Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7

1906-03-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1906:7, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

i

7.

Ank. till Riksd. kansli den 12 mars 1906 kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tillägg till

1 § 1 mom. i förordningen om beskattning af socker

den 2 juni 1905.

1 § 1 mom. i förordningen om beskattning af socker den 2 juni 1905

är af följande lydelse:

»För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall, på

sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till

fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram. För socker,

som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.»

I en inom Andra Kammaren af herr M. II. Sandén jämte elfva andra

af kammarens ledamöter väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

n:o 71, har framställts yrkande, »att Riksdagen måtte besluta det tillägg

till § 1 mom. 1 i kung! förordningen af 2 juni 1905 om beskattning af

socker, att momentet erhåller följande lydelse: För allt socker, som inom

riket tillverkas eller dit införes, skall, på sätt i denna förordning närmare

bestämmes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas skatt med 13

öre för hvarje kilogram. För det socker, som af hvitbetor tillverkas vid de

nyanlagda sockerfabrikerna i Öster- och Västergötland och hvithet socker

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 5 Sami. 1 Afä. 7 Raft. (N:o 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o

från dessa fabriker till fritt bruk utlämnas, må dock denna skatt nedsättas

till 10,84 öre per kilogram under ett år, räknadt från den 1 september

1906. För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt

tulltaxan.»

Till stöd för berörda yrkande hafva motionärerna användt följande

motivering.

»Vid förra årets lagtima riksdag beslöts med anledning af motion

af herr C. J. Jakobson i Karlshult det tillägg till § 2 i kungl. förordningen

om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 maj

1898, att för de fabriker, som i öster- och Västergötland äro anlagda

och under anläggning för förädling af hvitbetor till socker, utbytet af

100 kilogram råa (ej torkade) betor beräknas utgöra 2 kilogram mindre

än det för öfriga fabriker stadgade.

Denna för de nyanlagda fabrikerna i nämnda landsdelar välbehöfliga

lindring i beskattningen kunde dock till följd af hvitbetsoekerskattens omläggning

efter ett nytt system, hvilket beslöts af samma års Riksdag, icke

gälla för längre tid än till den 1 september innevarande år, då den nyantagna

förordningen om beskattning af socker träder i kraft. Behofvet

af skattelindring för dessa fabriker finnes emellertid fortfarande, och under

förhoppning, att Riksdagen äfven nu behjärtar billigheten af en dylik

begäran, hemställa undertecknade, att skattelindringen till de nyanlagda

sockerfabrikerna i Öster- och Västergötland måtte beviljas under ytterligare

ett skatteår.

Till följd af den förändrade sockerlagstiftningen måste ju formen för

denna skattelindring blifva en annan än den nu bestämda, enär skatten

ej längre uttages efter uppvägda betor, utan efter mängden af tillverkadt

socker. I närvarande stund är skattelindringen på det sätt bestämd, att

då vid de äldre fabrikerna utbytet af etthundra kilogram råa (ej torkade)

betor beräknas utgöra 12 kilogram socker, de nyanlagda fabrikerna i

öster- och Västergötland icke beräknas hafva större utbyte än tio kilogram

socker pr 100 kilogram råa betor. Nedsättningen i skatten utgör

således en sjättedel f/f), och om med denna utgångspunkt en likartad

skattenedsättning under efter den 1 september innevarande år gällande

skatteform skulle beviljas, så utgör den sålunda 2,16 öre per kilogram

eller en sjättedel af den i kungl. förordningen bestämda skatten af 13

öre per kilogram.

Det torde knappast vara behöfligt att här ånyo framlägga de tyngande

skäl, som tala för att de nya sockerfabrikerna i öster- och Väster
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7. 3

götland böra komma i åtnjutande af den'' lindring i beskattningen, som

kom sockerfabrikerna i Skåne och på Gottland till del, då de först upprättades.

Då främsta orsaken till att, oaktadt skatten då var jämförelsevis

låg, vid införandet af sockerbetstillverkningen i vårt land denna näring

hade att kämpa mot stora svårigheter, ja så stora, att flera råsockersfabriker

måste på grund af brist på ekonomisk bärighet nedläggas, låg

däri, att jorden, som användes till betodling, icke ännu var nog bearbetad

för att denna odling skulle kunna löna sig, hvartill visades åtgå en

jordkultivering af minst 6 år, måste erkännas, att samma svårigheter

förefinnas ännu vid nyanläggning af sockerfabriker i landsdelar, hvarest

betodling i större skala icke förut förekommit. Den erfarenhet, man

redan gjort i Öster- och Västergötland, utgör ett bekräftande häraf

och ett bevis för det trängande behofvet af skattelindring för hvitbetsockertillverkningen

i dessa landskap. Då nämligen Skånes uppodlade

betodlingsdistrikter gifvit en afkastning i medeltal under senaste året af

cirka 16,000 kilogram per tunnland, hafva betodlingarne i Öster- och

Västergötland under det första betodlingsåret gifvit en medelafkastning af

omkring 10,000 kilogram per tunnland. Det betydligt lägre utbytet af

betskörden i dessa landskap måste först och främst tillskrifvas den omständigheten,

att jorden ej kommit upp i den växtkraft, som är behöflig

för betodlingen.

En allmänt erkänd sak är, att en på hvitbetsodling grundad sockertillverkning

medför stora fördelar i de landsdelar, hvarest den bedrifves.

Att en sockerfabrikation af detta slag kommer till stånd, innebär för hela

orten en ekonomisk lyftning, hvilken kommer icke blott ägarne af de

jordarealer, som användas för betodling, till del, utan äfven en stor krets

af landtbrukare och arbetare, som i mer eller mindre mån draga nytta af

den nya industrien. Ty, enligt hvad kändt är, kräfves för hvitbetsodlingen

en djupt upplöjd och väl gödslad samt omsorgsfullt skött jord. Hvitbetsodlingen

medför sålunda en höjning af jordkulturen i de trakter, där den

bedrifves. Åkerjorden blifver djupare och bättre bearbetad samt vinner i

växtkraft. Vid sådant förhållande kan en egendoms areal lämna ej blott

en värdefull betskörd, utan därjämte efter hand en större skörd af andra

kulturväxter, än som ägt rum innan betodlingen infördes. Samtidigt sättes

ägaren i stånd att genom inköp af affall från fabrikerna hålla ett större

antal kreatur, hvilket åter bereder rikligare tillgång på naturlig gödsel

och sålunda i sin mån bidrager till jordens förbättrande. Det är eu

gifven sak, att betodlingen härigenom måste i högst betydlig mån bidraga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

till jordbrukets höjande, såsom ock visat sig i Skåne i de trakter, hvarest

odling af betor ägt rum under flera år och i stor utsträckning. I öster*

och Västergötland ha under år 1905 cirka 25,000 tons betor producerats.

Då öfriga hvitbetsockerfabriker i riket åtnjutit skattelindring under

de fem första åren af sin tillverkning, hvarigenom de hunnit förvärfva åt

sig ekonomisk bärkraft, torde det få anses billigt och rättvist, att äfven

de nyanlagda fabrikerna i öster- och Västergötland komma i åtnjutande

af denna skattelindring. I annat fall skulle vissa landsdelar gynnas pa de

öfrigas bekostnad. Riksdagen har ock genom det förra året fattade beslutet

erkänt det rättvisa och billiga i denna skattelindring. Behofvet af nedsättningen

i skatten för de nyanlagda fabrikerna måste dessutom nu vara

större, då till följd af nedsättning i tullen på utländsk raffinad samt genom

den förhöjda beskattningen å inom landet tillverkadt socker förtjänsten å

sockertillverkningen hädanefter måste blifva väsentligt mindre än förut.

Vid bedömandet af denna sak bör sålunda äfven tagas i betraktande, att

alla tecken tyda på att sockerbetsodlingen i Skåne, hvarest de flesta sockerfabrikerna

äro belägna, icke, till följd af nya sockerlagstiftningen, kan

hållas uppe i sin nuvarande utsträckning, enär priset å sockerbetor hädanefter

icke kan blifva så högt, som odlarne fordra, och många därför sannolikt

komma att öfvergå till odling af andra kulturväxter. Betodlarne

i Skåne nekade som bekant år 1904 att odla betor till kronor 1,90 per

100 kilogram, och åstadkoms högre betpris endast genom tillfällig prisstegring

af socker. Fara finnes sålunda för att betodlingen minskas i

Sverige, så att hvitbetsockertillverkningen inom landet icke längre kan

räcka till fyllandet af landets sockerbehof, synnerligast som därjämte konsumtionen

är stadd i en allt starkare tillväxt. Förra året var importen af

råsocker till sockerfabrikerna rätt stor. Den uppgick sannolikt till öfver

tjugo miljoner kilogram. Ännu har dock ingen exakt uppgift öfver denna

import kunnat erhållas. Det är sålunda af vikt, att sockerfabrikationen

och betodlingen genom skattelindring uppmuntras i de landsdelar, där

betodlingen är möjlig, men jorden ännu ej kommit i tillräcklig kultur.»

Bevillningsutskottet har därjämte fått emottaga en till utskottet ställd,

af herr Sandén jämte tio af de öfriga motionärerna undertecknad, så lydande

skrift:

»För den händelse inom bevillningsutskottet skulle förefinnas betänkligheter,

mot ett tillstyrkande af den af undertecknade i motion n:o 71 i

Andra Kammaren vid innevarande riksdag föreslagna lindring i socker
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7. 5

skatten för det af hvitbeta’ vid fabrikerna i Östergötland och Västergötland

tillverkade socker af den anledning, att en fullt effektiv form skulle

saknas för den nödiga kontrollen öfver, att det socker, som skulle komma

i åtnjutande af skattelindringen, verkligen tillverkats af inom mellersta

Sverige vuxna hvitbeta och icke af från utlandeUtaporteradt eller eljest

till fabrikerna infördt råsocker, anhålla vi få för utskottet påpeka, att eu

fullt verksam och pålitlig kontroll i detta hänseende kan vinnas genom

uppställande af följande villkor för skattelindringens åtnjutande, nämligen:
att,

när betafverkningen på hösten börjar, intet annat socker får finnas

inom råsockerfabriken;

att allt råsocker, som därefter uttages af svenska hvitbeta och för

hvilket skattelindring begäres, raffineras vid sockerraffinaderiet i Lidköping;

att, så länge raffineringen af nämnda råsocker pågår, intet annat socker

får införas i raffinaderiet; samt

att det af ifrågavarande råsocker framställda raffinerade sockret, i

den mån det ej utlämnas till fritt bruk, inlägges under kronans lås på

särskilda magasin, innan behandling af annat råsocker vid raffinaderiet

påbörjas.

På detta sätt kan det socker, för hvilket lägre skatt skulle erläggas,

hållas skildt från annat socker, hvaremot å andra sidan icke skulle möta

hinder för vederbörande, där de så önskade, att påbörja raffinering af annat

råsocker, innan det från öster- och Västergötland komna blifvit utarbetadt,

dock att i sådant fall återstoden af sistnämnda socker jämväl

komme att draga full skatt.

Någon ändring af gällande förordning angående sockerbeskattningen

af den 2 juni 1905 eller i dithörande ordningsstadga af den 9 juni samma

år synas oss de föreslagna bestämmelserna ej påkalla, utan lärer väl föreskrift

därom kunna af kontrollmyndigheterna utan vidare såsom kontrollåtgärd

påbjudas.»

Utskottet har vidare beträffande de nu ifrågavarande fabrikerna i

Lidköping och Linköping ansett sig böra meddela de i nedanstående tabell

sammanförda uppgifter, hvilka erhållits från kungl. finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå och afse för den förra fabriken

tillverkningsåren 1904—1905 och 1905—1906 samt för den senare

tillverkningsåret 1905—1906, det enda under hvilket denna fabrik varit

i gång.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7,

Betafverkning...............

Skattebelopp ...............

Sockerhalt .....................

Erhållet sockerutbyte...

Fabriken i Lidköping.

Fabriken i Linköping.

1904-05

1905-06

1905—06

1,129,5 ton

9,301,5 ton

13,808,5 ton

15,926 kr.

109,293 kr.

162,250 kr.

H,2 %

12,0 %

1 *\

-l}

i}*)

Enligt den ännu gällande förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket utgår, som bekant, skatten för det inom landet

tillverkade sockret efter de för tillverkningen använda hvitbetornas

vikt på det sätt, att en viss vikt råa (ej torkade) hvitbetor antages lämna

ett visst i förordningen bestämdt utbyte i råsocker. Sagda utbytesprocent

utgör för'' närvarande 12 procent, dock att i enlighet med hvad som beslöts

vid 1905 års lagtima riksdag för de i motionen afsedda två fabrikerna

i Östergötland och Västergötland omförmälda utbyte för tiden intill

den 1 september 1906 utgör endast 10 procent.

Det ifrågavarande beräkningssättet hvilar således på ett antagande i

fråga om betornas sockerhalt. Denna senare är emellertid, såsom känd!,

betydligt växlande, icke blott från det ena året till det andra utan äfven

under samma år inom olika odlingsområden, hvadan förevarande beskattningssystem

medför den olägenheten, att skatten kan komma att drabba

sockerindustrien tämligen ojämnt. Det må i detta sammanhang framhållas,

hurusom de särskilda fabrikerna inom landet bedrifva sin tillverkning

under ganska olika villkor. Somliga hämta sitt råmaterial från trakter,

där betor med hög sockerhalt frambringas. Andra åter arbeta med ett

material, som lämnar ett betydligt mindre sockerutbyte. Gifvet är, att

under dylika omständigheter vid fastslåendet af utbytesprocenten, hvilken

med ofvanomförmälda undantag är densamma för alla fabriker i riket,

nödig hänsyn måst tagas till de för sin tillverkning sämre situerade fabrikerna,

på det att dessa icke till äfventyrs nödgades betala högre skatt,

än som motsvarade deras verkliga sockerutbyte.

HÖj De sålunda antydda äfvensom öfriga med nämnda beskattningssystem

förenade olägenheter hafva emellertid ansetts vara af den art, att systemet

öfvergifvits, och har i stället genom den år 1905 antagna, den 2 juni

samma år utfärdade förordningen om beskattning af socker, hvilken trä
-

*) Uppgifter bäfva icke kunnat erhållas från kontroll- och justeringsbyrån,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7. 7

der i kraft den 1 september 1906, en ny beskattningsmetod införts i sockerlagstiftningen.

Enligt denna sistnämnda princip, genom hvars införande

afsetts att vinna större jämnhet och rättvisa i beskattningen, är det den för

konsumtion färdiga produkten, som träffas af skatten.

Hvad nu angar den förlidet år åt här ifrågavarande fabriker medgifna

förman, hvilken upphör att gälla, då den nya förordningen träder i

kraft och af motionärerna ifrågasatts skola förnyas, må i detta sammanhang

framhallas, att det hittills tillämpade beskattningssystemet och de

vid föregående tillfällen åt nytillkomna råsockerfabriker lämnade förmåner

visserligen kunde förklara Riksdagens berörda medgifvande, hvarigenom

— till utjämnande i skattehänseende af det för dessa fabriker oförmånliga

förhållande, att de arbetade med ett mindre sockerhaltigt råmaterial _

utbytesprocenten skulle för dem beräknas något lägre än för öfriga fabriker.

Men sedan skatten icke längre skall utgöras efter ett på förhand

beräknadt utbyte, som i verkligheten kan utfalla olika för olika fabriker,

utan påföres den från råsockerfabriken eller raffinaderiet utgående, till

konsumtion färdiga varan och alltså icke vidare kan såsom förut drabba

hårdare vid afverkning af mindre sockerhaltiga betor, har uppenbarligen

grunden för de nya fabrikernas undantagsställning förfallit. En lägre

skattesats för det vid dem tillverkade sockret kan förty icke längre motiveras

med syftet att åstadkomma jämlikhet i beskattningen, utan skulle

oförtydbart innebära en premiering af dessa nya fabriker, för hvilken åtgärd

giltiga skäl icke kunna anses vara förebragta,

Härtill kommer, att af en dylik åtgärd otvifvelaktigt skulle uppstå

hvarjehanda olägenheter. Bland annat synes den möjligheten ingalunda

vara utesluten, att fabrikerna skulle, därest lindring i skatten erhölles,

kunna för sin tillverkning använda betor äfven från andra trakter än de*

ursprungligen afsedda. Visserligen hafva motionärerna, enligt hvad ofvanintagna

skrift utvisar, för skattelindringens åtnjutande föreslagit vissa villkor

i form af kontrollåtgärder. Den sålunda ifrågasatta kontrollen riktar

sig emellertid icke därpå, att det socker, som skulle komma att träffas

af den lägre skatten, också tillverkats af betor från de ifrågavarande odlingstrakterna.

Det vill för öfrigt synas vara förenadt med afsevärda svårigheter

att åstadkomma en i detta hänseende fullt effektiv kontroll, ty, utom

den uppsikt som blir nödig inom fabriken, bör en dylik kontroll utsträckas

att omfatta äfven betornas transport från odlingsplatsen till fabriken; och

att detta är atföljdt af kostnader torde ligga i öppen dag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

Men äfven om det måhända skulle visa sig svårt att till fabriken

transportera betor från annat hall, synas däremot icke nagra svårigheter

förefinnas att till raffinaderiet i Lidköping föra råsocker, som tillverkats af

andra betor än sådana, hvilka afverkats vid fabrikerna i Lidköping och

Linköping. Jämväl i detta afseende kräfvas kontrollåtgärder, hvilka med

säkerhet komme att framkalla kostnader.

Slutligen har utskottet ansett sig böra erinra, att, beräknadt efter

det sockerutbyte, som under det senast förflutna tillverkningsåret erhållits

af de vid ifrågavarande fabriker afverkade betorna, bifall till motionärernas

förslag skulle medföra en minskning i sockerskattens afkastning med

nära 60,000 kronor, äfvensom att en dylik åtgärd skulle med visshet

framkalla förnyade anspråk på liknande medgifvanden, därvid, i samma

mån fabrikerna hunne vidare utveckla sig, ytterligare minskning af statens

inkomst af sockerskatten vore att emotse.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har utskottet funnit sig

böra afstyrka bifall till motionen och hemställer fördenskull,

att förevarande motion om tillägg till 1 § 1 mom.

i förordningen om beskattning af socker den 2 juni

1905 icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 mars 1906.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

9

Reservationer:

af herrar friherre Klingspor och Friman, hvilka anfört:

»Ett obestridt faktum är, att genom anläggandet af nya fabriker för

hvitbetssockertillverkning kringliggande trakter tillskyndas väsentliga fördelar,

i det att hvitbetsodlingen nödvändigt medför en höjning af jordkulturen

i allmänhet och kommer jordvärdet att betydligt stiga. Dessa

och öfriga verkningar, som följa med odlingen af sockerbetor, äro fördelar

af ingalunda endast lokalt utan äfven nationalekonomiskt intresse, väl

värda att, där så erfordras, genom tjänliga åtgärder stödjas.

Särskildt vid nya sockerfabriker äro svårigheterna stora för erhållande

af ett kvantitativt och kvalitativt tillfredsställande råmaterial af hvitbetor.

Denna erfarenhet har alltjämt gjorts vid nyanläggningar af ifrågavarande

art här i landet och jämväl vunnit beaktande vid den tidigare sockerlagstiftningen

här.

De af bevillningsutskottet meddelade uppgifter angående storleken af

betafverkningen vid sockerfabrikerna i Lidköping och Linköping bestyrka

ytterligare det af oss nyss anförda förhållandet. Hela den kvantitet skördade,

för tillverkningen användbara betor, som stodo till förfogande, utgjorde

vid den förstnämnda fabriken under sockerkampanjen 1904—05

endast 1,129.5 ton och 1905—06 9,301.5 ton samt vid fabriken i Linköping

under innevarande tillverkningsår 13,808.5 ton. Vid en jämförelse

mellan detta resultat af betskörden samt de icke obetydliga arealer,

som stått till förfogande för betodling, framstår det klart, att betodlingen

i dessa trakter ännu icke genomgått den kritiska period, som äfven vid

den för ändamålet mest lämpl iga jord åtgår, innan odlingsmarken är tillräckligt

kultiverad för att gifva fullt utbyte. I ett högst betydligt antal fall

hafva betodlare trots uppgjorda kontrakt med fabrikerna icke haft nödig

uthållighet vid odlingen utan, skrämda af vårtorkan, plöjt upp sina betfält

till annan odling, hvarigenom jordägarne väl hatt nytta af förarbetet

men fabrikerna vållats förlust dels direkt och dels genom uteblifvandet

af kontrakterade betleveranser. Det likväl vunna skörderesultatet har

sålunda kostat stora uppoffringar af flerahanda slag från fabrikernas sida,

hvarför inses, att ifrågavarande nyanläggningar befinna sig i en undantagsställning,

som berättigar krafvet på en fortfarande skattelindring inom

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 5 Sami. • 1 Afä. 7 Eäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

den tidsgräns, som före år 1896 var tillmätt för nyanlagda hvitbetssockerfabriker,

hvilka, i likhet med de här ifrågavarande, voro belägna på mer

än BO kilometers afstånd från annan i gång varande dylik fabrik.

Enligt bevillningsutskottets förmenande skulle den nya produktbeskattningen

af sockret i sig innebära en skattelindring, då vid hvarje

fabrik icke mera beskattas än hvad som verkligen blifvit framställdt.

Sedt ur synpunkten af de utaf oss berörda svårigheterna vid upparbetandet

af nya hvitbetsodlingar håller detta utskottets resonnement emellertid

icke streck. Saken måste i stället betraktas så, att, då till följd af

dessa visserligen öfvergående svårigheter sockerfabrikerna ännu icke kunna

erhålla mer än en bråkdel af det råmaterial, som erfordras för att kunna

drifva tillverkningen i den vid fabrikernas anläggning afsedda omfattning,

dessa fabriker komma i en sämre ställning, som ingalunda, på sätt utskottet

förmenar, utjämnas genom den nya beskattningsmetoden.

Yi finna sålunda, att äfven med den nya metoden ifrågavarande

sockerfabriker tillsvidare i lika hög grad som hittills äro i behof af en

skattelindring, motsvarande den, som af 1905 års lagtima Riksdag blifvit

dem för innevarande tillverkningsår medgifven.

Emot beloppet af den utaf motionärerna ifrågaställda skattelindringen

har ingen erinran blifvit gjord af bevillningsutskottet. Däremot har utskottet

uttalat tvifvel angående möjligheten att, för den händelse skattelindringen

medgåfves, åstadkomma en effektiv kontroll. Enligt hvad vi

från ett på detta område sakkunnigt håll inhämtat, lärer emellertid någon

svårighet i detta hänseende icke förefinnas.

Vi vilja härvid fästa uppmärksamheten på det af motionärerna framlagda

förslaget till kontrollföreskrifter, enligt hvilket skattelindringen

skulle få åtnjutas endast under villkor:

att, när betafverkningen på hösten börjar, intet annat socker får finnas

inom råsockerfabriken;

att allt råsocker, som därefter uttages af svenska hvitbetor och för

hvilket skattelindring begäres, raffineras vid sockerraffinaderiet i Lidköping;

att, så länge raffineringen af nämnda råsocker pågår, intet annat

socker får införas i raffinaderiet; samt

att det af ifrågavarande råsocker framställda raffinerade sockret, i

den mån det ej utlämnas till fritt bruk, inlägges under kronans lås på

särskilda magasin, innan behandling af annat råsocker vid raffinaderiet

påbörjas.

Dessa af motionärerna föreslagna bestämmelser synas innebära full

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

garanti för en verksam och pålitlig kontroll. I detta sammanhang bör

ytterligare erinras därom, att alla de särskilda kontrollföreskrifter, som

gälla för hvitbet8sockertillverkningen i öfrigt efter öfvergången till det

nya beskattningssystemet, innefattas uti den af Kungl. Maj:t i administrativ

väg utfärdade ordningsstadgan rörande sockerbeskattningen den 9 juni

1905. Då Riksdagen sålunda, då frågan gällde kontrollsystemet i dess

helhet, funnit det ur skattesynpunkt betryggande att åt Kungl. Maj:t

öfverlämna utfärdandet af erforderliga kontrollföreskrifter, torde jämväl

i fråga om förevarande detalj af kontrollen kunna utan olägenhet förfaras

på enahanda sätt.

På de af motionärerna samt de af oss nu ytterligare anförda skäl

hemställa vi alltså,

att Riksdagen måtte besluta följande förändrade

lydelse af 1 § 1 inom. i kungl. förordningen om beskattning

af socker den 2 juni 1905:

För allt socker, som inom riket tillverkas eller

dit införes, skall, på sätt i denna förordning närmare

bestämmes, vid sockrets utlämnande till fritt

bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram.

För det socker, som af hvitbetor tillverkas vid de nyanlagda

sockerfabrikerna i Öster- och Västergötland, må

dock denna skatt nedsättas till 10,84 öre per kilogram

under ett år, räknadt från den 1 september 1906; och

skola med afseende å tillverkningen vid dessa fabriker

tillämpas de särskilda kontrollanordningar Kungl. Maj:t

finner godt föreskrifva.

För socker, som till riket införes, skall därjämte

erläggas tull enligt tulltaxan».

samt

af herr Wester.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

Härjämte hafva nedannämnde herrar ledamöter i utskottet begärt få

anteckriadt, att de icke deltagit, herr Nisser i behandlingen samt herrar

friherre Trolle, Weinberg, Åkerberg och Lindblad i den slutliga behandlingen

af detta ärende inom utskottet.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 190Ö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.