende för närvarande gäller

hos oss, det lätt kan inträffa, att skattskyldig kan komma att taxeras

efter en högre skattefot än fallet skulle blifva, därest utskylderna först

afdragits. Också är i sådana utländska skattelagar, som i hufvudsak

byggts på den rena inkomstskattens grund, afdrag för utskylder vanligen

medgifvet, om än i några länder med vissa inskränkningar.

Utskottet har således, med begagnande af den enligt 40 § riksdagsordningen

utskottet tillerkända befogenhet, funnit sig böra föreslå

sådan ändring i förevarande förordning, att vid taxering af inkomst

afdrag må ske för den skattskyldiges och hans familjs utskylder; och

torde därvid höra fastslås, att afdraget skall afse sådana utskylder till

stat och kommun, som blifvit under det nästföregående året erlagda.»

I sitt memorial n:o 29 hade bevillningsutskottet vidare, med hemställan

om införande af rätt till dylikt afdrag jämväl vid taxering till

bevillning af inkomst af kapital och arbete, framlagt förslag till häraf

betingad ändring af 10 § bevillningsförordningen och i sammanhang

därmed anfört följande.

»Med begagnande af den jämlikt 40 § riksdagsordningen bevillningsutskottet

tillerkända särskilda befogenhet har bevillningsutskottet

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 23

funnit sig föranlåtet att till Riksdagen inkomma med de framställningar,

hvarom här nedan vidare förmäles.

Enligt 10 § i gällande förordning angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst får vid beräkning af inkomst utaf kapital

och arbete afdrag icke ske för den skattskyldiges och hans familjs utskylder

och lefnadskostnader samt därtill hänförliga utgifter.

På sätt af utskottets denna dag afgifna betänkande, n:o 28, angående

en inkomstskatt för år 1906 framgår, har utskottet, med begagnande

likaledes af ofvan omförmälda särskilda befogenhet, af anförda

orsaker funnit sig böra hemställa om sådan ändring af inkomstskatteförordningen,

att vid taxering af inkomst afdrag skulle medgifvas

för den skattskyldiges och hans familjs under det nästföregående året

till stat och kommun erlagda utspy]der.

I anslutning härtill bör naturligtvis ock skattskyldig erhålla rätt

till motsvarande afdrag vid taxering af inkomst enligt bevillningsförordningen.

Utskottet har därvid icke förbisett, att med sådana bestämmelser

i bevillningsförordningen rätten till afdrag icke skulle komma

fastighetsägare till godo, i det att fastighetsbevillningen och därpå

grundade utskylder skulle undantagas från den af utskottet angifna allmänna

rätten till afdrag. Det vill dock synas riktigt, att motsvarande

förmåner beredas jämväl fastighetsägare, men har utskottet ansett

frågan därom böra anstå i afvaktan på en blifvande omarbetning af

hela vår direkta skattelagstiftning. Utskottet har alltså funnit sig höra

stanna vid att föreslå, att i förevarande afseende afdrag för utskylder

må ske endast vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete; och

torde likasom vid dylikt afdrag enligt inkomstskatteförordningen med

utskylder böra afses utskylder till stat och kommun af den skattskyldige

och hans familj, erlagda under det nästföregående året.»

De af bevillningsutskottet sålunda framställda förslagen blefvo af

Första Kammaren godkända men vunno icke Andra Kammarens bifall.

Vid de i anledning häraf af kamrarna företagna gemensamma omröstningar

afslogos förslaget om ändring i inkomstskatteförordningen med

183 röster mot 175 och förslaget om ändring i bevillningsförordningen

med 236 röster mot 115.

Liksom enligt den gällande lagstiftningen i vårt land afdrag för

erlagda utskylder icke får ske, har ej heller i de tid efter annan framlagda

förslagen till reformering af vårt direkta skatteväsende dylikt afdrag

varit afsedt att äga rum. Härifrån utgör endast kommunalskattekommitténs

den 18 maj 1900 afgifna betänkande ett undantag, i det att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

såväl enligt § 15 i kommitténs förslag till förordning angående bevillning

af inkomst som enligt § 27 i förslaget till lag angående kommunal

taxering och skattskyldighet afdrag skulle vid taxering af inkomst

vara medgifvet för, bland annat, utskylder, i den mån sådana icke

förut såsom onera afdragits.

Till motivering af dessa förslag anför kommittén följande.

»Afdrag för utskylder är vanligen, om ock flerestädes med åtskilliga

inskränkningar, medgifvet i sådana utländska inkomstskattelagar,

Indika i hufvudsak byggts på den rena inkomstskattens grund. Kunde

man förutsätta möjligheten af en absolut rättvis och jämn inkomstbeskattning,

skulle det i själfva verket vara tämligen likgiltigt, om

afdrag för utskylder medgåfves eller icke, men då så icke är förhållandet,

utan ojämnhet i inkomstbeskattningen äfven med de mest

fulländade taxeringsmetoder icke lärer kunna undvikas, och tillika är

uppenbart att ett förvägrande af rätt till afdrag för utskylder måste

i sin mån öka denna ojämnhet, synes billigheten kräfva, att skattskyldig

slipper skatta för den del af sina lefnadskostnader, som utskylderna

representera. Under begreppet utskylder inbegriper förslaget alla

utskylder till stat och kommun samt därmed i afseende å debiteringssättet

likställda allmänna afgifter såsom t. ex. bidrag till prästerskapets

aflöning, vägskatt och dylika tvångsbidrag.»

I det af kammarrätten den 31 december 1904 afgifna utlåtande

öfver det här ofvan förut berörda, inom finansdepartementet nämnda

år utarbetade förslag till förordning om skatt af inkomst och förmögenhet

in. in. förekommer jämväl ett uttalande i frågan, därvid

kammarrätten förklarar sig finna det obilligt, att vid taxering af

inkomst afdrag ej får ske för erlagda utskylder. Från denna åsikt

hyste endast en ledamot afvikande mening i så måtto, att afdrag för

utskylder, om sådant medgåfves, syntes honom böra omfatta endast

kronoutskylder, men ej kommunalskatt.

Såvidt framgår af de uppgifter angående den utländska inkomstskattelagstiftningen,

hvilka varit för bevillningsutskottet tillgängliga,

gäller rörande rätten till afdrag för utskylder vid allmän inkomstskatt

inom nedanstående länder följande:

Preussen: Afdrag får ske

1) för direkta skatter till staten, lxvilka erläggas för fastigheter,

bergsbruk eller näring. Då grundskatten och näringsskatten numera

blott uttaxeras men ej uppbäres af staten, utan öfverlämnats till kommunerna,

så får afdrag för dessa icke längre ske. I eu nu till behand
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 25

ling föreliggande regeringsproposition föreslås emellertid, att afdrag

för dessa utskylder skulle medgifvas;

2) för indirekta skatter endast i den mån de kunna betraktas

såsom omkostnader för förvärfvande af inkomst.

Inkomstskatten till staten får sålunda ej afdragas; ej heller någon

direkt kommunalskatt.

Sachsen: Afdrag får endast ske för

1) den till staten utgående grundskatten och

2) indirekta skatter, som äro att räkna till affärsomkostnader.

Afdrag för andra skatter förbjudes uttryckligen.

Baden: Afdrag får ske för alla skatter, vare sig till staten eller

kommunen, som kunna anses hvila på inkomsten i fråga, med undantag

af inkomstskatten och de på denna hvilande kommunala, kyrkliga

m. fl. skatter. Af de direkta skatterna får afdrag sålunda ske bl. a.

för grundskatt, annan fastighetsskatt, näringsskatt och kapitalränteskatt,

vare sig de utgå till staten eller kommunen. För indirekta skatter

får afdrag ske i de fall, då dessa kunna anses vara omkostnader för

rörelse.

Wiirtemberg: Afdrag får ske

1) för direkta skatter till staten på fast egendom, näring eller

kapital. Ej för inkomstskatten och icke för direkta kommunalskatter.

Afdrag är dock tillåtet för årliga, offentligrättsliga onera, såsom till

skolor, allmänna vägar, kyrkor;

2) för indirekta skatter, som utgöra omkostnader för rörelse.

Österrike: Afdrag får ske

1) för alla direkta skatter, vare sig till staten eller kommunen

med undantag af den allmänna inkomstskatten (Personaleinkommensteuer);
2)

för indirekta skatter, som äro affärsomkostnader.

Danmark-. Afdrag får ske:

1) för alla direkta skatter, vare sig till staten eller kommunen,

inkl. inkomstskatten;

2) för indirekta kostnader, som äro att räkna såsom driftkostnader.

Basel-Stadi (Schweiz). Intet afdrag för direkta skatter får ske,

oaktadt skattelagen tillåter afdrag för kapitalförluster.

Vid behandlingen af förevarande motion har bevillningsutskottet

funnit det vara af betydelse att erhålla utredning angående den ungefärliga

minskning i statens inkomster af dels allmänna bevillningen,

Bill. till Jiiksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Af a. 19 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

dels ock inkomstskatten, som blefve en följd, därest det af motionären

framställda förslaget skulle vinna Riksdagens bifall. Med anledning

häraf tiar utskottet i skrifvelse af den 26 sistlidna januari anhållit, att

genom Kung!. Maj:ts försorg uppgift i berörda hänseende måtte blifva

utskottet meddelad. Den begärda utredningen har härefter kommit

utskottet till banda genom skrifvelse från statskontoret af den 24

februari, hvilken skrifvelse finnes såsom bilaga (sid. 30) fogad vid detta

betänkande.

Med framhållande, att resultatet af den verkställda utredningen

endast kan betraktas såsom approximativt, meddelar statskontoret,

att, därest den ifrågasatta förändringen varit genomförd vid bestämmandet

af inkomstbevillningen för år 1905, den uträknade bevillningen,

som nämnda år utgjorde 7,042,100 kronor, skulle belöpt sig till

6,563,761 kronor och sålunda eu minskning hafva inträdt med 478,339

kronor.

Statskontoret förklarar, att beträffande inkomstskatten en tillförlitlig

beräkning möter ännu större svårigheter än i fråga om inkomstbevillningen.

Med bortseende därifrån, att till följd af det ifrågasatta

afdraget skattskyldige komme att nedflyttas å progressionsskalan,

skulle vid tillämpning af samma afdrag den uträknade inkomstskatten

för år 1905 sjunkit från 12,682,694 kronor till 11,561,201 kronor, utgörande

den af afdraget förorsakade minskningen alltså 1,121,493

kronor. Då emellertid den förskjutning, som skulle komma att uppstå

därigenom, att skattskyldige, Indika enligt nu gällande bestämmelser

intaga en högre plats å progressionsskalan, komme att genom det

föreslagna afdraget nedflyttas å denna skala, sannolikt icke blefve ringa,

borde den angifna minskningen enligt statskontorets uppfattning betraktas

såsom ett minimum, hvilket med full visshet komme att i

verkligheten väsentligt öfverstigas.

Det berättigade i krafvet på medgifvande af afdrag för erlagda

utskylder vid taxering till inkomstskatt synes bevillningsutskottet vara

på fullt tillfyllestgörande sätt framhäfdt ej mindre i 1905 års bevillningsutskotts

ofvan anförda uttalande härom, än äfven i kommunalskattekommitténs

bär ofvan jämväl citerade motiv för tillstyrkandet

af dylikt afdrag.

Då den ifrågasatta förändringen enligt utskottets uppfattning

dels skulle bidraga till åstadkommande af större rättvisa i beskattningen,

dels ock innebär en skattetekniskt sedt rationell utveckling af inkomst
A»

« 1/ • - ». iV £j ■'' » ,v,n AV1".* ''t A i bl v (" tf 5. t-b 1- '' K Uil "i > •

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

skatten, vill utskottet förorda, att rätt till afdrag för utskylder måtte

blifva medgifven jämväl i inkomstskattelagstiftningen i vårt land.

Utan föregående utredning i vissa afseenden lärer emellertid en

dylik reform icke böra genomföras.

Såsom framgår af de upplysningar, bevillningsutskottet härom

erhållit från statskontoret, kan deri. årliga minskningen i statsinkomster

genom införandet af ifrågavarande afdragsrätt vid taxering till inkomstskatt

med säkerhet antagas komma att betydligt öfverstiga 1,000,000

kronor. Ett så stort belopp torde emellertid icke kunna vid statsregleringen

undvaras, vid hvithet förhållande införandet af dylika afdragsbestämmelser

lärer påfordra åtgärder till fyllande af den minskade

skatteintäkten. . . , _ . . . , ..

Det torde vidare äfven blifva nödvändigt att fastslå, hvilken omfattning

skall i detta sammanhang gifvas åt begreppet utskylder till

stat och kommun. ..

Ytterligare torde böra komma under öfvervägande, huruvida äfven

juridiska personer böra tillerkännas rätt till afdrag för utskylder eller

om denna rätt bör begränsas till att afse endast fysiska personer, en

anordning hvarå den utländska lagstiftningen har att uppvisa exempel.

För att de nu nämnda och öfriga på frågan inverkande förhållanden

må i behörig mån komma till beaktande, finner utskottet sig icke

böra framlägga förslag, till införande i inkomstskatteförordningen af bestämmelser

i ämnet. Däremot vill utskottet tillstyrka, att Riksdagen

till Kungl. Miij:t aflåter, eu skrifvelse med begäran om utarbetande och

framläggande .af . förslag. Jill. sådana , förändrade, bestämmelser i lagstiftningen

angående inkomstskatt, , att .skattskyldig må åtnjuta afdrag

för af honom erlagda utskylder till stat och kommun.

U .4 . . S.....i I i.w''.t ...ii..,

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet, som först framdeles!,

,sedan. Riksdagen fattat beslut i de ämnen, hvarom utskottet nu

afgifvit yttrande, kommer att utlåta sig angående det belopp, som bör

såsom inkomstskatt för år 1907 anslås, hemställa,

po)., att Riksdagen ville, besluta, att gällande

förordning om inkomstskatt skall; under år 1907 bibehållas

vid dess nuvarande lydelse, dock att, i anledning

af ett .i Kungl. Maj:ts förevarande.proposition

framställdt, förslag, 15 §.2 inom, i förordningen skall

erhålla följande förändrade lydelse:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af

kapital ocli arbete frikallas, i den man här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst

af kapital;

b) främmande makters härvarande beskickningar

och konsulat tillhörande personer jämte deras betjäning:
om

de icke är o svenska medborgare:

för annan inkomst än den, som utgöres af från

Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhålles genom här idkad rörelse; dock att- personer

tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från

utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c)

omförmäles;

om de äro svenska, medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af sin tjänst hos

den främmande makten;

c) utlänning, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles;

samt

d) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel;

2:o) att friherre von Schwerins ifrågavarande

motion, icke måtte för närvarande till någon Riksdagens

åtgärd föranleda; samt

3: o) att Riksdagen i anledning af herr Sörenssons

förevarande motion, måtte besluta att i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t,

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till bestämmelser i syfte att vid taxering till inkomstskatt

skattskyldig må njuta afdrag för de af honom

under nästföregående år till stat och kommun erlagda

utskylder.

Enligt hvad utskottet ofvan angifvit, kommer utskottet att framdeles

afgifva utlåtande öfver hvad Kungl. Maj:t i den nu behandlade

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1''J. 29

propositionen föreslagit beträffande inkomstskattesummans storlek; hvilket

utskottet får för Riksdagen

4:o) anmäla.

Stockholm den 8 maj 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAYALLI.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Bilaga.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

Med förmälan att i en inom Riksdagens Första Kammare väckt

motion föreslagits dels sådan förändrad lydelse af 6 och 8 §§ i nådiga

förordningen om inkomstskatt, att .vid taxering af inkomst afdrag finge

ske för den skattskyldiges och hans familjs till stat och kommun under

det nästföregående året erlagda utskylder, dels ock sådan förändrad

lydelse af 10 § i nådiga förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst, att vid beräkning af inkomst af kapital och

arbete afdrag likaledes finge ske för den skattskyldiges och hans familjs

till stat och kommun under det nästföregående året erlagda utskylder,

har ordföranden i utskottet å utskottets vägnar i en den 26

nästlidne januari aflåten skrifvelse anhållit, att, enär för bedömande

af denna fråga utskottet, som fått berörda motion till sig hänvisad,

ansett det icke sakna betydelse att erhålla en ungefärlig utredning

om den verkan i statsfinansiellt hänseende, som ett bifall till denna

motion skulle föranleda, befallning måtte meddelas vederbörande att

afgifva och, så fort ske kunde, till bevillningsutskottet inkomma med

uppgift å den ungefärliga minskning i statens inkomster af dels allmänna

bevillningen, dels ock inkomstskatten, som blefve en följd,

därest ifrågavarande förslag skulle vinna Riksdagens bifall; och har

Kungl. Maj:t genom nådigt bref af den 30 i samma månad anbefallt

kungl. statskontoret att verkställa utredning i ofvanberörda hänseende

och till bevillningsutskottet, så snart ske kan, insända den begärda

uppgiften.

I anledning häraf får kungl. statskontoret först beträffande bevillningen

anföra följande.

Af den motion, som i förevarande framställning synes vara af

bevillningsutskottet afsedd — eller motionen n:o 4 i Första Kammaren

— har statskontoret inhämtat, att den föreslagna förändringen af bevillningsförordningens

10 § 4 mom. är af följande lydelse: »Vid beräkning

af inkomst utaf kapital och arbete må däremot afdrag ske för

den skattskyldiges och hans familjs under det nästföregående året till

stat och kommun erlagda utskylder för inkomst». Den statskontoret

föreliggande uppgiften är alltså till en början att, såvidt sig göra låter,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 3i

. .......... , r . 3 .* - l • . j». . .t.''..,,''.]., .V >

utreda, i hvad män statens inkomster under titel: »bevillning af fast

egendom samt af inkomst» skulle af en så beskaffad förändring påverkas.

Därest den ifrågavarande förändringen varit genomförd vid bestämmandet

af inkomstbevillningen för år 1905, hade den beskattningsbara

inkomsten, soni för nämnda år utgjorde 704,010,079 kronor, bort

minskas med de belopp, hvarmed mantalspenningar^, inkomstskatten

och bevillningen af inkomst äfvensom kommunalutskylderna för öfrigä

föremål än fast egendom erladés under det nästföregående året.

Vid 1904 års nppbördsstämmor inflöto mantalspenningar med

775,083 kronor, inkomstskatt med 10,584,202 kronor, och bevillning

af fast egendom samt af inkomst med 8,777,255 kronor.

Någon uppgift om det sammanlagda belopp, som vid 1904 års

uppbördsstämmor inflöt enbart af bevillning af inkomst, föreligger icke

Vare sig i rikshufvudboken eller annan officiell statistik. Däremot utvisar

1904 års rikshufvudbok, att det debiterade beloppet af bevillningen

af inkomst af kapital och arbete för år 1903 utgjorde 0,144,209

kronor 23 öre.

Hvad därefter angår beloppet af de influtna kommunalutskylderna,

saknas jämväl i sådant hänseende någon samlad statistik, som

utvisar, huru mycket som häraf belöpt å inkomst af kapital och arbete.

Genom en för hvarje kommun i riket verkställd uträkning på grundvalen

af de uppgifter om påfördt fyrktal samt utdebitering i landskommunerna

och påförd bevillning samt utdebitering per bevillningskrona

i stadskommunerna, hvilka återfinnas i statistiska centralbyråns

underdåniga berättelse för år 1903 om kommunernas fattigvård och

finanser, har statskontoret funnit, att sistnämnda år utdebiteringen å

öfriga föremål än fast egendom utgjort i rikets samtliga kommuner

tillsammans 30,330,452 kronor 57 öre.

Med upptagande alltså af:

mantalspenningarne till .......................................... kronor 775,083: —

inkomstskatten » .................................... » 10,584,202: —

bevillningen af inkomst till ....................... > 6.144,209: —

och kommunalskatten för inkomst till ...... » 30.330.452: —

skulle det ifrågaställda afdraget kunna beräknas

till .......................................................... kronor 47,833,946: —

Beskattningsbara inkomsten utgjorde:

år 1905 ...................................................... kronor 704,210,079: —-

Om därifrån dragas förestående .................. ,, 47,833,946: —

återstår kronor 656,376,133: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Den uträknade bevillningen, som år 1905

utgjorde ............................................................ kronor 7,042,100: —

skulle till följd däraf hafva belöpt sig till ...... ,, 6,563,761: —

och en minskning hafva inträdt med................ kronor 478,339: —

Då i vissa fall de debiterade skattebeloppen måst användas i

stället för de verkligen influtna, kunna dessa beräkningar emellertid

icke göra anspråk på att angifva annat än den hufvudsakliga riktning,

i hvilken den ifrågaställda förändringen kommer att verka.

För den händelse afsedt är, att såsom kommunalutskylder i nu

förevarande hänseende jämväl skola betraktas sådana skattebidrag som

sjukvårdsafgift, landstingsskatt, vägskatt och bidrag till skjutsentreprenaderna,

anser sig statskontoret böra meddela, att nämnda skatter,

enligt 1904 års rikshufvudbok, debiterats med följande sammanlagda

belopp, nämligen:

sjukvårdsafgift............................................ kronor 1,024,356: 54

landstingsskatt ............................................ ,, 2,895,480: 3 8

vägskatt.................................................. ,, 3,366,291:74

bidrag till skjutsentreprenader................. ,, 234,968: 6 3

eller tillsammans kronor 7,521,097: 2 9.

I fråga om landstingsskatt, vägskatt och bidrag till skjutsentreprenaderna

bör uppmärksammas, att det belopp af dessa skatter, som

kan ifrågakomma till afdrag från bevillningen för inkomst af kapital

och arbete, endast är det, som beräknats utgå i förhållande till bevillning

för inkomst.

Då emellertid ett särskiljande i sådant hänseende skulle kräfva

mera tid och arbete än som med afseende på dessa skatters jämförelsevis

mindre betydande belopp kunde anses ändamålsenligt, hafva de

sammanlagda beloppen här upptagits.

Hvad därefter angår inkomstskatten möter en tillförlitlig beräkning

ännu större svårigheter. De faktorer, som därvid inverka, äro nämligen

flere samt statistiken öfver de olika grupperna af skattskyldiga så

litet bearbetad, att en utredning i detta hänseende skulle förutsätta

en ingående undersökning beträffande hvarje särskild skattskyldig inom

hela riket. Då emelleidid en så beskaffad undersökning hvarken torde

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

vara, af utskottet afsedd eller kunna af statskontoret medhinnas inom

denna riksdags utgång, har ämbetsverket måst inskränka sig till följande

allmänna meddelande.

Den för bestämmandet af inkomstskatten taxerade inkomsten utgjorde

nästlidet år 822,637,985 kronor och det beräknade belopp, efter

hvilket skatt skall utgå, 1,268,269,400 kronor.

Om från berörda ........................................... kronor 822.637,985: —

dragits det belopp, hvarmed utskyld erna till stat

och kommun kunna beräknas hafva erlagts år

1904, eller mantalspenningar kr. 775,083: —

inkomstskatt............................. ,, 10,584,202:-—

bevillning af fast egendom samt

af inkomst .............. ........... ,, 8,777,255: —

kommunalutskylder ............... ,, 52,606,848: —

eller tillsammans kronor 72,743,388: —

skulle den år 1905 taxerade inkomsten hafva

belöpt sig till .................................................... kronor 749,894,597: —

Och därest någon rubbning i progressionsförhållandena icke inträ

dt därigenom, att till följd af det nu ifrågasatta afdraget skattskyldige

nedflyttats å progressionsskalan, skulle det beräknade belopp, efter

hvilket skatt utgår, hafva uppgått till (822,637,985 : 1,268,269,400 =

749,894,597 : x) kronor 1,156,120,174.

Den uträknade inkomstskatten, som för

år 1905 utgjorde............................................. kronor 12,682,694: —

skulle alltså hafva belöpt sig till .................... ,,___ 11,561,201: —

och eu minskning hafva inträdt med................. kronor 1,121,493:—.

Då emellertid den förskjutning, som, enligt hvad ofvan är antydt,

skulle komma att uppstå därigenom, att skattskyldige, som enligt nu

gällande bestämmelser intaga en högre plats å progressionsskalan,

komme att genom det föreslagna afdraget nedflyttas å denna skala,

sannolikt icke blefve ringa, bör den angifna minskningen betraktas såsom

ett minimum, som med full visshet komme att i verkligheten väsentligt

öfverstigas.

Stockholm den 24 februari 1906.

CHR. L.

HANS WACHTMEISTER.

TENOW.

Gustaf Ählm.

Bih. till Riksd. Prat. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 19 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Reservationer:

Vid punkten l:o):

af herrar J. Bromée, 0. A. Ericsson, K. G. Karlsson, Höjer, Ems,

F. 0. Berg och J. Larsson i Presstorp, hvilka yrkat, att utskottets

yttrande beträffande Kungl. Maj:ts proposition i ämnet bort ha följande

lydelse:

»Med hänsyn till hvad för fyllande-af statens skattebehof kräfves,

anser sig bevillningsutskottet böra tillstyrka, att Riksdagen jämväl för

år 1907 åtager sig en särskild direkt skatt under namn af inkomstskatt.

Beträffande sättet för nämnda inkomstskatts utgörande har utskottet

funnit sig böra tillstyrka, att de grunder härför, som innefattas i nu

gällande förordning i ämnet, fortfarande skola äga tillämpning endast

med de förändringar däri, som af Kungl. Maj:t blifvit i förevarande

proposition föreslagna.

Den hufvudsakliga förändring Kungl. Maj:ts förslag innebär är,

att skattskyldig, hvars inkomst icke uppgår till 4,000 kronor, må

utöfver de afdrag, hvartill han i öfrigt kan jämlikt inkomstskatteförordningen

vara berättigad, njuta afdrag med 50 kronor för hvarje

af den skattskyldige, på grund af honom åliggande försörjningsplikt,

underhållet barn, hvars ålder vid början af det år, då taxeringen sker,

understiger 15 år.

Senast i det betänkande, n:o 17, som bevillningsutskottet afgifvit

i anledning af Kungl. Maj:ts för innevarande Riksdag framlagda proposition

om ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen, har

utskottet haft anledning att uttala sig till förmån för principen, att

vid bestämmandet af skattskyldigs skatteförmåga afseende fästes vid

honom åliggande försörjningsplikt af minderåriga barn.

Förnämligast af hänsyn till det rådande sambandet mellan bevillningen

och den kommunala skattskyldigheten fann sig utskottet emellertid

föranlåtet att afstyrka det i nyssnämnda proposition framställda

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 35

förslaget om utsträckning af rätten till frihet från och lindring i bevillningen.

På inkomstskattelagstiftningens område förefinnes ej detta

hinder för vidtagande af önskade reformer. Då härtill kommer, att på

grund af inkomstskattens anordning den nu ifrågasatta lindringen

skulle komma alla inkomsttagare, äfven fastighetsägare, till godo samt

lefnadskostnaderna inom landet i allmänhet stigit till den höjd, att

en lättnad af ifrågavarande slag för de ekonomiskt svagare lärer vara

väl påkallad, synas de af chefen för finansdepartementet anförda skäl

för medgifvande af det i propositionen föreslagna afdraget böra godkännas.

Enligt 15 §2 mom. b. i gällande inkomstskatteförordning äro

från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete frikallade

»vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska makter anställda,

jämte alla öfriga under utrikesdepartementet lydande ämbets- och

tjänstemän samt vaktbetjänte, för den del af deras aflöning eller pension,

som motsvarar norska statsverkets bidrag därtill». I Kungl. Maj:ts

förslag till ändrad lydelse af ifrågavarande moment har denna bestämmelse

blifvit borttagen. Denna fristående förändring bör i hvarje fall

vidtagas.

Med anslutning härtill hafva reservanterna yrkat, att utskottets

hemställan i l:a punkten måtte lyda:

l:o) att Riksdagen ville besluta, att gällande

förordning om inkomstskatt skall under år 1907 bibehållas

vid dess nuvarande lydelse, dock att 8, 15,

21 och 25 §§ i förordningen jämte det vid förordningen

fogade uppgiftsformulär skola erhålla den

förändrade lydelse, härvid fogade bilagor litt A och

B utvisa»;

vid punkten 2:o):

af herrar Cavalli, friherre Trolle och friherre Beck-Friis, hvilka

anfört:

»Under hänvisning till att bevillningsutskottet uttalat sig i princip

till förmån för det af friherre von Schwerin väckta förslaget samt

då detta förslag afser att af hjälpa ett viktigt missförhållande vid

inkomstskattetaxeringen, hemställa vi,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

för Riksdagen framlägga förslag till sådan förändring

af gällande bestämmelser, att vid taxering till inkomstskatt

inkomst af fastighet må upptagas till sitt verkliga

belopp»;

vid punkten 3:o):

af herrar K. G. Karlsson och Lindblad.

Herr Branting har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

detta ärendes behandling inom utskottet;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

BeinllningsutskUeis Betänkande N:o 19.

Bil. Å.

(Bil. till herr J. Bromées m. fl. reservation.)

Bevillningsutskottets förslag

till

lydelse af 8, 15, 21 och 25 §§ i den för år 1907 af sedda förordning

om inkomstskatt.

8 §.

1 inom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för

skattskyldig åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utlänning äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld,

som ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt

skall här i riket erläggas.

2 inom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta

afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra

till kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den

skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af

svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af

utlänning.

3 inom. Skattskyldig, hvars inkomst enligt de här ofvan i 1—7 §§

samt 1 och 2 mom. af denna paragraf angifna grunder icke uppgår till

4,000 kronor, må vidare njuta afdrag med 50 kronor för hvarje af den

skattskyldig^, på grund af honom åliggande försörjningsplikt, underhållet

barn, hvars ålder vid början af det år, då taxeringen sker,

understiger 15 år. För barn, som själft åtnjuter inkomst, äger dock

skattskyldig tillgodonjuta afdrag allenast såvida barnets inkomst understiger

nämnda afdragsbelopp och i sådant fall icke för större belopp

än det, hvarmed barnets inkomst understiger 50 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Afdrag, hvarom i detta moment är fråga, må icke åtnjutas af

annan än svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och

oskiftadt stärbhus efter sådan svensk medborgare.

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser;

c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter;

d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

e) järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare;

samt

f) sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom

sådana inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att

bereda vinst endast åt insättare.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och

arbete frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat

tillhörande personer jämte deras betjäning:

om de äro svenska medborgare:

för annan inkomst än den, som utgöres af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension eller erhålles genom här idkad

rörelse: dock att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade

från utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § cj

omförmäles;

om de äro svenska medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af sin tjänst hos den främmande

makten;

c) utlänning, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än den som i 3 § c) omförmäles; samt

d) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

39

21 §.

Uppgift, som i 20 § omförmäles, skall, i enlighet med fastställdt

formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken uppgiftspliktig är skyldig

erlägga fastighetsbevillning, egendomens beskaffenhet af jordbruksfastighet

eller annan fastighet eller frälseränta, samt därest egendomen

varit under nästföregående år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde,

dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och

arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta och för förlust samt för underhåll

af barn, som han yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom,

då inländskt aktiebolag eller enskildt bankbolag yrkar afdrag, hvarom

i 9 § förmäles, beloppet af inbetaldt aktie- eller lottkapital och den

bestämda utdelningen därå.

Uppgift enligt 20 § 2 mom., som infordrats af ordförande i

bevillningsberedning eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må skattskyldig

dock äga att muntligen hos bevillningsberedningen eller nämnden

meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom a) sägs, skall

fogas dels bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade

räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna

vinst, ränta å eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift

eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för

senaste räkenskapsår.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom

hvad ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och

premiebeloppet för nästföregåande år inom riket, äfvensom beloppet af

under samma tid utbetalade återförsäkringspremier.

25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

a) af styrelse för lifförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af syssloman

för utländsk sådan anstalt:

uppgift å namn och, där så ske kan, hemvist på enhvar person,

till hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts,

samt å lifräntane belopp;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, som under

nästföregående år lämnat utdelning till delägarne:

l:o) i fråga om enskildt bankbolag ocli sådant aktiebolag, därifrån

utdelning å aktie, på grund af lag eller bolagsordning, icke får

uppbäras af annan än den, som i behörig ordning styrkt sin rätt till

aktien:

uppgift å namn på och hemvist för delägare, som uppburit eller

ägt uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp,

2:o) i fråga om öfriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under l:o) omförmäles, i den mån ägare

af aktie är för styrelsen känd;

c) af kommanditbolag:

uppgift, innehållande upplysningar enligt fastställdt formulär i

de uti 21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delägare

i bolaget tillkommande andel af bolagets inkomst; samt

d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap

:

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs

inkomst af kapital för nästföregående år.

Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt för

hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Mantalsskrifningsort:

(för bolag: styrelsens säte)

... stad socken

... härad.

- län.

Uppgift

til! ledning vid undertecknads taxering år 19

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning beskattad.

Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxeringsvärde

och anses utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet samt bj af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet.

Delägare i vanligt handelsbolag skall lämna uppgift beträffande den på honom belöpande

andel af bolaget tillhörig fastighet.

Undertecknad äger följande fastighet..............

Likställd med ägare är sådan innehafvare af fast egendom, som därför enligt bevillningsförordningen

erlägger bevillning.

l:o) jordbruksfastighet:

2:o) annan fastighet och frälseränta:

......................................... i ..................

......................................... i ................

socken; tax.-värde

kr.

Summa

kr.; 6 % därå

socken, ± .. j

stad j tax.-värde

kr.

frälseränta af

Summa ...... ..... kr.; 5 % därå

Summa inkomst af fast egendom

B. Inkomst af arbete.

l:o) Inkomst af tjänst eller pension.

Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest densamma icke

är såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild

tjänst förenad förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, årligt understöd, lifränta

och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för dels hvad som anvisats till bestridande |

af de med erhållen tjänst förenade särskilda kostnader (se 7 § d) inkomstskatteförordningen), dels

de med ämbete och tjänst förenade utgifter, som omförmälas i 7 § ej samma förordning.

Undertecknad har under nästföregående år åtnjutit inkomst af följande tjänst.....................

och uppdrag:

uppburit pension från__________________________________________________________________________________________________________________________

Undertecknads inkomst af tjänst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.

i

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke äga rum för utskylder eller lefnadskostnader,

för ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms förbättring,

tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Däremot må afdrag ske

Transport

Summa

Amu. Skattskyldig, som är delägare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt angifva den

honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

41

Bil. B.

(Bil. till herr J. Bromées m. fl. reservation.)

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro:

a) verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst

2,000 kronors inkomst eller minst 1,000 kronors inkomst af fast egendom eller kapital,

därunder inbegripen utdelning å aktier och banklotter.

I skattskyldigs uppgift om inkomst skall innefattas äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra förmåner böra till sitt värde i penningar uppgifvas.

Uppgift skall afgifvas före den 1 april. Möter hinder att inom bestämd tid aflämna

uppgift, må anstånd åtnjutas intill maj månads utgång, om skriftlig anmälan därom

göres hos ordföranden i bevillningsbereaningen.

Uppgift aflämnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen till

ordföranden i bevillningsberedningen eller ock i Stockholm till Öfverståthållareämbetet

och i öfriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den

stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen anses skola äga rum eller den skattskyldige

är bosatt (mantalsskrifningsorten).

Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga föreskrifna

räkenskapshandlingar.

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflämna uppgift, förlorar rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

År uppgiften ofullständig, äger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af

utelämnad inkomst.

Uppgiftspliktig, som i aflämnad uppgift mot bättre vetande lämnar oriktigt meddelande

och därigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del taxeras,

bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som genom

det svikliga förfarandet undandragits, dock minst tjugufem kronor.

Enhvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet

eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända

sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar, upptages med det

kontanta belopp, den efter senast för orten fastställdt markegångspris utgör.

Svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus efter

sådan svensk medborgare äro med nedan angifna inskränkningar berättigade åtnjuta

afdrag med 50 kronor för hvarje af den skattskyldige på grund af honom åliggande

försörjningsplikt underhållet barn, hvars ålder vid början af det år, då taxeringen sker,

understiger 15 år. Sådan skattskyldig äger dock åtnjuta dylikt afdrag allenast i det

fall, att den skattskyldiges inkomst enligt de i 1—7 §§ samt 8 § 1 och 2 mom. inkomstskatteförordningen

angifna grunder icke uppgår till 4,000 kronor. Vid ifyllandet af

detta formulär må alltså afdrag för underhåll af barn yrkas, endast ifall summan af den

skattskyldiges inkomst efter de afdrag för ränta å gäld och för förlust, som af honom

under de särskilda afdragsrubrikerna a) och b) kunna påyrkas, understiger 4,000 kronor.

Har barnet själft inkomst och uppgår inkomsten till 50 kronor eller därutöfver, är afdrag

för underhåll af barnet icke i något fall medgifvet. Understiger åter barnets inkomst

50 kronor, åtnjutes afdrag för skillnaden mellan 50 kronor och barnets inkomstbelopp.

Bill. till Riksd. Prof. 1906.

5 Sami. 1 Afd. 19 Höft

6

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19,

43

Transport

för det hyresvärdet motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användes

till utöfvande af rörelsen eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande däraf (se 7 § a,

V) och c) inkomstskatteförordningen), så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust,

som icke är att hänföra till kapitalförlust. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att

betrakta såsom i förhållande till hvarandra själfständiga, må dock vid beräkningen af den

under denna punkt upptagna inkomst ränta å lånt rörelsekapital och förlust icke ske från

inkomst af annan rörelse än den, hvari rörelsekapitalet användes eller förlusten inträffat. Angående

afdrag i öfrigt se här nedan.

Undertecknad har under nästföregående år idkat följande särskilda slag af rörelse

eller yrkesverksamhet:

(Härunder angifves äfven rörelse, som idkas i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.)

Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år har icke öfverstigit!

3:o) Annan inkomst af arbete.

Härunder uppgifvas skattepliktiga intäkter, som ej böra under annan rubrik upptagas,

såsom inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvas såsom

yrke, inkomst af fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag m. m.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomst af arbete

C. Inkomst af kapital.

Härunder uppgifvas:

l:o) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos penningförvaltande

verk eller enskilde insatta penningar samt krono- och kyrkotionde

eller ersättning därför, som åtnjutes af patronus ecclesise.

Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å upplånadt kapital, i den

mån afdrag därför ej under B 2:o skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital. För förvaltningskostnad

får sålunda afdrag ej äga rum.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) utdelning å aktier i inländska aktiebolag samt lotter i inländska hankbolag.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomst af kapital

Summa inkomster

Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:

a) för ränta å gäld under nästföregående år, därför afdrag förut ej ägt rum .......

b) för den förlust å rörelse eller yrke under nästföregående år, som icke under B 2:o)

utdragit s ____________________________________________________________________________________________________________________________________

(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, därest icke den skattskyldige meddelar upplysning,

å hvilken rörelse förlusten uppstått.)

c) för underhåll af__________ barn, som vid början af detta år icke fyllt 15 år...................

(Se de härutinnan lämnade anvisningarna å detta formulärs första sida.)

d) (ejiskiM^baiikbolag) för utdelningen, i den mån densamma icke öfverstigit ses procent

å bolagets inbetalta aktie- eller lottkapital; och som utdelningen utgjort ....................

kronor eller _________ procent å inbetalta kapitalet, utgörande ............................... kronor,

uppgår berör a afdrag till______________________________________________________________________________________________________________

(Hvad såsom inbetaldt kapital skall anses stadgas i 9 § inkomstskatteförordningen.)

Summa afdrag

Summa återstående inkomst!

u in m a

Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, därför afdrag här ofvan gjorts uppgår till kr...... ...._________________________

Ått inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder och samvete.

den

19.

Namn: _________________

Titel eller yrke:

Adress: ................

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrig!, som han vill till ledning för sin taxering meddela.

För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs eget intresse att här

lämna så fullständiga upplysningar som möjligt.

Undertecknads omförmälda ........... ................... rörelse har bedrifvits på nedannämnda olika beskattningsorter,

och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten däraf, utgörande _____________________ kronor, bör emellan de särskilda

orterna fördelas sålunda:

i ................................ ........................................................................ kr. .........................................

i ....................................................................................................................................................... »

Summa kr.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:169 Skrifvelse till Konungen angående en inkomstskatt för år 1907. s. 9 i texten