Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 26

1906-03-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1906:26, Lagutskottets Utlåtande N:o 26

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

1

ESbo 2®.

Ank. till Eiksd. kansli den 16 mars 1906., kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring dels af

22 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet, dels

ock af 16 § i förordningen om kyrkostämma m. m.

Lagutskottet kar till behandling i ett sammanhang förehaft tvenne

till utskottet hänvisade, inom Andra Kammaren af herr B. P. Ersson

väckta motioner, n:is 54 och 55. Motionen n:o 54 är af följande lydelse:

»I kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862 § 22 stadgas: »Val skall, där så äskas, ske med slutna sedlar.

Mellan lika röstetal skilje lotten». I rättegångsbalkens 1 kap. 1 § heter

det: »Enhvar, som i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad

är, äge rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets, han tillhör; och

hafve hvarje röstande en röst. Vid lika röstetel skilje lotten». Likaledes

stadgas i kungl. förordningen om skiftesverket i riket den 9 november

1866 § 19, att godemän skola å allmän kommunalstämma väljas samt att

en röst skall tillkomma hvarje röstande. Och § 9 i kungl. förordningen

om landsting den 21 mars 1862 lyder: »Då landstingsmän genom medelbara

val utses, äger hvarje valman en röst, och skall omröstningen med

slutna sedlar verkställas».

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 7 Sami. 25 Höft. (N:o 26.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

För att angifva lagrum skola blifva öfverensstämmande med hvarandra

föreslås, att i 22 § inskjutas orden: och hafve hvarje röstande en röst.

Att uppfattningen och tolkningen i första början efter förordningens

tillkomst varit så, framgår tydligt af de rättegångar, som förevarit härutinnan.

Men genom kungl. resolution den 12 maj 1876 — där det heter:

»Yid val, äfven där de ske med slutna sedlar, skall röstvärdet efter fyrktal

beräknas, och icke efter kufvudtal» — har ett af de ursprungliga syftemålen

med denna paragraf blifvit helt och hållet tillintetgjordt. Följden af

tillämpningen i enlighet med den kungl. resolutionen blir endast tidsutdräkt

och obehag vid valen. Ändamålet med den slutna omröstningen skall väl

vara att förekomma obehörigt tryck, vare sig af vänskap eller makt, på

osj älfständiga valmän och att utan sidoinflytande få fram de personer, som

äro lämpligast för sitt kall och åtnjuta de flestas förtroende. Om val

äskas att förrättas med slutna sedlar, och röstvärdet skall tecknas utanpå

den slutna valsedeln och före dess nedläggande i valurnan jämföras med

fyrktalet i röstlängden, är det en lätt sak för valmännen att veta, hvilken

person som har denna röstsiffra, och sålunda vid valsedlarnes öppnande få

reda på huru den personen röstat, och detta så mycket lättare därigenom

att fyrktalen i en röstlängd äro mycket varierande och högst få personer

hafva samma fyrktal. Det kan väl icke förnekas, att ett flertal valmän,

om än med lägre röstsiffra, tillsammans böra bättre känna och kunna

bättre bedöma en persons karaktär och lämplighet för kallet i fråga, än

ett fåtal med högre röstsiffra.

För vinnande af likhet i lag och likhet inför lagen hemställes, att

Riksdagen för sin del beslutar, att kungl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 § 22 må erhålla följande lydelse:

Yal skall där så äskas ske med slutna sedlar, och hafve hvarje röstande

en röst. Mellan lika röstetal skilje lotten.»

I motionen n:o 55 anföres:

»I kungl. förordningen om kyrkostämma den 21 mars 1862 § 16

stadgas: »Yal skall där så äskas ske med slutna sedlar. Mellan lika röstetal

skilje lotten».

Denna paragraf har ordagrant samma lydelse som 22 § i kungl. förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, och då i

nästföregående motion är föreslagen samma ändring i denna 22 §, som

här ifrågasättes, hänvisas till den däri intagna motivering i tillämpliga

delar, och hemställes, att Riksdagen för sin del beslutar, att 16 § i kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 26. 3

förordningen om kyrkostämma m. m. den 21 mars 1862 må erhålla föllande

lydelse:

Yal skall, där så äskas, ske med slutna sedlar, och kåfve hvarje

röstande en röst. Mellan lika röstetal skilje lotten.»

Enligt 8 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet är enhvar,

hvilken är medlem af kommunen samt i allmänhet förbunden att till kommunen

erlägga skatt och icke häftar för oguldna kommunalutskylder, berättigad

deltaga i kommunalstämmans öfverläggningar och beslut, och

medför denna befogenhet, jämlikt 4 § i förordningen om kyrkostämma

m. m., i allmänhet äfven rätt att deltaga i kyrkostämmans öfverläggningar

och beslut. A ifrågavarande båda stämmor beräknas i regel röstvärdet

efter det enhvar röstägande åsätta fyrktal med viss angifven begränsning.

Yid de val enligt de båda förordningarna, som å stämmorna förrättas, tilllämpas

ock berörda röstberäkningsgrund.

Dessa val äro i allmänhet af betydande vikt för kommunen, enär

de valdes befogenhet kan vara af ganska stor omfattning. Enligt 14 § i

förordningen om kommunalstyrelse på landet skall kommunalstämma utse

ordförande och vice ordförande. Yill kommun på landet åt fullmäktige

öfverlåta att med kommunalstämmans rätt handlägga och afgöra de till

stämmans behandling hörande ärenden, är sådant under vissa förutsättningar

och med vissa begränsningar tillåtet, och skola dessa fullmäktige

utgöras — förutom af kommunalnämndens genom val utsedde medlemmar

samt ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman — af så

måDga af kommunalstämman valde ledamöter, att hela antalet fullmäktige

blir fyra gånger så stort som de valde medlemmarne i kommunalnämnden.

Kommunalnämnden skall ju äfven af kommunalstämman utses till ett antal

af minst tre, högst elfva ledamöter, hvarjämte samtidigt väljas suppleanter.

Denna nämnd, som i de flesta fall utgör fångvårdsstyrelse

och hälsovårdsnämnd, tillhör att ombesörja verkställigheten af kommunalstämmans

eller fullmäktiges beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet

åt särskildt därtill utsedda styrelser eller personer blifvit

uppdragen, hafva öfverinseende öfver de för särskilda verkställighetsbestyr

utsedda styrelsers eller personers förvaltning, hafva tillsyn öfver vården

och förvaltningen af kommunens gemensamma egendom, kassor och tillgångar,

verkställa debitering och uppbörd af de till fyllande af kommu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

nens gemensamma behof beslutade utskylder samt upptaga kommunens

öfriga inkomster, afgifva infordrade betänkanden uti kommunens angelägenbeter

samt handhafva och tillämpa de af kommunen beslutade, vederbörligen

fastställda stadgar rörande sedlighet, sundhet, säkerhet och

ordning inom kommunen, äfvensom allt hvad enligt allmänna författningar

uti dessa eller andra ämnen varit till socknenämnds handläggning öfverlämnadt.

Bland nämndens ledamöter utser kommunalstämman ordförande

och vice ordförande. Till granskning af kommunalnämndens och andra

af kommunalstämman tillsatta styrelsers räkenskaper och förvaltning utser

stämman revisorer.

A kyrkostämma utses kyrko- och skolråd, äfvensom särskild barnavårdsnämnd

och särskild styrelse för förvaltning och vård af församlingsbibliotek,

där så finnes lämpligt. Kyrkorådet tillkommer att, i afseende

å hvad till religionens och sedernas vård hör, vaka öfver efterlefnaden af

därom gällande författningar, att upptaga frågor om oordning och oskick

vid samt försummelse af gudstjänsten, om uteblifvande från läsförhör, om

oenighet i äktenskap, om olydnad mot föräldrar samt om vårdslösad barnauppfostran,

att vaka däröfver, att spridande af vilseförande läror må,

såvidt möjligt är, förekommas samt kyrklig tvedräkt och söndring förhindras

samt att vårda kyrkans angelägenheter. Skolrådet tillhör att

utöfva den vård och befattning med folkskolan, som förut varit särskild

skolstyrelse uppdragen. Såväl kyrkorådet som skolrådet åligger, i hvad

på hvarderas särskilda befattning ankommer, därjämte att ombesörja verkställighet

af kyrkostämmans beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet

åt vissa därtill utsedda personer blifvit uppdragen, att hafva öfverinseendet

öfver de för särskilda verkställig!)etsbestyr af kyrkostämman

utsedda personers förvaltning, att till kyrkostämman göra de framställningar

och förslag, Indika omständigheterna kunna påkalla, samt att afgifva

de förberedande utlåtanden, som af kyrkostämman infordras. För räkenskapers

granskning utses årligen å kyrkostämma revisorer.

De olika verksamhetsgrenar inom det kommunala lifvet, som sålunda

tillkomma genom val utsedde funktionärer och delegationer, utgöra uppenbarligen

väsentliga led i den kommunala själfstyrelseorganisationen. Böstgrunden

vid val i allmänhet till de kommunala befattningarna på landet

bär alltså enligt utskottets uppfattning ett så nära samband med rösträttsgrunden

öfver hufvud taget, att någon rubbning allenast af den

förstnämnda ej torde böra förekomma. Vid sådant förhållande och då

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

förslag om ändrade rösträttsbestämmelser i allmänhet nu ej föreligger till

behandling, hemställer utskottet,

l:o) att herr Erssons motion n:o 54 icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda, och

2:o) att herr Erssons motion n:r 55 icke heller

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 mars 1906.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Herrar Cederberg och Widén hafva begärt få antecknadt, att de icke

deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 7 Sami. 25 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.