Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om rikets flagga, dels ock två med föranledande af nämnda proposition väckta motioner.

1906-05-07 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1906:49, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om rikets flagga, dels ock två med föranledande af nämnda proposition väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

1

N:o 49.

Ank. till Eilcsd. kansli den 7 maj 1906, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition med förslag

till lag om rikets flagga, dels ock två med föranledande

af nämnda proposition väckta motioner.

Genom en den 5 nästlidne april dag-tecknad proposition, n:o 115, som

blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Magt, under åberopande af

propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden för samma

dag, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan införda förslag till lag om

rikets flagga.

I sammanhang med nämnda proposition har lagutskottet till behandling

förehaft två särskilda till utskottet öfverlämnade motioner, hvilka i

anledning af propositionen väckts, den ena, n:o 160, inom Andra Kammaren

af herr J. E. Centerwqll och den andra, n:o 48, inom Första Kammaren

af herrar F. E. K. Åkerberg, J. Bernström, K. II. II. Tillberg och

E. Fränckel.

Herr Centerwalls motion är af följande lydelse:

»I det statsrådsprotokoll, som är bifogadt kungl. propositionen af den

5 april 1906 med förslag till lag om rikets flagga, yttrar departementschefen

bland annat: — — — »den tretungade flaggan — — — bör

--— ej längre föras exempelvis å riksdagshuset.» Någon annan motivering

för denna departementschefens åsikt förefinnes ej, än att den ifrågasatta

förändringen är en konsekvens af den satsen, att den tretungade

flaggan bör återföras till sin natur af krigsflagga.

Hvarken i statsrådsprotokollet eller i de hörda myndigheternas yttranden

synas mig några strängt bindande skäl vara anförda för behofvet af

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 7 Sami. 43 Höft. (N:o 49.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

en äfven till de yttre konturerna särskild »krigsdagga». Mig förefaller

det, som om det teoretiskt vore allra riktigast att bibehålla den vackra

tretungade flaggan endast som symbol för de båda statsmakterna, Konung

och Riksdag.

Men då den tretungade daggan i förra tider länge med heder brukats

som krigsdagga, lärer den väl ej böra borttagas såsom sådan; dock bör

den användas äfven af de båda statsmakterna, af hvilka den ena har ledningen

af kriget, den andra beviljar medel till förande af ett berättigadt

krig.

Detta bör så mycket hellre äga rum, som i hela vårt folks föreställningssätt

den sällsyntare tretungade daggan länge framstått som

något mera förnämligt än den vanligare tvärskurna daggan, och det ej

torde låta sig göra att i en beräknelig framtid åstadkomma en förändring

i detta föreställningssätt.

Måhända kan det synas öfverdödigt att i lag bestämma om Riksdagens

rätt i detta hänseende. Riksdagen lärer väl genom ett enkelt

beslut kunna förordna, hvilket slag af dagga, som skall blåsa från den

byggnad, där den är samlad, utan att någon kan ingripa i detta beslut.

Men dels föreskrifver regeringsformens § 79, att Riksdagen skall gifva

sitt samtycke till förändring af rikets dagga, dels kunna, såsom erfarenheten

lärt, dylika saker leda till förvecklingar; hvadan beslut torde redan

nu böra fattas.

Det torde ligga i naturen af ett verkligt konstitutionellt monarkiskt

statsskick, att Konung och folkrepresentation böra i tillämpliga fall föra

liknande sinnebilder för sin värdighet. Där så ännu icke skett, torde

detta hafva berott hufvudsakligen därpå, att någon yttre anledning ej

förorsakat ändring i traditionella och stundom föråldrade förhållanden.

Visserligen är det sant, att sinnebilden icke är saken, men lika sant

är det ock, att sinnebilden kan under vissa tider och vissa förhållanden

blifva af genomgripande betydelse. En påminnelse därom har gifvits oss

ej minst af vissa bland de historiska tilldragelser, som ytterst föranledt

nu föreliggande förslag till lag om Sveriges flagga.

Det vill ock synas, att departementschefen ej hade bort alltför mycket

betona konsekvensen för Riksdagen af att den tretungade flaggan blott

vore att anse som krigsflagga, då i lagförslaget dess begagnande utsträckes

— med Konungens tillstånd — äfven till medlemmar, således äfven till

kvinnliga medlemmar, af det kungliga huset. Mot denna utsträckning torde

redan af ridderlighetshänsyn intet böra invändas. Men då lärer ej heller

någon invändning med fog kunna göras mot att den tretungade flaggan,

som kommit att anses förnämligare än den vanliga, äfven tillerkännes den

andra statsmakten, folkets representation (regeringsformen § 49), Riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

Jag får alltså hemställa, att Riksdagen måtte antaga ett förslag till

lag om rikets flagga, som, i öfrigt lika med det i kungl. propositionen af

den 5 april 1905 innehållna, har följande förändrade lydelse i

§ 5.

Hans Maj:t Konungen, Riksdagen och med Konungens tillstånd medlem

af konungahuset må föra tretungad flagga, med eller utan rikets vapen å

hvitt fält i korsets midt, så ock använda sådant tecken i den tvärskurna

flaggan.

Enligt bestämmelser, som Konungen i kommandoväg meddelar, må i

tretungad flagga, för utmärkande af befäl, föras visst tecken, anbragt i

det öfre inre fältet.

I öfrigt får ej flagga förses med märken, emblem eller bokstafvera

Herr Åkerberg m. fl. hafva i sin ofvanberörda motion anfört följande:

»Sedan kungl. propositionen af den 5 innevarande april med förslag

till lag om rikets flagga framlagts för Riksdagen, har herr J. E. Centenvall

i motion hemställt om den ändring i det kungliga förslaget, att jämväl

Riksdagen må föra tretungad flagga.

Det skäl, som af herr statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet

anförts mot att tretungad flagga ej må hissas å riksdagshuset, är

att den tretungade flaggan bör vara en specialflagga för krigsmakten till

lands och sjöss eller, såsom herr statsrådet benämner den, en krigsflagga,

och att denna flagga därför ej bör föras på riksdagshuset.

Samma skäl anföres af herr statsrådet för borttagande af kungl.

svenska segelsällskapets hittills förda flagga. Herr statsrådet yttrar nämligen:

»Att svenska segelsällskapet med nu antydda tynpunkter skulle

förlora rättigheten att föra tretungad flagga, en rättighet hvaraf det begagnat

sig allt sedan år 1832, kan till äfventyrs synas medlemmar af

sällskapet påkostande, men vikten af att fasthålla vid den tretungade

flaggans förut angifna karaktär af specialflagga för krigsmakten synes mig

vara så stor, att jag ansett mig höra låta hänsynen för ett enskildt sällskaps

traditioner falla».

Gentemot hvad herr statsrådet sålunda anfört, kan dock erinras, att

vid stiftande af ny lag bestående rättsförhållanden pläga respekteras,

hvadan svenska segelsällskapet redan på denna grund bort få behålla sin

74-åriga, af Kungl. Maj:t fastställda rätt att föra tretungad flagga med dess

stiftares Konung Oscar I:s namnschiffer i det gula korset. Då den kungl.

familjen kommer att begagna den tretungade flaggan, blir denna icke uteslutande

en krigsflagga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

Det må bemärkas, att, om den tretungade flaggan i krig och örlog

förvärfvat stor berömmelse, svenska segelsällskapets flagga på idrottens

fält äfven skördat vackra lagrar. Den största sjömansbragd, som i vår

tid utförts af svenska män, nämligen Vegas färd rundt gamla världen,

skedde under svenska segelsällskapets flagga, och äfven andra berömda

polxepeditioner hafva seglat under denna samma flagga. Vi erinra att,

när Antarctic efter ärorik bragd sjönk i djupet bland sydpolens isar,

vajade svenska segelsällskapets flagg från dess gaffel.

För de vetenskapliga expeditionerna, såframt nya sådana till svenska

namnets berömmelse skola ske, blir saknaden af sällskapets särskilda flagga

till olägenhet. Då ett fartyg med denna flagga kommer till en främmande

hamn, är flaggan tillräcklig för att befria fartyget från tullvisitation och

en mängd andra formaliteter.

Seglar fartyget under den tvärskurna flaggan, betraktas det som handelsfartyg

och behandlas därefter till dess vederbörande kunnat öfvertygas

om fartygets karaktär, hvilket vållar både besvär, obehag och tidspillan.

Hvad som är sagdt om vetenskapliga expedition sfartyg gäller naturligen

äfven om sällskapets öfriga fartyg.

Sverige är genom sin belägenhet hänvisadt till att vara ett sjöfartsidkande

land. I andra länder af liknande läge göres allt för att underhålla

hågen för sjömansyrket. Engelsmännen säga, att England aldrig

skulle nått sin höga ståndpunkt såsom sjöfarande nation, därest icke allmänheten

med så stort intresse omfattat lustseglingen, som just befordrar

lusten att ägna sig åt sjömansyrket och därmed sammanhängande näring.

Lustseglingen har alltid stått högt i anseende i England, och dess

stolta flotta anser det helt naturligt, att den förnämsta af dess segelklubbar

Royal Yacht Sqvadron för örlogsflagga. Då tyske kejsaren för

15—20 år sedan började sitt arbete att höja den tyska sjöfarten och intresset

för marinen, med hvad resultat är allmänt bekant, begynte han

med att skapa en lustjaktsflotta, och har under de gångna åren nedlagts

miljoner för att på denna väg framkalla tyskarnes intresse för sjön.

Såsom af bilagda promemoria framgår, bildades kung! svenska segelsällskapet

1832. Då fanns i hela världen utom England intet segelsällskap.

— Oafseclt att sällskapet varit föregångare för alla andra segelklubbar

i norden, har sällskapet under sin 74-åriga tillvaro gjort allt

för att väcka intresset för sjömansyrket, med framgång visat sin flagga

i grannländernas hamnar, fostrat skickliga båtkonstruktörer, framkallat

anläggande af minst ett dussin båtvarf samt framför allt underhållit och

uppplifvat kärleken för fosterlandet. Dess verksamhet gaf 1897 års utställning

i Stockholm anledning att tilldela sällskapet sin guldmedalj.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

För närvarande torde sällskapet, som räknar omkring 2,600 ledamöter,

med filialer i Malmö och Hälsingborg samt ombud i de flesta sjöstäder

och cirka 300 fartyg, vara det till ledamotsantalet största i hela världen.

Till denna sällskapets framgång bar otvifvelaktigt i hög grad bidragit,

att sällskapet haft rätt att föra örlogsflaggan. Staten har icke haft

någon som helst kostnad för sällskapets utveckling. Den enda, men i

sällskapets ögon oskattbara fördel, som sällskapet fått af det allmänna, är

rätten att föra örlogsflaggan.

Om nu flaggan borttages, kommer sällskapets allmännyttiga verksamhet

att lida stort men. Säkert är, att den framskjutna ställning, som sällskapet

intager äfven inför utlandet, kommer att, om ej upphöra, dock

betydligt reduceras.

Under åberopande häraf och då det torde kunna ifrågasättas, huruvida

icke det sällskapet åren 1832, 1878 och 1897 af Konungen gifna

tillstånd innefattar ett privilegium, som icke utan sällskapets medgifvande

kan detsamma fråntagas, få vi, som i öfrigt instämma i herr Centerwalls

motion, därför vördsamt hemställa, att Riksdagen måtte besluta följande

ändringar i den af Kungl. Maj:t föreslagna lag om rikets flagga:

§ 5.

Hans Maj:t Konungen, Riksdagen och med Konungens tillstånd medlem

af Konungahuset må föra tretungad flagga, med eller utan rikets vapen

å hvitt fält i korsets midt, så ock använda sådana tecken i den tvärskurna

flaggan.

Kungl. Svenska segelsällskapet må, i den omfattning Kungl. Maj:t

äger bestämma, föra den tretuugade flaggan med bokstafven O förgylld

med en kunglig krona däröfver å hvitt fält i korsets midt.

Enligt bestämmelser, som Konungen i kommandoväg meddelar, må i

tretungad flagga för utmärkande af befäl föras visst tecken, anbragt i det

öfre inre fältet. I öfrigt får ej flagga förses med märken, emblem eller

bokstäfver.»

Vid sistintagna motion hafva fogats den däri omförmälta promemoria

angående kungl. svenska segelsällskapets uppkomst, utveckling och verksamhet

samt afskrift af nämnda sällskaps s. k. flaggreglemente, livilka

handlingar utskottet icke ansett nödigt att bär återgifva.

Såsom af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet framgår,

är propositionen närmast föranledd af Riksdagens skrifvelse till

Kungl. Maj:t den 16 oktober 1905 i fråga om åtgärder för erhållande af

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

lagligen gällande bestämmelser om rikets flagga. Nämnda statsrådsprotokoll

innehåller en kort historisk framställning rörande den svenska flaggans

utseende och användning under olika tidsskeden äfvensom eu hufvudsaklig

redogörelse för ej mindre åtskilliga förslag och uttalanden, som i

ämnet afgifvits af vissa verk, myndigheter och institutioner, hvilka anbefallts

att afgifva utlåtande i angifna hänseenden, än äfven en från kung],

svenska segelsällskapet till Kungl. Maj:t inkommen framställning i ämnet.

Rörande innehållet af dessa yttranden och framställningar tillåter sig utskottet

att hänvisa till propositionen. Vid denna liar tillika fogats ett

tygprof, utvisande färgerna i den föreslagna svenska flaggan.

Det i propositionen innefattade lagförslaget afser att fastställa två

typer af den svenska flaggan: den tvärskurna och den tretungade, den

tvärskurna såsom nationalflagga och den tretungade flaggan såsom eu

specialflagga för krigsmakten till lands och sjöss. Därjämte hafva Hans

Maj:t Konungen och med Hans tillstånd medlemmar af konungahuset

ansetts böra äga att föra tretungad flagga.

Mot hvad det af Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget sålunda innehåller

har utskottet icke ansett sig böra för sin del göra någon erinran. Häraf är en

följd, att utskottet icke kunnat biträda de i förevarande motioner framställda

yrkandena. Då den tretungade flaggan återföres till sin ursprungliga natur

af uteslutande örlogsflagga, bör den ej föras å riksdagshuset. Och hvad

kungl. svenska segelsällskapets nuvarande rättighet att föra tretungad flagga

angår, synes utskottet ofvanberörda i lagförslaget uttalade princip om

den tretungade flaggans karaktär af specialflagga för krigsmakten till

skillnad från den tvärskurna nationalflaggan vara af den vikt, att en afvikelse

från denna princip icke bör äga rum i vidare mån än i Kungl. Maj:ts

förslag ifrågasatts. För intresset af berörda princips upprätthållande böra

1 utskottets tanke ett enskildt sällskaps, om ock på äldre medgifvandcn

grundade, önskningar få stå tillbaka; och utskottet kan icke föreställa sig

annat än att, om genom lagförslagets antagande den tvärskurna flaggan

blifver af statsmakterna förklarad vara svenska folkets nationalflagga, hon

ock skall af alla goda medborgare och således äfven af segelsällskapets

ledamöter omfattas med den vördnad och kärlek, som böra tillkomma

symbolen för det gemensamma fosterlandet.

Mot de föreslagna bestämmelserna rörande flaggans färger, form och

utseende i öfrigt har utskottet icke funnit något att anmärka.

De ändringar i det framlagda lagförslaget, hvilka, på sätt nedan synes,

af utskottet ifrågasatts, äro af hufvudsakligen formell innebörd och erfordra

till väsentlig del ingen särskild förklaring från utskottets sida.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

7

I 2 § har utskottet under ett moment sammanfört härens kasernbyggnader,

läger och öfningsplatser samt fartyg och båtar, hvarjämte utskottet

i ett särskild! moment, såsom hänförande sig till både hären och flottan,

upptagit byggnad, som i sin helhet är upplåten till stab, truppförband

eller militär utbildningsskola. Då utskottet angifvit den förutsättning,

under hvilken hären tillhörande fartyg och båtar skola föra örlogsflagga,

såsom föreliggande, när de föras af militär befälhafvare, har utskottet

dessutom sökt att bestämdare än i Kungl. Maj:ts förslag skett angifva detta.

Beträffande 3 § har utskottet funnit det vara lämpligast att med afseende

å flaggans färger endast hänvisa till det vid propositionen fogade tygprof.

De i 5 och 6 §§ föreslagna formella förändringar äro endast föranledda

af utskottets önskan att utbyta det främmande ordet emblem mot annan

motsvarande rent svensk benämning.

Beträffande straffbestämelserna har inom utskottet ifrågasatts, huruvida

en lag af förevarande beskaffenhet bör upptaga dylika bestämmelser.

Utskottet anser sig dock sakna tillräckliga skäl att afstyrka förslaget

i denna del. Hvad emellertid angår föreskriften om straff för den, som

tillverkar flagga med oriktiga färger och mått, har från många håll uttalats

farhåga, att härigenom en enskild person, som själf tillverkat dylik

flagga, väl skulle gå fri från ansvar för bruk af flaggan, men däremot

kunna bötfällas för själfva tillverkningen. För undanröjande af denna farhåga

synes detta stadgande, livilket i öfrigt ej torde äga någon praktisk

betydelse, lämpligen kunna utgå.

På grund af det anförda hemställer utskottet,

att Riksdagen, under förklarande, att Kungl. Majds

förevarande proposition icke kan i oförändradt skick

bifallas, måtte, med anledning af propositionen samt

med afslag å herr Centerwalls och herr Åkerbergs m. flis

motioner, för sin del antaga följande

Lag

angående rikets flagga.

Kungl. Majt:s förslag:

Utskottets förslag:

1 §•

1 §•

Svenska flaggan utgöres af en blå

duk med ett däröfver vinkelrätt ställdt,

till dukens kanter nående gult kors.

Svenska flaggan är blå med gult

kors.

Korset skall dela flaggan i fyra

rätvinkliga, lika höga fält.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

Kungl. Majds förslag:

§ 2.

Flaggan skall vara tvärskuren,

utom då den användes såsom örlogsflagga,

i hvilket fall den skall vara

försedd med tre tungor.

Tretungad flagga skall föras

a) å flottans fartyg, båtar och

byggnader;

b) å rikets fästningar;

c) å armén tillhörande kasernetablissemang,

läger och öfningsplatser

samt å byggnad, som i sin helhet är

upplåten till stab, truppförband eller

militär utbildningsskola; och

d) å armén tillhörande fartyg

och båtar, när de std under militärt

befäl.

8 §.

Färgen å flaggans sidofält skall

vara ljust mellanblå och å korset

guldgul.

Likare å mönsterfärger, sådana

härvid fogade tygprof utvisar, skall

tillhandahållas å de ställen, Konungen

bestämmer.

Utskottets förslag:

2 §•

Flaggan skall vara tvärskuren,

utom då den användes såsom örlogsflagga,

i hvilket fall den skall vara

tretungad.

Orlogsflagga skall föras

a) å flottans fartyg, båtar och

byggnader;

b) å rikets fästningar;

c) å härens kasern byggnader, läger

och öfningsplatser, så ock å hären

tillhörande fartyg och båtar, när de

föras af militär befälhafvare; och

d) å byggnad, som i sin helhet

är upplåten till stab, truppförband

eller militär utbildning sskola.

3 §•

Färgen å flaggans sidofält skall

vara ljust mellanblå och å korset

guldgul.

Likare å mönsterfärger, sådana

ett vid Konungens förslag till denna

lag fogadt tygprof utvisar, skall tillhandahållas

å de ställen, Konungen

bestämmer.

4 §•

o

A tvärskuren flagga skall flaggans hela längd förhålla sig till dess

höjd som IG till 10; å fälten skall längden förhålla sig till höjden: för de

inre fälten som 5 till 4 och för de yttre som 9 till 4.

A tretungad flagga skall flaggans hela längd med tungor vara

dubbelt så stor som höjden; de yttre fälten skola, tungorna oräknade,

vara lika stora som de inre fälten; fältens längd skall förhålla sig till

höjden som 5 till 4. Tungorna skola vara lika långa; ej må de yttre

tungornas ytterkanter bilda vinkel med flaggans öfver- eller underkant.

Korsets bredd skall vara hälften så stor som fältens höjd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

Kungl. Maj:ts förslag:

5 §•

Hans Maj:t Konungen och med

Hans tillstånd medlem af konungahuset

må föra tretungad flagga, med

eller utan rikets vapen å hvitt fält

i korsets midt, så ock använda sådant

tecken i den tvärskurna flaggan.

Enligt bestämmelser, som Konungen

i kommandoväg meddelar,

må i tretungad flagga, för utmärkande

af befäl, föras visst tecken,

anbragt i det öfre inre fältet.

I öfrigt får ej flagga förses med

märken, emblem eller bokstafvera.

6 §.

Den som brukar tretungad flagga,

där sådan icke må föras, eller använder

flagga, därå obehörigen anbragts

märke, emblem eller bokstafvera

eller tillverkar eller till salu håller

flagga, hvilken till färgen uppenbarligen

skiljer sig från hvad i 3 §

föreskrifves eller som icke håller de

i 4 § bestämda inbördes mått, böte

från och med 10 till och med 100

kronor.

Hvad sålunda är stadgadt afser

flagga, hvari vinkelrätt ställdt gult

kors är anbragt å blå botten.

Utskottets förslag:

5 §•

Hans Maj:t Konungen och med

Hans tillstånd medlem af konungahuset

må föra tretungad flagga, med

eller utan rikets vapen å hvitt fält

i korsets midt, så ock använda sådant

tecken i den tvärskurna flaggan.

Enligt bestämmelser, som Konungen

i kommandoväg meddelar,

må i tretungad flagga, för utmärkande

af befäl, föras visst tecken,

anbragt i det öfre inre fältet.

I öfrigt får ej flagga förses med

märken, bokstäfver eller andra tecken.

6 §•

Den som brukar tretungad flagga,

där sådan icke må föras, eller använder

flagga, därå obehörigen anbragts

märke, bokstaf eller annat

tecken, eller till salu håller flagga,

hvilken till färgen uppenbarligen

skiljer sig från hvad i 3 § föreskrifves

eller som icke håller de

i 4 § bestämda inbördes mått, böte

från och med 10 till och med 100

kronor.

Hvad sålunda är stadgadt afser

flagga, hvari vinkelrätt ställdt gult

kors är anbragt å blå botten.

§•

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas till;ång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.

Genom denna lag upphäfvas alla förut meddelade, däremot stridande

bestämmelser.

Bill. till Rikscl. Pro''. 1906. 7 Samt. 43 Håft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1906; dock må hittills brukliga

flaggor föras intill utgången af år 1908.

Stockolm den 7 maj 1906.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Reservation:

af herr Seger däld, med hvilken herrar Jansson och Nordin instämt:

»Grundtanken i den kung! propositionen såväl som i utskottets tillstyrkande

af densamma och afstyrkande af de båda motionerna innebär,

att den tretungade örlog stäggan och den tvärskura nationalflaggan skola

sins emellan vara likvärdiga, och att skillnaden mellan dem endast består

uti den förras karaktär af »specialflagga för krigsmakten till lands och

sjöss». Häremot strider icke, att Konungen såsom högste befälhafvare för

krigsmakten äger, när han så önskar, i denna egenskap föra tretungad

flagga. Men från sagda grundprincip innebär bestämmelsen om att örlogsflaggan

med Konungens tillstånd äfven må kunna föras af konungahusets

medlemmar, alltså äfven de kvinnliga, en uppenbar afvikelse, som är ägnad

att förvilla begreppen och åt den tretungade flaggan gifva karaktären af

att vara en förnämligare flagga, något som ju icke varit afsedt, då till

och med Riksdagen skulle frånsåga sig densamma.

Däremot torde lämpligen de furstliga personernas flaggor på annat sätt,

genom märke eller annat tecken, kunna utmärkas, utan att verka förryckande

i den eljest konsekvent genomförda åtskillnaden mellan örlogsflagga

och nationalflagga.

I följd af denna min uppfattning anser jag, att 5 § bör hafva följande

lydelse:

5 §.

Hans Maj:t Konungen må föra tretungad flagga, med eller utan rikets

vapen å hvitt fält i korsets midt, så ock använda sådant tecken i den

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 49.

tvärskurna flaggan. Sådant tecken må ock, med Hans Maj:t Konungens

tillstånd, medlem af konungahuset föra i den tvärskurna flaggan.

Enligt bestämmelser, som Konungen i kommandoväg meddelar, må i

tretungad flagga, för utmärkande af befäl, föras visst tecken, anbragt i det

öfre inre fältet.

I öfrigt får ej flagga förses med märken, bokstäfver eller andra tecken.»

Herr Widén har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i detta

ärendes behandling inom uttkottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:181 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj ds proposition med förslag till lag om rikets flagga. s. 11 i texten