Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.

1906-03-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1906:38, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o. 38.

N:o 88.

Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1906, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast

egendom här i riket.

Genom proposition, n:o 88, af den 16 innevarande mars, hvilken af

båda kamrarna blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.

Med upphäfvande af hvad i förordningen den 4 juni 1868, om utsträckt

frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med

mera, stadgas angående rätt för norsk undersåte att utan särskilt tillstånd

besitta fast egendom, förordnas härigenom, att norska undersåtar skola i

omförmälda hänseende anses lika med andra främmande undersåtar.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet; dock att hvad nu

är stadgadt icke skall äga tillämpning i afseende å fång, som redan skett.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 38.

9

Emot propositionen, hvilken är föranledd af de förändrade förhållanden,

hvari Sverige och Norge efter unionsupplösningen kommit till hvarandra,

har utskottet icke funnit något att erinra och hemställer alltså,

att det i propositionen innefattade lagförslag må

af Riksdagen antagas.

Stockholm den 30 mars 1906.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Bill. till Likså. Prof. 1906.

7 Sami.

35 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:75 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.is proposition med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att "besitta fast egendom här i riket. a1 i texten