Sök i Ratio Lex

Törsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4

1906-03-27 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1906:4, Törsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Törsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

1

Bisa 4»

Ank. till Kiksd, kansli den 30 mars 1906., kl. 2 e. m.

Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts utlåtande n:o 2,

angående åvägabringandet af statistisk redogörelse för

statens skogsparker, deras ytvidd, virlcesmängd m. m.

Under erinran, att mera allmänt än förut den meningen nu syntes

göra sig gällande, att våra ekonomiska frågor måste framskjutas på dagordningen

och. från Kegeringens och Riksdagens sida ägnas större och

framför allt mera planmässig uppmärksamhet, än som hittills varit händelsen,

hafva herrar Bergström och Stephens i en till Riksdagens Första

Kammare afgifven och till dess första tillfälliga utskott remitterad motion

hemställt, att Riksdagen behagade besluta att anhålla, det Kungl. Maj:t

täcktes genom domänstyrelsen:

l:o låta, i den mån material därtill finnes och kan erhållas, utarbeta

och för Riksdagen framlägga redogörelse för hvarje statens skogspark,

därvid särskildt framhålles önskvärdheten af uppgifter öfver ytvidd och

virkesmängd samt dessas fördelning på de särskilda åldersklasserna, produktionsförmåga,

afverkningsbelopp och förvaltningskostnad, samt att

denna redogörelse antingen upptages i de årliga statistiska uppgifterna

från domänstyrelsen eller på annat möjligen lämpligare sätt meddelas

Riksdagen; samt

Bill. till JRiksd. Prot. 1906. 8 Sami. 2 Afd. g Band. 4 Käft. (N:o 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

2:o att, om så befinnes lämpligt, föranstalta om utarbetande af ett

kartverk, med t. ex. generalstabens topografiska karta som underlag, utvisande

skogsparkernas läge och gränser.

Till stöd för denna hemställan hafva motionärerna vidare anfört:

»I en motion till innevarande Riksdag hafva vi vid en allmän öfverblick

af vårt lands ekonomiska utvecklingsmöjligheter kommit till det

resultat, att skogarna i detta afseende intaga ett viktigt, om ej det viktigaste

rummet. Själfmant framställer sig då den frågan, om i första

hand, som sig bör, våra statskogar lämna det utbyte och i alla riktningar

gagna det ekonomiska framåtskridandet så mycket, som är möjligt.

Åtminstone för den, som ej speciellt känner förhållandena, måste det

förefalla, som om detta icke vore händelsen. De nakna statistiska siffrorna

visa nämligen t. ex., att Preussen, med ungefär samma skogsareal som

svenska staten, har en årlig nettoinkomst af sina skogar, uppgående till

omkring 30,000,000 riksmark (27,000,000 kronor), då däremot vi från

våra statsskogar ha en bruttoinkomst af ej fullt 8,000,000 kronor. Med

afdrag af utgifterna, uppgående till:

ordinarie för domänstyrelsen......... 94,000 kronor

» » skogsväsendet ......... 2,406,000 >

extra för domänstyrelsen ............ 90,000 »

» » utdikningar ................ 650,000 »

och » » flottleder .................... 100,000 »

Summa 3,340,000 kronor,

ger detta en nettobehållning af endast 4,660,000 kronor eller blott omkring

en sjettedel af hvad de tyska skogarna lämna från samma areal,

äfven om man från utgifterna, exempelvis för domänstyrelsen, gör afdrag,

motsvarande den del af dess verksamhet, som ej direkt rör skogsväsendet.

En jämförelse mellan bruttoinkomsterna, som ju dock är ännu vanskligare,

då man endast har att stödja sig på de nakna siffrorna, ställer skogsekonoraien

hos oss i ännu sämre dager. Att ej tillväxten i de tyska

skogarna kan vara sex gånger så stor som i de svenska statsskogarna,

är uppenbart.

Orsakerna till det sämre resultatet här kunna vara många. Riksdagen

har med stor enighet redan uttalat sig i ett hänseende, det nämligen,

att vi sakna ändamålsenliga kommunikationer för skogsafkastningens

fördelaktiga tillgodogörande. Andra orsaker kunna vara bibehållandet af

åldriga och oväxtliga bestånd samt att vårt land är i saknad af ändamåls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

enliga organ för en systematisk och planlagd handelspolitik, genom hvilken

våra naturtillgångar få det fulla värde, som de borde betinga, och, som

det visar sig i andra länder, att de och produkterna af desamma äga för

världsmarknaden. Ännu flera lika djupt ingripande orsaker till den relativt

ringa afkastningen från våra statsskogar torde kunna påvisas, men

hvilken betydelse den ena eller andra orsaken har, och sålunda äfven åtgärden

för bristernas afhjälpande, kan omöjligen ens närmelsevis utredas

med den ringa kännedom, som åtminstone Riksdagen har om statsskogarnes

tillstånd.

Man har visserligen uppgift om hvilka kronoparker som finnas och

deras areal, men icke om de särskilda parkernas virkesmängd, fördelad på

årsklasserna, produktionsförmåga, afverkning, förvaltningskostnad eller läge,

allt nödigt för bedömande af kapitaltillgång och ekonomi. De flesta enskilda

ägare af större skogsarealer ha dock funnit nödigt för sina ekonomiska

intressens tillgodoseende att skaffa dylika uppgifter öfver egna

skogar, och det synes då vara billigt begärdt af domänstyrelsen, helst

då den äfven satts som föresyn för den enskildes skogshushållning, att

också hålla dylik reda och räkning öfver statens skogstillgångar och hushållningen

med dessa. Att material för dylika uppgifter finnas hos

domänstyrelsen för åtminstone en stor del af statsskogarna, taga vi för

gifvct.

En klar och redig uppställning af uppgifterna skulle blifva till

ledning och af stort värde för den enskilde skogsägaren, och den vinst,

domänstyrelsen själf skulle skörda af sitt besvär, vore, att behofven för

statsskogarnas vård och möjligast bästa tillgodogörande med större beredvillighet

från Riksdagens sida skulle komma att tillgodoses, och helt naturligt,

emedan Riksdagen själf lättare skulle inse deras behöflighet.

Också synes det sannolikt, att en dylik redogörelse för eu af statens hufvudsakligare

inkomstkällor skulle möjliggöra en bättre planläggning af

statens ekonomi i sin helhet, hvarigenom utgifter skulle kunna undvikas

och inkomster skapas.»

Af denna motivering framgår, att det hufvudsakligen är jämförelsen

mellan den svenska och preussiska statsskogshushållningen, som gifvit

motionärerna anledning framhålla den förras otillfredsställande resultat.

Och då motionärerna bland de orsaker, som enligt deras mening till äfventyra

kunnat medverka till det anmärkta dåliga resultatet, väl framhållit

bristen på kommunikationer, bibehållandet af åldriga och oväxtliga bestånd

m. m., men tillika antydt sannolikheten af äfven flera andra härtill med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Allmän

öfversikt.

Statsskogars

ändamål.

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

verkande menliga omständigheter, om sättet för hvilkas af hjälpande utredning

ej ens närmelsevis kunde erhållas med den ringa kännedom åtminstone

Riksdagen ägde om statsskogarnes tillstånd, har utskottet ansett

lämpligt, att, i den mån det låter sig göra med tillhjälp af statistiska

källor och i domänstyrelsen befintliga handlingar samt från detta ämbetsverk

erhållna uppgifter, söka närmare belysa de af motionärerna antydda

förhållanden och de ämnen i öfrigt, som stå i närmare sammanhang med

motionens syfte.

Utskottet får då till en början erinra, hurusom den allmänna uppfattningen

om statsskogarnas ändamål under tidernas lopp väsentligt förändrats

inom de flesta europeiska länder. Under 1600 och 1700-talets

merkantilism ansågs uppgiften närmast vara främjande af industrierna, i

främsta rummet bergshandteringen och sågverksrörelsen, hvilka industrigrenar

erhöllo tid efter annan högst betydande förläningar och skogsprivilegier.

I öfrigt tillgodosågos lokala behof, såsom befolkningens behof

af bränsle och byggnadsvirke, kreatursbete m. m. Utom det att arealen

härigenom minskades, betungades efter hand statsskogarna med flera slags

servituter, som menligt inverkade på skogsvården. Någon afsevärd inkomst

hade ej heller staten då af sina skogar, som i allmänhet befunno

sig i dåligt tillstånd. När vid 1800-talets ingång Adam Smiths nya nationalekonomiska

läror började spridas, funno de ock en gynnsam jordmån

för tillämpning äfven på skogshushållningen. Det redan förut hysta tviflet

om fördelarna af statens egendomsförvaltning tillväxte i styrka, och den

uppfattningen gjorde sig nu allmänt gällande, att det var den enskildes

fria disposition, som skulle framkalla den bästa skogsvården. Härtill kom,

att det politiska och statsfinansiella läget i vissa länder, såsom Frankrike,

Preussen och Bayern* vid denna tid kräfde oerhörda statsutgifter. Allt

detta ledde till dessa länders beslut att i stor omfattning afyttra statsskogarna.

Inom vårt eget land hade redan under 1700-talet utvecklingen gått

i ungefär enahanda riktning. Ett uttryck däraf var exempelvis allmänningsjordens

delning. I fråga om statsskogarna fick denna uppfattning sin

* Statsskogarnas försäljning tog i Frankrike sin början under revolutionen och fortgick långt

fram på 1800-talet. För tiden till 1813 saknas uppgifter, men under tiden 1814—1856 försåldes

321,655 har för 275,8 millioner francs. Sedan såldes under olika år intill år 1865, då försäljningen

upphörde, ytterligare 30,990 har för 30,6 millioner francs.

I Preussen såldes åren 1820—1830 269,089 har. Angående statsskogarnas försäljning före

och efter denna tidsperiod äfvensom om samma försäljningar i Bayern innehåller den tyska forstlitteraturen

inga sifferuppgifter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

tillämpning först genom Rikets Ständers skrifvelser af år 1810 ock 1818,

kvilka klefvo grundläggande för Kungl. Maj:ts beslut af år 1823, ock

eirkulärbrefvet af den 14 april 1824 angående en s. k. reglering af

kronoparkerna, som resulterade i deras försäljning till största del. Beträffande

de oafvittrade kronomarkerna i de norra länen, koramo statsmakterna

till det slut, att de i anseende till folkbrist ock felande kommunikationer

icke kunde med större nytta för det allmänna användas än till

nya kemmans anläggning för att befordra landets uppodling ock befolkning.

Om än denna kär ofvan omförmälda uppfattning om statsskogarna

icke alltid kom till synes genom direkta åtgärder, förblef den likväl länge

den ledande synpunkten. Synbarligen under inflytelsen såväl häraf som

af mäktiga ortsintressen kom afvittringsverket inom de tre sydligare norrländska

länen att utföras på ett så frikostigt sätt, att i dessa län, som

innefattade Norrlands växtligaste och värdefullaste skogsmarker, vid afvittringens

slut återstodo för kronans räkning allenast några få spridda,

merendels i länens aflägsnaste delar belägna s. k. öfverloppsmarker. Hade

däremot hemmanens skogsanslag inskränkts till det mått, som i afvittringsförfattningarna

angifvits, skulle såsom statsskogar kunnat åt det allmänna

bevaras omkring 900,000 hektar produktiv skogsmark förutom omkring

600,000 hektar i Härjeådalens ock Jämtlands öfre skogsland. (Se bilagan

1.)

Yid medlet af 1800-talet började emellertid ett annat åskådningssätt

göra sig gällande. Genom en omkastning i Englands tullpolitik, som

verkade därhän, att skogarnas produkter blefvo på världsmarknaden en

efterfrågad vara ock föremål för utbyte olika länder ock världsdelar emellan,

fingo statsskogarna efter hand betydelse såsom viktiga inkomstkällor för

staten. Statsskogshushållningen kom nu i ett helt annat läge, den blef

en betydande gren af statshushållningen.

Inom de tyska staterna hade statsskogarna emellertid redan från 1820- talet behandlats efter hushållningsplaner. Målet var då att fortast möjligt

återställa skogarna i godt skick, att uppnå normalt virkesförråd och normala

åldersklasser för uthållig afkastning. Man afsåg produktion af stora

virkessortiment och hade lång omloppstid. Genom en omsorgsfull föryngring

och vård steg virkesproduktionen ganska snart, och då omloppstiderna

ännu vid århundradets midt belöpte sig till 150 år och därutöfver,

kom man efter hand till insikt därom, att afverkningen måste ökas för att

jämställas med tillväxten. Nu framträdde (Pressler 1858) de nyare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

finansiella skogskushållningsprinciperna ocli utöfvade inom kort stort inflytande

äfven på statsskogarnas förvaltning. Man enades därom, att

statens skogshushållning borde ej blott vara till bästa möjliga gagn för

landet genom att tillgodose detsammas behof af skogsprodukter, utan äfven

vara för statskassan finansiellt fördelaktig, på samma gång man medgaf,

att statens skogsbruk på grund af sin säregna natur och uppgift icke

finge helt likställas med den enskilda hushållningen eller bedömas på

alldeles samma sätt som resultatet af denna, uppställde man den fordran,

att afkastningen skulle vara den största möjliga, men ock tillika uthållig.

Allteftersom afsättningsförhållandena utvecklades, vidtogos åtgärder för

höjandet af hushållningens rentabilitet. Då en tidig utverkning i hög

grad verkade på inkomstsidan, tidiga utgifter däremot på utgiftsidan, i

synnerhet om för desamma räknades ränta på ränta, så sökte man å ena

sidan medelst gallringar af olika slag realisera öfverflödiga och för skogens

tillväxt hinderliga virkestillgångar, undvika alltför långa omloppstider

och begagna sig af den billigare föryngringen på naturlig väg, men å

andra sidan använda, hvarhelst det lönade sig, betydande summor på

skogsodling, kommunikationers förbättrande och andra produktiva ändamål.

Uthålligheten af skogarnas afkastning sökte man fortfarande vinna

genom att betrygga återväxten och hålla skogen i normala åldersklasser.

Skogsväsen- I samma riktning hafva förhållandena äfven hos oss utvecklat sig,

dets utveck- Jjjj. förutsättningar härför funnits.

‘från 1800- Först år 1859 inrättades emellertid för vårt skogsväsende en särskild

talets midt. styrelse, skogsstyrelsen, som fick till uppgift, bland annat, att utöfva

högsta ledningen af statsskogarnas förvaltning. Dessa utgjordes i främsta

rummet af kronoparker, men af dem återstodo efter de omnämnda försäljningarna

enligt en år 1862 af nämnda styrelse afgifven berättelse endast

24,952 har. Afkastningen belöpte sig i medeltal för åren 1856—1860

till 26,170 kubikmeter virke och inkomsten, likaledes i medeltal för

samma år, 53,727 kronor, inberäknadt betesafgifter m. m.

Från kronomärke!’ i de norra länen utlämnades utsyning mot s. k.

stubbören, hvilka i medeltal för samma tid årligen inbragte 53,000 kronor.

(Kriga allmänna skogar, från hvilka staten icke hade inkomst, men

som stodo under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, utgjordes

af flygsandsfält och häradsallmänningar.

Det nya åskådningssättet i fråga om statsskogarna fick sitt officiella

uttryck i Rikets Ständers skrifvelse af år 1863. Däri framhölls, att ett

lands skogskapital vore en förmögenhet, som icke i alla afseenden befunne

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4. 7

sig i samma förhållande med annat fast eller löst kapital och därför ej

heller borde obetingadt bedömas efter de ekonomiska lagar, hvilka för

öfrigt borde göra sig gällande inom den industriella lagstiftningen. Skogarna

kunde i vårt land med sitt nordliga läge med allt skäl räknas till

de s. k. naturliga kapitalen, men skilde sig däruti från öfriga i samma kategori

stående nyttigbeter, som utgjorde grunden och villkoret för industriens

verksamhet, att de kunde genom mänsklig verksamhet tillintetgöras. Den

för de rent industriella förhållandena giltiga regeln, att förmögenheten

bäst förkofrades därigenom, att den af enskilde under betryggad äganderätt

innehades, kunde ej heller i hela dess vidd tillämpas på skogskapitalet.

För staten, hvars fortvaro sträckte sig öfver mansåldrar, funnes

därför ett stort intresse fästadt vid skogens bibehållande. Mellan Norrland

och den öfriga delen af riket vore emellertid utvägarna för statsskogarnas

utvidgande väsentligt olika, I den förra landsdelens nordligare

län kunde staten utan uppoffringar vidtaga åtgärder i berörda syfte, allenast

tiden icke försummades; Rikets Ständer ansågo därför, att kronan icke

borde vidare släppa från sig denna för staten nödiga egendom, utan att

kraftiga åtgärder ofördröjligen borde vidtagas till densammas bevarande

åt det allmänna. Hvad de sydligare landsdelarna beträffade, uttalade

Rikets Ständer, att i orter, där sådant af klimatiska eller ekonomiska orsaker

kunde vara erforderligt och tillfälle yppade sig, skogstrakter eller

till skogsodling tjänliga marker borde för kronans räkning förvärfvas.

År 1865 utfärdades kungl. förordningen om kronoparkers bildande i

de norra länen, och i 1866 års kungl. förordning angående hushållningen

med de allmänna skogarna, förnyad år 1894, stadgades, att kronoparker

skulle bibehållas oförminskade samt behandlas efter sådana på vetenskapliga

regler grundade, för olika ortförhållanden lämpade hushållningsplaner,

som afse skogens framtida bestånd och högsta afkastning. Domänstyrelsen

skulle fastställa hushållningsplanerna samt meddela de särskilda föreskrifter,

som i afseende på hushållningen med dessa skogar kunde finnas nödiga.

Under tiden efter utfärdandet af 1865 års ofvannämnda för- De nya

ordning fortgingo och afslutades under påföljande decennier efter hand tillkomst

såväl afvittringarne i de två norra länen som afvittrings- och storskiftesarbetena

i de öfre Dalsocknarna. Men först vid medlet och slutet af

1880-talet mottogos till förvaltning af skogsstaten de stora kronopark erna

i Västerbottens lappmark och vid 1890-talets slut lappmarksparkerna i

Norrbotten. Under ofvannämnda tidsperiod hade emellertid jämsides med

afvittringsåtgärderna landets kronoparker vunnit tillökning deis därigenom,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

att indragna boställens utskogar eller, i några fall, sådana boställens

skogar i sin helhet blifvit afsätta till kronoparker, dels genom inköp af

skogsmark, dels oek genom inlösen af stockfångstskogar.

På det först nämnda sättet hafva betydande arealer afsatts till kronoparker,

hufvudsakligen i landets södra och mellersta delar, men äfven i

Jämtlands, Västernorrlands och Gäfleborgs län. Hvad markinköpen beträffar,

togo de sin början med år 1875 och hafva sedan fortgått, dock

först efter 1886 i någon större omfattning. De största och värdefullaste

skogsmarkerna förvärfvades under perioden 1898—1904. Yid detta års

slut hafva inalles inköpts 291,304 har. Inköpssumman härför belöper sig

till 17,599,044 kronor.

Beträffande stockfångstskogarnes inlösen har utskottet inhämtat, att

af den vederlagsmark, som vid afvittringarna tilldelades vissa sågverk i

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län i ersättning för sågverken

från kronans skogar medgifna stockfångstprivilegier, utgörande tillhopa

275,391 har, vid 1904 års slut blifvit till kronan inlöst en areal

af 191,545 har. Kontrakt om inlösen af ytterligare 47,250 har stockfångstskogar

har träffats med vederbörande privilegiehafvare, men dessa

senare skogar hade ej ännu af kronan tillträdts. De privilegierade sågverken

innehade enligt gällande författning vederlagsmarken under full

besittningsrätt med så kallad uteslutande utsyningsrätt. Denna rätt inskränkte

sig likväl till ett i privilegierna bestämdt trädantal, hvarutöfver

ingen afverkning finge ske utan att öfverenskommelse med privilegiehafvarne

träffats om pris och öfriga villkor, hvilket skulle i hvarje fall

underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Försök till sådana överenskommelser

strandade i de flesta fall emot privilegiehafvarnes obenägenhet att betala

skäligt pris för öfverskottet. De föredrogo att afstå besittningsrätten till

vederlagsmarken emot det, att de före afträdandet finge afverka timmerskogen

intill vissa bestämda dimensioner. Det är på sådan grund stoekfångstskogarna

blifvit inlösta.

Genom nu omnämnda åtgärder och förfaringssätt hafva kronoparkerna

kunnat högst betydligt utvidgas. Medan de, såsom ofvan är nämndt, år

1862 endast uppgingo till 24,952 har, innehade de vid 1904 års slut

en totalareal af 4,598,130 har, däraf 2,894,097 har produktiv skogsmark.

Visserligen kan man, om man i främsta rummet tänker på den finansiella

sidan af statsskogshushållningen, i denna arealutvidgning finna en svag

punkt däri, att den större delen ligger i landets nordligaste trakter, där

skogarnes produktivitet är betydligt svagare än i sydligare landsdelar,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

men då skogarnas bevarande i dessa nordliga trakter måste anses mycket

angeläget, torde den utvidgning af statsskogarna, som där ägt rum, icke

kunna frånkännas en stor betydelse.

Utom kronoparker och kronoflygsandsfält, Indika senare i den officiella

statistiken äro med kronoparkerna sammanförda, är det äfven ett

annat slag af statsskogar, som kunna med dem likställas, enär de liksom

dessa förvaltas af skogsstaten och deras afkastning helt ingår till statsverket,

nämligen sådana till kronans utarrenderade jordbruksdomäner

hörande skogar, som från arrendet undantagits. Dessa sistnämnda skogar

innehöllo vid 1904 års slut en areal af 54,900 har.

Till belägenhet och växtlighet kunna kronoparkerna indelas i tre Krono
hufvudgrupper,

nämligen: PareaToch

l:o) de i de två nordligaste länen samt i Jämtlands och Kopparbergs belägenhet.

läns öfre, mot fjällen liggande socknar belägna kronoparker (68°—64°),

2:o) de i Yästernorrlands och Gäfleborgs län samt återstående delar

af Jämtlands och Kopparbergs län belägna kronoparker (60°—64°),

3:o) de i landets öfriga delar belägna kronoparker (56,30°—60°).

I omstående tabell, afseende år 1904, är kronoparkernas areal

inom hvarje grupp angifven. Af totalarealen 4,598,130 har, hvaraf

2,894,097 har utgöra produktiv skogsmark, upptager

lista gruppen

2: dra gruppen

3: dje gruppen

Bill. till Biksd. Prof. 1906. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 4 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Kronoparker och kronoflygsandsfält

Från arrendet undan- tagna skogar till

statens utarrenderade

egendomar

Summa statsskogar, där- ifrån afkastningen tillfaller

statsverket

Däraf

Belägenhet

Skogs-

mark

Impedi-

ment

Inägor

Summa

pro- cent

af hela

area- len

inköpt

mark

inlösta

stock-

fångst-

skogar

Skogs-

mark

Im-

pedi-

ment

Sum-

ma

Skogs-

mark

Impedi- ment och

inägor

Summa

har

har

har

har

har

har

har

har

bär

har

har

bär

Norrbottens och Väs- terbottens län samt

de öfre mot fjällan- det belägna socknar- na i Jämtlands och

Kopparbergs lön ...

2,417,859

1,542,668

8,067

3,968,694

86,3 %

13,316

165,664

2,417,859

1,550,736

3,968,594

Västernorrlands och

Gäfleborgs län samt

återstående delar af

Jämtlands och Kop- parbergs län.........

288,296

76,073

6,724

*)370,092

8,1 %

90,693

25,881

4,066

707

4,773

292,361

82,504

374,865

Öfriga delar af riket

187,943

53,183

18,318

*)259,444

5,6 %

187,396

—

39,452

10,675

60,127

227,395

82,176

309,571

Summa

2,894,097

1,671,924

32,109

4,598,130

291,306

191,546

43,618

11,382

64,900

2,937,616

1,715,415

4,653,030

®) I dessa summor äro äfven de af indragna boställens skogar bildade kronoparkerna inräknade.

Då denna gruppering i stora drag därjämte är ett uttryck för skilj aktiglie

ter i afsättningsförhållandena, som ju hufvudsakligen bero af skogarnas

belägenhet, framstår såsom en naturlig sak, att afkastningen i såväl

virkesmassa som penningar måste ställa sig olika från skogarna i dessa

grupper, nämligen mindre i de nordliga, större i de sydliga. Härvid inverkar

dock i ganska hög grad, för det närvarande åtminstone, det tillstånd,

hvari skogsbestånden befunno sig, när kronoparkerna tillträddes.

Tillträdestiden ligger ju i allmänhet, på sätt i det föregående omnämnts,

så pass nära, att resultatet af skogarnas fredande och en ordnad hushållning

i allmänhet ej kunnat fullt visa sig.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första Kammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande K:o 4.

För att närmare belysa det senast berörda förhållandet har i öfversiktstabellen

öfver kronoparkerna särskildt angifvits arealen för inköpt

mark och inlösta stockfångstskogar. Däraf framgår, att 72,5 % af kronoparkerna

inom landet söder om Dalarne bestå af inköpta marker. Dessa

utgöras till sitt flertal af unga och medelåldriga skogar, kalmarker och

illa medfarna äldre bestånd, hvarifrån afkastningen gifvetvis ej kan blifva

afsevärd under de närmaste årtiondena.

Tager man mellangruppen (Yästernorrlands, Gäfleborgs, Kopparbergs

och Jämtlands län) i betraktande, finner man, att inköpta marker och inlösta

stockfångstskogar tillhopa utgöra 31 % af hela arealen. Om af de

förvärfvade kronoparkerna undantages Kloten om 35,000 har, utgöras de

återstående af starkt afverkade skogar med grupper af medelålders och unga

skogsbestånd, men som ej ännu kunna lämna någon betydande afkastning.

Hvad stockfångstskogarna beträffar, så har den minimidimension, hvartill timmerskogen

afverkats, innan dessa skogsområden af privilegiehafvarne afträddes

till kronan, varit 26 centimeter vid brösthöjd, där särskilda omständigheter

icke föranledt undantag. Under sådant förhållande inses lätt, att

ej heller dessa skogar för det närvarande kunna lämna annan afkastning

än den, som vid rensningskuggning å timmerhyggena kan vinnas och

hvars försäljningsresultat i allmänhet endast obetydligt öfverstiger kostnaden

för behöfliga dikningar och andra arbeten för hyggenas iordningställande

samt nödiga skogsodlingar.

Hvad den nordligaste gruppen beträffar, spelar inköpsm arken och

stockfångstskogarna, såsom utgörande tillhopa endast omkring 4 % af totalarealen,

en mindre roll. Men här förekommer en annan omständighet,

som, enligt hvad utskottet inhämtat, förtjänar att uppmärksammas vid

bedömandet af skogarnas afkastningsförmåga.

Under den långsamma afvittringsbehandlingen inom de två nordligaste

länens kustland voro de områden, som sedermera tillföllo kronan,

utsatta för olagliga afverkningar, så att en stor del af kronoparkerna vid

tillträdet saknade tillgång på timmer.* I hvilken omfattning dessa olaga

* Härom innehåller 1868—1870 års skogskommittébetänkande följande: >Otvifvelaktigt är det,

att, ehuru de rättigheter till årlig stockfångst från kronoskog, som blifvit äldre sågverk medgifna,

ingalunda voro obegränsade, utan inskränkts till visst antal timmer och till viss för afverkningen

insynad trakt, dessa rättigheter å flera ställen blifvit högst betydligt öfverskridna. Icke oansenliga

vidder af kronans skogar hafva på detta sätt varit utsatta för obehörigt intrång, och då de tillgångar,

som sålunda bereddes, emellertid icke voro på långt när tillräckliga att fylla de behof af virke, som

med sågverksrörelsens utvidgande uppstod, fick i samma mån befolkningen tillfälle att med vinst

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kronopar
kernas
afkastning.

12 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

afverkningar då bedrefvos, framgår dels af uppgift i nedanstående not om

nämnda kommittébetänkande, att år 1867 ensamt i Västerbottens län öfver

100,000 och under 1868 i båda länen inalles 125,000 bjälk- och timmerträd

tagits i beslag, dels ock af den officiella skogsstatistiken för år 1870,

under hvilket år beslagtogos ej mindre än 205,075 timmer och timmerträd.

Huru mycket, som då och i all synnerhet under den föregående

tiden undgick eller undgått beslag, därom finnas inga andra vittnesbörd

än skogarnas tillstånd, när de mottogos till förvaltning af skogsstaten.

Inom vissa revir, såsom Kalix, Luleå eller numera Bodens, Degerfors och

Bjurholms revir, voro sålunda skogarna, såväl genom olagliga hyggen

som skogseldar illa åtgångna, när de officiellt kunde inrangeras såsom

kronoparker och på ett verksamt sätt fredas. A de tidigast tillträdda

kronoparkerna, såsom i Degerfors och delvis äfven i Bodens revir, hafva

emellertid skogarna hunnit repa sig och lämna efter hand stigande afkastning.

Efter belysning af de förhållanden, hvarunder kronoparkerna tillkommit

och hvilka förhållanden väsentligt inverkat på deras nuvarande

afkastning, går utskottet nu att på grund af den officiella statistiken och

från domänstyrelsen införskaffade handlingar närmare redogöra för denna

afkastning. För att därvid kunna visa utvecklingens gång, bifogas (bil. 2)

en sammanställning för hela landet af kronoparkernas afkastning under

25 år från och med 1880 till och med år 1904. Af denna sammanställning

framgår, att årsafkastningen under första tioårsperioden 1880—1889

utgjorde per hektar räknadt 0,78 kronor och 0,4t> kubikmeter, men uppgick

under den senaste tioårsperioden till 2,43 kronor och 0,6g kubikmeter,

likaledes per hektar räknadt.

För att närmare belysa växlingarna i afkastningen alltefter ortsförhållandena,

har därjämte en tabell (bil. 3 a och 3 b) för år 1904 upprättats

öfver revirens afkastning såväl i virke som i penningar. Af denna tabell

meddelas här ett distriktsvis upprättadt sammandrag.

föryttra de skogseffekter, den kunde anskaffa, hvarvid den mindre samvetsgranna delen af folket lät

sig ledas mera af utsikten till vinning än af rättskänsla. Inom de två nordligaste länen, som senare

än de öfriga blifvit föremål för allmän afvittring och där följaktligen vanan att betrakta den dittintills

i allmänhet icke genom några bestämda gränser skilda skogen nästan såsom en för alla gemensam

tillhörighet hunnit slå fastare rötter samt dessutom lokala förhållanden erbjudit större trygghet

mot upptäckt vid den olofiiga handteringens utöfvande, och det kommersiella intresset städse varit

villigt att bereda utväg för de åverkade produkternas fördelaktiga realiserande, förekomma nämligen

åverkningar i vida större mängd än inom öfriga län.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o é. 13

Distrikt

i

Produk-

tiv skogs- mark

Virkesafkast-

ningikhm.fast

mått

Inkomst

kronor

i

Utgifter i kronor

Behållning

kronor

har

för distrikt

för

liar

för distrikt

för

har

Förvalt-

ningsåt-

gärder

(Reserva-

tionsan-

slaget)

Dikning

(extraan-

slag)

Aflö-

ning

enligt

stat

Summa

för

distrikt

för

har

för distrikt

för

har

Luleå distrikt

892,992

309,954

0,35

1,106,277,36

1,24

133,038,84

33,819,75

111,700

278,558,59

0,31

827,718,77

0,93

Skellefteå di-

strikt.........

763,253

416,812,10

0,55

1,490,047,64

1,95

120,985,64

21,940,76

91,900

234,826,40

0,31

1,255,221,24

1,64

Umeå distrikt

607,333

475,881,20

0,78

2,007,926,10

3,31

156,758,54

18,815,25

83,000

258,513,79

0,43

1,749,352,31

2,88

Mellersta

Norrlands

distrikt ......

223,544

205,743,60

0,92

923,225,63

4,13

79,313,27

44,840,76

65,600

189,754,03

0,85

733,471,60

3,28

Gäfle—Dala

distrikt ......

308,220

331,155,40

1,08

1,780,819,45

5,80

282,335,97

77,563,32

69,300

429,199,29

1,40

1,357,690,16

4,40

Bergslags di-

strikt.........

64,677

324,139,06

165,797,01

70,875

242,672,01

81,467,05

Östra distrikt

33,072

222,569,45

113,043,71

56,600

169,543,71

53,025,74

Västra distrikt

47,816

324,487,10

215,454,48

76,117

291,571,48

32,915,62

Smålands di-

strikt .........

71,770

358,694,03

111,909,53

60,800

173,709,53

185,985,10

Södra distrikt

20,142

122,217,54

73,436,56

38,000

111,436,56

10,780,98

Amu. TJti inkomstkolumnen äro upptagna dels arrendemedel för inegor, utgörande för de 6 norra

distrikten 31,881 kr. och för de 5 sydliga distrikten 223,176 kronor, dels ock utsyningsafgifter i de

norra distrikten med 78,123 kronor samt ersättning för skötsel af ecklesiastika skogar och allmänningsskogar

hufvudsakligen i de södra distrikten med 11,902 kronor. Men å andra sidan är på utgiftssidan

uppförd hela aflöningen för skogspersonalen, ehuru en stor del af denna personals tid tages i anspråk

dels för skötsel af en bet3rdande areal allmänna skogar, hvilkas afkastning icke ingår till statsverket,

dels ock särskildt i de norra distrikten för utsyningar och uppsikt å enskilda skogar.

Utskottet kar vidare funnit en utredning om hvilka kushållnings- skogshwslMlmetoder,

som följas vid statsskogarnas skötsel inom de olika landsdelarna,ningsmetoder.

vara af vikt.

Hvad först det norrländska skogsbruket beträffar, så är det riktadt

hufvudsakligen på produktion af timmer med föryngring genom själfsådd.

Numera, sedan i allmänhet mindre timmer-dimensioner och å välbelägna

skogar äfven pappers- och kolved kunna afsättas, finnes möjlighet för en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

större intensitet vid utförandet af det för Norrland, i stort sedt, enda

möjliga skogsbrukssättet så kallad ordnad timmerblådning. Enligt gällande

föreskrifter upprättas kuskållningsplaner för en tidsperiod af 20 år, vid

hvars slut de revideras, hvarvid skogen ånyo uppskattas samt ny beräkning

af afverkningsbeloppet verkställes. Yid omloppstidens bestämmande

skall noga skiljas mellan den omloppstid, den normala, som afpassas efter

skogsproduktionens ändamål, skogsmarkens växtlighet m. m., samt den

omloppstid, den tillfälliga, som för indelningsperioden måste antagas med

hänsyn till det nuvarande förhållandet mellan åldersklasserna, förekomsten

af mogen eller öfvermogen skog i öfvervägande grad, med flera omständigheter.

I timmerblädningen särskiljas tre olika moment, nämligen: förhuggning,

hvarigenom inom de delar af skogen, som icke under den förevarande,

utan först under kommande indelningsperiod komma till utverkning

och föryngring, uttagas öfvermogna, skadade eller oväxtliga träd, så

att de tillgodogöras, innan virket försämras; föryngring skuggning, hvarigenom

träden å den del af skogen, som under perioden skall föryngras,

uttagas, helst i två omgångar samt på sådant sätt och i den omfattning,

att återväxt kan uppkomma, och vid hvilken afverkning kvarlämnas

växtliga grupper af icke mogen skog äfvensom vackra och för

fröproduktion passande träd ur de rådande stamklasserna; samt efterkuggning,

hvarigenom uttagas större eller mindre träd å föregående periods

föryngringsyta eller inom andra delar af skogen, där uppkommen återväxt

lider af beskuggning. Skogsbestånden beredningshuggas sålunda under

första 20-talet år, för att under därpå följande år undergå föryDgringshuggning

samt vårdas under sista 20-talet år eller längre tid, där så

erfordras med afseende å återväxten.

För den händelse skogsbestånden äro af beskaffenhet att vid deras

successiva afverkning, beräknad och ordnad enligt för uthållig hushållning

gifna regler, kan befaras, att skog af ålder eller annan anledning tager

skada, då skall för afverkningens påskyndande beloppet för densamma

höjas. Sådan förhöjning bör ske äfven där genom skogens försumpning

tillväxten upphört, dock med villkor att åtgärder vidtagas för markens

förbättrande och bringande i skogbärande skick. Härigenom, äfvensom

genom bestämmelserna rörande omloppstiderna, har åsyftats att förekomma,

det afverkningsbeloppen bestämmas uteslutande efter den nuvarande virkestillgången,

när denna uppenbarligen är abnorm, utan att afseende fästes

äfven vid virkesförrådets bringande för framtiden i normalt tillstånd.

Hvad nu är nämndt gäller den s. k. ordinarie af verkningen. Men

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

därjämte förekommer en s. k. extra afverlming, hvarmed förstås tillgodogörandet

utöfver den ordinarie afverkningen af allt vid uppskattningen

förefintligt torrt eller vindfälldt virke eller befintliga vrakträd eller stubbar,

toppar, grenar eller annat affall äfvensom afverkningsbar skog på

impediment. Skulle sedermera under loppet af indelningsperioden någon

del af det uppskattade virkesförrådet af storm eller skogseld eller eljest

så skadas, att af verkning däraf är af nöden, då skall det sålunda af verkade

virkesbeloppet afräknas från den i hushållningsplanen bestämda

ordinarie afverkningen.

Den praktiska tillämpningen häraf kommer gifvetvis till synes i hushållningsplanerna;

och utskottet är därför i tillfälle att med ledning af

dessa planer meddela några upplysningar, särskildt i fråga om skogarnes

virkesförråd, stamklasser samt om den tidsföljd, hvari timmerskogen kommer

till utverkning m. m.

Af lappmarkens kronoparker — utgörande en areal af 2,253,000

bar, hvaraf 1,334,500 bar produktiv skogsmark — äro de i Åsele och

Fredrika revir de sydligast belägna. De tillträddes vid slutet af 1880- talet och indelades efter band till ordnad hushållning, så att planer nu

finnas i det senare reviret för större delen och i det förra för alla kronoparker,

utgörande arealen tillhopa 145,809 bar, däraf 108,''476 bar bestå

af produktiv skogsmark. Virkesförrådet å dessa skogar uppgår i medeltal

per hektar produktiv mark till 90 träd om 21 om. vid brösthöjd och

därutöfver. Timmerskog om 30 ä 31 om. vid brösthöjd och därutöfver

afverkas successivt under en tid, som alltefter beståndsförbållandena växlar

mellan 30 och 44 år. Under denna tid hinna de stamklasser, som

stå timmer-dimensionen närmast, utväxa i sådan myckenhet, att afverkning

till ungefär samma belopp kan utan afbrott fortgå. I sammanhang med

denna afverkning, som utföres dels såsom förhuggning, dels såsom föryngring

skuggning, tillgodogöres genom så kallad extra afverkning, i mån af efterfrågan

och afsättningsmöjlighet, torrt eller vindfälldt virke m. m. d.

Såsom skäl för ett varsamt tillvägagående vid timmerafverkning

anföres i hushållningsplanen för en af ofvannämnda kronoparker, Storberget,

om 19,493 härs ytvidd, att en skogstrakt, innehållande i areal

2,714 har, hvilken under tiden för kronoparkens afsättande blifvit genom

timmerhyggen väl mycket utglesnad, tilltygades så illa under 1899 års

höststormar, att 1,152 har nu måste såsom kalmark skogsodlas.

Väster om Åsele ligger Vilhelmina socken och revir, som i sina öfre

trakter gränsar intill björk- och fjällregionen. Af de för revirets krono
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

parker upprättade hushållningsplaner framgår, att flera af parkerna äro

att anse såsom skyddsskogar och jämväl såsom sådana behandlas. Exempelvis

omnämnes kronoparken Malgomaj om 20,196 har på 450 ä 600 meters

höjd öfver hafvet. Skogseldar hafva i föregående tider härjat nära nog

öfver hela vidden och björkskog har inkräktat mycket stora arealer. Å

de långsträckta höjdplatåerna mellan vattendragen finnes endast en fjällartad

gran vegetation, men å de lägre belägna trakterna finnas biandskogsbestånd

af gran, tall och björk af medelgod beskaffenhet. Att afkastningen

af denna kronopark är högst ringa, behöfver knappast nämnas. I

nedre delarna af reviret äro skogsbestånden å kronoparkerna växtligare, ehuru

gifvetvis ej fullt jämförliga med skogarna i Åsele och Fredrika. Såsom

exempel lämpar sig kronoparken Yoimåsen om 3,553 har, där timmerförrådet

enligt planen uttages under loppet af 40 år och efter denna beräknas

blifva ersatt af de under tillväxt nu stående stamklasserna. Men

skogsbestånden äro ganska glesa, innehållande, i medeltal per hektar räknadt,

40 träd om 21 centimeter och därutöfver vid brösthöjd.

Hvad utskottet meddelat om kronoparkerna i nedre och öfre skogslandet

inom sydliga lappmarken är i hufvudsak tillämpligt på det i norr

angränsande breda flodområdet omkring Ume älf med bivatten, som omfattar

Norra och Södra Lycksele, Stensele och Sorsele revir, och där skogarna

alltefter afståndet från fjällen äro åt ungefär samma beskaffenhet

som de i Fredrika, Åsele och Wilhelmina.

Den nordliga lappmarken åter, hvartill kunna räknas Juckasjärvi,

Gellivare och Jockmocks socknar eller trakterna kring Torneå, Kalix och

Luleå alfvar, företer i stort sedt svagare växtlighet och glesare skogsbestånd.

Detta framgår tydligt af de för härvarande kronopark^’

uppgjorda hushållningsplaner. Sålunda har inhämtats, att virkesförrådet å

Lina kronopark i Gellivare socken, innehållande eu areal af 45,764 har,

häraf 34,270 har duglig mark, utgör, per hektar duglig mark räknadt,

allenast 36 träd af samma dimensioner, som här ofvan nämnts. I

så glesa bestånd äro träden helt naturligt utsatta för ett oblidt klimats

inflytelser i vida högre grad än i slutna, och detta i synnerhet som parken

ligger 400 ä 480 meter öfver hafvet. Timmerskogen befanns ock

vid indelningen till stor del behäftad med skador af flere slag. Då det

ej lönade sig afverka och utdrifva de sämre träden utan att annat virke

af bättre slag tillika finge tagas och då härigenom afverkningsbeloppet

måste så betydligt höjas, att timmerförrådet Lomme till afverkning under

loppet af 26 år, oaktadt under denna tid de närmast stående stamklas
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

serna ej hinna i tillräcklig mängd utväxa, så har här förelegat ett af de

fall, då uthålligheten icke kunde till följd af skogens abnorma tillstånd

vidhållas, utan enligt gällande bestämmelser, på sätt ofvan är nämndt,

af v er kningsb elopp et måste höjas för att påskynda oväxtliga skogsbestånds

utverkning. Under nästkommande indelningsperiod kan emellertid afkastningen

att döma af de nämnda stamklassernas ringa styrka komma att minskas

med omkring 33 %. Äfven beträffande kronoparken Vettäsjoki, belägen i

samma socken, gränsande till Lina kronopark och innehållande en ytvidd af

31,391 har, däraf 20,603 har äro produktiv skogsmark, visar den planlagda

afverkningen under första perioden mera karaktären af en förhuggning

än en normal timmerblädning. Ehuru skogsbestånden äro något

mindre glesa, omkring 50 träd af ofvannämnda dimensioner per hektar, är

dock en ej ringa del af timmerskogen skadad och påkallar snar utverkning.

Under perioden kommer därför hela området att öfvergås med en förhuggning.

Inom Arvidsjaurs och Arjepluogs socknar, hvilka tillika med Malå

socken kunna sägas utgöra lappmarkens mellersta del, som genomflytes

af Skellefte och Pite alfvar med bivatten, mottögos de vidsträckta kronoparkerna

till förvaltning först under år 1898. Skogsindelningarna pågå nu

som bäst, men äro ej i afsevärd mån ännu afslutade. Före tillträdandet

har på vissa trakter under ett par årtionden årligen utstämplats och för

kronans räkning försålts öfveråriga timmerträd, allteftersom flottleder

genom skogsförvaltningens försorg upprensats. Här liksom annorstädes,

där staten äger så omfattande skogskomplexer, att därinom befintliga vattendrags

reglering för flottning icke genom enskildes initiativ kommit till

stånd, utföres sådan reglering på domänstyrelsens föranstaltande. Ett extra

anslag af 100,000 kronor, med rätt att för regleringsarbeten använda

inflytande amorteringsafgälder, har för detta ändamål årligen anvisats.

Detta anslag har kommit till användning hufvudsakligen inom lappmarksparkerna,

men äfven inom de större parkerna i Kopparbergs och Gäfleborgs

län.

I de två norra länens nedre skogsland — nedom lappmarken — är

skogsväxtligheten i allmänhet bättre. Timmerförrådet är väl betydligt

mindre än i lappmarksskogarna, men de yngre och medelåldriga stamklasserna

äro här bättre representerade. Utskottet har tagit del af kronoparksplanerna

inom ett flertal revir i denna landsdel, men omnämner här

endast ett par af reviren, nämligen Kalix och Degerfors revir, det förra

i Norrbottens, det senare i Västerbottens län, såsom tillräckligt belysande.

I Kalix revir, som är beläget i Kalix älfs nedre flodområde, voro, på

Bih. till Riksd, Prof. 1906. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

sätt ofvan är nämndt, kronoparkerna vid tillträdet illa åtgångna, I planerna

för de 10 särskilda blocken af Ängeså kronopark om tillhopa 59,096

har produktiv skogsmark, hvilka upprättades under loppet af tioårsperioden

1891—1900, har uppställts såsom mål utgallring af en mängd vid föregående

olaga afverkningar ratade och efterlämnade timmerträd, hvilka, behäftade

som de voro med fel och skador af olika slag, ej vidare afsatte någon

tillväxt. Af sådant slag funnos vid indelningarna 595,000 träd, spridda

nära nog öfverallt inom skogarna. I förening med bättre timmervirke i

mån af tillgång hafva af dessa träd årligen försålts alltefter konjunkturen

större eller mindre antal. De hafva nämligen endast under goda

konjunkturer varit begärliga. Virkesförrådet i stamklasserna 21—29 cm.

uppgår till 55 träd per hektar räknadt. Bättre ställa sig emellertid förhållandena

i Degerfors revir, som utgöres af Degerfors socken, belägen

vid Urnans och Vindelns alfvar, samt Säfvarån. Under de senaste åren

indelade kronoparker visa ett virkesförråd af 97 träd om minst 21 cm.

vid brösthöjd per hektar. Det nuvarande förrådet af timmer blir enligt

planerna uttaget under loppet af 35 ä 43 år. Vid denna tids utgång

hafva de yngre stamklasserna uppnått timmerdimension i för uthållig afkastning

tillräcklig myckenhet.

I afseende å virkesafsättning råder en viss skillnad mellan nu omnämnda

två nordliga län och de söder därom belägna Jämtlands, Västernorrlands,

Gäfleborgs och Kopparbergs län (fjällskogarna i Jämtlands och

Kopparbergs län undantagna), i det att äfven pappersved och kolved

i dessa sistnämnda län kunna från välbelägna kronoparker afsättas. Enligt

af vederbörande öfverjägmästare i mellersta Norrlands distrikt afgifna

och i domänsstyrelsens årsberättelse för 1903—1904 intagna redogörelser

hafva ock stora virkesmängder af oväxtlig skog samt skogsaffall under

dessa år vunnit afsättning. Detta förhållande möjliggör en noggrannare

vård om skogsbestånden, hvarigenom skogarnas produktivitet efter hand

ökas. Såsom exempel anföres följande: Inom llafverö socken finnas väl
belägna

kronoparker, där en god skogsvård kunnat utföras. Enligt hushållningsplaner

af år 1901 för Sätersskiftet och Öraskiftet af Hafverö kronopark,

innehållande en areal af 3,472 har, däraf 3,234 har produktiv skogsmark,

utgör virkesförrådet å det först nämnda skiftet 136 och å det

senare skiftet 110 träd om minst 17 cm. vid brösthöjd. Gröfre timmerskog

finnes ej, utan föres afverkningen i bestånd, som lämna timmer af 9

ä 10 tum i topp. Årsafkastningen, per hektar räknadt, utgör 0,80 kbm.

timmervirke.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Ulfviks kronopark i Junsele socken om 6,442 härs ytvidd, däraf

5,095 har produktiv mark, har ett virkesförråd af per hektar 52 kbm.,

motsvarande 112 träd om minst 20 om. vid brösthöjd. Timmerträden af

31 cm. och häröfver uttagas under loppet af omkring 38 år. Stensvattnets

kronopark i Bodums socken om 2,888 har, däraf 2,542 har produktiv

skogsmark, har ett virkesförråd af 112 träd om 21 onus minimidimension

vid brösthöjd. Timmerträden af 30 cm. och därutöfver uttagas

på 20 år. Å båda dessa parker finnas tillväxande ersättningsstammar i

tillräckligt antal. Utom nämnda afkastning i timmer kan påräknas ganska

väsentlig afkomst från ofvannämnda skogar genom försäljning af oväxtliga

småträd och skogsaffall.

Hvad statens skogsbruk i de söder om Dalarne belägna landsdelarna

beträffar, ligger för öppen dag, att förutsättningarna där äro helt andra

än i de norra orterna. Både jordmån, växtlighet och afsättningstillfällen

ställa sig här gynnsamma. Trakthuggning, hvilket skogsbrukssätt förutsätter,

att afsättning finnes för alla slag af virkessortiment, är därför här tilllämpadt.

Sådant detta skogssbrukssätt ur nu gällande bestämmelser framgår,

är det grundadt på den s. k. kombinerade fackverksmetoden, hvarigenom

man söker att efter hand ernå ett normalt virkesförråd genom att

vid skogarnas indelning i första hand taga hänsyn till arealen. Genom anordnandet

af mindre hyggesföljder afser man ock att åstadkomma rörlighet

i hushållningen, så att hvarje bestånd hemfaller till utverkning vid en

efter dess ålder och beskaffenhet lämpad tidpunkt. För att vinna ekonomiskt

fördelaktigt resultat skola utföras ljushuggningar under viss tid före

hufvudafverkningen och öfverhållas å mindre hyggen växtliga timmerämnen.

Där förhållandena ej påkalla skogsodling, utan själfsådd kan förväntas genom

kvarlämnande af fröträd, verkställas afverkningar på sådant sätt, att

själfsådden främjas, hvarjämte man genom hyggesrensning och markberedning

omedelbart före inträffande fröår söker underlätta det själfsådda fröets

groning.

Statsskogarna ha emellertid ej heller i nu ifrågavarande landsdelar

någon längre tid varit under ordnad hushållning. Först under 1860-talet,

sedan, såsom ofvan är nämndt, skogsstyrelsen bildats och 1866 års skogsförordning

utfärdats, kan man säga, att en noggrann skötsel kom parkerna

till del, De äldsta kronoparkerna äro nu bragta i ett bättre tillstånd. Skogsodlade

bestånd ha dock ej ännu i vidsträcktare grad utväxt, så att de kommit till

afverkning. Omberg, Kinneskogarna, Böda och Hunneberg äro de skogar, som

egentligen representera de gamla kronoparkerna. Hushållningsplanerna för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o å.

Kinneskogarna visa, att en afkastning af 2,5 kbm. till 3 ä 4 kbm. per

år och hektar afvinnes dem. Äldsta åldersklassen är 120—140 år. Ombergs

kulturbestånd äro mycket lofvande och anses af kompetenta skogsmän

komma att per hektar vid 100 år gifva ännu större afkastning.

De inköpta parkerna utgöras däremot, på sätt ofvan är nämndt, till

öfvervägande del af unga och medelåldriga bestånd, från hvilka ännu ej

kan påräknas någon egentlig utverkning, men därjämte finnas bland de

förvärfvade kronoparkerna en del rymarker, som under närmaste 60 å 70

år icke lämna annat än gallringsvirke.

Några exempel på åldersklassernas fördelning å under senaste år inköpta

parker meddelas bär:

Å 1 d

e r k 1 a s s

ernå

Kal-

Im-

pedi-

ment

Inägor

Summa

Köpe-

skilling

Kronor

Inköps-

I

1—20 år

II

21—40

år

HI

41—60

år

IV

01—80

år

V

81—100

år

VI

101—120

år

mark

år

Kärrboda, Örebro

bar

bär

bar

har

bar

bär

har

bär

har

har

län ..................

Haddebo, Örebro

132,75

252,50

33

97,75

56,50

—

39,75

206,82

54,89

+ 40,25

913,21

88,000

1895

län..................

Hornsö, Kalmar län

| Till Hornsö, Kranäs

1,186,15

305,06

1,112,70

854,92

355

957,22

81,40

466,53

6,90

108,34

59,06

386,10

453,61

866,30

643,10

482,12

346,86

4,476,67

4,194,70|

21,88]

368,000

409,695

1900

1903

Kalmar län ......

Vallåsen, Hallands

—

—

—

—

21,58

—

—

0,30

—

1903

län..................

Skarhult, Malmö-

124

81,96

7,83

16,67

14,04

129,30

696,42

519,69

85,98

1,675,89

160,000

1903 i

bus län............

Ebbegärde, Kalmar 1

län ................

Böle N:ris 4 o. 5. j

Harasjömåla, Ble- 1

binge län.........i

Norra Nebbeboda j

13,84

41,06

187,07

3,32

13,85

3,29

11,88

280,31

250,000

1904

59,46

66,48

59,88

0,76

68,54

14,27

9,35

268,73

40,000

1904

33,10

78,39

11,22

1,19

103,06

23,24

46,76

296,96

1

24,000

1905

Sammanställas de upplysningar utskottet inhämtat rörande statsskogarna,

framstår såsom ett för dem utmärkande drag, att deras nuvarande

virkesförråd icke utgör ett resultat af en under längre tid bedrifven rationell

hushållning. Tvärtom, skogarna ha till sin hufvudsakliga del för

kort tid sedan mottagits till förvaltning, antingen i tillståndet af mer eller

mindre orörda naturskogar eller ock såsom starkt afverkade skogsmarker

med återväxande jämförelsevis ung skog. Följden häraf är, att förhållan
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

det mellan åldersklasserna i det hela är abnormt, hvarigenom en regelbunden

hushållning för lång tid framåt försvåras.

I de vidsträckta norra skogarna finnas öfvervägande gamla bestånd

med svag tillgång eller ock brist på unga och medelåldriga, då däremot

inom landets sydligare belägna kronoparker merendels råder brist på mogen

skog, men riklig tillgång finnes på öfriga åldersklasser.

För statens skogshushållning, som åsyftar att bringa skogarna i det

tillstånd, att de lämna den största möjliga men tillika uthålliga afkastning,

är det då af stor betydelse, att den redan inslagna vägen, sträfvandet till

ett normalt förhållande mellan åldersklasserna, konsekvent fullföljes.

Den praktiska tillämpningen af den nu framhållna synpunkten framträder

måhända närmast i fråga om de gamla skogsbeståndens tillgodogörande

i de norra orterna.

Utskottet anser, att det är med god skogshushållning och statens

intresse förenadt, att öfverårig timmerskog tillgodogöres i sådan tid, att

den till värdet ej försämras. Men det är å andra sidan lika angeläget,

att detta sker på ett sätt, som fullt motsvarar skogshushållningens framtida

ändamål och förekommer olägenheter och förluster, som eljest lätt

uppstå.

Gällande bestämmelser angifva, på sätt ofvan är utveckladt, de fall,

då afverkningen bör ökas utöfver ett för uthållig hushållning afsedt afverkningsbelopp,

så att öfverårig eller öfvermogen skog kommer att tillgodogöras

innan den tager skada. Utskottet finner detta förfaringssätt ändamålsenligt

och vara att föredraga framför s. k. extra afverkningar, hvilka

tillförene i stor omfattning ägt rum i syfte att tillgodogöra uteslutande

skadade och öfvermogna träd.

Dessa förekomma i vanliga fall glest och spridda å stora ytvidder,

hvarigenom afverkning och utdrifning fördyras och virket dåligt betalas.

Någon föryngring i våra norrländska tallskogar kan ej heller

påräknas genom en dylik afverkning, enär plantornas ljusbehof ej därvid

kan tillgodoses. Erfarenheten har visat, att de omfattande extra afverkningarna

under 1870-talet och början af 1880-talet exempelvis inom

Jockmocks socken och äfven annorstädes ej lämnat sådant resultat, att det

manar till efterföljd. Ty dessa afverkningar böra mycket noga afpassas

efter lokala förhållanden och skogsbeståndens växlande beskaffenhet och

böra därför ej betraktas såsom en extra realisation utanför hushållningsplanerna

eller anordnas utan den pröfning och kontroll, som genom sådana

planer vinnas. Oberoende af om det gäller borttagandet af öfver
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Preussens

statsshogar.

Jämförelse

mellan

svenska och

preussiska

statsshogar.

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

årigt, i ett tillstånd af försämring stående virkesförråd eller tillgodogörande

i rätt tid af eljest fullmogna men outhålliga skogar, bör man på

det sätt ordna hushållningen, att den skog, som påkallar hastigare tillvaratagande,

får såsom tillskott till det enligt uthållighetsprincipen beräknade

afverkningsbeloppet uttagas på ett ur skogsvårdens synpunkt lämpligt

sätt. Man måste därvid ställa den s. k. föryngringsytan så, att framtidsmålet,

åldersklassernas normala fördelning, på bästa sätt främjas.

Gifvet är, att de äldre mer eller mindre provisoriskt upprättade och

ej på ny markaffattning grundade planer icke alla kunna motsvara nuva

rande anspråk, men denna brist afhjälpes vid revisionerna, hvilkas uppgift

just är att hålla hushållningen i jämnhöjd med utvecklingen i ortens

afsättningsförkållanden m. m.

Hvad de preussiska statsskogarna, med hvillta motionärerna jämfört

våra egna, beträffar, innehålla de en areal af 2,554,259 har produktiv

mark och lämnade år 1904 på sätt bil. 4 och 5 närmare utvisa, en bruttoafkastning

af 117,088,060 mark och i netto 61,983,350 mark, utgörande

per år och hektar produktiv skogsmark respektive 42,6 mark och 24,i

mark. Yirkesafkastningen per hektar utgjorde samma år 4,6 kbm. fast

mått. I jämförelse med våra statsskogar, som enligt bil. 2 och den

officiella skogsstatistiken lämnade år 1904 i bruttoinkomst 8,388,879 kronor

och i netto 5,594,202 kronor, eller per hektar respektive 2,86 kronor

och 1,90 kronor samt i virke per hektar räknadt 0,60 kbm., måste de

preussiska siffrorna förefalla mycket höga.

Den belysning angående de svenska och preussiska statsskogarna utskottet

här ofvan lämnat, torde emellertid gifva vid handen, att en jämförelse

mellan dessa länders skogar, tagna i sin helhet, icke kan lämna

något för omdömet vägledande resultat. De norra skogarna undandraga

sig jämförelsen redan genom olikheten i geografiskt läge. Men med kronoparkerna

i landets sydligare delar torde däremot finnas vissa jämförelsepunkter.

Beträffande de preussiska skogarnas finansiella resultat inhämtas af

bil. 6, att detsamma först på senaste åren uppnått den höjd, det nu innehar.

Inkomsten utgjorde per år och hektar under åren

s. 23 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

23

Brutto

inkomst

Utgifter

Behållning

Mark

Mark

Mark

1830—34 .....

....... 6,8

2,9

3,9

1850—54 .....

....... 8,6

3,9

4,7

1860—64 .....

....... 13,0

4,2

7,8

1880—84 .....

....... 21,o

11,5

9,5

1900 ..........

....... 34,3

14,6

19,7

1904 ...........

....... 42,6

18,5

24,1

För timmer och gagnvirke om 7 cm:s groflek och däröfver betalades

sistnämnda år i genomsnittspris 13,20 mark och för bränsle virke, kvistved

inberäknad, 4,48 mark per kbm. fast mått — priser, som icke på långt

när hafva sin motsvarighet hos oss.

I fråga om virkesproduktionen framgår af samma bilaga, att densamma

utgjorde:

År

1830—

-34......

Virke af minst

7 cm:s groflek,

per har

khm. fast mått

Samma virke,

inberäknadt smärre

virke och stubbar,

pr har

kbm. fast mått

2,

»

1840 —

-44......

1,80

»

1850—

-54......

.......... 1,52

1,92

»

1860—

-64......

2,50

»

1870—

-74......

3,05

»

1880—

84......

3,45

»

1890—

-94.....

.......... 3,11

3,96

»

1900 ..

3,82

»

1904 ..

4,61

Jämföres stegringen i nettoinkomsten med stegringen i virkesafkastningen,

finner man, att den senare under nämnda tidrymd något mer än

fördubblats, medan den förra under samma tid sexdubblats. Prisstegringen

har sålunda mest bidragit till den nuvarande höga afkastningen. Det

kvarstår emellertid som ett faktum, att de preussiska statsskogarna, hvilka,

på sätt ofvan är nämndt, allt sedan början af 1820-talet behandlats efter

uPPgjor^a hushållningsplaner, uppbringats till mer än dubbla virkesproduktionen

genom en intensiv och konsekvent genomförd skötsel. Härtill

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

har emellertid krafts en tid af 80 år och en talrik väl aflönad personal,

som helt ägnat sig åt statens skogar.

Den afkastning i virke af omkring 4 kbm. fast mått per hektar,

som dessa skogar i stort medeltal lämna, uppnås visserligen ock af de

bättre af våra äldre kronoparker. En med de preussiska skogarnas fullt

jämförlig tillväxt kan ock hos oss uppvisas, nämligen på Omberg. Man

kan alltså säga, att jordmån och klimat icke utgöra hinder för vår virkesproduktions

utveckling, om ej i en med Preussens fullt jämförlig, dock åtminstone

hvad våra bättre skogsmarker beträffar nära jämförlig grad.

Men då framstår den frågan: Hafva vi att tillgå de öfriga faktorer, som

en sådan utveckling kräfver? Hafva vi tillräcklig personal för den intensiva

skogsskötsel, som är förutsättningen för hvarje utveckling?

Skogsstatens För bedömande af denna fråga kan det vara af visst intresse att

Ctoch alltför jämföra de svenska och preussiska skogsstaterna.

svaga aflöning. Den svenska skogsstaten utgöres af: 10 öfverjägmästare, 90 jäg
mästare

(revirförvaltare), 6 biträdande jägmästare (förvaltare af revirdel),

57 assistenter med särskildt anvisad tjänstgöring och 348 kronojägare, alla

med aflöning, som bilagan 7 närmare utvisar. Den preussiska skogsstaten

utgöres däremot af ej mindre än 128 öfverjägmästare, 764 jägmästare med

revir, 122 jägmästare utan revir men med viss tjänstgöring, 115 skogskassörer,

4,004 bevakare, alla med aflöning, som i nyssnämnda bilaga

omförmäles.

Medan å hvarje preussisk revirförvaltare ankommer att förvalta en

skogsareal i medeltal af 3,340 har, har revirförvaltare i mellersta och

södra delarna af Sverige en medelareal af 7,413 har, förutom 6,250 har,

som stå under hans uppsikt. I och för sig synes väl denna senare

medelareal ej efter våra förhållanden vara allt för stor, under förutsättning

likväl att skogarna ligga någorlunda sammanförda inom en ej alltför

vidsträckt ort. Men då de, på sätt bil. 3 b utvisar, i många fall bestå

af ett hundratal smärre, på långt afstånd från hvarandra belägna skogar,

ställer sig saken mycket ogynnsamt. Det synes till och med i vissa fall

vara omöjligt för en person att någorlunda försvarligt sköta skogarna i

ett sådant revir och än mindre sköta dem på ett sätt, hvarom nu är fråga.

En omsorgsfull föryngring af skogarna, vården om de under tillväxt

stående medelålders bestånden äfvensom afverkningen eller upphuggningen

af virke och virkesafsättningen, allt detta kräfver ett detaljarbete, som

under nuvarande förhållanden icke fullt kan presteras. Gallringar och

ljushuggningar blifva mer eller mindre försummade och i många fall in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 1) Utlåtande Ko 4.

skränkes verksamheten till årshyggets tillgodogörande och dess beredande

för återväxt. Härtill medverkar skogstjänstemännens nuvarande svaga och

otillräckliga aflöning. De nödgas, för att uppehålla sin existens, söka

fylla bristen i aflöningen genom enskilda uppdrag och skogsförrättningar.

Eu delning af vissa revir och förbättring i aflöningen synes utskottet

därför vara oeftergifliga villkor för att uppnå en större intensitet i statsskogshushållningen

i nu ifrågavarande landsdelar,

Deträffande Norrland ställa sig reviren med hänsyn till skogarnas

areal mycket stora, och tvifvelsutan måste de, efter hand som kommunikationer

och afsättningsförhållanden utvecklas, delas. I ett annat afseende

böra emellertid förhållandena inom de två nordligaste länens revir, för

möjliggörande af en noggrannare kronoparksvård redan nu eller med

snaraste regleras. Utom skötseln af kronoparkerna har nämligen revirförvaltaren,

— i lappmarksreviren jämlikt 56 § af 1894 års skogsförordning

och i de nedom lappmarken belägna reviren jämlikt 1903

års förordning angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning

å ungskog — till åliggande att å enskildas skogar själf eller

med biträde af assistent verkställa utsyningar och därmed, i synnerhet

inom lappmarken, förenade förberedelser, såsom skogsuppskattningar och

afverkningsberäkningar m. m. Äfven om revirförvaltaren härutinnan biträdes

af assistent, så hvilar på honom, utom mottagandet af alla utsyningsansökningar

och personliga besök samt förfrågningar från allmänhetens

sida äfvensom en del af utsyningsförrättningarna, ansvaret och omtanken

för det hela. Det har ock visat sig, att för kronoparkernas vård mycket

behöfliga åtgärder i flera revir fått stå tillbaka för enskilda skogsägares

allt större anspråk på revirförvaltarens tid och krafter. Den enda utvägen

att af hjälpa detta för kronoparkernas vård mycket ogynnsamma förhållande

är att befria revirförvaltaren från befattningen med enskildas skogar och

öfverföra denna befattning på särskild därtill förordnad skogstjänsteman,

till hvars aflöning de till staten nu inflytande afgifter för utsyningarna

lämna tillgång. Genom en sådan anordning skulle utsyningarna åt enskilda

ock, mera än som nu kan åstadkommas, komma att utföras af

samma tjänsteman under längre tidsföljd och därigenom täta ombyten af

utsyningsförrättare kunna undvikas, hvilket länge varit ett önskemål för

att vid utsyningarna vinna nödig lokalkännedom och erfarenhet. En förteckning

på enskilda skogars areal och de å dessa skogar under år 1904

verkställda utsyningar och uppskattningar bifogas. Bil. 8 a—d.

Fih. till Biksd. Prot. 1906. 8 Sami 2 Afd. 1 Band. 4 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Hvad utskottet härofvan anfört om skogstjänstemännens otillräckliga

aflöning och därigenom till men för tjänsten framkalladt behof att genom

enskilda uppdrag och skogsförrättningar söka för sin bärgning nödig fyllnad

i inkomsten, äger sin fullaste tillämpning å den norrländska skogsstaten.

Virkesforsälj- En omständighet, som äfven utöfvar ett ganska stort inflytande på

ningssätt. gtatskogsbrukets, resultat är det sätt, hvarpå virket försäljes.

På sätt ofvan är framhållet i fråga om det norrländska skogsbruket,

är möjligheten för en öfvergång från den extensiva skogshandteringen —

därvid endast gröfre, värderikare och för sågverksindustrien användbart

virkesslag kan afsättas — till ett intensivare skogsbruk hufvudsakligen

beroende däraf, att allt sådant virke, som bör undanskaffas för att främja

uppkomsten af växtliga skogsbestånd, också vinner afsättning. Denna afsättning

bör därför på allt sätt främjas, hvilket kan ske i väsentlig mån

genom att använda ett enklare försälj ningssätt än som för de mera värdefulla

virkessortimenten är nödigt. Såsom ett sådant framstår den redan

nu använda underhandförsäljningen genom jägmästarens försorg. Men då

uppbörden af försäljningsmedlen icke bör åläggas skogstjänstemannen, för

hvars verksamhet uppbördsbestyret är främmande och hinderligt, torde,

där detsamma icke kan handkafvas af den fåtaliga ordinarie uppbördspersonalen

(kronofogdarna), lämpliga utvägar för uppbördens ordnande med

afseende å dessa underhandförsäljningar, böra utfinnas, så att köparne af

nu ifrågavarande mindre virkesslag icke vid köpeskillingens erläggande

blifva nödsakade göra långa resor eller vidkännas särskilda utgifter. Ej

endast för skogarnas bättre vård utan äfven för ett gynnsammare finansiellt

resultat af statsskogshushållningen, skulle en åtgärd i nu antydd riktning

vara af betydelse.

Med härofvan nu lämnad öfversikt öfver landets statsskogar och

deras förvaltning och vård, har utskottet afsett att påvisa, dels hurusom

en jämförelse mellan Sveriges och Preussens statsskogar icke kan, om de

förra i sin helhet ingå i jämförelsen, gifva någon ledning för omdömet,

men att däremot vissa jämförelsepunkter särskildt mellan våra i landets

sydligare delar belägna kronoparker och de preussiska kunna erhållas,

dels ock att många i motionen icke beaktade, för statens skogsbruk menliga

förhållanden förefinnas, hvilka förklara den relativt låga afkastning

en del af kronoparkerna nu lämna. Vidare afser denna öfversikt i ämnet

att bereda Riksdagen tillfälle bedöma beköfligketen eller gagnet af den

statistik, om hvars åvägabringande motionärerna hemställt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

För sin del anser utskottet, med den allt större betydelse kronoparkerna

under förutsättning af en god skötsel måste erhålla för statshushållningen,

att en komplettering af den nuvarande statistiken rörande »Skogsväsendet»

i det af motionärerna angifna syftet är väl på sin plats såsom ett

medel att fullständigare än tillförene lämna meddelanden om statsskogarnas

tillstånd. Utskottet har därför tagit i öfvervägande, på hvad sätt nuvarande

statistiks komplettering i nämnda syfte lämpligast skulle kunna

anordnas.

Härvid får utskottet till eu början erinra, att, på sätt ofvan är

nämndt, hvarje hushållningsplan hvart tjugonde år undergår revision, därvid

skogen ånyo uppskattas. Enligt gällande praxis publiceras i domänstyrelsens

årsberättelse hvart femte år uppgift om hvarje kronoparks areal

med anteckning om hushållningsplanens tillämpningstid.

A ena sidan bör då denna hvart femte år återkommande specifikation

af samtliga kronopark^’ kompletteras med uppgifter rörande utaf hvarje

kronopark under femårsperioden erhållen afkastning såväl i virke som i

penningar, äfvensom angående utgifter. A andra sidan bör, i den mån

ny uppskattning af hvarje park vid revision hvart tjugonde år äger rum

eller ny skogsindelningsplan upprättas, redogörelse lämnas för kronoparkens

virkesförråd, fördeladt på ålders- eller stamklasser.

Emellertid kan utskottet icke underlåta erinra därom, att denna utveckling

af statistiken rörande kronoparlcerna svårligen lärer kunna af

domänstyrelsen med nu tillgängliga arbetskrafter utföras, utan måste dessa

förstärkas, såvida ej vid nu påtänkta ombildning af landets statistik

nämnda ämbetsverks befattning med det rent statistiska materialet kunde

öfverlämnas till statistiska centralbyrån.

Hvad slutligen beträffar motionärernas hemställan om utarbetande af

ett kartverk, med generalstabens topografiska kartblad som underlag, utvisande

kronoparkernas läge och gränser, har utskottet ansett ett sådant

kunna erhållas genom att å nämnda kartblad utmärka gränserna för de

allmänna skogarna med lämplig färgbeteckning på sätt å de i domänstyrelsen

befintliga exemplar af samma kartor ägt rum. Ett sådant kartverk

borde i Riksdagens bibliotek hållas tillgängligt.

Med stöd af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Första Hammaren i anledning af förevarande

motion ville för sin del besluta det Riksdagen måtte

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Kung!. Maj:t vidtaga åtgärder dels för en utveckling

i ofvan angifna riktning af den officiella statistiken

för skogsväsendet, dels ock för åstadkommande genom

domänstyrelsens försorg af ett kartverk, med generalstabens

kartblad till underlag, utvisande de allmänna

skogarnas läge och gränser, för att öfverlämnas till

Riksdagens bibliotek.

Stockholm den 27 mars 1906.

På utskottets vägnar:

P. C:son WACHTMEISTER.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

31

Bil. 1.

Aproximativ beräkning af tlen areal produktiv skogsmark, som, under förut''

sättning att föreskrifterna i 1820 och 1824 års afvittringsförfattningar

angående hemmans skogsanslag tillämpats vid afvittringen, kunnat

såsom kronoparker behållas i statens ägo.

Län

Socken

Areal

produktiv

skogsmark

har

Gäfléborgs

Yoxna, Lous, Hamra, Ramsjö, Hassela.........

96,000

Västernorr lands

Holm, Stöde, Indalsdiden, Graninge, Yiksjö,

Skorped, Gideå,o Trehörningsjö, Borgsjö, Häf- ver, Resele, Adals-liden, Junsele, Ramsele,

Edsele, Helgum, Fjällsjö, Bodum, Anundsjö,

Björna, Tåsjö ....................................

407,000

Jämtlands

De nedre socknarna: Ragunda, Hällesjö, Fors,

Stugun, Borgvattnet, Refsund,c Nyhem, Bodsjö,

Sundsjö, Bräcke, Håsjö, Åsarna, Edöfsjö,

Rätan, Sveg, Elfros, Berg, Hammerdal ......

415,000

»

De öfre socknarna: Linsell, Lillherrdal, Hede,

Storsjö, Yemdalen, Tännäs, Hotagen, Unders- åker, Åre, Frostviken, Föllinge, Laxsjö, Gåx-

sjö, Ström, Alanäs, Kall, Mörsil ............

600,000

Anm. Denna beräkning är grundad på den i Norrlandskommitténs betänkande

delen 1 sid. 89 lämnade »Öfversikt af skogsanslagen

till hemmanen i Norrland». Afräknas från dessa »skogsanslag»

hvad enligt afvittringsförfattningarna rätteligen skolat hemmanen

tillkomma, erhålles i runda tal ofvanstående resultat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Bil.

Sammanställning af statsskogarnas

A

r

e a 1

Kronoparker och kronoflygsandsfält samt sådana öfver-

Från arrendet undantagna

loppsmarker, hvarå årlig virkesutsyning och försäljning

skogar till statens utarrenderade

År

ägt rum

egendomar

Skogsmark

Impedi-

menter

Inägor

Summa

Af föregående

summa äro

Skogs-

mark

Impedi-

menter

Summa

inköpta

har

har

har

har

har

har

har

har

1880

2,273,245

1,373,034

3,646,279

13,295

1881

2,304,861

1,379,835

3,684,496

14,234

1882

2,307,464

1,378,355

3,685,819

14,291

1883

2,308,698

1,379,152

3,687,850

14,480

1884

2,334,212

1,385,958

3,720,170

14,891

1885

2,357,589

1,400,280

8,757,869

14,891

8,585

2,669

11,254

1886

2,361,012

1,406,400

3,767,412

18,637

8,585

2,669

11,254

1887

2,437,850

1,458,046

3,895,896

19,162

8,585

2,669

11,254

1888

2,441,010

1,460,530

3,901,540

24,477

8,585

2,669

11,254

1889

2,464,687

1,468,184

3,932,871

49,616

8,585

2,669

11,254

1890

2,331,763

1,471,805

8,803,578

59,057

21,304

6,165

27,469

1891

2,337,149

1,433,860

3,801,079

62,347

21,304

6,165

27,469

1892

2,358,403

1,451,429

3,809,832

86,708

21,304

6,165

27,469

1893

3,367,662

1,444,876

3,812,538

93,271

21,304

6,165

27,469

1894

2,376,131

1,448,727

3,824,858

99,478

21,304

6,165

27,469

1895

2,643,938

1,452,577

4,096,595

108,056

34,910

8,922

43,832

1896

2,647,948

1,453,862

4,101,810

111,311

34,910

8,922

43,832

1897

2,673,928

1,461,804

4,135,732

118,487

34,910

8,922

43,832

1898

2,722,135

1,547,690

4,269,825

155,429

34,910

8,922

43,832

1899

2,799,573

1,650,293

4,449,866

168,634

34,910

8,922

43,832

1900

2,839,888

1,652,216

28,269

4,520,400

243,821

43,518

11,382

54,900

1901

2,847,960

1,666,420

29,942

4,533,322

257,172

43,518

11,382

54,900

1902

2,861,068

1,661,406

30,559

4,553,033

269,746

43,518

11,382

54,900

1903

2,872,610

1,662,062

31,915

4,556,587

289,339

43,518

11,382

54,900

1904

2,894,097

1,671,924

32,109

4,598,130

291,305

43,518

11,382

64,900

Anm. Från och med 1899 förekomma icke några öfverloppsmarker i tabellen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o

33

afkastning under åren 1880—

1904.

Areal

Totalsumma

U tsynadt

vike

till för- säljning*

kbm.

fast mått

Brutto-

inkomst

(skogs-

medlen)

kr.

Brutto- inkomst

pr har

produk- tiv mark

kr.

Afverkning

pr har

produktiv

mark

kbm.

fast mått

Medeltal per år

under periodens

tio första och tio

sista år

All mark

har

Produktiv

mark

har

3,646,279

2,273,245

1,028,724

1,339,016

0,68

0,40

3,684,496

2,304,861

826,920

1,506,884

0,65

0,40

3,685,819

2,307,464

882,871

1,669,735

0,72

0,41

3,687,850

2,308,698

855,382

1,961,398

0,85

0,37

3,720,170

2,334,212

830,419

2,090,020

0,85

0,86

0,78 kronor pr har

3,769,123

2,366,174

1,045,382

1,752,944

0,74

0,44

0,40 kbm. » >

3,778,666

2,369,597

835,372

1,688,063

0,71

0,38

3,907,150

2,446,435

866,792

1,744,199

0,71

0,35

3,912,794

2,449,595

1,067,047

2,081,282

0,83

0,43

3,944,125

2,463,272

1,222,040

2,712,862

1,10

0,49

3,831,047

2,353,067

971,099

3,178,341

1,35

0,41

3,828,548

2,358,453

1,085,602

2,531,090

1,07

0,45

3,837,301

2,379,707

1,181,843

2,975,278

1,26

0,49

3,840,007

2,388,966

1,060,961

2,919,962

1,22

0,44

3,852,327

2,397,415

1,272,808

3,500,946

1,46

0,63

4,140,427

2,678,848

1,289,274

4,222,576

1,58

0,48

4,145,642

2,682,858

1,609,873

4,259,185

1,59

0,60

4,179,564

2,708,838

1,859,937

5,443,098

2,01

0,69

4,313,657

2,757,045

2,079,438

7,582,905

2,75

0,75

4,493,799

2,834,483

2,066,958

7,036,215

2,48

0,73

2,43 kronor pr har

4,575,300

2,883,406

2,182,773

8,304,966

2,88

0,76

0,66 kbm. > »

4,588,222

2,891,478

1,699,397

7,740,959

2,68

0,59

4,607,933

2,904,586

1,807,228

6,119,665

2,11

0,62

4,621,487

2,916,128

1,974,260

8,655,543

2,97

0,68

4,653,030

2,937,615

1,771,535

8,388,879

2,86

0,60

* Härtill kommer det virke, som utlämnats till utsyningsberättigade, och till hägnader,

byggnader m. m., utgörande tillhopa för år 1904 — 88,725 kbm.

Ilih. till Piiksd. Prof. 1906. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 4 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o å.

Bil. 3 a.

Kronoparkernas

Distrikt och revir

Produktiv

skogsmark

Y irkesaf kastning

i kbm. fast mått

Inkomst i kr.

1

har

för reviret

pr har

för reviret

pr har

Luleå distrikt.

Pajala revir........................

86,083

39,830,40

0,46

130,962: 78

1: 52

Torneå » ........................

61,832

35,753

0,58

91,120: 74

1:47

Tärendö » ........................

95,407

18,433

0,19

68,370: 44

0: 72

Juckasjärvi » ........................

80,092

13,782,60

0,17

70,002: 09

0: 87

Gellivare » ........................

86,317

34,690,10

0,40

127,975: 75

1: 48

Båneträsks » ........................

49,114

13,972

0,28

75,085: 24

1:63

Ängeså » ........................

65,814

11,767,80

0,18

62,510: 45

0:95

Kalix » ........................

65,760

20,602,80

0,31

60,802: 98

0:92

Eåneå » ........................

66,469

19,793,60

0,30

72,847: 08

1: 10

Bodens » ........................

71,869

47,776

0,66

91,879: 62

1:28

Storbaekens » ........................

62,508

18,852,20

0,30

96,981: 56

1:65

Pärlelfvens » ........................

40,828

25,096,60

0,61

99,592: 59

2: 44

Jockmocks » ........................

60,899

9,604

0,16

58,166: 04

0: 96

Öfverjägmästarexp edition .........

Summa

892,992

309,954

0,35

1,106,277:36

1: 24

Skellefteå distrikt.

Varriså revir........................

88,092

40,154

0,46

136,536: 99

1:52

Arjeplougs » ........................

100,000

55,003,90

0,55

175,378:98

1: 75

Malmesjaurs» ........................

136,500

78,801,70

0,58

302,160: 24

2:21

Öfre By ske » ........................

75,610

42,440,90

0,56

174,942: 73

2:31

Arvidsjaurs » ........................

70,810

33,264,90

0,47

125,678:49

1: 77

Älfshy » ........................

76,332

42,410

0,56

126,931: 62

1: 66

Piteå » ........................

82,097

31,616,20

0,39

115,952: 53

1:41

Jörns » ........................

58,877

37,896,60

0,64

123,722: 80

2: 10

Norsjö » ........................

68,326

42,830

0,73

168,278: 68

2: 89

Burträsk » ........................

16,609

12,393,90

0,75

40,464: 68

2: 44

Öfverjägmästarexpedition .........

Summa

763,253

416,812,10

0,55

1,490,047: 64

1: 95

s. 35 Kontrollera mot PDF

Första Kammar ms Tillfälliga UtsJcotts (Ko 1) Utlåtande N:o 4.

35

afkastning 1904 (de norra distrikten).

U t g i f

ter i

k r.

Behållning i

kr.

Förvaltningskost- nader från reserva- tionsanslaget

Dikning

(extra anslag)

Aflöning

enligt stat

Summa

för revir

pr

har

för revir

pr

har

9,065: 94

9,700: —

18,765: 94

0: 22

112,196: 84

1: 30

8,012: 37

—

9,000: —

17,012: 37

0: 27

74,108: 37

1: 20

8,969: 68

—

7,700: —

16,659: 68

0: 17

61,710: 76

0: 54

6,102: 86

—

8,400: —

13,602:86

0: 17

56,499: 23

0: 70

7,922: 99

—

7,700: —

15,622: 99

0: 18

112,352: 76

1: 30

12,101:81

—

7,700: —

19,801:81

0:40

55,283: 43

1: 13

7,427:19

—

6,800: —

14,227: 19

0: 22

48,283: 26

0: 73

11,018: 67

12,343: 48

10,100: —

33,462: 15

0: 51

27,340: 83

0: 41

6,805: 89

1,230: 61

7,600: —

15,636: 60

0: 24

57,210: 58

0: 86

16,144: 41

20,245: 66

10,200: —

45,690: 07

0: 64

46,289: 55

0: 64

9,695: 80

—

6,600: —

16,195: 80

0: 26

80,765: 76

1:29

13,126: 82

—

6,800: —

19,926: 82

0: 49

79,665: 77

1:95

16,627: 43

—

7,600: —

24,227: 43

0: 40

33,938: 61

0: 56

2,126: 98

—

5,800: —

7,926: 98

133,038: 84

33,819: 75

111,700: —

278,558: 59

0: 31

835,645: 75

afdrag för öfv.-jäg.-exp.

7,926: 98

827,718: 77

0: 93

7,930: 45

—

7,100: —

16,030: 45

0: 17

121,606: 54

1:35

9,181: 44

—

7,900: —

17,081: 44

0: 17

168,297: 54

1: 58

17,870: 70

—

8,700: —

26,570: 70

0: 19

275,589: 54

2: 02

12,569: 36

—

8,300: —

20,869: 36

0: 27

154,073: 37

2: 04

10,921: 22

—

7,900: —

18,821: 22

0:26

106,857: 27

1:51

11,888: 37

174: 86

9,700: —

21,763:23

0: 28

105,168: 39

1: 38

13,231: 99

13,484: 73

9,500: —

36,216:72

0: 44

79,735: 81

0: 97

15,745: 96

—

10,400: —

26,145: 96

0: 44

97,576: 84

1: 66

11,981: 55

4,318: 17

8,700: —

24,999: 72

0: 43

143,278: 96

2: 46

7,579: 60

3,963: —

7,600: —

19,042: 60

1: 15

21,421:98

1: 29

2,085: —

—

6,200: —

8,285: —

120,985: 64

21,940: 76

91,900: —

234,826: 40

0:31

1,263,506: 24

afdrag för öfv.-jäg.-exp.

8,285: —

1,255,221: 24

1: 64

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Bil. 3 a. (Forts.)

Distrikt och revir

Skogsmark

Virkesafkastning

i kbm. fast mått

Inkomst i

kr.

har

för reviret

pr har

för reviret

pr har

Umeå distrikt

Degerfors revir..................

47,677

38,423,80

0,81

97,674: 82

2:05

Norra Lycksele » ..................

92,301

49,672,80

0,54

290,977: —

3: 15

Södra Lycksele » ..................

76,399

32,661,40

0,43

163,573: 76

2: 17

Åsele » ..................

78,776

76,894,90

0,98

416,659: 20

6: 29

Sorsele » ..................

68,864

23,076,40

0,34

84,446: 27

1: 23

Stensele » ..................

79,740

135,176,60

1,80

429,774: 40

5: 39

Vilhelmina » ..................

68,666

39,158,10

0,57

189,363: 80

2: 76

Fredrika » ..................

63,308

52,332,60

10,071,10

0,98

255,214:11

4: 79

Bjurholms » ..................

20,613

0,49

25,425: 37

1: 23

Anundsjö » ..................

22,104

18,624

0,84

64,818: 37

2: 48

Öfverjägmästarexpedition .........

Summa

607,333

475,881,20

0,78

2,007,926: 10

3: 31

Mellersta Norrlands distrikt.

Tåsjö revir........................

67,927,09

32,280,3

0,47

141,172: 32

2:08

Junsele » ........................

26,452,24

21,668,9

0,82

93,037: 65

3: 52

Hernösands » ........................

12,111,87

19,056,4

1,57

76,822: 43

6: 34

Medelpads » ........................

22,118,26

19,468

0,88

93,035: 47

4: 20

Bispgårdens (skogsskole) revir ...

6,036,42

17,042

2,82

79,841: 27

13: 23

Östra Jämtlands revir...............

16,018,25

61,631,2

14,273

3,22

193,382: 85

12: 07

Norra Jämtlands » ...............

16,280,10

0,87

93,121: 23

5: 72

Västra Jämtlands . ...............

26,579,69

17,818,3

0,67

66,381: 16

2: 49

Härjeådalens > ...............

30,020,44

12,506,5

0,41

86,431: 25

2: 88

Öfverjägmästarexpedition .........

Summa

223,644,36

205,743,6

0,92

923,225: 63

4: 13

Gäfle—Dala distrikt.

Norra Hälsinglands revir............

22,162

66,604,60

3,01

340,735: 05

15: 38

Västra Hälsinglands » ............

41,137

68,537,60

1,42

379,069: 22

9: 21

Gestriklands » ............

6,460

6,192,20

1,14

47,964: 68

8: 80

Kopparbergs » ............

8,010

5,291

0,66

66,465: 91

8: 30

Österdalarnes » ............

70,364

79,422

1,12

378,376: 22

5:37

Sårna » ............

78,073 *)

33,070

0,42

191,892:17

2: 46

Transtrands » ............

49,367

43,681

0,89

124,228: 38

2: 52

Västerdalarnes » ............

8,323

3,481

0,42

20,302: 19

2: 44

Klotens » ............

26,364

34,876

1,38

237,855: 63

9: 38

Öfverjägmästarexpedition .........

Summa

308,220

331,155

1,08

1,786,819: 45

5: 80

*) Idre och Gräfvedalens kronoparker, till stor del fjäll och fjällskog samt icke

till ordnad hushållning, äro inräknade endast till halfva arealen.

indelade

Anm. Som köpeskillingen för såldt virke icke inflyter förr än under påföljande år, har i kolumnen

för virkesafkastningen införts utsyningsbeloppet för år 1903.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

37

TJ t g i f

ter

i

k r.

Behållning i

vr.

Förvaltningskost- nader från reserva- tionsanslaget

Dikning

(extra anslag)

Aflöning

enligt stat

Summa

för revir

pr

har

per revir

pr

har

25,611: 28

6,056: 96

8,900

39,468: 24

0: 83

58,206: 58

1: 22

18,666: 78

—

9.000

—

27,666: 78

0:30

263,310: 22

2: 85

9,821: 14

480: 96

9,400

—

19,702:10

0: 26

143,871: 66

1:91

12,934: 69

816:07

7,900

—

21,650: 76

0: 28

395,008: 44

5:01

18,140: 60

—

5,700

—

23,840: 60

0: 35

60,604: 77

0:88

11,375: 29

—

6,800

—

18,175:29

0: 23

411,599: 11

5: 16

29,362: 22

—

6,800

—

36,162: 22

0: 53

153,201: 68

2: 23

19,427: 32

4,223: 48

6,600

—

30,250: 80

0: 57

224,963: 31

4: 22

4,970: 93

1,444: 21

9,800

—

16,215: 14

0: 79

9,210:23

0: 44

4,641: 39

6,793: 57

6,500

—

17,934: 96

0: 81

36,883: 41

1: 67

6,600

—

7,507: —

156,758: 64

18,815: 25

83,000: —

258,573: 79

0: 43

1,766,859: 31

afdrag för öfv.-jäg.-exp.

7,507: —

1,749,352: 31

2: 88

9,639: 36

6,388: 25

8,000

_

23,927: 61

0: 35

117,244: 71

1: 73

6,014: 72

9,801: 86

6.500

—

22,316: 68

0: 85

70,721: 07

2: 67

9,647: 32

4,304: 94

6,500

—

20,352: 26

1: 68

56,470: 17

4: 66

7,368: 63

4,989: 06

7,700

—

20,067: 69

0: 91

72,977: 78

3: 30

1,800: —

—

1,800

—

3,600: —

0: 60

76,241: 27

12: 63

12,133: 64

6,276: 11

7,600

—

26,009: 75

1: 62

167,373:10

10: 45

10,685: 05

7,833: 46

6,500

—

25,018: 51

1: 54

68,102: 72

4: 18

8,443: 29

3,897: 08

7,400

—

19,740: 37

0: 74

46,640: 79

1: 75

11,930: 48

1,350: —

7,400

—

20,680: 48

0: 69

65,750: 77

2: 19

1,850: 78

6,200

—

8,050: 78

79,313: 27

44,840: 76

66,600

_

189,754: 03

0: 85

741,522: 38

afdrag för öfv.-jäg.-exp.

8,060: 78

733,471: 60

3: 28

17,086: 71

6,100

_

23,186: 71

1: 05

317,548: 34

14: 33

25,028: 53

24,022: 20

7,300

—

66,350: 73

1: 37

322,718:49

7: 84

4,903: 56

—

6,900

—

10,803: 66

1: 98

37,161: 12

6: 82

31,555: 86

—

7,500

—

39,055: 86

4: 88

27,410: 05

3:42

11,693: 90

48,662: 37

7,700

—

68,056: 27

0: 97

310,319: 95

4: 41

11,218: 08

—

6,800

—

18,018: 08

0: 23

173,874: 09

2: 23

7,284: 04

1,470: -

7,300

—

16,054: 04

0: 33

108,174:34

2: 19

7,836: 33

3,408: 75

5,800

—

17,045: 08

2: 05

3,257: 11

0: 39

164,124: 11

—

9,300

—

173,424: 11

6: 84

64,431: 52

2: 54

1,604: 85

—

6,600

—

7,204: 85

282,335: 97

77,563: 32

69,300

—

429,199: 29

1: 40

1,364,895: 01

afdrag för öfv.-jäg.-exp.

7,204: 85

1,357,690: 16

4: 40

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Första Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Bil. 3 b.

Kronoparkernas afkastning

Under skogsstatens omedelbara vård

och förvaltning

Allmänna skogar under

skogsstatens uppsikt

Distrikt och revir

K r 0 n 0 p a r k er

Andra allmänna skogar

(äfven allmänningar)

(äfven allmänningar

delvis)

.

st.

Skogs

mark

har

Impedi-

ment

har

Sum-

ma

har

st.

Skogs- j Impedi- mark i ment

har | har

Sum-

ma

har

st.

Skogs-

mark

Impedi-

ment

Sum- j

ma

Bergslagsdistrikt.

Älfdals revir.........

2

559

107

666

3

8,811

3,077

11,888

17

3,936

781

4,717

Arvika » .........

9

4,660

851

5,511

13

4,154

438

4,592

4,372

60

6,343

862

7,205

Karlstads » .........

8

11,530

3,165

14,695

8

3,565

807

64

8,786

1,180

9,966

Askersunds revir ...

4

8,441

2,639

11,080

8

6,159

1,777

7,936

81

6,092

788

5,880!

Örebro »

1

435

34

469

1

1,831

315

2,146

64

6,693

1,369

7,962|

Grönbro »

2

14,166

6,458

20,624

—

—

—

—

—

—

—

—

Köpings »

1

4,626

2,437

2,028

6,654

9

5,424

1,508

6,932

73

5,290

1,541

6,831

Västerås »

3

815

3,252

4

3,775

892

4,667

114

7,472

1,235

8,707

Enköpings »

2

196

20

216

13

7,440

1,422

8,862

120

5,510

942

6,452

Örbyhus s

1

495

13

508

4

3,316

2,340

5,656

37

3,128

583

3,711

Norra Koslags revir

3

1,454

356

1,810

4

3,667

716

4,383

62

3,895

1,302

6,197

Summa

36

48,999

16,486

65,485

67

48,142

13,292

61,434

692

56,045

10,583

66,628

östra distriktet.

Stockholms revir ...

6

3,730

1,843

5,573

7

2,681

600

3,281

192

15,864

2,758

18,622

Gripsholms »

4

908

228

1,136

7

6,889

2,007

8,896

69

8,447

3,270

11,717

Daga »

2

1,813

927

2,740

2

229

41

270

59

5,628

2,865

8,493

Jönåkers »

6

471

123

594

6

5,982

1,844

7,836

86

6,437

1,809

8,246

Ombergs »

4

8,477

3,153

11,630

4

3,057

622

3,579

74

6,671

927

7,598

Kinda >

11

6,247

1,617

7,864

9

926

78

1,004

150

11,931

2,149

14,080

Finspångs »

4

6,688

2,328

7,916

4

1,724

466

2,190

98

14,864

4,817

19,681

Gottlands »

3

2,754

350

3,104

1

208

31

239

60

6,341

1,200

7,541

Summa

39

29,988

10,569

40,557

40

21,696

5,589

27,285

788

76,183

19,795

95,978

s. 39 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

39

1904 (de södra distrikten.)

Inkomst

skogsmedlen

j för revir

Utgifter

i kr.

Behållning

i kr.

Pr revir

För kronoparker och undan- tagna skogar, då lönerna

heräknas å alla skogar

Förvaltnings- kostnader

från reserva- tionsanslaget

Aflöning

Summa

utgifter per

revir

pr revir

pr har

skogsmark

4,648: 83

39,648: 96

35,641: 19

22,259: 02

6,603: 81

94,624: 09

46,536: 95

29,713: 03

7,470: 66

26,608: 87

10,784: 76

1,061: 47

10,823: 28

37,565: 85

17,010: 85

1,493: 48

48,259: 22

18,461: 40

16,283: 64

2,696: 83

2,809: 22

4,813: 66

6,800

7,300

11,075

5.600

4.700

6.700

6,100

6,500

6.600

4,400

6,900

7,861: 47

18,123: 28

48,640: 85

22,610: 85

6,193: 48

54,959: 22

24,661: 40

21,783: 64

9,296:83

7.209: 22

10,713: 56

— 3,312:64

+ 21,425:67

— 12,999: 66

— 351:83

+ 410: 33

+ 39,564:87

+ 21,974:55

+ 7,929:39

— 1,826:27

+ 19,299:65

+ 71:20

+ 130,903

2:39

324,139: 06

161,278: 80

+ Öj. 4,518: 21

70,676

+ Öj. 6,200

231,953: 80

+ Öj.10,718: 21

+ 92,185: 26

— 10,718:21

-t- 81,467:05

12,445: 67

13,373: 96

6,468: 37

6,717:96

95,110: 89

42,164: 35

39,843: —

6,445: 25

6,471: 88

3,083: 44

4,720: 81

2,018: 46

50,258: 75

14,259: 66

15,454: 90

11,457: 79

9.800

6,100

3,900

4.800

7,000

6,300

6.800

5,700

16,271: 88

9,183: 44

8,620: 81

6,818: 46

57,268: 76

20,669: 66

22,264: 90

17,158: 79

— 3,826: 21

+ 4,190:62

— 2,162:44

— 100:50

+ 37,852: 14

+ 21,604:69

+ 17,688:10

— 10,712: 54

+ 95,913

2:90

222,569: 46

107,725: 69

+ öj. 6,318:02

60,4001 167,125:69

+ öf. 6,100| + öj. 11,418: 02

+ 64,443: 76

— 11,418: 02

+ 63,025:74

(Forts.)

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Bil. 3 l). (Forts.)

Kronoparkernas afkastning
-

Under skogsstatens omedelbara vård

och förvaltning

Allmänna skogar under

skogsstatens uppsikt

Distrikt och revir

Kronopark

e r

Andra allmänna skogar

(äfven allmänningar)

(äfven allmänningar

delvis)

st.

Skogs-

mark

har

Impedi-

ment

har

Sum-

ma

har

st.

Skogs-

mark

har

Impedi-

ment

har

Sum-

ma

har

st.

Skogs-

mark

har

Impedi-

ment

har

Sum-

ma

har

Västra distriktet.

Vadsbro revir ......

5

13,726

3,269

16,995

6

1,297

528

1,825

92

5,609

549

6,158

Varto fta > ......

3

510

482

992

7

4,233

1,125

5,358

92

5,384

762

6,146

Kinne > ......

6

2,701

627

3,328

4

569

in

680

102

3,651

710

4,361

Slättbygds revir ...

6

2,521

600

3,127

3

1,235

251

1,486

83

3,787

1,157

4,944

Dalslands t

8

6,537

2,534

8,071

8

1,342

460

1,802

69

3,942

1,001

4,943

Hunnebergs »

2

5,153

1,371

6,524

3,749

2

415

116

531

44

2,529

593

3,122

8,587

Marks »

8

2,781

968

4

967

257

1,224

79

6,662

1,925

Sval tornas »

9

4,714

2,840

7,554

3

357

in

468

97

5,757

2,104

7,861

Bohus >

12

4,754

4,344

9,098

3

635

269

904

in

5,239

3,922

9,161

Summa

59

42,397

17,041

59,438

40

11,050

3,228

14,278

769

42,560

12,723|55,283

Smålands distrikt.

Tjusts revir .........

5

6,346

1,807

8,153

27

8,405

1,286

9,691

76

10,601

1,986

12,587

Kalmar t .........

6

10,539

3,976

14,515

21

5,934

1,603

7,537

65

5,333

1,053

6,386

Ölands » .........

1

6,066

935

6,001

—

—

—

—

3

757

93

850

Eksjö » .........

5

2,546

433

2,979

7,077

6

733

74

807

147

12,367

1,991

14,358

Jönköpings revir ...

7

4,248

2,829

20

2,993

1,347

4,340

103

7,247

3,306

10,553

Vestbo revir.........

11

4,673

1,981

6,654

9

1,787

1,074

2,861

63

5,111

3,762

8,873

Sunnerbo » .........

11

3,146

2,195

5,341

16

2,266

1,421

3,687

85

6,274

5,099

11,373

Värends » .........

8

11,621

4,196

15,717

20

3,900

990

4,890

122

13,415

2,988

16,403

Summa

54j 48,085

18,352

66,437

119

26,018

7,795

33,813

664|61,106

20,278

81,383

Södra distriktet.

Hallands revir ......

23

7,603

4,580

12,183

84

4,163

909

6,072

Blekinge-Åhus revir

15

7,523

4,397

11,920

6

571

212

783

no

4,953

944

6,897

Ängelholms revir ...

4

1,229

410

1,639

3

762

186

948

92

4,276

1,210

6,486

Malmöhus » ...

7

2,201

778

2,979

7

253

42

295

64

1,564

268

1,832

Summa

49

18,556

10,165

28,721

16

1,586

440

2,026

340

14,956

3,331

18,2871

s. 41 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

41

1904 (de södra distrikten.)

Inkomst

skogsmedlen

för revir

U

t g i f t e

i kr.

r

B e

Pr revir

hållning

i kr.

För kronoparker och undan- tagna skogar, då lönerna

beräknas å alla allm. skogar

Förvaltnings- kostnader

från reserva- tionsanslaget

Aflöning

Summa

utgifter per

revir

pr revir

pr har

skogsmark

126,053: 46

79,459: 27

10,300

89,759: 27

+ 36,294: 19

10,766: 77

2,332: 55

7,800

10,132: 65

+ 634: 22

53,006: 39

14,573: 32

7,000

21,573: 32

-t- 31,433:07

18,006: 08

11,292: 63

7,600

18,792:63

786: 45

26,726: 66

31,112: 97

6,500

36,612: 97

9,886:31

1 35,206: 96

13,696: 64

8,517

22,213: 64

+ 12,993:32

14,347: —

9,917: 40

8,300

18,217:40

— 3,870:40

29,628: 66

25,302: 73

6,900

32,202: 73

— 2,574:07

10,745: 12

22,793: 93

8,800

31,593: 93

— 20,848:81

324,487: 10

210,481: 34

70,617

281,098: 34

+ 43,388: 76

+ Öj. 4,973:14

+ Öj. 5,500

+ Öj.l0,473: 14

— 10,473: 14

1

«

+ ,32,916:62

+ 71,124

1: 49

111,998: 45

22,257: 06

9,500

31,757:06

+ 80,241:39

68,734: 33

14,998: 83

6,200

21,193: 83

+• 47,540:50

20,232: 97

8,808: 92

5,700

14,508: 92

+ 5,724:05

44,897: 35

12,091: 28

7,400

19,491: 28

4- 25,406:07

24,965: 19

9,192: 82

5,500

14,692: 82

+ 10,272:37

24,401: 71

8,549: 73

6,400

14,949: 73

+ 9,451:98

12,706: 40

8,372: 28

6,800

15,173: 28

— 2,466:88

50,758: 23

22,208: 35

7,800

30,008: 35

+ 20,749:88

368,694: 63

106,476: 27

55,300

161,775:27

+ 196,919: 36

+ öj. 5,434: 26

+ öf. 5,500

+ öj. 10,934:26

— 10,934: 26

+ 185,985: 10

+ 214,612

2: 99

13,010: 61

26,173: 95

10,000

35,173: 96

— 22,163: 34

Fördelningen mellan

18,294: 35

18,156: 79

8,400

26,556: 79

— 8,262: 44

1 Blekinge, Åhus och En-

72,267: —

9,987: 20

8,500

18,487: 20

+ 53,769:80

1 gelholms revir oriktig i

18,655: 58

18,061: 49

5,600

23,661: 49

— 5,005:91

berättelserna.

122,217: 54

71,397: 43

32,500

103,879: 43

+ 18,338: 11

+ öj. 2,057: 13

+ öf. 6,500

7,557: 13

7,657: 13

+ 10,780: 98

+ 26,974

1: 34

Bill. till Riksd, Prof. 1906. 8 Sand. 2 Afd, 1 Band, 4 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Bil. 4.

Statsskogarnas virkes
-

Den pro- duktiva

skogs-

markens

areal

Gagn virke

Virke af

minst 7 cm:s

groflek i

topp

Virke af

mindre

slag

Summa

har

kbm.

f. m.

kbm. p. har

kbm.

f. m.

kbm. p. har

kbm.

f. m.

tf

tf

B

*?

tf

0

bi

År 1900...................................................

2,519,419

4,679,059

1,82

66,489

0,03

4,645,548

1,85

» 1901...................................................

2,524,465

4,862,231

1,93

65,259

0,03

4,927,490

1,96

» 1902...................................................

2,631,606

4,756,439

1,88

65,885

0,03

4,822,324

1,91

» 1903...................................................

2,544,271

6,665,257

2,62

64,984

0,03

6,730,241

2,65

» 1904...................................................

2,554,259

6,317,082

2,47

61,111

0,02

6,378,193

2,49

loke skogsmark .......................................

293,671

Af hela afverkningen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

43

afkastning i Preussen.

I

Yed virke

Deraf

erhållits

Summa

af minst

7 curs

groflek i

topp

Stubbar

af mindre

groflek (un- der 7 cm.)

Summa

gagnvirke

och

ved virke

virke af

minst 7 cm:s

groflek

smärre

virke

kbm.

tf

er*

B

kbm.

kbm.

kbm.

5

B

kbm.

tf

tf

B

kbm.

kbm.

kbm.

tf

er*

B

kbm.

kbm

f. m.

V

tf

»

•i

f. m.

p. har

f. m.

p. har

f. m.

p. har

f. m.

p. har

f. m.

, p. har

f. m.

. p. har

3,103,094

1,28

267,974

0,11

1,695,145

0,63

4,966,213

1,97

9,611,761

3,82

7,682,153

3,05

1,661,634

0,66

3,425,433

1,36

280,169

0,11

1,733,658

0,68

5,439,160

2,15

10,366,660

4,11

8,287,664

3,29

1,798,817

0,71

3,936,695

1,65

313,934

0,12

1,733,100

0,69

6,982,629

2,36

10,804,653

4,27

8,692,034

3,43

1,798,985

0,72

3,876,347

1,52

262,713

0,10

1,649,412

0,65

6,787,472

2,27

12,517,713

4,92

10,640,604

4,14

1,714,396

0,68

3,495,442

1,37

243,253

0,10

1,646,213

0,64

5,384,908

2,11

11,763,101

4,60

9,812,524

3,84

1,707,324

0,66

1

är 64 °/o gagnvirke.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Bil. 3. Inkomster och utgifter vid statsskogsförvaltningen i Preussen år 1904.

Genomsnittspris: för gagnvirke per kbm. fast mått: 13,20 Mark

bränslevirke » » » » 4,48 »

i medeltal för hela afverkningen 9,21 »

Inkomster:

Af virke ....................................................................................

» biprodukter ............................................................ 5,229,976

» jakt ..................................................................... 471,175

» diverse .................................................................. 993,243

Mark.

*110,383,666

6,694,394

Utgifter:

För personalen.

Löner: 128 öfverjägmästare och forstråd........................... 804,880

764 jägmästare ................................................ 3,202,369

115 skogskassörer................................................ 366,704

4,004 bevakare...................................................... 6,882,529

tjänstemän vid anstalter för biprodukter ......... 30,789

Tjänstgöringspenningar: Öfverjägmästare, forstråd och jägmästare

................................. 1,638,872

Skogskassörer ........................... 158,763

bevakare (inber. häst- och båtlega) 981,509

tjänstemän vid anstalter för bipro

dukter ................................. 3,925

hyresersättning åt dem som sakna

boställe ................................. 169,670

Öfriga utgifter för personalen, såsom extra bevakning, tillfälliga

biträden vid förvaltningen, skogsuppskattningar och skogsindel
ningar.

.......................................................................... 2,517,605

Förvaltningskostnader: utverkning och virkestransport ............ 13,299,467

byggnader och vägar m. m................... 4,628,612

skogskulturer in. in............................ 7,391,118

diverse............................................. 1,270,794

Skogsvetenskapliga ändamål och skogsläroverk........................ 251,791

Skatter och onera m. m. (inköp af mark 3,564,799) ............... 6,886,388

Tillfälliga utgifter (aflösning af servituter m. m..) ................

Summa 117,078,060

16,757,645

26,589,991

7,138,179

4,618,895

Behållning:

af drakes nedanstående

61,983,350 Mark.

1,897,743 »

återstå .................. 60,085,607

flutna medel (52,16 %).

Summa

utgörande behållningen af in
-

55,104,710

*) Häri ingå 1,897,743 Mark, utgörande keräknadt värde af till utsyningsberättigade utlämnadt virke.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

45

Bil. 6.

Öfversikt öfver statsskogarnas afkastning i Preussen åren

1 830—1904.

År

Virkesafkastning per har

Brutto-

inkomst

mark

Utgifter

mark

Behållning

mark

minst 7 cm:s

groflek; kbm.

S:a kbm. in- clusive smärre

virke och

stubbar

per har

per har

per har

1830—34

1,75

2,00

6,8

2,9

3,9

1835—39

1,51

1,76

6,9

3,0

3,9

1840—44

1,45

1,80

8,2

3,8

4,4

1845—49

1,50

1,89

8,2

4,3

3,9

1850—54

1,52

1,92

8,6

3,9

4,7

1855—59

1,90

2,33

10,8

4,7

6,1

1860—64

2,00

2,50

13,0

4,2

7,8

|1865—69

2,01

2,68

15,6

6,8

8,8

11870—74

2,20

3,05

18,9

8,9

9,9

1875—79

2,23

3,32

20,8

11,3

9,6

1880—84

2,56

3,45

21,o

11,5

9,5

1885—89

2,81

3,71

23,i

12,4

10,8

1890—94

3,11

3,96

26,i

13,3

12,8

1895—99

2,95

3,78

27,g

14,5

13,1

1900

3,05

3,82

34,3

14,6

19,7

1901

3,28

4,11

34,4

15,8

18,6

1902

3,43

4,27

32,o

15,4

16,6

1903

4,14

4,92

43,5

19,3

24,2

1904

3,84

4,61

42,6

18,5

24,1

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4,

Bil. 7.

Jämförelse mellan svenska och preussiska skogsstaterna.

År 1904

Lön

Tjänstgörings-

penningar

Hyresersättning

kronor

kronor

kronor

Den svenska skogsstaten.

3,200

1,600

/Ett ålderstillägg å

l 600 kronor

1,600

1,000—1,600

/Tre ålderstillägg å

\ 600 kronor

6 biträdande jägmästare...

—

—

—

| Arfvode omkring

/ 2,600 kronor

8 assistenter med särskildt

anvisad tjänstgöring ...

—

—

—

| Arfvode omkring

\ 3,000 kronor

49 assistenter med särskildt

anvisad tjänstgöring ...

—

—

—

/ Arfvode omkring

| 2,000 kronor

400

300—400

100

Ett ålderstillägg å

100 kronor

Bespengar, 100/kro- nor i de norra

distrikten

Den preussiska

skogsstaten.

Mark

Mark

Mark

128 öfverjägmästare och

forstråd .....................

[ 4,200—7,200 |

< tillägg för öf- >

l verjägm. 900 J

2,700—5,700

1,800—4,200

1,200—1,800

högst 4,000

högst 2,100

högst 2,000

[högst 600 jämtel

<280 för tjänste-/

l häst och båt J

764 jägmästare..............

[högst 2,100 närt

< ej fri bostad /

[ åtnjutes J

116 skogskassörer .........

4,004 bevakare...............

Fri bostad

s. 47 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfölliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

47

Bil. 8 a.

Under utsyning ställda enskilda skogar i Lappmarkerna och Sårna.

Socken

Areal

afrösningsjord

har

B e v i r

Gellivare ......

119,247

114,090

57,586

44,262

35,842

32,700

87,226

50,894

91,707

25,767

38,180

90,033

38,930

59,238

nder utsyni

Gellivare, Ängeså och Eåneåträsk

Jockmock, Storbacken och Varrisså

Arvidsjaur, Öfre Byske, Malmesjaur

Arjeplog, Malmesjaur

Sorsele

Stensele

Vilhelmina

Dorotea

Åsele

| Fredrika

Norra Lycksele, Södra Lycksele

Norsjö

Särna och Transtrand.

ng ställda allmänning sskog ar.

Jockmock.........

Arvidsjaur .....

Arjeplog ........

Sorsele .........

Stensele .......

Vilhelmina ...

Dorotea..........

Åsele ...

Fredrika ......

Örträsk..........

Lycksele .........

Malå.........

Sårna med Idre...

U

Socken

Total areal

har

Arvidsjaur ......

Arjeplog .........

23,749

21,430

69,099

63,138

14,621

49,435

Fördelade på Arvidsjaur, Arjeplog, Jock- ■ mocka, Gellivare, Ängeså, Tärendö och Pa- jala revir.

Jockmock......

Gellivare ......

Tärendö .....

Paj ala ............

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Bil. 8 b.

Uppgift å de enskilda skogar, å lxvilka kungl. förordningen 24 juli 1903,

angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven utverkning å ungskog

i Norrkottens ocli Yästerkottens län, äger tillämpning.

Socken

Areal

afrösningsjord

bar

E e v i r

Pajala, Tärendö, Ivorpilombolo

Öfver Torneå ..................

134,416

37,069

29,457

25,186

27,210

Pajala, Tärendö

Hietaniemi .....................

> Torneå

Karl Gustaf.....................

Neder Torneå ..................

Öfver Kalix.....................

48,652

j Kalix

Råneå

Neder Kalix.....................

79,262

97,106

55,559

71,443

69,332

Råneå ...........................

Öfver Luleå.....................

Neder Luleå.....................

| Boden

Edefors...........................

Elfsby ...........................

48,601

116,667

22,044

33,500

74,300

40,200

25,562

Elfsby

Piteå

Piteå..............................

Jörn..............................

Jörn

Norsjö ...........................

Norsjö

Burträsk

Burträsk ........................

Degerfors ........................

Degerfors

''

Biurholm ........................

Nordmaling .....................

95,554

Nännas...........................

30,100

96,587

• Bjurholm

Umeå ...........................

Säfvar ...........................

43,401

39,993

30,430

Bygdeå...........................

|

Nysätra ........................

> Burträsk

Löfånger ........................

40,324

105,266

52,491

1

Skellefteå........................

jjörn och Norsjö.

Byske ...........................

s. 49 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

49

Bil. 8 c.

Skogsuppskattnings- ock utsyningsförrättningar i Lappmarkerna år 1904 enligt

§ 53 kungl. skogsförordningen den 26 januari 1894 in. fl. förordningar.

E e v i r

Skogsuppskattningar

Utsyningar

Antal hem- man eller

hyar

Areal

Sågtimmerträd

Ved- o. kolvirke

har

ar

st.

kbm.

khm.

Juckasjärvi......

9,052

6,635,3

Gellivare ......

18

3,361

73

15,177

10,360,i

_

Eåneträsks......

5

1,470

—

6,565

4,213,2

127,0

Ängeså .........

40

13 924

22

62 792

36 048 v

Storbackens ...

4

2,999

54

28*365

16,910,3

Pärlelfvens____

27

10,889

64

15,137

10,120,o

__

Jockmocks ...

11

4.197

41

30,533

18,168,8

_

Yarrisså...

1 408

888 t

Arjeplogs ......

2

3,936

07

37,535

24,765,3

278,o

Malmesjaurs ...

8

937

37

7,704

5,029,o

_

Öfre Lyske ...

5

306

20

15,913

9,973,3

]58,o

Arvidsjaurs ...

33

3,573

84

6,834

3,711,9

238,4

Norra Lycksele

8

984

97

45,683

34,013,8

261,7

Södra »

40

9,130

22

82,567

61,675,i

520,5

Asele.........

7

1,846

84

110,608

82,831,6

207,4

Sorsele ____

37

8,144

21

39,152

29,169,5

67,o

Stensele......

11

5,709

90

66,660

49,995,o

382,4

Vilhelmina......

9

3,321

32

110,879

83,023,6

573,8

1''redrika ......

9

2,941

53

49,329

36,996,7

129,i

Tåsjö.......

3

415

60

76,684

46,405,o

116,o

Sårna......

68

3,523

11

41,507

28,178,3

6,628,5

Transtrands ...

11

579

22

36,789

23,923,7

4,815,o

Bill. till Biksd. Prof. 1906. 8 Sami, 2 Afd. 1 Band. 4 Haft.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Första Kammar ms Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 4.

Bil. 8 d.

Undersökningsförrättningar år 1904 för utsyning af undermålig skog enligt

den för Norrbottens och Yästerbottens län gällande förnyade nådiga förordningen

af den 24 juli 1903.

Antal hemmans- skogar, där utsyning

ägt ruin

Antal utsynade

träd

Luleå distrikt.

Kalis ..........................................

14

108,667

Kåneå ..........................................

20

93,365

Bodens ..........................................

22

22,665

Skellefteå distrikt.

Älfsby ..........................................

45

87,941

Piteå.............................................

164

135,931

Norsiö ..........................................

133

112,127

Jörns ..........................................

817

361,103

Burträsks.......................................

255

1,039,870

Umeå distrikt.

Degerfors.......................................

68

112,920

Biurholms.......................................

154

890,095

Summa

1,692

2,964,684

Motsvarande siffror år 1903 voro 1,003 hemmansskogar och 2,226,195

träd utsynade. Yid sågar och lastageplatser hafva år 1904 beslagtagits

inom Luleå distrikt 234 undermåliga sågtimmer och 533 Blånor, inom

Skellefteå distrikt 14,700 sågtimmer, 10,486 sparrar, 5,4 kbm, sågadt

virke och 60,4 kbm. pappersmasseved och pitprops samt inom Umeå distrikt

797,3 kbm. undermåligt virke.

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.