Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för halmoch bastflätor m. m.

1906-03-03 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:5, Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för halmoch bastflätor m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Rik sd. kansli den. 5 mars 1906, kl. 3 e. in.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för halmoch

bastflätor m. m.

(l:a A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 118, har herr E. B. TF. Martin föreslagit,

»att Riksdagen måtte besluta,

l:o) att nu gällande tullsats å halm- och bastflätor, alla slag,

1 krona per kg., borttages; samt

2:o) att tullsatsen å hattar af halm, bast m. in. ogarnerade, 50 öre

per styck, höjes till 75 öre per styck och

tullsatsen å hattar af halm, bast in. m. garnerade, 75 öre per

styck, höjes till 1 krona per styck.»

Till stöd för ifrågavarande förslag anför motionären följande:

»Undertecknad har i anledning af framställning af flera kända

industriidkare, fastän ej på området sakkunnig, velat härmed framlägga

följande motion, då den däri afsedda fråga synes vara förtjänt af allvarligt

beaktande.

För omkring 40 år sedan började här i landet tillverkas stråeller

halmhattar på fabriksmässigt sätt, om än i mindre skala. Småningom

har emellertid denna industri utvecklats därhän, att den nu i

15 större eller mindre fabriker sysselsätter mer än 1,100 arbetare och

har ett tillverkningsvärde af omkring 2 millioner kronor. Den kan ock

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 5 Sarnl. 1 Afd. 5 Höft. (N:o 5). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

för närvarande fylla en rätt stor del af landets behof, men den skulle

kunna göra detta i ännu högre grad, därest icke tillverkningskostnaderna

och synnerligast den höga införseltullen å materialierna — flätor af

halm och bast — lade stora hinder i vägen därför. Det är obestridligt,

att den svenska stråhattindustrien kan såväl i afseende å kvalitet som

mångsidighet uthärda hvarje jämförelse med den utländska, men då,

detta oaktadt, importen af utländska hattar är så stor, att den under

år 1904 utgjorde 572,474 stycken, med och utan foder, mot 271,241

stycken under år 1895, och ökningen ensamt under året 1904 utgjorde

93,073 stycken, så är detta att tillskrifva den faktiska svårigheten för

de svenska fabrikanterna att kunna täfla i pris med de vida gynnsammare

ställda utländska fabrikanterna. Dessa utländska industriidkare

betala vida lägre arbetslöner än de hos oss gällande, och beträffande

särskildt de tyska fabrikanterna, så hafva de den betydande fördelen,

att största delen af de erforderliga materialierna tillverkas inom deras

eget land och således icke bära någon tull, under det att de svenska

fabrikanterna måste införskrifva allt hvad de behöfva för sin tillverkning

och därför erlägga så hög införseltull, att den nuvarande skyddstullen,

50 öre pr styck för ogarnerade hattar, därigenom fullständigt

absorberas.

Men om, oaktadt dessa svårigheter, det ändock hittills har lyckats

den inhemska hattindustrien att skaffa sig arbetsrum och afsättningsmöjligheter,

torde likväl förhållandet för framtiden blifva ett annat, ty

de förändrade tullförhållanden, som inom kort inträda i flera andra länder,

måste åstadkomma en synnerligen ojämn konkurrens och ingifva de allvarligaste

farhågor för den svenska hattindustriens fortvaro. I Tyskland,

där man synes handla efter den principen att underlätta införseln af råvaror

och halffabrikat genom att nedsätta eller borttaga införseltullen

därå, men däremot belägga färdiga varor med högre tull för att därigenom

tillförsäkra det egna landets industri åtminstone största delen åt

den inhemska förbrukningen, har i den nya tulltariff, som träder i kraft

den 1 mars detta år, bland annat, vidtagits nedan nämnda förändringar.

Flätor af halm, bast etc., oblekta och ofärgade, hvilka förut dragit

eu tull af 18 pfennig eller 16 öre per kilogram, blifva tullfria, hvarjämte

tullafgiften för flätor af samma ämnen, blekta eller färgade, sänkos

från 30 pfennig till 8 pfennig eller 7 öre per kilogram (Position 588).

För hattar af halm-, tagelflätor eller dylikt, ogarnerade, höjes

tullsatsen från 20 till 30 pfennig per styck samt för dylika hattar, garnerade,

höjes tullen från 30 till 50 pfennig per styck (Position 541).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Som häraf synes, har Tyskland trots dess egna stora halm- och

bastflätningsindustri likväl borttagit införseltullen å alla dylika flätor (ty

blekta eller färgade flätor införas säkerligen icke till detta land, hvarest

finnas de bästa färgerier och blekerier), medan samtidigt tnllsatserna å

färdiga hattar höjts med respektive 50 och 66 2/3 procent.

Af det anförda torde hvar och en tydligen kunna se, att den

största fara för vårt lands hela hattindustri redan står för dörren, och

att snabba och verksamma åtgärder måste vidtagas, om denna hotande

fara skall kunna afvändas. Ingen vill väl förneka, att denna industri,

ehuru ännu ej så stor, dock är värd att försvaras och stödjas genom

att åt densamma lämnas existens- och utvecklingsmöjligheter, och detta

så mycket hellre som ett dylikt stöd kan gifvas utan någon uppoffring

— det torde i stället komma att lämna vinst i dubbel bemärkelse.

Härvid bör ock märkas, att denna industri dock sysselsätter, såsom förut

nämnts, mer än 1,100 arbetare, hvaraf omkring 3U utgöras af kvinnor,

såväl unga flickor som äldre, för hvilka detta lätta arbete är särdeles

lämpligt och arbetsförtjänsten utan tvifvel väl behöflig. Att äfven förutsättning

för en stor utveckling af industrien förefinnes, torde framgå af

den uppgifna, betydande importen af hattar samt häraf, att behöfliga

arbetskrafter ännu aldrig saknats. Flera af de större fabrikerna äro

också redan nu så inrättade med lokaler, maskinerier och dylikt, att de

vid behof kunna utan svårighet fördubbla, ja, flerdubbla sin tillverkning.

Men hvarje utveckling omöjliggöres, därest icke de nuvarande

tullförhållandena omläggas i enlighet med den tyska principen: tullfrihet

för råvaror, låg tull på halffabrikat och verkligt skyddande tull

på färdiga varor, som kunna tillverkas lika bra inom landet som i utlandet.

De förändringar, som för stråhattindustriens stödjande lämpligen

torde böra vidtagas med afseende å införseltullen, äro, att nuvarande

tullafgiften å halm- och bastflätor, alla slag, 1 krona per kilogram, borttages,

att tullafgiften å hattar, ogarnerade, 50 öre per styck, höjes till

75 öre per styck samt att tullafgiften å hattar, garnerade, 75 öre per

styck, höjes till 1 krona per styck.

Dessa föreslagna tullsatser blifva dock beaktansvärdt lägre än de

tullafgifter, som skydda den danska industrien, nämligen för ogarnerade

hattar 83 Vs öre per styck och för garnerade dylika 50 procent förhöjning,

eller kronor 1,2 5 per styck.

Att halm- och bastflätor, hvilka tjäna såsom råmaterial för stråhattindustrien,

äro belagda med en tull af 1 krona per kilogram, hvarigenom

varan fördyras med ända till 60 procent, torde icke kunna anses vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

väl motiveradt. Halmflätning kan af naturliga skäl aldrig blifva någon

industri för vårt land, alldenstund ingen duglig eller lämplig halm kan

här erhållas. Flera försök hafva gjorts med stora uppoffringar, men

utan att ens i ringaste mån tillfredsställande resultat hafva ernåtts.

Måhända idkas ännu på någon ort i landet halmflätning såsom hemslöjd,

men dylik vara skulle i anseende till sin ojämnhet och andra

olägenheter säkerligen icke vara användbar för fabriksmässig hattillverkning.

Förutsatt, att någon dylik hemslöjd ännu bedrifves, kan densamma

dock ej uppgå i värde till ens ett par tusen kronor, och det

kan därför icke vara skäligt eller lämpligt att fördenskull belasta

hattindustrien med en »skyddstull» af 1 krona per kilogram å dess

råmaterial. — Bastflätor tillverkas ingenstädes inom vårt land, hvadan

tullen å desamma är ännu mera omotiverad. Det enda rimliga motivet

för tullens bibehållande å halm- och bastflätor skulle måhända vara inkomsten

för staten; men som importen af dylika flätor under år 1904

utgjorde endast 69,000 kilogram, skulle den minskning af tullinkomsterna,

som blefve en följd af denna tullafgifts borttagande, helt visst icke

kunna anses vara för staten af den vikt, att, äfven om nämnda minskning

icke blefve utjämnad genom annan direkt inkomst, densamma icke

helt uppvägdes därigenom, att den inhemska industrien komme att höjas

samt större och bättre tillfällen till arbetsförtjänst beredas för ett stort

antal personer, som eljest icke hafva många utsikter till själfförsörjning.

Förlusten för det allmänna blefve sannerligen bra mycket större, om

alla arbetslöner för de tillverkade strähattarna skulle gå till utlandet.

Nu torde emellertid staten åtminstone till en tid kunna erhålla en mot

tullafgiften å flätorna svarande inkomst genom den här föreslagna, förhöjda

tullen å garnerade och ogarnerade hattar, ty ehuru förändringen

med all sannolikhet skulle komma att verka hämmande på importens

hastiga ytterligare tillväxt, så är det dock gifvet, att importen icke kan

annat än småningom nedbringas genom den högre skyddstullen. De

svenska fabrikanterna skulle nämligen genom tullens borttagande å

flätorna och förhöjningen af tullen å hattarna komma endast i en helt

obetydlig bättre ställning gentemot de utländska konkurrenterna än

den de för närvarande intaga.

Då det dock genom de nu ifrågasatta tullförändringarna skulle

beredas konkurrensmöjlighet för den inhemska hattindustrien på basis

af med den utländska industrien någorlunda jämförliga och jämställda

förhållanden och därmed utsikter öppnas till utvidgad arbetsförtjänst för

ännu flera af vårt lands kvinnliga och manliga befolkning, synas afgö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

rande skäl tala till förmån för genomförande af ofvan omförmälda

ändringar i gällande tulltaxa.»

Halmflätor hänföras enligt gällande tulltaxa till rubriken halm,

andra arbeten, ej specificerade, och draga följaktligen en tull af en

krona för kilogram.

Bastflätor tullbehandlas såsom korgmakararbeten, andra slag, likaledes

efter en tull af en krona för kilogram.

Rörande artikeln hattar innehåller gällande tulltaxa följande:

Kvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsats.

1 stycke

Kronor

4

öre

1 stycke

O

u

—

1 stycke

—

40

1 stycke

75

1 stycke

50

Hattar:

fruntimmers-, med blommor, plymer eller spetsar

monterade, alla slag ..............................

andra slag, färdiga eller halffärdiga:

af hel- eller halfsiden, fälbhattar inberäknade

af vaxduk; äfvensom oljade hattar elleij

af annat ämne:

försedda med foder, svettrem, band eller

annat dylikt tillbehör ..............................

utan sådant tillbehör ................................

Anm. 1. Äro hattarna sammansatta af flera materialier,

förtullas de såsom hattar af det ämne, hvaraf de

hufvudsakligen bestå.

Anm. 2. S. k. filtstumpar, synbarligen ämnade till

hattar, förtullas såsom hattar.

Halm- och bastflätor finnas icke särskildt upptagna i den officiella

införselstatistiken, utan ingå halmflätor under arbetad halm, ej specificerade

arbeten, samt bastflätor under korgmakararbeten, andra slag.

Importen af dylika flätor kan följaktligen icke uppgifvas. Det har likväl

ansetts lämpligt att meddela uppgifter rörande myckenheten och

värdet af den import af halm- och korgmakararbeten, som äger rum;

varande dessa uppgifter, hvilka afse åren 1895—1904, sammanförda i

här nedan intagna tabell.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5

År.

Halmarbeten,

ej specificerade.

Korgmakararbeten, andra slag.

Kvantitet.

Värde.

Kvantitet.

Värde.

Kg-

Kr.

Kg-

Kr.

1895 .................

33,234

166,170

18,710

93,550

1896 .................

39,631

198,155

22,072

110,360

1897 .................

48,773

243,865

22,362

111,810

1898 ................

72,191

360,955

26,704

133,520

1899 ..................

42,367

211,835

30,087

150,435

1900 .................

53,360

266,800

33,487

167,435

1901 .................

53,082

265,410

30,725

153,625

1902 .................

56,014

280,070 |

23,277

116,385

1903 .................

46,706

233,530

23,511

117,555

1904 .................

69,290

346,450

29,942

149,710

Tillverkningen inom landet af hattar af alla slag samt införseln

till riket af hattar af andra slag än monterade fruntimmershattar samt

af annat ämne än hel- eller halfsiden eller vaxduk har, såvidt af den

officiella statistiken kunnat inhämtas under åren 1895—1904, ägt rum

i den omfattning nedanstående tabell utvisar. Härvid anser sig utskottet

dock böra erinra, att ifrågavarande införsel endast till en mindre

del omfattar hattar af halm eller bast.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

7

År

Hattfabriker

c ■ • md ■ ■

Införsel

af hattar af andra slag än monterade frun- i

timmershattar samt af annat ämne än

hel- eller halfsiden eller vaxduk

Antal

Tillverknings-

värde

Med foder, svettrem,

band eller annat dylikt

tillbehör

Utan sådant tillbehör

Kvantitet

Värde

Kvantitet

Värde

Kr.

St.

Kr.

St.

Kr.

1895 ............

7

961,506

183,764

720,556

87,477

87,477 j

1896 ............

11

1,874,420

227,658

859,118

106,587

106,587

1897 ............

12

2,203,540

303,081

1,198,335

114,128

114,128

1898 ............

12

2,346,567

263,621

1,316,248

157,407

157,407

1899 ............

14

2,487,877

303,213

1,515,600

195,990

195,990

1900 ............

16

2,933,792

324,034

1,619,645

165,246

165,246

1901 ............

15

3,094,890

256,992

1,284,816

177,552

177,552

1902 ............

16

2,921,492

273,493

1,367,312

194,831

194,831

! 1903 ............

16

3,005,636

261,452

1,307,068

217,949

217,949 ’

I 1904 ............

—

—

285,808

1,428,344

286,666

286,666

Hvad först angår motionärens förslag om borttagande af gällande

tullsats å halm- och bastflätor, synes frågan härom böra till icke oväsentlig

del bero därpå, huruvida dylika flätor för närvarande tillverkas inom

landet eller inom den närmaste framtiden kunna tänkas blifva föremål

för inhemsk tillverkning. I detta afseende har utskottet velat meddela

följande. Enligt hvad utskottet inhämtat, förekommer halmflätning såsom

hemslöjd å några platser inom Dalsland, företrädesvis inom Årtemarks

socken. Befolkningen lämnar vanligen halmflätor och halmhattar till

ortens handlande i utbyte mot andra varor för eget bruk. Den ifrågavarande

tillverkningen afser dock endast flätor och hattar af gröfre slag.

Äfven på några andra platser i riket, nämligen vid Riseberga i Skåne,

i närheten af Hallsberg i Närke samt på Gottland, förekomma liknande

tillverkningar. De torde emellertid icke vara af någon större betydelse,

och hvad särskildt beträffar den tillverkning, som äger rum på Gottland,

lära dess produkter icke ens finna marknad utom ön.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Af det anförda framgår, att den obetydliga tillverkning af halmflätor,

som förekommer inom landet, uteslutande afser gröfre flätor och

att den bedrifves endast såsom hemslöjd. Att densamma icke vunnit

någon mer afsevärd omfattning, torde vara beroende på beskaffenheten

hos den halm, som finnes att tillgå. Denna är nämligen synnerligen

grof och lämpar sig följaktligen endast för sämre och billigare''flätor.

De hattar, som på detta sätt tillverkas, äro ock af gröfsta slag, och

deras försäljningspris i minut torde icke uppgå till mer än 25 å 40 öre

för styck.

Det lärer alltså få anses visst, att någon finare stråflätning icke

förekommer här i landet, och man torde icke ens hafva att räkna med

möjligheten af en dylik tillverkning, då för ändamålet lämplig halm icke

kan här erhållas.

Under sådana förhållanden synes icke något vara att erinra mot

att den svenska stråhattindustrien till skydd mot utländsk konkurrens

beredes den lindring, som är att finna i tullfrihet för det från utlandet

införskrifna materialet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att

enligt den nya tyska tulltaxan, som trädt kraft den 1 innevarande mars,

tullfrihet medgifvits för oblekta och ofärgade flätor af ifrågakomna slag,

hvilka förut dragit en tull af 18 pfennig för kilogram.

Vidkommande härefter motionärens förslag i öfrigt eller att tullen

å garnerade och ogarnerade hattar måtte höjas, synes redan genom den

nyss föreslagna åtgärden, därest denna varder genomförd, tillräcklig

lindring hafva beredts den ifrågavarande fabrikationen. Behofvet att

därutöfver bereda densamma ytterligare förmåner i form af ökadt skydd

för dess tillverkningar synes utskottet icke vara ådagalagdt. Utskottet

har alltså funnit sig böra afstyrka bifall till motionärens framställning

i denna del.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer bevillningsutskottet,

Do) att Riksdagen, med bifall till nu förevarande

motion, såvidt den rör tullfrihet för halm- och bastflätor,

måtte besluta,

a) att artikeln halmflätor förklaras tullfri samt

att i följd häraf rubriken n:o 201 i gällande tulltaxa

skall erhålla följande förändrade lydelse:

Halm:

oarbetad, äfvensom halmrep och halmflätor .. fria;

och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

b) att artikeln bastflätor likaledes förklaras tullfri

samt att i följd häraf rubriken n:o 26 i gällande tulltaxa

skall erhålla följande förändrade lydelse:

Bast, Bastrep och Bastmattor

äfvensom Bastflätor....................................... fria

samt

2:o) att Riksdagen, med afslag å berörda motion,

i hvad den afser höjande af tullen å dels garnerade

och dels ogarnerade hattar af halm, bast, m. m., måtte

besluta, att nu gällande tullsatser å omförmälda slag

af hattar skola bibehållas oförändrade.

Stockholm den 3 mars 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AVALLI.

Herr Hammarström har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 5 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.