Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.
1906-03-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
LU 1906:38, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.
Dokumentets text
8
Lagutskottets Utlåtande N:o. 38.
N:o 88.
Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1906, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast
egendom här i riket.
Genom proposition, n:o 88, af den 16 innevarande mars, hvilken af
båda kamrarna blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t, under
åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.
Med upphäfvande af hvad i förordningen den 4 juni 1868, om utsträckt
frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med
mera, stadgas angående rätt för norsk undersåte att utan särskilt tillstånd
besitta fast egendom, förordnas härigenom, att norska undersåtar skola i
omförmälda hänseende anses lika med andra främmande undersåtar.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet; dock att hvad nu
är stadgadt icke skall äga tillämpning i afseende å fång, som redan skett.
Lagutskottets Utlåtande N:o 38.
9
Emot propositionen, hvilken är föranledd af de förändrade förhållanden,
hvari Sverige och Norge efter unionsupplösningen kommit till hvarandra,
har utskottet icke funnit något att erinra och hemställer alltså,
att det i propositionen innefattade lagförslag må
af Riksdagen antagas.
Stockholm den 30 mars 1906.
På lagutskottets vägnar:
C. A. SJÖCRONA.
Bill. till Likså. Prof. 1906.
7 Sami.
35 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1906:75 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.is proposition med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att "besitta fast egendom här i riket. a1 i texten