Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 2

1906-02-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1906:2, Bankoutskottets Memorial N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ånk. till Biksd. kansli den 13 februari 1906, kl. 2,30 e. m.

Memorial om verkställd granskning af riksbankens styrelse och

förvaltning.

Bankoutskottet, som enligt § 4 i den för utskottet gällande instruktion

har att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma

styrd och förvaltad blifvit, samt därvid bör med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som afse metalliska kassans

upprätthållande samt myntväxlingens fortgång och bestånd, har numera

fullgjort detta uppdrag och får öfver den verkställda granskningen afgifva

berättelse.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del af dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från

och med den 15 januari 1905, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit för

deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad, och till

början af innevarande års riksdag, dels de af vederbörande revisorer afgifna

berättelser om verkställd granskning af riksbankens såväl hufvudkontors

som samtliga afdelniugskontors i orterna förvaltning under år

1904 — dock med undantag af kontoret i Sundsvall, som börjat sin

verksamhet först under juli månad 1905 — dels ock fullmäktiges med utskottets

memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlämnade berättelse angående

riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år 1905 äfvensom de utaf

styrelserna för riksbankens kontor i afseende på dessa kontors förvaltning

under samma år lämnade redogörelser.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och

utlåningsrörelsen äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvudoch

afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för

en närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, hvilka afgifvits

af Riksdagens revisorer och riksbankens fullmäktige liksom i utskottets

förut till Riksdagen aflåtua memorial n:o 1.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 6 Sami. 1 Afd. 2 Häft. (N:o 2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

k sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1905 liar riksbanken

erhållit en vinst af 6,206,260 kronor 39 öre, nämligen:

A riksban-

A afbetal

kens egna

ningslåne-

Summa.

kapital.

fonden.

Kronor.

öre

Kronor.

öre

Kronor.

öre.

Vid hufvudkontoret.................................

2,556,04£

74

107,165

17

11

kontoret

i Göteborg.....................

424,12c

65

98,558

79

1

11

11

i Malmö...........................

409,022

37

23,074

40

11

11

i Falun ...........................

65.492

12

10,857

18

1 I

V

11

i Gäfle ...........................

183,006

36

6,124

11

11

11

i Halmstad....................

37,740

19

13,422

28

11

11

i Härnösand ..................

409,447

37

17,150

79

i

??

11

i Jönköping ..................

104,252

85

26,484

57

i

ii

11

i Kalmar ........................

32,261

12

11,304

34

ii

11

i Karlskrona..................

66,208

49

16,520

33

ii

>?

i Karlstad .....................

187,393

88

13,462

46

ii

11

i Kristianstad ...............

108,749

Öl

6,648

82

ii

11

i Linköping ..................

137,791

32

37,753

66

ii

11

i Luleå ...........................

142,895

97

34,705

07

ii

11

i Mariestad.............,......

26,762

97

11,427

37

ii

11

i Nyköping.....................

9,194

85

7,808

46

ii

11

i Sundsvall.....................

122,857

94

2,583

23

ii

11

i Umeå ...........................

63,669

15

20,119

91

ii

11

i Uppsala........................

56,899

57

19,490

13

ii

11

i Visby ..........................

49,173

19

26,212

80

ii

11

i Vänersborg ...............

- -

—

7,672

08

ii

11

i Västerås .....................

8,662

41

2,971

98

ii

11

i Växjö ...........................

- -

—

10,703

41

ii

11

i Örebro ........................

310,970

51

16,346

32

ii

11

i Östersund ..................

140,274

65

16,428

80

hvarifrån afgår uppkommen förlust:

5,652,898

18

564,996

46

5,217,894

64

vid kontoret i

Väners-

borg...... kr. 40: 15

11

» 1

Växjö ... „ 11,594: 10

11,634

25

hvadan alltså

återstår vinst ...............

5,641,263

93

564,996

46|

5,206,260

39

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

3

I den till utskottet hänvisade af Riksdagens revisorer den 30

november 1905 afgifna berättelse hafva revisorerna uti § 53 med anledning

af minskning af afdelningskontorets i Växjö rörelse uttalat

tvekan, »huruvida det äfven under synnerligen ogynnsamma förhållanden

och på en ort, där riksbankens verksamhet förefaller öfverflödig, skall

vara nödvändigt att, såsom nu är föreskrifvet, hafva kontor af riksbanken

inom hvarje län utom Stockholms».

I anledning af detta uttalande har utskottet velat anföra, att riksbankens

verksamhet vid afdelningskontoren ej bör bedömas uteslutande

efter det ekonomiska resultatet af rörelsen vid hvarje kontor. Ett

kontors vinst kan till stor del vara beroende på rediskontering från

privata bankinrättningar, och i samma mån som denna öfverflyttas från

det ena kontoret till det andra, växla kontorens vinstsiffror. Men om

också ett kontor under något år icke har någon nämnvärd rediskontering,

mottager det dock enligt nu gällande föreskrifter de vid alla andra riksbankens

kontor diskonterade växlar, som förfalla till betalning inom

kontorets distrikt, och har att — med undantag af viss registrering

— behandla dylika s. k. remissväxlar som vore de vid kontoret direkt

diskonterade, ehuru det för dem uppburna diskontot kvarstannar såsom

inkomst vid det kontor, där växlarne diskonterats. Häraf torde framgå,

att ett kontor, som i sin växelportfölj nästan uteslutande har remissväxlar

och därför visar mindre direkt vinst, likväl i det stora hela kan

anses utgöra en lika betydelsefull länk i riksbankens organisation som

ett annat bankens kontor, hvilket lämnat större vinst. Då härtill

kommer, att kontoren i residensstäderna hafva till uppgift att betjäna

statsverket vid dess in- och utbetalningar, hvilket äfven för riksbanken

medför afsevärd fördel genom statsmedlens mottagande utan

räntegodtgörelse, anser utskottet anledning ej förefinnas att för närvarande

till pröfning upptaga frågan om ändring af den i riksbankslagen

fastslagna principen, att riksbanken skall hafva kontor inom

hvarje län utom Stockholms.

Vid genomgående af de till utskottet öfverlämnade protokoll och

berättelser har utskottet i öfrigt ej funnit något förhållande, som föranledt

särskildt yttrande i detta memorial.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkställts, omfattar

icke banko fullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret

fattade beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års

Riksdags beslut om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader

för Riksdagen och dess verk, hvilken granskning nu liksom vid föregående

riksdagar verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för

år 1904 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin därom afgifna

berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid,

granskningen omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerna

för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda af Riksdagen, granskat afdelningskontorens

i orterna förvaltning år 1904, hafva likaledes i sina berättelser

tillstyrkt ansvarsfrihet för kontorens styrelser; och enär utskottet vid

den nu verkställda undersökningen af riksbanken ej haft något att anmärka,

utan funnit, att fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt

uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken

beviljas dels för förvaltningen under år 1904 af bankens

såväl hufvudkontor som samtliga då i verksamhet

varande afdelningskontor i orterna, dels ock för de

beslut och åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges

protokoll från och med den 15 januari 1905

till samma dag innevarande år.

Stockholm den 13 februari 1906.

På bankoutskottets vägnar:

JOHN RETTIG.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS KPTERTR. TRYCKERI, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.