Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning af väckt motion om, bland annat, rätt till afdrag för utskylder vid taxering till bevillning af inkomst af kapital och arbete.

1906-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:20, Betänkande i anledning af väckt motion om, bland annat, rätt till afdrag för utskylder vid taxering till bevillning af inkomst af kapital och arbete.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Eiksd. kansli den 8 maj 1906, kl. 3 e. m.

Betänkande i anledning af väckt motion om, bland annat, rätt

till afdrag för utskylder vid taxering till bevillning

af inkomst af kapital och arbete.

(2;a A.)

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 4, har herr P.

Sorensson framställt förslag att vid taxering såväl till inkomstskatt

som till bevillning af inkomst af kapital och arbete afdrag skulle få

ske för skattskyldigs och hans familjs under det nästföregående året

till stat och kommun erlagda utskylder.

Beträffande de delar af ifrågavarande motion, som hafva afseende

å inkomstskatten, har bevillningsutskottet i sitt betänkande n:o 19 redan

nfgifvit utlåtande.

I fråga om bevillningsförordningen föreslår motionären, att 10 §

måtte erhålla följande förändrade lydelse:0)

10 §

Grunder för inkomsternas beräknande.

*) De af motionären föreslagna förändringarna äro kursiverade.

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 20 Höft. (N:o 20.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

3 mom. Vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete må

afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs lefnadskostnader samt

därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan kanal, järnväg och annan

farled samt flott!ed tillhörande mark och byggnad, som enligt 4 § är

fri från bevillning;

ej för ränta å den skattsklydiges eget, i hans rörelse eller yrke

nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

4 mom. Vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete må däremot

afdrag ske för den skattskyldiges och hans familjs under det nästföregående

året till stat och kommun erlagda utskylder för inkomst.

5 mom. Afdrag må jämväl ske:

vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet

motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet,

som af ägaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i

8 § 2 mom. a) l:o och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra därmed jämförliga utgifter;

d) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

ej för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna

tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetilläggför

tjänstehästar samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier,

kontorshyra och andra expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning

å annat ställe än tjänstemans eller i förrättningen deltagande

persons vanliga boningsort, arfvode, dagaflöning eller traktamente för

kommendering utom station, fältaflöning under krigstid samt arfvode

eller traktamente för riksdag eller revision å annan ort, än där arfvodes-

eller traktamentstagaren är bosatt;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20. 3

f) för följande med ämbete och tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift tjänsteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, änkeoch

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning

till vikarie eller tjänstebiträde, prästernas i jordeboken upptagna utlagor,

i den mån de icke äro eftergift^, ränta och amorteringsbidrag till

öfverbyggnadsamorteringsfonden för prästgårdarne i Skåne, samt kostnader

för sådana särskildt anbefallda tjänsteresor, för hvilka ersättning

icke är särskildt anvisad.»

I sitt förenämnda betänkande n:o 19 har bevillningsutskottet i

ett sammanhang lämnat en redogörelse för hvad i ämnet förekommit

vid 1905 års lagtima riksdag med mera, och vill utskottet, under hänvisning

i öfrigt till nämnda redogörelse, här endast erinra, hurusom utskottet

vid nämnda riksdag tillstyrkt samma förändring i bevillningsförordningen

som den af motionären nu föreslagna.

Den af 1905 års bevillningsutskott i frågan intagna ståndpunkt

finner sig utskottet jämväl nu böra i hufvudsak vidhålla.

Rätt att afdraga erlagda utskylder bör alltså enligt utskottets

åsikt inrymmas de skattskyldig^ äfven vid taxeringen till bevillning.

För att emellertid orättvisa icke skall uppstå borde sådant afdrag

få åtnjutas ej blott vid taxeringen af inkomst utan äfven vid fastighetstaxeringen.

I motsatt fall komme ifrågavarande afdragsrätt att till

följd af sammanhanget mellan allmänna bevillningen och det kommunala

skatteväsendet förorsaka en för fastighetsägarne betänklig omkastning

af den kommunala skattebördan. På grund häraf synes rätt

till dylikt afdrag icke böra införas endast vid taxeringen till inkomstbevillning.

Då utredning af åtskilliga hithörande förhållanden lärer vara erforderlig,

kan utskottet emellertid icke tillstyrka omedelbart vidtagande

i bevillningsförordningen af erforderliga ändringar för införande

af eu alla skattdragande omfattande rätt till afdrag för erlagda

utskylder. Däremot finner utskottet sig böra framställa förslag därom,

att en skrifvelse i ämnet aflåtes till Kungl. Maj:t.

Vid en blifvande utredning torde då äfven de synpunkter, bevillningsutskottet

gjort gällande beträffande den ifrågasatta rätten till

afdrag vid inkomstskattetaxeringen, komma till beaktande.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

att Riksdagen, i anledning af herr Sörenssons

förevarande motion, måtte besluta att i skrifvelse till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kung!. Maj:t taga

under öfvervägande, om och i hvad mån vid taxering

till bevillning af fast egendom och af inkomst afdrag

må kunna ske för skattskyldig^ till stat och kommun

erlagda utskylder, samt för Riksdagen framlägga det

förslag, hvartill en utredning i ämnet kan gifva anledning.

Stockholm den 8 maj 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALLI.

Reservation

af herrar friherre Kling spor, friherre Bonde. Lindblad och K. G.

Karlsson.

Herrar Hammarström och Branting hafva begärt få antecknad!,

att de icke deltagit i detta ärendes behandling monn utskottet.

STOCKHOLM, ISÄAC MARCtJS’''BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.