Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels tullfrihet för omalen majs dels ock förbud mot tillverkning af brännvin af majs och däraf framställda produkter m. m. l:o.

1906-03-05 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:6, Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels tullfrihet för omalen majs dels ock förbud mot tillverkning af brännvin af majs och däraf framställda produkter m. m. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o G.

1

N:o 6.

Ank. till Biksd. kansli den 8 mars 1906, kl. 2 e. in.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels tullfrihet för

omalen majs dels ock förbud mot tillverkning af brännvin

af majs och däraf framställda produkter m. m.

l:o.

I två inom Andra Kammaren väckta motioner, nämligen dels motionen

n:o 22 af herrar E. A. Nilson i Örebro och L. Eriksson i Bäck, med

instämmande af två andra af kammarens ledamöter, och dels motionen

n:o 31 af herr P. N. Bosson har förslag framställts om upphäfvande af

nu gällande tullsats å omalen majs, 3 kronor 70 öre för 100 kilogram;

varande i sådant afseende yrkadt i den förra motionen, »att Riksdagen

ville besluta, att artikeln majs, omalen, skall vara tullfri, samt att i följd

däräf förändring måtte göras i öfverensstämmelse därmed i nu gällande

tulltaxa», och i den senare motionen »att Riksdagen ville för sin del besluta

upphäfvande! af tullen på omalen majs, räknadt från den dag Kungl.

Maj:t finner lämpligt bestämma».

Den i förstnämnda motion använda motivering är afföljande lydelse:

»För att främja jordbruksnäringens utveckling och tillvarataga dess

intressen, göras i närvarande tid rika insatser, och har därvid särskild

uppmärksamhet ägnats sådana grenar af landthushållningen, som stå i

ett intimt samband med jordbruket som hufvudnäring. Till dessa grenarkunna

i främsta rummet räknas kreatursskötsel och mejerihandtering.

Man kan med sanning säga, att förutsättningen för ett lönande jordbruk

i den ojämförligt största delen af landet är, att dessa näringsgrenars intressen

rätt tillgodoses och främjas. Då så är, kan det ej annat än verka

nedslående att erfara, att Sveriges export under år 1905 hvad artikeln

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 6 Haft. (N:o 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

fläsk angår icke öfverstigit 2,100.000 kilogram till ett värde af omkring

2 miljoner kronor, under det att den i dessa dagar offentliggjorda preliminära

statistiken öfver Danmarks export af jordbruksartiklar utvisar,

livad artikeln fläsk vidkommer, en exportsiffra, 80,000,000 kilogram, till

ett värde af omkring 80 miljoner krono]’. Dessa för vårt land så ogynnsamma

siffror visa klart, att bär finnes ett rikt fält att bearbeta för att

vinna ökadt nationellt välstånd. Den gjorda jämförelsen blir desto mera

ogynnsam, om man betänker, att Sveriges export af fläsk år 1895 utgjorde

omkring 9l/2 miljoner kilogram och Danmarks samma år omkring 60

miljoner kilogram; under det vårt grannland alltså ökat denna sin export

med 33 procent, har Sverige samtidigt nedgått till omkring en fjärdedel

af hvad den utgjorde sagda år.

En hufvudorsak till detta beklagliga sakförhållande har man tvifvelsutan

att söka i den omständigheten, att vi sakna tillgång på ett lämpligt

och på samma gång prisbilligt kraftfoder, som i särskild grad lämpar

sig för uppfödning och gödning af svin. Yi hafva visserligen i majs

ett i detta hänseende synnerligen värderikt fodermedel, men detta kan

ej med fördel ifrågakomma till användning, så länge den är åsatt en tull

af kronor 3,70 per 100 kilogram. Motion om borttagande af denna tullsats

har väckts flera gånger utan att vinna Riksdagens bifall. De skäl, som

anförts mot bifall till de upprepade framställningarna härom, hafva varit,

dels att därigenom skulle användningen af potatis vid brännvinstillverkning

utestängas till skada för landets potatisodling, dels att, enär majs läte

sig med fördel användas till ölbryggd i stället för kornmalt eller jämte

sådant, en skadlig inverkan på landets jordbruk kunde befaras, dels ock

att, då. i mjöl af råg eller hvete kunde inblandas afsevärd mängd af

majsmjöl, en allmännare användning af majs såsom människoföda kunde

blifva följden, något som kunde ofördelaktigt inverka på den inhemska

spannmålsproduktionen.

De tvenne förstnämnda skälen äro numera borteliminerade, enär redan

Kungl. Maj:t, med öppen blick för den stora nationalekonomiska betydelse,

som frågan om tullfri införsel af omalen majs onekligen äger, härom afgaf

nådig proposition till 1903 års lagtima Riksdag och därvid jämväl afgaf

förslag till sådana förändringar i förordningen angående villkoren för tillverkning

af brännvin, som voro erforderliga för att den tullfria majsen

ej skulle intränga, användning af potatis vid tillverkning af brännvin, dessa

förändringar också af Riksdagen gillats och godkänts och sedermera i laga

ordning till efterrättelse blifvit kungjorda, och i kungl. förordningen angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker af den 17 juni 1903

är stadgadt, att i skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

o

endast användas torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten

samt, under de villkor Kung! Maj:t föreskrifver, sockerkulör. — Den jämlörelsevis

obetydliga kvantitet majs, som möjligen kunde komma till användning

vid skattefria bryggerier, kan ej få bestämmande inverka på lösningen

af en så stor fråga som tullfri införsel af majs onekligen är.

Med den stora införsel af såväl råg som hvete, som vårt land allt

fortfarande har behof af, skulle en möjligen förekommande inblandning

af majsmjöl i mjöl af råg eller hvete sakna all betydelse med hänsyn till

dess inverkan på vårt genom tullskydd premierade jordbruks ställning.

För vår del äro vi lifligt öfvertygade därom, att sådan inblandning skall

endast i undantagsfall, om ens alls förekomma. Denna vår åsikt grundar

sig på kännedom om förhållandet i de länder, hvarest odling af majs förekommer

jämte odling af råg och hvete och hvarest i allmänhet också förekommer

så stor prisskillnad mellan majs å ena sidan och hvete å den

andra sidan, att man kunde befara en sådan inblandning. Inom mjölproduktionen

förekommer en alltför stor täflan mellan respektive fabrikanter

att framställa bästa möjliga vara, hvadan man tryggt kan påstå,

att denna befarade inblandning är mera inbillad än verklig.

Jämte den stora betydelse, som tullfri införsel af majs skulle hafva

för vår jordbruksnäring — hvarom en ärad ledamot af 1903 års bevillningsutskott,

hvars lifliga intresse för vårt jordbruk ingen bestrider,

säger, »att jordbruket i vårt land skulle kunna hämta stora fördelar af

en tullfri import af ett dylikt för vissa ändamål och vissa orter alldeles

oomtvistligen behöfligt födoämne, anser jag ligga i öppen dag» —

anse vi att den äfven är ägnad att utöfva stort inflytande på eu annan

ganska viktig fråga: tillvaratagandet och tillgodogörandet af hushållsaffallet

från våra stadssamhällen, ett spörsmål af stor räckvidd för såväl

städernas ekonomi som ock statens.

Erfarenheten från en kommunal svingård vid eu af mellersta Sveriges

städer synes gifva vid handen, att affall från hushållen, rätt behandladt

och i förening med annat lämpligt kraftfoder, är ett värderikt

utfodringsmedel vid uppfödning och gödning af svin.»

Herr P. N. Bosson anför till stöd för sitt ifrågavarande förslag följande:
»En

fråga, som vid åtskilliga tillfällen varit föremål för regeringens

och Riksdagens lifliga uppmärksamhet, är frågan om tull eller icke tall

på majs. Senast vid 1903 års riksdag inkom en väl motiverad kung!,

proposition i ärendet, och äfven enskilda motionärer hafva vid olika tillfällen

ägnat denna, synnerligen för vårt nu uppblomstrande mindre jord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

bruk, så viktiga fråga sin omsorg, men har den hittills icke lyckats vinna

Riksdagens bifall.

På sista tiden har dock tillkommit en omständighet, som gör att

denna fråga ånyo måste upptagas till grundlig ompröfning, och denna

omständighet är utvecklingen af vårt mindre jordbruk och uppkomsten a,f

den s. k. »egnahemsrörelsen». I våra, mer än förr, oroliga tider har man

ansett nödigt lagstifta i syfte att öka de bofasta inbyggarnas antal för

att därigenom dels minska utvandringen och dels i någon mån råda bot

på det växande missnöjet och oron bland de mindre bemedlade klasserna,

samt äfven till ökande af vårt kära fosterlands inre välstånd och lugna utveckling.

Riksdagen har härvid, anser jag, slagit in på rätta vägen för vinnande

af detta mål, genom att anslå medel för bildandet af s. k. »egna hem».

Men denna gjorda början måste fullföljas. Jordbruk, förenadt med

boskapsskötsel, har länge varit och torde framgent förblifva vårt lands

hufvudnäring och följdriktigt: äro konjunkturerna för densamma så goda,

att den kan blomstra, blifva äfven därigenom andra våra näringar hjälpta

och tillgodosedda. Af synnerlig vikt är att lagstifta så, att alla råvaror

blifva så billiga och lätt åtkomliga som möjligt, och en sådan råvara, en

af de allra viktigaste, är majs. Det är ju fullkomligt ådagalagdt, att

spannmål, af hvilket slag som helst, är ett för dyrt foder och att ett synnerligen

förmånligt sådant, både i fråga om pris och effektivitet, är majsen.

Inom såväl vårt eget land som äfven genom export finnas ju stora möjligheter

till försäljning af förädlade jordbruksalster, såsom smör, ägg, fläsk,

kött m. fl., och lagstiftaren åligger tillse, att dessa möjligheter blifva så

gynnsamma som tänkas kan, och när nu äfven andelsslakterifrågan för

vårt land blifvit »brännande», kan icke längre beliofvet af tullfrihet för

omalen majs af statsmakterna förbises.

Ett synnerligen stort hinder för vinnandet af önskemålet tullfri majs

är majsbränningen. Man har för att råda, bot på de olägenheter, som i

denna del skulle uppkomma, föreslagit förhöjd skatt på af majs tillverkadt

brännvin, men torde svårigheten att riktigt afväga denna skatt som äfven

den ökade kontrollkostnaden gorå, att detta sätt för sakernas ordnande

icke är så lockande.

Hvad som, enligt min åsikt, härvidlag skulle vara det enklaste och

rättaste vore, att all brännvinsbränning af majs och däraf framställda

produkter blefve helt och hållet förbjuden. Ett sådant förbud skulle dels

mycket lätt och utan särskild kostnad kunna kontrolleras, dels skulle det

till brännvinsproducenternas bästa verka så, att öfverproduktion på brännvin

skulle i afsevärd mån minskas, och dels skulle äfven därigenom priset

på våra egna råvaror, exempelvis potatis, till vårt jordbruks fromma vä
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

sentligt och jämt hållas uppe. Ingen lär väl heller förneka, att fördyrandet

af rusdryckerna såväl som äfven tillverkningens begränsning till landets

egna råvaror skulle vara af utomordentlig vikt och blifva ett mycket

godt handtag för vår fosterländska nykterhetsrörelse.

Jag beböfver icke trötta med siffror, ty dessa äro tillräckligt kända

dels genom Kungl. Maj:ts 1903 till Riksdagen afgifna proposition i ärendet,

dels genom deras ständiga förekomst i pressen. Jag skall blott taga mig

friheten understryka det kända förhållandet, att vårt grannland Danmarks

stora försteg i ett rationellt jordbruk, ladugårdsskötsel och frambringandet

af dessa näringars förädlade produkter till stor del beror på den billiga

majsen som utfodringsmedel, och denna fördel längta och trängta våra

mindre jordbrukare efter att, fortast möjligt, komma i åtnjutande af.»

Vid ofvanförstnämnda motion finnes fogad en så lydande bilaga:

Sveriges import och export

af

Fläsk,

:

,

År

Export

Import

Öfverskott

Danmarks export

Export

Import

i

Kilo

Kilo

Kilo

Kilo

Kilo

1889

7,347,000

5,060,000

2,287,000

—

c:a 31,400,000

1890

5,961,238

8,219,833

--.

2,258,595

27,200,000

1891

5,032,841

6,338,136

—

1,305,295

32,200,000

1892

6,663,754

7,320,709

—

656,955

35,000,000

1893

6,577,759

3,660,809

2,916,950

—

40,400,000

1894

8,083,197

6,014,222

2,048,975

—

41,600,000

1895

9,687,789

6,113,770

3,574,019

—

60,000,000

1896

7,063,822

12,282,979

—

5,219,157

71,000,000

1897

4,250,359

4,347,158

—

96,799

60,000,000

1898

3,137,880

10,233,428

—

7,095,548

58,000,000

1899

2,502,000

11,927,000

—

9,425,000

71,000,000

1900

1,221,346

10,669,249

—

9,447,903

62,000,000

1901

1,068,542

10,137,005

—

9,068,463

60,000,000 |

1902

2,240,606

5,685,358

—

3,444,752

70,000,000

1903

2,722,069

5,133,897

—

2,411,828

80,000,000

1904

2,860,000

5,311,000

—

2,451,000

92,000,000

■ 1905

c:a 2,100,000

—

—

—

80,000,000 i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Ifrågavarande motioner hafva hänvisats till bevillningsutskottet, den

senare efter det Andra Kammaren bifallit motionärens hemställan att få

återtaga i motionen jämväl gjordt förslag om förbud mot brännvinstillverkning

af majs och däraf framställda produkter; och går utskottet nu

att öfver motionerna afgifva yttrande.

Vid 1880 års riksdag åsattes majs, som tillförene varit tullfri, en

tull af en krona 50 öre för 100 kilogram. Den tullkommitté, som år

1882 afgaf förslag till ny tulltaxa, hemställde emellertid om tullfrihet

för majs, malen och omalen. I enlighet härmed aflat Kungl. Maj:t proposition

till 1882 års Riksdag, som med bifall till propositionen stadgade

tullfrihet för majs, såväl malen som omalen. Vid 1885 års riksdag väcktes

motioner om åsättande af tull å majs. Bevillningsutskottet hemställde

vid behandlingen af dessa motioner, att omalen majs måtte beläggas

med en tull af eu krona för 100 kilogram och att malen majs fortfarande

måtte förblifva tullfri. Riksdagens båda kamrar beslöto emellertid,

att gällande tullfrihet för majs, såväl malen som omalen, skulle bibehållas.

Vid majriksdagen år 1887 förekom —■ jämte ett af Kungl. Maj:t framlagdt

förslag om förbud mot användande af majs m. fl. ämnen för tillverkning

af brännvin, hvilket förslag emellertid ej vann Riksdagens bifall.

— å nyo frågan om tull å majs, hvarvid bevillningsutskottet afstyrkte

förslagen därom. Första Kammaren biföll utskottets hemställan, men

Andra Kammaren beslöt en tullsats af två kronor för 100 kilogram,

hvilket beslut segrade i gemensam omröstning. Sedermera har majs alltjämt

varit belagd med tull, ehuru till växlande belopp. De nu gällande

tullsatserna å majs åsattes af 1895 års Riksdag. Därefter hafva motioner

väckts om tullfrihet, dels år 1897 för såväl malen som omalen majs, dels

ock åren 1898, 1899, 1900 och 1901 för omalen majs. Dessa motioner

hafva af bevillningsutskottet afstyrkts med undantag af år 1899,

då utskottet hemställde, att tullsatsen för omalen majs måtte nedsättas

till två kronor för 100 kilogram. Riksdagen har emellertid hvarje gång

beslutit bibehålla gällande tullsatser, men år 1901 antog dock Andra

Kammaren för sin del eu vid bevillningsutskottets betänkande fogad reservation,

i hvilken framställts förslag, att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Konungen anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes utreda, om icke de hinder

som förefunnes mot ett borttagande af tullen å majs, skulle kunna undanröjas,

särskild! hvad brännvinstillverkningen beträffade, genom ändrad

lagstiftning, och i sådant fall till Riksdagen inkomma med de förslag,

som af utredningen kunde föranledas. Vid 1902 års riksdag väcktes af

enskild motionär förslag om aflåtande af en skrifvelse till Kungl. Maj:t

af enahanda innebörd som Andra Kammarens ofvan omförmälda beslut.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 7

Bevillningsutskottet hemställde emellertid i sitt öfver denna motion afgifna

betänkande, att densamma icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda,

och blef denna hemställan af Första Kammaren bifallen. Andra

Kammaren däremot biföll, med afslag å utskottets hemställan, den i ämnet

väckta motionen. Sedermera föreslog Kungl. Maj:t i en till 1903 års

Riksdag aflåten proposition, att artikeln omalen majs skulle förklaras

tullfri. Efter det bevillningsutskottet i häröfver afgifvet betänkande

(n:o 25) hemställt om afslag å nämnda proposition, biföll Första Kammaren

denna hemställan, hvaremot Andra Kammaren godkände Kungl.

Maj:ts förslag. Vid den med anledning häraf företagna gemensamma omröstningen

afslogs den kungl. propositionen med 192 röster mot 181.

Såsom redan blifvit nämndt, förekom frågan om upphäfvande af

gällande majstull senast vid 1903 års riksdag. Uti sitt då i ämnet afgifna

betänkande hade bevillningsutskottet — efter att hafva redogjort ej mindre

för innehållet i den kungl. propositionen än äfven för ofvanberörda föregående

förslag i ämnet — meddelat uppgifter rörande den omfattning,

hvari införsel af majs under senare tider förekommit äfvensom om priset å

denna vara samt om de under olika tider gällande tullsatser för artikeln majs.

Uppgifterna om priset, i hvilket tullafgiften icke ingick, voro i likhet

med uppgifterna om införseln hämtade från vår officiella handelsstatistik;

och hade samtliga ifrågavarande uppgifter sammanfattats i en tabell,

hvilken, i vederbörliga afseenden fullständigad hvad angår de senast förflutna

aren, ansetts böra här nedan meddelas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Å r

■..........

M a

3 s

Införsel

Pris för

100 kg.

Tullsats för

100 kg.

Kvantitet

Värde

1

Ton

Kronor

Kronor

Kronor

1875 .......................................

160

17,462

10:

91

fri

1876 .............................

4,274

466,602

10:

90

fri

1877 ......................................

3,672

601,302

10:

60

fri

1878 ..........................................

7,038

852,933

12:

Öl

fri

1879 .......................................

4,896

486,320

9:

93

fri

i 18*0.......................................

42,706

4,465,200

10:

45

fri

i 1881 ......................................

1,871

233,845

12:

49

1: 50

1882 .........................................

1,515

186,663

12:

32

| V,-”/. 1: 50, ) 1

\ därefter fri j ..

1883 .........................................

5,809

755,207

13:

—

fri

1884 ........................................

11,472

1,491,301

13:

—

fri

1885 .........................................

28,020

2,942,118

10:

50

fri

! 1886 ....................................

11,215

1,065,439

9:

50

fri

1887 ....................................

4,565

456,452

10:

—

1 V,—"/» «. 1

\ därefter 2: — j

1888 .....................................

172

19,826

11:

50

1 72: —, |

| därefter 2: 50 j

1889 .........................................

9,336

863,587

9:

25

2: 50

i 1890 .....................................

16,428

1,724,922

10:

50

2: 20

1891 .................

7,847

1,020,151

13:

—

2: 50

1892 .........................................

18,359

1,927,660

10:

50

| */,-*% 2: 50, |

| därefter 1: 25

:1893 ....................................

9,684

934,530

9:

65

1: 25

! 1894 ........................................

10,728

938,728

8:

75

1: 25

| V,—7i 1: 25,1

1895 ........................................

4,945

395,570

8:

—

7,-7. 3: 15,

| därefter 3: 70 )

! 1896 .......................................

5,240

366,821

7:

—

3: 70

! 1897 ..............................

7,921

594,044

7:

50

3: 70

1898 ........................................

27,142

2,239,209

8:

25

3: 70

! 1899 .....................................

38,601

3,184,623

8:

25

3: 70

1900 .....................................

15,974

1,517,570

9:

50

3: 70

1901 .......................................

14,879

1,487,866

10:

3: 70

1902 .........................................

4,876

511,974

10:

50

3: 70

1903 .......................................

4,810

476,179

9:

90

3: 70

1904 .......................................

5,969

555,109

9:

30

3: 70

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

9

Vid de föregående tillfällen, då frågan om borttagande af tullen å

omalen majs förevarit, har mot en sådan åtgärd anförts, att densamma

skulle i flera hänseenden verka synnerligen menligt för jordbruksnäringen

i vårt land. I sådant afseende har framhållits, dels att majs, som särdeles

väl lämpade sig för brännvinstillverkning, skulle, sedan priset därå genom

tullens borttagande blifvit i väsentlig män sänkt, komma att nästan helt

och hållet utestänga användningen af potatis för tillverkning af brännvin,

dels att, då i mjöl af råg eller hvete kunde — utan att sådant läte sig

upptäckas annorledes än genom särskild undersökning — inblandas en afsevärd

mängd majsmjöl, en allmännare användning af majs såsom människoföda

kunde blifva följden af tullens borttagande, något, som skulle verka ofördelaktigt

på den inhemska produktionen af spannmål, dels ock att, enär majs

läte sig med fördel användas till ölbrygd i stället för kornmalt eller jämte

sådant, äfven härigenom en skadlig inverkan på det svenska jordbruket

kunde förväntas, därest tullen å majs borttoges.

Hvad först angår den i följd af minskade afsättningstillfällen menliga

inverkan, som potatisodlingen inom vårt land skulle få vidkännas genom

användandet af majs i stället för potatis vid brännvinsbränning, hafva visserligen

herr Nilson och dennes medmotionärer sökt förringa betydelsen häraf

genom att hänvisa till de år 1903 i förordningen angående villkoren för

tillverkning af brännvin beslutade ändringar, afsedda att förhindra en dylik

inverkan. Med afseende härå vill utskottet dock erinra, hurusom föreskriften

angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då majs där användes, träder i kraft först från och med dag,

som, efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande af majstullen, af

Kungl. Maj:t kungöres och att sålunda någon erfarenhet af berörda stadgande

hittills icke kunnat vinnas. Motionären herr Bosson synes emellertid

icke hysa någon tilltro till detta stadgandes effektivitet, då han — med

framhållande af ej mindre svårigheten att riktigt afväga ifrågavarande särskilda

afgift än äfven den därmed förenade ökning i kontrollkostnaden —

i stället förordat införande i lagstiftningen af förbud mot brännvinsbränning

af majs och däraf framställda produkter. Men äfven förutsatt att

den redan stadgade särskilda afgiften för användning af majs inom bränneri

kunde antagas i någon mån minska ofvanberörda menliga följder för den

inhemska potatisodlingen, får dock icke förbises, att den högre skatten

drabbar endast brännvin, tillverkadt af majs, men icke brännvin, tillverkadt

af majsstärkelse och andra af majs framställda produkter.

Beträffande vidare den sistnämnda af de här ofvan anförda olägenheterna,

eller den skadliga inverkan på vårt lands jordbruk, som vore att

befara i följd däraf att majs med fördel kunde användas i stället för

Bih. till Rilcsd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 6 Haft.

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

kornmal! eller jämte sådant till ölbrygd, hafva visserligen i förordningen

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker införts bestämmelser,

enligt hvilka hvarken i skattepliktiga eller skattefria bryggerier majs må

vid tillverkning användas. Det vill dock synas, som om hvad särskild!

angår de skattefria bryggerierna, beträffande hvilka ständig kontroll icke

finnes föreskrifven, svårigheter skulle förefinnas att göra det ifrågavarande

förbudet fullt effektivt; och åtminstone torde icke i dessa slag af bryggerier

användningen af mältad majs få anses vara utesluten.

Äfven om emellertid genom omförmälda bestämmelser de nyss anförda

betänkligheterna må anses hafva i någon mån häfts, kvarstår dock den

största och enligt utskottets mening ojämförligt mest betydande olägenheten,

nämligen faran för vår jordbruksnäring därigenom att majsen efter

tullens borttagande dels komme att användas såsom människoföda, dels

ock såsom ersättning för inhemska foderämnen.

I dessa afseenden vill utskottet åberopa hvad 1903 års bevillningsutskott

därom yttrat.

Enligt utskottets mening rådde icke något tvifvel om majsens användbarhet

såsom människoföda. Genom anställda försök hade nämligen visats,

att inblandningen af afsevärda mängder majsmjöl kunde ske i mjöl

af råg och hvete, särskild! af det hvita, slaget majs, utan att detta kunde

upptäckas annat än genom särskild undersökning, äfvensom att af rågeller

hvetemjöl, uppblandad! med majsmjöl, kunde beredas ett välsmakande

bröd. Utskottet hade vid behandlingen af denna fråga varit satt

i tillfälle att taga i betraktande dels olika slag af mjöl af hvete och råg,

uppblandadt med majsmjöl, dels bröd, bakadt af sålunda uppblandadt

mjöl; och lämnas i utskottets betänkande (sid. 19—20) en redogörelse för

hvad därvid förekommit, till hvilken redogörelse här må hänvisas.

Åf hvad utskottet sålunda haft tillfälle att iakttaga hade utskottet

funnit sig öfvertygadt därom, att, om tullen å majs borttoges, detta skulle

verka därhän, att en icke obetydlig del af de nu till brödföda använda

inhemska sädesslagen skulle blifva ersatt med den billigare majsen. Det

ville synas utskottet klart, att ett sådant förhållande skulle medföra en

sänkning i priset på svensk brödsäd och att sålunda det skydd, som spannmålsproduktionen

i vårt land åtnjöte, skulle förringas.

I detta sammanhang har utskottet velat erinra, att i alla de europeiska

länder, där tull å spannmål förekommer, äfven majs är belagd med

tull, stundom lika hög som den för råg bestämda. Så utgör tullsatsen å

100 kilogram majs: i Tyskland, enligt gällande, i slutet af år 1902 antagna

tariff, 5 riksmark; i Frankrike 3 francs; i Italien 7,50 lire; i Öster.

rike-Ungarn 0,50 floriner och i Spanien 4,40 pesetas. Ofvanstående upp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

il

gifter äro hämtade från > Specialausgabe des II Teils des Export-HandAdressbuch

v. Deutschland (Internationales Welthandelsadressbuch) 1904/05

— 10 Ausgabe, Berlin 1904.»

Hvad härefter beträffar majsens betydelse såsom foderämne, särskildt

för fläsk- och äggproduktion, liar vid detta likasom vid föregående tillfällen

framhållits, hurusom den storartade utveckling, Danmarks jordbruk

vunnit, hufvudsakligen vore att tillskrifva den omständigheten, att

tullfri, billig majs kunnat användas såsom utfodringsämne samt att ett

billigare pris på majs skulle äfven i vårt land väsentligt bidraga till jordbruksnäringens

höjande.

Härvid lärer till en början, såsom ock 1903 års bevillningsutskott

yttrade, med fullt skäl kunna ifrågasättas, huruvida en jämförelse med

Danmark i detta afseende är riktig. Det torde nämligen icke kunna bestridas,

att förhållandena därstädes med afseende å naturliga betingelser

för jordbruket äro väsentligt olika dem, som råda hos oss åtminstone i de

ojämförligt största delarna af vårt land. Bättre klimatiska förhållanden

och bördigare jordmån hafva i förening med andra samverkande omständigheter,

såsom en intensiv foder- och rotfruktsodling samt höjandet af

det mindre jordbrukets afkastningsförmåga, förhjälpt det danska jordbruket

till den höga ståndpunkt, som detsamma för närvarande intager, äfvensom

åstadkommit en lönande export af dess produkter.

1 detta sammanhang har utskottet velat meddela, att enligt uppgifter,

dem utskottet erhållit genom svenska generalkonsulatets i Köpenhamn bemedling,

af oförmalen majs under nedannämnda år till Danmark införts

och till fodermedel förbrukats följande kvantiteter:

år. kg.

1900 ................................................................. 371,210,000

1901 ................................................................... 263,500,000

1902 ................................................................... 275,400,000

1903 ......................................... 187,500,000

1904 ............................................................... 199,650,000

Det visar sig sålunda, hvad förbrukningen af majs till fodermedel beträffar,

att densamma under den femårsperiod, ofvannämnda uppgifter

omfatta, minskats med omkring 46 procent. Anmärkningsvärdt är emellertid,

att, enligt hvad den i motionen n:o 22 åberopade, här ofvan intagna

tabell rörande import och export af fläsk utvisar, under samma tid

utförseln af fläsk från Danmark stigit från 62,000,000 kilogram till

92,000,000 kilogram eller med omkring 48 procent.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Detta tyder åtminstone icke på att omfattningen af fläskproduktionen

i Danmark är så beroende af tillgången på majs, som man velat göra gällande.

Det må visserligen vara sant, att majs är ett godt och värdefullt

foderämne framför allt i och för produktion af fläsk. Lika säkert är

emellertid, att majsen icke med fördel kan komma till användning utan

tillsats af andra foderämnen, hvilka innehålla erforderliga mängder af

kväfve. Att vid sådant förhållande vidtaga en åtgärd, hvarigenom våra

inhemska foderämnen till verkligt men för vårt jordbruk skulle komma

att ersättas af den utifrån införda majsen, synes vara långt ifrån välbetänkt.

Rörande in- och

utförseln af fläsk, alla

slag, har utskottet

meddela följande från

den officiella statistiken

hämtade siffror:

Införsel

Utförsel

År

ton

ton

1900 ...........

............... 10,675 ............

.................... 1,221

1901 .............

................ 10,144 .........

................. 1,069

1902 ..............

.............. 5,692 ..........

.................... 2,241

1903 ..............

................. 5,140 ............

.................... 2,724

1904 ............

................... 5,065 ............

.................. 2,613

Af de anförda statistiska siffrorna synes framgå, att den inhemska

svinafveln äfven under nuvarande omständigheter är stadd i framåtgående.

Såsom 1903 års bevillningsutskott erinrade, bedrifves denna näring,

i stort sedt, hufvudsakligen såsom en binäring hos de breda lagren af vårt

lands jordbrukande befolkning, som mångenstädes hämtar en väsentlig inkomst

däraf. »Men», yttrade utskottet vidare, »det torde kunna med

säkerhet antagas, att tullfrihet för majs skulle medföra anläggandet i

hamnstäder af svinuppfödningsanstalter i stor skala, med hvilka landtmännens

produktion af fläsk ej skulle med framgång kunna täfla; och

sålunda skulle äfven på detta område den ifrågasatta tullfriheten å majs

träffa vårt lands jordbruk som ett hårdt slag».

Utskottet har icke velat underlåta att framhålla äfven sistnämnda

synpunkt och de betänkligheter, som från denna kunna härledas mot motionärernas

förslag.

Det torde icke heller böra lämnas obeaktadt, hurusom, trots tullen å

majs, tullfritt majsfoder i form af majskakor, majskli och framför allt glutenfocler,

allt ämnen, hvilka införas tullfritt, numera användes i stället för

majs vid utfodring af såväl nötkreatur och höns som svin.

En annan af jordbrukets binäringar, nämligen stärkelsefabrikationen,

skulle ock komma att tillskyndas olägenheter genom majstullens bortta
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

gande, då det vore att befara, att majsen, som utgör ett synnerligen

stärkelserikt ämne, skulle komma att i väsentlig grad undantränga det för

närvarande använda råämnet potatis. Att detta skulle särskild! hårdt

drabba det mindre jordbruket, lärer icke kunna bestridas.

Slutligen vill utskottet erinra om den minskning i tullinkomsterna,

som genom ett bifall till den ifrågasatta tullfriheten skulle inträda för

statsverket. Denna minskning beräknades i 1903 års statsverksproposition

till 550,000 kronor. Enligt hvad den officiella statististiken utvisar, har

tullafgiften för omalen majs under de senaste sex åren (till och med år

1904, det sista, för hvilket officiella siffror föreligga) utgjort i medeltal

omkring 525,000 kronor. Att under nuvarande förhållanden, då statens

utgifter alltjämt ökas, vidtaga en åtgärd, som skulle för staten medföra

en så pass betydande minskning i inkomsterna, anser utskottet för sin del

icke tillrådligt.

Bevillningsutskottet, som alltså delar den af 1903 års bevillningsutskott

uttalade mening om lämpligheten af majstullens bibehållande,

hemställer fördenskull,

att Riksdagen ville, med afslag å förevarande motioner

om upphäfvande af tullen å majs, besluta, att

gällande tullsats för artikeln majs, omalen, skall bibehållas

oförändrad.

i:o.

Bevillningsutskottet har vidare ansett sig böra till behandling i ett

sammanhang med här ofvan omförmälda motioner om tullfrihet för omalen

majs företaga nedannämnda inom Andra Kammaren väckta, till bevillningsutskottet

likaledes hänvisade motioner, nämligen n:o 91 af herr

Bosson och n:o 125 åt herr AT. Jönsson i Gammalstorp.

Herr Bosson, hvilken hänvisar till motiveringen i sin ofvanberörda

motion om tullfrihet för omalen majs, hemställer i motionen n:o 91, »att

i händelse Riksdagen för sin del beslutar upphäfva tullen på omalen majs,

räknadt. från den dag Kungl. Maj:t finner för godt bestämma, Riksdagen

äfven ville besluta, att brännvinsbränning, stärkelsetillverkning och pressjästberedning

af majs och häraf framställda produkter äfven måtte i sammanhang

därmed blifva förbjudna».

Herr Jönsson föreslår, att, då nyssnämnda »förslag om förbud för

brännvinsbränning af majs och däraf framställda produkter måhända ej

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

vinner Riksdagens bifall samt ett borttagande af majstallen utan förbud

för brännvinsbränning eller beslut om en särskild afgift för brännvinsbränning

af majs skulle högst betydligt skada vårt jordbruk och synnerligast

det svaga jordbruket inom landet, där potatis odlas för stärkelseoch

brännvinsfabrikation, Riksdagen, under förutsättning att tullen å majs

borttages, ville besluta åsätta brännvin tillverkadt af majs och däraf framställda

produkter en särskild afgift af 10 öre pr liter 50 procent att utgå

på samma sätt, som den särskilda afgiften å brännvin af utländsk potatis

från den tid beslutet om borttagandet af tullen å majs träder i kraft».

Då det torde vara uppenbart, att de ifrågavarande båda förslagen

framlagts allenast under förutsättning af bifall till förslagen om majstullens

upphäfvande, synes det ligga i sakens natur, att vid den utgång,

denna sistnämnda fråga inom utskottet erhållit, utskottet jämväl funnit sig

höra afstyrka bifall till de nu föreliggande motionerna. Utskottet har

emellertid beträffande herr Bossons förslag, i hvad det afser förbud för

brännvinsbränning af majs och däraf framställda produkter, icke velat

underlåta att framhålla den olägenhet, som kan vara förenad med ett

dylikt förbud. Det låter nämligen tänka sig, att genom mindre gynnsamma

skördar såväl i Sverige som i Tyskland tillgången på potatis kunde blifva

knapp och något öfverskott för brännvinstillverkning icke förefinnas. Vid

sådana tillfällen skulle, därest för brännvinsbränning majs icke finge användas,

sistnämnda råämne med all sannolikhet komma att ersättas af

råg; och antagligt är, att härigenom priset å detta sädesslag skulle komma

att på ett för konsumtionen kännbart sätt ökas.

Beträffande herr Jönssons förslag, att brännvin, tillverkadt af majs

och däraf framställda produkter, måtte åsättas en särskild afgift af 10 öre

för liter, hvilket förslag innebär en höjning med 5 öre af den vid 1903

års riksdag beslutade tilläggsafgift för dylikt brännvin, vill utskottet däremot

anmärka, att med den hittills åstadkomna utredning den redan beslutade

afgiften torde få anses vara till fyllest. Under sådana förhållanden

synes det ingalunda vara tillrådligt att biträda motionärens förslag.

På grund af det anförda hemställer utskottet,

a) att förevarande motion, n:o 91, angående förbud

mot tillverkning af brännvin, stärkelse och pressjäst af

majs och däraf framställda'' produkter icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

b) att motionen n:o 125, angående viss särskild af
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

15

gift för brännvin, tillverkadt af majs och däraf framställda

produkter, icke heller måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. 0 AV ALLT.

Reservationer:

af herrar J. Bromée, O. A. Ericsson, G. Jansson, Almqvist, K. G.

Karlsson, Höjer, Koos, Branting och F. O. Berg, hvilka ansett att utskottets

betänkande bort hafva följande lydelse:

l:o.

»I två inom — — — nedan meddelas (sid. 1—7).

I enlighet med motionärernas framställning och i öfverensstämmelse med

de åsikter, som 1903 uttalades af dåvarande jordbruksministern såväl till statsrådsprotokollet

som inom Riksdagen, anser utskottet, att borttagandet af tullen

å majs är en af de första åtgärder,'' som böra vidtagas till främjandet af jordbruksnäringens

utveckling och tillvaratagandet af dess intressen. En dylik

åtgärd synes länge varit påkallad redan af det svensk a jordbrukets omläggning

från öfvervägande sädesproduktion till en allt intensivare ladugårdsskötsel

och mejerihanodtering samt det i följd däraf ökade behofvet af alla slags

fodermedel. Åtskilligt af vår modernärings produktionsförhållanden är

också ägnadt att väcka eftertanke, i synnerhet den nedgång i exporten af

1 an d tin an n ap ro duk t e r, som efter en kort tid af uppblomstring kunde konstateras

från midten af 1890-talet och som under senare år, med undantag

för artikeln ägg, icke väsentligen förändrats. Denna nedgång har

man sökt förklara icke i en minskad produktion, ehuru en sådan i vissa

fall är uppvisbar, utan i en ökad konsumtion af lifsförnödenheter inom

landet; men äfven medgifvet att en dylik konsumtion förelunnits, borde

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

med mera framsynthet en så betydande tillbakagång i exporten icke behöft

äga rum. I hvarje fall måste vår modernäring för framtiden ställa

såsom sin uppgift, ej blott att kunna fylla den inhemska förbrukningens

kraf, utan äfven att producera större mängder af landtmannapr o dukter till

afsättning på den utländska marknaden. Därtill fordras likväl i främsta,

rummet, att man icke genom tullafgifter i oträngdt mål ökar produktionskostnaderna

för vår jordbruksindustri, utan i stället lämnar till fritt förfogande

ett af de yppersta råmaterial, som på världsmarknaden står vår

inhemska kreatursskötsel till buds. Yi kunna i detta fall, som många

gånger blifvit sagdt, lära af vårt södra grannland, äfven om man erkänner,

att »de naturliga betingelserna för jordbruket» i Sverige och i Danmark

äro hvarandra i många stycken olika. Det är ett faktum, att Danmark

har användningen af majs till foder i väsentlig grad att tacka för

den starka utvecklingen af sin fläsk- och äggproduktion, och framstående

danska auktoriteter hafva också erkänt detta sakförhållande. Man har

nyligen anmärkt, att importen till Danmark af till fodermedel använd

majs under femårsperioden 1900—1904 sjunkit från i rundt tal 371 till

199 null. kg., under det att samtidigt fläskexporten stigit från 62 null.

till 91 null. kg., och man synes däri sökt ett bevis därför, att majsens

anseende såsom utmärkt fodermedel skulle i Danmark vara på återgång.

En dylik slutledning torde emellertid vara förhastad, så mycket mer som,

enligt hvad från Danmark inkomna meddelanden gifva vid handen, den

ifrågavarande importminskningen torde bero på tillfälliga förhållanden och

eu importökning under sista tiden åter inträdt. För öfrigt är det svårt

att se, i hvilket logiskt samband minskningen af majsimporten i Danmark

står till upphäfvande! af den svenska majstullen. Meningen är ju endast

att lämna åt den svenska jordbrukaren fri tillgång till ett godt och i vanliga

fall billigt fodermedel samt sålunda genom att något minska hans

produktionskostnader göra honom konkurrenskraftigare på den utländska

marknaden. Finner han det med god ekonomi förenligt att använda majs,

så gör han det; finner han det icke, så låter han bli. I hvarje fall hyser

utskottet den förtröstan, att han icke använder majs »utan tillsats af andra

foderämnen» och att således den uttalade farhågan, att den tullfria majsen

torde komma att helt och hållet »ersätta våra inhemska foderämnen», skall

visa sig fullkomligt ogrundad.

Såsom skäl mot majstullens upphäfvande har förut framhållits fara])

att vid brännvinstillverkningen den tullfria majsen skulle efter hand undantränga

den svenska potatisen. Detta skäl har numera, såsom motionärerna

anfört, förlorat det mesta af sin giltighet, sedan 1903 års Riksdag

infört den bestämmelsen i brännvinstillverkningsförordningen, att samtidigt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

17

med majstullens bortfallande brännvin, tillverkadt af majs, skall påläggas

en tilläggsafgift af 5 öre pr liter, fullt motsvarande den förutvarande tullen.

Likaledes torde skälet, att tullfri majs skulle komma att uttränga kornet

vid maltdryckstillverkning, hafva mistat sin kraft, sedan genom 1903 års

förordning om tillverkning af maltdrycker hvarje användning af majs vid

dylik tillverkning synes vara utesluten.

Ett hufvudskäl mot majsens tullfrihet har allid varit, att efter tullens

borttagande majsmjöl skulle komma att tillsättas råg- och hvetemjöl i bröd

samt råg- och hvetepriserna därigenom nedtryckas. Att efter majstullens

bortfallande en sammanblandning särskilt af majs- och hvetemjöl någon

gång komme att försökas, är på grund af då inträdande stora prisskillnad

mellan hvete och majs mycket sannolikt. Men något annat än ett undantag

blefve ett dylikt förfarande icke. Dels är bröd bakadt af sammanblandadt

majs- och hvetemjöl icke rätt njutbart annat än i färskt tillstånd

och blir alltid en dålig vara i jämförelse med det rena hvetebrödet; dels

torde våra stora kvarnetablissement, som representera mer än hälften af

Sveriges hvetemjelproduktion, vara alltför måna om sitt anseende för att

vilja riskera, detsamma genom att använda majs vid sin fabrikation och

sålunda nedsätta sin varas kvalitet. För öfrigt är det ganska visst, att

äfven en större användning af majs till bröd icke skulle utöfva någon

väsentlig inverkan på de inhemska sädespriserna, utan endast medföra en

motsvarande minskning i vår kolossala, sädesimport.

Hvad angår den uttalade farhågan, att till följd af majstullens borttagande

användningen af inhemsk potatis vid stärkelsefabrikationen skulle

minskas, vill utskottet icke förneka möjligheten häraf, och utskottet har

därför här nedan under punkt 2:o föreslagit, en skrifvelse till Kungl. Maj:t

med begäran om utredning i ämnet. Men utskottet anser i hvarje fall,

på grund af de upplysningar, som vid 1903 års riksdag meddelades, majsens

användning i stärkelsefabrikationen vid vanliga prisförhållanden så

begränsad, att det, alls icke kan blifva något tal därom, att inom den

ifrågavarande industrien majsen »skulle komma att i väsentlig män undantränga

det för närvarande använda råämnet potatis».

Slutligen bör anmärkas, att tillgången till »tullfritt majsfoder i form

af majskakor, majskli och framför allt glutenfoder» icke bör utgöra ett

hinder för att borttaga tullen pa själfva majsen och således lämna våra

jordbrukare fri åtgång till ännu ett ypperligt fodermedel; och detta så

mycket mindre, som nyssnämnda preparat, i förhållande till sitt näringsvärde

äro dyrare än majsen och i likhet med alla importerade och preparerade

fodermedel lätt kunna förfalskas.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 5 Samt. I Afd. 6 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

På grund af hvad sålunda blifvit anförd t, hemställer utskottet

a) att Riksdagen, med anledning af förevarande motioner, ville besluta,

att artikeln majs, omalen, skall vara tullfri, samt att i följd

häraf de i nu gällande tulltaxa förekommande rubrikerna n:is

596 och 597 skola erhålla följande förändrade lydelse:

Spannmål:

omalen:

råg, hvete, korn samt

ärter och bönor...... 100 kilogram 3: 70

hafre, majs och vicker........................ fria»; samt

b) att, vid bifall till hvad utskottet under mom. a) hemställt, Riksdagen

tillika ville besluta, att sagda tullfrihet förklaras skola inträda

från och med dag innevarande år, som af Kungl. Maj:t

kungöres.

z: o.

Bevillningsutskottet--— träder i kraft (sid. 13—14).

Hvad först angår herr Bossons ifrågavarande motion, synes densamma

endast i hvad den rörer stärkelsefabrikationen påkalla Riksdagens uppmärksamhet.

Utskottet har här ofvan under punkt l:o medgifvit, att i

händelse af majstullens bortfallande för nämnda fabrikation vissa olägenheter

möjligtvis kunna uppstå; och utskottet anser därför skäl förefinnas

att hos Riksdagen hemställa om aflåtande af eu skrifvelse till Kungl. Maj;t

med begäran om utredning af hithörande förhållanden, hvarefter, om så

befinnes vara af nöden, åtgärder eventuellt kunna vidtagas till nämnda

olägenheters af hjälpande. Hvad åter beträffar herr Jönssons förslag, vill

utskottet erinra därom, att i händelse af maj stullens bortfallande redan

enligt gällande bestämmelser en särskild afgift af 5 öre per liter kommer

att åsättas brännvin, tillverkadt af majs, samt att skäl förefinnas, att denna

tilläggsafgift skall för det af motionären afsedda ändamålet vara till fyllest.

På grund af det anförda hemställer utskottet,

a) att Riksdagen, med anledning af herr Bossons ifrågavarande motion,

ville besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, hvilka åtgärder må finnas lämpliga

till förhindrande däraf, att såsom råämne vid stärkelsefabrikation

inhemsk potatis i afsevärd mån ersättes af majs eller däraf

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

framställda produkter, samt, så fort ske kan, till Riksdagen inkomma

med det förslag, hvartill nämnda utredning kan gifva

anledning; samt

b) att herr Jönssons motion icke måtte af Riksdagen bifallas».

Vidare har reservation anmälts af herr Lindblad, mot vissa delar af

motiveringen, därvid herr Lindblad anfört:

''Då nu behofvet af majs till kreatursfoder kan fyllas genom tullfri

import åt glutenfoder, majskakor och andra proteinrikare fodermedel, så

synes majsen endast kunna hos oss äga någon betydelse för svinuppfödning.

För detta ändamål synes det visserligen önskvärdt, att majs kunde

importeras tullfritt, men då detta ej utan risk låter sig göra, förr än en

eller möjligen tvänne frihamnar kommit till stånd vid Västerhafvet och

Sundet, så vill jag, dä utsikter till den frågans lösning snart nog torde

föreligga, härmed framhålla, att det sedermera- lätt låter sig göra att inom

frihamnen förmala majsen till svinföda och med en obetydlig inblandning

af kolpulver behandla majsen så, att dess inblandning i mjöl omöjliggöres.

»Status quo» i majstullen synes alltså äfven i det afseendet fördelaktig,

att därmed kan befordras lösningen af frågan om frihamn.»

Herrar Hammarström och friherre Bonde hafva begärt fä antecknad t.

att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta betänkande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.