Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lagar angående vissa ändringar i sjölagen och om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande fartyg.

1906-03-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1906:37, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lagar angående vissa ändringar i sjölagen och om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande fartyg.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

N:o 37.

Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1906, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lagar angående vissa ändringar i sjölagen och om

skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring

och verkställa undersökning angående sjöolycka, som

drabbat främmande fartyg.

Genom proposition, n:o 87, af den 16 innevarande mars, hvilken af

båda kamrarna blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

l:o) Lag

angående vissa ändringar i sjölagen.

Härigenom förordnas, att 322 § sjölagen skall för framtiden upphöra

att gälla, samt att 1, 5, 34, 98 och 319 §§ samma lag skola erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §.

Fartyg skall anses såsom svenskt, när det antingen till minst två

tredjedelar äges af svenska undersåtar eller ock tillhör ett aktiebolag,

hvars styrelse har sitt säte här i riket och består af aktieägare, de där

äro svenska undersåtar. Hufvudredare skall alltid vara svensk undersåte

och bosatt här i riket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

5

5 §•

Ej må andel i fartyg utan samtliga delägares medgifvande öfverlåtas

till någon, som icke är svensk undersåte, därest till följd af sådan öfverlåtelse

fartyget skulle upphöra att vara svenskt; sker det, vare öfverlåtelsen

ogill, äfven om andelen blifvit såld efter utmätning eller under konkurs.

Får utländsk man genom arf, testamente eller gifte lott i svenskt

fartyg, eller varder svensk delägare i sådant fartyg främmande makts

undersåte, och skulle till följd af fånget eller den timade förändringen

fartyget upphöra att vara svenskt, åligge sådan delägare att till svensk

undersåte öfverlåta så stor del i fartyget, att dess egenskap af svenskt må

kunna bevaras. Har icke inom tre månader, efter det fånget skedde eller

förändringen timade, sådan öfverlåtelse ägt rum så ock blifvit, där fartyget

är registreradt, hos vederbörande myndighet anmäld, men eljest

öfriga delägare kungjord; äge enhvar af samma delägare låta genom

utmätningsmannen i fartygets hemort i den ordning, som för försäljning

af utmätt fartyg är föreskrifven, för ägarens räkning försälja den lott i

fartyget, som, på sätt ofvan är nämndt, kommit i utländsk mans ägo.

34 §.

Befälhafvaren vare pliktig att till sådant antal och mot den betalning,

som af Konungen fastställes, till bestämmelseorten eller annan hamn,

som fartyget under resan skall anlöpa, medtaga svenskt sjöfolk, hvars

hemsändande det åligger konsulerna att besörja. Konungen äge ock, under

förutsättning af ömsesidighet, förordna, att samma förbindelse skall äga

rum i afseende å sjöfolk från annat land.

Sjöfolk, som sålunda hemsändes, vare pliktigt att i afseende å ordning

och skick ombord iakttaga allt hvad besättningen åligger samt att, där det

tinnes nödvändigt, biträda vid skeppsarbetet.

98 §.

Upphör, af anledning, som i 91 § sägs, svensk sjömans tjänstgöring

å utländsk ort, eller varder svensk sjöman för sjukdom eller skada, därför

han, enligt 90 § äger erhålla vård på redarens bekostnad, å sådan ort

kvarlämnad, äge sjömannen rätt att blifva fortskaffad till närmaste svenska

hamn. Har fartyget förolyckats eller tagits af sjöröfvare eller efter timad

skada förklarats icke vara iståndsättligt, eller har fartyget efter upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

blängning förklarats för god pris och var icke, när fartyget sist lämnade

hamn, krigets utbrott där kändt eller eljest befälhafvare!! kunnigt, skall

kostnaden för hemresan bestridas af allmänna medel.

Kan åt sjöman, som af anledning, nu är sagd, skall hemsändas,

beredas tjänst å svenskt, norskt eller danskt fartyg, hvilket är bestämdt

till ort i Sverige eller till hamn, hvarifrån han beqvämligen kan befordras

till hemlandet; vare sjömannen pliktig att antaga tjänsten, så framt han

anställes i samma egenskap, som den, hvari han förut var förhyrd, och på

lika förmånliga villkor.

319 §.

Den i 317 § föreskrifna undersökning skall, när sjöförklaringen afgifves

utom riket, verkställas af vederbörande konsul; och åligge befäl - hafvaren, som har att för sådant ändamål anmäla sig hos konsuln, att till

undersökningen medhafva dagboken äfvensom de personer, hvilka antagas

kunna gifva upplysning angående olyckshändelsen. Där det lämpligen kan

ske bör konsuln tillkalla två ojäfviga, i sjöväsendet kunniga, helst svenska,

norska eller danska män att vid undersökningen närvara.

Har i här omförtnälda fall undersökning angående den inträffade

olyckan hållits, af därtill behörig utländsk myndighet, vare ytterligare

undersökning ej af nöden.

Genom denna lag upphäfves förordningen den 4 juni 1868, om

utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med

mera, i hvad denna förordning afser rätt för norska undersåtar att reda

i skepp.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet; dock att, där vid

lagens ikraftträdande viss andel i svenskt fartyg tillhör norsk undersåte,

den omständighet ej skall, så länge andelen är i samma mans ägo, verka

rubbning i fartygets nationalitet.

och

2:o) Lagom

skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa

undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande fartyg.

Med upphäfvande af lagen den 25 maj 1894 om skyldighet för

svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

7

gående sjöolycka,''som drabbat fartyg från annat land än Sverige eller Norge,

förordnas härigenom som följer.

1 §•

Anmäler sig vid svensk domstol, som är behörig att upptaga sjöförklaring,

befälhafvare å främmande fartyg till afläggande af sådan förklaring,

vare rätten pliktig att i den ordning sjölagen stadgar, upptaga

förklaringen.

2 §•

Konungen äger efter aftal med främmande stat och under förutsättning

af ömsesidighet förordna, att jämväl sådan undersökning, som i

317 § sjölagen omförmäles, skall af rätten verkställas med afseende å

olycka, som drabbat fartyg, hvarom i 1 § är stadgadt, samt att protokoll

öfver undersökningen varder, sedan densamma afslutats, till utrikesdepartementet

insändt.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

Emot propositionen, hvilken är föranledd af de förändrade förhållanden,

hvari Sverige och Norge efter unionsupplösningen kommit till

hvarandra, har utskottet icke funnit något att erinra och hemställer alltså,

att de i propositionen innefattade lagförslag må

af Riksdagen antagas.

Stockholm den 30 mars 1906.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:74 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition med förslag till lagar angående vissa ändringar i sjölagen och om skyldighet för svensk domst a1 i texten