Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26

1906-05-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:26, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

1

N:o 26.

Ank. till Riksd. kansli den 20 maj 1906, kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om exporttull å järnmalm.

Till bevillningsutskottets förberedande behandling hafva hänvisats

sex inom Andra Kammaren väckta motioner om åsättande af exporttull

å järnmalm, nämligen n:o 6 af herr S. Nordström i Höglunda,

n:o 18 af herr S. Söderberg i Hobborn, n:o 38 af herr O. A. Ericsson i

Ofvanmyra, med hvilken sju andra af kammarens ledamöter instämt,

n;o 44 af herr G. II. P. af Buren, n:o 47 af herr G. Lindgren i Islingby

samt n:o 121 af herr J. B, Kjéllén; varande i berörda motioner yrkadt:

af herr Nordström,

»att Riksdagen bestämmer och åsätter en exporttull å järnmalm,

att utgå från och med nästkommande år sålunda, att under första årer

tullsatsen bestämmes till en krona och att under hvarje påföljande åt

densamma höjes med 25 öre, intill dess densamma uppgår till tre kronor

per ton;»

af herrar Söderberg, Ericsson och Lindgren,

»att Riksdagen måtte besluta, att järnmalm, som ur riket utföres,

åsättes eu tull af 50 öre per ton»;

af herr af Buren, _ i .

»att Riksdagen behagade åsätta järnmalm af 60 procents järnhalt

och där öfver eu exporttull af kronor i,oo per 1,000 kilogram och järnmalm

af mindre än 60 procents järnhalt en exporttull af 50 öre per

1,000 kilogram, att utgå från den dag Riksdagens beslut fattas» ; samt

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 24 Höft. (N:o 26.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillning su t skottets Betänkande N:o 26.

af herr Kjellén,

... Riksdagen behagade åsätta en tullsats af två kronor per ton

föi all järnmalm, som ur landet utföres, att g’älla från och med den

dag Riksdagens beslut fattas; Kungl. Majrt obetaget att i särskilda fall

besluta nedsättning af detta belopp, hvilken nedsättning dock icke bör

gå till lägre belopp än eu krona per ton och ej heller gälla för längre

tid än högst fem år.»

Beträffande de anförda motiveringarna tillåter sig bevillningsutskottet

att hänvisa till hvad de olika motionerna i sådant afseende

innehålla.

. 1 Sltt förut denna dag afgifna utlåtande n:o 25, angående eu mellan

Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat in. m. har

bevillningsutskottet hemställt, bland annat, att Riksdagen måtte godkänna

de bestämmelser i berörda traktat, hvilka sådant kräfva. Jämlikt

i traktaten gjord utfästelse får under traktatens bestånd exporttull å

järnmalm icke åsättas gentemot Tyskland och såsom eu följd häraf

icke heller mot annat land, som åtnjuter mest gynnad nations behandling.

Vid sådant förhållande har utskottet ansett sig böra afstyrka bifall till

bär ifrågavarande motioner och hemställer förty,

att nedannämnda motioner icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda, nämligen

a) 11:6 af herr S. Nordström;

bj 11:18 af herr 8. Söderberg;

11:38 af herr O. A. Ericsson; och

11:47 af herr G. Lindgren;

cj 11:44 af herr C. H. P. af Buren: samt

d) 11:121 af herr J. It Kjellén,

Stockholm den 18 maj 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

3

Reservationer:

af herrar friherre Klingspor, Weinberg, Åkerberg, Rylander, Håkansson,

O. A. Ericsson, Almqvist, Lindblad, Branting och Lyckholm, hvilka anfört:

»Då vi icke kunna biträda bevillningsutskottets beslut att afstyrka

bifall till samtliga nu föreliggande motioner om exporttull å järnmalm,

hafva vi funnit oss böra i korthet angifva de skäl, som därvid varit

för oss bestämmande.

Ur ekonomisk synpunkt lärer det för ett land vara mindre fördelaktigt

att exportera eu råvara, synnerligast om tillgången å denna

råvara icke är obegränsad. Med råvaran försvinner ur landet ett kapital,

som kunnat göras fruktbärande, men som nu mot jämförelsevis

ringa valuta går för alltid förloradt. Endast i den mån det egna

landet icke är i stånd att tillgodogöra sig råvaran, kan eu export i

större skala få anses välbetänkt, men äfven i detta fall bör tillses, att

största möjliga valuta erhålles.

Hvad vår järnmalm beträffar, lärer den vid sidan af landets skogstillgångar

vara vår förnämsta råvara, och det är uppenbarligen af största

vikt att förhindra misshushållning med eu dylik nationalrikedom.

Äfven om tillgången å järnmalm är afsevärdt större än hvad man för

någon tid sedan hade anledning antaga, är dock kvantiteten ingalunda

outtömlig. Såväl den omständigheten, att de flesta utländska, inom

Europa belägna malmfält med jämförelsevis rika malmer inom eu närmare

framtid torde vara utsinade, som den öfver hela världen alltjämt

kraftigt stigande järnproduktionen komma säkerligen att ställa mycket

stora kraf på våra malmfält. Vidare lärer den inhemska järnindustrien

kunna konsumera en afsevärdt större kvantitet svensk malm än för

närvarande är fallet. Det är visserligen sant, att eu betydande del

af vårt järnbehof nu importeras från utlandet, men med tillhjälp af

underlättade kommunikationer och med användande af förbättrade metoder

för förädling af malm torde inom en ingalunda aflägsen framtid

den utländska importen af järn kunna till hufvudsaklig del göras obehöflig

och vårt behof af järn helt fyllas af inhemsk vara. Det synes

då ligga makt uppå att tillse, det våra malmtillgångar icke i förtid och

med för liten vinst för det allmänna blifva allt för mycket reducerade.

Att det därjämte skulle vara af ofantlig nationalekonomisk betydelse

för vårt land, om den svenska malmen blefve inom landet förädlad,

torde ligga i så öppen dag, att det ej beliöfver vidare här framhållas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

Deri åtgärd, som det synes lämpligast att från statens sida för

närvarande vidtaga för att dels förhindra allt för stor export af järnmalm

dels ock underlätta uppkomsten i större skala af en inhemsk

malmförädlingsindustri, är otvifvelaktigt att belägga järnmalmen med

en lämpligt afvägd exporttull. Med en dylik tull skulle jämväl det

allmänna så till vida erhålla någon ersättning för de naturtillgångar,

hvilka nu bortföras med jämförelsevis ringa vinst för landet, som statskassan

genom densamma bereddes en afsevärd inkomst.

I detta sammanhang torde böra erinras, att införandet af eu

malmtull helt visst icke kan betraktas som en åtgärd, hvilken komme

alldeles opåräknad för dem, som skulle i första hand däraf beröras.

Att en dylik tull icke varit oväntad framgår nämligen af det förhållandet,

att i åtskilliga nu gällande kontrakt om leverans af malm intagits

föreskrift om viss fördelning ''mellan säljare och köpare af eu

eventuell malmtull.

Ofvergår man så till frågan om bestämmande af malmtullens

storlek, visar det sig, att på grund af malmens olika värde det torde

vara mindre tillfredsställande att åsätta all malm samma tullsats, utan

synas i stället skilda tullsatser böra införas, reglerade efter malmens

järnhalt och öfriga på dess värde inverkande faktorer. Emellertid låter

det utan föregående grundlig utredning af alla de omständigheter af

både praktisk och teknisk art, som härvidlag öfva inflytande, näppeligen

göra sig att på ett nöjaktigt sätt fastställa olika tullsatser. Så mycket

torde dock redan nu kunna sägas, att det af praktiska skäl svårligen

torde kunna tillämpas mer än ett par olika tullsatser.

Om sålunda, på sätt nyss antydts, skilda tullsatser icke för närvarande

kunna lämpligen bestämmas, synes emellertid intet afgörande

hinder finnas för fastställande redan nu af en enhetlig tullsats, blott

man tillser, att denna afpassas så, att äfven mindre värderik exportmalm

kan utan olägenhet bära densamma. Med hänsyn till malmprisernas

tendens att alltjämt stegras — en tendens, som torde få anses

ganska fast — synes äfven den billigare malmen kunna draga en icke

så obetydlig tull, men nödig försiktighet torde likväl bjuda att stanna

vid den tullsats, som af flertalet motionärer föreslagits, eller 50 öre

per ton. Yi hafva ansett oss så mycket hellre kunna förorda denna

utan tvifvel ganska låga tullsats, som det för närvarande synts oss

vara af större vikt att få själfva principen om en exporttull å järnmalm

fastslagen än att få en tull, som fullt motsvarar sitt ändamål.

Det lärer nämligen icke vara välbetänkt att uppskjuta införandet af en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning std skottets Betänkande N:o 26.

exporttull till en tidpunkt, då måhända alltför starka utländska intressen

skulle försvåra en dylik åtgärd.

För att redan nästkommande Riksdag skall kunna gå i författning

om höjande af tullen å de värdefullare exportmalmerna, synes den ofvan

berörda nödiga utredningen i frågan böra med det snaraste af regeringen

åstadkommas.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställa vi,

att Riksdagen, med bifall till herrar S. Söderbergs,

O. A. Ericssons och G. Lindgrens förevarande motioner,

måtte besluta, att järnmalm, som ur riket utföres,

skall åsättas en tull af 50 öre för 1,000 kilogram»;

samt af herr Nisser, som anfört:

»Till Riksdagen inkommo redan vid dess början flera motioner

rörande åsättandet af »exporttull å järnmalm», såsom herr Söderbergs i

Hobborn af den 24 januari, herrar G. Lindgrens i Islingby, Rudolf

Kjelléns, C. H. P. af Burdus, Chäs Anders Ericssons m. fl., alla af den

25 januari.

Dessa motioner blefvo emellertid icke förr än den 17 maj upptagna

till behandling inom bevillningsutskottet, dit de hänvisats, och då först

efter det att för utskottet förelagts till afgörande den Kung]. Maj:ts

proposition af den 8 maj, som handlade om eu mellan Sverige och

Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat.

Då denna traktat — »i hvars bestämmelser någon förändring icke kan

äga rum''» (se ingressen) — i slutprotokollets artikel 10 mom. II säger:

''Under denna traktats bestånd må icke i Sverige järnmalm vid utförseln

beläggas med tull’, blifver den naturliga följden, att, sedan densamma

antagits, eu diskussion om de här ofvan omnämnda motionerna

icke kunde leda till något som helst resultat, utan blefvo de ock''nolens

volens’ förklarade af utskottet afslagna.

Oafsedt hvilken ställning jag intager i själfva frågan om exporttull

på järnmalm, har jag velat inlägga min reservation emot ett sådant

föredragnings- och behandlingssätt af från kamrarnas ledamöter inom

grundlagsenlig motionstid inlämnade motioner, att deras beslutanderätt

och handlingsfrihet därigenom äfventyras eller undertryckes».

Härjämte har herr friherre Trolle begärt få antecknadt, att han

icke deltagit i behandlingen af detta ärende.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afä. 24. Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.