Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande Nio 2

1906-03-09 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1906:2, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande Nio 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande Nio 2.

1

X:o 2.

Ank, till Riksd. kansli den 9 mars 1906, kl. 3 e. in.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, i

anledning af väckt motion angående skrifvelse till Konungen

med begäran om utfärdande af nytt reglemente för

barnmorskor.

Till utskottets behandling har blifvit hänvisad en af herr 0. JKilsson

väckt motion, n:o 27, hvaruti motionären hemställer, det Riksdagen ville

i skrifvelse till Kungl. Majrt anhålla om nya, efter tidens kraf lämpade

regiementariska stadganden för barnmorskor.

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

Kungl. Maj:ts reglemente för barnmorskor, som vore utfärdadt

den 28 november 1856, kunde på grund af förändrade förhållanden icke

längre anses motsvara tidens kraf. Såväl kungl. medicinalstyrelsen som

läkarne hade också haft sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande.

Sålunda hade vid förste-provinsialiäkaremötet i Stockholm den 11

—14 oktober 1904 såsom öfverläggningsämne, bland andra sådana,

förekommit frågan om behofvet af ett nytt barnmorskereglemente, därvid

ett i bemälda styrelse af vederbörande referent utarbetadt förslagtill

dylikt reglemente varit för mötesdeltagarne tillgängligt. Den vid

mötet i ämnet förda diskussion, hvartill motionären hänvisade, gåfve efter

hans åsikt otvetydigt vid handen, att bestämmelserna i nu gällande

reglemente vore både otidsenliga och olämpliga, och mötesdeltagarne

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 2 Käft. CNo 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

hade också i hufvudsak gillat de principer, som fått sitt uttryck i det

framlagda förslaget till nytt reglemente. I detta läge hade frågan

sedermera stannat; men då den vore af för stor betydelse för att dess

afgörande kunde utan olägenhet längre uppskjutas, ansåge motionären

sig böra göra den nu ifrågavarande framställningen.

Såsom motionären erinrat, är nu gällande reglemente för barnmorskor

af Kungl. Maj:t utfärdadt den 28 november 1856, och hafva

förändriogar i reglementet sedermera vidtagits, beträffande § 3 genom

kungl. kungörelsen den 5 november 1880 och i fråga om § 17 genom

kungl. kungörelsen den 13 juli 1887, hvarförutan reglementets bestämmelser

om uppsikten öfver barnmorskorna i vissa delar undergått förändringar

genom §§ 13 och 32 uti kungl. instruktionen för läkare

den 31 oktober 1890. Slutligen har Kungl. Maj:t genom nådigt bref

till medicinalstyrelsen den 9 juni 1905 stadgat: att såsom tillägg till

hvad nu gällande barnrnorskereglemente härutinnan innehåller skall

gälla, att de! i undervisningen vid barnbördshuset i Stockholm deltagande

eleverna skola vara boende inom anstalten och vara i dess kost samt

att till bestridande af kostnaderna för elevernas utspisning hvarje elev,

som önskar åtnjuta undervisning vid läroanstalten, skall hos styrelsen

för barnbördshuset deponera det belopp, styrelsen efter samråd med

medicinalstyrelsen pröfvat härför erforderligt, jämte godkänd borgen för

härutöfver möjligen uppkommande kostnader.

Vid det i motionen omförmälda förste-provinsialläkaremötet i

Stockholm den 11—14 oktober 1904 blef ett vid mötet framlagdt förslag

till nytt reglemente, hvithet, var utarbetadt af medicinalrådet

Petersson, föremål för diskussion och i ett fall äfven för formligt beslut,

i det att mötet såsom sin åsikt uttalade, att den nuvarande barnmorskeundervisningsanstalten

i Lund, vid hvilken undervisning på grund af nu

gällande barnrnorskereglemente meddelas endast åt de elever, som

blifvit kallade att efter slutad lärotid anställas såsom ordinarie vid någon

församling, hvilken lämnade bidrag till anstalten, borde indragas.

Härförutom och i sammanhang med granskningen af förslaget till

nytt reglemente framhöllos emot nu gällande föreskrifter en del anmärkningar

och föreslogos åtskilliga förändrade stadganden, bland hvilka

de Jiufvudsakligaste torde hafva varit, att förändrade åldersbestämmelser

för inträde i läroanstalterna borde införas, så att åldersgränsen sattes

till minst 21 och högst 35 år; att nu gällande andra föreskrifter angående

villkor och kompetens för sådant inträde borde i vissa hänseenden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2. 3

förändras; att barnmorskas skyldighet att vid förlossning tillkalla läkare

borde utsträckas till hvarje patologisk förlossning; att bestämmelserna

om hvad som borde iakttagas vid hemlig förlossning skulle ändras i

den riktning, att barn, som föddes vid sådan förlossning, kunde hafva

visshet att vid mogen ålder, om ej förr, lära känna modrens namn;

att föreskrifterna om hvem öfverinseendet öfver barnmorskorna tillkomme

borde i vissa delar förändras; att skyldighet för hvarje kommun i riket

att vara försedd med tillräckligt antal behörigen legitimerade barm

morskor skulle uttryckligen stadgas; samt att förändrade föreskrifter om

barnmorskas förmåner borde införas.

Det vid provinsialläkaremötet framlagda förslag till nytt reglemente

finnes intaget såsom bilaga till detta betänkande.

Från chefen för kungl. medicinalstyrelsen har utskottet fått sig

meddeladt, att förslag till nytt barnmorskereglemente, hvartill förarbeten

inom styrelsen under flere år ägt rum, nu sedan någon tid är fullbordadt,

att sammanfattningen af motiven till förslaget för närvarande inom

styrelsen pågår, samt att anledning är att antaga, att förslaget inom kort

kommer att af styrelsen till Kungl. Maj:t öfverlämnas.

Af hvad sålunda i ärendet blifvit anmärkt synes det utskottet,

att det väl må kunna antagas, att nu gällande reglemente för barnmorskor

är i vissa delar föråldradt och att detsamma i dessa delar sålunda

bör ersättas med mera tidsenliga bestämmelser; men då, efter hvad

upplyst blifvit, anledning är att antaga, att kungl. medicinalstyrelsen

inom kort kommer att till Kungl. Maj:t ingå med förslag till nytt

reglemente samt genom en sådan åtgärd Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

kommer att blifva fästad å behofvet af sådana nya, efter tidens kraf

lämpade stadganden, som motionären afser, finner utskottet det icke

vara behöflig!, att Riksdagen i frågans nuvarande läge påkallar någon

Kungl. Maj:ts åtgärd; hvadan utskottet hemställer,

att herr Nilssons ifrågavarande motion icke måtte

till någon kammarens åtgärd föranleda,

Stockholm den 9 mars 1906,

På utskottets vägnar:

GUSTAF BERG.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

Bilaga.

Förslag

till Kung!. Maj:ts förnyade nådiga reglemente för barnmorskor,

KAP. I.

Om barnmorskors undervisning.

§ 1. Undervisning i barmorskekonsten meddelas vid de för sådant ändamål

inrättade iäioanstalterna i Stockholm och Göteborg. Vid båda dess-a läroanstalter

antagas elever från alla delar af riket.

§ 2. Undervisningen lämnas eleverna kostnadsfritt. Ett i stat bestämdt antal

frielever erhålla understöd af allmänna medel.

§ 3. ^ Den, som vill varda till elev antagen, ingifve före juni eller december

månads utgång till Vår befallningshafvande i det län, där sökanden har sitt hemvist,

sin till medicinalstyrelsen ställda, egenhändigt skrifna ansökan därom; och böra vid

ansökningen,'' om afseende därå skall kunna fästas, vara bifogade följande intyg

nämligen: e J J6’

a) af vederbörande pastor eller annan församlingsföreståndare, bestyrkande,

att sökanden vid lärotidens början uppnått en lefnads&lder af åtminstone 21 år, men

icke öfverskridit 30; att hon äger god frejd och godkännelig religionskunskap, med

uppgift därjämte om hennes födelseort och hemvist samt, ifall hon är gift eller änka,

om mannens eller, ifall hon är ogift, om faderns yrke samt huru hon hittills sig

försörjt; 3 4 * 6

b) af ordinarie lärare vid allmänt läroverk eller vid folkskola därom, att

denne vid för detta ändamål särskild!, högst sex (6) månader före ansökningstidens

utgång, företagen pröfning funnit sökanden äga

1) full färdighet i innanläsning, äfvensom förmåga att nöjaktigt redogöra för

det lästa och att någorlunda felfritt uppskrifva ett dikteradt stycke;

2) färdighet i de fyra räknesätten i hela tal och öfning i enkel hufvudräkning;
3)

kännedom om hufvuddragen af fäderneslandets historia och geografi och

grunderna af naturläran; samt

4) en redig, läslig handstil;

börande detta intyg vara affattadt med för hvart och ett ämne särskildt utsatt vits°jr-°C

j °m,i ^et -a* folkskollärare utfärdats, vara försedt med attest af skolrådets

ordförande eller vice ordförande angående betygsgifvarens behörighet; dock kan i

stället för sådant intyg gälla betyg om samma kunskaper, utfärdadt från folkskollärarmneseminarium

eller annan därmed jämförlig läroanstalt för kvinnor, där sökanden

åtnjutit undervisning;

_ c) af läkare, hvarigenom styrkes att sökanden är frisk, har stadig hälsa och

äi fri från kroppslyten samt huruvida läkaren anser henne vara synnerligen lämplig

lämplig eller mindre lämplig till barnmorska;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

d) af tvenne i orten bosatta välkända män därom, att sökanden äger erforderliga

medel såväl för sitt uppehälle under lärotiden som till inköp af nödiga instrument.

De till Våra befallningshafvande ingifna ansökningarna om elevplats insändas

ofördröjligen till medicinalstyrelsen, som, efter det vederbörande barnmorskelärare

sig öfver ansökningarna yttrat, antager elever; och meddelas styrelsens beslut de

sökande genom Våra befallningshafvande, hvarvid till elev antagen sökande tillika

underrättas, att särskild pröfning af hennes kunskaper kommer att med henne anställas

före inträdet i läroanstalten.

Befinnes elev vid det med henne anställda inträdesförhöret vara så okunnig,

att hon anses icke kunna draga nytta af undervisningen, må inträde vid anstalten

henne af barnmorskeläraren förvägras. Detsamma kan ock ske, om hon därvid befinnes

vara behäftad med för yrket hinderligt lyte eller eljest pröfvas vara till barnmorska

olämplig.

Har inträde vägrats elev, skall underrättelse därom skyndsamt meddelas medicinalstyrelsen

med angifvande af skälen därför.

Elev, som under lärotiden utmärker sig för flit, god fattningsgåfva och

ordentlighet samt därjämte visar sig vara i behof af understöd, må af läraren anmälas

hos medicinalstyrelsen till erhållande af plats som f ielev, och åtnjuter hon, sedan

sådan förmån blifvit henne tillerkänd, densamma, så länge hon under lärotiden däraf

gör sig förtjänt.

§ 4. Lärotiden bestämmes till minst nio (9) månader och fördelas i tvenne

läseterminer, hvardera om tre (3) månader, räknade från den 1 april och den 1 oktober

utan afbrott i de praktiska öfningarna under mellantiden; börande de antagna

eleverna så tidigt före hvarje termins början anmäla sig vid läroanstalt, dit de blifvit

hänvisade, att upprop och inträdesförhör med dem ofvannämnda dagar kunna

äga rum.

Undervisningen, hvars närmare ordnande och öfvervakande åligger medicinalstyrelsen,

skall vid båda läroanstalterna meddelas efter af bemälda styrelse godkänd

såväl lärobok som ordning för undervisningen.

Jämte allt hvad till den egentliga barnmorskekonsten äfvensom vården om

späda barn under första lefnadsveckan hörer, böra eleverna tillika lära att verkställa

skyddskoppympning.

§ 5. Offentligt afgångsförhör anställes i slutet af juni och december månader

med de elever, hvilka af läraren anses äga de kunskaper och den färdighet, som

för yrkets utöfvande erfordras. Elev, som ej ansetts mogen för afgångsförhör eller

som däruti underkänts, må af läraren kunna tillåtas att ytterligare en termin deltaga

i undervisningen och därefter medgifvas examen.

Afgångförhör hålles af vederbörande lärare på af denne utsatt dag i närvaro

af en af medicinalstyrelsen därtill utsedd läkare, som äger att, om han så för godt

finner, i förhöret taga del. Bemälde läkare äfvensom vederbörande förste stadsläkare

i Stockholm och Göteborg skola genom barnmorskelärarens försorg i god tid underrättas

om utsatt afgångförhör och tiden därför.

Efter slutadt förhör tillkännagifver läraren de betyg, af hvilka hvarje elev

gjort sig förtjänt; och användas för kunskaper och färdighet följande betygsgrader:

godkända, med beröm godkända eller berömliga, hvarvid särskildt betyg bör utfärdas

för kunskaper och särskildt för praktisk duglighet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 2) Utlåtande Ko 2.

De utexaminerade erinras därefter af läraren om en barnmorskas betydelsefulla

plikter och det ansvar, som försummelse af desamma medför.

Betygen införas i de af läraren enligt af medicinalstyrelsen fastställdt formulär

utfärdade barmr.orskebrefven, Indika jämte förteckning öfver de utexaminerade ofördröjligen

insändas till medicinalstyrelsen, som å baromorskebrefvet låter anteckna

bevis, att detsamma för styrelsen uppvisats. Innan sådant bevis, hvilket gäller såsom

legitimation, blifvit å baramorskebrefvet antecknadt, gäller sådant bref icke såsom

berättigande till yrkets utöfning.

Utexaminerad barnmorska tilldelas kostnadsfritt ett exemplar af detta reglemente.

§ 6. För rätt till erhållande af undervisning i instrumental förlossningskonst

erfordras, att barnmorska vid pröfningen i den allmänna förlossningskonsten erhållit

minst vitsordet med beröm godkänd, önskar barnmorska erhålla denna undervisning

omedelbart efter den allmänna kursens afslutande, anmäle hon sig hos vederbörande

lärare.

Har däremot längre eller kortare tid förflutit, sedan barnmorskan blifvit i den

allmänna förlossningskonsten examinerad, skall hon för att erhålla undervisning i

instrumental förlossningskonst ingifva ansökan därom till medicinalstyrelsen och därvid

bifoga

Do) prästbetyg, äfven innehållande uppgift om sökandens ålder;

2:o) ett af vederbörande provinsial-, extra provitisial-, stads- eller stadsdistriktsläkare

i den ort, där hon haft sin verksamhet, utfärdadt intyg, att hon gjort sig väl

känd. för kunskap och färdighet i den egentliga barnmorskekonsten jämte pålitlighet

och i allo hedrande uppförande; samt

3:o) bevittnad afskrift af hennes barnmorskebref;

hvarefter styrelsen efter vederbörande barnmorskelärares hörande meddelar tillstånd.

.Undervisning i nödiga delar af den instrumentala förlossningskonsten tager

sin början de första dagarna i januari och juli månader hvarje år samt fortgår hvarje

gång under tre månader, hvarefter förhör änställes, vid hvilket förhör i tillämpliga

delar iakttages hvad här ofvan i § 5 rörande afgångsförhör och "betygssättning är

stadgadt. Vid sådan pröfning erhållet betyg tecknas af läraren å baramorskebrefvet.

Förteckning å. de barnmorskor, som godkänts vid förhöret i den instrumentala

förlossningskonsten, insändes af läraren ofördröjligen till medicinalstyrelsen.

§ ?. Under lärotiden njuta eleverna skydd och hägn vid läroverket. De

skola vara läraren skyldiga aktning och lydnad i allt, som rörer undervisningen,

samt. ställa sig till noggrann efterlefnad den vid undervisningsanstalten gällande

ordning.

Skulle elev visa sig håglös eller försumlig i sina åligganden eller göra sig

skyldig till sedeslöshet, hårdhet mot de sjuka, olydnad eller andra svårare förseelser,

skall läraren meddela henne varning. Låter elev sig icke häraf rätta, skall läraren

om förhållandet göra anmälan hos medicinalstyrelsen, som äger pröfva, huruvida och

för hur lång tid den felande bör från läroanstalten skiljas, och är hon, till dess styrelsen

meddelat sitt beslut, icke berättigad att deltaga i undervisningen.

§ 8. För att bereda barnmorskorna i riket tillfälle såväl att upplifva hvad

de under lärotiden inhämtat som att få del af sådana nya, värdefulla undersökningsoch

behandlingsmetoder, hvilka det kan vara af vikt för dem att lära känna, äger

medicinalstyrelsen, att årligen i män af behof och häriör tillgängliga medel låta vid

baramorskeundervisningsaDBtalteina anordna repetitions- och kompletteringskurser

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

för aldra barnmorskor, samt att efter förslag af vederbörande lärare bestämma såväl

tiden för som antalet deltagande uti sådana kurser, hvilka böra fortgå under minst

14 dagar, hvarunder läraren meddeiar undervisning i de viktigaste delarna af förlossningskonsten

och däröfver anställer examinatorier.

Läraren antecknar & barnmorskebrefvet, att barnmorskan genomgått sådan

kurs.

KAP. II.

Om inseendet öfver barnmorskorna.

§ 9. Barnmorskorna i hela riket stå under medicinalstyrelsens öfverinseende

och hägn.

Förste provinsialläkaren utöfvar inseende öfver barnmorskeväsendet inom länet.

I städerna Stockholm, Göteborg och Malmö tillkommer detta åliggande förste stadsläkaren.

Närmaste förman öfver barnmorskorna äro provinsial-, extra provinsial-, stadsoch

stadsdistriktsläkare, enhvar inom sin verkningskrets.

Utom den uppsikt, som detta förmanskap ålägger vederbörande stads- och

stadsdistriktsläkare, skall det äfven åligga barnmorskelärarne i Stockholm och Göteborg

att med uppmärksamhet följa därstädes praktiserande barnmorskor i utöfningen

af deras yrke, äfvensom i deras uppförande.

§ 10. På anmälan af provinsial-, extra provinsial- stads- eller stadsdistriktsläkare

att barnmorska gjort sig skyldig till stor försumlighet eller svårare förseelse,

må vederbörande förste provinsialläkare (respektive förste stadsläkare) med barnmorska

i tillkallade vittnens närvaro och inför protokoll anställa förhör; och om därvid

befinnes, att hon i något väsentligt afglömt hvad hon lärt och saknar kunskap

om hvad hon bör känna, äger han att med uppgifvande af anledningen till förhöret

insända protokollet, af närvarande vittnen underskrifvet, till medicinalstyrelsen, hvilken,

där så nödigt pröfvas, må, efter det barnmorskans förklaring infordrats och

barnmorskeläraren i Stockholm eller Göteborg blifvit hörd, vid vite förbjuda henne

att sitt yrke utöfva, intill dess hon undergått och nöjaktigt bestått nytt förhör vid

behörig läroanstalt. Detta gälle ock, om barnmorska tredskas att sig till förhör inställa.

KAP. III.

Om barnmorskors rättigheter och skyldigheter.

§ 11. Barnmorska äger att efter behörig legitimation utöfva sitt yrke hvarhelst

i riket hon önskar, men skall, då hon bosätter sig i en kommun, vare sig hon

är i dess tjänst antagen eller icke, innan hon åtager sig någon förrättning och senast

inom två (2) veckor anmäla,?sig hos sin närmaste förman, förete sitt barnmorskebref

och uppgifva sin bostad. Ändring af bostad skall på enahanda sätt anmälas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

Hon erhåller då af förmannen en dagbok, hvaruti denne inskrifver hennes

namn och, därest hon är af kommunen anställd, hennes tjänstgöringsområde äfvensom

datum och förmannens egen namnteckning. Barnmorska är pliktig att uti denna

dagbok anteckna alla af henne verkställda förlossningar.

Då dagboken blifvit fullskrifven eller då barnmorska tagit afsked, flyttat till

annat distrikt eller aflidit, skall densamma till förmannen aflämnas.

Förman äger att, närhelst han så önskar, granska barnmorskas dagbok, och

bör sådan granskning i allmänhet ske minst eu gång om året, helst då förman under

tjänsteresa eller af annan anledning befinner sig i närheten af hennes bostad eller

ock vid annat lägligt tillfälle.

Inom januari månad hvarje år skall summariskt utdrag af dagboken förmannen

af barnmorskan tillställas och — om han sådant fordrar — äfven dagboken för

honom uppvisas.

I stad bosatt barnmorska skall utanför sin bostad anbringa skylt. Barnmorska

bör, då hon aflägsnar sig från sitt hemvist, genom anslag på dörren eller på annat

sätt foga anstalt därom, att upplysning där kan erhållas, hvarest hon är att träffa

eller vid hvilken tid hon antagligen återkommer.

§ 12. Utan laga hinder må barnmorska icke underlåta att, så fort ske kan,

begifva sig till barnaföderska, som hennes biträde påkallar, därest icke annan barnmorska

är därtill pliktig och oförhindrad. År hon redan förut till annan barnaföderska

kallad, eller sker den nya kallelsen, sedan hon till annan i barnsnöd stadd

kvinna ankommit och denna icke kan undvara hennes biträde, bör hon gifva hänvisning

på annan barnmorska eller, om sådan på orten icke finnes, göra sig om förhållandena

noga underrättad och gifva föreskrift om hvad iakttagas bör, intill dess

hon kan ankomma.

Såsom laga hinder anses: annan förlossning, egen sjukdom, som utgör hinder

för barnmorskans inställelse, smittosam sjukdom i hennes hem (familj) af beskaffenhet

att kunna medföra fara för barnaföderska, såsom difteri, scharlakansfeber, rosfeber

o. s. v., skötsel af i barnsängsfeber sjuk kvinna och förbud att praktisera. _

§ 13. Då barnmorska begifver sig till barnaföderska, skall hon ovillkorligen

medföra föreskrifna instrument och redskap, en ren, tvättkar dräkt samt de desinfektions-

och läkemedel, till hvilkaa användande hon är berättigad.

I öfrigt är hon förpliktad att ställa sig till noggrann efterrättelse såväl de

bestämmelser till förekommande af barnsängsfeber, kvilka angifvas i läroboken, som

de stadganden i sådant syftemål, hvilka äro dagboken bilagda, eller de särskilda instruktioner,

som af medicinalstyrelsen kunna blifva utfärdade.

§ 14. Barnmorska får, sedan förlossningen kommit i full gång, ej utan trängande

nödvändighet aflägsna sig från barnaföderska, förrän minst 2 timmar förflutit,

efter det förlossningen fullständigt afslutats.

§ 15. Begär i förlossning stadd kvinna eller hennes närmaste, att läkare skall

tillkallas, får barnmorska icke afråda eller förhindra sådant, äfven om någon fåra

icke synes vara å färde.

Finner barnmorska under förlossningsarbetet, att någon fara för kvinnans eller

fostrets lif är för handen, har hon att i tid därom varsamt underrätta kvinnans närmaste

anhöriga och helst i vittnes närvaro påyrka läkares tillkallande eller, om sådan

omöjligen kan erhållas, att få samråda med annan närboende barnmorska. Till läkaren

bör hon om möjligt därvid sända en kort skriftlig upplysning om fallet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.\ | r'':] j9 |

Då läkare är tillkallad till eller närvarande vid förlossning och barnsäng, är

barnmorska skyldig honom, äfven om han icke är förman, hörsamhet och skall följa

de af honom gifna föreskrifter om kvinnans behandling och vård.

§ 16. Barnmorska skall ömt och sorgfälligt vårda och skota den förlösta

kvinnan och det späda barnet och, såvidt omständigheterna det medgifva, minst

under första veckan efter förlossningen ägna dem daglig tillsyn. Då hennes biträde

icke längre behöfves eller kan lämnas, bör hon meddela råd i afseende på moderns

och det späda barnets skötsel. År barnet svagt, skall barnmorskan därom underrätta

föräldrarne, för den händelse de skulle önska att föranstalta om nöddop.

§ 17. De barnmorskor, som undergått examen i den instrumentala förlossningskonsten,

äga dock icke att utöfva densamma vid andra tillfällen, än då hjälp af

läkare icke i rätt tid kan erhållas, antingen till följd af afståndet från hans bostad

eller ock för den hastighet, hvarmed hjälpen erfordras. Samma föreskrift som för

instrumentförlossning gäller äfven för vändning på fot eller så kallad inre vändning

Hvarje sådan operation, i öfrigt tillåtlig endast då förlossningen synes icke

kunna af naturen själf fullbordas utan väsentligt äfventyr för kvinnans eller fostrets

lif, och, vid fråga om skarpa instruments användande, blott då alla lindrigare åtgärder

måste anses otillräckliga samt då, såvidt utrönas kunnat, fostret antagligen

är dödt, bör, såvidt möjligt är, förrättäs i vittnes närvaro.

Barnmorska, som genom operation, vare sig medelst vändning, förlossningstång

eller skarpa instrument, verkställt förlossning, eller ock utfört inre lösning af

moderkaka, är skyldig att däröfver afgifva skriftlig berättelse, affattad å blankett

enligt af medicinalstyrelsen utfärdadt formulär, hvilken berättelse skall å landsbygden

senast inom utgången af 4;e dagen efter förlossningen antingen direkt tillställas

närmaste förman eller ock under försegling med allmänna posten till förmannen

insändas.

Vid utgången af 8:e veckan efter operationsdagen skall barnmorskan på enahanda

sätt tillställa läkaren underrättelse, huru kvinnan då befinner sig och, ifall

barnet icke varit dödfödt eller genast efter födseln aflidit, huru med detsamma sig

förhåller.

Barnmorska, som i stad sådan förlossning verkställt eller företagit inre lösning

af moderkaka, skall till närmaste förman aflämna enahanda berättelse, så fort ske

kan och senast inom 24 timmar.

Nödiga blanketter erhållas på begäran hos förmannen.

§ 18. Barnmorska må icke annat än i de fall och på det sätt, som läroboken

föreskrifver eller läkare för hvarje särskildt fall bestämmer, för barnsängskvinna eller

dess späda barn använda eller utdela läkemedel.

§ 19. Barnmorska bör söka att hos allmänheten befordra förtroende för

skyddskoppympningen och i hvad på henne ankommer bidraga därtill, att barn inom

föreskrifven tid varda ympade.

§ 20. Kallas barnmorska till barnaföderska, som är behäftad med utslag eller

flytning, hvilka kunna misstänkas härröra från venerisk smitta, må hon icke undandraga

henne sin hjälp, dock med iakttagande af de försiktighetsåtgärder, som hon i

läroanstalten inhämtat. Läkare bör om fallet ofördröjligen underrättas. Detsamma

gäller, om det nyfödda barnet företer enahanda misstänkta utslag eller flytning från

ögonen.

§ 21. Fordrar domare eller domstol af barnmorska upplysning i något mål,

är hon pliktig att sådan afgifva. Sedan hon sig väl betänkt, skall hon, helst skriftBih.

till Biksd. Prof, 1906. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

ligen, meddela hvad hon bestämdt vet vara sant, icke förtiga något, som kan tjäna

till sakens och sanningens upplysning, men ej heller muntligen eller skriftligen förklara

eller betyga något, hvarom hon ej äger tillförlitlig vetskap eller som hon till

äfventyr icke väl förstår att bedöma.

§ 22. Barnmorska är förpliktad att endast med varsamhet yttra sig om sådana

förhållanden, om hvilka hon under utöfningen af sitt yrke kunnat få kännedom, och

att iakttaga förtegenhet med allt det, som de af henne betjänade önska hålla hemligt,

utom i de fall som i §§ 20 och 21 omnämnas, eller såvida icke brottsliga förehafvanden,

såsom fosterfördrifning eller försök därtill, undanskaffande eller afdagatagande

af foster o. s. v., synas föreligga, då anmälan bör göras hos polismyndighet

eller hos förman.

§ 23. Hämtas barnmorska till hemlig förlossning eller emottager hon för

detta ändamål hos sig eller annorstädes barnaföderska, som önskar vara okänd, vare

barnmorska förbjudet att aftvinga eller aflocka kvinnan någon uppgift om barnafaderns

namn eller andra enskilda förhållanden, som intet hafva med själfva förrättningen

att skaffa; ej heller må i ty fall barnmorska, om barnaföderskan är af henne

känd, för någon annan än vederbörande pastor yppa, hvem hon vid förlossningen

biträdt.

Änskönt förlossningen varit hemlig, må dock barnmorska hvarken själf undandölja

barnet eller till sådan åtgärd biträda. År barnet dödt, skall hon genast anmäla

sådant hos vederbörandé präst eller kronobetjänt.

Vid hemlig förlossning skall barnmorskan sörja för att åtgärd af kvinnan

vidtages, på det att förhållandet emellan modern och barnet, i händelse af behof,

framdeles må kunna ådagaläggas, och är för detta ändamål modern pliktig till barnmorskan

aflämna sitt prästbetyg i försegladt kuvert, hvilket, obrutet, af barnmorskan

öfverlämnas till den präst, för hvilken hon ofördröjligen skall förlossningen anmäla,

så att lefvande barn varder till dopet befordradt och dödfödt barn jordadt. Efter

tagen del af prästbetyget, som därefter under försegling återställes till modern, äger

pastor att utfärda dopattest, hvilken, inlagd i försegladt och med vederbörlig anteckning

och pastors stämpel försedt konvolut, bör för moderns och barnets säkerhet

bland pastorsämbetets tjänstehandlingar för framtiden förvaras.

§ 24. Barnmorska, som tillfälligtvis emottager hafvande kvinna i sitt hem

att där förlösas, är skyldig att därom göra anmälan hos sin närmaste förman senast

tre (3) dagar efter kvinnans mottagande.

Vill barnmorska för ofta återkommande fall, yrkesmässigt, i sin bostad eller

i annan särskild för ändamålet anordnad lokal till förlossning emottaga hafvande

kvinnor, vare sig s. k. kacherade eller andra, får sådant icke ske utan behörigt

tillstånd.

Dylikt tillstånd må barnmorska med bifogande utaf bevittnad afskrift af sitt

barnmorskebref äfvensom åtagande af legitimerad läkare att öfvervaka de sanitära

anordningarna uti berörda s. k. privata förlossningsinrättning och lämna den läkarhjälp

och vård, som kan erfordras, skriftligen begära hos vederbörande hälsovårdseller

kommunalnämnd, hvilken efter att hafva hört barnmorskans närmaste förman

samt efter af denne företagen besiktning uti inrättningen af förefintliga lokala förhållanden

äger, där nämnden pröfvar sådant lämpligt, meddela skriftligt tillstånd,

dock icke för längre tid åt gången än 3, högst 5 år.

Meddeladt tillstånd kan, när helst skäl därtill förekommer, återkallas af den

myndighet, som sagda tillstånd meddelat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 2) Utlåtande N:o 2.

I dagboken skall i vanlig ordning inskrifvas äfven förlossning af kvinna, som

önskar vara okänd, därvid i stället för barnaföderskans namn införes en bokstaf eller

ett nummer.

§ 25. Då någon ort af smittosam sjukdom blifver hemsökt, må därstädes bosatt

barnmorska icke utan behörigt tillstånd sig därifrån begifva, eller sina plikter sig

undandraga, utan ovillkorligen iakttaga de föreskrifter, som kunna af vederbörande

meddelas.

§ 26. Barnmorska må icke någon till amma befordra, förrän denna af

läkare undfått vederbörligt sundhetsbetyg.

§ 27. Barnmorska skall noga akta om sig själf, städse iakttaga den största

renlighet beträffande sin person, sina kläder, instrument och öfriga tillbehör och

dymedelst samt genom noggrann aseptik eller antiseptik söka förekomma, att icke

till den födande eller förlösta kvinnan, som hon blifvit kallad att hjälpa, eller till

det späda barnet må öfverföras sådan smitta, som kan vålla sjukdom och död.

§ 28. I Stockholm, Göteborg och Malmö praktiserande barnmorskor skola,

efter kungörelse i allmänna tidningarna, en gång om året inställa sig inför förste

stadsläkaren för att uppgifva sina bostäder och emottaga de råd och anvisningar samt

de meddelanden i öfrigt, som kunna finnas lämpliga och behöfliga. I Stockholm

och Göteborg skall vederbörande barnmorskelärare i god tid om sammankomsten

underrättas.

Utan laga förfall må ej barnmorska från denna sammankomst uteblifva.

Skulle någon af giltig orsak vara förhindrad att därvid sig infinna, skall hon inom

åtta (8) dagar därefter tillstädeskomma hos förste stadsläkaren, redogöra för anledningen

till sitt uteblifvande, uppgifva sin bostad och emottaga ofvan sagda underrättelser.

§ 29. Den af ålder befintliga fattigkassa, till hvilken hvarje barnmorska vid

sin legitimation skall bidraga med en afgift af minst tre (3) kronor och till hvars

förstärkande frivilliga bidrag torde kunna förväntas från barnmorskorna såväl vid de

i § 28 omnämnda sammankomsterna som annorledes, får endast användas till för ett

år i sänder efter ansökning beviljade understöd.

Hjälp ur kassan kan tilldelas barnmorskor från alla delar af riket, och bör

ansökan, ställd till medicinalstyrelsen, vara åtföljd af prästbetyg, fattigdomsbetyg

och läkarbetyg, det sistnämnda helst utfärdadt af förman, där denne är i tillfälle att

yttra sig angående sökandens behof och förhållanden i öfrigt.

Fattigkassans angelägenheter handhafvas af en styrelse, bestående af den

ledamot af medicinalstyrelsen, som handlägger barnmorskeärenden, jämte två (2)

barnmorskor såsom föreståndare för kassan, utsedda af Stockholms barnmorskor vid

det i § 28 nämnda årssammanträde. Medlen stå under medicinalstyrelsens vård och

förräntas mot sådan säkerhet, som af kassans styrelse godkännes. Medicinalstyrelsens

kamrerare är tillika redogörare för kassan och åtnjuter liksom de båda förestånderskorna

ett af medicinalstyrelsen bestämdt årligt arfvode.

Vid nämnda årssammanträde redovisar kamreraren för kassans tillstånd och

aflämnar ett exemplar af redogörelsen till kassans styrelse.

Kassans kontanta medel insättas i af kassans styrelse godkänd bankinrättning

och göras anordningar därå af medicinalstyrelsen i öfverensstämmelse med kassans

styrelses beslut.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 2.

KAP. IV.

Om barnmorskors anställande och förmåner.

§ 30. Hvarje kommun i riket bör vara försedd med tillräckligt antal behörigen

legitimerade barnmorskor. På landsbygden bör i allmänhet finnas minst en

barnmorska för hvarje socken; dock må intill hvarandra gränsande mindre socknar

kunna förena sig om en gemensam barnmorska.

§ 31. 1) I större städer må aftal kunna träffas med vissa barnmorskor om

medellösa barnaföderskors betjänande mot viss ersättning för hvarje förlossning, men

i medelstora och mindre städer i allmänhet och på landsbygden böra barnmorskor

anställas mot viss årlig lön jämte fri bostad och lämpliga naturaförmåner, börande

dessa af behörig kommunalmyndighet beslutade lönevillkor för att blifva gällande

fastställas, efter det vederbörande närmaste förman och förste provinsialläkare sit?

däröfver yttrat, af Vår befallningshafvande i länet.

2) Utom bestämd lön tillkommer af kommun anställd barnmorska ersättning

efter taxa för hvarje af henne verkställd förlossning, vare sig densamma varit hastig

eller långsam, lätt eller svår eller om instrument därvid användts eller icke, äfvensom

för nödig efterskötsel. Sådan taxa fastställes i ofvannämnda ordning af Vår

befallningshafvande i länet och intages jämte löneförmåner i det kontrakt, som bör

uppgöras emellan kommunen och barnmorskan, och i hvilket bör ingå föreskrift om

kontraktets giltighet på viss tid eller tills vidare med ömsesidig rätt till uppsägning

och minst sex (6) månaders uppsägningstid. Dylikt kontrakt får icke innehålla någon

föreskrift, som strider emot detta reglemente.

3) Barnmorska, som utöfvar sitt yrke utan att vara i kommuns tjänst anställd

eller inom annan kommun än den, för hvilken hon är anställd, må af hvar och en,

som hennes biträde anlitat och ordentligen betjänats, därför uppbära ersättning enligt

öfverenskommelse.

4) För förlossning af kvinna, tillhörande kommunens understödstagare eller

erkändt medellös, utgår ersättning åt barnmorskan af fattigvården.

5) Utöfver fastställd taxa eller öfverenskommen ersättning tillkommer barnmorska

kost under vistelsen på förrättningsstället samt skjuts efter en häst fram

och åter, där afståndet från barnmorskans bostad och förrättningsstället öfverstiger

en kilometer, jämte ersättning för använda desinfektionsmedel. Saknas farbar väg,

äger hon erhålla ersättning för den till fots tillryggalagda vägen såsom efter skjutslega.

Finnes icke tillgång hos den förlösta, tillhör det kommunens fattigvård att

bestrida barnmorskans utgift för såväl skjuts som desinfektionsmedel.

6) Befinnes fattig barnaföderska vara så nödställd, att hon för sig och sitt nyfödda

barn saknar utväg till härbärge eller lifsuppehälle, åligger det barnmorska att

sådant hos kommunalnämndsordföranden anmäla.

§ 32. Anser barnmorska sig hafva blifvit godtyckligt eller orättvist behandlad

af förman eller annan läkare vid utöfningen af sitt yrke, äger hon att hos förste

provinsialläkaren i länet eller hos medicinalstyrelsen anföra klagomål.

Hvarje rättskaffens och plittrogen barnmorska bör för öfrigt vid till äfventyra

uppkomna tvistigheter med fullt förtroende kunna vända sig till sina förmän, hvilka

icke lära underlåta att gifva henne all den hjälp och det skydd, som tillfället möjligen

kan erfordra.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2. 13

§ 33. Barnmorska, som på grund af framskriden ålder, giftermål, ombyte af

yrke eller i öfrigt ändrade lefnadsförhållanden önskar upphöra med sin verksamhet

som barnmorska och befrias från därmed förenade förpliktelser, göre därom anmälan

bos vederbörande förste provinsialläkare (resp. förste stadsläkare), som har att afföra

henne från sin förteckning öfver barnmorskor och till medicinalstyrelsen anmäla förhållandet

för anteckning i medicinalstyrelsens matrikel öfver barnmorskorna i riket.

§ 34. Utom i sådant nödfall, att läkare eller legitimerad barnmorska icke kan

erhållas, må annan person icke låta begagna sig till förrättande af förlossning.

KAP. V.

Om ansvarsbestämmelser.

§ 35. Förbryter sig barnmorska emot hvad 11, 12, 13, 14, 15, 23, 25, 26

och 27 §§ innehålla, straffes med böter från 5 till 50 kronor; och emot 17 § med

böter från 10 till 100 kronor.

Barnmorska, som utan eller emot läkares föreskrift för barnsängskvinna eller

dess späda barn använder eller utdelar giftiga eller häftigt verkande läkemedel,

straffes med böter från 10 till 50 kronor.

Barnmorska, som utan att hafva undergått examen i den instrumentala förlossningskonsten,

med dess utöfning sig befattar, böte från 25 till 100 kronor.

Emottager barnmorska yrkesmässigt s. k. kacherade kvinnor eller andra hafvande

kvinnor till förlossning eller vid sådan handtering biträder, utan att därtill

hafva erhållit vederbörligt tillstånd, straffes med böter från 25 till 100 kronor.

§ 36. Om vid förbrytelse mot detta reglemente genom barnmorskas förvållande

barnaföderskan eller dess späda barn lider någon skada, stånde barnmorskan,

utöfver böterna, ansvar efter lag.

_§ 37. Försummar barnmorska att i tid yrka läkares tillkallande, då fara är

för kvinnans eller föstrets lif, eller sätter hon sig däremot och olycka händer, som

hon bort kunna förutse, skall hon anses som därtill vållande.

§ 38. Barnmorska, som dömts till laga ansvar för fosterfördrifning eller annat

nesligt brott, vare för alltid förlustig rättigheten att barnmorskekonsten utöfva.

§ 39. Skulle barnmorska blifva sakfälld för dryckenskap eller osedligt lefverne,

må medicinalstyrelsen, efter pröfning af förhållandet, meddela henne varning eller

under försvårande omständigheter förbud att yrket under viss tid eller tills vidare

utöfv?.

§ 40. Barnmorska, som öfverträder henne behörigen meddeladt förbud att

utöfva barnmorskeyrket, straffes hvarje gång från 10 till 200 kronor.

§ 41. Den, som till barnmorska för en kommun eller ort antager eller förordnar

person, som icke styrkt sig vara till barnmorskeyrkets utöfning inom riket

berättigad, vare förfallen till böter af 100 kronor.

§ 42. Oexaminerad hjälperska, som utan sådant nödfall, att läkare eller legitimerad

barnmorska icke kan erhållas, låter begagna sig till förrättande af förlossning,

så ock den, som utan sådant nödfall till förlossning begagnar oexaminerad

person, böte från 10 till 100 kronor.

§ 43. Förbrytelser mot detta reglemente skola med undantag af de särskild!

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Käft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.

nämnda fall, då pröfningen tillkommer medicinalstyrelsen och vid dess åtgärd skall

bero, åtalas vid allmän domstol.

Då barnmorska anklagas för felaktighet i yrkets utöfning, må hon icke dömas,

förrän medicinalstyrelsen afgifvit utlåtande i målet.

§ 44. I alla brottmål, där allmän åklagare, å tjänstens vägnar, emot barnmorska

talan fört, åligge honom att en bestyrkt afskrift af domstolens utslag till

medicinalstyrelsen insända.

§ 45. Böter, som efter detta reglemente utgå, delas, där ej annorlunda är

förordnadt, emellan allmänna åklagaren och barnmorskefattigkassan till hälften

■ hvardera.

STOCKHOLM. P. A. HYMAKS EFTERTRÄDARE. 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.