Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 15

1906-02-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1906:15, Lagutskottets Utlåtande N:o 15

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 15.

1

N:o 15.

Ånk. till Riksd. kansli den 22 februari 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående upptagande

af skogsvårdsafgifter för trävaror och trämassa,

som utföras från riket annorledes än genom skeppning

eller å järnväg.

Lagutskottet liar till förberedande behandling fått mottaga tvenne

likalydande motioner, väckta den ena under n:o 20 inom Första Kammaren

af herrar A. Hammarström och A. Bergström och den andra under n:o 59

inom Andra Kammaren af herrar G. S. Neiglick och J. M. Johansson i

Mellbyn. Motionerna äro af följande lydelse:

»Enligt § 1 i kungl. förordningen angående skogsvårdsafgifter den

24 juli 1903 skall för trävaror och trämassa, som från landet utföras,

såsom skogsvårdsafgift erläggas visst belopp för hvarje kubikmeter fast

mått af de i paragrafen angifna slag af trävaror samt för hvarje ton af

trämassa. I fråga om uppbörden af skogsvårdsafgifterna innehåller emellertid

förordningen stadganden endast beträffande den utförsel, som äger

rum sjöledes genom skeppning eller till lands å järnväg. Frågan huruledes

skogsvårdsafgifter skola uppbäras för trävaror, som från Sverige

flottas till utlandet, samt för trävaror och trämassa, som medelst dragare

forslas ur riket, har däremot icke gjorts till föremål för några bestämmelser

vare sig i den nämnda förordningen eller i den till samma förordning

sig anslutande kungl. kungörelsen angående uppbörd af skogsvårdsafgifter

m. m. den 8 december 1904. En följd häraf är ock, att

för trävaror och trämassa, som på någotdera af sistberörda bägge sätt

utföras, skogsvårdsafgifter icke ifrågakomma.

Vid tillkomsten af 1903 års förordning torde man hafva utgått från

det antagande, att nu ifrågavarande utförsel icke omfattade några egentligen

afsevärda kvantiteter, hvilket förhållande tillika med de vida större

svårigheter, hvilka här — jämfördt med utförsel medelst skeppning eller

å järnväg — påtagligen måste vara förenade med uttagande af skogsBih.

till Riksd. Prot. 1906. 7 Sami. 14. Höft. (N:o 15). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 15.

vårdsafgifter, val kan förklara tillvaron af den lucka i lagstiftningen, som

sålunda måste anses föreligga. Om denna förklaring är riktig, lärer man

dock kunna våga påstå, att det nyssberörda antagandet icke var öfverensstämmande

med verkliga förhållandet. Ty den utförsel, hvarom här

är fråga, måste för visso anses ganska afsevärd ej mindre på grund af sill

omfattning än ock i betraktande af därmed förknippade omständigheter.

Uti särskilda i årgångarna 1900 och 1904 af Ekonomisk Tidskrift

intagna, på norska uppgifter grundade öfversikter af timmerflottningen

mellan Sverige och Norge under åren 1891—95 samt 1896—1900 förekommer

följande beräkning.

Under förstnämnda period skulle hafva flottats från Sverige till Norge

i medeltal årligen:

i Enningdals eller Berby älf ............... 5,400 kubikmeter

till Tistedalsälfven genom Otteid kanal öfver

Gjösbu hästjärnbana..................... 48,500 »

till Glommen genom Elisen älf från de s. k.

»Svenskavasdragene»..................... 35,000 »

Summa 88,900 kubikmeter

Under åren 1896—1900 skulle flottningen till Norge hafva omfattat

i årligt medeltal:

genom Enningdalsälfven ..................... 4,000 kubikmeter

» Yingersjöarna ........................ 9,700 »

» Tistedalsälfven ........................ 73,900 »

» Elisen älf ..... 46,500 »

Summa 134,100 kubikmeter.

Beträffande sistnämnda virkeskvantiteter inhämtas för öfrigt följande.

Af det i Enningdalsälfven framflottade virket beräknades en tiondedel

hafva kommit från norska skogar, hvaremot det öfriga skall hafva utdrifvits

från skogar i Sverige genom Bullaresjöarna, och det genom Tistedalsälfven

flottade hade i sin helhet antagits komma från svenska skogstrakter

utefter Dalslands kanal. För öfrigt gällde om samtliga förestående

uppgifter, att de icke gjorde anspråk på att vara fullständiga, hvarförutom

i afseende å beräkningen reservation gjordes för felaktigheter, beroende

på osäkerhet i fråga om timrets medeldimensioner.

Nu anförda sifferuppgifter kunna dessutom, oafsedt sin större eller

mindre fullständighet och tillförlitlighet, naturligtvis, såsom afseende allenast

flottningen, icke gifva erforderlig ledning för bedömande af i hvilken omfattning

trävaruutförseln för närvarande i följd af ofvan anmärkta brist

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 15.

3

i lagstiftningen undandrages erläggande af skogsvårdsafgifter, hvilket förhållande

också tydligt nog framstår vid jämförelse med uppgifter, bifogade

en i början af år 1905 till Kungl. Maj:t från Värmlands läns skogsvårdsstyrelse

ingifven framställning i förevarande ämne. Sistberörda uppgifter,

hvilka lämnats af vederbörande exportörer, utvisa, att ensamt från Värmland

under år 1902 utförts till Norge, dels i flottled, dels med dragare,

virke till myckenhet af sammanlagdt 156,183 kubikmeter fast mått, däraf

155,835 kubikmeter af beskaffenhet att hafva bort draga skogsvårdsafgift

med 10 öre per kubikmeter.

Det missförhållande, som sålunda i ganska stor utsträckning gör

sig gällande, och hvilket framstår i eu än oförmånligare dager därigenom,

att skogarna vid gränsen ofta nog befinna sig i utländska undersåtars

ägo och det afverkade timret vanligen i helt och hållet oförädladt skick

härifrån landet utföres, har också inom de västra gränsprovinserna gjort

sig kännbart såsom en verklig och betydande olägenhet. Därom vittnar

till eu början förenämnda af Värmlands läns skogsvårdsstyrelse gjorda

framställning och jämväl från Älfsborgs län lärer eu liknande framställning

hafva aflåtits. Otvifvelaktigt måste det ock anses såsom eu uppgift af

vikt, att ifrågavarande missförhållande oförtöfvadt afhjälpes.

A andra sidan bör emellertid äfven framhållas, att nu gällande bestämmelser

i afseende å uppbörd af skogsvårdsafgifter och kontroll å deras

erläggande icke utan vidare kunna utsträckas till den utförsel, hvarom

bär är fråga. Uppenbart är fastmera att, på sätt ock ofvan antydts, svårigheter

möta att i detta hänseende träffa lämpliga bestämmelser, ehuruväl

dessa svårigheter ingalunda torde vara oöfvervinneliga. Sannolikt skulle

ett ganska tillfredsställande resultat kunna ernås, om afgifterna i fall,

som nu afses, påfördes efter själfdeklaration af vederbörande exportör, och

uppbörden anförtroddes åt kronofogden i orten. Nödig kontroll å deklarationernas

riktighet kunde säkerligen åstadkommas till en del redan genom

krono- och jägeribetjäningen, och möjligen kunde för ändamålet under

någon form äfven bevillnings taxeringsmyndigheternas medverkan tagas i

anspråk. Men framför allt borde man i sådant hänseende kunna tillgodogöra

sig den kontroll, som af tullverkets gränsbevakning utöfvas å

gränstrafiken. Erforderlig utredning i detta hänseende lärer dock svårligen

kunna åstadkommas annorledes än genom Kung!. Maj:ts föranstaltande;

och föranlåtas vi fördenskull vördsamt hemställa, att Eiksdagen

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Iumgl. Maj:t

efter verkställd erforderlig utredning snarast möjligt för Eiksdagen framlägga

förslag till sådant tillägg till Kungl. Maj:ts nådiga förordning angå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o lo.

ende skogsvårdsafgifter den 24 juli 1903, att dylika utgifter varda erlagda

äfven för trävaror ock trämassa, som utföras från riket annorledes

än genom skeppning eller å järnväg.»

Då 1 § i förordningen angående skogsvårdsafgifter den 24 juli 1903

utan undantag stadgar, att för trävaror ock trämassa, som från landet

utföras, skall såsom skogsvårdsafgift erläggas visst i paragrafen bestämdt

belopp, synes den omständigketen, att svårigketer vid de i motionerna

berörda fall förefinnas angående sättet för uppbörden, icke böra föranleda,

att i dessa fall de föreskrifna afgifterna icke skulle utkräfvas. Enligt hvad

i motionerna påvisas, uppgå de skogsvårdsmedel, om kvilka det allmänna

kärigenom går miste, till ganska afsevärda belopp, kvilket förhållande icke

keller kan anses tillfredsställande. Utskottet anser därför, att åtgärder

böra vidtagas till afkjälpande äf denna oegentlighet samt att för sådant

ändamål erforderligt tillägg göres till förordningen angående skogsvårdsafgifter.

Emellertid erfordras en utredning rörande lämpligaste sättet för

uppbörden af berörda utgifter, hvilken utredning icke gärna kan åstadkommas

annorledes än genom Kungl. Maj:t. Utskottet får därför hemställa,

att Riksdagen, med bifall till förevarande motioner,

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd erforderlig utredning

snarast möjligt för Riksdagen framlägga förslag

till sådant tillägg till förordningen angående

skogsvårdsafgifter den 24 juli 1903, att dylika utgifter

varda erlagda äfven för trävaror ock trämassa, som

utföras från riket annorledes än genom skeppning

eller å järnväg.

Stockholm den 22 februari 1906.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONÅ.

Herrar Jansson och Nordin kafva begärt få antecknadt, att de icke

deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, O. L. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:29 Riksdagens Skrifvelse N:o 29 s. 11 i texten